Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

Paragraf 100

2019-07-22T15:22:32Z

78.72.189.153: /* Användning i MJ-trafik */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Inledning==
Paragraf 100 var ett sätt för SJ att försöka organisera förbilligad drift på trafiksvaga järnvägssträckor, i korthet gick paragraf 100 ut på att ordna möten (och förbigångar) även vid obevakade driftplatser, något som annars var förbjudet. Namnet var helt enkelt paragrafens nummer i Säkerhetsordningen (Säo).

Relevansen för en modelljärnvägsbyggare kan dels vara att man önskar återskapa en järnvägsmiljö där paragraf 100 tillämpades, dels att utnyttja den personalbesparande effekten på modelljärnvägen. Vid t.ex. modultrafik har det visat sig vara svårt att rekrytera tillräckligt mycket trafikpersonal.

Obevakade driftplatser på en §100-bana behövde inte ha infartssignaler, vilket också kan bespara modellbyggaren en del besvär. Anledningen till detta var helt enkelt att på en obevakad driftplats finns det ingen som kan manövrera signalerna.

Beskrivningen av §100 nedan följer 1941 års Säo.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Linjebild.jpg|Linjebild.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Figur 1: Översikt över banbegreppen. Ur SJ Säo 1941.
|}

==Begrepp==
'''Gränsplats''' (för visst tåg): plats längs linjen där telefon finnes så att tbfh kan kontakta stationspersonal på närmaste bevakade station.

'''Mötesplats''': Plats på linjen där två tåg skall mötas.

'''Bevakad driftplats''': med huivudsignal försedd plats, där tågexpeditionen skall vara bemannad vid tågrörelse.

Fler säo-begrepp finns [[Säkerhetstjänst för MJ#begrepp|här]].

I figur 1 ovan kan både F, G och H utgöra gräns- eller mötesplats för visst tåg om §100 tillämpas, allt som krävs är en telefon. Vid "normal drift" kan endast ett tåg befinna sig på tåganmälanssträckan mellan E och I, under §100 kan fyra tåg finnas ute på denna sträcka.

==[[Säkerhetstjänst för MJ#TAM|Tåganmälan ]]i §100==
===Flera tåg åt samma håll===
Antag att tåg 0 skall gå från E till I, medan tåg 00 finns mellan F och G (se fig 1). Då kan tkl i I ge klarsignal till E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och ange orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras. Denna klarsignal måste ges skriftligen till tågbefälhavaren, avgångssignal räcker inte. Tkl i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt. När sedan tåg 0 kommer till F anmäler tågbefälhavaren "0 in i F" till både I och E. Om I har mottagit "00 in i G" från föregående tåg, kan I anmäla "Klart 0 endast till G" till tågbefälhavaren på tåg 0. Denna anmälan skall skrivas av och ges till lokpersonalen, varefter tåget kan avgå.

===Tågmöte på obevakad driftplats===
Antag att tåg 0 skall gå från E till I och möta tåg 00 i F (se fig 1). Då kan tkl i I ge klarsignal till E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och ange orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras (mötande tåg i detta fall). Denna klarsignal måste ges skriftligen av tågklareraren i E till tågbefälhavaren, avgångssignal räcker inte. Tkl i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt. Tågklareraren i I förfar på samma sätt med tåg 00. När tågen ankommer till F skall de stanna utanför infartsväxeln. Det tåg som kommer först växlas in på sidotågväg av tågbefälhavaren, och avger signalen "[[Ljudsignaler från tåg#Tåg kommer|tåg kommer]]". Därefter lägger tågbefälhavaren för det första tåget om växeln till infart för det andra tåget, och ger [[Ljudsignaler från tåg#Lägg om växeln|signal om växlingsrörelse]] för att släppa in det andra tåget. Tågbefälhavaren på tåg 0 skall efter ankomst till mötesplatsen anmäla "0 in i F" till E, samt ta emot "Klart 00 till E". Denna order överlämnas skriftligen till tågbefälhavaren på tåg 00. Tågbefälhavaren på tåg 00 anmäler på motsvarande sätt ""00 in i F" till I och tar emot "Klart 0 till I", och lämnar ordern skriftligt till tågbefälhavaren på tåg 0. När bägge tågen fått sin skriftliga order, kan tågen avgå.

===Förbigång på obevakad driftplats===
Antag att tåg 0 skall gå från E till I och förbigås av tåg 00 i F (se fig 1). Då kan tkl i I ge klarsignal till E genom att anmäla "Klart 0 endast till F" och ange orsaken till att inte hela tåganmälanssträckan disponeras (förbigång i detta fall). Denna klarsignal måste ges skriftligen av tågklareraren i E till tågbefälhavaren, avgångssignal räcker inte. Tkl i E anmäler därefter "0 ut" till I som vanligt. När sedan tåg 0 kommer till F anmäler tågbefälhavaren "0 in i F" till både I och E, och gör därefter iordning tågvägen för tåg 00. När tåg 00 ankommer till F, ger tågbefälhavaren på tåg 0 [[Ljudsignaler från tåg#Lägg om växeln|signal om växlingsrörelse]] till 00 för att medge infart.

==Användning i MJ-trafik==
Paragraf 100 har flera fördelar vid modultrafik, genom att den medger möten på obevakade stationer och att slippa infartssignaler, vilket i alla fall saknas på många moduler. Samtidigt är det klart att arbetsbelstningen på både tågpersonal och tågklarerare ökar. Tågpersonalen måste ersätta stationspersonalen på de obevakade stationerna, och tågklarerarna på de återstående bevakade stationerna måste hålla reda på ett flertal tåg på tåganmälanssträckorna. Även om man hoppar över skriftliga order på modelljärnvägen, blir det mer att göra för de som är kvar. Paragraf 100 kräver förmodligen [[walk-around control]] och att växlarna kan manövreras från valfri sida, eftersom tågpersonalen måste vidta åtgärder vid stationerna.

Notera att det behövs telefoner vid de obevakade mötesplatserna, eftersom tågpersonalen ska utväxla tåganmälan enligt §100.

==Historik==
1914 års lokalbanekommité föreslog att statsbanelinjer med svag trafik skulle kunna trafikeras med förenklade driftsformer. Dessa bestämmelser tillämpades som försök på linjen Älvsbyn-Piteå. Så småningom började liknande bestämmelser tillämpas på några andra linjer. I 1934 års Säo infördes så paragraf 100, en delvis modifierad version av försöksbestämmelserna, där en drivkraft var det pågående bygget av Inlandsbanan. §100 användes inte endast där, utan också på diverse bibanor i hela Sverige. Det var noga reglerat vilka banor som fick använda §100.

Metoden kom med tiden att utsättas för kritik, inte minst från personalen, och kallades för "djungelparagrafen". Efter en svår olycka utanför Arvidsjaur 1956, där en rälsbuss kolliderade med ett godståg och fjorton personer avled, slutade SJ tillämpa §100 dagen efter olyckan. En del mindre privatbanor tillämpade dock §100 även efter 1956, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/gsj/gsj_inneh.html GSJ] och [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=377&g=d KNJ].

Banverket införde ett liknande system för Förenklad Trafik 1989, som idag kallas [[System F]].

==Tryckta referenser==
''Statens Järnvägar 1906-1931.'' Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen 1931.

''Säkerhetsordning vid Statens Järnvägar.'' Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen 1941.

Thord Olsson: "[http://www.historiskt.nu/diverse/arbete_vid_banan/5_tjanster_i_en/fem_i_en.html Fem tjänster i en]". i ''Signalen'' nr 5/1950. (Behandlar vardagstrafik med §100).

"[http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3477421 50 år efter tragedin]". i ''Norrländska Socialdemokraten'' 28 mars 2006. (Om olyckan som innebar att §100 togs bort).

==Webrereferenser==
[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=200716 Järnvägshistoriskt Forum: §100 på GSJ]

[http://postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=555:97#p56233 Postvagnen: §100]
</div>

Moduler

2019-07-22T14:01:08Z

78.72.189.153: /* Sammanslutningar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg'''] Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Moduler

2019-07-22T14:00:48Z

78.72.189.153: /* Sammanslutningar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg'''] Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Moduler

2019-07-22T14:00:02Z

78.72.189.153: /* Sammanslutningar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg]Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Moduler

2019-07-22T13:59:16Z

78.72.189.153: /* Sammanslutningar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg]Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Moduler

2019-07-22T13:58:39Z

78.72.189.153: /* Sammanslutningar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg]Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>