Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63

2018-09-12T12:03:14Z

81.232.62.132: /* Referenser */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1913 och 1926 tog OFWJ emot fem lok för malmtrafiken. För att klara av de ökade tågvikterna levererade Nohab ett åttakopplat lok med överhettning, tryckluftbroms, Walschaerts slidstyrning, öppen hytt och tre cylindrar (och därmed det första trecylindriga loket i Sverige). Vid leverans loken målade med grön hytt, tender och pannklädsel, rödbrunt ramverk, svart rökskåp och skortsten samt röda hjulringar. Fotogenbelysningen ersattes snart med AGA-ljus, och 1930-31 fick loken turboelektrisk belysning. Loken överfördes till TGOJ 1931 och då littera M3. Fram till 1930-talets mitt användes loken till malmtåg mellan Eskilstuna och Oxelösund. Lok 46 stationerades därefter i Kopparberg och tjänstgjorde i malmtågen Grängesberg-Eskilstuna. Under senare delen av 30-talet överfördes flera av loken till efterhand till vanliga godståg, även till Kolbäck och Köping. Efter kriget hade TGOJ en stor lokbrist varvid en del M3or även fick dra persontåg. Under elektrifieringen 1953-55 användes loken i montagetågen. 1957 köpte SJ loken för att ställa upp som reservlok, där de fick littera E12. E12-loken slopades 1973, varvid alla utom ett skrotades.

1929 tog OFWJ emot tre nya lok, en förstärkt version av trecylinderloken, som framför allt hade en större ångpanna, samtidigt som axeltrycket ökade till 18 ton. Loken fick stavramar, sluten hytt och något större drivhjul. Loken fick littera M3b. Vid leverans hade loken svart ramverk och sotskåp, grå pannklädsel, grön hytt, tender och hjul med röda hjulringar, axelcentra och bufferplankor. Sedermera målades loken svarta med röda buffertplankor, hjulringar och axelcentra. Loken sattes in i malmtågen på sträckan Eskilstuna-Oxelösund. Vid elektrifieringen 1953-55 blev de avställda som reserv.

1945 byggde Nohab 35 lok av M3b-typ för Nederländska Statsbanorna.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| M3 
| M3b 
|-
| Löb (m) 
| 16,67 
| 17,40 
|-
| Axelavstånd (m) 
| ? 
| ? 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 56,6+32,0 
| 72,0+39,5 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 14,15 
| 18,0 
|-
| Dragkraft (ton) 
| 11,07 
| 15,50 
|-
| Sth (km/h) 
| 55 
| 60 
|-
| Broms 
| tryckluft 
| tryckluft 
|-
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]] 
| D-3 
| D-3 
|-
| Kolförråd (ton) 
| 3,0 
| 5,0 
|-
| Vattenförråd (m3) 
| 15,0 
| 18,0 
|}

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:OFWJ 19.jpg|OFWJ 19]]
|-
| class="imageCaption" | OFWJ 19 i Eskilstuna runt 1900. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08563
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:OFWJ 25.jpg|OFWJ 25]]
|-
| class="imageCaption" | OFWJ 25 i Frövi 1902. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00568
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:OFWJ 30.jpg|OFWJ 30]]
|-
| class="imageCaption" | OFWJ 30, leveransfoto 1909. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04405
|}

==OFWJ 16-30 i modell==
Någon modell av dessa lok är inte känd.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016. 
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_rullande.html#1 historiskt.nu: Ånglok vid TGOJ]
</div>

Huvudsida

2018-08-25T06:57:06Z

81.232.62.132: Länk till nybörjarsidan

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till {{SITENAME}}!=
{{SITENAME}} är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin är helt fristående och ett privat, ideellt projekt. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning och fakta.

Bidra gärna med att skriva egna artiklar!

Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva och ändra i. [[Regler och tips]].

'''[[Index|Wikins innehållsförteckning]]'''

Information till '''[[nybörjare]]'''.
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
# Ny artikel om [[1i]]
# Ny artikel om [[014]]
# Ny artikel om [[Vossloh diesellok typ G6]]
# Ny artikel om [[TGOJ ellok litt Bt]]
# Ny artikel om [[SWB ånglok litt M3]] (E6)
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt F]]
# Ny artikel om [[ÖBB ellok litt 1042]] (Hector 142)
# Ny artikel om [[OFWJ ånglok nr 51-56]] (TGOJ S3)
# Ny artikel om [[019,8]]
# Ny artikel om [[DSB ellok litt EG]]
</div>

Digitalstyrning

2018-08-25T06:53:22Z

81.232.62.132: /* Referenser */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Inledning==
Digitalstyrning är en teknik för att styra en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. I dragfordonet (eller vid signalen, växeln etc) sitter en s.k. dekoder, som omvandlar den digitala signalen till motorstyrning, ljud och belysning mm. Varje dekoder har en adress, som systemet skickar kommandon till. Den som skall köra ett visst tåg väljer adress med sin [[körkontroll]] och kan börja köra. Fördelarna med digitaldrift är flera. Det går att kontrollera många flera funktioner i dragfordonen, det är mycket lättare att förse fordonen med ljus och ljud, dagens dekodrar medger en stor grad av anpassning till olika fordon, och eldragningen till banan kan reduceras kraftigt, då antalet spårsektioner kan minskas. Därmed bortfaller också behovet att manuellt koppla ström till rätt dragfordon. Ett digitalt system är ju en rätt komplex teknologi, men på många sätt reduceras faktiskt komplexiteten för användaren vid digitaldrift. Till nackdelarna får väl räknas kostnaden, ett system kostar någonstans från en till några tusenlappar, och dessutom måste varje dragfordon förses med en dekoder, som idag kostar 2-300 SEK. Idag stödjer de flesta digitala system [[Digital Command Control|DCC]]-standarden. Det finns andra alternativ också, främst [[Märklin-Motorola|Märklin]] och [[Selectrix]]. 
==Så här funkar digitalstyrningen==
Det man i första hand diskuterar när man pratar om "Digitaltåg" är troligen det sätt (ibland kallat "protokoll") som man kontrollerar lok och funktionsdekodrar på, dvs [[DCC]] eller [[Märklin-Motorola|MM]], vi kallar detta i texten för digitalsignalen och menar då en av dessa två varianter. Men innan vi ger oss in i detaljerna så ska vi definiera några begrepp som vi använder: Dekoder - Mottagaren för digitalsignalen, finns i främst två olika varianter: Lokdekoder - sitter i ett lok Funktionsdekoder - styr växlar, signaler men kan också sitta i vagnar för att kontrollera t.ex. belysning. Kan även förekomma i lok av samma anledning om lokdekodern inte räcker till Feedbackdekoder - känner av händelser på spåret eller hur en växel är lagd m.m. (Ber om ursäkt för svengelskan) Digitalenhet - En "burk" som är en del av digitalsystemet. Det kan vara en handkontroll för att köra loken, en centralenhet som är hjärnan i systemet, ett interface till en PC eller en booster som ger kraften till tågen eller någon annan del av digitalsystemet. Som ni ser finns det två grupper av enheter, nu ska vi beskriva vad skillnaden mellan dessa är. Under tiden du läser så kan du då och då kika på bilden nedan så blir det lättare att hänga med i resonemangen. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/1/DCC_bild_1b.jpg
|-
| class="imageCaption" | DCC-system
|}

==Digitalsignal mellan Booster och Dekoder==
Den digitala signalen överförs från en Booster till dekodrarna via rälsen, det kan också förekomma fall då man vill ha en separat ledning till funktionsdekodrar, men i huvudsak ska man betrakta rälsen som en "sladd" mellan Boostern och dekodern. Dekodrarna är i sin tur anslutna till rälsen, funktionsdekodrar med sladd och lokdekodrar via lokets strömupptagning. Digitalsignalen kommer från en Booster som är en enhet i digitalsystemet. Denna kan vara antingen inbyggd i Centralenheten eller vara en helt separat enhet. Booster är ju engelska och betyder i princip förstärkare, det boostern gör är att den tar den digitala signalen som skapas i Centralenheten och lägger ihop den med en kraftmatning som gör att dekodern både förstår vad den ska göra och dessutom har kraften, musklerna, att utföra jobbet att driva motorn eller tänka lampor osv. Detta är viktigt: '''''Signalen som går mellan booster och dekoder är den som namnger systemet!''''' Det är denna signal som är "[[Digital Command Control|DCC]]" eller "[[Märklin-Motorola|MM]]" standard! I klartext betyder det: när man säger ett "[[DCC]] system" så menar man att den signal som går mellan boostern och dekodern pratar "[[DCC]]". Och när man pratar om ett "[[Märklin-Motorola|MM]] system" så menar man att språket mellan booster och dekoder är "[[Märklin-Motorola|MM]]". Dessa olika språk brukar också kallas "protokoll" och är standardiserade. Dvs. ett lok som har en [[DCC]] dekoder från en tillverkare, t.ex Lenz, kan alltså köras på en bana som har ett digitalsystem från en annan tillverkare, t.ex. Fleischmann, så länge det är ett [[DCC]] system. 

==Signaler mellan digitalenheter==
Av bilden framgår också att de olika enheterna i Digitalsystemet pratar med varandra. Här finns tyvärr ingen standard men däremot har två större system fått rejält fäste och dominerar nu marknaden. Detta gäller främst för [[DCC]] då [[Märklin-Motorola|MM]] systemet i princip styrs helt av Märklin. För DCC så har Lenz skapat ett protokoll ("språk") som enheterna kommunicerar med som heter XpressNet och ett annat system, [[LocoNet]], kommer från Digitrax i USA. Dessa två system kan inte prata med varandra och ''här finns alltså en skillnad man måste ta hänsyn till'' när man köper dina digitalenheter. I praktiken har det ingen större betydelse vilket av systemen man väljer, båda har sina ivriga förespråkare men båda klarar också att utan problem hantera en normal modelljärnväg. Men ska man göra någon åtskillnad mellan de två så kan [[LocoNet]] ha en fördel om man bygger mycket stora anläggningar som t.ex. en klubbana. [[LocoNet]] har av samma anledning också valts som standard av vissa av de modulstandarder som finns. För en normal hemmabana har det inte så stor betydelse. Till XpressNet fördel kan det å andra sidan sägas att det systemets enheter kan vara något billigare. Här är ytterligare en viktig sak att känna till: '''''Signalerna mellan digitalenheterna är inte standardiserad! Här måste man välja system!''''' Här kommer en liten lista över några av de större tillverkare som följer de olika systemen. Det finns fler men detta är några av de större:

* [[LocoNet|LocoNet:]] Uhlenbrock, Digitrax, Fleischmann
* XpressNet: Lenz, Roco, Atlas, Bachmann, Hornby
 Nu har vi gått igenom hur signalerna mellan digitalsystemet och dekodern tar sig fram, och även hur enheterna i systemet håller kontakt med varandra. Nu ska vi kika lite mer i detalj hur dekodrarna fungerar.

==Om dekodrar==
Som ni säkert förstår så reagerar inte alla dekodrar på samma kommandon från digitalsystemet. De måste särskiljas på något sätt och det sker med en adress. För att ett system ska fungera måste varje dekoder ha en unik adress. Detta gör man genom att programmera dekodern med en adress. Detta sker på ett separat spår som är separerat från anläggningen, annars får alla lok på anläggningen samma adress! Man kan även programmera dekodrar med ett stort antal andra funktioner. Lite mer om de olika dekodrarna:
===Lokdekodrar===
Varje lokdekoder har en standardadress som för [[DCC]] bestämd till "03". Så om du köper ett lok med inbyggd dekoder så kan du vara säker på att den har adress "03", även om du köper lösa dekodrar så har de adressen "03". Adressen kan enkelt ändras genom omprogrammering med digitalsystemet. Det finns möjligheter att ha massor med lok, de flesta system klarar att hantera över 1000 olika lokadresser, ofta upp till 10.000. I lokdekodern kan man också ställa in acceleration, inbromsning, maxhastighet, ljusstyrka på belysning m.m. Detta sker genom programmering av olika värden i dekodern som kallas "CV", ''Configuration Variable'' eller Konfigurationsvariabel på svenska, oftast används begreppet CV även på svenska. Dessa CV har genom NMRA blivit standardiserade så man kan lära sig grundprogrammeringen oavsett vilket fabrikat av dekoder man har valt. Det är dock tillåtet för respektive tillverkare att ha egna finesser i dekodern. Dessa brukar framgå av de bruksanvisningar som följer med dekodern. I alla dekodrar finns CV29 som styr grundfunktionerna i dekodern och det är ett av de viktigare CV att lära sig. Nuförtiden finns många lok förberedda för dekodrar, det brukar framgå i kataloger med hjälp av av symboler, ibland en liten kontakt eller så står det t.ex. "NEM 651". Detta är en standard för kontaktdon på dekodrar. Har loken en "NEM-kontakt" så brukar det finnas en speciell plats för dekodern och installation innebär att lägga i dekodern och ansluta kontakten. Många lok levereras också med fabriksmonterad dekoder. Lite äldre modeller får man bygga om till digitaldrift, det kan vara mer eller mindre svårt beroende på lokets uppbyggnad.

===Funktionsdekodrar===
Dessa dekodrar används för att styra växlar, signaler eller andra funktioner. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till Boostern så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man tex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning. Funktionsdekdorar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar. Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder analog styrning av sina växlar och signaler m.m. Funktionsdekodrar kan dock underlätta genom att minska behovet av kabeldragning till banan, i stället för en sladd till varje växel eller signal från ställverket ansluts alla signaler och centralstyrda växlar till ett nätverk (DCC-signalen, eller LocoNet som också kan användas för att styra funktionsdekodrar).

===Feedbackdekodrar===
Dekodrar som på svenska skulle heta "Återkopplingsdekoder" eller liknande, men den engelska benämningen används flitigt även på "svenska". Dessa dekodrar används för att berätta för digitalsystemet om vad som händer på anläggningen: om ett block är upptaget, hur en växel/signal är ställd osv. Att använda [[återkoppling|feedback/återkoppling]] är ofta något man kommer fram till ganska sent, men är man intresserad av dator- eller automatstyrning av sin anläggning, eller modern ställverksteknik, så bör man ta med detta i planeringen från början. Det är ett relativt omfattande "systemarbete" som krävs för att få detta utfört på bästa sätt.

==Strömförsörjning==
Kraven på strömförsörjning är lite annorlunda för ett digitalt system än för en analog anläggning. Varje booster måste i allmänhet ha en egen, separat strömkälla. (Man brukar säga att de måste vara galvaniskt åtskilda.) Olika boostrar skiljer sig åt i hur mycket ström de kan leverera, det finns boostrar från 2 ampére (A) till 10 A på marknaden, där de största boostrarna är avsedda för utomhusdrift och stora skalor. För en mindre hembana kan det räcka med en booster på 3-5 A, men en större bana eller en modulbana i allmänhet kräver flera boostrar (se [[boostrar till modulbanor]]). För att veta hur mycket ström en modelljärnväg kräver, måste man ha en ungefärlig uppfattning om hur mycket ström alla strömförbrukare drar. Alla dragfordon i drift drar ström, beroende av främst motorkvalitet men också lokets storlek. Moderna lok drar mycket mindre ström än gamla lok. Har fordonet ljud drar det betydligt mer ström. Stillastående dragfordon utan ljud drar en mycket liten ström, medan stillastående ljuddekodrar fortfarande drar en märkbar ström. Räkna med en strömförbrukning (i H0) från 0,1 A (litet lok utan ljud med modern motor) - 1 A (stort gammalt lok med ljud). Används digitalsystemet för annat, som växelomläggning, signaler och belysning, går det förstås åt mera ström. En booster brukar kräva en strömkälla på cirka 12-18V [[AC]] eller ibland [[DC]], lite olika för olika tillverkare. Därmed måste man ha en transformator som leverar detta, och som också kan leverera tillräckligt mycket ström till boostern. Kapaciteten hos en transformator mäts i voltampere (VA), vilket helt enkelt är spänningen gånger strömmen. För en booster på 3 A som skall ha 15 V blir det mao 45 VA. ''En gammal analog transformator är i allmänhet för klen!'' De brukar leverera mellan 15 och 30 VA. Har man för mycket stömförbrukare för sin booster eller transformator brukar det främst märkas i form av konstiga fel! Alltså behöver man transformatorer, en för varje booster, på minst 45 VA. Dessa finna att köpa från modelljärnvägshandeln.

==Fördelar med digitalt==
Med digitalstyrning så kan man köra sina tåg helt oberoende, en gammal dröm för många tidigare modellrallare. Man kan också styra funktioner som belysning m.m. i loken helt fritt. Det öppnar hur många möjligheter som helst till datorstyrning och andra funktioner på modellerna. Digitaltekniken utvecklas oerhört och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen. Man kan utrusta modeller med ljud, digitalt kontrollerade koppel, olika typer av belysning (t.ex. hel/halvljus) osv. Det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av vändslingor, bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa handkontroller m.m. Man kan även låta en dator sköta hela trafiken och även ha ställverket i datorn, eller så bygger man upp det med digitalteknik och slipper massor med kabeldraging över hela anläggningen, alla signaler går i några få sladdar. Möjligheterna är enorma och funktionerna som står till buds ökar ständigt! Digitalt ger oss möjligheten att göra just det vi som små alltid drömde om att göra med vår modelljärnväg. Om vi nu har nått den åldern...

==Några nackdelar med digitalstyrning?==
Det finns bara en större nackdel med digitalstyrning och det är att det initialt innebär en ganska stor kostnad, även om det går att smyga igång. En dekoder till ett lok kan man få från ca 200 kr och uppåt och de billigare [[DCC]]-systemen kan man få för ca 800 kr. Om man inte har en transformator går en sådan loss på 300 kr till. Om man har många lok i sin samling kan det bli ett antal tusenlappar i kostnad för att konvertera till digitalt. En annan nackdel är att äldre lok som inte är digitalförberedda kan vara krångliga att montera in dekodrar i. Om man just ska till att köpa sina första lok däremot då är det inga problem eftersom många av de moderna loken är förberedda för digitalisering eller redan utrustade med dekoder. Men vi är övertygade om att även om dessa nackdelar kan verka nog så allvarliga för en del, så är fördelarna och möjligheterna med en digitalt styrd anläggning betydligt mer värdefulla!

==Att digitalisera sin analoga bana.==
Moderna multidekodrar klarar av både likström och växelström och känner av vilken sort som är i spåret. Man kan köpa dekodrar i den takt man vill och har råd och sedan när man tycker att nu skall jag digitalisera så köper man en digitalstyrning. Så länge man kör digitala lok på en analog bana bör man tänka på följande: 
* Ta bort eventuella elektroniska "kickstartare" av typ Relco eller Gaugemaster HF, de kan förstöra dekodrar.
* Vid tre-räls: var försiktig med riktningsändringar, alla dekodrar klarar inte den strömpulsen.
 Strömdragningen vid digitaldrift kan behöva ändras, lite beroende på hur många boostrar som används. Se vidare [[El på modelljärnvägen|el på modelljärnvägen]].

==Sammanfattning==
Det är mycket troligt att man förr eller senare kommer att överväga en digitalisering av sin modelljärnväg, även om man är inbiten "analograllare". Ska man börja med MJ helt från början så finns ingen anledning att inte välja digitalt. Digitalstyrning är dagens och framtidens sätt att kontrollera sin modelljärnväg, den är definitivt här för att stanna. Fler och fler tillverkare erbjuder numera lok med dekoder installerad direkt från början. Även om man inte har tänkt sig att ha digital styrning av banan, eller kanske bara av lok men inte växlar och signaler, så bör man ta sig en funderare så man förbereder bygget för att en dag i framtiden kunna digitalisera sin anläggning! Vi hoppas denna lilla guidning genom digitaltågen har gett dig lite nyttig information. Har du fler frågor så kan du vända dig till expertisen på [http://www.svensktmjforum.se/ forumet] .

==Teknisk lösning==
Den elektriska lösningen består av en konstant likspänning som moduleras genom polvändning för att koda den digitala signalen. På så vis fås en fyrkantsvåg, som alltså liknar en växelspänning. Ettor och nollor bestäms genom längden på vågen. I t.ex . [[Digital Command Control|DCC]] -systemet är en 1:a är en dubbel polvändning där varje halva är 58 µs, en 0:a är en dubbel polvändning där varje halva är 95 µs eller längre.

==Förhistoria==
Före digitala styrsystem fanns det ''analoga'' system för "command control" eller "flertågssystem". Dessa har olika kanaler, vilket helt enkelt handlar om olika signalfrekvenser i spåret - ungefär som på en radio. Det första systemet som lanserades var General Electrics "Astrac", som lanserades i USA 1963. Systemet hade fem kanaler, så fem lok kunde användas. En mottagare var 38 x 29 x 19 mm, så det var nog endast aktuellt att montera dem i stora, amerikanska [[H0]]-lok. I [[skala 0]] var det förstås enklare. Andra analoga system har funnits, på 70- och 80-talet kunde man t.ex. skaffa "Onboard" från Keller Engineering. Detta system hade 20 kanaler, då fick man dessutom ljud också. Ett annat analogt system är Dynatrol från 1980, som hade 18 kanaler. Någon standard för analoga system har inte funnits, utan alla system var tillverkarspecifika. I allmänhet var det exklusiva system som enbart användes av ett fåtal MJ-byggare, främst i USA.

==Historik==
De första digitala systemen lanserades kring 1980, då flera system lanserades ungefär samtidigt. De två första systemen verkar ha varit Zimo och Hornby Zero 1. Zimo lanserade sitt första digitala system 1979 under beteckningen "flertågssystem". Detta system medgav 99 olika fordon, och därmed visade det på den digitala teknikens potential. Zimo övergick till DCC-formatet 1996. Hornby Zero 1 lanserades i början på 1980-talet. Det kunde hantera 16 lok, och hade i övrigt ungefär samma funktionalitet som de analoga systemen. Detta system finns inte längre på marknaden, Hornby har istället ett relativt nytt (2007) DCC-system. Märklins första [[Märklin-Motorola|system]] lanserades 1984 och kunde hantera 80 lokadresser. Märklins flertågssystem finns fortfarande på marknaden i en utvecklad version. Bernd Lenz kom in i marknaden som underleverantör av systemlösningar till Arnold och Märklin. När NMRA bestämde sig för att initiera en standard, valde man att utgå från Lenz lösning. Lenz rättighter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev [[DCC]]-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

==Andra artiklar om digitalstyrning==
[[DCC]] [[DCC-signalen]] [[Märklin-Motorola]] [[Selectrix]] [[Återkoppling]] [[LocoNet]] [[Boostrar till modulbanor]]

==Länkar==
[http://en.wikipedia.org/wiki/Hornby_Railways Artikel om Hornby, bl.a. Zero 1] [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rklin_Digital Artikel om Märklin digital] [http://www.lenz.com/main/indroductionframe.htm Artikel om Lenz] [https://dccwiki.com/DCC_History DCCwiki: DCC History]

==Referenser==
Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

Redaktionen: "Dekodermontering. Om att digitalisera tvårälslok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015. (Recension).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016. (Recension).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016. (Recension).
</div>

SJ ellok litt Da

2018-08-02T19:52:23Z

81.232.62.132: /* Referenser */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
1948 års lokkommitté tillsattes för att utreda SJ:s framtida behov av dragkraft. Ett av loken som kommittén föreslog var ett nytt [[SJ ellok litt D|D]]-lok som skulle kunna balanseras om till 15 tons eller 17 tons axellast. Leveranser av Da-lok påbörjades under 1952, till 1960 levererades 93 lok i tre delserier. Serie 1 & 2 hade vanliga ekerhjul, medan serie 3 fick flänsade ekrar. Loken kom att få en nykonstruerad stålkorg med gummiinfattade fönster med rundade hörn, och bättre prestanda än D-loken. Da hade strömavtagare typ LLXJE 135 vid leverans. Da-loken var också multipelkörbara, maximalt tre lok. Valet av koppelstångsdrift kritiserades av ASEA, eftersom man ansåg att boggitekniken hade utvecklats så mycket att ett boggilok hade fungerat bättre.

Da-loken användes i alla slags tåg, utom expresståg. Mellan 1969 och 1981 förbättrades gångegenskaperna på samtliga Da-lok genom att ekerhjulen byttes ut mot gummifjädrade hjul, s.k. SAB-hjul. 1972-73 förbereddes samtliga lok för centralkoppel, som dock aldrig monterades. Vissa Da fick nya hytter utan frontdörrar efter kollisioner, övriga lok fick frontdörren igensatt och grindarna borttagna 1973. Övergångsbryggan behölls dock. Från 1986 sattes vänstra hyttdörren igen på samtliga lok, istället monterades en liten lucka mitt på sidorna för att kunna ta in verktyg i maskinrummet. Flertalet Da-lok avregistrerades 1989-92, några såldes därefter till Falköpings Terminal (senare Tågfrakt), [https://sv.wikipedia.org/wiki/LKAB_Malmtrafik MTAB], Tågkompaniet och Netrail. Idag finns Da endast kvar som museilok.

==Huvuddimensioner Da==
Löb: 13,0 m Hjulbas: 9,40 m Tjänstevikt: 75 ton Effekt: 1840 kW Sth: 100 km/h Broms: tryckluft [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1'
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Da_792.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Da 792 1952 i leveransskick med vanliga ekerhjul. Källa Samlingsportalen Jvm.KAFP00064
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Da_819.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Da 819 i Borås 1988, med SAB-hjul, igensatt övergångsdörr och borttagen grind. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08874
|}

==Litt Da i modell==
===Skala [[H0]]===
*1957 kom [[Märklin]] med sin första Da, katalognummer 3018 och loknummer Da 884. Sedermera kom katalognummer 3030 med stegvis införda förbättringar, och dessutom katalognummer 3019 i grönt utförande. 2013 kom en uppdaterad modell av Da ut, med nya gjutformar och ny drivlina. 2015 kom också en ny grön version ut. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Märklin Da-lok.JPG|Märklin Da]]
|-
| class="imageCaption" | Märklins Da-lok. Foto: Ola Ahlström.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://i51.tinypic.com/hsryhw.jpg
|-
| class="imageCaption" | Märklin 3019 version 2 1958-1961. Foto: Mölle-Mats Eriksson.
|}
*1957 kom också [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] med en Da, katalognummer 1333 och loknummer Da 799. Denna har givits ut med olika färger på taket. 1971 kom katalognummer 4367 med vissa förbättringar. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://i55.tinypic.com/3yedf.jpg
|-
| class="imageCaption" | Fleischmann 1333. Foto: Mölle-Mats Eriksson
|}
*1996 kom NMJ med en Da som småseriemodell i mässing, i tre utföranden, Da 790 i leveransförande, Da 886 i malmbaneversion och Da 941 i moderniserat utförande.
*2008 leverade [[Roco]] en modell av litt. Da, som har funnits i märkningar för SJ (med både eker- och SAB-hjul), Tågkompaniet och Tågfrakt.

===Skala [[N]]===
Möllehems Gårdsproduktion har producerat en kåpa för modifiera Fleischmanns Du till en Da. 

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]] 
==Referenser==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "D-loket, den svenska eldriftens stöttepelare." i ''Tåg'' nr 5/1968.

Frank Edgar: "SJ elektrolok littera Da." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017. (Beskrivning, modeller och ritningar).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bo Ekmark: "Hur man bygger (om) D-lok." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 23. (Bygge med Hobby-Tekniks etsplåtar, ritning på Da).

Bengt Geidvik: "Da-ombygge." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995. (Konvertering av Märklins Da med nytt underrede för [[2R]]).

Christer Engström: "NMJ litt Da." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996. (Recension).

[http://www.jarnvag.net/lokguide/da Järnväg net]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Da&typenr= Svenska lok]

[http://www.modellrallaren.se/?p=38 Modellrallaren: Provkörning av Rocos Da-lok] (Recension) </div>

Överföringstrafik

2018-08-02T19:45:55Z

81.232.62.132: /* Referenser */

Med överföringstrafik avses i detta sammanhang att transportera fordon med en spårvidd på en järnväg med en annan spårvidd.

==Bakgrund==
När smalspåriga järnvägar byggdes uppstod behovet av att överföra laster mellan spårvidderna. Under 1800-talet gjordes detta för hand, och löneläget var sådant att det inte medförde några ohanterliga kostnader. När man efter sekelskiftet 1900 ökade trafiken med tankvagnar och träkolstransporter, uppstod ett behov av att slippa omlastning mellan spårvidderna. Framför allt handlade det om att få fram [[normalspår]]iga vagnar på [[smalspår]]iga järnvägar.

Det s.k. fria rummet (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste detta utvidgas, ibland mer än för normalspår. Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.

Två lösningar utkristalliserade sig tidigt:
* Överföringstrallor, som med gafflar stöder direkt på den normalspåriga vagnens hjulaxlar. Till fördelarna hör att normalspårsvagnarna inte kommer så högt, till nackdelarna hör att det är svårt att ordna med bromsar och att det inte går att transportera treaxliga vagnar och vagnar med korta boggier på överföringstrallor. Trallorna kopplas med stångkoppel eller direkt med normalspårsvagnarnas koppel.
* Överföringsvagnar, som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.

===Överföringstrallor===
I Sverige var inte överföringstrallor så vanligt, Det var endast [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/dhj/dhj.html DHJ] i Dannemora (1902) och [https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCJ] i Åtvidaberg (1906) som fick trafiktillstånd. DHJ övergick till överföringsvagnar, men i Åtvidaberg fanns trallorna kvar tills smalspårstrafiken upphörde 1964. I Åtvidaberg användes en smalspårig koppelvagn med buffertar och normalspårskoppel i ena änden för att koppla normalspårsvagnarna. Trallorna i Åtvidaberg fick endast användas inom stationsområdet, men det finns i uppgifter att de använts på längre sträckor (till Falerum), då med sth 20 km/h.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Åtvidaberg överföringstrallor.png|Åtvidaberg överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Överföringstrallor i lastningsgropen på Åtvidabergs station. Utanför trallorna syns normalspårsskenorna. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16202
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vagnar på överföringstrallor.png|Vagnar på överföringstrallor]]
|-
| class="imageCaption" | Normalspårsvagnar på överföringstrallor på Åtvidabergs station, sannolikt 1950-tal. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16203
|}

===Överföringsvagnar===
Standardlösningen i Sverige blev i stället överföringsvagnar. [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj.html NKlJ] började med överföringsvagnar på linjen Finnshyttan-Hagfors 1908, främst för träkolstransporter. Denna lösning kom sedan användas av många smalspårsbanor efterhand som de hade möjligheter att göra investeringen i överföringsvagnar och utvidgning av fria rummet. Allt eftersom de normalspåriga godsvagnarna blev större beställdes längre överföringsvagnar. Utbyggnaden av överföringstrafik fortsatte när SJ hade övertagit många smalspårsbanor under 1940-talet, i strävan att reducera trafikkostnaderna. 1961 uppger SJ att vagnslaster på normalspårsvagnar kan nå alla delar av SJ:s återstående smalspårsnät. SJ kom att standardisera överföringsvagnarna till Q37p, som beställdes i ansenliga mängder.

Överföringstrafiken med normalspårsvagnar på smalspår försvann sedan i takt med att smalspårsbanorna avvecklades 1958-1991. Idag är endast Roslagsbanan kvar, och där bedrivs ingen godstrafik sedan 1970-talet.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ULB Qo 302.jpg|ULB Qo 302]]
|-
| class="imageCaption" | ULB Qo 302, leveransfoto från Nohab 1929. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NVHJ Qo 5000.jpg|NVHJ Qo 5000]]
|-
| class="imageCaption" | NVHJ Qo 5000 lastad med SJ Gmh 13161 i Ankarsrum 1929. Notera stångkopplen. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37p 300015.jpg|SJ Q37p 300015]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37p 300015 lastad med [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]] 39358 i Kalmar Västra på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Skara 70-tal.jpg|Skara 70-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ godsvagn litt Ore|Os]] och [[SJ godsvagn litt Oe|Oms]] på fyra Q37p i Skara på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04933
|}
===Smalspår på normalspår===
När SJ blev ägare till smalspårsbanor på skilda håll i landet, uppstod också ett behov en rationell hantering av rullande materiel, såväl avseende omfördelning mellan olika smalspårsbanor som vid revisioner. För att kunna transportera smalspårsfordon på normalspårsnätet skaffade SJ ett antal vagnar litt Q37, som främst använts i detta syfte, och för nyleveranser av fordon. Såvitt känt har Q37 aldrig använts i kommersiell trafik.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Q37.png|SJ Q37]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Q37 i Åtvidaberg 1956, förflyttning av SJ YCo5p 808 till Västergötland. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ00455
|}
==Överföringstrafik i modell==
===Skala [[H0]]===
*Bemo har sedan många år överföringstrallor för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] och [[H0m]], katalognummer 2010 600, 2210 600, 2010 800, 2010 802, 2210 800, 2210 802. [http://www.jagsttalbahn-modelle.de/fahrzeuge/rollbock/bemo-rollbock/bemo-rollbock.html Bemo Rollbock] (På tyska).
*Weinert har överföringstrallor i byggsats, katalognummer 6258 ([[H0m]]), 6058 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]]).
*1989 släppte Liliput en överföringsvagn i färdigmodell, som har kommit i några serier sedan dess.
*Weinert har byggsatser till överföringsvagnar, katalognummer 6235 ([[H0m]] tryckluftbrom), 6242 ([[H0m]] vakuumbroms), 6035 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] tryckluftbroms), 6042 ([[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]] vakuumbroms).
*Veit Modellbau har en överföringsvagn för [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]], katalognummer 76020.
*2007 släppte Dekaler & etsat en SJ Q37p för [[H0n3]] som byggsats i etsad mässing.

===[[Skala 0]]===
*Peter Herrmann har haft byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*Henke har byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i [[0e 016,5 0n30|0e]].
*Henke har haft en modell av en "Sächsische Rollwagen" i [[0e 016,5 0n30|0e]].

===Skala [[G]]===
*Train-Line 45 erbjuder överföringsvagnar, katalognummer 3247400, 3047200.
==Referenser==
Göran Engström: "Transportör." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 15/1982. (Ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/bkb/bkb.html BKB]:s första överföringsvagnar littera Qo från 1911).

Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 1." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 16/1982. (Överföringstrallor, ritning på DHJ 221-225). 
Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982. (Överföringsvagnar, ritning på [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html UHB] Qo 0491-0500).

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999. s 246. (Överföringstrallorna i Åtvidaberg).

Lennart Karlsson "Överföringsvagnar - ...och i modell!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 14/1982. (Scratchbygge av överföringsvagn i [[H0]]).

Lars Torsner: "Byggtips. Överföringsvagn i H0n3." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 17/1982. Scratchbygge av överföringsvagn i [[H0n3]]).

Ulf Smedbo: "Liliputs överföringsvagn." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 40/1989. (Recension).

Tobias Ljung: "Q37p och Q12 i skala 1:45." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003. (Konvertering av Henkes överföringsvagn till Q37p).

Mats Dahlström: "Dekaler & Etsat Q37p." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 99/2007. (Recension).

[http://kesti.ch/modellbauin0/rollboecke-der-jagsttalbahn-.html Bausatz der Rollböcke von der Jagsttalbahn]

SJ godsvagn litt L4 L5

2018-07-05T09:22:32Z

81.232.62.132: /* Referenser */

==Historik==
1902 började SJ anskaffa träkolsvagnar med stor rymd, för att kunna utnyttja hela det tillgängliga axeltrycket bättre. Axelavståndet på 6 m innebar att länkaxlar behövdes. Den första varianten L4 hade glesa väggar och var tillverkade i några olika utföranden med något olika volym på skrovet. Vagnarna hade tre luckor på varje sida. Bromsade vagnar hade bromshytt infälld i hörnet med skruvbroms, övriga var obromsade. L5 började tillverkas 1919 och hade täta väggar (för att kunna användas till annat än träkol), men var i övrigt lika L4. Vissa L4 byggdes efterhand om till L5. Vid litterareformen 1922 blev L4 Lr och L5 Lrg. Så småningom ersattes bromshytterna med tryckluftbroms och ett bromsarsäte på utsidan av vagnen. [https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCB] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] byggde liknande vagnar. Liknande träkolsskrov byggdes av SJ också för vagnar litt. [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN4]]. De sista Lr försvann på 1960-talet när behovet av träkolstransporter snabbt minskade. Lrg fick flera olika varianter av UIC-littera Fb 1967, men försvann snart efter omlittreringen.
==Huvuddimensioner==
Löb: 11,30 m Hjulbas: 6,00 m Lastgräns C: 13,5-15 ton (Lr), 13,0-20,5 ton (Lrg) Längd: 9,95 m Bredd: 2,75 m Väggarnas höjd: 2,21 m Golvyta: 27,4 m2 Rymd: 73 m3 Sth: 70 km/h Broms: tryckluft eller genomgångsledning Märkning: RIV 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt L4.jpg|litt L4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ L4 21114, obromsad och med plattjärnlagergafflar. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGB00025
|}
 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt%20L4%20broms.jpg|litt L4 broms.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ L4 30959 med plåtlagergafflar och bromshytt.
|}
 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Lrg.jpg|litt Lrg.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Lrg 33261, moderniserad med tryckluftbroms och borttagen bromshytt. Källa Samlingsportalen Jvm.KAGB00024
|}

==Littera NN4/Or i modell==
===Skala [[H0]]===
1944 släppte Wentzels en Lrg som byggsats i trä och kartong, katalognummer J 22 M. 1950 släppte Model-Craft en Lrg som byggsats ned vagnskorg av fanér, katalognummer By 157. 1951 släppte TfA Hobbytjänst en Lrg med vagnskorg av fanér och underrede av mässing. 1986 släppte [[Perl]] en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]] av L4/Lr, med katalognumren Lr30982 och 024.

==Länkar==
Sammanställning över [[SJ%20godsvagnar|SJ godsvagnar]] 
==Referenser==
Erik Sundström: "Träkolsvagnar - Långa 1900-tal" i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 156-157 Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001. [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_61.pdf Särtryck 637] [http://www.skaj.se/medlemmar/historiskt/uicmarkning/index.htm UIC-ommärkning]

SJ godsvagn litt L4 L5

2018-07-05T09:21:56Z

81.232.62.132:

Huvudsida

2018-03-24T13:19:46Z

81.232.62.132: Testar import med WikiText-format

=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [[http://www.svensktmjforum.se/forum|Svenskt MJ Forum]]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc

Bidra gärna med att skriva egna artiklar!

Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [[svenskmjwiki/ReglerTips|Regler och tips]]

Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan.
eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: [[media type="custom" key="768659"]]
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==

# Ny artikel om [[GSG ånglok litt H3]]
# Ny artikel om [[SJ diesellok litt V5]]
# Ny artikel om [[SJ ellok litt Ma]]
# Ny artikel om [[SJ ellok litt Oe Of]]
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt B (1856)]]
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt S]]
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt J]]
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt L]]
# Ny artikel om [[SJ diesellok litt V3]]
# Ny artikel om [[SJ ånglok litt D]]

Huvudsida

2018-03-18T19:46:38Z

81.232.62.132:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc Bidra gärna med att skriva egna artiklar! Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [[ReglerTips|Regler och tips]] Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan. eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: <div> </div> 
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
 

# Ny artikel om [[GSG%20%C3%A5nglok%20litt%20H3|GSG ånglok litt H3]]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V5 SJ diesellok litt V5]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Ma SJ ellok litt Ma]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Oe%20Of SJ ellok litt Oe Of]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20B%20%281856%29 SJ ånglok litt B (1856)]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20S SJ ånglok litt S]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20J SJ ånglok litt J]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20L SJ ånglok litt L]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V3 SJ diesellok litt V3]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20D SJ ånglok litt D]
</div>

Huvudsida

2018-03-18T19:46:05Z

81.232.62.132:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc Bidra gärna med att skriva egna artiklar! Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [[ReglerTips|Regler och tips]] Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan. eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: <div> </div> 
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
 

# Ny artikel om [[GSG%20%C3%A5nglok%20litt%20H3©GSG ånglok litt H3]]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V5 SJ diesellok litt V5]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Ma SJ ellok litt Ma]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Oe%20Of SJ ellok litt Oe Of]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20B%20%281856%29 SJ ånglok litt B (1856)]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20S SJ ånglok litt S]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20J SJ ånglok litt J]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20L SJ ånglok litt L]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V3 SJ diesellok litt V3]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20D SJ ånglok litt D]
</div>

Huvudsida

2018-03-18T19:28:13Z

81.232.62.132:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc Bidra gärna med att skriva egna artiklar! Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [[ReglerTips|Regler och tips]] Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan. eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: <div> </div> 
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
 

# Ny artikel om [/GSG%20%C3%A5nglok%20litt%20H3 GSG ånglok litt H3]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V5 SJ diesellok litt V5]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Ma SJ ellok litt Ma]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Oe%20Of SJ ellok litt Oe Of]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20B%20%281856%29 SJ ånglok litt B (1856)]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20S SJ ånglok litt S]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20J SJ ånglok litt J]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20L SJ ånglok litt L]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V3 SJ diesellok litt V3]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20D SJ ånglok litt D]
</div>

Huvudsida

2018-03-18T19:21:52Z

81.232.62.132:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc Bidra gärna med att skriva egna artiklar! Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [ReglerTips Regler och tips] Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan. eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: <div> </div> 
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
 

# Ny artikel om [/GSG%20%C3%A5nglok%20litt%20H3 GSG ånglok litt H3]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V5 SJ diesellok litt V5]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Ma SJ ellok litt Ma]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Oe%20Of SJ ellok litt Oe Of]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20B%20%281856%29 SJ ånglok litt B (1856)]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20S SJ ånglok litt S]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20J SJ ånglok litt J]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20L SJ ånglok litt L]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V3 SJ diesellok litt V3]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20D SJ ånglok litt D]
</div>

Huvudsida

2018-03-18T19:21:33Z

81.232.62.132:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till Svensk MJ Wiki!=
Svensk MJ-wiki är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin skall ses som ett komplement till [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum]. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning, t.ex. uppslagsverk, manualer etc Bidra gärna med att skriva egna artiklar! Denna Wiki startar som öppen för alla att läsa, skriva, ändra och radera i (det går inte att skapa en ny sida om du inte registrerat dig först). [/ReglerTips Regler och tips] Sökning, index m.m finns i menyn till vänster på sidan. eller sök här för att söka både på Wikin och forumet: <div> </div> 
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
 

# Ny artikel om [/GSG%20%C3%A5nglok%20litt%20H3 GSG ånglok litt H3]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V5 SJ diesellok litt V5]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Ma SJ ellok litt Ma]
# Ny artikel om [/SJ%20ellok%20litt%20Oe%20Of SJ ellok litt Oe Of]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20B%20%281856%29 SJ ånglok litt B (1856)]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20S SJ ånglok litt S]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20J SJ ånglok litt J]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20L SJ ånglok litt L]
# Ny artikel om [/SJ%20diesellok%20litt%20V3 SJ diesellok litt V3]
# Ny artikel om [/SJ%20%C3%A5nglok%20litt%20D SJ ånglok litt D]
</div>