HFB ånglok typ brigadlok

2018-08-18T14:40:17Z

90.232.90.81: /* Skala 0 (0e) */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
När tyska armén behövde smalspårslok för logistiken under första världskriget, valde man en loktyp som redan var beprövad. Sammanlagt byggdes ca 2500 lok med 600 mm spårvidd till tyska arméns järnvägsförvaltning (Heeresfeldbahn) mellan 1914 och 1919. Flera tyska loktillverkare var involverade. Loken var ytterramade våtånglok med två utvändiga cylindrar, två svängbara axlar enligt
[https://de.wikipedia.org/wiki/Klien-Lindner-Hohlachse Klien-Lindners system] och Stephensons slidstyrning. När första världskriget upphörde 1918 fanns ett stort överskott på lok, varav många inte hade lämnat verkstäderna. Dessa kom att säljas över hela Europa, främst till industrijärnvägar. 1919-21 såldes tolv brigadlok till olika kunder i Sverige, främst olika industribanor (Åkers Styckebruk, AB Separator, Stockholms hamnbyggnad, Emsfors bruk, Aspa bruk, Vattenfall, Eckersholms torvströförening, Ohs bruk och Svensk Torvindustri), men ett lok hamnade även hos [https://sv.wikipedia.org/wiki/Munkedals_J%C3%A4rnv%C3%A4g Munkedals Järnväg] så småningom. Senare har ytterligare två lok köpts in till svenska museijärnvägar. De sista loken användes i ordinarie trafik på 1940 och 1950-talet, och stod i reserv ytterligare något decennium
.

==Huvuddimensioner==
Löb: 5,88-5,98 m Hjulbas: 2,26 m Tjänstevikt: 12,0 ton Dragkraft: 20,35 kN Sth: 15 km/h (25 km/h utan svängbara axlar, 20 km/h för MJ 3) Broms: ingen tågbroms [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: D Kolförråd: 0,7 ton Vattenförråd: 1,1 m3 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Emsfors.jpg|Emsfors]]
|-
| class="imageCaption" | "Emsfors" som museilok i Mariefred 1970. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ00942
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Emsfors 1962.jpg|Emsfors 1962]]
|-
| class="imageCaption" | Emsfors bruks järnvägs lok i Emsfors 1962. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07418
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Påskallavik.jpg|Påskallavik]]
|-
| class="imageCaption" | På spåret mellan Emsfors och Påskallavik under resa med Svenska Järnvägsklubben 1962. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ00136
|}

==Brigadlok i modell==
===Skala 1/87 ([[H0i, H0f, H06,5|H0i]], [[H0n2]], [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]])===
* Westmodel har haft ett brigadlok i 1/87, som kunde levereras med valfri spårvidd. Detta fanns både som byggsats och färdigmodell.
* 2014 lanserade Minitrains ett brigadlok som färdigmodell för H0e.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Minitrains Emsfors.jpg|Minitrains Emsfors]]
|-
| class="imageCaption" | Minitrains brigadlok. Foto Lennart Elg
|}

===Skala 0 ([[0e 016,5 0n30|0e, 016,5]])===
* Gecomodell har haft ett brigadlok som byggsats.
* Locos n stuff har en byggsats till ett brigadlok för valfri spårvidd mellan 12 och 16,5 mm.

===[[00|Skala 1/76]] ([[00#009|009]])===
* 1992 lanserade Duton Productions en lokkorg i [[Byggsatser i vitmetall|vitmetall]] till ett brigadlok, avsett för ett Bachmannchassi.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Ola Ahlström: "Brigadloket en svensk modell?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 128/2014. (Beskrivning och förteckning över de svenska loken).

Lennart Welander: ''Munkedals Järnväg. En bohuslänsk järnvägs historia.'' Mariefred: Östra Södermanlands Järnväg 1974.

Björn Dahlström: "Smalspårigt nytt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 50/1992. (Avisering av Duton Productions modell).

Mats Dahlström: "Brigadloket i modell." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 128/2014. (Recension av Minitrains lok).

Lars Ljungberg: "Minitrains Emsfors - svenskt 9 mm smalspårslok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014. (Recension).

[https://de.wikipedia.org/wiki/HFB_Brigadelokomotive Wikipedia: HFB Brigadelokomotive] (På tyska).

[http://emsfors.se/ Emsfors Bruk]

[http://www.heeresfeldbahn.de/modelle/index.html Modelle von Heeresfeldbahn-Lokomotiven] (På tyska).

[http://www.ukmodelshops.co.uk/suppliers/47773-LocosNStuff The UK Model Shop Directory: Locos N Stuff]

Svenska lok

2018-08-18T13:22:27Z

90.232.90.81: /* Lokartiklar normalspår */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Nedan följer en sammanställning med data om svenska lok i förebild och modell. Syftet är att läsaren ska få en uppfattning om vilka lok sam varit vanligast och när de använts, samt om utbudet av modeller. Urvalet är baserat på vilka lok som varit vanligast.

Data om respektive loktyp är valt för att användas till lokkort under modultrafik.

En översikt över svensk järnvägshistoria finns [[Svenska järnvägsepoker|här]].
==SJ:s litterasystem för dragfordon==
1876 införde SJ ett litterasystem där de olika loktyperna betecknades med stor bokstav. 1881 infördes underlittera med liten bokstav för att beskriva olika undertyper, så småningom lades även en siffra till för att skilja olika varianter av underlittera. 1896 hade man nått bokstaven Å i alfabetet och behövde nya bokstäver för framtida ånglokstyper, samt inkludera loken från Västkustbanan som just förstatligats. Detta löstes dels genom att frigöra bokstäver genom sammanslagning av littera, och dels genom att äldre lok slopades. Loken från Västkustbanan gavs ett s.k. signaturlittera, där de fick littera VKBa - VKBk. Så småningom hade man frigjort mer än halva alfabetet för nya fordon. Alla dragfordon tilldelades littera ur "bokstavspotten" fram till 1942, även ellok, lokomotorer, motorvagnar och rälsbussar. När nya enskilda järnvägar tillfördes SJ under perioden 1909-1937 användes också signaturlittera.

När den stora förstatligandeperioden inföll 1940-50 höll inte det gamla systemet längre. 1942 infördes ett nytt litterasystem som byggde på SJ:s typer, där liknande lok från f.d. enskilda järnvägar fick samma huvudlittera. De gamla signaturlittera togs bort och kvarvarande lok fördes in i det nya systemet. Ånglok och motorlok fick underlittera med siffror, medan ellok fick behålla underlittera med bokstäver. Man gjorde sedan en justering 1947, för att undvika att tanklok och tenderlok blandades i samma huvudlittera.
{| class="wikitable"
|+ Litterasystem fr.o.m. 1942
|Littera
|Betydelse 1942-1947
|Betydelse 1947-
|-
|A
|2'C-ånglok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar
|Samma
|-
|B
|2'C-ånglok med utvändiga cylindrar samt Bo'Bo'-ellok
|Samma
|-
|C
|2'B-ånglok
|Fyrkopplade tenderlok
|-
|D
|1C1-ellok
|1C1, 1D+D1 och 1D+D+D1 ellok
|-
|E
|D-tenderlok med invändiga cylindrar eller tre cylindrar
|Samma
|-
|F
|1'Do1'-ellok
|Samma
|-
|G
|D-tenderlok med utvändiga cylindrar
|Samma
|-
|H
|Bo'Bo'-ellok med mitthytt
|Samma
|-
|J
|1C1 och 1C2-tanklok med invändiga cylindrar
|Samma
|-
|K
|Ånglok med axelföljd C och C1
|Tanklok med axelföljd C och C1
|-
|KA
|Intet
|Tenderlok med axelföljd C
|-
|L
|Ånglok med axelföljd 1C
|Tenderlok med axelföljd 1C
|-
|M
|Co'Co'-ellok
|Samma
|-
|N
|D-tanklok
|Samma
|-
|O
|Malmtågslok el
|Samma
|-
|P
|Persontågslok el
|Samma
|-
|R
|E-tenderlok
|E-tenderlok samt Bo'Bo'-ellok
|-
|S
|1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar
|1C, 1C1 och 1C2-tanklok med utvändiga cylindrar
|-
|T
|2'C tenderlok av kompoundtyp
|Diesellinjelok (fr.o.m. 1952)
|-
|U
|Elväxellok
|Samma
|-
|V
|Vakant
|Dieselväxellok
|-
|W
|B2 och 1B2-tanklok
|Fyrkopplade tanklok
|-
|X
|Motorvagnar
|Samma
|-
|Y
|Rälsbussar
|Samma
|-
|Z
|Lokomotorer
|Samma
|-
|Å
|Fyrkopplade ånglok utan löpboggie
|Vakant
|-
|Ä
|Diesellok Bo'Bo'
|Samma
|-
|Ö
|Ackumulatorlok
|Samma
|}

Som synes på littera B och R hade man inte helt lyckats undgå att använda ett huvudlittera till helt skilda fordon. Dessa hade dock olika typer av underlittera. Underlittera för lokomotorer ändrades ytterligare en gång 1956, och underlittera för diesellinjelok ändrades 1964. Det här systemet gäller i princip fortfarande på SJ, och Green Cargo har också fortsatt med samma system. Enskilda järnvägar har också påverkats, även om de inte använt samma system. TGOJ använde samma system för ellok.

==Lokartiklar normalspår==
{| class="wikitable"
| 
| colspan="2"|SJ lok 
| GC lok 
| TGOJ lok 
| GDG lok 
| Hector Rail 
| Tågab lok 
| MTAB lok 
| DB CSC 
| HNJ lok 
| SWB lok 
|- style="vertical-align:top;"
|
Ellok 
| colspan="2" |
[[GDG ellok litt O|Bk]] [[SJ ellok litt D|D]] [[SJ ellok litt Da|Da]] [[SJ ellok litt Dm|Dm, Dm3]] [[SJ ellok litt F|F]] [[SJ ellok litt H|Ha, Hb, Hc, Hd, Hg]] [[SJ ellok litt M|M]] [[SJ ellok litt Ma|Ma]] [[SJ ellok litt M|Mg]] [[SJ ellok litt Oa Ob|Oa, Ob]] [[SJ ellok litt Oe Of|Oe, Of, Of2, Of3]] [[SJ ellok litt Rc|Rc, Rm]] [[SJ ellok litt U|Ua, Ub, Uc, Ud]] [[SJ ellok litt Öc Öd|Öc, Öd]] 
|
[[SJ ellok litt Rc|Rc, Rd2]] [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] [[SJ ellok litt Rc|Rm]] 
|
[[NSB ellok litt El16|El16]] [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|Hg]] [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|Ma, Ma2]] [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|Ub]] 
|
[[SJ ellok litt D#Ds|Dk, Ds]] [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] [[GDG ellok litt O|O]]
|
[[SJ ellok litt Rc|143]] [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|241]] 
|
[[SJ ellok litt Rc|Rc]] 
|
[[SJ ellok litt Da|Da]] [[SJ ellok litt Dm|Dm, Dm3]] [[MTAB ellok litt Iore|Iore]]
|
[[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|185.2]] [[DSB ellok litt EG|EG]]
|
|
|- style="vertical-align:top;"
|
Motorlok 
|
Diesellok [[SJ diesellok litt T2 T3|T2, T3, T21, T22]] [[SJ diesellok litt T23|T23]] [[SJ diesellok litt T43|T43]] [[SJ diesellok litt T44|T44]] [[SJ diesellok litt Tc|Tc]] [[SJ diesellok litt V3|V3]] [[SJ diesellok litt V5|V5]] 
|
Lokomotorer [[Bjurströms lokomotor typ 8|Z]] [[Slipmaterial lokomotor typ 15|Z2, Z3, Z4]] (typ 15) [[Slipmaterial lokomotor typ 18|Z4]] (typ 18) [[SJ lokomotor litt Zsh|Z4]] (1939) [[SJ lokomotor litt Zs|Z4]] (1941) [[SJ lokomotor litt Z43|Z43]] [[SJ lokomotor litt Zs|Z43, Z49, Z5]] [[Slipmaterial lokomotor typ 15|Z49]] (typ 15) [[Slipmaterial lokomotor typ 18|Z49]] (typ 18) [[SJ lokomotor litt Zsh|Z49]] (1939) [[SJ lokomotor litt Z6|Z6]] [[SJ lokomotor litt Z61 Z62 Z63|Z61, Z62, Z63]] [[SJ lokomotor litt Z6|Z64]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z65]] [[SJ lokomotor litt Z66|Z66]] [[SJ lokomotor litt Z61 Z62 Z63|Z67]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z70]] [[Bjurströms lokomotor typ 8|Zm]] [[Slipmaterial lokomotor typ 15|Zs]] (typ 15) [[Slipmaterial lokomotor typ 18|Zs]] (typ 18) [[SJ lokomotor litt Zs|Zs]] (1941) [[SJ lokomotor litt Zsh|Zsh]]
|
[[SJ diesellok litt T44|T44, Td]] [[SJ diesellok litt V5|V5]] [[SJ lokomotor litt Z66|Z66]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z70]] 
|
[[SJ diesellok litt T43|T43]] [[SJ diesellok litt T44|T44]] [[SJ lokomotor litt Z6#V1|V1]] [[SJ lokomotor litt Zs#TGOJ Zsh|Zsh, Z4]] [[SJ lokomotor litt Z6#V1|Z5, Z64]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z65]] 
| 
|
[[SJ diesellok litt T43|841]] [[SJ lokomotor litt Z65|921]] 
|
[[SJ diesellok litt T43|T43]] [[Nohab diesellok AA16|TMX, TMY]] [[DSB diesellok litt MZ|TMZ]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z65]] [[SJ lokomotor litt Z66|Z66]] [[SJ lokomotor litt Z65|Z70]] 
|
[[SJ diesellok litt T44|T44]] 
|
|
[[Bjurströms lokomotor typ 8|56, 57]] [[Slipmaterial lokomotor typ 15|57-63]] 
|
[[Bjurströms lokomotor typ 8|Zm]] [[Slipmaterial lokomotor typ 18#SWB Zö|Zö]]
|- style="vertical-align:top;"
|
Ånglok 
|
Littera före 1942 [[SJ ånglok litt A (1863)|A, Aa, Ab (1863)]] [[SJ ånglok litt A|A, A2, A3]] [[SJ ånglok litt B (1856)|B, Ba, Bb (1856)]] [[SJ ånglok litt B|B]] [[SJ ånglok litt Cc|Cc, Cd]] [[SJ ånglok litt D|D, Da, Db]] [[SJ ånglok litt E|E, E2]] [[SJ ånglok litt G|Ga-Ga4, Gb, Gb2]] [[SJ ånglok litt J|J]] [[SJ ånglok litt Kd|Ka, Kd]] [[SJ ånglok litt Ke|Ke, Kh]] [[SJ ånglok litt L|L]] [[SJ ånglok litt M|Ma-Md]] [[SJ ånglok litt N|N, Na]] [[SJ ånglok litt S|S, Sa]] [[SJ ånglok litt T|T, Ta, Tb]] Signaturlittera [[SJ ånglok litt S#S3|HVc]] [[BJ ånglok litt Y3#HMJ|HVd]] [[Nohab ånglok typ VKBa|KS]] [[Nohab ånglok typ L8|MKc]] [[GSG ånglok litt H3#A3|OKa]] [[Nohab ånglok typ VKBa|VKBa]]
|
Littera fr.o.m. 1942 [[SJ ånglok litt A|A, A2]] [[GSG ånglok litt H3|A3, A4, A5, A6, A7]] [[SJ ånglok litt B|B]] [[SJ ånglok litt T|B5]] [[SJ ånglok litt Cc|C]] [[Nohab ånglok typ VKBa|C8]] [[SJ ånglok litt E|E, E2]] [[BJ ånglok litt N3|E3, E4]] [[SJ ånglok litt E#E5|E5]] [[HNJ ånglok litt Mb|E9, E10]] [[SJ ånglok litt G|G-G6]] [[SJ ånglok litt M#G7|G7]] [[SJ ånglok litt J|J]] [[SJ ånglok litt Kd|K]] [[SJ ånglok litt Ke|K3, K4]] [[BJ ånglok litt K|K8]] [[SJ ånglok litt Kd|KA]] [[BJ ånglok litt K|KA3]] [[SJ ånglok litt L|L]] [[Nohab ånglok typ L8|L6, L8]] [[Motala Verkstad ånglok typ L11|L11]] [[Nohab ånglok typ L8|L21, L26]] [[SJ ånglok litt N|N]] [[SJ ånglok litt S|S]] [[SJ ånglok litt S1|S1]] [[SJ ånglok litt S#S3|S3, S4]] [[BJ ånglok litt Y3|S5]] [[SJ ånglok litt S#S6|S6]] [[BJ ånglok litt Y3|S7]] [[SJ ånglok litt S#S8|S8]] [[SWB ånglok litt Y Y3|S10]] [[SJ ånglok litt T|T, T2]] [[Nohab ånglok typ VKBa|Å3, Å7, Å12]]
| 
|
[[SJ ånglok litt G|G3, G3b]] [[OFWJ ånglok nr 16-30|K, K3]] [[SJ ånglok litt N#TGOJ N|N]] [[SJ ånglok litt S|S3a]] 
|
[[SJ ånglok litt B|B3]] [[SJ ånglok litt G|G3]] [[GSG ånglok litt H3|H3]] [[BJ ånglok litt K|K]] [[BJ ånglok litt N3|N3]] [[BJ ånglok litt Y3|Y3]]
| 
| 
| 
|
|
[[Nohab ånglok typ L8|F]] [[HNJ ånglok litt Mb|G12, Mb]] [[Nohab ånglok typ L8|P6b]] [[GSG ånglok litt H3#DJ|P7]] [[SJ ånglok litt Ke|T6]]
|
[[SJ ånglok litt B|A, A1, A2]] [[Nohab ånglok typ L8|F, F3b]] [[GSG ånglok litt H3|H3]] [[SWB ånglok litt Y Y3|Y, Y3]]
|}

==Lokartiklar smalspår==
{| class="wikitable"
| 
| SJ lok 
| NKlJ lok
| Emsfors Bruk
| Ohs Bruk
|- style="vertical-align:top;"
|
Ellok 
| 
|
[[NKlJ ellok nr 31-45|31-45]] 
|
|
|- style="vertical-align:top;"
|
Motorlok 
|
[[SJ diesellok litt Tp|Tp]] [[Bjurströms lokomotor typ 8|Zp, Zr, Zt]] [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p, Z4t]] 
|
[[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] 
|
|
|- style="vertical-align:top;"
|
Ånglok 
|
[[Motala Verkstad ånglok typ 14|Gp, Gt]] [[Motala Verkstad ånglok typ 115|Np]] 
|
[[Motala Verkstad ånglok typ 115|23-25]] 
|
[[Heeresfeldbahn ånglok typ brigadlok|1, 2]]
|
[[Heeresfeldbahn ånglok typ brigadlok|3, 4]]
|}

==Artiklar om lok==
[[Lok]]

==Referenser==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Christer Engström: "Det svenska elloket i stort och smått." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995. (Genomgång av littera B, D, F, H, O, och R samt dittills framtagna modeller).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).
</div>

Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

HFB ånglok typ brigadlok

Svenska lok