Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

Walk-Around Control

2025-06-14T18:02:14Z

Admin: /* Referenser */

'''Walk-around control''' innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1950-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera [[växling]] och [[avkoppling]] av fordon, och att man ser eventuella [[signaler]] längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control brukar man använda handhållna '''[[körhandtag]]''', antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter längs banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl [[analog|analogt]] som [[Digitala system|digitalt]], det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://thwoditsch.de/fremo/grossbrunsrode17/original/DSC_3074.jpg 
|-
| class="imageCaption" | Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017
|}

==Andra Wiki-sidor==
[[Kontroll av modelljärnvägar]]

'''[[Nybörjare]]'''

==Referenser==
[[John Armstrong]]: "Control and scenery on the Allegheny Route." i ''[[Model Railroader]]'' March 1971 (Implementering av [[analog]] walk-around control med fasta [[körkontroll]]er längs banan).

[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Nybörjare]]

Walk-Around Control

2025-06-14T18:00:21Z

Admin: /* Referenser */

'''Walk-around control''' innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1950-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera [[växling]] och [[avkoppling]] av fordon, och att man ser eventuella [[signaler]] längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control brukar man använda handhållna '''[[körhandtag]]''', antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter längs banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl [[analog|analogt]] som [[Digitala system|digitalt]], det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://thwoditsch.de/fremo/grossbrunsrode17/original/DSC_3074.jpg 
|-
| class="imageCaption" | Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017
|}

==Andra Wiki-sidor==
[[Kontroll av modelljärnvägar]]

'''[[Nybörjare]]'''

==Referenser==
[[John Armstrong]]: "Control and scenery on the Allegheny Route." i ''[[Model Railroader]]'' March 1971 (Implementering av walk-around control med fasta körkontroller längs banan).

[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Nybörjare]]

Walk-Around Control

2025-06-14T18:00:01Z

Admin: /* Referenser */

'''Walk-around control''' innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1950-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera [[växling]] och [[avkoppling]] av fordon, och att man ser eventuella [[signaler]] längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control brukar man använda handhållna '''[[körhandtag]]''', antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter längs banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl [[analog|analogt]] som [[Digitala system|digitalt]], det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://thwoditsch.de/fremo/grossbrunsrode17/original/DSC_3074.jpg 
|-
| class="imageCaption" | Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017
|}

==Andra Wiki-sidor==
[[Kontroll av modelljärnvägar]]

'''[[Nybörjare]]'''

==Referenser==
[[John Armstrong]]: "Control and scenery on the Allegheny Route." i ''Model Railroader'' March 1971 (Implementering av walk-around control med fasta körkontroller längs banan).

[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Nybörjare]]

Walk-Around Control

2025-06-14T17:59:31Z

Admin:

'''Walk-around control''' innebär att en modelljänväg är byggd så att den som kör tågen också fysiskt följer tågen längs med banan. Idén lanserades i USA på 1950-talet. Fördelarna är att man får större "kontakt" med tåget man kör, man kan hantera [[växling]] och [[avkoppling]] av fordon, och att man ser eventuella [[signaler]] längs banan. Den enda nackdelen är väl att man måste bygga banan så att man kan följa ett tåg längs linjen hela tiden.

För att kunna bygga en anläggning för walk-around control brukar man använda handhållna '''[[körhandtag]]''', antingen radioanslutna eller med sladd. Använder man sladdhandtag bör dessa av vara av den typ som medger att handtaget flyttas utan att tåget stannar, och att det det finns tillräckligt många kontakter längs banan, så att man bara måste gå några steg innan handtaget ansluts igen. Vidare krävs förstås att man kan gå längs linjen utan att behöva krypa under delar av anläggningen.

Walk-around control går att realisera såväl [[analog|analogt]] som [[Digitala system|digitalt]], det viktiga är körhandtagens och anläggningens utformning.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://thwoditsch.de/fremo/grossbrunsrode17/original/DSC_3074.jpg 
|-
| class="imageCaption" | Walk-around Control vid en FREMO-träff i Tyskland 2017
|}

==Andra Wiki-sidor==
[[Kontroll av modelljärnvägar]]

'''[[Nybörjare]]'''

==Referenser==
John Armstrong: "Control and scenery on the Allegheny Route." i ''Model Railroader'' March 1971 (Implmementering av walk-around control med fasta körkontroller längs banan).

[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Nybörjare]]

SJ ellok litt Oa Ob

2025-04-30T11:01:27Z

Admin: /* Tryckta referenser - modell */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Inför elektrifieringen av Malmbanan beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland från Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1914 och 1915 levererades 26 lokhalvor littera '''Oa'''; fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via vevstakar, en blindaxel och koppelstänger. Denna lösning valdes eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Löpaxeln var utförd som en radialaxel. Korgen var byggd i trä och plåtklädd. Oa hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Loken som vid var leverans grå med svarta dekorlinjer, ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar Kiruna-Narvik. När [[SJ ellok litt Oe Of|'''Oe'''-loken]] levererats överfördes Oa till den nyelektrifierade sträckan mellan Gällivare och Luleå, där de var tjänstgjorde till mitten av 1950-talet. Två lok skrotades efter bränder, nr 19/20 1935 och 21/22 1940. Övriga lok avregistrerades 1954-1960.

Ytterligare malmtågslok beställdes 1915, denna gång med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Fyra dubbellok beställdes, som fick littera '''Ob'''. Loken levererades 1917. Även dessa lok var stormotorlok med drift via vevstakar. Till det yttre skilde de sig från Oa-loken endast genom att några ventilationsgaller var annorlunda placerade, däremot fick det annorlunda reglersystem. Loken var vid leverans grå med svarta dekorlinjer, och ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Även Ob hade strömavtagare typ PKB, som ersattes med MK2 på 1940-talet. Ob-loken användes i samma tjänstgöring som Oa-loken. Nr 34/35 skadades i brand 1935, övriga Ob avregistrerades 1957-59.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| Oa 
| Ob 
|-
| [[Löb]] (m) 
| 18,6 
| 18,6 
|-
| Axelavstånd (m) 
| 14,6 
| 14,6 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 136,8 
| 125,8 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 17,3 
| 16,7 
|-
| Effekt (kW) 
| 1200 
| 1200 
|-
| [[Sth]] (km/h) 
| 60 
| 60 
|-
| Broms 
| tryckluft 
| tryckluft 
|-
|[[Axelföljd]] 
| 1C+C1 
| 1C+C1 
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Oa 23-24.jpg|Oa 23-24]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Oa 23-24 vid leverans. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08511
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ob 38-39.jpg|Ob 38-39]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ob 38-39 med malmtåg ca 1950, fortfarande med strömavtagare typ PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDN00745.
|}

==Litt Oa/Ob i modell==
===Skala [[H0]]===
*1982 släppte [[UGJ]] lokkorgar till littera Oa, gjutna i plast. Dessa var från börja tänkta att sitta på ett komplett lok från [[Perl]].
*2001 släppte [[SMJ]] färdiga Oa med både grå och brun målning, baserade på UGJ:s korgar.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Webreferenser==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Oa&typenr= Svenska lok: Oa]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Ob&typenr= Svenska lok: Ob]

[https://web.archive.org/web/20100820041836/http://www.modellrallaren.se/?p=1342 Modellrallaren: Bygge av Oa med UGJ:s lokkorgar] (2004, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Historik).

"SJ elektrolok litt. Oab." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Red.: "Mässnyheterna från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982 ([[Perl]] aviserar Oa).

Lars T. Stenson: "SJ littera Oa - malmtågslok ur skrotlådan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016 (Oa-lok på med [[UGJ]]:s korgar och [[Märklin]]underreden).

Lars Sjölund: "Bygge: SJ Oa i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Korgar från [[UGJ]] och [[scratchbyggt]] underrede).

</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Siemens]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: SMJ]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]

Perl

2025-04-30T11:01:01Z

Admin: /* Tryckta referenser - dragfordon */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Perl var en svensk [[småserietillverkare]] av [[rullande material]] i [[H0]].

==Historik==
Namnet kommer av förnamn plus efternamnsinitial för Per Lindgren. Han startade firman 1972 och började tillverka svenska modeller i [[H0]]. [[Dahlberg, Bengt|Bengt Dahlberg]] blev delägare 1979 men lämnade företaget 1982 för att starta det egna företaget [[UGJ]]. Per Lindgren fortsatte produktionen av [[Byggsatser i etsad metall|mässingmodeller]], med förebilder från stora delar av Europa, såväl [[lok]] som [[vagnar]] och [[Rälsbuss|motorvagnar]].

I slutet av 2007 avvecklades aktiebolaget och övergick till hobbyverksamhet. Perlmodell avvecklades helt 2019, återstående produkter (främst byggdelar) har tagits över av [[SV&LV.]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Perl 001.JPG|Perl C3d]]
|-
| class="imageCaption" |En tidig Perl-produkt, en C3d i etsad zinkplåt med screentryckta detaljer. Se vidare [https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm här]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Inledning produktlistor==
Produktionen bestod huvudsakligen av [[byggsatser i etsad mässing]]. Andra material anges i förteckningen. Modellerna var i allmänhet [[normalspår]]iga i [[skala H0]]. Undantag framgår i förteckningen.

I denna förteckning är i huvudsak endast svenska modeller medtagna.

Katalognummer infördes 1975 och byggde på littera och individnummer. Mellan 1982 och 1986 ersattes dessa av tresiffriga katalognummer.

==Produktion - Ånglok==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| 015-K
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1984
|-
| 015
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1987
|-
| 074-A
| BJ H3s
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 074-B
| SJ A8
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 060
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|TGOJ S3]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 061
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1620]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 062
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1622]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 077
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Tender
| 1994
|-
| 078
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Endast lok
| 1996
|-
| 101
| [[SJ ånglok litt S|SJ Sa]]
| För [[Fleischmann]]underrede
| 1999
|}

==Produktion - Ellok==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| Ub-587
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub, Ud]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], en motor
| 1981
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], två motorer
| 1983
|-
| 035
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 036
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v1]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 042
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v2]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 043
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v3]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 071
| [[SJ ellok litt U|SJ Ue]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
| 072
| [[SJ ellok litt U|TGOJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
|}

==Produktion - Motorlok, lokomotorer, motorvagnar, rälsbussar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| V-801
| [[TGOJ V]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| Y6-853
| SJ Y6
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| GSJ-YB
| [[Säröbanan|GSJ]] YB
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| Y-330
| SJ Y
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| Yp-360
| SJ Yp
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| DJ-Yd
| DJ Yd
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| UF-502
| SJ UF
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg.
| 1980
|-
| UF2p
| SJ UF2p
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på en axel
| 1982
|-
| 014-K
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1982
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på två axlar
| 1983
|-
| X1/CF1
| SJ X1/CF1
| Motorvagn
| 1983
|-
| 014
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1987
|-
| 082
| SJ Xoa4
|
| 1994
|-
| 094
| SJ Cox4
|
| 2000
|-
| 132
| [[SJ diesellok litt T23|SJ T23]]
| För underrede från [[Gützold]]
| 2001
|-
| 140
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Utan drivning
| 2003?
|-
| 116
| SJ Xoa3
|
| 2005
|-
| 115
| BJ Xa/Xm
|
| 2006
|}

==Produktion - Personvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| B-C3d
| SJ C3d
| Zink
| 1972
|-
| B-CC2
| SJ CC2
| Zink
| 1972
|-
| B-CC4
| SJ CC4
| Zink
| 1972
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Trä. Leveransutförande
| 1975
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1976
|-
| Co1-1054
| SJ Co1/Bo11
| Tak av plast
| 1978
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
| Tak av plast
| 1978
|-
| Bo3-1368
| SJ Bo3
| Tak av plast
| 1982
|-
| Ao14-1378
| SJ Ao14a
|
| 1982
|-
| 012-K
| [[EJ egna stålvagnar#OKB Co 87-88|SJ Co8a]]
| Ombyggnadssats [[Roco]] 4289
| 1982
|-
| C3a-1308
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1983
|-
| 016
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ/GDJ/HNJ/MYJ C3c]]
|
| 1985
|-
| Co1-1221
| SJ Co1/Bo11
|
| 1986
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1986
|-
| 011
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1987
|-
| 037
| SJ C4
| Moderniserad
| 1987
|-
| 025
| SJ Co1/Bo11
|
| 1987
|-
| 032
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1987
|-
| 044
| SJ Co1
|
| 1989
|-
| 045
| SJ Bo3
|
| 1992
|-
| 083
| SJ DFo1
| Leveransutförande
| 1992
|-
| 084
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 085
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BAJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 100
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|SJ/HNJ C3c]]
| Moderniserad
| 1993
|-
| 081
| SJ Bo4/Bo14d
|
| 1993
|-
| 086
| SJ C3a
| Moderniserad
| 1993
|-
| 099
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1993
|-
| 092
| SJ DFo29/Do48
| Moderniserad
| 1993
|-
| 087
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|TGOJ F3]]
|
| 1995
|-
| 088
| TGOJ C4
|
| 1996
|-
| 106
| SJ Ao2
| Ombyggnadssats [[Fleischmann]] 5078
| 1998
|-
| 108
| SJ CF4
| F.d. C3a
| 1998
|-
| 102
| SJ BCo1/BCo3
|
| 2000
|-
| 104
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, moderniserade fönster
| 2001
|-
| 137
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, ursprungliga fönster
| 2002
|-
| 138
| SJ CFo4
|
| 2004
|}

==Produktion - Post- och resgodsfinkor==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| D22-2930
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 023
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 028
| SJ F1/F4
|
| 1987
|}

==Produktion - Godsvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Obromsad
| 1973
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Bromskupé
| 1973
|-
| G1-13070
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräddörr
| 1975
|-
| G1-8139
| SJ G1
| Utan bromskupé, plåtdörr
| 1975
|-
| G3-13784
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1975
|-
| R2-257
| FLJ R2
| Tre axlar
| 1975
|-
| Rm-4879
| TGOJ Rm
| Tre axlar
| 1975
|-
| G1-13000
| SJ G1
| Med bromskupé, bräddörr
| 1976
|-
| G1-8777
| SJ G1
| Med bromskupé, plåtdörr
| 1976
|-
| G3-13828
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1976
|-
| G3-26010
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1976
|-
| Grh-31439
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 1976
|-
| O-35575
| [[SJ godsvagn litt O|SJ O]]
|
| 1977
|-
| Rm-4871
| TGOJ Rm
| Två axlar
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ Hs
| Med borttagen bromshytt
| 1978
|-
| H1-18852
| SJ H1
|
| 1982
|-
| Or-23750
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4/Or]]
|
| 1983
|-
| H-64124
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1985
|-
| Gs-18148
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| Lr-30982
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1986
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| 009
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1987
|-
| 010
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 018
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]]
|
| 1987
|-
| 021
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1987
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1987
|-
| 024
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1987
|-
| 027
| SJ G1
| Med bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 029
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1987
|-
| 030
| [[SJ godsvagn litt Gs|SJ Gs]]
| Med borttagen bromshytt
| 1987
|-
| 031
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsh]]
| Med borttagen bromskupé
| 1987
|-
| 034
| NSB L
|
| 1987
|-
| 013
| SJ H1
|
| 1990
|-
| 052
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1991
|-
| 053
| SJ Hs
| Utan bromshytt
| 1991
|-
| 059
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsk]]
| Matvaruvagn
| 1991
|-
| 064
| SJ LNN3
| Kompl med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 066
| SJ N3/NN3
| NN3 med plåtläm. Kompl med 125/[[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 069
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4]]
|
| 1991
|-
| 073
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ Os]]
| Komplettera med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 136
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 2001
|-
| 125
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ NN3/Os]]
| Underrede
| 2002
|-
| 139
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV Omk/DR O "Frankfurt"|SJ I3/Is]]
| Frankfurt-typ
| 2004
|}

==Produktion - Malmvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| NBJ M
| Trä
| 1973
|-
|
| OFWJ P
| Trä
| 1973
|-
|
| ÖKJ P
| Trä
| 1973
|-
| NBJ-M618
| NBJ M
|
| 1975
|-
| OFWJ-P550
| OFWJ P
|
| 1975
|-
| ÖKJ-P1050
| ÖKJ P
|
| 1975
|-
| M4-4411
| TGOJ Mss4/M4
|
| 1982
|-
| M2-22571
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1984
|-
| M30/M31
| TGOJ M30/31
|
| 1985
|-
| 019
| TGOJ M30/31
|
| 1987
|-
| 020
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1987
|-
| 054
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1902 års utförande
| 1992
|-
| 056
| TGOJ M5
| Utan sidoluckor
| 1992
|}

==Planerade modeller som aldrig givits ut==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ ellok litt Oa Ob|SJ Oa]]
| Planerad, korgarna gavs ut av [[UGJ]]
| 1981
|-
|
| [[SJ ellok litt U|SJ Ud]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt H|SJ Hg]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt M|SJ Mg]]
| Planerad
| 1994
|-
| 055
| TGOJ M5
| Lev utf, planerad
|
|-
| 105
| [[SJ ånglok litt G|SJ Ga]]
| Planerad ombyggnadssats
| 2005
|-
| 128
| SJ Xoa5
| Planerad
| 2005
|-
| 141
| [[TGOJ ånglok litt M3 M3b|TGOJ M3b]]
| Planerad
| 2005
|-
| 142
| [[SJ ånglok litt T|SJ Ta]]
| Planerad
| 2007
|}

==Webreferenser==
[http://www.mmjk.se/byggtips_dfo29.pdf MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092] (Byggtips).

[https://web.archive.org/web/20190102191811/http://www.perlmodell.se/ Perlmodell] (Från Wayback Machine)

[https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm Perlmodell: Historik] (Från Wayback Machine)

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=4601.msg221989#msg221989 Svenskt MJ-forum: SV&LV] (SV&LV tar över Perlmodell).

==Tryckta referenser - allmänt==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001, sid. 86.

"I handeln." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 22 (Presentation av Perl; annons).

"Nya detaljer från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Uppdelning av Perl och [[UGJ]]; bälgar och buffertar).

"Detaljer i massor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Perlmodell är en av föregångarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1983 (Reportage).

"Perl - internationellt ryktbar småserietillverakre." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage).

[[RAF]]: "PERL: Med sikte på Europamarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 8 (Om Perls närvaro på [[Nürnbergmässan]]).

"Äldre personvagnar och Xoa4 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994, s. 4 (Diverse aviseringar).

"SV&LV + Perlmodell = sant." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 ([[SV&LV]] tar över Perlmodells produkter).

==Tryckta referenser - dragfordon==
[[LOK]]: "Förhandstitt på Perls nya Y6-motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls motorvagn littera Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls Y-buss - en godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980 (Recension).

Lasse: "Byggtips: Två Y blir en Yo-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 ([[Konvertering]] till boggihilding).

Red.: "Mässnyheterna från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982 (Perl aviserar [[SJ ellok litt Oa Ob|Oa]]).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar. Exklusiva sidor i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Recension av Perls H3s/A8).

Leif Dahl: "Byggtips: Förbättra Perls A8/H3s!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992.

Krister Brandt: "Perls Xoa4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Recension och bygge av Göran Axelsson).

[[Rutger Friberg]]: "Perl-prototyp med mersmak." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 27 (Avisering av BJ Xa/Xm).

==Tryckta referenser - vagnar==
"Svenska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Presentation av C3d).

Hjulo: "Byggsatsen till C3-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Recension).

"Nya svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973, s. 10 ([[SJ godsvagn litt G3|Gs]] och M-vagnar).

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Perl G1 och G3 med och utan broms).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Kylvagn från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (Recension av H3).

Leif Dahl: "Perls litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Hans Johan Polanik: "TGOJ M4 i modell från Perl." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Recension).

Leif Dahl: "TGOJ litt M4 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Recension).

Eldaren: "Nygammal personvagn i mässing." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Recension av Co1).

Claes Mattisson: "Allt om hobby synar. Litt Co1/Bo11 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988 (Recension).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från Perl, i två versioner).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från Perl).

Bo Hansson: "BJ-ekvation: 2 x Perl G3 = G4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Konvertering]] av två [[SJ godsvagn litt G3|G3]] till en BJ G4).

Jörgen Bergfors: "8 Perlvagnar provbyggda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Recension av Co1, H, Hs, LNN3, [[SJ godsvagn litt L4 L5|L4]], NN3 och [[SJ godsvagn litt Os|Os]] från Perl).

F.S.: "Svenska hobbyfirmor i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Perl CF4).

</div>
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

Perl

2025-04-30T10:55:27Z

Admin: /* Planerade modeller som aldrig givits ut */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Perl var en svensk [[småserietillverkare]] av [[rullande material]] i [[H0]].

==Historik==
Namnet kommer av förnamn plus efternamnsinitial för Per Lindgren. Han startade firman 1972 och började tillverka svenska modeller i [[H0]]. [[Dahlberg, Bengt|Bengt Dahlberg]] blev delägare 1979 men lämnade företaget 1982 för att starta det egna företaget [[UGJ]]. Per Lindgren fortsatte produktionen av [[Byggsatser i etsad metall|mässingmodeller]], med förebilder från stora delar av Europa, såväl [[lok]] som [[vagnar]] och [[Rälsbuss|motorvagnar]].

I slutet av 2007 avvecklades aktiebolaget och övergick till hobbyverksamhet. Perlmodell avvecklades helt 2019, återstående produkter (främst byggdelar) har tagits över av [[SV&LV.]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Perl 001.JPG|Perl C3d]]
|-
| class="imageCaption" |En tidig Perl-produkt, en C3d i etsad zinkplåt med screentryckta detaljer. Se vidare [https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm här]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Inledning produktlistor==
Produktionen bestod huvudsakligen av [[byggsatser i etsad mässing]]. Andra material anges i förteckningen. Modellerna var i allmänhet [[normalspår]]iga i [[skala H0]]. Undantag framgår i förteckningen.

I denna förteckning är i huvudsak endast svenska modeller medtagna.

Katalognummer infördes 1975 och byggde på littera och individnummer. Mellan 1982 och 1986 ersattes dessa av tresiffriga katalognummer.

==Produktion - Ånglok==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| 015-K
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1984
|-
| 015
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1987
|-
| 074-A
| BJ H3s
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 074-B
| SJ A8
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 060
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|TGOJ S3]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 061
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1620]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 062
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1622]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 077
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Tender
| 1994
|-
| 078
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Endast lok
| 1996
|-
| 101
| [[SJ ånglok litt S|SJ Sa]]
| För [[Fleischmann]]underrede
| 1999
|}

==Produktion - Ellok==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| Ub-587
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub, Ud]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], en motor
| 1981
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], två motorer
| 1983
|-
| 035
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 036
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v1]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 042
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v2]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 043
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v3]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 071
| [[SJ ellok litt U|SJ Ue]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
| 072
| [[SJ ellok litt U|TGOJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
|}

==Produktion - Motorlok, lokomotorer, motorvagnar, rälsbussar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| V-801
| [[TGOJ V]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| Y6-853
| SJ Y6
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| GSJ-YB
| [[Säröbanan|GSJ]] YB
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| Y-330
| SJ Y
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| Yp-360
| SJ Yp
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| DJ-Yd
| DJ Yd
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| UF-502
| SJ UF
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg.
| 1980
|-
| UF2p
| SJ UF2p
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på en axel
| 1982
|-
| 014-K
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1982
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på två axlar
| 1983
|-
| X1/CF1
| SJ X1/CF1
| Motorvagn
| 1983
|-
| 014
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1987
|-
| 082
| SJ Xoa4
|
| 1994
|-
| 094
| SJ Cox4
|
| 2000
|-
| 132
| [[SJ diesellok litt T23|SJ T23]]
| För underrede från [[Gützold]]
| 2001
|-
| 140
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Utan drivning
| 2003?
|-
| 116
| SJ Xoa3
|
| 2005
|-
| 115
| BJ Xa/Xm
|
| 2006
|}

==Produktion - Personvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| B-C3d
| SJ C3d
| Zink
| 1972
|-
| B-CC2
| SJ CC2
| Zink
| 1972
|-
| B-CC4
| SJ CC4
| Zink
| 1972
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Trä. Leveransutförande
| 1975
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1976
|-
| Co1-1054
| SJ Co1/Bo11
| Tak av plast
| 1978
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
| Tak av plast
| 1978
|-
| Bo3-1368
| SJ Bo3
| Tak av plast
| 1982
|-
| Ao14-1378
| SJ Ao14a
|
| 1982
|-
| 012-K
| [[EJ egna stålvagnar#OKB Co 87-88|SJ Co8a]]
| Ombyggnadssats [[Roco]] 4289
| 1982
|-
| C3a-1308
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1983
|-
| 016
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ/GDJ/HNJ/MYJ C3c]]
|
| 1985
|-
| Co1-1221
| SJ Co1/Bo11
|
| 1986
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1986
|-
| 011
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1987
|-
| 037
| SJ C4
| Moderniserad
| 1987
|-
| 025
| SJ Co1/Bo11
|
| 1987
|-
| 032
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1987
|-
| 044
| SJ Co1
|
| 1989
|-
| 045
| SJ Bo3
|
| 1992
|-
| 083
| SJ DFo1
| Leveransutförande
| 1992
|-
| 084
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 085
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BAJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 100
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|SJ/HNJ C3c]]
| Moderniserad
| 1993
|-
| 081
| SJ Bo4/Bo14d
|
| 1993
|-
| 086
| SJ C3a
| Moderniserad
| 1993
|-
| 099
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1993
|-
| 092
| SJ DFo29/Do48
| Moderniserad
| 1993
|-
| 087
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|TGOJ F3]]
|
| 1995
|-
| 088
| TGOJ C4
|
| 1996
|-
| 106
| SJ Ao2
| Ombyggnadssats [[Fleischmann]] 5078
| 1998
|-
| 108
| SJ CF4
| F.d. C3a
| 1998
|-
| 102
| SJ BCo1/BCo3
|
| 2000
|-
| 104
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, moderniserade fönster
| 2001
|-
| 137
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, ursprungliga fönster
| 2002
|-
| 138
| SJ CFo4
|
| 2004
|}

==Produktion - Post- och resgodsfinkor==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| D22-2930
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 023
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 028
| SJ F1/F4
|
| 1987
|}

==Produktion - Godsvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Obromsad
| 1973
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Bromskupé
| 1973
|-
| G1-13070
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräddörr
| 1975
|-
| G1-8139
| SJ G1
| Utan bromskupé, plåtdörr
| 1975
|-
| G3-13784
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1975
|-
| R2-257
| FLJ R2
| Tre axlar
| 1975
|-
| Rm-4879
| TGOJ Rm
| Tre axlar
| 1975
|-
| G1-13000
| SJ G1
| Med bromskupé, bräddörr
| 1976
|-
| G1-8777
| SJ G1
| Med bromskupé, plåtdörr
| 1976
|-
| G3-13828
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1976
|-
| G3-26010
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1976
|-
| Grh-31439
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 1976
|-
| O-35575
| [[SJ godsvagn litt O|SJ O]]
|
| 1977
|-
| Rm-4871
| TGOJ Rm
| Två axlar
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ Hs
| Med borttagen bromshytt
| 1978
|-
| H1-18852
| SJ H1
|
| 1982
|-
| Or-23750
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4/Or]]
|
| 1983
|-
| H-64124
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1985
|-
| Gs-18148
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| Lr-30982
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1986
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| 009
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1987
|-
| 010
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 018
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]]
|
| 1987
|-
| 021
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1987
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1987
|-
| 024
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1987
|-
| 027
| SJ G1
| Med bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 029
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1987
|-
| 030
| [[SJ godsvagn litt Gs|SJ Gs]]
| Med borttagen bromshytt
| 1987
|-
| 031
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsh]]
| Med borttagen bromskupé
| 1987
|-
| 034
| NSB L
|
| 1987
|-
| 013
| SJ H1
|
| 1990
|-
| 052
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1991
|-
| 053
| SJ Hs
| Utan bromshytt
| 1991
|-
| 059
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsk]]
| Matvaruvagn
| 1991
|-
| 064
| SJ LNN3
| Kompl med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 066
| SJ N3/NN3
| NN3 med plåtläm. Kompl med 125/[[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 069
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4]]
|
| 1991
|-
| 073
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ Os]]
| Komplettera med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 136
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 2001
|-
| 125
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ NN3/Os]]
| Underrede
| 2002
|-
| 139
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV Omk/DR O "Frankfurt"|SJ I3/Is]]
| Frankfurt-typ
| 2004
|}

==Produktion - Malmvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| NBJ M
| Trä
| 1973
|-
|
| OFWJ P
| Trä
| 1973
|-
|
| ÖKJ P
| Trä
| 1973
|-
| NBJ-M618
| NBJ M
|
| 1975
|-
| OFWJ-P550
| OFWJ P
|
| 1975
|-
| ÖKJ-P1050
| ÖKJ P
|
| 1975
|-
| M4-4411
| TGOJ Mss4/M4
|
| 1982
|-
| M2-22571
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1984
|-
| M30/M31
| TGOJ M30/31
|
| 1985
|-
| 019
| TGOJ M30/31
|
| 1987
|-
| 020
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1987
|-
| 054
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1902 års utförande
| 1992
|-
| 056
| TGOJ M5
| Utan sidoluckor
| 1992
|}

==Planerade modeller som aldrig givits ut==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ ellok litt Oa Ob|SJ Oa]]
| Planerad, korgarna gavs ut av [[UGJ]]
| 1981
|-
|
| [[SJ ellok litt U|SJ Ud]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt H|SJ Hg]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt M|SJ Mg]]
| Planerad
| 1994
|-
| 055
| TGOJ M5
| Lev utf, planerad
|
|-
| 105
| [[SJ ånglok litt G|SJ Ga]]
| Planerad ombyggnadssats
| 2005
|-
| 128
| SJ Xoa5
| Planerad
| 2005
|-
| 141
| [[TGOJ ånglok litt M3 M3b|TGOJ M3b]]
| Planerad
| 2005
|-
| 142
| [[SJ ånglok litt T|SJ Ta]]
| Planerad
| 2007
|}

==Webreferenser==
[http://www.mmjk.se/byggtips_dfo29.pdf MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092] (Byggtips).

[https://web.archive.org/web/20190102191811/http://www.perlmodell.se/ Perlmodell] (Från Wayback Machine)

[https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm Perlmodell: Historik] (Från Wayback Machine)

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=4601.msg221989#msg221989 Svenskt MJ-forum: SV&LV] (SV&LV tar över Perlmodell).

==Tryckta referenser - allmänt==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001, sid. 86.

"I handeln." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 22 (Presentation av Perl; annons).

"Nya detaljer från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Uppdelning av Perl och [[UGJ]]; bälgar och buffertar).

"Detaljer i massor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Perlmodell är en av föregångarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1983 (Reportage).

"Perl - internationellt ryktbar småserietillverakre." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage).

[[RAF]]: "PERL: Med sikte på Europamarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 8 (Om Perls närvaro på [[Nürnbergmässan]]).

"Äldre personvagnar och Xoa4 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994, s. 4 (Diverse aviseringar).

"SV&LV + Perlmodell = sant." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 ([[SV&LV]] tar över Perlmodells produkter).

==Tryckta referenser - dragfordon==
[[LOK]]: "Förhandstitt på Perls nya Y6-motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls motorvagn littera Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls Y-buss - en godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980 (Recension).

Lasse: "Byggtips: Två Y blir en Yo-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 ([[Konvertering]] till boggihilding).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar. Exklusiva sidor i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Recension av Perls H3s/A8).

Leif Dahl: "Byggtips: Förbättra Perls A8/H3s!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992.

Krister Brandt: "Perls Xoa4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Recension och bygge av Göran Axelsson).

[[Rutger Friberg]]: "Perl-prototyp med mersmak." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 27 (Avisering av BJ Xa/Xm).

==Tryckta referenser - vagnar==
"Svenska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Presentation av C3d).

Hjulo: "Byggsatsen till C3-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Recension).

"Nya svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973, s. 10 ([[SJ godsvagn litt G3|Gs]] och M-vagnar).

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Perl G1 och G3 med och utan broms).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Kylvagn från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (Recension av H3).

Leif Dahl: "Perls litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Hans Johan Polanik: "TGOJ M4 i modell från Perl." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Recension).

Leif Dahl: "TGOJ litt M4 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Recension).

Eldaren: "Nygammal personvagn i mässing." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Recension av Co1).

Claes Mattisson: "Allt om hobby synar. Litt Co1/Bo11 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988 (Recension).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från Perl, i två versioner).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från Perl).

Bo Hansson: "BJ-ekvation: 2 x Perl G3 = G4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Konvertering]] av två [[SJ godsvagn litt G3|G3]] till en BJ G4).

Jörgen Bergfors: "8 Perlvagnar provbyggda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Recension av Co1, H, Hs, LNN3, [[SJ godsvagn litt L4 L5|L4]], NN3 och [[SJ godsvagn litt Os|Os]] från Perl).

F.S.: "Svenska hobbyfirmor i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Perl CF4).

</div>
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

Perl

2025-04-30T10:55:18Z

Admin: /* Planerade modeller som aldrig givits ut */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Perl var en svensk [[småserietillverkare]] av [[rullande material]] i [[H0]].

==Historik==
Namnet kommer av förnamn plus efternamnsinitial för Per Lindgren. Han startade firman 1972 och började tillverka svenska modeller i [[H0]]. [[Dahlberg, Bengt|Bengt Dahlberg]] blev delägare 1979 men lämnade företaget 1982 för att starta det egna företaget [[UGJ]]. Per Lindgren fortsatte produktionen av [[Byggsatser i etsad metall|mässingmodeller]], med förebilder från stora delar av Europa, såväl [[lok]] som [[vagnar]] och [[Rälsbuss|motorvagnar]].

I slutet av 2007 avvecklades aktiebolaget och övergick till hobbyverksamhet. Perlmodell avvecklades helt 2019, återstående produkter (främst byggdelar) har tagits över av [[SV&LV.]]
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Perl 001.JPG|Perl C3d]]
|-
| class="imageCaption" |En tidig Perl-produkt, en C3d i etsad zinkplåt med screentryckta detaljer. Se vidare [https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm här]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Inledning produktlistor==
Produktionen bestod huvudsakligen av [[byggsatser i etsad mässing]]. Andra material anges i förteckningen. Modellerna var i allmänhet [[normalspår]]iga i [[skala H0]]. Undantag framgår i förteckningen.

I denna förteckning är i huvudsak endast svenska modeller medtagna.

Katalognummer infördes 1975 och byggde på littera och individnummer. Mellan 1982 och 1986 ersattes dessa av tresiffriga katalognummer.

==Produktion - Ånglok==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| 015-K
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1984
|-
| 015
| [[SJ ånglok litt G|SJ G5/G6]]
| För [[Roco]]underrede
| 1987
|-
| 074-A
| BJ H3s
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 074-B
| SJ A8
| [[Färdigmodell]] i samarbete med Philotrain. [[DC]].
| 1991
|-
| 060
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|TGOJ S3]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 061
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1620]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 062
| [[Motala Verkstad ånglok typ 101|SJ W2 1622]]
| För [[Trix]]underrede
| 1992
|-
| 077
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Tender
| 1994
|-
| 078
| [[SJ ånglok litt Cc|SJ Cc]]
| Endast lok
| 1996
|-
| 101
| [[SJ ånglok litt S|SJ Sa]]
| För [[Fleischmann]]underrede
| 1999
|}

==Produktion - Ellok==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| Ub-587
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub, Ud]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], en motor
| 1981
|-
| F-624
| [[SJ ellok litt F|SJ F]]
| Samarbete [[DJH]], vitmetall. [[DC]] och [[AC]], två motorer
| 1983
|-
| 035
| [[SJ ellok litt U|SJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 036
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v1]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 042
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v2]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 043
| [[SJ ellok litt U|NSB El 10 v3]]
| För [[Roco]]underrede
| 1988
|-
| 071
| [[SJ ellok litt U|SJ Ue]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
| 072
| [[SJ ellok litt U|TGOJ Ub]]
| För [[Roco]]underrede
| 1992
|-
|}

==Produktion - Motorlok, lokomotorer, motorvagnar, rälsbussar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| V-801
| [[TGOJ V]]
| Samarbete M+F. [[DC]].
| 1977
|-
| Y6-853
| SJ Y6
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| GSJ-YB
| [[Säröbanan|GSJ]] YB
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]], även utan motor
| 1979
|-
| Y-330
| SJ Y
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| Yp-360
| SJ Yp
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| DJ-Yd
| DJ Yd
| Rälsbuss. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[DC]] & [[AC]]
| 1980
|-
| UF-502
| SJ UF
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg.
| 1980
|-
| UF2p
| SJ UF2p
| Rälsbussläp. [[Färdigmodell]] med plastkorg. [[H0e]] & [[H0m]]
| 1980
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på en axel
| 1982
|-
| 014-K
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1982
|-
| Z3-81
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Drivning på två axlar
| 1983
|-
| X1/CF1
| SJ X1/CF1
| Motorvagn
| 1983
|-
| 014
| [[SJ diesellok litt V1|SJ V1]]
| Ombyggnadssats [[Roco]]
| 1987
|-
| 082
| SJ Xoa4
|
| 1994
|-
| 094
| SJ Cox4
|
| 2000
|-
| 132
| [[SJ diesellok litt T23|SJ T23]]
| För underrede från [[Gützold]]
| 2001
|-
| 140
| [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|SJ Zsh/Z3]]
| Utan drivning
| 2003?
|-
| 116
| SJ Xoa3
|
| 2005
|-
| 115
| BJ Xa/Xm
|
| 2006
|}

==Produktion - Personvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| B-C3d
| SJ C3d
| Zink
| 1972
|-
| B-CC2
| SJ CC2
| Zink
| 1972
|-
| B-CC4
| SJ CC4
| Zink
| 1972
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Trä. Leveransutförande
| 1975
|-
| C4-1489
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1976
|-
| Co1-1054
| SJ Co1/Bo11
| Tak av plast
| 1978
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
| Tak av plast
| 1978
|-
| Bo3-1368
| SJ Bo3
| Tak av plast
| 1982
|-
| Ao14-1378
| SJ Ao14a
|
| 1982
|-
| 012-K
| [[EJ egna stålvagnar#OKB Co 87-88|SJ Co8a]]
| Ombyggnadssats [[Roco]] 4289
| 1982
|-
| C3a-1308
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1983
|-
| 016
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ/GDJ/HNJ/MYJ C3c]]
|
| 1985
|-
| Co1-1221
| SJ Co1/Bo11
|
| 1986
|-
| Co9-1054
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1986
|-
| 011
| SJ C4
| Leveransutförande
| 1987
|-
| 037
| SJ C4
| Moderniserad
| 1987
|-
| 025
| SJ Co1/Bo11
|
| 1987
|-
| 032
| SJ Co9/Bo9a
|
| 1987
|-
| 044
| SJ Co1
|
| 1989
|-
| 045
| SJ Bo3
|
| 1992
|-
| 083
| SJ DFo1
| Leveransutförande
| 1992
|-
| 084
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 085
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|BAJ C3c]]
|
| 1992
|-
| 100
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|SJ/HNJ C3c]]
| Moderniserad
| 1993
|-
| 081
| SJ Bo4/Bo14d
|
| 1993
|-
| 086
| SJ C3a
| Moderniserad
| 1993
|-
| 099
| SJ C3a
| Leveransutförande
| 1993
|-
| 092
| SJ DFo29/Do48
| Moderniserad
| 1993
|-
| 087
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|TGOJ F3]]
|
| 1995
|-
| 088
| TGOJ C4
|
| 1996
|-
| 106
| SJ Ao2
| Ombyggnadssats [[Fleischmann]] 5078
| 1998
|-
| 108
| SJ CF4
| F.d. C3a
| 1998
|-
| 102
| SJ BCo1/BCo3
|
| 2000
|-
| 104
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, moderniserade fönster
| 2001
|-
| 137
| SJ BCo7/ABo7
| Plåtklädd, ursprungliga fönster
| 2002
|-
| 138
| SJ CFo4
|
| 2004
|}

==Produktion - Post- och resgodsfinkor==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
| D22-2930
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 023
| SJ D22
|
| 1986
|-
| 028
| SJ F1/F4
|
| 1987
|}

==Produktion - Godsvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Obromsad
| 1973
|-
|
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Trä. Bromskupé
| 1973
|-
| G1-13070
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräddörr
| 1975
|-
| G1-8139
| SJ G1
| Utan bromskupé, plåtdörr
| 1975
|-
| G3-13784
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1975
|-
| R2-257
| FLJ R2
| Tre axlar
| 1975
|-
| Rm-4879
| TGOJ Rm
| Tre axlar
| 1975
|-
| G1-13000
| SJ G1
| Med bromskupé, bräddörr
| 1976
|-
| G1-8777
| SJ G1
| Med bromskupé, plåtdörr
| 1976
|-
| G3-13828
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1976
|-
| G3-26010
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1976
|-
| Grh-31439
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 1976
|-
| O-35575
| [[SJ godsvagn litt O|SJ O]]
|
| 1977
|-
| Rm-4871
| TGOJ Rm
| Två axlar
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1978
|-
| H3-24835
| SJ Hs
| Med borttagen bromshytt
| 1978
|-
| H1-18852
| SJ H1
|
| 1982
|-
| Or-23750
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4/Or]]
|
| 1983
|-
| H-64124
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1985
|-
| Gs-18148
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| Lr-30982
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1986
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gs]]
| Utan bromskupé, moderniserad
| 1986
|-
| 009
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
|
| 1987
|-
| 010
| SJ G1
| Utan bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 018
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ Or]]
|
| 1987
|-
| 021
| [[SJ godsvagn litt H|SJ H/Ibcos]]
|
| 1987
|-
| 022
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Bromskupé
| 1987
|-
| 024
| [[SJ godsvagn litt L4 L5|SJ Lr/L4]]
|
| 1987
|-
| 027
| SJ G1
| Med bromskupé, bräd/plåtdörr
| 1987
|-
| 029
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ G3]]
| Med bromshytt
| 1987
|-
| 030
| [[SJ godsvagn litt Gs|SJ Gs]]
| Med borttagen bromshytt
| 1987
|-
| 031
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsh]]
| Med borttagen bromskupé
| 1987
|-
| 034
| NSB L
|
| 1987
|-
| 013
| SJ H1
|
| 1990
|-
| 052
| SJ H3
| Med bromshytt
| 1991
|-
| 053
| SJ Hs
| Utan bromshytt
| 1991
|-
| 059
| [[SJ godsvagn litt G3|SJ Gsk]]
| Matvaruvagn
| 1991
|-
| 064
| SJ LNN3
| Kompl med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 066
| SJ N3/NN3
| NN3 med plåtläm. Kompl med 125/[[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 069
| [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|SJ NN4]]
|
| 1991
|-
| 073
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ Os]]
| Komplettera med [[UGJ]] NN3
| 1991
|-
| 136
| [[SJ godsvagn litt Grh|SJ Grh]]
|
| 2001
|-
| 125
| [[SJ godsvagn litt Os|SJ NN3/Os]]
| Underrede
| 2002
|-
| 139
| [[Tyska privatbanevagnar#KPEV Omk/DR O "Frankfurt"|SJ I3/Is]]
| Frankfurt-typ
| 2004
|}

==Produktion - Malmvagnar==

{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| NBJ M
| Trä
| 1973
|-
|
| OFWJ P
| Trä
| 1973
|-
|
| ÖKJ P
| Trä
| 1973
|-
| NBJ-M618
| NBJ M
|
| 1975
|-
| OFWJ-P550
| OFWJ P
|
| 1975
|-
| ÖKJ-P1050
| ÖKJ P
|
| 1975
|-
| M4-4411
| TGOJ Mss4/M4
|
| 1982
|-
| M2-22571
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1984
|-
| M30/M31
| TGOJ M30/31
|
| 1985
|-
| 019
| TGOJ M30/31
|
| 1987
|-
| 020
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1908 års utförande
| 1987
|-
| 054
| [[SJ godsvagn litt M2|SJ M2/Mas]]
| 1902 års utförande
| 1992
|-
| 056
| TGOJ M5
| Utan sidoluckor
| 1992
|}

==Planerade modeller som aldrig givits ut==
{| class="wikitable"
|-
| '''Nr'''
| '''Beskrivning'''
| '''Kommentar'''
| '''År'''
|-
|
| [[SJ ellok litt Oa|SJ Oa]]
| Planerad, korgarna gavs ut av [[UGJ]]
| 1981
|-
|
| [[SJ ellok litt U|SJ Ud]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt H|SJ Hg]]
| Planerad
| 1994
|-
|
| [[SJ ellok litt M|SJ Mg]]
| Planerad
| 1994
|-
| 055
| TGOJ M5
| Lev utf, planerad
|
|-
| 105
| [[SJ ånglok litt G|SJ Ga]]
| Planerad ombyggnadssats
| 2005
|-
| 128
| SJ Xoa5
| Planerad
| 2005
|-
| 141
| [[TGOJ ånglok litt M3 M3b|TGOJ M3b]]
| Planerad
| 2005
|-
| 142
| [[SJ ånglok litt T|SJ Ta]]
| Planerad
| 2007
|}

==Webreferenser==
[http://www.mmjk.se/byggtips_dfo29.pdf MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092] (Byggtips).

[https://web.archive.org/web/20190102191811/http://www.perlmodell.se/ Perlmodell] (Från Wayback Machine)

[https://web.archive.org/web/20170806165859/http://www.perlmodell.se/historik.htm Perlmodell: Historik] (Från Wayback Machine)

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=4601.msg221989#msg221989 Svenskt MJ-forum: SV&LV] (SV&LV tar över Perlmodell).

==Tryckta referenser - allmänt==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001, sid. 86.

"I handeln." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 22 (Presentation av Perl; annons).

"Nya detaljer från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Uppdelning av Perl och [[UGJ]]; bälgar och buffertar).

"Detaljer i massor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Perlmodell är en av föregångarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1983 (Reportage).

"Perl - internationellt ryktbar småserietillverakre." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage).

[[RAF]]: "PERL: Med sikte på Europamarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 8 (Om Perls närvaro på [[Nürnbergmässan]]).

"Äldre personvagnar och Xoa4 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994, s. 4 (Diverse aviseringar).

"SV&LV + Perlmodell = sant." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 ([[SV&LV]] tar över Perlmodells produkter).

==Tryckta referenser - dragfordon==
[[LOK]]: "Förhandstitt på Perls nya Y6-motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls motorvagn littera Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Perls Y-buss - en godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980 (Recension).

Lasse: "Byggtips: Två Y blir en Yo-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 ([[Konvertering]] till boggihilding).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar. Exklusiva sidor i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Recension av Perls H3s/A8).

Leif Dahl: "Byggtips: Förbättra Perls A8/H3s!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992.

Krister Brandt: "Perls Xoa4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Recension och bygge av Göran Axelsson).

[[Rutger Friberg]]: "Perl-prototyp med mersmak." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 27 (Avisering av BJ Xa/Xm).

==Tryckta referenser - vagnar==
"Svenska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Presentation av C3d).

Hjulo: "Byggsatsen till C3-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Recension).

"Nya svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973, s. 10 ([[SJ godsvagn litt G3|Gs]] och M-vagnar).

"Utökning av svenska vagnparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Perl G1 och G3 med och utan broms).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Kylvagn från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (Recension av H3).

Leif Dahl: "Perls litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Hans Johan Polanik: "TGOJ M4 i modell från Perl." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Recension).

Leif Dahl: "TGOJ litt M4 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Recension).

Eldaren: "Nygammal personvagn i mässing." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Recension av Co1).

Claes Mattisson: "Allt om hobby synar. Litt Co1/Bo11 från Perl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988 (Recension).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från Perl, i två versioner).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från Perl).

Bo Hansson: "BJ-ekvation: 2 x Perl G3 = G4." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Konvertering]] av två [[SJ godsvagn litt G3|G3]] till en BJ G4).

Jörgen Bergfors: "8 Perlvagnar provbyggda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Recension av Co1, H, Hs, LNN3, [[SJ godsvagn litt L4 L5|L4]], NN3 och [[SJ godsvagn litt Os|Os]] från Perl).

F.S.: "Svenska hobbyfirmor i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Perl CF4).

</div>
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Etsade byggsatser]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

SJ ellok litt Oa Ob

2025-04-30T10:53:56Z

Admin: /* Skala H0 */

SJ ellok litt Oa Ob

2025-04-30T10:52:59Z

Admin: /* Tryckta referenser - modell */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Inför elektrifieringen av Malmbanan beställde SJ nykonstruerade malmtågslok i Tyskland från Siemens. Lokens mekaniska delar byggdes av Vagn & Maskinfabriken i Falun. Mellan 1914 och 1915 levererades 26 lokhalvor littera '''Oa'''; fyra av dem hade elutrustning från ASEA i stället för Siemens. Loken var multipelkörbara, och hade s.k. stormotordrift, d.v.s. en stor lågvarvig elmotor som drev hjulen utan utväxling via vevstakar, en blindaxel och koppelstänger. Denna lösning valdes eftersom man inte kunde få fram kugghjul med tillräcklig hållfasthet. Löpaxeln var utförd som en radialaxel. Korgen var byggd i trä och plåtklädd. Oa hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Loken som vid var leverans grå med svarta dekorlinjer, ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Vid driften visade det sig att loken kunde dra mer än specificerat, och i regel användes loken så att ett dubbellok drog trettio malmvagnar Kiruna-Narvik. När [[SJ ellok litt Oe Of|'''Oe'''-loken]] levererats överfördes Oa till den nyelektrifierade sträckan mellan Gällivare och Luleå, där de var tjänstgjorde till mitten av 1950-talet. Två lok skrotades efter bränder, nr 19/20 1935 och 21/22 1940. Övriga lok avregistrerades 1954-1960.

Ytterligare malmtågslok beställdes 1915, denna gång med elektrisk utrustning från ASEA och mekaniska delar från Vagn & Maskinfabriken i Falun. Fyra dubbellok beställdes, som fick littera '''Ob'''. Loken levererades 1917. Även dessa lok var stormotorlok med drift via vevstakar. Till det yttre skilde de sig från Oa-loken endast genom att några ventilationsgaller var annorlunda placerade, däremot fick det annorlunda reglersystem. Loken var vid leverans grå med svarta dekorlinjer, och ommålades i brun färgsättning fr.o.m. ca 1935. Även Ob hade strömavtagare typ PKB, som ersattes med MK2 på 1940-talet. Ob-loken användes i samma tjänstgöring som Oa-loken. Nr 34/35 skadades i brand 1935, övriga Ob avregistrerades 1957-59.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| Oa 
| Ob 
|-
| [[Löb]] (m) 
| 18,6 
| 18,6 
|-
| Axelavstånd (m) 
| 14,6 
| 14,6 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 136,8 
| 125,8 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 17,3 
| 16,7 
|-
| Effekt (kW) 
| 1200 
| 1200 
|-
| [[Sth]] (km/h) 
| 60 
| 60 
|-
| Broms 
| tryckluft 
| tryckluft 
|-
|[[Axelföljd]] 
| 1C+C1 
| 1C+C1 
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Oa 23-24.jpg|Oa 23-24]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Oa 23-24 vid leverans. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08511
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ob 38-39.jpg|Ob 38-39]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ob 38-39 med malmtåg ca 1950, fortfarande med strömavtagare typ PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDN00745.
|}

==Litt Oa/Ob i modell==
===Skala [[H0]]===
*1982 släppte [[UGJ]] lokkorgar till littera Oa, gjutna i plast.
*2001 släppte [[SMJ]] färdiga Oa med både grå och brun målning, baserade på UGJ:s korgar.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Webreferenser==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Oa&typenr= Svenska lok: Oa]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Ob&typenr= Svenska lok: Ob]

[https://web.archive.org/web/20100820041836/http://www.modellrallaren.se/?p=1342 Modellrallaren: Bygge av Oa med UGJ:s lokkorgar] (2004, från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Historik).

"SJ elektrolok litt. Oab." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 3/1970 (Ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Red.: "Mässnyheterna från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982 ([[Perl]] aviserar Oa).

Lars T. Stenson: "SJ littera Oa - malmtågslok ur skrotlådan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016 (Oa-lok på med [[UGJ]]:s korgar och [[Märklin]]underreden).

Lars Sjölund: "Bygge: SJ Oa i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Korgar från [[UGJ]] och [[scratchbyggt]] underrede).

</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Siemens]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: SMJ]]
[[Kategori: UGJ]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Nürnbergreportage

2025-04-30T10:51:46Z

Admin: /* Tryckta referenser - 1980-tal */

Reportage från [[Nürnbergmässan]].

==Tryckta referenser - 1960-tal==
Robert Kutschbach: "62 bilbanor i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1967.

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Om Nürnbergmässan 1968, Skarvjärnet låg efter i utgivningen).

Åke Asph: "Variation tema i årets Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1969.

==Tryckta referenser - 1970-tal==
"De gamla märkena står sig - men prishöjningarna vållar bekymmer!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970 ([[Nürnbergmässan]] 1970).

R K: "Press-stopp! Nytt från mässan i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Bl.a. [[skala Z]]).

"Nürnbergmässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973.

Freddy Stenbom & [[Jan Jangö]]: "Årets nyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974.

Freddy Stenbom: "Årets hobbynyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975.

"Modelljärnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976 (Hyggligt utbud trots konjunkturen).

Freddy Stenbom & [[Jan Jangö]]: "Nyheter på Nürnberg mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977.

Freddy Stenbom: "Nürnbergmässan 1978." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Större efterfrågan i hobbybranschen än i leksaksbranschen).

[[LOK]]: "Modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979.

[[LOK]]: "MJ-nytt i Nürnberg. Massor av tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Byggnader]], [[vägfordon]] och detaljer).

==Tryckta referenser - 1980-tal==
F.S. "Modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980 ([[Perl]]modell och Swedtram var på plats, G8 från [[Arnold]], [[Halle]]-vagn från [[Fleischmann]]).

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Modelljärnväg: Inte mycket nytt, men bra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Nürnbergreportage: [[SJ ånglok litt E|litt E]], [[SJ ellok litt F|litt F]], [[SJ ellok litt Oe Of|litt Oe]], [[SJ lokomotor litt Zs Zsh|litt Zsh]] och A24).

Red.: "Mässnyheterna från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

[[LOK]]: "Lok om järnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Lima [[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]] och [[SJ godsvagn litt Ibblps-v|Ibblps-v]]). 
[[LOK]]: "Nürnbergmässan 1982: Tillbehör och H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 (Bl.a. Åmåls [[stationshus|station]] från [[Heljan]]).

Freddy Stenbom: "Nürnbergmässan 1983. Trotsig optimism i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983.

[[LOK]]: "Lok om modelljärnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984.

[[LOK]]: "Lok om modelljärnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985.

J. K. Boldt: "Modelljärnväg på Nürnbergmässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1986.

[[Krister Brandt]]: "MJ i Nürnberg. Funktion och säkerhet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987 (MJ numer en vuxenhobby).

[[Krister Brandt]]: "Hobbynytt i Nürnberg. Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988.

[[Krister Brandt]]: "Modelljärnväg: Nytt och nygammalt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1989.

==Tryckta referenser - 1990-tal==
[[Rutger Friberg]]: "MJ-nyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990.

[[KB]]: "Notiser och röster om modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[KB]]: "MJ i Nürnberg. God fortsättning. Mässan runt på åtta spalter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992.

"Tågnyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993.

Peter Langhorst: "Märklin i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 1994." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994.

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnberg-mässan 1995." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995.

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Optimism på Nürnbergmässan).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. Hört och hänt i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998.

F.S.: "Svenska hobbyfirmor i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999.

[[Rutger Friberg]]: "Jubileernas Nürnbergmässa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (MJ-försäljningen minskar i Tyskland och Storbritannien, medan den fortsätter öka i Frankrike, Italien och Norge).

==Tryckta referenser - 2000-tal==
[[Rutger Friberg]]: "Positiv trend för MJ-branschen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 2002 MJ-nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002.

[[Rutger Friberg]]: "Några reflektioner kring årets mj-mässa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2004. Tåghallen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004.

Robin Högberg: "Första gången på Spielwahrenmesse." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005.

[[Rutger Friberg]]: "Rapport från tåghallen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Bl.a. resultat från marknadsundersökning).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Optimism inom MJ efter två tuffa år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Vikande försäljning under 2004 och 2005).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Mer MJ-nytt från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006.

[[Rutger Friberg]]: "VD-byten hos ledande MJ-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007 (Bl.a. [[LGB]], [[Märklin]] och Horizon).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska tåg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "Nya trender i modelljärnvägsbranschen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2009." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

==Tryckta referenser - 2010-tal==
Robin Högberg: "Nürnbergmässan 2010. Nya lok och vagnar 2010." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2010. ESU och Lenz draglok i mj-branschen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Mellanår).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2010. Ny mj-teknik och spännande funktioner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (Bättre konjunktur).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2011. Optimismen tillbaka i tåghallen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011.

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. Mj-hobby med tro på framtiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Maria Orrung: "Nästa generations hobby i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Nürnbergmässan. Nästa generations modellrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Insatser för att locka unga).

"Nürnbergmässan. Spåret österut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Ökat intresse för modelljärnvägar i Östeuropa).

Mattias Stenbom: "Vår bästa tid är nu." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Minskat intresse för [[Nürnbergmässan]]).

Jocke Sannagård: "Minskande mässa för en växande hobby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015.

Jocke Sannagård: "Årets mj-nyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016 (Viss återhämtning, men monterytan minskar i takt med marknadskonsolideringern).

Joakim Sannagård: "Nürnberg 2017. Årets nyheter & trender." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

"Modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018.

"Nürnberg 2019." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019.

==Tryckta referenser - senare==
Lars Kempe: "Nyheter i Nürnberg 2023." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

"Nürnberg 2024." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 32 (Fortsatt minskning av MJ-branschens närvaro).

[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

SJ ellok litt Oc

2025-04-30T10:46:09Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

==Historik==
Två ellok litt '''Oc''' levererades i maj 1920 från AEG med tillverkningsnummer 2081 och 2082. Loken hade strömavtagare PKB vid leverans. Konstruktionen byggde på litt '''EG''' för preussiska statsbanorna. Inledningsvis hade man stora problem med driften av loken, och det tog ett par år innan de började användas regelbundet. Loken var grå med svarta dekorlinjer vid leveransen, de ommålades båda till brunt i mitten av 30-talet. Från början stationerades bägge loken i Kiruna där de användes för växling fram till 1930-talet, varefter de flyttades till Luleå. Nr 40 slutade sina dagar i Luleå, men nr 41 hann användas mellan Alingsås och Göteborg och i Åmål innan den togs ur trafik.

*Nr 40 slopades oktober 1943, efter brand 26 mars 1943 i Luleå, och skrotades 1944 i Vislanda.
*Nr 41 slopades november 1957, och skrotades 1958 i Åmål.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 12,77 m 
Hjulbas: 6,30 m 
Tjänstevikt: 68 ton 
Axeltryck: 17,3 ton 
Effekt: 740 kW 
[[Sth]]: 59 km/h 
Broms: tryckluft 
[[Axelföljd]]: B'B' 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Oc 40.jpg|1000px|SJ Oc 40.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ litt Oc nr 40 1924. Källa Digitalt museum JvmKAGD00014
|}

==Litt Oc i modell==
===Skala [[H0]]===
*1994 släppte [[Modellproduktion]] en lokkorg till littera Oc, [[gjuten]] i [[resinplast]], katalognummer Oc-01. Korgen var avsedd för ett [[Roco]]-underrede, katalognummer 43513.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Webreferenser==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]

[https://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Oc&typenr= Svenska lok: Oc]

==Tryckta referenser - förebild==
Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

"Electric Locomotive Type Oc." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1966 (Ritning).

René Sjöstrand: "De första malmloken, Sveriges första riktiga elektrolok." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Historik).

BD: "Ritningsloket: SJ litt Oc." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

[[Rutger Friberg]]: "Spåren efter litt Oc - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Inkl. ritning).

René Sjöstrand: "De tidiga elektriska malmtågsloken." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000, s. 80.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[Rutger Friberg]]: "Spåren efter litt Oc - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999 (Bygge med [[Modellproduktion]]s korg och [[Roco]]-underrede).

Tobias Lind: "Jag byggde littera Oc." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Med korg från [[Modellproduktion]]).

Lars Sjölund: "SJ littera Oc nummer 40 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: AEG]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

Artiklar om MJ-planering

2025-04-30T10:44:51Z

Admin: /* MJ i olika länder - USA */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

[[Göran Eriksson]]: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

[[Erik Walde]]: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Jocke Sannagård: "Spår av tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015 (Om att göra exkursioner till nedlagda järnvägar).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Avslutningsvis. Landskap efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Varför inte blanda [[spårvagn]]ar och tåg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: "Vackra vyer i Dal." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Spårplaner med tema DVVJ).

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

Leif Elgh: "Spårplan. Den färgglade blekingen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (BKB före elektrifieringen).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jan Lindahl: "Tehachapi loop!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Trafikkoncept epok IVb

2025-04-30T10:41:26Z

Admin: /* Tryckta referenser - persontrafik */

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVb|epok IV b]] (1979-1988) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Nu började även konkurrensen från inrikesflyget att märkas.

Denna situation mötte man genom:
# En lågpriskampanj som inleddes under 1970-talets slut. Den ökade mängden resenärer kraftfullt, men det är osäkert om lönsamheten blev bättre.
# En omorganisation av tågtyperna i persontrafiken. Skillnaden mellan snälltåg och expresståg var allt mindre uppenbar under "entimmestrafiken" (se [[trafikkoncept epok IVa]]), så SJ strök helt enkelt alla tågkategorier. År 1980 ersattes persontåg, snälltåg och expresståg med "resandetåg", vilket också innebar all differentiering av priser försvann (förutom första- och andra klass). Då försvann också alla namngivna tåg. 1983 infördes i stället "CityExpress" som ett rent affärsesetåg med enbart första klass, och ett par år senare "InterCity" som en bättre förbindelse mellan städer även för privatresenärer.
# Med 1979 års trafikpolitiska beslut fick landstingen ett större ansvar för lokaltrafiken i länen, och en process där lokaltrafiken på järnväg upphandlas av SJ inleddes. Ett liknande arrangemang fanns redan i Stockholms län sedan 1968; nu startade Skånetrafiken "Pågatågen" 1983, Västtrafik inledde pendeltågstrafik i Göteborgsområdet 1985, och i Jönköpings län startades "Krösatågen" 1985.

Sammantaget minskade ändå tågresandet med ca 15% under perioden.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Resandetåg''' var den enda kategori av persontåg som fanns mellan 1980 och 1983. Det täckte därmed alla kategorier, från lokaltågen till långdistanståg mellan städerna, inklusive nattågen. Vissa resandetåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka resandetåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget. 1987 infördes ett namgivet tåg igen, när nattåget Stockholm-Hamburg fick status som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg och döptes till "Alfred Nobel".

* '''CityExpress''' hade premiär den 28e februari 1983 mellan Stockholm och Göteborg, tåget bestod av fyra [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''A2F''']]-vagnar och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3F''']]. Underlittera '''F''' stod för särskild utrustning, framför allt hade SJ utrustat tåget med telefon så att affärsresenärerns kunde göra affärer under resan. Tågen gick med ett [[tågpar]] tidigt på morgonen och ett [[tågpar]] på eftermiddagen. Då hade man dessutom pressat restiderna till under fyra timmar genom att ha få stopp och att prioritera trafiken. Nästa linje som öppnade var Stockholm - Karlstad, där räckte två [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2F]] och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3F]]. Till dessa tåg valde man alltså inledningsvis bort de nya vagnarna ur [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7/B7''']]-generationen. Fr.o.m. tidtabellsskiftet 1987 medförde CityExpress även andraklassplatser.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Rc2_1073.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc2 1073 med CityExpress-tåg vid Göteborg. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAA00753
|}

* '''InterCity''' infördes 1985, då som ett alternativ som skulle vara snabbare än de vanliga resandetågen. Hit koncentrerades [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|de nya personvagnarna]], så sammansättningen för de tidigare InterCity kunde vara fyra [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|'''A7''']], en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3''']], och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|'''B7''']] samt [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|'''B4''']]. Inledningsvis gick tågen varannan timme på Stockholm-Malmö och Sundsvall-Stockholm-Göteborg.

== Godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken fortsatte öka. Lönsamheten var också svag.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er rangerades med lokalgodstågets [[lok]], men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd och gick med 60-70 km/h. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen (80-100 km/h), för prioriterat gods, såsom kyl- och varmvaror, färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods. De hade färre stopp och gick längre distanser än normalgodståg. Tågen delas in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation.

'''Systemtåg''' fortsatte expandera under denna tid. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning Flottningen] upphörde på flera älvar, vilket innebar en fortsatt ökande efterfrågan på timmertåg. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, flis, [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]], [[Svensk industri för MJ: järn och stål|järn, stål]] och [[intermodal trafik|intermodala laster]] förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade ett rött hörn upptill, expressgods en röd streckad ram), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i resandetåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa resandetåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, oavsett tågslag. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.

'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickade direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Växjö godsmagasin.jpg|Växjö godsmagasin]]
|-
| class="imageCaption" | Terminalmagasinet i Växjö på 80-talet, med Gbs-finka trots uppmaningen i godsvagnsföreskrifterna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15809
|}
'''Spridningsgods''' var ett mellanting mellan styckegods och vagnslastgods. Kunden lastade själv vagnen som en vagnslast, som skickades till en lämplig mottagningsstation, i regel ett terminalmagasin. Därifrån åtog sig SJ att skicka godset vidare till olika mottagare med egna lastbilar. Spridningsgods kunde också skickas i container, behållare eller pallbox.

'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.

'''[[intermodal trafik#Csam|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till ASG.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns|'''Sdgmns''']] 1985-87.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där normalgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en banstäcka. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
====RIV-avtalet====
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

Utländska [[privatvagnar]] disponerades enligt ägarens order. Mottagande järnväg hade dock rätt att återsända utländsk privatvagn till hemstationen åtta dagar efter lossning, eller efter femton dagar om vagnen anlänt tom.

====Interfrigo====
För [[vagnar]] som ingick i det internationella kylvagnssamarbetet [[Interfrigo]] gjordes undantag från de generella reglerna i RIV-avtalet, i syfta att öka utnyttjandet av kylvagnarna. När en Interfrigo-vagn lossats, behövde den inte skickas hem, utan fick nyttjas av SJ till andra kyltransporter.

Vagnarna var ofta märkta Interfrigo, men även andra vagnar från de ingående järnvägsbolagen ingick i Interfrigos vagnpark. [[Privatvagnar]] ingick också. Från SJ ingick vagnar littera '''[[SJ godsvagn litt Ibblps|Ibblps]]''', '''[[SJ godsvagn litt Ibps|Ibps]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Icps|Icps]]'''.

När en kyltransport beställdes till "det sydliga utlandet" (d.v.s. skulle lämna Sverige via Danmark eller Tyskland), valdes i första hand [[privatvagnar|privata]] utländska Interfrigo-vagnar, i andra hand järnvägsegna utländska Interfrigo-vagnar och i tredje hand SJ:s egna Interfrigovagnar.

Vid transporter från Sverige till Norge fick endast svenska och norska kylvagnar användas.

Vid tomvagnstransporter av Interfrigo-vagnar anges "Interfrigo" som kund. Interfrigos huvudkontor i Basel fick regelbundna uppdateringar om tillgången på kylvagnar, och kunde beordra omfördelning mellan olika länder vid behov.

====Intercontainer====
Tåg för [[Intercontainer]] gick i Sverige, bland annat en containerpendel mellan Göteborg och Oslo och tåg för Volvo Gent-Göteborg samt Gent-Olofström. Vagnfördelningen för dessa vagnar leddes helt från Intercontainer. Intercontainers tåg gick i övrigt endast till de stora containerterminalerna Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och Solna.

Intercontainers vagnar fick endast använda färjorna Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

====TEEM====
Internationella godsexpresståg inom Trans-Europ Express Merchandises (TEEM) i Europa innebar att godsvagnar från Sverige kunde nå destinationer över större delen av Europa på två till tre dygn.

== Linjetyper ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer eller är viktiga tvärförbindelser. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

CityExpress trafikerade endast Västra Stambanan och Nordvästra Stambanan. InterCity trafikerade Västra Stambanan och Södra Stambanan. Övrig persontrafik löstes med resandetåg.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och en handfull godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Godståg 80-tal.jpg|Godståg 80-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc4 1263 med godsexpresståg. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03482
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några resandetåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet. Styckegods längs malmbanan gick alltjämt med tåg.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen).

Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten koncentrerades nu till Köpenhamn, Hamburg och Berlin, i form av sitt-, ligg- och sovvagnar. Sovvagnen till Moskva gick också en gång i veckan. 1987 blev nattåget Stockholm-Hamburg upptaget som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg, och fick namnet "Alfred Nobel".

Kapaciteten för godstrafik var 430 vagnar per dygn i en riktning på Helsingborg-Helsingör, 60 vagnar på Malmö-Köpenhamn, 540 vagnar på Trelleborg-Sassnitz och 90 vagnar på Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]] körde nu tåg för Volvo mellan Gent och Olofström och mellan Gent och Göteborg.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbidelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att den lokala trafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal resandetåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel både nattåg och dagtåg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Mellan Stockholm och Oslo gick ett direktgående tåg för [[intermodal trafik]] på vardagar. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Krylbo – Mjölby, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor var antalet mellanstationer reducerat.

InterCity trafikerade Ostkustbanan. Alla persontåg på övriga linjer blev nu "resandetåg" enligt det nya systemet. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle 1986.jpg|Gävle 1986]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ ellok litt Ra|Ra]] 990 & [[SJ ellok litt Rc|Rc4]] 1180 i Gävle 1986. Foto Phil Richards, Wikimedia Commons
|}

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Halmstad – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i resandetåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Strängnäs 1980.jpg|Strängnäs 1980]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] i Strängnäs 1980. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ01122
|}

=== [[Vut]]-bana ===
Vissa mindre bibanor trafikerades enbart med [[vagnuttagning]]ar (vut). Detta gällde banor med enbart godstrafik, och innebär att hela banan reserverades för en [[vagnuttagning]], normalt sett tills vagnuttagningen återkom till utgångsstationen. [[Sth]] för en [[vut]] var 40 km/h. Möten fick inte förekomma (även om det ibland fuskades med detta), och trafiken behövde bara en [[tågklarerare]], oftast vid banans grenstation. På en vut-bana fanns normalt sett ingen annan [[bevakad station]].

== Enskilda järnvägar ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat [[fjärrblockering]]sssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ skulle hålla med en procentandel av SJs godsvagnspark. SJ blev hälftenägare i TGOJ 1982.
* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre industribana i Bergslagen som körde viss godstrafik mellan Gyttorp och Otterbäcken. NBJ blev ett eget bolag i SJ-koncernen 1979 och gick helt upp i SJ 1985. Fram tills dess gällde att NBJ godsvagnar skulle skickas tillbaka NBJ utan dröjsmål, kunde inte last hittas på lossningsstationen skulle den skickas hem tom.
* [[NKlJ]] (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/grafT81/index.html Ekeving.se: SJ Grafisk tidtabell T81. 31 maj 1981 - 22 maj 1982]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/npl/index.html?fbclid=IwAR3jbaIYdNdCVcC0MIkHm6XIs6Adl_4DQF9gh--H42aZQEicqC4bjPU0Ijw Ekeving.se: Normalplaner] (Vissa normalplaner för persontåg 1968 - 1988).

[http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html Fernbahn: 20 Jahre EuroCity] (Om införandet av EuroCity-tågen 1987).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260811 Järnvägshistoriskt forum: Frostig början för 40 år sedan] (Vagnar i Göteborgståget 137).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279370 Järnvägshistoriskt forum: Liggvagnar i tåg till kontinenten]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211090 Järnvägshistoriskt forum: Tåget Alfred Nobel igen.] (Diskussionstråd).

[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=505774 Postvagnen: Som jag minns, 1980-11-06] (Rangering i Älvsjö 1980).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

== Tryckta referenser - allmänt ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

[[Lars-Olov Karlsson]] & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en [[grafisk tidtabell]]).

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Karin Rosander m.fl. (red.): ''Järnvägen 150 år''. Stockholm: Informationsförlaget 2005.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Kalle Kindgren & Niclas Sjöquist: "Kalle höll ångan uppe vid järnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (41 år i järnvägens tjänst).

Lars Olov Karlsson: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Staffan Sävenfjord: "Serveringsprov på X9-tåg Stockholm-Falun." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Regerings-ja för snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Tillstånd för SJ att köpa tre prototyper).

Agneta Svensson: "En dag som tågvärdinna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

Torgny Palm: "City Express - Nya affärståget." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983 (Premiären på CityExpress).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Torgny Palm: "InterCity-premiär i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Om [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]-vagnarna och IntercCity).

Staffan Sävenfjord: "Mittelthurgau och Intraflug: Tre schweiziska turisttåg i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Chartertåg som gick i Sverige, inklusive sammansättning).

Staffan Sävenfjord: "Här är det ingen SJ-kris! Chartrade tåg rullar som aldrig förr." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.

Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Stefan Nilsson: "Blandat tåg 1984." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Bilder på ett resandetåg som medför godsvagnar).

Redaktionen: "Internationellt 1980-tal." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bilder på internationellt tåg, eventuellt "Alfred Nobel").

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

== Tryckta referenser - godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare)

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1980.

Trafikavdelningen, godstransportsektionen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1963.pdf Godsvagnsföreskrifter]'' (SJF 636). Chefen för statens järnvägar 1963-1981.

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

SJ Huvudkontoret, Godstransportavdelningen: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/SJM_6-88.pdf ''Förteckning över företag, som har privatvagnar registrerade i SJ vagnpark, samt över företag, som hyr privatvagnar av SJ''] (SJM 6/88). Författaren 1988.

[[Christer Engström]]: "Det moderna godståget." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling''. Stockholm: Allt om Hobby 1994. s. 13 (Om godståg på 1980- och 90-talet).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Christer Andersson: "Diverse timmervagnar som rullat i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bestämmelser). 
Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Intercontainer]]
[[Kategori: Interfrigo]]

Trafikkoncept epok IVb

2025-04-30T10:41:14Z

Admin: /* Tryckta referenser - persontrafik */

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVb|epok IV b]] (1979-1988) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Nu började även konkurrensen från inrikesflyget att märkas.

Denna situation mötte man genom:
# En lågpriskampanj som inleddes under 1970-talets slut. Den ökade mängden resenärer kraftfullt, men det är osäkert om lönsamheten blev bättre.
# En omorganisation av tågtyperna i persontrafiken. Skillnaden mellan snälltåg och expresståg var allt mindre uppenbar under "entimmestrafiken" (se [[trafikkoncept epok IVa]]), så SJ strök helt enkelt alla tågkategorier. År 1980 ersattes persontåg, snälltåg och expresståg med "resandetåg", vilket också innebar all differentiering av priser försvann (förutom första- och andra klass). Då försvann också alla namngivna tåg. 1983 infördes i stället "CityExpress" som ett rent affärsesetåg med enbart första klass, och ett par år senare "InterCity" som en bättre förbindelse mellan städer även för privatresenärer.
# Med 1979 års trafikpolitiska beslut fick landstingen ett större ansvar för lokaltrafiken i länen, och en process där lokaltrafiken på järnväg upphandlas av SJ inleddes. Ett liknande arrangemang fanns redan i Stockholms län sedan 1968; nu startade Skånetrafiken "Pågatågen" 1983, Västtrafik inledde pendeltågstrafik i Göteborgsområdet 1985, och i Jönköpings län startades "Krösatågen" 1985.

Sammantaget minskade ändå tågresandet med ca 15% under perioden.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Resandetåg''' var den enda kategori av persontåg som fanns mellan 1980 och 1983. Det täckte därmed alla kategorier, från lokaltågen till långdistanståg mellan städerna, inklusive nattågen. Vissa resandetåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka resandetåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget. 1987 infördes ett namgivet tåg igen, när nattåget Stockholm-Hamburg fick status som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg och döptes till "Alfred Nobel".

* '''CityExpress''' hade premiär den 28e februari 1983 mellan Stockholm och Göteborg, tåget bestod av fyra [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''A2F''']]-vagnar och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3F''']]. Underlittera '''F''' stod för särskild utrustning, framför allt hade SJ utrustat tåget med telefon så att affärsresenärerns kunde göra affärer under resan. Tågen gick med ett [[tågpar]] tidigt på morgonen och ett [[tågpar]] på eftermiddagen. Då hade man dessutom pressat restiderna till under fyra timmar genom att ha få stopp och att prioritera trafiken. Nästa linje som öppnade var Stockholm - Karlstad, där räckte två [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2F]] och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3F]]. Till dessa tåg valde man alltså inledningsvis bort de nya vagnarna ur [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7/B7''']]-generationen. Fr.o.m. tidtabellsskiftet 1987 medförde CityExpress även andraklassplatser.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Rc2_1073.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc2 1073 med CityExpress-tåg vid Göteborg. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAA00753
|}

* '''InterCity''' infördes 1985, då som ett alternativ som skulle vara snabbare än de vanliga resandetågen. Hit koncentrerades [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|de nya personvagnarna]], så sammansättningen för de tidigare InterCity kunde vara fyra [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|'''A7''']], en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3''']], och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|'''B7''']] samt [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|'''B4''']]. Inledningsvis gick tågen varannan timme på Stockholm-Malmö och Sundsvall-Stockholm-Göteborg.

== Godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken fortsatte öka. Lönsamheten var också svag.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er rangerades med lokalgodstågets [[lok]], men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd och gick med 60-70 km/h. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen (80-100 km/h), för prioriterat gods, såsom kyl- och varmvaror, färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods. De hade färre stopp och gick längre distanser än normalgodståg. Tågen delas in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation.

'''Systemtåg''' fortsatte expandera under denna tid. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning Flottningen] upphörde på flera älvar, vilket innebar en fortsatt ökande efterfrågan på timmertåg. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, flis, [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]], [[Svensk industri för MJ: järn och stål|järn, stål]] och [[intermodal trafik|intermodala laster]] förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade ett rött hörn upptill, expressgods en röd streckad ram), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i resandetåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa resandetåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, oavsett tågslag. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.

'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickade direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Växjö godsmagasin.jpg|Växjö godsmagasin]]
|-
| class="imageCaption" | Terminalmagasinet i Växjö på 80-talet, med Gbs-finka trots uppmaningen i godsvagnsföreskrifterna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15809
|}
'''Spridningsgods''' var ett mellanting mellan styckegods och vagnslastgods. Kunden lastade själv vagnen som en vagnslast, som skickades till en lämplig mottagningsstation, i regel ett terminalmagasin. Därifrån åtog sig SJ att skicka godset vidare till olika mottagare med egna lastbilar. Spridningsgods kunde också skickas i container, behållare eller pallbox.

'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.

'''[[intermodal trafik#Csam|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till ASG.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns|'''Sdgmns''']] 1985-87.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där normalgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en banstäcka. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
====RIV-avtalet====
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

Utländska [[privatvagnar]] disponerades enligt ägarens order. Mottagande järnväg hade dock rätt att återsända utländsk privatvagn till hemstationen åtta dagar efter lossning, eller efter femton dagar om vagnen anlänt tom.

====Interfrigo====
För [[vagnar]] som ingick i det internationella kylvagnssamarbetet [[Interfrigo]] gjordes undantag från de generella reglerna i RIV-avtalet, i syfta att öka utnyttjandet av kylvagnarna. När en Interfrigo-vagn lossats, behövde den inte skickas hem, utan fick nyttjas av SJ till andra kyltransporter.

Vagnarna var ofta märkta Interfrigo, men även andra vagnar från de ingående järnvägsbolagen ingick i Interfrigos vagnpark. [[Privatvagnar]] ingick också. Från SJ ingick vagnar littera '''[[SJ godsvagn litt Ibblps|Ibblps]]''', '''[[SJ godsvagn litt Ibps|Ibps]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Icps|Icps]]'''.

När en kyltransport beställdes till "det sydliga utlandet" (d.v.s. skulle lämna Sverige via Danmark eller Tyskland), valdes i första hand [[privatvagnar|privata]] utländska Interfrigo-vagnar, i andra hand järnvägsegna utländska Interfrigo-vagnar och i tredje hand SJ:s egna Interfrigovagnar.

Vid transporter från Sverige till Norge fick endast svenska och norska kylvagnar användas.

Vid tomvagnstransporter av Interfrigo-vagnar anges "Interfrigo" som kund. Interfrigos huvudkontor i Basel fick regelbundna uppdateringar om tillgången på kylvagnar, och kunde beordra omfördelning mellan olika länder vid behov.

====Intercontainer====
Tåg för [[Intercontainer]] gick i Sverige, bland annat en containerpendel mellan Göteborg och Oslo och tåg för Volvo Gent-Göteborg samt Gent-Olofström. Vagnfördelningen för dessa vagnar leddes helt från Intercontainer. Intercontainers tåg gick i övrigt endast till de stora containerterminalerna Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och Solna.

Intercontainers vagnar fick endast använda färjorna Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

====TEEM====
Internationella godsexpresståg inom Trans-Europ Express Merchandises (TEEM) i Europa innebar att godsvagnar från Sverige kunde nå destinationer över större delen av Europa på två till tre dygn.

== Linjetyper ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer eller är viktiga tvärförbindelser. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

CityExpress trafikerade endast Västra Stambanan och Nordvästra Stambanan. InterCity trafikerade Västra Stambanan och Södra Stambanan. Övrig persontrafik löstes med resandetåg.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och en handfull godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Godståg 80-tal.jpg|Godståg 80-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc4 1263 med godsexpresståg. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03482
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några resandetåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet. Styckegods längs malmbanan gick alltjämt med tåg.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen).

Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten koncentrerades nu till Köpenhamn, Hamburg och Berlin, i form av sitt-, ligg- och sovvagnar. Sovvagnen till Moskva gick också en gång i veckan. 1987 blev nattåget Stockholm-Hamburg upptaget som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg, och fick namnet "Alfred Nobel".

Kapaciteten för godstrafik var 430 vagnar per dygn i en riktning på Helsingborg-Helsingör, 60 vagnar på Malmö-Köpenhamn, 540 vagnar på Trelleborg-Sassnitz och 90 vagnar på Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]] körde nu tåg för Volvo mellan Gent och Olofström och mellan Gent och Göteborg.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbidelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att den lokala trafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal resandetåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel både nattåg och dagtåg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Mellan Stockholm och Oslo gick ett direktgående tåg för [[intermodal trafik]] på vardagar. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Krylbo – Mjölby, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor var antalet mellanstationer reducerat.

InterCity trafikerade Ostkustbanan. Alla persontåg på övriga linjer blev nu "resandetåg" enligt det nya systemet. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle 1986.jpg|Gävle 1986]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ ellok litt Ra|Ra]] 990 & [[SJ ellok litt Rc|Rc4]] 1180 i Gävle 1986. Foto Phil Richards, Wikimedia Commons
|}

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Halmstad – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i resandetåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Strängnäs 1980.jpg|Strängnäs 1980]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] i Strängnäs 1980. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ01122
|}

=== [[Vut]]-bana ===
Vissa mindre bibanor trafikerades enbart med [[vagnuttagning]]ar (vut). Detta gällde banor med enbart godstrafik, och innebär att hela banan reserverades för en [[vagnuttagning]], normalt sett tills vagnuttagningen återkom till utgångsstationen. [[Sth]] för en [[vut]] var 40 km/h. Möten fick inte förekomma (även om det ibland fuskades med detta), och trafiken behövde bara en [[tågklarerare]], oftast vid banans grenstation. På en vut-bana fanns normalt sett ingen annan [[bevakad station]].

== Enskilda järnvägar ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat [[fjärrblockering]]sssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ skulle hålla med en procentandel av SJs godsvagnspark. SJ blev hälftenägare i TGOJ 1982.
* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre industribana i Bergslagen som körde viss godstrafik mellan Gyttorp och Otterbäcken. NBJ blev ett eget bolag i SJ-koncernen 1979 och gick helt upp i SJ 1985. Fram tills dess gällde att NBJ godsvagnar skulle skickas tillbaka NBJ utan dröjsmål, kunde inte last hittas på lossningsstationen skulle den skickas hem tom.
* [[NKlJ]] (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/grafT81/index.html Ekeving.se: SJ Grafisk tidtabell T81. 31 maj 1981 - 22 maj 1982]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/npl/index.html?fbclid=IwAR3jbaIYdNdCVcC0MIkHm6XIs6Adl_4DQF9gh--H42aZQEicqC4bjPU0Ijw Ekeving.se: Normalplaner] (Vissa normalplaner för persontåg 1968 - 1988).

[http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html Fernbahn: 20 Jahre EuroCity] (Om införandet av EuroCity-tågen 1987).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260811 Järnvägshistoriskt forum: Frostig början för 40 år sedan] (Vagnar i Göteborgståget 137).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279370 Järnvägshistoriskt forum: Liggvagnar i tåg till kontinenten]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211090 Järnvägshistoriskt forum: Tåget Alfred Nobel igen.] (Diskussionstråd).

[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=505774 Postvagnen: Som jag minns, 1980-11-06] (Rangering i Älvsjö 1980).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

== Tryckta referenser - allmänt ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

[[Lars-Olov Karlsson]] & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en [[grafisk tidtabell]]).

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Karin Rosander m.fl. (red.): ''Järnvägen 150 år''. Stockholm: Informationsförlaget 2005.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Kalle Kindgren & Niclas Sjöquist: "Kalle höll ångan uppe vid järnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (41 år i järnvägens tjänst).

Lars Olov Karlsson: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Staffan Sävenfjord: "Serveringsprov på X9-tåg Stockholm-Falun." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Regerings-ja för snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Tillstånd för SJ att köpa tre prototyper).

Agneta Svensson: "En dag som tågvärdinna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/982.

Torgny Palm: "City Express - Nya affärståget." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983 (Premiären på CityExpress).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Torgny Palm: "InterCity-premiär i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Om [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]-vagnarna och IntercCity).

Staffan Sävenfjord: "Mittelthurgau och Intraflug: Tre schweiziska turisttåg i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Chartertåg som gick i Sverige, inklusive sammansättning).

Staffan Sävenfjord: "Här är det ingen SJ-kris! Chartrade tåg rullar som aldrig förr." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.

Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Stefan Nilsson: "Blandat tåg 1984." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Bilder på ett resandetåg som medför godsvagnar).

Redaktionen: "Internationellt 1980-tal." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bilder på internationellt tåg, eventuellt "Alfred Nobel").

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

== Tryckta referenser - godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare)

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1980.

Trafikavdelningen, godstransportsektionen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1963.pdf Godsvagnsföreskrifter]'' (SJF 636). Chefen för statens järnvägar 1963-1981.

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

SJ Huvudkontoret, Godstransportavdelningen: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/SJM_6-88.pdf ''Förteckning över företag, som har privatvagnar registrerade i SJ vagnpark, samt över företag, som hyr privatvagnar av SJ''] (SJM 6/88). Författaren 1988.

[[Christer Engström]]: "Det moderna godståget." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling''. Stockholm: Allt om Hobby 1994. s. 13 (Om godståg på 1980- och 90-talet).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Christer Andersson: "Diverse timmervagnar som rullat i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bestämmelser). 
Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Intercontainer]]
[[Kategori: Interfrigo]]

Svenska järnvägsepoker

2025-04-30T10:39:34Z

Admin: /* Tryckta källor - dragfordon */

På denna sida redovisas ett förslag till svenska järnvägsepoker.
==Inledning==
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för Tyskland, har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.
==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med 1886 års underrede helt av stål införs, som har bärighet på 12-15 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Standardiseringen av rullande materiel är begränsad, vissa banor börja dock köpa godsvagnar av SJ 1886 års modell. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ånglok konstruerade i Sverige börjar dominera ångloksparken (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. De äldsta ångloken börjar utrangeras. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. Treaxliga malmvagnar av 1893 års modell införs i stor mängd. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1896. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med 1886 års modell. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. 
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. Klassfärgerna på personvagnar försvinner, rödbrunt används för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''N''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''I''') och kalkvagnar (litt '''R''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid [[järnvägsövergång]]ar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer trecylindriga lok för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större [[standardgodsvagnar]] [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya [[standardgodsvagnar]] köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd rullande material av mångskiftande ålder och konstruktion. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''[[banvakter]]na'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
Högertrafik på vägarna 1967. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7'''/'''B7''']]-vagnarna tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till ASG 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 hade SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. Kylvagnar fasas ut och ersätts med kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas till kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], [[DSB ellok litt EG|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
2010 tar Trafikverket över ca. 11000 km järnvägar. Järnvägsbyggandet avtar, medan persontrafiken på svenska järnvägar fortsätter att öka. Motorvagnar dominerar persontrafiken. Godstrafiken håller en jämn nivå.
|
Privata tågoperatörer fortsätter att verka, men har svårt att få lönsamhet i trafiken.
|-
| [[:kategori: Epok VIa|''Period a'' 2010-2020]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Br''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|-
| [[:kategori: Epok VIb|''Period b'' 2020-]] 
|
Covid-pandemin 2020-2022 påverkar järnvägarna kraftigt, framför allt minskar persontrafiken starkt. För godstrafiken innebär pandemin istället en mindre ökning. Åren närmast efter pandemin innebar dock en snabb återhämtning för persontrafiken. Green Cargo hyr in [[Vectron]]-lok.
|
Hector rail bestrider Green Cargos monopol på [[växling]]en på de större bangårdarna, vilket leder till att Trafikverket utreder att ta över verksamheten. MTRX sålde sin verksamhet till finska VR 2024. Nya motorvagnar [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er1 '''ER1'''], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/er3 '''ER3/BIR1'''] och [https://www.jarnvag.net/vagnguide/x80 '''X80'''].
|}

==Wiki-sidor==
[[Epoker]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor - allmänt==
[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok]

[https://jarnvagar.nu/mer-gods-fler-resenarer-och-fler-tag/ Järnvägar.nu: Mer gods, fler resenärer och fler tåg]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

==Internetkällor - bana==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://jarnvagar.nu/forsta-spadtaget-for-unik-vaxelfabrik/ Järnvägar.nu: Första spadtaget för unik växelfabrik]

[https://jarnvagar.nu/ater-tagtrafik-pa-hela-bohusbanan/ Järnvägar.nu: Åter tågtrafik på hela Bohusbanan]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

==Internetkällor - persontrafik==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[https://jarnvagar.nu/flixtrain-lamnar-sverige/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR7d0jzhnkXio3khl5ihmNGQcugufqZurW9tQFP5lcSnZDArIDr8NA3Vg70p2g_aem_dixMAQQo47xnXChziXGVwA Järnvägar.nu: Flixtrain lämnar Sverige] (April 2024).

[https://jarnvagar.nu/okat-tagresande-stigande-priser/ Järnvägar.nu: Ökat tågresande, stigande priser] (Efter pandemin).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/en/node/14959 Järnvägsnyheter.se: Tågresorna har ökat efter pandemin].

==Internetkällor - godstrafik==
[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/cfl-cargo-blir-shn-cargo/ Järnvägar.nu: CFL cargo blir SHN cargo]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://jarnvagar.nu/hector-rail-trappar-upp-striden-mot-green-cargo/ Järnvägar.nu: Hector Rail trappar upp striden mot Green Cargo]

[https://jarnvagar.nu/hopp-om-godstag-till-vetlanda/ Järnvägar.nu: Hopp om godståg till Vetlanda]

[https://jarnvagar.nu/ny-nygammal-och-utokad-godstagstrafik/ Järnvägar.nu: Ny, nygammal och utökad godstågstrafik]

[https://jarnvagar.nu/trafikverket-tar-over-rangeringen/ Järnvägar.nu: Trafikverket tar över rangeringen]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://www.trafa.se/etiketter/transportovergripande/sma-forandringar-av-godsvolymer-och-transportmonster-under-pandemin-12720/ Trafikanalys: Små förändringar av godsvolymer och transportmönster under pandemin]

[https://bransch.trafikverket.se/om-oss/aktuellt-for-dig-i-branschen3/aktuellt-for-dig-i-branschen/2024-10/trafikverksinitiativ-med-godstrafiken-pa-jarnvag-i-fokus/ Trafikverket: Trafikverksinitiativ med godstrafiken på järnväg i fokus]

[https://www.tagforetagen.se/viktiga-fragor/godstrafik/ Tågföretagen: Mer godstransporter på järnvägen]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.wnj.se/underleverantor/vva/byggsatser/Malmvagnsdata.pdf WNJ.se: Bergslagsbanornas malmvagnar under 1930-talet, utrustning, utseende och märkning]

== Tryckta källor - allmänt ==
[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

== Tryckta källor - bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Banvaktens stuga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Beskrivning).

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

==Tryckta källor - fordon, allmänt==
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

==Tryckta källor - dragfordon==
Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

mod: "ASEA - företaget som var med från början." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982.

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Historik. Motorvagnen Y1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017.

==Tryckta källor - vagnar==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

==Tryckta källor - godstrafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Henrik Edwards, Martin Joborn & Hans Sjöberg: [https://bransch.trafikverket.se/contentassets/773857bcf506430a880a79f76195a080/forskningsresultat/rapport_samgods_tomtag_leverans_20170630.pdf ''Samgods och tomtågsflöden''] (TRV 2016/80454). Borlänge: Trafikverket 2017.

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037''] (TRV 2023/70321). Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - persontrafik==
Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Peder Alsterlind: "Resan till Mormor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Resa Stockholm-Mossberg via [[NKlJ]] på 1940-talet).

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Trafikanalys: [https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2022/rapport-2022_5-resmonster-under-coronapandemin-2020-2021.pdf ''Resmönster under coronapandemin 2020-2021.''] (Rapport 2022:5). Stockholm: Författaren 2022.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska lok på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar allmänt==
Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Götaland==
Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar Svealand==
Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]

SJ ellok litt Rc

2025-04-30T10:37:58Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
SJ började ta emot leveranser av en ny loktyp för alla sorters trafik 1967, littera '''Rc'''. Med en ny styrteknik med s.k. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tyristor tyristorer] blev regleringen mera precis än med äldre tekniker. Fram till 1988 levererades 360 lok lok i sex olika serier, '''Rc1''' (20 st, 1967-68), '''Rc2''' (100 st, 1969-75), '''Rc3''' (10 st, 1970-71), '''Rc4''' (130 st, 1975-82), '''Rc5''' (60 st, 1982-85) samt '''Rc6''' (40 st, 1985-88). Rc1 - Rc4 är i stort sett lika till det yttre, medan Rc5 och Rc6 har större luftintag längs taket och annorlunda vindrutor med metallinfattning, samt annorlunda boggier. Sent levererade Rc6 fick UIC-kontakter under vänster frontruta. Samtliga Rc går att multipelkoppla med varandra. Rc1 - Rc3 hade strömavtagare LLXJE 235 vid leverans, liksom de första Rc4. Därefter leverades loken med strömavtagare typ LSFC. Rc3 och Rc6 hade utväxling för högre hastigheter, [[sth]] 160 km/h. Övriga Rc har [[sth]] 135 km/h. Vid leverans hade samtliga Rc ett orange färgschema med vit dekor. SJ började införa ett blått färgschema 1989, som efter hand målades på många lok.

Österrikiska statsjärnvägarna tog emot tio lok motsvarande Rc2 i början av 1970-talet, littera '''1043'''. Dessa var lika SJ's lok, förutom att de hade enbenta strömavtagare. De nio återstående loken köptes tillbaka till Sverige 2001, och hamnade hos Tågab, Banverket och [[TGOJ]]. Vid återkomsten försågs dessa lok med nya strålkastare, som skiljer sig från övriga Rc-lok. Banverkets lok har överförts till Infranord, medan [[TGOJ]]'s lok återkom till Tågab 2005.

År 1977 levererades också sex lok litt '''Rm''' för trafik på malmbanan. Dessa hade högre axeltryck, enbart blockbroms, malmtågsbroms, automatkoppel och utväxling för [[sth]] 100 km/h. Det synligaste visuella skillnaden mot Rc är tre spiralfjädrar vid varje boggisida (i st.f. två) och avsaknaden av bromsskivor på hjulstommarna. På senare år har loken huvudsakligen varit utrustade med vanliga skruvkoppel och tjänstgjort i södra Sverige. Samtliga lok överfördes till Green Cargo 2001. För malmtrafiken mellan Pitkijärvi och Narvik åt Northland Resources återutrustades loken tillsammans med nägra Rc4 med automatkoppel, men står sedan 2014 mestadels avställda. Rm har dock använts i kopparpendeln mellan [[Svensk industri för MJ: gruvor#Exempel: Aitikgruvan|Gällivare]] och Skellefteå 2018. Under 2020-talet har GC satt in Rm-loken i samma omlopp som Rc4 och Rd2, tills loken såldes till Tågab 2023.

'''Rc1''' byggdes om med flyttade sandlådor 1973-1979, då de flyttades från boggierna till ramverket. Åren 1976-1979 flyttades lufttankarna under ramverket så att en ny apparatlåda fick plats. Efterhand kom motorboggierna på olika Rc-lok att bytas ut med varandra, så att Rc1 har haft motorboggier av de tre första generationerna. Rc1 började avställas i början på 1990-talet, men modifierades istället med större luftintag, nya frontfönster med aluminiumramar och försågs med radiostyrning för växling. Rc1 målades om med det nya blå färgschemat 1992-2000. Samtliga Rc1 överfördes till Green Cargo 2001 och de flesta gick i trafik tills 2013-14. Idag finns två Rc1 (1014 och 1026) kvar hos Tågab, som dock står avställda sedan början av 2023.

Under 1990-talet byggdes 23 '''Rc2''' om till '''Rc3''' för högre [[sth]]. Samtliga Rc2 (inklusive de ombyggda) togs över av Green Cargo 2001. Tågkompaniet och TGOJ trafik har hyrt enstaka Rc2 vid tillfälle. Mellan 2007 och 2014 byggde GC om återstående Rc2 och Rc3 med förbättrad arbetsmiljö, ny styrelektronik och nytt bromssystem till nytt littera '''Rd2''', 79 st. har byggts om. 2014 köpte Tågab fem Rc3-lok av SJ som senare växlats ned till Rc2.

'''Rc3''' blev kvar hos SJ 2001 för snabb persontrafik. GC köpte några Rc3 för användning i posttåg år 2002, dessa har senare byggts om till Rd2. Kvarvarande Rc3 hos SJ målades svarta. Några Rc3 har gått hos SSRT, Trafikverket och SJ för uthyrning. SJ sålde sina sista Rc3 till Hector Rail, Tågab och Beacon Rail 2014. Beacon Rail sålde sina Rc3 till BLS Rail 2020. Hector Rail har sedermera sålt flera av sina Rc3.

Vissa '''Rc4''' modifierades med större takventiler för få bättre dammfilter. Samtliga Rc4 fick de ursprungliga vindrutorna ersatta med pansarfönster med aluminiumramar. På 1990-talet byggdes några lok om till radioväxellok. Rc4 gick över till GC 2001. Fem lok byggdes om för högre [[sth]] (160 km/h) för trafik med posttåg, och gavs litt '''Rc4P'''. Green Cargo byggde om 60 ytterligare Rc4 till växellok 2007-2009, med radiostyrning och växlarplattformar. En Rc4 såldes 2014 till Nordisk tågkraft och åtta till Nordic Re-finance. Ytterligare 25 Rc4 såldes till Nordic Re-finance 2024.

'''Rc5''' och '''Rc6''' som inte hade fått UIC-kontakter vid leverans fick det från 1988. Rc5 byggdes om till Rc6 1992-1995. Samtliga Rc6 blev kvar hos SJ 2001. Fem lok fick en mörkblå färgsättning 2001 för användning i BlueX-tåg som ersättare till X2. Två av dessa byggdes om för 180 km/h och fick littera '''Rc7''', men återställdes till Rc6 redan 2003-2004. Fjorton lok har ägts av SSRT och sedan Trafikverket för uthyrning. Fr.o.m. 2007 har alla SJ's Rc6 fått ett svart färgschema. Rc6 har försetts med utrustning för ERTMS (EU:s nya signalsystem) från 2009.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| Rc1 
| Rc2 
| Rc3 
| Rc4 
| Rc5 
| Rc6 
| Rc7 
| Rd2 
| Rm 
|-
| [[Löb]] (m) 
| colspan='9'| 15,53 
|-
| Axelavstånd (m) 
| colspan='9'| 2,70+7,70 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 80 
| 76,2 
| 76,8 
| 78 
| 78 
| 78 
| 78 
| 78 
| 90 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 20 
| 19,05 
| 19,2 
| 19,5 
| 19,5 
| 19,5 
| 19,5 
| 19,5 
| 22,5 
|-
| Effekt (kW) 
| colspan='9'| 3600 
|-
| [[Sth]] (km/h) 
| 135 
| 135 
| 160 
| 135 
| 135 
| 160 
| 180 
| 135 
| 100 
|-
| Broms 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft (NY) 
|-
|[[Axelföljd]] 
| colspan='9'| Bo'Bo' 
|}

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Rc2_1073.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc2 1073 med CityExpress-tåg vid Göteborg. Källa samlingsportalen Jvm.KCAA00753
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: SJ Rm 1261.jpg|SJ Rm 1261]]
|-
| class="imageCaption" | Två Rm-lok med malmtåg med [[SJ godsvagn litt Mb|Uad]]-vagnar. Källa samlingsportalen Jvm.KEAH00018
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/202111152059426192ca3e42022.jpg
|-
| class="imageCaption" | Rc 4 1271 I Borås 1984. Foto Lars Moberg
|}

==Litt Rc i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er Rc-Rc3 [[treräls]]
*:- Katalognummer 3043 SJ litt Rc 1010 orange (1968).
*:- Katalognummer 3043 SJ litt Rc 1018 orange (1982).
*:- Katalognummer 3043 SJ litt Rc1 1018 orange (1983).
*:- Katalognummer 3341 SJ litt Rc2 1056 blå (1992).
*:- Katalognummer 3341 SJ litt Rc3 1061 blå (1995).
*:- Katalognummer 33411 SJ litt Rc3 1047 blå, [[delta]]dekoder (1999).
*:- Katalognummer 26727 set med TKAB litt Rc2 13 ljusgrön och tre AFS1/AFS2-vagnar (2002).
*:- Katalognummer 22411/1 GC litt Rc2 1096 grön/grafitgrå (2002).
*:- Katalognummer 37414 GC litt Rc2 blå (2007).
*:- Katalognummer 37416 SJ litt Rc3 svart (2009).
*:- Katalognummer 30430 SJ litt Rc 1016 orange (2012).
*:- Katalognummer 37418 SJ litt Rc3 1058 orange (2012).
*:- Katalognummer 37419 Tågab litt Rc2 silver (2014).
*[[Märklin]] Hamo [[färdigmodell]]er [[DC]]
*:- Katalognummer 8343 SJ litt Rc 1010 orange (1969).
*[[Fleischmann]] [[färdigmodell]]er [[DC]]
*:- Katalognummer 4365 SJ litt Rc2 1091 orange (1973).
*:- Katalognummer 4365 SJ litt Rc2 1091 orange, ny drivlina (1994).
*[[Lima]] [[färdigmodell]]er [[DC]]
*:- Katalognummer 8052L SJ litt Rc2 1035 orange, utan svarta begränsningslinjer (1974).
*:- Katalognummer 8052L SJ litt Rc2 1035 orange, med svarta begränsningslinjer (1975).
*:- Katalognummer 8052L SJ litt Rc2 1035 orange, med svarta begränsningslinjer och silverfärgade lyktsargar (1983).
*:- Katalognummer 8052L SJ litt Rc2 1106 orange, med svarta begränsningslinjer och silverfärgade lyktsargar samt fungerande strömavatagare, ny motor och drivlina (1984).
*:- Katalognummer 8072L SJ litt Rc3 1058 blå (1991).
*1984 släppte [[Roco]] sin första modell av Rc5, som senare förekommit i olika varianter (i stort sätt samtliga varianter har också funnits för [[AC]]):
*:- Katalognummer 44151(A) SJ litt Rc5 1323, 1328, 1344, 1351 i orange målning.
*:- Katalognummer 43927 SJ litt Rc5 1323, 1328, 1344, 1351 i orange målning
*:- Katalognummer 43520 SJ litt Rc5 1337 i silver & blått, i samarbete med Svenska Järnvägsmodeller (1987)
*:- Katalognummer 43521 SJ litt Rc6 1422 i orange målning (1988)
*:- Katalognummer 43629 SJ litt Rc5 1324, 1327, 1337, 1353 samt Rc6 1428, samtliga i blå målning (1990)
*:- Katalognummer 62602 SJ litt Rc5 1374 i orange målning
*:- Katalognummer 63570 SJ litt Rc6 1323 i blå målning (1998)
*:- Katalognummer 63570.1 SJ litt Rc6 1338 i blå målning (1998)
*:- Katalognummer 63571 SJ litt Rc5 1383 i orange målning
*:- Katalognummer 63571.1 SJ litt Rc6 1388 i orange målning (1998)
*:- Katalognummer 63572 SJ litt Rc6 1414 i blå målning (2003)
*:- Katalognummer 63569 TKAB litt Rc6 nr 2 i blå målning (2003)
*:- Katalognummer 62656 SJ litt Rc6 1396 i svart målning (2009)
*:- Katalognummer 62655 ([[DC]]) 68655 ([[AC]]) SJ litt Rc6 1412 i ljusgrå & svart (2010)
*:- Katalognummer 62664 SSRT litt Rc6 1325 i ljusgrå, mörkgrå, röd och svart målning (2011).
*:- Katalognummer 67534 SJ litt Rc7 1421 i mörkblå Blue-X målning
*:- Katalognummer 72508 SJ litt Rc6 1410 i svart målning (2012).
*:- Katalognummer 72538 SSRT litt Rc6 1336 i ljusgrå, mörkgrå, röd och svart målning (2013).
*:- Katalognummer 62653 SJ litt Rc6 1422 i blå målning "blixten" (2013).
*[[AH Mässingschassi]] släppe utbyteschassin för Limas och Fleischmanns Rc 1995.
*Tåg & Hobby ommålade [[Märklin]]lok
*:- SJ litt Rc5 i silver/vit ([[AC]], 1997).
*:- SJ litt Rc5 i silver/vit ([[DC]], 1997).
*[[Jeco]] [[färdigmodell]]er
*:- GC litt Rc2 1097 grön ([[DC]], 2012).
*:- SJ litt Rc3 1058 blå ([[DC]], 2012).
*:- Katalognummer Rc2A810 ([[DC]]) & Rc2B810 ([[AC]]) TÅGAB litt Rc2 002 vit & röd (2024).
*:- Katalognummer Rc2A1070 ([[DC]]) & Rc2B1070 ([[AC]]) GC litt Rc2 1070 grön & svart (2024).
*:- Katalognummer Rc2A410 ([[DC]]) & Rc2B410 ([[AC]]) INFRA litt ELL 002 gul (2024).
*:- Katalognummer Rc2A510 ([[DC]]) & Rc2B510 ([[AC]]) BV litt ELL 001 gul (2024).
*:- Katalognummer Rc2A610 ([[DC]]) & Rc2B610 ([[AC]]) BV litt ELL 003 gul (2024).
*:- Katalognummer Rc2A710 ([[DC]]) & Rc2B710 ([[AC]]) TGOJ litt Rc2 412 blå & grön (2025)
*:- Katalognummer Rc2A712 ([[DC]]) & Rc2B712 ([[AC]]) TÅGAB litt Rc2 008 blå & grön (2025).
*:- Katalognummer Rc2A1060 ([[DC]]) & Rc2B1069 ([[AC]]) SJ litt Rc2 1069 blå (2025).
*2015 släppte [[Roco]] en ny modell av Rc2, Rc3 och Rc4 i leveransutförande och moderniserat utförande, med nykonstruerat underrede.
*:- Katalognummer 73450 ([[DC]]), 73451 ([[DCC]] ljud) & 79451 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc2 1054 i orange målning (2015)
*:- Katalognummer 73454 ([[DC]]), 73455 ([[DCC]] ljud) & 79455 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc4 1164 i blå målning (2015)
*:- Katalognummer 73456 ([[DC]]), 73457 ([[DCC]] ljud) & 79457 ([[MFX]] ljud) GC litt Rc4 1309 & 1318 i grön målning (2015)
*:- Katalognummer 73440 ([[DC]]), 73441 ([[DCC]] ljud) & 79441 ([[MFX]] ljud) GC litt Rc4 1290 i orange målning (2016)
*:- Katalognummer 73442 ([[DC]]), 73443 ([[DCC]] ljud) & 79443 ([[MFX]] ljud) HCTOR litt 143.059 "Fenrisulfven" i grå målning (2017)
*:- Katalognummer 73394 ([[DC]]), 73395 ([[DCC]] ljud) & 79395 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc3 1064 i orange målning (2018)
*:- Katalognummer 70451 ([[DC]]), 70452 ([[DCC]] ljud) & 78452 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc3 1065 i svart målning (2020).
*:- Katalognummer 70457 ([[DC]]), 70458 ([[DCC]] ljud) & 78458 ([[MFX]] ljud) GC litt Rc4 1174 i blå målning (2022).
*:- Katalognummer 7500008 ([[DC]]), 7510008 ([[DCC]] ljud) & 7520008 ([[MFX]] ljud) Inlandståg litt Rc4 röd (2024).
*:- Katalognummer 7500048 ([[DC]]), 7510048 ([[DCC]] ljud) & 7520048 ([[MFX]] ljud) Sats med SJ litt Rm 1260 & 1262 orange (2024).
*:- Katalognummer 7500007 ([[DC]]), 7510007 ([[DCC]] ljud) & 7520007 ([[MFX]] ljud) GC litt Rc4 1305 grön (2024).
* [[Märklin]] [[färdigmodell]] Rc5/Rc6 med [[zinkgjutgods|metallkorg]] ([[3R]]).
*:- Katalognummer 39280 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc6 1365 svart (2023).
*:- Katalognummer 39281 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc5 1364 orange (2023).
*:- Katalognummer 39282 ([[MFX]] ljud) SJ litt Rc6 1339 blå (aviserad 2025).
* [[Trix]] [[färdigmodell]] Rc5/Rc6 med [[zinkgjutgods|metallkorg]] ([[2R]]).
*:- Katalognummer 25280 ([[DCC]] ljud) SJ litt Rc6 1365 svart (2023).
*:- Katalognummer 25281 ([[DCC]] ljud) SJ litt Rc5 1364 orange (2023).
*Alpnacher-modellbahnen aviserade en litt Rm 2024, baserad på [[Roco]]s Rc3.

===Skala [[N]]===
*[[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]
*:- Katalognummer 7365 SJ litt Rc4 orange (1990).
*:- Katalognummer 736501 SJ litt Rc2 orange (2012).
*:- Katalognummer 736502 SJ litt Rc2 blå/röd (2012).
*:- Katalognummer 736503 ÖBB Rh 1043 (2012).
*:- Katalognummer 736506 SJ litt Rc4 orange (2016).
*:- Katalognummer 736509 ÖBB Rh 1043 (2020).

===Skala [[Z]]===
*Freudereich Feinwerktechnik
*:- Katalognummer 46.130.10 SJ litt Rc2 i ljusblått (2014)
*:- Katalognummer 46.130.11 GC litt Rc2 i ljusblått, (2014)
*:- Katalognummer 46.130.12 TKAB litt Rc2 i ljublått, (2014)
*:- Katalognummer 46.130.13 GC litt Rm i ljusblått.
*:- Katalognummer 46.130.30 och 46.130.31 SJ litt Rc2 i orange, olika nr.
*:- Katalognummer 46.131.03 Banverket litt ELL i gult.
*:- Katalognummer 46.131.11 Infranord litt ELL i gult.
*:- Katalognummer 46.133.01 SJ litt Rc6 i mörkblått (Blue-X, 2016).
*:- Katalognummer 46.130.41 HCTOR litt 143 i grått/orange.
*:- Katalognummer 46.133.12 SSRT litt Rc6 1323 i grått/rött.
*:- Katalognummer 46.130.50 Ofotbanan litt Rc3 1040 i grått och rött.
*:- Katalognummer 46.130.02 HCTOR litt 143.039 i svart.
*:- Katalognummer 46.130.51 TÅGAB litt Rc3 1041 i grått och rött.
===Skala 1===
*JKM har tillverkat Rc2-4 i en mycket begränsad serie.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]] 
[[TGOJ]]

==Webreferenser - förebild==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Historiskt.nu: Malmbanan, Sverige & Norges Järnväg, Ofotbanen]

[http://www.jarnvag.net/lokguide/rc1 Järnväg.net: Rc1], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc2 Rc2], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc2-oebb Rc2 ÖBB], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc3 Rc3], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc4 Rc4], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc5 Rc5], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rc6 Rc6], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rm Rm], [http://www.jarnvag.net/lokguide/rd2 Rd2]

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-saljer-55-lok/ Järnvägar.nu: Green Cargo säljer 55 lok] (Rc4 och V5).

[https://jarnvagar.nu/tagab-koper-rm-loken/ Järnvägar.nu: Tågab köper Rm-loken]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279502 Järnvägshistoriskt forum: Färgskillnad på Ra och Rc?]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=Rc&typenr= Svenska lok: Rc]

[http://www.teknikaliteter.se/2017/10/26/rc-loket-en-elektroteknisk-bedrift/ Teknikaliteter.se: Rc-loket - en elektroteknisk bedrift]

==Webreferenser - modell==
[https://web.archive.org/web/20080402094358/http://web.telia.com/~u44702419/ AH Mässingchassi] (Hemsida, från Wayback Machine).

[http://www.bojje.se/sj/ellok.html Bojje.se: Ellok]

[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ObjectPath=/Shops/Shop46559/Categories/News Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Z).

[https://hobbygruvan.se/Ellok.html Hobbygruvan: Ellok]

[https://www.mj-magasinet.se/synare-marklin-tagab-rc2-009 Modelljärnvägsmagasinet: Synare: Märklin Tågab Rc2 009] (H0)

[http://www.modelltag.se/viewforum.php?f=46 Modelltåg.se: Roco Lok & Motorvagnar] (H0)

[http://www.nskalaskane.se/index.php/produktnyheter/30-rullande/159-fleischmann-nyhets-qrykteq-rc4-green-cargo N-skala Skåne: Fleischmanns nyhets-”rykte” Rc4 Green Cargo] (Aldrig släppt variant).

[https://www.roco.cc/uploads/service/downloads/Kataloge/20220114_ROCO_Neuheitenkatalog2022_DE.pdf Roco: Neuheiten 2022]

[https://www.spur-n-datenbank.de/cb_detail.php?nr=80 Spur N Datenbank: Baureihe Rc 4 SJ] (N)

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR02YBcFi1KCb35NN2pe862VZawl-mkPCaNiA5DHIjV9e-_uW6jeVdGTNcw&v=gW28BaTbWQo&feature=youtu.be Youtube: Kort guide till Limas svenska modeller]

==Tryckta referenser - förebild==
Frank Edgar: "SJ ellok Rc5, Rc6 och Rc7." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Beskrivning och ritning). 
Frank Edgar: "SJ ellok littera Rc1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Beskrivning och ritning). 
Frank Edgar: "SJ Rc2, Rc3 och Green Cargo Rd2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Beskrivning och ritning). 
Frank Edgar: "SJ littera Rc4 och Rm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Beskrivning och ritning). 
Frank Edgar: "TGOJ Rc2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Beskrivning och ritning).

Åke Asph: "RC - framtidslok med barnsjukdomar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1967 (Beskrivning).

Per Leander: "Värt att veta om tyristorloken Rc1, Rc2 och Rc3." i ''Tåg'' nr 8/1968 (Beskrivning och ritning-sidovy).

[[LOK]]: "Rc-lok till USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976, s. 38 (Provkörning för Amtrak).

Jan Lindahl: "Iranska Rc-lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1982 (Åtta lok till Iran).

Tore Nordin: "Rc5, ny generation tyristorlok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Beskrivning).

Freddy Stenbom: "SJ satsar på nya färger." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987, s. 3 (Provmålade modeller).

Rickard Areschoug: "Blå tåget! SJ:s nya färger klara." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

[[LOK]]: "Nyrenoverade tågsätt till SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Premiär för BlueX).

"Slut med gråa Rc-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010, s. 15 (Två lok som på försök målats grå nu svarta).

"Rc-lok med med nya ägare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 8 (Notis om försäljningen av Rc till Tågab och Hector Rail).

Lars Olov Karlsson: "Rc2 och Rc3 - andra generationens tyristorlok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (Bakgrund).

Anders Linde: "Rc-loket i USA - en utvandrad kusin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Förebild och modell).

Joakim Sannagård: "Från Rc5 till Rc6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023.

Ulrik Martinussen: "Rc6 i svart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023 (Bildreportage).

==Tryckta referenser - modell, allmänt==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar: Rc-loksmärkning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Dekaler med nummer och andra vingformer i [[H0]] från MJ-dekaler).

[[Rutger Friberg]]: "Bygg ett stort Rc-lok i [[G|LGB-skalan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 ([[gjutning|Gjuten]] i glasfiberarmerad plast).

Bengt Lindberg: "Dekalera och måla en Rc i H0." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Målning av specialvarianter av Rc).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-chassi för H0-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 15 (Om starten av [[AH Mässingschassi]]. [[DSB diesellok litt MZ|Mz]], [[SJ diesellok litt T43|T43]], [[SJ ellok litt Ra|Ra]], Rc, El 13 & El 14).

Christer Engström: "Banverket gula Rc-lok färdigt." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Ombyggnadssatser för Rc-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Från [[Jeco]]. [[H0]]).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2009." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009 (Svarta Rc från [[Märklin]] och [[Roco]]).

Jocke Sannagård: "Rc2 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Recension).

Redaktionen: "Rc2 och Rc3 i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Kort genomgång av utbudet).

Redaktionen: "SJ Rm från Alpnacher-modellbahnen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024, s. 6 (Avisering av Rm).

Anders Linde: "Rc-lok i skala 1 - supermodeller byggs i Strasbourg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Handbyggda småseriemodeller).

Redaktionen: "Synare: Tågab Rc2 002 i H0 från Jeco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

"Jecos ELL i gult." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 16 (Banverket och Infranord).

"Orange och svart från JECO." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 31 (Förseningar).

"Fler Rc-varianter från Jeco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 6.

==Tryckta referenser - modell, H0, Fleischmann==
"[[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Notis om [[Fleischmann]]s Rc-lok).

Hjulo: "Allt om Hobby synar: Fleischmanns Rc 2-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973 (Recension).

Carl Dahlin: "Rc-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Detaljering av [[Fleischmann]]s Rc).

Bengt Nylén: "Bygge av Rc 1008." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Modifiering av [[Fleischmann]] 4365 till Rc1).

==Tryckta referenser - modell, H0, Lima==
[[Jan Jangö]]: "Allt om Hobby synar: [[Lima]]s svenska Rc2-lok.” i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Recension).

[[LOK]]: "Lok om järnvägar. Nygammal Rc." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984, s. 43 (Uppdatering av [[Lima]]s Rc).

[[LOK]]: "Färgvarianter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986, s. 40 (Limas Rc i silver och ljusgrått från MJ-trading).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Nymålat från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Lima sats 149830 med Rc3, A2, B5 i blått och grafitgrått och F24 i vitt och grafitgrått).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001, s. 51 (Rc2 ommålade till GC-grönt).

==Tryckta referenser - modell, H0, Märklin första serien 1968-==
"Spielwarenmesse [[Nürnberg]]." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om Märklins Rc och [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]]).

Robert Kutschbach: "Nürnberg-sensationer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Notis om Märklins Rc och [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]]).

"Allt om Hobby synar: Märklins RC-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (Recension).

"Allt om Hobby synar: Rc-loket i Hamo-utförande" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension av [[Märklin]]s Rc i Hamo [[tvåräls]]utförande).

[[KB]]: "MJ i Nürnberg. God fortsättning. Mässan runt på åtta spalter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 (Rc i blått, katalognummer 3341).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Rc blå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Recension av Märklin 3341).

Peter Langhorst & Björn Lundqvist: "Nyhetskavalkad från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995 (Ny Rc3).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svenskt från norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (SJ Rc5 1377 i silver/vit målning från Tåg & Hobby).

Kasper Dudzik: "Ett nytt Rc från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 63 (Snabbtitt på [[Märklin]] 33411).

[[Rutger Friberg]]: "Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002, s. 12 (Katalognummer 26727).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." nr 2/2002, s. 61 (Märklin 22411/1, specialserie i 200 exemplar av Eurohobby).

RH: "Green Cargo Rc från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "Svenska tåg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007 (Märklin 37414).

Robin Högberg: "Märklin och Roco släpper svart Rc-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009, s. 14.

Redaktionen: "Rc i svart." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009 (Presentation av Rocos och Märklins modeller).

Anders Ericson: "Nygammalt Rc från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Recension av en förbättrad utgåva av Rc i orange ursprungsmålning, k-nr 30430).

"Rc-lok och personvagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 12 (Rc3 1058 katalognummer 37418).

"Rc-lok från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013, s. 13 (Notis om lok i målning för SSRT och Banverket).

"Tågab Rc2 från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014, s. 11 (Notis om Tågab Rc2 009)

Redaktionen: "Synare. Märklin Tågab Rc2 009." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Recension).

==Tryckta referenser - modell, H0, Märklin & Trix andra serien 2023-==
"Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022, s. 8 (Nots om ny Rc6).

"Rc6 från Märklin & Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Notis).

Hans Lindgren: "Rc-lok i ny version från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Presentation).

"Rc5 från Märklin & Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 19.

Joakim Sannagård: "Ljud & ljus i nya Rc6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023 (Recension).

"Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 10 (Orange i [[2R]] och [[3R]]).

"Svenskt från Märklin och Trix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023, s. 6 (Svarta Rc och [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsvagnar]]).

Redaktionen: "Test: Märklin Rc6 1365 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Recension).

"Rc5 i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2023, s. 20 (Orange Rc5 från Märklin och Trix).

Redaktionen: "Test: SJ Rc5 i H0 från Trix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Orange).

"Märklinnytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025, s. 22 (Rc6 1339 i blått, katalognummer 39282).

==Tryckta referenser - modell, H0, [[Roco]] första serien Rc5-6==
[[LOK]]: "Rc5 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983, s. 66 (Notis).

[[LOK]]: "Rocos Rc5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985, s. 52.

Lars Ryderberg: "Rocos Rc5 - en supermodell!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Recension).

[[LOK]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 86 (Dekaler för Rc6 från MJ-Trading).

[[Rutger Friberg]]: "Modeller med SJ:s nya färger." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990, s. 9 (Avisering av första modellerna med blå och grafitgrå färg).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Roco-nyheter för Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 22 (Rc katalognommer 63570 och 63571.1).

[[Christer Engström]]: "Rocos nya Rc - en synare." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Recension av Rocos Rc6 1338, katalognummer 63570.1).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001, s. 60 (ÖBB litt 1043 från [[Roco]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003, s. 60-61 (TKAB Rc6 2 [[Roco]] 63569 och SJ litt Rc6 1414, Roco 63572).

Robin Högberg: "[[Märklin]] och [[Roco]] släpper svart Rc-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009, s. 14.

Redaktionen: "Rc i svart." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009 (Presentation av Rocos och Märklins modeller).

"Skandinaviska nyheter från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010, s. 12 (Grå Rc, svarta 1980-taösvagnar och HCTOR 142).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (SSRT Rc6).

"Blixten från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013, s. 10 (Rc6 1422, katalognummer 62653).

"Nostalgikick från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 11 (Silverfemman Rc5 1377).

Anders Härdin: "Ljud i mitt Rc-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Installation av ljud i äldre Roco Rc-lok i H0).

Bengt Nylén: "Uppgradering av ett Rc-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Roco 43521).

==Tryckta referenser - modell, H0, [[Roco]] andra serien Rc1-4, allmänt==
Jocke Sannagård: "Ny modell av gammalt Rc-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (Recension av [[Roco]] Rc2).

Redaktionen: "Rc2 1054 i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).

Jocke Sannagård: "Planerade modeller för 2016." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2016 ([[Roco]] 73440).

Joakim Sannagård: "Rocos Rc3 i svart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Recension).

"Nyhetssvepet: Svart från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Rc3 1065, presentation).

Michael Weikert: "Projekt: Rc4 och Rm i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 ([[Konvertering]]ar).

Stefan Nilsson: "Snabbtitt: Inlandståg Rc4 1139 i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Joakim Sannagård: "Malmlok från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024 (Recension av Rm-satsen).

Redaktionen: "Synare: SJ Rm i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025.

==Tryckta referenser - modell, H0, [[Roco]] andra serien Rc1-4, notiser==
"Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 13 (Första avisering).

"Rocos Rc2 levereras nu." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 10.

"Grönt från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 (Avisering av GC Rc4 från Roco).

"Blått från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015, s. 8 (Blå Rc4 från Roco).

"Vinternytt från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s. 9 (Roco 73440).

"Vårnyheter från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017, s. 23 (HCTOR Rc 143.059).

"Modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 ([[Roco]] 73394).

"Orange Rc3 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 35 (Notis om [[Roco]] 73394).

"Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018, s. 9 (Rc3 1064, A7 och B7).

"Svart Rc3 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019, s. 28 (Notis).

"Roconyheter i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 20 (Blå Rc4, DBCSC 185.2 och GC Zacns).

"Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (Rm och IBAB Rc4).

"Rocos Rm-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 34.

"Elektra från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 36 (Inlandståg Rc4, katalognummer 750008).

"Rocos svenska vinternyhet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 30 (GC Rc4 i grönt).

"Ny Green Cargo Rc4 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 7 (GC Rc4).

==Tryckta referenser - modell, N och Z==
"Äntligen: Rc-lok i N-skalan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988 (Notis om Fleischmanns Rc4).

Per-Åke Jansson: "MJ - digital: Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 (I [[SJ ellok litt D|Du]] och Rc).

Jocke Sannagård: "Rc2 i N-skala från Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Recension av blå och orange Rc2).

Redaktionen: "Rc från Fleischmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Recension av Fleischmanns nya Rc i N).

Redaktionen: "Rc-lok i skala Z!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Recension av Freudenreich Feinwerktechnik modell).

"Blue-X från Freudenreich." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016, s. 7 (Rc6 1409 & 1340 i [[Z]]).

"Motorsatser till N-lok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022, s. 6 (Utbytesmotorer för äldre N-lok, bl.a. Rc och Du, från Habo Hobby).

</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: GC]]
[[Kategori: HCTOR]]
[[Kategori: LKAB]]
[[Kategori: NRFAB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: TÅGAB]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VIa]]
[[Kategori: Epok VIb]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala Z]]
[[Kategori: AH Mässingschassi]]
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Freudenreich]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Märklin]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Trix]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringar]]

Vägfordon till skala H0 - lastvagnar

2025-04-30T10:33:25Z

Admin: /* Tryckta referenser - lastvagnar, Herpa Volvo */

På denna sida redovisas artiklar ur MJ-pressen om lastvagnar i H0. [[Vägfordon till skala H0|Huvudsida om H0-bilar]].

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[http://www.87thscale.info 87th Scale Info] (Egentligen primärt en europeisk webbplats för samlare av fordonsmodeller i skala 1:87. Primärt tillkommen i syfte att ge så mycket information som möjligt för att underlätta för samlare samtidigt som man även stödjer de tillverkare som producerar modeller i skala 1:87).

[https://modellbilar.brommahobby.com Bromma Hobby] (Modellbilar och [[plastbyggsatser]])

[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=34&t=5964 Mötesspåret: AWM har lagt ner produktionen] (Tillverkare av lastbilar i H0 som upphört med produtionen i maj 2020).

[https://rclastbilar.se/forum/index.php/board,52.0.html RcLastbilar.se: Modeller 1/87] (Diskussionsforum för självbygge av H0-fordon).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23453.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bilar i Sverige runt 1960?] (Tips om bilmodeller för Sverige 1960, i H0).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=24954.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Brekina Bedford TK]

[https://truckmodels.se/ Swedish Truck Models] (Svenska lastbilar, främst i 1:87, samt mycket tillbehör).

==Tryckta referenser - lastvagnar, konverteringar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Gammaldags lastbil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Konvertering]] till pick-up av T-Ford i [[H0]], sannolikt Eko).

Freddy Stenbom: "Små lastbilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1981 (Diverse [[konvertering]]ar).

Gert Ekström: "Gamla och nya lastbilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]]ar och [[scratchbygge]]n).

[[LOK]]: "Häftiga lastbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985 ([[Konvertering]]ar av svenska lastbilar).

Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer och tankbilar m/ä." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Bakgrund). 
Björn Svensson: "Byggtips: Bensinstationer del II. Tankbilar och oljebolag." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990 (Bakgrund och bygge i H0).

[[LOK]]: "Bygg en Tidaholmslastbil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 ([[Konvertering]]).

Lars-Olof Hellgren: "Svenska långtradare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[Konvertering]] av bilar från Albedo och [[Herpa]]).

Lars-Olof Hellgren: "Byggtips. Bygg långtradare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Flera växelflaksbilar).

Lars-Olof Hellgren: "Byggtips. Kassettbilar i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1993.

Stefan Persson: "Lastbilar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 ([[Konvertering]] till svenska bilar).

Jocke Sannagård: "Håkans H0-lastbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 ([[Konvertering]]ar).

Stefan Persson: "Byggt ur skrotlådan - och målat med airbrush." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Jocke Sannagård: "Lastbilar på beställning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015 ([[Konvertering]]ar av moderna lastbilar).

Håkan Nordquist: "En svensk foderbil i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015.

Roger Isacsson: "Lastbilstips." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Diverse [[konvertering]]ar).

Roger Isacsson: "Kan man göra en Volvo av en Skoda?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 ([[Konvertering]]).

Micha Werbefuzzi: "Superdetaljerde containertransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017 (Containerbilar och last genom [[konvertering]] och [[väderbitning]]).

Stefan Persson: "Tre lastväxlarbilar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017.

Stefan Nilsson: "Lastbilsbyggarna Sjödin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 ([[Konvertering]]ar).

Daniel Wietlisbach: "En schweizare i Skandinavien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 ([[Konvertering]] av Volvo F89 för traden Schweiz-Sverige 1973-77). 
Daniel Wietlisbach: "En schweizare i Skandinavien. Del 2: Kapellet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 ([[Scratchbyggt]] kapell).

==Tryckta referenser - lastvagnar, scratchbyggen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gert Ekström: "Gamla och nya lastbilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]]ar och [[scratchbygge]]n).

P. Lennart Svensson: "Lastbilar från 50-talet i mässing." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 ([[Scratchbygge]]n).

Joakim Sannaggård: "Fokkos fantastiska lastbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 ([[Scratchbyggda]] lastbilar från Fokko Feenstra).

==Tryckta referenser - lastvagnar, specifika tillverkare==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Freddy Stenbom: "Hobbynytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978, s. 6 (Mack-lastbilar av 1920-talsmodell från Con-Cor/[[Heljan]]).

[[LOK]]: "Diamond T I H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Byggsats i [[vitmetall]] från [[Woodland Scenics]]).

[[LOK]]: "Ny Scania." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988, s. 8 (143 M från EFSI, i [[zinkgjutgods]]).

[[LOK]]: "Svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989, s. 72 (Scania 110, 111, 140 & 141 och Volvo F12 & F16).

[[LOK]]: "Nya H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (H&P svensk långtradarkombination i [[vitmetall]]).

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar. Osvensk Scania från Holland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995 (Hytt och torped till Scania 676 m/1952 från Focus).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Nyttofordon från [[Kibri]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 16.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nyheter om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996 (Focus aviserar Volvo N88, PV60, PV Cabriolet och SAAB 9000).

Göran Tholin: "Tankbil i byggsats från Jordan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996 (Recension av Ford AA tankbil i H0).

[[LOK]]: "H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Scania T142L från Schuco).

Mats Dahlström: "Firman ADP-modelle." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 76/2001, s. 12 (Ford-bilar 1938-1950 bl.a.).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002, s. 70 (Scania T142L från Schuco).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Scania 75/110 m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49 (Scanior från Tåg och Hobby och Epoche).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar från Nürnbergmässan. Epoche." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Scania 110 Bilspedition och ASG).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (1940-talschevrolet från ADP).

Mats Dahlström: "Epoche modellbau Scania LS110." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Recension av H0-modell).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nürnbergmässan 2010. Med hopp om fler H0-bilar under året." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Scania 110 ASG från Epoche).

"Klassiskt från CMW." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015, s. 11 (Ford F-500 tankbilar från Classic Metal Works).

"Budbilar i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 19 (Budbilar från Busch).

"Veteran från Opel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 11 (Opel från 1914 från Artitec).

"Byggsatser i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 48 (Busch släpper äldre modeller som byggsatser, bl.a. Chevrolet Blazer 60227, Volvo PV 544 60222 och Unimog U 430 60278).

==Tryckta referenser - lastvagnar, svenska [[småserietillverkare]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gert Ekström: "Köp Volvo nu!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 (Recension av [[Modell-Mekanik]]s etsade byggsatser av Volvo LV4 och PV4 i [[H0]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Scania 75/110 m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49 (Scanior från Tåg och Hobby och Epoche).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003, s. 29 (Volvo lätta lastbilar m/1938 och m/1952 från Jan-Erik Sundlin).

Gunnar Jönsson: "Nyheter från Modellproduktion." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005, s. 29 (Notis om [[H0]]-detaljer, bl.a. Volvo rundnos i [[resin]]).

Mats Dahlström: "Svenska lastbilar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006, s. 16 (Lastbilar i [[vitmetall]] från Björn Svensson).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Volvo Snabbe i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2009 (Från [[Modellproduktion]]).

"Serie med svenska H0-lastbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010, s. 11 (Volvo "Rundnos", Volvo Snabbe och Scania L110 från Tåg & Hobby i Luleå).

"Postnord i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 8 (Speciaibilar från Tåg & Hobby).

"Byggvarubil från AH-modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 6 (Ekipage för XL-bygg, i samarbete med Tåg & Hobby).

"Postnord från AH Modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023, s. 11 (Flera PostNord-bilar).

"AH modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 6 (Diverse nya lastbilar).

==Tryckta referenser - lastvagnar, Albedo==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987 (Volvo F88 och F89 från Albedo).

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar. Volvo F89." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988, s. 15 (Volvo F88 och F89 från Albedo).

[[LOK]]: "Scania 111 och Volvovarianter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988, s. 88 (Scania 111 från Albedo).

[[LOK]]: "Svensk-rysk tradare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Volvo tradare för rutten Stockholm-Moskva från Albedo).

[[L.O. Karlsson]]: "H0-bilar på Nürnberg-mässan 1995. Det ska vara en Volkswagen i år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Volvo FH med Börje Jönsson-släp).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Massor av nya H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996 (Volvo FH12).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar. Bilnyheter från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 44 (Volvo FH12 dragbil).

==Tryckta referenser - lastvagnar, AWM==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "H0-bilar på mässorna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 11 (AWM presenteras på [[Nürnbergmässan]]),

[[L.O. Karlsson]]: "Nya svenska AMV-modeller i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 21 (Volvo FH dragbil).

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar. Osvensk Scania från Holland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995 (Volvo FH12 med Globetrotter-hytt för ett baltiskt åkeri).

[[LOK]]: "H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Volvo FM Globetrotter dragbil).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002, s. 70 (Scania från Kågeröd och trailer Nordisk Transport).

"Kinnarps från AWM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 10 (Volvo- och Scaniabilar med skåp och korta släp).

"Nytt från Börje Jönsson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 10 (MB Actros med kyltrailer med Börje Jönssonmärkning från AWM).

"Modernt Bring-ekipage hos AWM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017, s. 9 (Modern Volvo, katalognummer 53629).

Joakim Sannagård: "Postnords stjärna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Recension av Mercedes Actros i Postnord-utförande från AWM, katalognummer 75109).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Brekina]] allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Nya H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (Magirus Mercur 125A, Krupp Mustang & Man 10.212).

[[LOK]]: "H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990, s. 17 (Opel Blitz av 1950-talsmodell).

"Bärgare från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 8 (Landrover-bärgare från Bärgningskåren, katalognummer 13753).

Jocke Sannagård: "Nürnbergmässan 2015. Fordon vid sidan av spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Magirus Mercur, katalognummer 42247).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Brekina]] Scania==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars Olov Karlsson]]: "Scania 75/110 m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Scania L111 för Svelast).

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Scania L110 trailerekipage ASG).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Scania L110 trailerekipage Bilspedition).

"AoH på räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2008, s. 14 (Scania L110 Koppartrans).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009, s. 21 (Scania L110).

"Nya svenska lastbilar från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011, s. 8 (Scania L110 från ASG och Bilspedition).

"Kopparbergs bryggerier från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012, s. 10 (Scania långtradare från PE Lundgren).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. Nya H0-bilar 2012." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012 (Scania 110 sopbil från Södertälje).

"Svenska lastbilar från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 15 (Notis om Scania L110 i flera versioner).

"Fler lastbilar från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10 (Notis om Scania L110 för Thermotarnsport).

"Brekina Frigoscandia." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 10 (Notis om Scania L110 för Frigoscandia).

"Tung satsning från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 11 (Nya varianter av Volvo N88 och Scania L110).

"Scania & Volvo från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2016, s. 10 (Scania LB 76).

"Nürnbergmässan 2017. Scaniakonkurrens i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017, s. 15 (Scania LB76 från [[Brekina]] och VK-modelle).

"Svenskt från Brekina." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017, s. 7 (Scania LBS 76 och Volvo F613).

"Skandinaviskt från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 12 (Nya versioner av Scania LB76, Opel Rekord och VW T1).

Daniel Wietlisbach: "[[Konvertering]] på Brekinabasis. Gammalsvensk - Scania LS110 ASG." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Brekina]] Volvo==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Populär Volvo från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 8 (Lanseringen av Volvo N88).

"Mer Volvo från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014, s. 8 (N88 med SJ-märkning).

"Tung satsning från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 11 (Nya varianter av Volvo N88 och Scania L110).

"På bilfronten nytt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014, s. 8 (Tre Volvo N88 långtradare, blå, ljusgrå respektive mörkblå med ASG-märkning).

Jocke Sannagård: "Nürnbergmässan 2015. Fordon vid sidan av spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (N88 från Bilspedition, Kylfrakt & ASG).

"Skandinaviskt från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 19 (Volvo F613 samt flera målningsvarianter av Duett och Scania LB76).

"Brekinas distributionsbilar för ASG och Bilspedition." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017, s. 9 (Nya varianter av Volvo F613, ASG 34754 & Bilspedition 34755).

"Svenskt från Brekina." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017, s. 7 (Scania LBS 76 och Volvo F613).

"Blågult från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018, s. 10 (Volvo F613 från Wasabröd och ASG).

"Nytt från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 11 (Nya svenska bilar).

Joakim Sannagård: "Volvo N10 i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022 (Recension).

"Brekina gör Volvo F89." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 8.

"Fler Volvo N10 från Brekina." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 10.

"Brekina." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 8 (Volvo F88).

"Volvo F89." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024, s. 10 (De första bilarna levereras).

"Norska F89." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 11 (Två trailerekipage).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Herpa]], allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Motortransport från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 11 (Notis om biltransportekipage från Motortransport).

"Mertz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 10 (Långtradare från Mertz åkeri).

"Servicebil från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s. 9 (MB Arocs med Palfingerkran, katalognummer 305372).

"Danskt på gummihjul från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016, s. 6 (MB bulkbil från Eurobulk, katalognummer 305769).

"Lång lastbil från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017, s. 9 (Notis om lång modern långtradare för DB Schenker, katalognummer 307864).

"En lång dansk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018, s. 10 (Långtradare från DSV, Herpa 306799).

Joakim Sannagård: "Svensk sidlastare från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021 (Recension).

"Herpa med nya mått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 8 (Första 24 m långtradaren i 1:87).

"Eurolink i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 8 (Mercedes från Ljungbyåkare).

"Herpa gör svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022, s. 10 (Svenska bilar med korrekta släp).

Joakim Sannagård: "Rätt längd och höjd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022 (Presentation av [[skalenlig]]a svenska lastbilsekipage).

"Malmbergs Åkeri i 1:87 från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022, s. 8.

"Svenska långtradare i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022, s. 6 (24 m ekipage).

"Svenskt från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023, s. 10 (Flera 24 m ekipage och ett trailerekipage från Börje Jönsson).

Joakim Sannagård: "Malmbergs i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av 24-metersekipage från åkeriet Malmbergs).

"Svenskt i 1:87 från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 10 (Intensivvådrsambulans 097512 och postlångtradare 316866).

"Svenskt i 1:87 från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 18 (Bilar från ASG och Rüttners).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Herpa]] Scania==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Scania från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 29 (Scania 142).

[[LOK]]: "LOK presenterar bilnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Stort Scania-skåp från "Poståkeriet").

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Scania T143, 112M, 113M, T43 och 143 Streamline).

"Scania modeller i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998, s. 50 ([[Konvertera]]de bilar med svenska förebilder).

"Uppdaterad Scania från [[Herpa]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 11 (Notis Scania i R-serien, katalognummer 302647 & 302838).

"Svensk lastbil från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014, s. 8 (Scania 143 med ASG-släp).

"Eurolink från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015, s. 10 (Scania R580, katalognummer 305617).

"Danskt på gummihjul från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016, s. 6 (Scania från DSV, katalognummer 305914).

"Scania storsatsar i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 6 (Scania S 730 V8 av [[Herpa]] i samarbete med Scania).

"Nürnbergmässan 2017. Herpas nya Scania." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017, s. 15 (CR20).

"Forsgårds åkeri i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 13 (Scania för Forsgårds, [[Herpa]] 309868).

"Scania V8." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 8 (Scania 141 310802, Scania 143 310826, Scania R 310826, Scania CS20 310833).

"Hälsing 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 9 (Dragbil för Trix).

"Svenskt från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020, s. 10 (Scania CR20 för Börje Jönsson samt Scania LB76 och Scania 141 för ASG).

"Stjärnströms från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 10 (Scania 141 långtradare från åkeriet Stjärnströms).

"Höstnyhet från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 10 (Scania 143 från Börje Jönsson).

"Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 6 (Volvo FH för PostNord och Scania CS 20 för Malmbergs).

"Fler lastbilar från Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024, s. 5 (Scania CS29 ND för Daniel Karlsson i Örebro, katalognummer 317535).

"Svenska lastbilar från från Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 6 (Scania 111 och 141).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Herpa]] Volvo==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Ytterligare nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981, s. 31 (Volvo Globetrotter).

"Nürnbergmässan. Ny Volvo FH från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11.

Jocke Sannagård: "Nürnbergmässan 2015. Fordon vid sidan av spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Volvo FH 2013 XL).

"Performance Edition från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017, s. 9 (Katalognummer 308243).

"Frigoscandia i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 10 (Volvo F89 från Herpa, katalognummer 85676).

"Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 6 (Volvo FH för PostNord och Scania CS 20 för Malmbergs).

"Fler lastbilar från Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024, s. 5 (Volvo FH GL för Schenker Göteborg, katalognummer 316163).

"Volovonyheter i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 10 (Schenker katalognummer 316163 & DHL 318952).

"Mer från Malmbergs." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025, s. 12 (Långtradare för Barlingbo, katalognummer 311137).

"Svenska lastbilar från från Herpa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 6 (Volvo FH 2020 med DHL-släp).

==Tryckta referenser - lastvagnar, Swedish Truck Models==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Medins i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 10 (Scania S500 från åkeriet Medins, [[Herpa]] i samarbete med Swedish Truck Models).

Joakim Sannagård: "Swedish Truck Models." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021 (Reportage).

Joakim Sannagård: "Börje Jönsson i liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Recension av Scania R6x2 med släp från Swedish Truck Models).

"Foodtankers från STM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 8 (Två snarlika tankbilsekipage).

"Klassiker & detaljer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022, s. 10 (Scania 111 Arla och Scania 142 för Börje Jönsson från STM samt lösa timmerbankar).

"Jinert från Swedish Truck Models" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 8 (Tungtransport).

Joakim Sannagård: "Arla-lastbil från Swedish Truck Models." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023 (Scania 111 med Arla-skåp).

"Timmerbilar i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 18 (Släp och bankar till timmerbil).

"Nytt från Swedish Truck Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023, s. 6 (Scania R580 bärgningsbil).

"Swedish Truck Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (Järnvägstrailer från Börje Jönsson).

"Konsumbil från Swedish Truckmodels." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 7 (Scania 111 med Konsumskåp).

==Tryckta referenser - lastvagnar, VK-modelle==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nürnbergmässan 2017. Scaniakonkurrens i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2017, s. 15 (Scania LB76 från [[Brekina]] och VK-modelle).

"VK-modelle." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 10 (Avisering av Scania LB 76).

Joakim Sannagård: "Scania LB 76 från VK-modelle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Recension).

"Göteborgsåkare från VK-modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 8 (Scania 111 med släp från Halléns).

==Tryckta referenser - lastvagnar, [[Wiking]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Peter Langhorst: "Bygg om till svenska lastbilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1972 ([[Konvertering]] av [[Wiking]]-bilar).

"Viking-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973, s. 10 (Mercedes 160D, Lantz Bulldag och Opel Blitz från 1930-talet).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1989 (Volvo FL10).

[[LOK]]: "Svenskt från Wiking." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990, s. 61 (DAF ICA-långtradare).

[[LOK]]: "Massor av nya H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 ([[Wiking]] Mercedes Benz L6600).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nya H0-bilar. Folkisar och danska lastbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Scania 144).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Scania 144 med ASG-målning),

"ASG i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 10 (Nya ASG-varianter från [[Wiking]], bl.a. Scania med flaktrailer).

"Scania från Wiking." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 10 (Scania L111 från [[Wiking]]).

==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Vägfordon till skala H0 allmänt]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Vägfordon och vägtrafik]] 
[[Landskap]]

[[Kategori: H0-bilar]]
[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Plastbyggsatser]]
[[Kategori: Resinbyggsatser]]
[[Kategori: Vitmetallbyggsatser]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brekina]]
[[Kategori: Herpa]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Roskopf]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Wiking]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Scratchbygge]]

Artiklar om skala H0

2025-04-30T10:30:49Z

Admin: /* Rullande materiel, allmänt */

På denna sida redovisas artiklar ur MJ-pressen om [[skala H0]], i urval. Se även [[H0-anläggnigar]] och [[H0-dragfordon]] samt [[H0-bilar]].

==Spår - tvåräls allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Genomgång av förebilden och vid tillfället aktuellt utbud). 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar:.Växlar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979. 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979.

[[LOK]]: "Nytt Fleischmannspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (H0-spår med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Limas modulspår är modellen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Nytt spårsystem från [[Lima]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Intressanta spår från öst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 28 (Spår från Pilz/[[Tillig]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mer japanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 47 (Spårsortiment med banvall från [[Kato]]).

Kasper Dudzik: "[[Pilz]] - Ett intressant rälsalternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svensk [[stoppbock]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 2/2000, s. 51 (Från MRW).

[[Rutger Friberg]]: "Trix med Märklins nya C-räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Räls med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Roco byter spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Geoline lanseras).

[[Rutger Friberg]]: "Digitalväxel i Geoline." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 20.

[[Rutger Friberg]]: "Tysta spår och smygande tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Svenska stoppbockar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om [[stoppbock]]ar från [[Jeco]]).

"Nürnbergsmässan 2019. Nu med banvall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 29 ([[Piko]] A-gleis med banvall).

Redaktionen: "[[Piko]] A-gleis med banvall." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).

Redaktionen: "Fem tvårälssorter med banvall i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Jämförelse mellan [[Fleischmann]] Profi, [[Piko]] A-gleis, [[Roco]] Geoline och Rocoline, [[Trix]] C-räls).

"Lång korsningsväxel från Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis).

Stefan Nilsson: "Avkoda rälskod." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (H0-räls med olika [[code]]).

==Spår - tvåräls flexräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Flexibel räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971, s. 16 (Första notisen om [[flexräls]]).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Spår från USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1980 (Recension av räler, slipers och [[flexräls]] från RailCraft, numera Micro Engineering).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 (Shinohara [[Code]] 83 lanseras).

[[Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Spännande spårnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Om [[Peco]] code 75 och Shinohara code 83 för H0).

==Spår - tvåräls handlagt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Svensk metod för naturtrogen rälsläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Presentation av rälsläggningssystem från Jomo Jigs).

Redaktionen: "Svenska Jomo Jigs sensation i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1984, s. 16.

Freddy Stenbom: "Hobbyfolk i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984, s. 3 (Jomo Jigs I [[Nürnberg]]).

[[Jan Jangö]]: "Jomo Jigs - svenskt rälsläggningssystem debuterar på världsmarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 (Recension).

[[LOK]]: "Nyttigt spårmått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990, s. 15 (Tolk för att kolla [[NMRA-tolk|spårmått]] och [[fria rummet]] enligt NMRA-normer, H0).

[[RAF]]: "Jigg för rälsbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 9 (Jiggar i H0, H0n3 och N från Fast Tracks).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Jomo Jigs tillbaka." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Försök till nylansering).

==Spår - treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åkerström: "Bygg om [[Märklin]][[växlar]] för tvårälsdrift." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (För att kunna köra både [[tvåräls]] och [[treräls]] på K-skenor)

[[Jan Jangö]]: "Punktkontakter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om [[tvåräls]]spår till [[treräls]]).

Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Mittledare med stift, [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Ny generation växlar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (För K-räls).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Nytt spårsystem från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 13 (C-skenan aviseras).

[[Rutger Friberg]]: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Rutger Friberg]]: "Special för Märklinrallare: C-skenor för samlare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2001 (C-skenor med räler med olika rälshuvuden).

[[Rutger Friberg]]: "Märklins nya supersats i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010 (Billig utbyggnadsats med spår och digitala växlar, katalognummer 78075).

Mattias Edlund: "M-räls i alla längder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Anpassning av M-räls).

Daniel Wietlisbach: "Nya stoppbockar för gamla spår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (För M-räls).

==Rullande materiel, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Arnold Svensson: "Visst finns det många svenska järnvägsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972 (Utbudet i H0 inklusive möjliga [[försvenskning]]ar).

[[Göran Eriksson]]: "Helsvensk i halvnoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Genomgång av dittills utgivet rullande material med svensk förebild).

"Putte Flodquist modellbyggare." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 ([[Scratchbyggda]] SJ-lok).

Ola Terje: "Något om tågmärken i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Aktuellt utbud i Sverige).

Ola Terje: "Spårrengöringsvagnar - behövs de?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Allt om hobby synar: Mj-[[koppel]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 (Översikt över marknaden i H0).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Nymålat från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Norska och svenska lok och vagnar i aktuella färger).

[[KB]]: "MJ i Nürnberg. God fortsättning. Mässan runt på åtta spalter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 ([[Heljan]] lanserar X2).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. En snabbis från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Recension av X2).

[[KB]]: "Nytt för H0-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1993 ([[Heljan]] litt Y2).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Ola Terje testar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (Aktuella [[Roco]]-modeller).

Stellan Eriksson: "Byggtips. Inspiration för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Bilder på rullande materiel).

[[Rutger Friberg]]: "Byggtips. Nu lutar X2000 även i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994.

Peter Langhorst & Björn Lundqvist: "Nyhetskavalkad från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Hastighetsmätare för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Vagn med hastighetsmätare).

Jocke Sannagård: "Skaparglädje i pojkrummet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Byggare Stefan W.).

Jocke Sannagård: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Modelltåg jag vill se." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Aktuella önskningar).

Fredrik Säfströmer: "TCCS/TC-H0. Tågdatabuss och digitalkoppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Funktioner för avkoppling och vagnsbelysning bl.a.).

Redaktionen: "Lok och vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015. 
Redaktionen: "Vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

Håkan Yngvik: "Connex resandetåg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016.

"Ny generation Nightjet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 26 (Modeller från [[Roco]] i H0 och [[Fleischmann]] i [[N]]).

Torbjörn Onegård: "Silverpilen. Eller: soptåget på Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

Ulf Johnsson: "Ännu ett X2-koppeltrick." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Att få Jecos X2 att koppla bättre).

==Rullande materiel, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Faulhaber drivlinor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 13 (Drivlinor från SB-Modellbau med [[mikromotorer]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz-nytt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 45 (SBB typ 460, [[axelföljd]] Bo'Bo', från [[HAG]] och äldre SBB-restaurangvagn från [[Roco]]. Meditrain importerade).

[[Rutger Friberg]]: "[[Sachsenmodelle]] går egen väg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 16.

[[Lars Olov Karlsson]]: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000, s. 49 (Första aviseringen).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 38 (Unimog 2450L rälsbil från [[Kibri]]).

"Lunds vagnverkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 13 (Ommålade [[SJ ellok litt Rc|Rc-lok]] och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsvagnar]]).

"X2000 original." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10.

"Förenklad bistro i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11.

"Ryskt är modellen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015, s. 11 (Från [[ACME]] och LS Models).

"Polarexpressen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015, s. 6.

"Walthers El Capitan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 5 (Santa Fe mellan Chicago & Los Angeles).

"Orientexpressen från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 5 (Katalognummer 26922).

"NMJ producerar laster." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 7 (Laster av malm och massaved).

"Höstnytt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020, s. 25 ([[Vectron]]-lok och vagnar från Flixtrain).

==Rullande materiel, allmänt [[treräls]]==

[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Årets Märklinnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981.

Peter Langhorst: "Tågdrömmar på Leksaksmuseet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Reportage om utställningen "Tågdrömmar i H0" med [[Märklin]]s H0-produktion). 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1986. 

[[Krister Brandt]]: "Tågamnälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988 (Märklins svenska sats med D och tre personvagnar).

B.L. "Märklins 1950-tal - en klassisk period." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Om H0-produkterna).

B.L. "Bland årets nyheter från Märklin. BR 44 och nytt nummersystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996.

"En framgångsrik MJ-epok! 1960-talet viktigt för Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996 (Om H0-produkterna).

B.L. "Spanish-Brötli-Bahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Jubieumstågsätt från Märklin i samband med Schweiziska järnvägarnas 150-års jubileum).

Björn Lundqvist & Peter Langhorst: "Märklins stora satsningar 2006." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Många nya modeller).

Jocke Sannagård: "Vi träffar Berne alias Da915. Rehabiliterande modellbygge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013.

Niclas Westerlund: "Snälltåget från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Recension av Märklin [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]] 36184 samt vagnsats 42906).

==Rullande materiel, allmänt [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Nytt i H0 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Diverse nyheter).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nyheter från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980 (Nyheter med amerikansk och dansk förebild).

[[LOK]]: "Rälsbuss litt UBF6Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Rälsbussläp från [[UGJ]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska [[Liliput]]-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. City Express." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984, s. 26 ([[Lima]]s City Express-set).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Sachsare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Ånglok från [[Gützold]] (BR 71 [[axelföljd]] 1'B1') och tankvagn från [[Sachsenmodelle]]).

[[KB]]: "Nynorskt för mj-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Förnyad El14 från [[Lima]] och nya personvagnar).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 1994. Prestigeladdat pris till [[Gützold]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994, s. 11.

[[LOK]]: "Nya tåg från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Ånglok BR 82 och kylvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "USA-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 40-41 (Diverse [[färdigmodell]]er och [[byggsatser]] från [[småserietillverkare]]).

[[Rutger Friberg]]: "[[Kato]] introduceras i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 49 (Importerade av [[Jeco]]).

Kasper Dudzik: "Amerikanskt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997 (Diverse nya produkter).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Brawa med satsning på historiska ångtåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2006 (DRG-vagnar och ett bajerskt ånglok).

[[RAF]]: "Två konkurrenter - samma produkt och samma år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 12 (Trans Europ Express Ram släpps från Roco och Trix).

"Polarexpressen från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 9 (Notis).

Stefan Nilsson: "Mina streamliners." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Amerikanska strömlinjeformade tåg från [[Rivarossi]]).

Joakim Sannagård: "Flixtrain från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021 ([[Vectron]]-lok och vagnar, katalognummer 74090).

"Snabbaste tåget i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 24 ([[Jouef]] TGV i 1980-talsutförande).

==Rullande materiel, byggt och konverterat==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Nästan svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973 (Enkla [[försvenskning]]ar av H0-vagnar).

[[Jan Jangö]]: "Han bygger modeller som inte finns." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar av Ebbe Gustafsson).

Carl Dalin: "Svenska mj-modeller för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (Diverse [[försvenskning]]ar).

Ola Terje: "Sven Hägg - scratchbyggare i Lund." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988 (Rullande material i [[mässing]]).

Rolf Forslund: "Byggtips. MJ-show hos Affe i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 (Diverse [[konvertering]]ar och [[scratchbygge]]n från Alf Sundvall).

[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 1. Otymplig vagn blir smidigare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Ombyggnad av tungtransportvagn från [[Trix]]). 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 2. Motorrum och ok tar rätt form." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2004. 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 3. Goliatvagnen får rätta formen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004.

==Rullande materiel, detaljer==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Slutsignallykta och slutsignalskärm för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (I [[H0]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska järnvägs[[dekaler]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Från [[Perl]]).

[[LOK]]: "Lok om järnvägar. Svenska slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984, s. 43 (Från [[Modell-Mekanik]]).

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. H0-hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984, s. 31 ([[RK Modell]] vagnshjul för [[RP-25]]).

[[LOK]]: "Svenska strömavtagare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 60 (MK 2 från [[UGJ]]).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips. (H)jul igen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Utbudet av stjärnekerhjul i H0).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987, s. 15 (Svenska strömavtagare från [[Entec]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 13 ([[VVA]] ger ut vagns[[dekaler]] och axelboxar för äldre vagnar).

Leif Dahl: "H0-hjul från MRW." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Lokhjul för koppelstångsdrift och löphjul).

[[L.O. Karlsson]]: "Dekaler till TGOJ och SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 20 ([[Dekaler]] till lok och motorvagnar från Edolf Andersson).

[[RAF]]: "Dekaler för H0-modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995, s. 91 (Reklam[[dekaler]] från [[Rimbo Grande]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 ([[Dekaler]] till gul buffertbalksmärkning).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Dekaler till godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Dekaler till O, Ou och Oubhl från [[Dekaler o etsat]]).

[[Rutger Friberg]]: "Vagnsbälgar för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004, s. 13 (Mjuka bälgar som sluter tätt från franska [[småserietillverkare]]n GPP).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Fönstersatser för H0-byggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Från Målar-Bengt).

[[Rutger Friberg]]: "Slickepinnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Framändesskärmar från [[TeknoBygg]]).

"Nya framändesskärmar från Tekno Bygg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2011, s. 14.

Magnus Colding: "Belysning i Jecos X2000." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015.

Redaktionen: "Dekaler från WinterZone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024, s. 7.

==Trallor och dressiner m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kurt Möller: "Bygg en dressin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972.

[[LOK]]: "[[Liliput]]s svenska nyheter. Kranvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983, s. 70.

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Elrevisionsfordon i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 ([[Jeco]] litt Qgz-yä).

Mats Björkelund: "Min modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 ([[Scratchbygge]] av SJ ångkran litt Q2).

[[Rutger Friberg]]: "Den heter Qgz-yä. Motorisera och fjärrstyr liften på din modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1994.

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige del 3: Låt en kran i H0 lyfta MJ-showen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Animerad bärgningskran).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Rocos nya kranvagn ett lyft för Digital." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 12.

[[Rutger Friberg]]: "Hobbymässan i Chicago: Rocos digitalkran klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 13.

[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Snöröjning i modell). 
[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Beilhack 1600S i [[H0]]). 

[[RAF]]: "Kranvagn i H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 17 ([[Plastbyggsats]] från [[Kibri]]).

B.L. "150-tonskranen Goliath från Märklin. Stort lyft digitalstyrda funktionsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000.

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Banarbetsfordon från [[Kibri]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Motoriserad stoppmaskin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 ([[Bachmann]] ger ut motoriserad upplaga av [[Liliput]]s Plasser & Theurer).

[[Rutger Friberg]]: "Stoppexpress med mersmak!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 ([[Viessmann]] gör fungerande modell av [[Kibri]]s Stopfexpress).

"Motortralla från [[Viessmann]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 10 (Från Robel).

Daniel Wietlisbach: "Rälsgrävmaskin i H0 från Diecast Master." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019, s. 6 (Katalognummer 85612).

Lars Sjölund: "Snöslunga A5 i H0 med fungerande rotor." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 ([[3D-printad]] [[byggsats]] från [[Winterzone]]).

==Personvagnar, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Exklusiva slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Slutsignaler från Schweiz).

[[Rutger Friberg]]: "Post- och inrikes vagnar i H0." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] trävagnar i [[styren]] och [[mässing]] av Gunnar Axelsson).

Bengt Nylén: "Hur man enkelt smalar in UGJ-boggier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 ([[H0]]).

Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 ([[Scratchbyggda]] äldre svenska personvagnar). 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016. 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016

==Personvagnar, bälgvagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, från Ulf Essén).

Mats Björkelund: "Teak i mässing." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Recension av BCo7 från Kungsbacka MJ-hobby).

Lia: "Svenska vagnar från Lima och Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996, s. 4 (Vagn "Tekniktåget", utställningsvagn för Sveriges Verkstadsindustrier. Märklin 4221-002).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Ao2 snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Avisering).

[[RAF]]: "Snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 30 (Plåtklädd BCo7a med fönster m/38, katalognummer 104).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Plåtklädd BCo7a från [[Perl]] med originalfönster, katalognummer 137).

Bengt Nylén: "Bengt tipsar..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 115/2011 (Bygge av BCo7a med byggsats från Kungsbacka MJ-hobby, H0).

"Svenska Orientexpressen i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015, s. 9 (Connex BS7 och R7 från [[NMJ]], katalognummer 106.901).

"Snälltåget från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 24 (Sats med fyra sittvagnar, katalognummer 42906).

"Heljan gör Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 24 (Sats med tre f.d. danska litt BC-t, katalognummer 13060801).

"Snälltågets krogar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 28 (Snälltåget litt R7).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 17 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Märklin Flixtrain, T44, T66 och G 2000 BB." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 6 (Flixtrain personvagnar).

"Yd samt restaurangvagnar från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 7 (B7-vagnar för snälltåget).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Snälltåget i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (Set med fyra Bvcmz från [[LS Models]]).

"Stockholm-Berlin med SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 34 (Vagnsatser med liggvagnar och sovvagnar från [[ACME]], katalognummer 55311 & 55315).

"Euronight i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 16 (SJ liggvagn Bvcmz från LS-Modell, katalognummer LS48098).

Redaktionen: "Snabbtitt: SJ Euronight-vagnar i H0 från A.C.M.E." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

"Snälltåget & dubbelt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025, s. 25 (Snälltåget Bmz från [[Roco]]).

==Personvagnar, bälgvagnar övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[LOK]]: "Fransk snälltågsvagn från [[Jouef]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Recension av PLM-vagn).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. NSB sovvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Dansk-Franska Wagon-Lit vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1983 (Sovvagnar och restaurangvagnar från franska Tram, sovvagnarna har gått i Sverige).

"Eurofima i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 ([[Roco]]s vagnar med [[skalenlig]] längd).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] till [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Rekovagnar från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999, s. 44 (Syntes i Malmö).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Rysk sovvagn som gått på förbindelsen Stockholm-Moskva, från [[Sachsenmodell]]).

Anders Ericson: "AoH synar. Ljudeffekter av udda slag!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Sovvagn med ljud från [[Märklin]]).

"Klassiskt sovtåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020, s. 27 (CIWL litt WL ZT [[epok II]], [[LS Models]] 49 213).

"Norska trävagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 15 (Från [[NMJ]]).

Redaktionen: "Snabbtitt: NSB teakvagnar i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

==Personvagnar, utan bälg - svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stensson: "H0-personvagn i kartong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 (VBHJ 23 på [[Liliput]] flakvagn katalognummer 203).

Jan Andersson: "Paraden. Krylboanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973 ([[Scratchbyggda]] lanterninvagnar, två bilder).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar: Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension av [[Perl]] C4).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Personvagnar från 1800-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981, s. 72 (BAJ 406, katalognummer 270 81).

[[LOK]]: "B1b-vagnen klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av B1b från [[Modell-Mekanik]]).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Personvagn litt C3a i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av [[Perl]]vagn).

[[Krister Brandt]]: "Märklin II: D-lok och svenska vagnar i trä." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Recension av jubileumssats).

[[Claes Mattisson]]: "Tillverka egna underredesdetaljer i mässing." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Detaljer till [[Perl]] Co1).

Göran Tholin: "Allt om hobby synar. C3d - Folkvagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Recension).

Lars Juhlin: "Personvagn Co5 à la KJ." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 ([[Konvertering]] av två [[SMJ]] C3d-vagnar).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Inspektionsvagn B7 75." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av [[Modellproduktion]] litt AB i [[H0]] till inspektionsvagn).

Anders Latterman: "Bygg din egen C3 personvagn - lättare än du tror!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bygge av C3-byggsats från [[SMJ]]).

Ola Ahlström: "Norrlandsmodellen. SJ:s äldre tvåaxliga personvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (1880-talets personvagnar, inklusive bygge i H0).

Ola Ahlström: "Fångvagnar i statsbanornas barndom." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar, H0).

==Personvagnar, utan bälg - svenska, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Avisering av BAJ 406 från [[Liliput]]).

[[LOK]]: "Nya vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983, s. 79 (B1b och C2b, 1880-talsvagnar från [[Modell-Mekanik]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från [[Perl]], i två versioner).

"Vi tittade in..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1993, s. 35 (SMJ:s C3d-projekt).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. TGOJ-vagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 17 ([[TGOJ]] C4, katalognummer 088).

[[Rutger Friberg]]: "Mer svenskt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (C3d som träklädd [[färdigmodell]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Äntligen CFo4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004 (Från [[Perl]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Tidiga personvagnar från [[Modellproduktion]]: A, AB, och C. Notis).

"Fel om fångvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 29 (Sortimentet av svenska fångvagnar i H0).

==Personvagnar, utan bälg - övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[KB]]: "Fleischmannunderbrallor?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av [[Fleischmann]] "Donnerbuchsen").

"Dansk postvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2019, s. 22 (DSB litt DA från [[Heljan]]).

==Godsvagnar före 1967 - svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenskare järnväg: Treaxliga malmvagnar med plåtkorg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Äldre godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

Leif Dahl: "[[Perl]]s litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Lars Wahlström: "Byggtips från Skövde mj-sällskap. Stolpvagn SJ litt N3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 ([[Scratchbygge]] med inköpt underrede).

[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg: Lasses svenska godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981 ([[konvertering|Konverterade]] godsvagnar av Larz Grönberg).

Kjell Jansson: "Svensk godsvagn litt J." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 ([[Konvertering]] av Slaters-byggsats till GSJ J).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

"Svenskt i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984, s. 62 ([[Perl]]s [[TGOJ]] M31).

Jörgen Bergfors: "Att scratchbygga godsvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 ([[Scratchbygge]] av SJ Ibö i H0, i [[mässing]] och [[trä]]).

Claes Mattisson: "Handbroms för modelltåg." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Skruvbromsar för godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/G3-vagnar till WNJ).

Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009 (Beskrivning, ritningar och bygge).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering GC litt Shimmns, [[Roco]] 67047).

"Föregångare i modell från [[Roco]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 8 (SJ litt Te).

Ola Ahlström: "Hästtransportvagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Konvertering]] av 1860-talsvagn från egna etsningar, ritning).

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Utbudet i av vagnar i [[skala H0]]).

"En vagn för stridsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022, s. 27 (Tungtransportvagn litt Sdu från [[Winterzone]]).

==Godsvagnar före 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Prisbilligt H0- och N-material från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974, s. 6 (Första notisen om [[Roco]], importerade av Hobbyborgen).

[[LOK]] "Allt om Hobby synar. Dansk godsvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (DSB litt Pc som [[plastbyggsats]]).

[[LOK]]: "Danska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983.

[[LOK]]: "Roconytt: Äkta old-timergodsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984, s. 34 (Set med tyska godsvagnar).

OT: "Allt om Hobby synar. Vagnar från B&K." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (OOt och KKt som plastbyggsatser från Bochmann & Kochendörfer).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från [[Perl]]).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Ny stolpvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (DB litt R10, katalognummer 46480).

[[LOK]]: "Tjeckiska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Godsvagnar från Bramos och Vacek).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermoutain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kylvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 46 (UIC-[[Interfrigo]] standardkylvagn från [[Brawa]], [[svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|epok IIIb]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Norsk O-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005 (NSB litt T4 och T14 från Scandinavian Miniatures).

"Öppna NMJ-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 7 (Superline-vagnar NSB litt T).

Öystein Eriksen: "Förnorskning av godsvagnar från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Godsvagnar efter 1967 - svenska allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Christer Engström]]: "Svenska godsvagnar i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Moderna godsvagnar genom [[konvertering]]).

Stefan Nilsson: "Christers godsvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Christer Anderssons godsvagnar).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska täckta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Kran och svenskt från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Bl.a. SJ litt Shimmns, nr 46776).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt på diskarna hos mj-handlarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998, s. 35 (Bild på SJ litt Shimmns).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 47 ([[Jeco|MJ-Hobbyexperten]] SJ litt Kbis).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001, s. 50 (SJ litt Fas från [[Kleinbahn]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 62 (SJ litt Shimmns typ 981 från [[Roco]], katalognummer 47441 och 47441.1).

Christer Andersson: "Gör NetRails litt Laags (071) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

"Parvagnar från HobbyTrade." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011, s. 9 (Litt Laaeilprss].

"Svenska godsvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015, s. 11 (Roco litt Tis (tidigare Te), katalognummer 76785).

"Svensk Märklinkonkurrent." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018, s. 19 (Shimmns för SSAB, [[Märklin]] 94511).

"Svenskt stål." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 24 ([[AAE]] litt Shimmns typ 62 i trepack från [[Märklin]], katalognummer 47219).

Joakim Sannagård: "SSAB-vagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension av [[Märklin]] 47219).

"Ny vagn för SSAB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 23 (SSAB Shimmns, [[Roco]] 76442).

Paul Metzmaier: "Bygge av en Hbbikks-u 922 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 ([[Kitbash]] av NMJ Gbs).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

"Danskt och svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025, s. 33 (Avisering av litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska öppna==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenska biltransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Skandiatranport Laas från [[Lima]] i [[H0]] (9061) och [[N]] (793), recension).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Timmervagn i H0 från LBSC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (SJ litt Laapszz, notis).

Christian Jerrestål: "Bygg en godsvagn i Lp 700-serien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 ([[Konvertering]] av vagn från [[Kibri]], ritning).

Christer Andersson: "Rilns i H0. Svensk vagn från B-Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension, GC).

Johan Hellström: "Multipurpose Wagon. SJ Laaeilprss (typ 940) från Hobbytrade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension).

Christer Andersson: "Rilns från Roco. Kapellvagn i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Recension, GC).

"Mer Netrail i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Netrail Uacns i H0 från Heris).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

Redaktionen: "Snabbtitt: Tågab Rps i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

"Nürnberg 2019. Nyheter från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 25 (Biltransportvagn för Motortransport SJ litt Laes, katalognummer 76892).

"Nürnberg 2019. Svenskt från Hornby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 27 (Tvåpack SJ litt Kbis "Nordwaggon" från [[Rivarossi]], katalognummer HR6423).

"Nürnberg 2019. Heris mjölvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 27 (Behållarvagnar med svensk märkning).

Joakim Sannagård: "SSAB-vagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

"Motortransport." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019, s. 26 (Biltransportvagn litt Laes "Motortransport", [[Roco]] 76839).

Stefan Persson: "Inlandsgods Rps." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Konvertering från [[NMJ]]'s Sgs).

"Svensk specialare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 36 (AAE litt Rilns för Green Cargo, från [[Märklin]]).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Boggiegodsvagnar från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (SNCF litt Riis, katalognummer 2863 och Roos, katalognummer 9044).

[[Rutger Friberg]]: "Fjärrstyrda teleskopvagnar i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Digitalstyrda Shimns).

"Kylda transporter från Italien." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 9 (Set med två FS litt Iahlps "[[Interfrigo]]", [[Rivarossi]] 6247).

"Lastat på tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 11 (DB litt Rmms med betongelement, [[Rivarossi]] HR6269 & FS litt Uai lastad med en Volvo L70E, [[ACME]] 40004).

"Traktortransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 7 (Flakvagnar med traktorer från [[ACME]], katalognummer 40327, 40328 & 40329).

"B-models Rils med nya nummer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 6 (Notis).

"Virkesvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 26 (Norska Rps som virkesvagnar).

"Norskt expresståg på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017, s. 16 (CargoNet Rps-vagnar med [[växelflak]] för "Arctic Rail Express" Oslo-Narvik från [[NMJ]] katalognummer 505.6041 (NSB), 505.6021 (Nor-Cargo) & 505.6031 (Linjegods). [[Epok Va]] - [[epok Vb]]).

Joakim Sannagård: "Danska godsvagnar från [[McK]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017 (Två ölvagnar och en timmervagn, med [[Dekas]] som underleverantör).

"Rivarossis Railadventure i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 17 (Railadventure litt Habfis koppelvagnar for motovagnstransport, katalognummer HR6588).

Per Ljungberg: "NEM-koppel på gammal [[Jouef]]-vagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

==Godsvagnar Amerika==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

Kasper Dudzik: "Ny flakvagn för USA-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (60-fots flakvagn från Intermountain).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (ACF typ 27 från Intermoutain).

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company del 3. Vagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015.

"Rapidonytt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 20 (Kanadensisk "covered hopper" från Rapido Trains, byggda 1965-1974).

==Tankvagnar före 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (Tänkbara kandidater för [[konvertering]] till svenska tankvagnar).

Gert Ekström: "Östtysk tankvagn blir svensk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Försvenskning av tankvagn från [[Schicht]]/[[Piko]]).

[[LOK]]: "Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Bl.a. GOKEF tjärtankvagn katalognummer 25087).

[[Göran Eriksson]]: "Byggtips: Äldre svensk tankvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Bygge med hemetsade delar).

[[Jan Jangö]]: "Aktuellt om... Falska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983 (Förfalskningar av [[Märklin]]s Koppartrans-tankvagnar).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Vettiga tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 (Snabbtitt på [[försvenskning|försvenskad]]e tankvagnar från [[Piko]]).

Göran Axelsson: "Allt om hobby synar. Svensk tankvagn i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986 (Recension av [[Modell-Mekanik]]s Q12 i [[vitmetall]] och mässing).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering SJ Q12b från [[Roco]], katalognummer 66809).

[[Lars Olov Karlsson]]: "En udda tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013 (Fyraxlig tankvagn från [[Brawa]] i [[H0]]).

Redaktionen: "Snabbtitt. SSy i H0. JLJ tankvagn från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (JLJ litt Q12b för flytande syre).

Redaktionen: "Snabbtitt: Andra syretankvagnen från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Q12b med senare målningsschema).

Joakim Sannagård: "Tankvagnar från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020 (Recension).

Redaktionen: "Snabbtitt: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020.

==Tankvagnar före 1967, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Godsvagnar I." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995, s. 24 (SJ Q12 med syrakrukor från [[Piko]]).

"Svensk tankvagn från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 10 (BP-tankvagn av Tatra-typ).

"Klorvagn från Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012, s. 13 (Notis om täckt klorvagn).

"Detaljera klorvagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 10 (Dekaler till klorvagnen från [[Fleischmann]]).

"Nysvenskt från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012, s. 9 (Q12 med BP-märkning).

"Nygammal tankvagn från Brawa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 12 (Notis om fyraxlig tankvagn SJ litt Q12b2 för Esso, [[Brawa]] 47079).

"Nürnbergmässan. Udda godsvagn från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11 (Första avisering av JLJ Q12b för flytande syre).

"Tankvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 13 (Boggietankvagnar från Raxwerke märkta Gulf och Esso, [[H0]]. Katalognummer 67591 & 67592).

"Esso i H0 från Roco." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015, s. 6 (SJ Q12b katalognummer 67591).

"Svensk privatbanevagn från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015, s. 9 (JLJ litt Q12b för flytande syre, katalognummer 20.280.02).

Jocke Sannagård: "Planerade modeller för 2016." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2016 ([[Roco]] 67593, Ytterligare Raxwerke Q12b).

"Tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (Ytterligare H0-vagn från Raxwerke).

"SOAB tankvagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016, s. 6 ([[Fleischmann]] 542905).

"Danska Dekas satsar på svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019, s. 27 (Hbis och Q12).

"Tankvagnar från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 17 (Fler varianter).

Redaktionen: "Nyhetssvepet: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s. 6 (Presentation).

"Svenska tankvagnar från Tillig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 7 (SJ Q12 502116 "Texaco", katalognummer 77056).

"Winterzone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025, s. 7 (Litt Q12 "MC").

==Tankvagnar efter 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stellan E.: "Tänkbar tankvagn i svenska godståg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (VTG-tankvagn från Roco som observerats i Nynäshamn).

[[LOK]]: "Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 72 (Fyra VTG-tankvagnar med boggier, från [[Liliput]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LKAB-tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 43 (SJ litt Uahs/Zazes från [[Piko]]/Tåg & Hobby i Luleå).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Boggietankvagn från Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 22 (Från [[Klein]])

[[Rutger Friberg]]: "Nytt i H0 från BMJK: Pure Performance-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011 (GC tankvagnar litt Zacns för flygbränsle).

Jocke Sannagård: "Nürnbergmässan 2015. Nya svenska lok och vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (GC tankvagnar litt Zacns för flygbränsle från [[Märklin]], katalognummer 46565).

"Bränslevagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s. 8 (Leveranser av sats 46565).

"Modern tankvagn från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2015, s. 8 ([[VTG]] tankvagn, som bl.a. använts av LKAB. Katalognummer 54760).

"LKAB:s moderna tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (LKAB:s hyrvagnar från [[VTG]] som H0-modell från [[Piko]], katalognummer 54768).

"Flygbränsle igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 24 (Även [[Roco]] släpper litt Zacns).

"Flygbränsle i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 23 (GC litt Zacns från [[Roco]], katalognummer 76698).

"Roco Dm och två svenska godsvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 (Habis och Zacns).

"Tankvagnar från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 17 (Fler varianter).

"Zacns i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020, s. 24 (Zacns typ 88 från Igra i flera varianter).

"Redaktionen: Snabbtitt: Uacns i H0 från NME." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Nürnberger Modelleisenbahnen).

"[[Försvenskning|Försvenskad]] tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 27 (Ny serie Zacns, katalognummer 76698.2).

Redaktionen: "Snabbtitt: LKAB Zaces från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

"Zacns i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022, s. 7.

"Behållarvagn i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 17 (Ucs från [[Winterzone]]).

"Tankvagnar för LKAB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 21 ([[Piko]] Zacens i återutgåva, katalognummer 72225).

==Tjänstevagnar allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Christer Englind: "Tjänstevagn för vagnbyggnadsaspiranten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Konvertering av [[Kassel]]-vagn från [[Kleinbahn]] till [[frilansa]]d tjänstevagn med en plattform).

"Spårgående i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 16 (CAT M323F spårgående grävmaskin som statisk modell från Diecast Masters).

"Spårriktare i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 20 (Plasser & Theurer Unimat 09-4x4/4S E3 för [[DCC]] från [[Viessmann]], katalognummer 2670).

"Modern kran från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 20 (EDK 750 spårgående kran för [[DCC]] och [[MFX]], katalognummer 73035 & 73036).

"Grönt ljus för Rocos kranar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 14 (EDK-kranarna börjar produceras).

"Liebherr 922 Rail." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2020, s. 8 (Spårgrävmaskin från Schuco, katalognummer 452647).

"Digital spårkran från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2020, s. 22 (ÖBB EDK750, katalognummer 73036 & 79036).

"Tekniksamarbete i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 27 (Plasser & Theurer Unimat 09-4x4/45E spårriktare, [[Märklin]] 39935 & [[Viessmann]] 2670 och Robel spårtralla med kran, [[Märklin]] 39943 & [[Viessmann]] 2629).

Joakim Sannagård: "Smart digitalkran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021 (Recension av EDK 750 spårgående kran, [[Roco]] 73036).

==Tjänstevagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Tommy Bergquist: "Byggtips: Litt Qbd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagnar till svensk grusvagn).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ:s spårrensare litt Qce." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984 ([[Scratchbygge]]).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ tjänstevagn litt Qbk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1986 (Ombyggnad av [[Lima]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till tjänstevagn).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 ([[Modell-Mekanik]] spårrensare litt Qce).

Jens Dahlström: "SJ Qbd..." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning''. Stockholm: Allt om Hobby 1991 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]] 5525).

[[Rutger Friberg]]: "Bygg själv: Svensk grusvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 ([[Konvertering]] av Fleischmannvagn till litt Qbd).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svenskt från norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (Fleischmann 5526 målad som BV litt Qbd typ 985).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Litt Qbd från Roco med adress Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Katalognummer 44127).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Den eviga O-vagnen." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Konvertering av [[UGJ]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till dressintransportvagn litt Qbv).

"Spårrensare Qcg i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Från Modellbyggriet).

"Makadamvagnar i sats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 10 (Fyra litt Qbd från [[Roco]]).

[[Hans Svensson]]: "Bygg egna tjänstevagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013.

Paul Metzmaier: "Bygg littera Qbs!" I ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Hjultransportvagn konverterad från NMJ [[SJ godsvagn litt Kbps|Kbps]]).

"Nya vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 8 (Sats med fyra BV grusvagnar, katalognummer 67115 ([[DC]]) och 67116 ([[AC]])).

Redaktionen: "Snabbtitt: 4 x Qbd - makadamvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (Specialvagnar från [[Roco]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Tjänstevagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016.

Anders Linde: "Tjänstefordon i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

"Färdiga Qbx-vagnar i höst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 16 ([[Färdigmodell]]er från [[Byggsvenskt]]).

"Omformare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 30 (Från Swedish Modelworks).

[[Kategori: H0-Artiklar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Spår]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Scratchbygge]]

Live steam

2025-04-30T10:27:14Z

Admin: /* Tryckta referenser - allmänt */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Live Steam, "levande ånga" är ett samlingsbegrepp på en verksamhet, där ångloken verkligen drivs med ånga, och inte med en liten [[elmotor]].

==Skalor och spårvidder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://bmas.se/joo25/images/stories/lok_bilder/2005-05-27_bb_70t-vagnar.jpg
|-
| class="imageCaption" | ”Britannia” på Borås Miniatyrånglokssällskap, BMÅS. Foto GR
|}

Live steam finns i många olika skalor och storlekar. Engelska [[Hornby]] producerade ett lok i skala [[00]] mellan 2003 och 2011 och enligt vissa uppgifter finns det hembyggare som lyckats få livesteam lok i skala [[N]] att rulla för egen maskin. Dock är det vanligast med lite större storlek på lok och vagnar.

Man kan skilja mellan de mindre skalorna, där man fortfarande står vid sidan av sitt lok, och de större skalorna, där man faktiskt åker med sitt tåg. Egentligen är det lite fel att tala om skalor här, det som gäller är olika spårvidder, en vanlig spårvidd är [[Skala 1|45 mm]], då kan man både köra smalspårig materiel, i ungefär 1:20 till 1:25 (jämför skala [[G]]), men även köra ett normalspårigt Märklinlok i [[skala 1]]. I Storbritannien används även 32 mm spårvidd med smalspåriga förebilder, med beteckningen [[16 mm]]. Andra vanliga spårvidder är 3,5 tum, 5 tum och 7,25 tum. Måtten angivna i tum antyder en viss dominans från England och USA, och det är därifrån de flesta tillverkarna härstammar. Spårvidden 7,25 tum är vanlig i England, i viss mån i Tyskland, och vissa delar av USA, framför allt längs östkusten, "New England". I övriga USA, runt de stora sjöarna och i Californien så är det 7,5 tum som gäller.

När det gäller livesteam lok för [[Skala 1|45 mm spårvidd]], är troligen den mest kända tillverkaren [http://www.asterhobby.com/ Aster], från Japan. I England finns sedan gammalt ett stort intresse och utbud, med tillverkare som [http://www.brandbright.co.uk/ Brandbright] , [http://www.roundhouse-eng.com/ Roundhouse], [http://www.accucraft.uk.com/ Accucraft] m fl. I USA finns [http://www.accucraft.com/ Accucraft], sen har Aristocraft och USA Trains något livesteamlok på programmet, även om dessa firmor i huvudsak tillverkar konventionella tåg med 45 mm spårvidd. Engeska Accucraft har nästan enbart smalspårslok i sin katalog medan amerikanska Accucraft tillverkar normalspåriga lok. Det finns ett par tillverkare i Tyskland, [http://www.regner-dampftechnik.de/ Regner] och tidigare nämnda Märklin. De flesta av tillverkarna kan både leverera kompletta lok och även byggsatser. Det finns även att par tillverkare av ångmaskiner, Mamod och Vilesco som har några lok i sin katalog.

Det finns livesteam lok i många olika prisklasser, stora normalspårsmaskiner från Aster eller amerikanska Accucraft (tänk Big Boy, Challenger eller PRR K-4) kostar i paritet med en bättre begagnad bil, medan de enklaste Mamod loken inte kostar mer än ett bättre H0-lok.

==Bränsle==
Live steam lok måste naturligtvis eldas med någonting, och för lok i de mindre skalorna finns flera varianter. Enklast men även sämst är att elda med bränsle i fast form, "Meta-tabletter", Esbit eller liknande. Nackdelarna är att det är i princip omöjligt att reglera elden, när man fått fyr på tabletten så brinner den, intensivt i början, mindre intensivt på slutet. Sedan är effekten från en Metatablett för liten för att värma annat än de allra minsta loken. Dessutom anses de lukta illa, somliga säger att det luktar kamelskit om Metatabletter.

Nästa bränsle är gas, vanlig butan-propan blandning, som man köper på macken. Gasen brinner bra, har man bara en stor gastank i loket så kan man köra länge utan att behöva fylla gas. Normalt finns en kran på gasledningen, så man enkelt kan reglera lågans storlek. När man kör ett litet livesteamlok, så blir hela loket varmt, eller snarare hett. Sitter då gastanken i hytten, så blir även denna het, och detta gör att gasen får högre tryck, vilket bara är bra för förbränningen. Det är enkelt att elda gasdrivna livesteamlok, i princip bara att tanka gas och tända lågan.

Man kan även elda loken med alkohol, men det kräver lite mera av eldaren/föraren. Dels måste man ha en fläkt som ger drag innan man fått upp trycket i pannan, dels kan brännaren vara lite lynnig och kräva en del justering innan den går bra. Man får se upp med alkoholen, vissa sorter innehåller för mycket vatten för att brinna bra.

Till sist kan man även elda ett litet livesteam lok med kol, precis som förebilden. En kolfyr kräver ständig passning, detta gäller inte minst för de minsta loken. Livesteamlok i de större skalorna, de som man kan åka med själv, är oftast koleldade.

==Modelljärnväg utomhus==
Livesteam lok körs med fördel utomhus, t.ex. på en bana i trädgården. Redan en konventionell modelljärnväg med 45 mm spårvidd ställer stora krav på utrymme, och med livesteam tillkommer även krav på ventilation, brandsäkerhet mm, så en utomhusbana är oftast bästa lösningen. Det finns en del exempel där skickliga [[modellrallare]] lyckats bra med att integrera en 45 mm bana tillsammans med den övriga trädgården, med växter blommor m.m.

==Andra wiki-sidor==
[[G]] 
[[16 mm]] 
[[Skala 1]]

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser==
[http://bmas.se/joo25/ Borås Miniatyrånglokssällskap] (Stor anläggning med 7 1/4" spår).

[https://www.hornby.com/uk-en/forum/is-oo-gauge-live-steam-range-given-up/?p=1 Hornby Forum: Is 00 gauge live steam range given up?]

==Tryckta referenser - allmänt==
"Ånga i trädgården." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 2''. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Allmänt reportage).

Anders Hässler: "Tåg kommer - svensk livesteamhobby." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Tidiga svenska byggare av ångloksmodeller i Sverige).

Anders Hässler: "Live-steam igen!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.

Anders Hässler: "Livesteam-böcker." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips på vid tillfället aktuella böcker).

Rolf Johansson: "Modeller i toppklass på London-utställning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (Model Engineering Exhibition).

Rolf Johansson: "Live Steam i Finland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Reportage).

Anders Hässler: "Live Steam: Låt inte spåren förskräcka." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Spårbyggnad för live-steam).

Anders Hässler: "En live steam-profil: Jan Gunnarsson i närbild." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987.

Anders Hässler: "Live steam - blandat brittiskt: 7 1/4 Inch Gauge Society." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.

Freddy Stenbom & Peter Langhorst: "Jan Gunnarsson död." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990 (Live-steam profil död).

Harald Hagberg: "Trädgårdsräls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Modelljärnväg i skala 5:12." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Live-steam i flera stora skalor i USA).

Sir George: "Rangering med live-steam vid BMÅS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (Rangeringstävling).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

Roland Lawrenz: "Live-steam i källaren." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014.

Per Ljungberg: "Modelljärnväg i stor skala. Spårbygge i 7'1/4"." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Per Ljungberg: "Att renovera en korsningsväxel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (På BMÅS).

==Tryckta referenser - banor==
[[Jan Jangö]]: "Live steam: ljuset kommer från Borås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983 (Starten för anläggningen hos Borås Miniatyrånglokssällskap).

Anders Hässler: "Live-Steam: Besök i Borås." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1984 (Reportage).

Jö: "Trafik i större skala i Borås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984.

Anders Hässler: "Live steam: Sandlidsbanan är färdigbyggd!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Invigning av Borås Miniatyrånglokssällskap).

[[Jan Jangö]]: "Tåg mot Rustansberg! Dra in fötter och armar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Reportage från Borås Miniatyrånglokssällskap).

[[Krister Brandt]]: "BMÅS ångar på!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989 (Reportage).

Kalle Karlsson: "Restips. Ånga i Holstein." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Dampf Bahn Club i Schackendorf).

Astrid Gogglesworth: "Ångtips. Sju vackra ånglok i en ring - rekord på BMÅS-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1992.

"Trädgårdsbanor i söder och norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998.

[[Rutger Friberg]]: "Öppet hus från BMÅS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002.

[[Rutger Friberg]]: "30 år med Borås Miniatyrånglokssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010.

Lars Ljungberg: "Livesteam - att själv få köra ånglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Reportage från Sandlidsbanan i Borås).

Anders Allum: "Acton Miniature Railway - en storskalig modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Engelsk bana i 7 1/4").

Anders G. Ström: "En modelljärnväg i solen, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017 (Stor 7 1/2" bana i klubben Ridge Live Steamers, Florida). 
Anders G. Ström: "En modelljärnväg i solen, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

Joakim Sannagård: "Ett brinnande intresse." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från Borås Miniatyrånglokssällskap).

Anders G. Ström: "För ånga på 15" spår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022 (Reportage från Storbritannien, bl.a. Romney, Hythe & Dymchurch).

Kjell Jansson: "Stockholm live steamers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 ([[:kategori: Spårvidd 45 mm|45 mm spårvidd]] i olika skalor).

==Tryckta referenser - dragfordon allmänt==
Conny L. A. Petersson: "Ånglok som går med ånga." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Principer för bygge av live-steam lok).

[[Rutger Friberg]]: "Live steam i [[H0]] och [[0]]!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Från Modell und Montagetechnik).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004 (Live-steam i [[00]] från [[Hornby]], en A4 [[axelföljd]] 2'C1-4).

==Tryckta referenser - dragfordon större spårvidder==
Anders Slätis: "Ett fungerande ånglok i modell som man kan åka på." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971.

Ingvar Johansson: "Paraden. Hembyggt lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973, s. 51 (Virå i 1:10 på 60 mm [[spårvidd]]. [[Axelföljd]] 1'B1').

Anders Hässler: "Live Steam-mästarprov: [[SJ ånglok litt F|F 1200]] i skala 1:10." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983 (Gregor Levins pågående bygge).

[[Jan Jangö]]: "Lokparken växer på Sandlidsbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987.

[[Göran Eriksson]]: "Hästveda - en anrik modell från sekelskiftet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984 (Ångloksmodell i okänd skala från ca. 1900, [[axelföljd]] 1'B).

Anders Hässler: "Live steam: Ett smalspårsprojekt i skala 1:5." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1986 (Bygge av [[SRJ]] nr 3 "Rimbo", [[axelföljd]] 1B).

Anders Hässler: "Live steam: Gunnar Öhrström - modellbyggare." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Porträtt, bl.a. av [[SJ diesellok litt T44|T44]] i 1:12, [[SJ ånglok litt L|L-lok]] i 1:10).

[[Krister Brandt]]: "Rulla, Britannia - ett bildreportage från ett live-steambygge." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993.

[[Rutger Friberg]]: "Rocket från Intersteam." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000, s. 12 (Rocket för 5 tums spårvidd, [[axelföljd]] A1-2).

[[Rutger Friberg]]: "Tåghallen. Live steam i 5:an." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (BR 24 [[axelföljd]] 1'C-3 för 5 tums [[spårvidd]] från O.S. Engines).

Peter Langhorst: "Prins August - en ångdröm i gjutjärn, stål, koppar och mässing." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 ([[SJ ånglok litt B (1856)|Prins August]] i skala 1:8 för 7 1/4 tum spårvidd).

Niclas Sjöqvist: "Hobbyfolk. Lokbygge med mycket hjärta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014 (Lokbygge i 1:8 av Kalle Kindgren).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dansk veteran upptäckt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017, s. 14 (Modell i 1:10 byggd som gesällprov av Lauritz Larsen på 1850-talet, [[axelföljd]] 1A1).

==Tryckta referenser - dragfordon spårvidd 45 mm==
Jan Gunnarsson: "Gotlandslok som ångdriven modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1974 (Live-steam bygge i 1:20 på G-spår, [[axelföljd]] C). 
Jan Gunnarsson: "Bygg ett ånglok del 2. Ångpannan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974. 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Ramverk och hjul). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975 (Cylinderblock). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (Slidskåp). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Cylinderklädsel, slidstyrning). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Maskineri). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 8." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1975 (Gångbord, sotskåp, panndetaljer). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 9." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 10." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 11." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Nu blir Gotlandsloket äntligen klart!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Äkta ånglok i 45 mm spårvidd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Schools Class ([[axelföljd]] 2'B-3) av okänd tillverkare).

[[LOK]]: "Modeller för penningstarka." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Exklusiva [[småseriemodell]]er i flera skalor, inklusive live-steam).

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002, s. 14 (Live-steam från Premier Gauge Railways Ltd).

Tomas Leijon: "Sb i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008 ([[Scratchbyggd]] [[SJ ånglok litt Sb|Sb]] i [[skala 1]], för live-steam).

==Tryckta referenser - vagnar==
Karl-Heinz Graudenzoq: "Ny tankvagn till Hölö-Söderudds järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (287 mm [[spårvidd]]).

Anders Östlund: "En tippvagn för 7 1/4" - storskaliga planer för trädgårdsbruk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 72/2000.

</div>
[[Kategori: Live steam]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: Skala G]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala SM-32]]

Artiklar om modelljärnvägsklubbar

2025-04-30T10:23:32Z

Admin: /* Referenser - Svealand, Utby rallare */

Artiklar om [[modelljärnvägsklubbar]] från MJ-pressen.

==Referenser - Sverige==
"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

==Referenser - Götaland, allmänt==
Jürgen-Karl Boldt: "Funderingar kring en TT-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (Uddevalla MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Uddevalla MJK och upprop i Kristianstad).

"Våra MJ-kluibbar. Helsingborgs MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s, 28.

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

[[JJ]]: "UMJK 15 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Uddevalla MJ-klubb).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Klubb utan egen bana).

==Referenser - Götaland, H0==
Terje V. Löfberg: "Rannerallarna - ett annorlunda rallargäng." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (MJ-klubb med [[H0]]-bana i Göteborg).

[[Göran Eriksson]]: "MJ-klubb i Växjö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Växjö modelljärnvägsklubb).

[[Jan Jangö]]: "Bergsjön bygger sin tredje klubbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (H0).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna i nya lokaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

[[Jan Jangö]]: "Norrköping - Mjölby i H0-trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Norrköpings Modelljärnvägsklubb i [[treräls]]).

"Var med och starta en ny MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Upprop om MJ-klubb i Halmstad).

"Ny MJ-klubb i Jönköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994, s. 19.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsbiten Modelljärnvägsklubb - Trestad. Resan till Trestad - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002 (Vänersborg).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök hos MJF Bufferten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Större [[tvåräls]]-bana i flera rum, med fokus på trafik. Europeisk epok II-III, Malmö).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsspikarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007 (Klubb i Helsingborg).

"Invigning av Tågcentralen i Ljungby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 17 (Med Bent Schultzes bana).

Lars Ljungberg: "Värnamo Modelljärnvägsförening." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Klubb som bygge [[moduler]] enligt [[Fremo]]).

Stefan Nilsson: "Järnvägshistoria i Dalsland." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Bygger Melleruds station med omnejd).

Stefan Nilsson: "Halmstads modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Joakim Sannagård: "Modelljärnväg för alla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Knallebygdens Modelljärnväg, modulklubb i Borås).

Ulrik Martinussen: "Öppet hur hos MJ-klubben Rälsbiten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022 (Klubb i Vänersborg).

Anders Linde: "Minivärlden i Ljungby." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Stefan Nilsson: "Invigning av DJ till Kornsjö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Melleruds MJ-klubb).

==Referenser - Götaland, GMJS==
Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Skala 0]]).

Jürgen Boldt: "GMJS i 0 fyller 40." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 13.

"Göteborgs ModellJärnvägsSällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

[[KB]]: "Välbesökt vändskiva hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Evenemangsrapport).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Peter Fredberg: "I fokus modelljärnväg. Sveriges största nolla rullar ut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016 (GMJS innan flytten).

Anders Olsson: "Invigning hos GMJS. Den första västlänksstationen (i skala 0)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024.

Anders Olsson: "Invigning av Korshaga station: den första västlänksstationen (i skala 1:45)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (På GMJS).

==Referenser - Götaland, HMJF==
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Hässleholms MJ-förening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Notis).

"Invigning i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 15.

Mattias Stenbom: "Hässleholm i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Reportage).

"Hässleholmsklubb tvingas flytta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 14 (HMJF lämnar Hässleholms museum).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Anders G. Ström: "Modelljärnvägen i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022.

==Referenser - Götaland, KMJK==
[[JJ]]: "Modelljärnvägsklubb i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Starten för KMJK, [[H0]]).

[[Göran Eriksson]]: "Klart Kalmar. Klubbanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[KB]]: "Kalmar - bygger tåg i alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Kvarnholm i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Stefan Nilsson: "Vi besöker Kalmar Mjk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Linde: "Kalmar modelljärnvägsklubb. När Sverige hade vänstertrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Referenser - Götaland, Lundarallarna==
Ola Terje: "'Lunda-rallarna' på PR-turné." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985.

Oculus: "Kultursuccé för Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Medverkan på Kulturen i Lund).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (H0-banan innan flytt).

==Referenser - Götaland, MMJK==
Lars-Ove Göthe: "MMJK - Malmö modellpågar fyller år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden: Malmö Modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Malmö MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "MMJK 30 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

Torbjörn Onegård: "Besök hos MMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

==Referenser - Götaland, MRW==
[[RAF]]: "Lödkurs för digitalrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 10 (På MRW).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagsbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 (Om MRW).

Joakim Sannagård: "Bergslagen i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (MRW).

==Referenser - Götaland, WNJ==
[[Krister Brandt]]: "Skövde modelljärnvägssällskap presenterar sig. Westergötland - Nerikes Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979.

[[Krister Brandt]]: "Några bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980. 
[[Krister Brandt]]: "Fler bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980.

[[Krister Brandt]]: "Pingstens hjulkalas i Skövde." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981.

[[Krister Brandt]]: "'Släpp fångvagnen loss - det är vår!'" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Kåserier från WNJ).

"Vad är det för mystiskt med Skövde?" i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage från Westergötland-Nerikes Järnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Häll trafiken igång! (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.

[[Krister Brandt]]: "Någonstans i Sverige (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983.

[[Krister Brandt]]: "Hårda tider vid WNJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Hot om rivning av klubben).

[[Krister Brandt]]: "Building boom in Kråkvattnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005.

Robin Högberg: "Spiken i kistan för Skövdebanan?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Inbrott, all [[rullande materiel]] stals).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Westergötland Nerikes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009.

==Referenser - Götaland, ÖSJ MJ-sektion==
Ingemar Brostedt: "Hästveda Karpalund i H0. mf ÖSJ:s MJ-sektion i Kristianstad presenterar sig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988.

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Joakim Sannagård: "På återbesök hos Östra Skånes järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023.

==Referenser - Svealand, allmänt==
Bruno Kock: "Örebro MJ-sällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1970.

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"SLAMRA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Klubb på Lidingö som bygger amerikanskt).

"Avvecklat i Köping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 22 (Nedläggning av Köpings modelljärnvägsförening).

Kjell Jansson: "Stockholm [[live steam]]ers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 (45 mm spårvidd i olika skalor).

==Referenser - Svealand, H0==
[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

"Uppsala modelljärnvägsklubb söker medlemmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "Amerikansk mj-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Österhaninge Amerikanska Modelljärnvägsklubb).

Bo Holmgren: "UMJ - Uppsala modelljärnvägsklubb. Bruk och banor i norra Uppland." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 ([[H0]] & [[H0e]]).

Tage Berggren: "Nystartad mj-klubb i Västerås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

Tage Berggren: "SWB-bygge invigt med guldspik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Omstart i ny lokal).

"Fler mj-rallare i Dalarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Borlänge MJ-klubb).

"Ny MJ-klubb i Mölnbo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75.

"MJ-klubb i Södermanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 32 (Östra Södermanlands Modelljärnvägsförening i Mölnbo).

Leif Andreasson: "SWB på rätt spår i gamla ångkraftverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Maria Modelljärnvägssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Klubbana med Hälsingland i [[Svenska järnvägsepoker#Epoktabell - epok IV|epok IV]], [[treräls]]).

Maria Orrung: "Finspång MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Jocke Sannagård: "På besök hos Eskilstuna MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Storslaget bygge i Hallsberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 9.

Stefan Nilsson: "Projekt: Hallsberg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Jocke Sannagård: "I fokus modelljärnväg. En kväll i Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Borlänge MJ-klubb).

Redaktionen: "Upplands modelljärnvägsförening bygger vidare, och lägre." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Joakim Sannagård: "Entusiasterna i Hallstahammar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 ([[Treräls]] med M-skenor).

Anders G. Ström: "Hallsberg nästa! Stationen för byten har blivit resmål för [[modellrallare]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021 (Reportage).

Stefan Nilsson: "Laxå mjf växer och frodas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

==Referenser - Svealand, Miniature Kingdom==
Joakim Sannagård: "Kungariket i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 (Miniature Kingdom).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

Stefan Nilsson: "Miniature Kingdom 5 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Joakim Sannagård: "Sörmland i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Miniature Kingdom).

==Referenser - Svealand, JMJK==
[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb. [[H0]])

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Jänkarna i Järfälla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Järfälla modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Referenser - Svealand, JS==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i [[skala 0]] och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "N-premiär i Leksaksmueum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Järnvägssällskapet).

[[Jon Fast]]: "Swedish American Railroad Society." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Historik över Järnvägssällskapet).

Anders G. Ström: "80-årsjubileum för Järnvägssällskapet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Anders G. Ström: "Järnvägssällskapet (JS) - en högst levande 80-åring." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020.

==Referenser - Svealand, SMJ==
"Månadens anläggning. Stockholms största mj-bana - Adjö! (och på återseende)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (SMJ stänger på Hamngatan).

Anders & [[Jan Jangö]]: "Stockholms Modelljärnvägsklubb i ny lokal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970 (Öppning på Rosenlundsgatan).

[[Jan Jangö]]: "SMJ invigde Farsarvet-Silen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Ett besök på SMJ, Saxnora-Mohällarne Järnväg." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage).

DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977.

[[Jan Jangö]]: "SMJ - 40-årig modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978.

[[Jan Jangö]]: "Ekensholmsbanan åter klar för trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

"Inbrott hos SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "60 års jubilerade SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998.

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagen på Söder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

==Referenser - Svealand, Utby rallare==
Johan Stenson: "Utby rallare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (MJ-klubb i Rättvik som bygger Rättvik med omnejd).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 1: Hur det hela började." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Utanför Rättvik). 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 2: Hur det hela har fortsatt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023. 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Referenser - Svaland, ÖMJ==
"Räddad MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1970 (Östermalms MJ-klubb flyttar till Tekniska museet).

Christer Englind: "ÖMJ har flyttat!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Till Hamarbyhamnen).

[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

Kjell Jansson: "ÖMJ mot nya öden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (ÖMJ flyttar till Hammarby, vilket blev sista adressen).

==Referenser - Norrland==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Ny MJ-klubb i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Starten för Sollefteå Modelljärnvägsklubb. Det är svårt att skilja på städer...).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 1. Sollefteå MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Ny MJ-klubb i Umeå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (UMJK bildas).

[[Hans Svensson]]: "Umeå modelljärnvägsförening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 ([[H0]] [[tvåräls]] och [[treräls]]).

Jocke Sannagård: "En enkel till Granholmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Gävle Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "På besök hos SMJK - Sollefteå Modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013.

Jocke Sannagård: "En bana för alla i norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Umeå modelljärnvägsklubb, [[2R]] & [[3R]]).

Jocke Sannagård: "Den norrländska järnvägen i Långsele." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Sollefteå Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "Sollefteå mjk 25 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Kenneth Landgren: "Årsmöte och trafikdag hos SMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Lennart Lundgren: "Modellprojekt på Järnvägsmuséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 (Järnvägsmusei vänner bygger modelljärnväg).

==Referenser - utländska==
[[KB]]: "Om danska..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (DMJK fyller 50 år).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden. Horten Modelljernbaneklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (i [[H0]], [[H0m]] och [[N]]).

Lars-Göran Larsson: "I Arizona och västra USA. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (The Central Arizona Model Railroad Club, i flera skalor). 
Lars-Göran Larsson: "På tågspaning i USA 2002. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Återbesök på The Central Arizona Model Railroad Club).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Golden Spike i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Stor bana i tre våningar med amerikansk förebild).

Olof Wickström: "The Model Railway Club." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Rolf Brems: "Keen House - hos världens äldsta mj-klubb!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (MRC i London).

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i [[0]] [[tvåräls]]). 
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik). 

[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]

Artiklar om modelljärnvägsklubbar

2025-04-30T10:22:47Z

Admin: /* Referenser - Svealand, H0 */

Artiklar om [[modelljärnvägsklubbar]] från MJ-pressen.

==Referenser - Sverige==
"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

==Referenser - Götaland, allmänt==
Jürgen-Karl Boldt: "Funderingar kring en TT-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (Uddevalla MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Uddevalla MJK och upprop i Kristianstad).

"Våra MJ-kluibbar. Helsingborgs MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s, 28.

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

[[JJ]]: "UMJK 15 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Uddevalla MJ-klubb).

Gunnar Carlberg: "Ystads modelljärnvägsvänner." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Klubb utan egen bana).

==Referenser - Götaland, H0==
Terje V. Löfberg: "Rannerallarna - ett annorlunda rallargäng." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (MJ-klubb med [[H0]]-bana i Göteborg).

[[Göran Eriksson]]: "MJ-klubb i Växjö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Växjö modelljärnvägsklubb).

[[Jan Jangö]]: "Bergsjön bygger sin tredje klubbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (H0).

Terje V. Löfberg: "Rannerallarna i nya lokaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

[[Jan Jangö]]: "Norrköping - Mjölby i H0-trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Norrköpings Modelljärnvägsklubb i [[treräls]]).

"Var med och starta en ny MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993 (Upprop om MJ-klubb i Halmstad).

"Ny MJ-klubb i Jönköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994, s. 19.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsbiten Modelljärnvägsklubb - Trestad. Resan till Trestad - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002 (Vänersborg).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök hos MJF Bufferten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Större [[tvåräls]]-bana i flera rum, med fokus på trafik. Europeisk epok II-III, Malmö).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Rälsspikarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007 (Klubb i Helsingborg).

"Invigning av Tågcentralen i Ljungby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 17 (Med Bent Schultzes bana).

Lars Ljungberg: "Värnamo Modelljärnvägsförening." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Klubb som bygge [[moduler]] enligt [[Fremo]]).

Stefan Nilsson: "Järnvägshistoria i Dalsland." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Bygger Melleruds station med omnejd).

Stefan Nilsson: "Halmstads modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Joakim Sannagård: "Modelljärnväg för alla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Knallebygdens Modelljärnväg, modulklubb i Borås).

Ulrik Martinussen: "Öppet hur hos MJ-klubben Rälsbiten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022 (Klubb i Vänersborg).

Anders Linde: "Minivärlden i Ljungby." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Stefan Nilsson: "Invigning av DJ till Kornsjö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Melleruds MJ-klubb).

==Referenser - Götaland, GMJS==
Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 ([[Skala 0]]).

Jürgen Boldt: "GMJS i 0 fyller 40." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 13.

"Göteborgs ModellJärnvägsSällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

[[KB]]: "Välbesökt vändskiva hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Evenemangsrapport).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Peter Fredberg: "I fokus modelljärnväg. Sveriges största nolla rullar ut." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016 (GMJS innan flytten).

Anders Olsson: "Invigning hos GMJS. Den första västlänksstationen (i skala 0)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024.

Anders Olsson: "Invigning av Korshaga station: den första västlänksstationen (i skala 1:45)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (På GMJS).

==Referenser - Götaland, HMJF==
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Hässleholms MJ-förening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Notis).

"Invigning i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 15.

Mattias Stenbom: "Hässleholm i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Reportage).

"Hässleholmsklubb tvingas flytta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 14 (HMJF lämnar Hässleholms museum).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Anders G. Ström: "Modelljärnvägen i Hässleholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022.

==Referenser - Götaland, KMJK==
[[JJ]]: "Modelljärnvägsklubb i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Starten för KMJK, [[H0]]).

[[Göran Eriksson]]: "Klart Kalmar. Klubbanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[KB]]: "Kalmar - bygger tåg i alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Kvarnholm i Kalmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

Stefan Nilsson: "Vi besöker Kalmar Mjk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Linde: "Kalmar modelljärnvägsklubb. När Sverige hade vänstertrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Referenser - Götaland, Lundarallarna==
Ola Terje: "'Lunda-rallarna' på PR-turné." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985.

Oculus: "Kultursuccé för Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Medverkan på Kulturen i Lund).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Lundarallarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (H0-banan innan flytt).

==Referenser - Götaland, MMJK==
Lars-Ove Göthe: "MMJK - Malmö modellpågar fyller år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden: Malmö Modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Malmö MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007.

[[Rutger Friberg]]: "MMJK 30 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010.

Torbjörn Onegård: "Besök hos MMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

==Referenser - Götaland, MRW==
[[RAF]]: "Lödkurs för digitalrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 10 (På MRW).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagsbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 (Om MRW).

Joakim Sannagård: "Bergslagen i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (MRW).

==Referenser - Götaland, WNJ==
[[Krister Brandt]]: "Skövde modelljärnvägssällskap presenterar sig. Westergötland - Nerikes Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979.

[[Krister Brandt]]: "Några bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980. 
[[Krister Brandt]]: "Fler bilder från Westergötland-Nerikes Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980.

[[Krister Brandt]]: "Pingstens hjulkalas i Skövde." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981.

[[Krister Brandt]]: "'Släpp fångvagnen loss - det är vår!'" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Kåserier från WNJ).

"Vad är det för mystiskt med Skövde?" i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 3''. Stockholm: Allt om hobby 1983 (Reportage från Westergötland-Nerikes Järnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Häll trafiken igång! (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983.

[[Krister Brandt]]: "Någonstans i Sverige (Ur WNJ:s arkiv)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983.

[[Krister Brandt]]: "Hårda tider vid WNJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Hot om rivning av klubben).

[[Krister Brandt]]: "Building boom in Kråkvattnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005.

Robin Högberg: "Spiken i kistan för Skövdebanan?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Inbrott, all [[rullande materiel]] stals).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Westergötland Nerikes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2009.

==Referenser - Götaland, ÖSJ MJ-sektion==
Ingemar Brostedt: "Hästveda Karpalund i H0. mf ÖSJ:s MJ-sektion i Kristianstad presenterar sig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988.

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Joakim Sannagård: "På återbesök hos Östra Skånes järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023.

==Referenser - Svealand, allmänt==
Bruno Kock: "Örebro MJ-sällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1970.

"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"SLAMRA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Klubb på Lidingö som bygger amerikanskt).

"Avvecklat i Köping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 22 (Nedläggning av Köpings modelljärnvägsförening).

Kjell Jansson: "Stockholm [[live steam]]ers." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2025 (45 mm spårvidd i olika skalor).

==Referenser - Svealand, H0==
[[Jan Jangö]]: "Östermalms MJ-klubb i Hammarbyhamnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Ny lokal).

"Uppsala modelljärnvägsklubb söker medlemmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "Amerikansk mj-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Österhaninge Amerikanska Modelljärnvägsklubb).

Bo Holmgren: "UMJ - Uppsala modelljärnvägsklubb. Bruk och banor i norra Uppland." i [[Jan Jangö]] & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 ([[H0]] & [[H0e]]).

Tage Berggren: "Nystartad mj-klubb i Västerås." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 ([[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

Tage Berggren: "SWB-bygge invigt med guldspik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11 (Omstart i ny lokal).

"Fler mj-rallare i Dalarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Borlänge MJ-klubb).

"Ny MJ-klubb i Mölnbo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75.

"MJ-klubb i Södermanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 32 (Östra Södermanlands Modelljärnvägsförening i Mölnbo).

Leif Andreasson: "SWB på rätt spår i gamla ångkraftverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Maria Modelljärnvägssällskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Klubbana med Hälsingland i [[Svenska järnvägsepoker#Epoktabell - epok IV|epok IV]], [[treräls]]).

Maria Orrung: "Finspång MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008.

Jocke Sannagård: "På besök hos Eskilstuna MJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

"Storslaget bygge i Hallsberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 9.

Stefan Nilsson: "Projekt: Hallsberg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Jocke Sannagård: "I fokus modelljärnväg. En kväll i Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Borlänge MJ-klubb).

Redaktionen: "Upplands modelljärnvägsförening bygger vidare, och lägre." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Joakim Sannagård: "Entusiasterna i Hallstahammar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 ([[Treräls]] med M-skenor).

Anders G. Ström: "Hallsberg nästa! Stationen för byten har blivit resmål för [[modellrallare]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021 (Reportage).

Stefan Nilsson: "Laxå mjf växer och frodas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

==Referenser - Svealand, Miniature Kingdom==
Joakim Sannagård: "Kungariket i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017 (Miniature Kingdom).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

Stefan Nilsson: "Miniature Kingdom 5 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Joakim Sannagård: "Sörmland i Kungsör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Miniature Kingdom).

==Referenser - Svealand, JMJK==
[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb. [[H0]])

Mattias Stenbom: "I fokus modelljärnväg: Jänkarna i Järfälla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011 (Järfälla modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Referenser - Svealand, JS==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i [[skala 0]] och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "N-premiär i Leksaksmueum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983 (Järnvägssällskapet).

[[Jon Fast]]: "Swedish American Railroad Society." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Historik över Järnvägssällskapet).

Anders G. Ström: "80-årsjubileum för Järnvägssällskapet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Anders G. Ström: "Järnvägssällskapet (JS) - en högst levande 80-åring." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020.

==Referenser - Svealand, SMJ==
"Månadens anläggning. Stockholms största mj-bana - Adjö! (och på återseende)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (SMJ stänger på Hamngatan).

Anders & [[Jan Jangö]]: "Stockholms Modelljärnvägsklubb i ny lokal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970 (Öppning på Rosenlundsgatan).

[[Jan Jangö]]: "SMJ invigde Farsarvet-Silen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

"Ett besök på SMJ, Saxnora-Mohällarne Järnväg." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Reportage).

DS: "Trafikkvällar på Saxnora-Mohällarne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977.

[[Jan Jangö]]: "SMJ - 40-årig modelljärnvägsklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978.

[[Jan Jangö]]: "Ekensholmsbanan åter klar för trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

"Inbrott hos SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994, s. 11.

[[Rutger Friberg]]: "60 års jubilerade SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998.

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Bergslagen på Söder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

==Referenser - Svealand, Utby rallare==
Johan Stenson: "Utby rallare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (MJ-klubb i Rättvik som bygger Rättvik med omnejd).

Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 1: Hur det hela började." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Utanför Rättvik). 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 2: Hur det hela har fortsatt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023. 
Bertil Bellander: "Utby rallare. Del 3: Vikarbysågen är färdig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Referenser - Norrland==
"Några MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975, s. 32 (JS, SMJ, ÖMJ och Arvidsjaurs MJ-klubb).

"Våra MJ-klubbar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Bergsjöns MJK, Angereds MJS, Sävar MJ-klubb samt upprop för klubb i Trollhättan och [[Smalspårsfrämjandet]]).

"Ny MJ-klubb i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 75 (Starten för Sollefteå Modelljärnvägsklubb. Det är svårt att skilja på städer...).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 1. Sollefteå MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Ny MJ-klubb i Umeå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (UMJK bildas).

[[Hans Svensson]]: "Umeå modelljärnvägsförening." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010 ([[H0]] [[tvåräls]] och [[treräls]]).

Jocke Sannagård: "En enkel till Granholmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012 (Gävle Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "På besök hos SMJK - Sollefteå Modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013.

Jocke Sannagård: "En bana för alla i norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Umeå modelljärnvägsklubb, [[2R]] & [[3R]]).

Jocke Sannagård: "Den norrländska järnvägen i Långsele." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Sollefteå Modelljärnvägsklubb).

Stefan Nilsson: "Sollefteå mjk 25 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Kenneth Landgren: "Årsmöte och trafikdag hos SMJK." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

Lennart Lundgren: "Modellprojekt på Järnvägsmuséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025 (Järnvägsmusei vänner bygger modelljärnväg).

==Referenser - utländska==
[[KB]]: "Om danska..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (DMJK fyller 50 år).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-klubbar i Norden. Horten Modelljernbaneklubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (i [[H0]], [[H0m]] och [[N]]).

Lars-Göran Larsson: "I Arizona och västra USA. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (The Central Arizona Model Railroad Club, i flera skalor). 
Lars-Göran Larsson: "På tågspaning i USA 2002. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Återbesök på The Central Arizona Model Railroad Club).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Golden Spike i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Stor bana i tre våningar med amerikansk förebild).

Olof Wickström: "The Model Railway Club." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.

Olof Wickström: "Modelljärnvägsklubbar i Sverige och England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Rolf Brems: "Keen House - hos världens äldsta mj-klubb!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (MRC i London).

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i [[0]] [[tvåräls]]). 
Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 2: Operating Session." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Nordamerikansk trafik). 

[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: H0-Artiklar]]

Spårvägar

2025-04-30T10:20:27Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

Spårvägar används främst för lokaltrafik i städer, i första hand för persontrafik men också för godstrafik på vissa linjer. Några spårvägar har också gått i lantliga områden.

==Kort spårvägshistoria==
De första spårvägarna med hästdragna vagnar anlades i början på 1800-talet. Så småningom ersattes hästarna med ånga, och eldrift. Eldrift blev snabbt dominerade. Från 1920-talet började antalet spårvägar världen över att minska, med anledning av konkurrens från buss- och biltrafik. Detta pågick till 1980-talet, då en viss renässans för spårvägar inleddes.

==Spårvägar i modell==
Spårvägar kan vara ett tema för en hel anläggning, eller del av en större anläggning. Spårvägsmodeller finns de flesta [[normalspår|modelljärnvägsskalor]]. I [[H0]] har Halling, Rietze och [[Rivarossi]] spårvagnar som [[färdigmodell]]er. [[Kato]] och Tomytec har spårvagnar i [[skala N]]. [[Tillig]] har spårvägsräls (gaturäls) med 16,5 mm ([[H0]]) och 12 mm ([[TT]]/[[H0m]]) [[spårvidd]].

Swedtram har tillverkat spårvagnar med svensk förebild som [[etsade byggsatser]] i [[H0]] och [[0]]. Swedtram avvecklades 2023.

Till eldrivna spårvägar behövs också [[kontaktledning]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: GS 43.JPG|1000px|GS 43.JPG]]
|-
| class="imageCaption" | Götergsvagn från Lisebergslinjen. Foto Ola Ahlstöm
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Model tramway.jpg|1000px|Model tramway.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Wikimedia Commons, foto James Petts
|}

==Andra wiki-sidor==
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser - förebild==
[https://www.ekeving.se/rt/index.html Ekeving.se: Att säkra och leda trafiken på spårväg och metro]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårväg Wikipedia: Spårväg]

==Webreferenser - modell==
[http://www.themodeltramshop.com East Lancs Model Tramway Supplies]

[https://www.facebook.com/share/r/4ZsSxEUV3e74WGdo/? Facebook: Tramspotters] (Mindre spårvägsanläggning).

[https://www.halling.at/index_en.html Halling.at] (Hemsida).

[http://www.hokey.nu/motorvagnar/swedtram-a25-mustang-38548030 Hokey.nu: SS A25 Mustangen] (Bygge av spårvagn från Swedtram).

[https://rietze.de Rietze.de] (Hemsida).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=24502.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Spårvagn på liten yta] (Projekttråd).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=26754.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Swedtram har tagit ned skylten.]

[https://www.swedtram.se Swedtram] (Hemsida).

[https://m.youtube.com/watch?v=xEcEhjNCLs4&fbclid=IwAR3yLd92Qx-Tx0fAkS3tCU11R7IvJ3BiwHajTL8hOkcuZtgutwkq7Rk-b58 Youtube: Model Tramways (1958)] (Spårväg i trädgården).

[https://m.youtube.com/watch?v=-yJ6Ubtzrqg&fbclid=IwAR3e6x8Dgme9RMP8w-8W7nrq9smKJUBBK_PcQ2QX4fT6Kfbg0HH0Oe3I5mo Youtube: Rheinberger Strassenbahn Betriebe] (Större spårvägsanläggning).

==Tryckta referenser - förebild==
"Spårvagnar från Norrköping och Hälsingborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1966 (Ritning på "tvåaxliga mustanger").

"Spårvägselegans från Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Ritning på GS M1 och släpvagnar).

Per-Olof Olofsson: "Spårvagnsserien fortsätter! Här kommer Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1967 (Ritningar).

Per-Olof Olofsson: "'Enriktningsvagnen' även kallad 'Jitterbuggaren'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1967 (Ritning på A4 och B4 från SS).

Per-Olof Olofsson: "Hej spårvagn! Eller är det kanske ett tåg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1967 (Ritningar på HRRJ-vagnar).

Per-Olof Olofsson: "Från Uppsala till Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Ritning vagn från Mälarlinjen).

Per Rickheden: "Spårvägsstaden Sundsvall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1968 (Ritningar).

Hjulo: "Bygg själv en spårvagn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 (Ritningar på SS A1 & SS A8).

Ahåte: "Sista spårvagnen i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972.

[[LOK]]: "Ritning. En Mustang på spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978.

Bengt Hammar: "Några spårvagnar i Stockholm - som jag såg dem." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981.

Bengt Hammar: "1952 - ett intressant trafikår." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Utveckling vid SS och [[SNJ]]).

BA.: "Premiär för Sveriges modernaste spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983 (SL A26 ombyggda till A30 för Nockebybanan).

"Spårvagn litt A9." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988 (SSB/SS förortsvagn A9 som färgprofil).

[[LOK]]: "Världens vackraste spårvagn?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995 (Färgprofiler på Mustanger fån Stockholm och Malmö).

[[Rutger Friberg]]: "Med '2 rum och kök' runt Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998 (Beskrivning och ritning).

Tommy Silo: "Den elektriska spårvägen hundra år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

Gert Ekström: "Långängsbanan - en okänd spårväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007.

Robin Högberg: "Spårvagnens come back." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010 (Spårvagnar tillbaka i Stockholms innerstad).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Markus Öbrink: "Tatra T3. En spårvagn och legend." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Varför inte blanda spårvagnar och tåg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016.

Markus Öbrink: "PCC - en spårvagn för alla tider." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Anthony Horne: "Spårvägsmuseet öppet igen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

==Tryckta referenser - modell, allmänt==
"Nytt rälssystem för spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973, s. 9 (Spårvägsspår från P.A. Lind).

[[LOK]]: "Spårvägstillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Kontaktledningstolpar, spårvagnskontroller och bromsvevar).

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[RAF]]: "Swedtram: Äntligen eget spårvagns-spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 9.

Lars-Göran Larsson: "Spårvagnar! I stor och liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Hans Svensson]]: "Bygg en spårväg i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999.

[[Rutger Friberg]]: "Uppsamlingsheat från modellmässan i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 61 (Spårvägsspår i [[H0m]] från [[Tillig]]).

[[Rutger Friberg]]: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i [[H0]] från [[Tillig]]).

[[RAF]]: "Mer spårvägsspår från Tillig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 14.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2010. Ny mj-teknik och spännande funktioner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Nytt spårvägssystem i [[skala N]] från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]] & Mattias Stenbom: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. MJ-nytt i N och H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012 (Spårvagnar och spårvägsspår från [[Kato]] i N).

"På spåret!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016, s. 12 (Spårvägspersonal och passagerare i 1:35 från Minart, katalognummer 38007).

[[Göran Eriksson]]: "Än pinglar spårvagnarna." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 (Pendlingsautomatik för spårvägstrafik).

"Nytt från Halling." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023, s. 6 (Mer spårvägsmaterial och färre smalspårsmodeller. Flera nya underreden för olika spårvidder).

"Hallingproblem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 15.

"Det klarnar från Halling." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024, s. 5 (Ny ägare).

==Tryckta referenser - modell, anläggningar==
"Spårväg i H0 med 26 växlar på knappt fyra kvadrat!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (Anders Hässler's bana).

Thomas Johansson: "Anläggning med trådbuss, spårväg och tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1974.

Bertil Wahlstrand: "Hydinge spårvägar på Gotland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby hemma hos. Järnväg mitt i stan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Anläggning med järnväg, spårväg och trådbuss).

Bo Holmgren: "Hillringsbergs Spårvägar still going strong!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Bilder på spårvägsdiorama i [[H0]]).

Freddy Stenbom: "Vänner byggde Köpenhamns spårvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 ([[Scratchbygge]]n av Johan Lundgren och Leif Bang).

Bertil Wahlstrand: "Sveriges minsta spårväg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985 (Oval i [[N]]-skala).

Freddy Stenbom: "Än pinglar spårvagnarna i stor och liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (Spårvägssällskapets [[H0]]-anläggning).

Janne Claesson: "Edge City - ett hörn av världen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Amerikansk spårvägsanläggning i stadsmiljö).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: En spårväg i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009 (Edge City).

Joakim Lindengren: "Spårväg på liten yta." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Göteborg i surrealistisk film noir-version).

Joakim Lindengren: "Spårväg på en något större yta." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Lars Bergströmer: "Spårvagnsstallarna i Karlskrona." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Diorama med scratchbyggda och konverterade vagnar).

==Tryckta referenser - modell, vagnar allmänt==
"Ny spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972, s. 27 ("Kriegstrassenbahnwagen" med släp från österrikiska Memoba).

"Gogtram till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978, s. 6 (Larsson Maskin & Hobby börjar importera spårvagnstillverkaren Gogtram).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Motorboggie från P.A: Lind." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (För spårvagnar i [[H0]]).

Bertil Wahlstrand: "Allt om Hobby synar. Spårvagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985 (Aktuellt utbud).

[[LOK]]: "Lima-spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996, s. 17 (DÜWAG ledspårvagnar från 1950- och 60-talet [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Tåghallen. Herrman & Partner kör spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (För [[H0]] och [[H0m]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Spårvagn i LGB-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Spårvagn från Chicago i [[skala G]]).

"Nytt från Swedtram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013, s. 9 (Oslo-vagnar Hawa och T4 från Swedtram).

"European tram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 12 ([[Frilansa]]d spårvagn som [[plastbyggsats]] från Miniart i 1:35, katalognummer 38001).

"Bonusset för stadsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 8 (Nyutgåva av Miniarts spårvagn i 1:35 inklusive figurer och detaljer, katalognummer 38009).

"Modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Tomytec lanserar generisk tre-delad vagn i N).

"Spårvagn i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020, s. 17 (Från [[Halling]] i H0).

"Spårvagnar från Kato." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020, s. 27 (Hiroshima-vagnar i 1:150).

"C1 i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 26 (Uppgraderad Wien C1 i [[H0]], [[Halling]] WC1-125-M).

"MyTram i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 17 ([[Kato]] lanserar [[frilansa]]d generisk spårvagn i [[skala N]]).

"Vanligaste spårvagnen" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2022, s. 21 (Tatra T3 från Tomytec i [[N]]).

"Spårvagnsdrivning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2025, s. 30 (Drivning från Tramfabriek för vagnar från Edition Atlas).

==Tryckta referenser - modell, vagnar svenska==
Hans Josefson: "En chans till en svensk modellspårvagn - om ni visar ert intresse." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1970 (Starten för Swedtram).

Hjulo: "Bygg själv en spårvagn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 ([[Konvertering]] av Tyco-spårvagnar till svenska).

Hans Josefson: "Spårvagnar till salu." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Premiär för Swedtram).

FS: "Spårvagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977, s. 5 (Notis om Swedtram).

Freddy Stenbom: "Nya spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978, s. 6 (Nyheter från Swedtram).

Peter Öhman: "Spårvagnsmodeller av mässing: Trevligt alternativ för modellbyggaren." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Recension av SS A1 från Swedtram).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. Gatans kung i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av Mustang från Swedtram).

Bo Holmgren: "Swedtram rullar ned på kontinenten." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 (Reportage).

[[Rutger Friberg]]: "Malmö spårvägar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990 ([[Färdigmodell]] från museispårvägaen i Malmö, H0).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska profiler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 12 (Swedtram släpper GS "två rum och kök" i [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. Swedtram-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 17 (Jönköpingsvagn som byggsats och färdig).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska mj-montern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002, s. 13 (GS M5 i [[skala 0]], Jönköpingsvagn och SS släpvagn i [[skala H0]]).

Robin Högberg: "Swedtram - 40 år i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (Nya Malmö- och Jönköpingsvagnar från Swedtram).

"Nürbergmässan. Svenska modeller och besökare på mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (SS släpvagn B17 från Swedtram i [[skala H0]] och [[0]]).

Jocke Sannagård: "Nürnbergmässan 2015. Nya svenska lok och vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (SS släpvagnar B18 & B19 från Swedtram).

Willy Forsström: "Spårvagn från Sundsvall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019 ([[Konvertering]] av [[plastbyggsats]] från Miniart i 1:35).

"Norrköpingsvagn i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 27 (Östgötatrafiken M98 som statisk modell, Rietze STRA01083).

Joakim Sannagård: "Göteborgskt i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Recension av GS M33 från [[Halling]]).

"Göteborgskt i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 24 (GS M23 som prototyp från tyska [[småserietillverkare]]n Elektrikken).

"Göteborgskt i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (GS M28 från Eletrikken, utan drivning).

"Återutgåva från Halling." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (GS M33 återutgivanden).

"Svenska spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 29 ([[3D-printade]] modeller i H0, SS A25 och B25 på väg).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]

SJ diesellok litt V1

2025-04-30T10:17:12Z

Admin: /* Tryckta referenser - modell */

==Historik==
SJ köpte två växellok littera '''V1''' från English Electric 1949. Loken byggde på den brittiska '''class 11''', som inledningsvis byggts för War Departments och London, Midland and Scottish Railway's räkning. Ett antal class 11 exporterades också till Nederländska Statsbanorna, NS. Loken var dieselelektriska med en sexcylindrig dieselmotor från English Electric. Loken blev SJ:s första diesellok. Efter leveransen till Sverige byggdes loken om med bl.a. breddad hytt och tryckluftbroms. Loken var målades i SJ röd 92 med svart underrede under hela sin tid vid SJ.

Loken stationerades inledningsvis i Göteborg, men flyttades till malmvagnsväxlingen i Luleå 1952. Bägge loken såldes 1970, ett till Fagersta bruk och ett till [[Dannemora gruvor]]. Dannemora gruvor köpte även det andra loket 1979, och bägge loken blev museilok 1992.

==Huvuddimensioner V1==
[[Löb]]: 9,15 m 
Hjulbas: 3,50 m 
Tjänstevikt: 48 ton 
Axeltryck: 16 ton 
Effekt: 350 kW 
[[Sth]]: 32 km/h 
Broms: tryckluft 
Kraftöverföring: [https://sv.wikipedia.org/wiki/Diesel-elektriskt_maskineri dieselelektriskt] 
[[Axelföljd]]: C 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ V1 4 front.jpg|800px|SJ V1 4 front.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ V1 4 i Notviken 1968. Källa Digitalt museum JvmKBDB14033
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ V1 4.jpg|1000px|SJ V1 4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ V1 4 i Luleå 1958. Foto Stig Eldö, Digitalt museum JvmKBDA00960

|}

==Litt V1 i modell==
Det finns några modeller av class 11 i olika skalor. Här behandlas i första hand modeller med koppling till Sverige.

===Skala [[H0]]===
* 1982 släppte [[Perl]] en [[konverteringssats]] till en SJ litt V1, för [[Roco]] 4160, NS litt 5-600. Satsen omfattade bland annat en ny hytt. Katalognummer 014-K, 1987 ändrat till 014.

===Skala [[00]]===
* [[Lima]] ommålade [[färdigmodell]]er med brittisk förebild
*:- Katalognummer 5123MG, SJ litt V1 4 brun (1978).
*:- Katalognummer 5124MG, SJ litt V1 4 orange (1978).

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jarnvag.net/lokguide/v Järnväg.net: V/V1/V3]

[http://www.stiglundin.se/jarnvag/18119222/sj/placeringar/pldi5709.htm stiglundin.se: SJ diesellok 1 sept 1957] (Vilka distrikt dieselloken var tilldelade 1957).

[https://www.svenska-lok.se/motor.php?s=22&litra=V1&typenr= Svenska lok: V1]

[https://en.wikipedia.org/wiki/British_Rail_Class_11 Wikipedia: British Rail Class 11]

==Webreferenser - modell==
[https://www.lastdodo.com/en/items/6805297-dieselloc-ns-serie-5-600 Lastdodo.com: Dieselloc NS serie 5/600] (Roco 4160/43472).

==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "Dieselelektriska lok från England." i ''Svenska motorlok.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2021, s. 48 f. (Beskrivning, data & förteckning).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "Svenska motorlok 1911-1997." i ''Lok & vagnar 2.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 17-39 (Historik, lokförteckning och data).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. V1 från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (SJ litt V1).

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 ([[Roco]] NS litt 5-600, utgångspunkt för SJ V1. [[Axelföljd]] C).

"Nytt på diskarna. Roco." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 ([[Roco]] NS 5-600 levereras).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. V1 från [[Roco]] och [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983.

Stellan: "Enkla byggtips: SJ littera V1 för bara 300 kronor!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 ([[Konvertering]] med brittiska delar).

[[Kategori: Motorlok]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Industrilok]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala 00]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Perl]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Nürnbergmässan]]
[[Kategori: Konverteringar]]
[[Kategori: Konverteringssatser]]

Trafikkoncept epok IVb

2025-04-30T10:13:02Z

Admin: /* Tryckta referenser - persontrafik */

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVb|epok IV b]] (1979-1988) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Nu började även konkurrensen från inrikesflyget att märkas.

Denna situation mötte man genom:
# En lågpriskampanj som inleddes under 1970-talets slut. Den ökade mängden resenärer kraftfullt, men det är osäkert om lönsamheten blev bättre.
# En omorganisation av tågtyperna i persontrafiken. Skillnaden mellan snälltåg och expresståg var allt mindre uppenbar under "entimmestrafiken" (se [[trafikkoncept epok IVa]]), så SJ strök helt enkelt alla tågkategorier. År 1980 ersattes persontåg, snälltåg och expresståg med "resandetåg", vilket också innebar all differentiering av priser försvann (förutom första- och andra klass). Då försvann också alla namngivna tåg. 1983 infördes i stället "CityExpress" som ett rent affärsesetåg med enbart första klass, och ett par år senare "InterCity" som en bättre förbindelse mellan städer även för privatresenärer.
# Med 1979 års trafikpolitiska beslut fick landstingen ett större ansvar för lokaltrafiken i länen, och en process där lokaltrafiken på järnväg upphandlas av SJ inleddes. Ett liknande arrangemang fanns redan i Stockholms län sedan 1968; nu startade Skånetrafiken "Pågatågen" 1983, Västtrafik inledde pendeltågstrafik i Göteborgsområdet 1985, och i Jönköpings län startades "Krösatågen" 1985.

Sammantaget minskade ändå tågresandet med ca 15% under perioden.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Resandetåg''' var den enda kategori av persontåg som fanns mellan 1980 och 1983. Det täckte därmed alla kategorier, från lokaltågen till långdistanståg mellan städerna, inklusive nattågen. Vissa resandetåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka resandetåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget. 1987 infördes ett namgivet tåg igen, när nattåget Stockholm-Hamburg fick status som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg och döptes till "Alfred Nobel".

* '''CityExpress''' hade premiär den 28e februari 1983 mellan Stockholm och Göteborg, tåget bestod av fyra [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''A2F''']]-vagnar och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3F''']]. Underlittera '''F''' stod för särskild utrustning, framför allt hade SJ utrustat tåget med telefon så att affärsresenärerns kunde göra affärer under resan. Tågen gick med ett [[tågpar]] tidigt på morgonen och ett [[tågpar]] på eftermiddagen. Då hade man dessutom pressat restiderna till under fyra timmar genom att ha få stopp och att prioritera trafiken. Nästa linje som öppnade var Stockholm - Karlstad, där räckte två [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2F]] och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3F]]. Till dessa tåg valde man alltså inledningsvis bort de nya vagnarna ur [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7/B7''']]-generationen. Fr.o.m. tidtabellsskiftet 1987 medförde CityExpress även andraklassplatser.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Rc2_1073.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc2 1073 med CityExpress-tåg vid Göteborg. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAA00753
|}

* '''InterCity''' infördes 1985, då som ett alternativ som skulle vara snabbare än de vanliga resandetågen. Hit koncentrerades [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|de nya personvagnarna]], så sammansättningen för de tidigare InterCity kunde vara fyra [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|'''A7''']], en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3''']], och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|'''B7''']] samt [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|'''B4''']]. Inledningsvis gick tågen varannan timme på Stockholm-Malmö och Sundsvall-Stockholm-Göteborg.

== Godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken fortsatte öka. Lönsamheten var också svag.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er rangerades med lokalgodstågets [[lok]], men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd och gick med 60-70 km/h. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen (80-100 km/h), för prioriterat gods, såsom kyl- och varmvaror, färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods. De hade färre stopp och gick längre distanser än normalgodståg. Tågen delas in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation.

'''Systemtåg''' fortsatte expandera under denna tid. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning Flottningen] upphörde på flera älvar, vilket innebar en fortsatt ökande efterfrågan på timmertåg. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, flis, [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]], [[Svensk industri för MJ: järn och stål|järn, stål]] och [[intermodal trafik|intermodala laster]] förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade ett rött hörn upptill, expressgods en röd streckad ram), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i resandetåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa resandetåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, oavsett tågslag. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.

'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickade direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Växjö godsmagasin.jpg|Växjö godsmagasin]]
|-
| class="imageCaption" | Terminalmagasinet i Växjö på 80-talet, med Gbs-finka trots uppmaningen i godsvagnsföreskrifterna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15809
|}
'''Spridningsgods''' var ett mellanting mellan styckegods och vagnslastgods. Kunden lastade själv vagnen som en vagnslast, som skickades till en lämplig mottagningsstation, i regel ett terminalmagasin. Därifrån åtog sig SJ att skicka godset vidare till olika mottagare med egna lastbilar. Spridningsgods kunde också skickas i container, behållare eller pallbox.

'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.

'''[[intermodal trafik#Csam|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till ASG.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns|'''Sdgmns''']] 1985-87.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där normalgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en banstäcka. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
====RIV-avtalet====
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

Utländska [[privatvagnar]] disponerades enligt ägarens order. Mottagande järnväg hade dock rätt att återsända utländsk privatvagn till hemstationen åtta dagar efter lossning, eller efter femton dagar om vagnen anlänt tom.

====Interfrigo====
För [[vagnar]] som ingick i det internationella kylvagnssamarbetet [[Interfrigo]] gjordes undantag från de generella reglerna i RIV-avtalet, i syfta att öka utnyttjandet av kylvagnarna. När en Interfrigo-vagn lossats, behövde den inte skickas hem, utan fick nyttjas av SJ till andra kyltransporter.

Vagnarna var ofta märkta Interfrigo, men även andra vagnar från de ingående järnvägsbolagen ingick i Interfrigos vagnpark. [[Privatvagnar]] ingick också. Från SJ ingick vagnar littera '''[[SJ godsvagn litt Ibblps|Ibblps]]''', '''[[SJ godsvagn litt Ibps|Ibps]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Icps|Icps]]'''.

När en kyltransport beställdes till "det sydliga utlandet" (d.v.s. skulle lämna Sverige via Danmark eller Tyskland), valdes i första hand [[privatvagnar|privata]] utländska Interfrigo-vagnar, i andra hand järnvägsegna utländska Interfrigo-vagnar och i tredje hand SJ:s egna Interfrigovagnar.

Vid transporter från Sverige till Norge fick endast svenska och norska kylvagnar användas.

Vid tomvagnstransporter av Interfrigo-vagnar anges "Interfrigo" som kund. Interfrigos huvudkontor i Basel fick regelbundna uppdateringar om tillgången på kylvagnar, och kunde beordra omfördelning mellan olika länder vid behov.

====Intercontainer====
Tåg för [[Intercontainer]] gick i Sverige, bland annat en containerpendel mellan Göteborg och Oslo och tåg för Volvo Gent-Göteborg samt Gent-Olofström. Vagnfördelningen för dessa vagnar leddes helt från Intercontainer. Intercontainers tåg gick i övrigt endast till de stora containerterminalerna Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och Solna.

Intercontainers vagnar fick endast använda färjorna Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

====TEEM====
Internationella godsexpresståg inom Trans-Europ Express Merchandises (TEEM) i Europa innebar att godsvagnar från Sverige kunde nå destinationer över större delen av Europa på två till tre dygn.

== Linjetyper ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer eller är viktiga tvärförbindelser. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

CityExpress trafikerade endast Västra Stambanan och Nordvästra Stambanan. InterCity trafikerade Västra Stambanan och Södra Stambanan. Övrig persontrafik löstes med resandetåg.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och en handfull godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Godståg 80-tal.jpg|Godståg 80-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc4 1263 med godsexpresståg. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03482
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några resandetåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet. Styckegods längs malmbanan gick alltjämt med tåg.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen).

Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten koncentrerades nu till Köpenhamn, Hamburg och Berlin, i form av sitt-, ligg- och sovvagnar. Sovvagnen till Moskva gick också en gång i veckan. 1987 blev nattåget Stockholm-Hamburg upptaget som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg, och fick namnet "Alfred Nobel".

Kapaciteten för godstrafik var 430 vagnar per dygn i en riktning på Helsingborg-Helsingör, 60 vagnar på Malmö-Köpenhamn, 540 vagnar på Trelleborg-Sassnitz och 90 vagnar på Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]] körde nu tåg för Volvo mellan Gent och Olofström och mellan Gent och Göteborg.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbidelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att den lokala trafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal resandetåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel både nattåg och dagtåg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Mellan Stockholm och Oslo gick ett direktgående tåg för [[intermodal trafik]] på vardagar. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Krylbo – Mjölby, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor var antalet mellanstationer reducerat.

InterCity trafikerade Ostkustbanan. Alla persontåg på övriga linjer blev nu "resandetåg" enligt det nya systemet. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle 1986.jpg|Gävle 1986]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ ellok litt Ra|Ra]] 990 & [[SJ ellok litt Rc|Rc4]] 1180 i Gävle 1986. Foto Phil Richards, Wikimedia Commons
|}

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Halmstad – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i resandetåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Strängnäs 1980.jpg|Strängnäs 1980]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] i Strängnäs 1980. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ01122
|}

=== [[Vut]]-bana ===
Vissa mindre bibanor trafikerades enbart med [[vagnuttagning]]ar (vut). Detta gällde banor med enbart godstrafik, och innebär att hela banan reserverades för en [[vagnuttagning]], normalt sett tills vagnuttagningen återkom till utgångsstationen. [[Sth]] för en [[vut]] var 40 km/h. Möten fick inte förekomma (även om det ibland fuskades med detta), och trafiken behövde bara en [[tågklarerare]], oftast vid banans grenstation. På en vut-bana fanns normalt sett ingen annan [[bevakad station]].

== Enskilda järnvägar ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat [[fjärrblockering]]sssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ skulle hålla med en procentandel av SJs godsvagnspark. SJ blev hälftenägare i TGOJ 1982.
* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre industribana i Bergslagen som körde viss godstrafik mellan Gyttorp och Otterbäcken. NBJ blev ett eget bolag i SJ-koncernen 1979 och gick helt upp i SJ 1985. Fram tills dess gällde att NBJ godsvagnar skulle skickas tillbaka NBJ utan dröjsmål, kunde inte last hittas på lossningsstationen skulle den skickas hem tom.
* [[NKlJ]] (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/grafT81/index.html Ekeving.se: SJ Grafisk tidtabell T81. 31 maj 1981 - 22 maj 1982]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/npl/index.html?fbclid=IwAR3jbaIYdNdCVcC0MIkHm6XIs6Adl_4DQF9gh--H42aZQEicqC4bjPU0Ijw Ekeving.se: Normalplaner] (Vissa normalplaner för persontåg 1968 - 1988).

[http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html Fernbahn: 20 Jahre EuroCity] (Om införandet av EuroCity-tågen 1987).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260811 Järnvägshistoriskt forum: Frostig början för 40 år sedan] (Vagnar i Göteborgståget 137).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279370 Järnvägshistoriskt forum: Liggvagnar i tåg till kontinenten]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211090 Järnvägshistoriskt forum: Tåget Alfred Nobel igen.] (Diskussionstråd).

[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=505774 Postvagnen: Som jag minns, 1980-11-06] (Rangering i Älvsjö 1980).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

== Tryckta referenser - allmänt ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

[[Lars-Olov Karlsson]] & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en [[grafisk tidtabell]]).

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Karin Rosander m.fl. (red.): ''Järnvägen 150 år''. Stockholm: Informationsförlaget 2005.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Kalle Kindgren & Niclas Sjöquist: "Kalle höll ångan uppe vid järnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (41 år i järnvägens tjänst).

Lars Olov Karlsson: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Staffan Sävenfjord: "Serveringsprov på X9-tåg Stockholm-Falun." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Regerings-ja för snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Tillstånd för SJ att köpa tre prototyper).

Torgny Palm: "City Express - Nya affärståget." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983 (Premiären på CityExpress).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Torgny Palm: "InterCity-premiär i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Om [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]-vagnarna och IntercCity).

Staffan Sävenfjord: "Mittelthurgau och Intraflug: Tre schweiziska turisttåg i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Chartertåg som gick i Sverige, inklusive sammansättning).

Staffan Sävenfjord: "Här är det ingen SJ-kris! Chartrade tåg rullar som aldrig förr." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.

Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Stefan Nilsson: "Blandat tåg 1984." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Bilder på ett resandetåg som medför godsvagnar).

Redaktionen: "Internationellt 1980-tal." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bilder på internationellt tåg, eventuellt "Alfred Nobel").

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

== Tryckta referenser - godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare)

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1980.

Trafikavdelningen, godstransportsektionen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1963.pdf Godsvagnsföreskrifter]'' (SJF 636). Chefen för statens järnvägar 1963-1981.

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

SJ Huvudkontoret, Godstransportavdelningen: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/SJM_6-88.pdf ''Förteckning över företag, som har privatvagnar registrerade i SJ vagnpark, samt över företag, som hyr privatvagnar av SJ''] (SJM 6/88). Författaren 1988.

[[Christer Engström]]: "Det moderna godståget." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling''. Stockholm: Allt om Hobby 1994. s. 13 (Om godståg på 1980- och 90-talet).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Christer Andersson: "Diverse timmervagnar som rullat i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bestämmelser). 
Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Intercontainer]]
[[Kategori: Interfrigo]]

Trafikkoncept epok IVb

2025-04-30T10:11:45Z

Admin: /* Tryckta referenser - persontrafik */

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVb|epok IV b]] (1979-1988) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Nu började även konkurrensen från inrikesflyget att märkas.

Denna situation mötte man genom:
# En lågpriskampanj som inleddes under 1970-talets slut. Den ökade mängden resenärer kraftfullt, men det är osäkert om lönsamheten blev bättre.
# En omorganisation av tågtyperna i persontrafiken. Skillnaden mellan snälltåg och expresståg var allt mindre uppenbar under "entimmestrafiken" (se [[trafikkoncept epok IVa]]), så SJ strök helt enkelt alla tågkategorier. År 1980 ersattes persontåg, snälltåg och expresståg med "resandetåg", vilket också innebar all differentiering av priser försvann (förutom första- och andra klass). Då försvann också alla namngivna tåg. 1983 infördes i stället "CityExpress" som ett rent affärsesetåg med enbart första klass, och ett par år senare "InterCity" som en bättre förbindelse mellan städer även för privatresenärer.
# Med 1979 års trafikpolitiska beslut fick landstingen ett större ansvar för lokaltrafiken i länen, och en process där lokaltrafiken på järnväg upphandlas av SJ inleddes. Ett liknande arrangemang fanns redan i Stockholms län sedan 1968; nu startade Skånetrafiken "Pågatågen" 1983, Västtrafik inledde pendeltågstrafik i Göteborgsområdet 1985, och i Jönköpings län startades "Krösatågen" 1985.

Sammantaget minskade ändå tågresandet med ca 15% under perioden.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Resandetåg''' var den enda kategori av persontåg som fanns mellan 1980 och 1983. Det täckte därmed alla kategorier, från lokaltågen till långdistanståg mellan städerna, inklusive nattågen. Vissa resandetåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka resandetåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget. 1987 infördes ett namgivet tåg igen, när nattåget Stockholm-Hamburg fick status som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg och döptes till "Alfred Nobel".

* '''CityExpress''' hade premiär den 28e februari 1983 mellan Stockholm och Göteborg, tåget bestod av fyra [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''A2F''']]-vagnar och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3F''']]. Underlittera '''F''' stod för särskild utrustning, framför allt hade SJ utrustat tåget med telefon så att affärsresenärerns kunde göra affärer under resan. Tågen gick med ett [[tågpar]] tidigt på morgonen och ett [[tågpar]] på eftermiddagen. Då hade man dessutom pressat restiderna till under fyra timmar genom att ha få stopp och att prioritera trafiken. Nästa linje som öppnade var Stockholm - Karlstad, där räckte två [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2F]] och en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3F]]. Till dessa tåg valde man alltså inledningsvis bort de nya vagnarna ur [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7/B7''']]-generationen. Fr.o.m. tidtabellsskiftet 1987 medförde CityExpress även andraklassplatser.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_Rc2_1073.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc2 1073 med CityExpress-tåg vid Göteborg. Källa Samlingsportalen Jvm.KCAA00753
|}

* '''InterCity''' infördes 1985, då som ett alternativ som skulle vara snabbare än de vanliga resandetågen. Hit koncentrerades [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|de nya personvagnarna]], så sammansättningen för de tidigare InterCity kunde vara fyra [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|'''A7''']], en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|'''R3''']], och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|'''B7''']] samt [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|'''B4''']]. Inledningsvis gick tågen varannan timme på Stockholm-Malmö och Sundsvall-Stockholm-Göteborg.

== Godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken fortsatte öka. Lönsamheten var också svag.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er rangerades med lokalgodstågets [[lok]], men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd och gick med 60-70 km/h. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen (80-100 km/h), för prioriterat gods, såsom kyl- och varmvaror, färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods. De hade färre stopp och gick längre distanser än normalgodståg. Tågen delas in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation.

'''Systemtåg''' fortsatte expandera under denna tid. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning Flottningen] upphörde på flera älvar, vilket innebar en fortsatt ökande efterfrågan på timmertåg. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, flis, [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]], [[Svensk industri för MJ: järn och stål|järn, stål]] och [[intermodal trafik|intermodala laster]] förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade ett rött hörn upptill, expressgods en röd streckad ram), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i resandetåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa resandetåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, oavsett tågslag. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.

'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickade direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Växjö godsmagasin.jpg|Växjö godsmagasin]]
|-
| class="imageCaption" | Terminalmagasinet i Växjö på 80-talet, med Gbs-finka trots uppmaningen i godsvagnsföreskrifterna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15809
|}
'''Spridningsgods''' var ett mellanting mellan styckegods och vagnslastgods. Kunden lastade själv vagnen som en vagnslast, som skickades till en lämplig mottagningsstation, i regel ett terminalmagasin. Därifrån åtog sig SJ att skicka godset vidare till olika mottagare med egna lastbilar. Spridningsgods kunde också skickas i container, behållare eller pallbox.

'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.

'''[[intermodal trafik#Csam|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till ASG.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns|'''Sdgmns''']] 1985-87.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där normalgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en banstäcka. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
====RIV-avtalet====
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

Utländska [[privatvagnar]] disponerades enligt ägarens order. Mottagande järnväg hade dock rätt att återsända utländsk privatvagn till hemstationen åtta dagar efter lossning, eller efter femton dagar om vagnen anlänt tom.

====Interfrigo====
För [[vagnar]] som ingick i det internationella kylvagnssamarbetet [[Interfrigo]] gjordes undantag från de generella reglerna i RIV-avtalet, i syfta att öka utnyttjandet av kylvagnarna. När en Interfrigo-vagn lossats, behövde den inte skickas hem, utan fick nyttjas av SJ till andra kyltransporter.

Vagnarna var ofta märkta Interfrigo, men även andra vagnar från de ingående järnvägsbolagen ingick i Interfrigos vagnpark. [[Privatvagnar]] ingick också. Från SJ ingick vagnar littera '''[[SJ godsvagn litt Ibblps|Ibblps]]''', '''[[SJ godsvagn litt Ibps|Ibps]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Icps|Icps]]'''.

När en kyltransport beställdes till "det sydliga utlandet" (d.v.s. skulle lämna Sverige via Danmark eller Tyskland), valdes i första hand [[privatvagnar|privata]] utländska Interfrigo-vagnar, i andra hand järnvägsegna utländska Interfrigo-vagnar och i tredje hand SJ:s egna Interfrigovagnar.

Vid transporter från Sverige till Norge fick endast svenska och norska kylvagnar användas.

Vid tomvagnstransporter av Interfrigo-vagnar anges "Interfrigo" som kund. Interfrigos huvudkontor i Basel fick regelbundna uppdateringar om tillgången på kylvagnar, och kunde beordra omfördelning mellan olika länder vid behov.

====Intercontainer====
Tåg för [[Intercontainer]] gick i Sverige, bland annat en containerpendel mellan Göteborg och Oslo och tåg för Volvo Gent-Göteborg samt Gent-Olofström. Vagnfördelningen för dessa vagnar leddes helt från Intercontainer. Intercontainers tåg gick i övrigt endast till de stora containerterminalerna Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och Solna.

Intercontainers vagnar fick endast använda färjorna Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

====TEEM====
Internationella godsexpresståg inom Trans-Europ Express Merchandises (TEEM) i Europa innebar att godsvagnar från Sverige kunde nå destinationer över större delen av Europa på två till tre dygn.

== Linjetyper ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer eller är viktiga tvärförbindelser. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

CityExpress trafikerade endast Västra Stambanan och Nordvästra Stambanan. InterCity trafikerade Västra Stambanan och Södra Stambanan. Övrig persontrafik löstes med resandetåg.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och en handfull godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Godståg 80-tal.jpg|Godståg 80-tal]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Rc4 1263 med godsexpresståg. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03482
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några resandetåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet. Styckegods längs malmbanan gick alltjämt med tåg.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen).

Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten koncentrerades nu till Köpenhamn, Hamburg och Berlin, i form av sitt-, ligg- och sovvagnar. Sovvagnen till Moskva gick också en gång i veckan. 1987 blev nattåget Stockholm-Hamburg upptaget som [http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html EuroCity]-tåg, och fick namnet "Alfred Nobel".

Kapaciteten för godstrafik var 430 vagnar per dygn i en riktning på Helsingborg-Helsingör, 60 vagnar på Malmö-Köpenhamn, 540 vagnar på Trelleborg-Sassnitz och 90 vagnar på Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie. [[Intercontainer]] körde nu tåg för Volvo mellan Gent och Olofström och mellan Gent och Göteborg.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbidelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att den lokala trafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal resandetåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel både nattåg och dagtåg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Mellan Stockholm och Oslo gick ett direktgående tåg för [[intermodal trafik]] på vardagar. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Krylbo – Mjölby, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor var antalet mellanstationer reducerat.

InterCity trafikerade Ostkustbanan. Alla persontåg på övriga linjer blev nu "resandetåg" enligt det nya systemet. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Gävle 1986.jpg|Gävle 1986]]
|-
| class="imageCaption" | SJ [[SJ ellok litt Ra|Ra]] 990 & [[SJ ellok litt Rc|Rc4]] 1180 i Gävle 1986. Foto Phil Richards, Wikimedia Commons
|}

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Halmstad – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i resandetåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Strängnäs 1980.jpg|Strängnäs 1980]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]] i Strängnäs 1980. Foto Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ01122
|}

=== [[Vut]]-bana ===
Vissa mindre bibanor trafikerades enbart med [[vagnuttagning]]ar (vut). Detta gällde banor med enbart godstrafik, och innebär att hela banan reserverades för en [[vagnuttagning]], normalt sett tills vagnuttagningen återkom till utgångsstationen. [[Sth]] för en [[vut]] var 40 km/h. Möten fick inte förekomma (även om det ibland fuskades med detta), och trafiken behövde bara en [[tågklarerare]], oftast vid banans grenstation. På en vut-bana fanns normalt sett ingen annan [[bevakad station]].

== Enskilda järnvägar ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat [[fjärrblockering]]sssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ skulle hålla med en procentandel av SJs godsvagnspark. SJ blev hälftenägare i TGOJ 1982.
* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre industribana i Bergslagen som körde viss godstrafik mellan Gyttorp och Otterbäcken. NBJ blev ett eget bolag i SJ-koncernen 1979 och gick helt upp i SJ 1985. Fram tills dess gällde att NBJ godsvagnar skulle skickas tillbaka NBJ utan dröjsmål, kunde inte last hittas på lossningsstationen skulle den skickas hem tom.
* [[NKlJ]] (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/grafT81/index.html Ekeving.se: SJ Grafisk tidtabell T81. 31 maj 1981 - 22 maj 1982]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/npl/index.html?fbclid=IwAR3jbaIYdNdCVcC0MIkHm6XIs6Adl_4DQF9gh--H42aZQEicqC4bjPU0Ijw Ekeving.se: Normalplaner] (Vissa normalplaner för persontåg 1968 - 1988).

[http://www.grahnert.de/fernbahn/eurocity/ec.html Fernbahn: 20 Jahre EuroCity] (Om införandet av EuroCity-tågen 1987).

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260811 Järnvägshistoriskt forum: Frostig början för 40 år sedan] (Vagnar i Göteborgståget 137).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279370 Järnvägshistoriskt forum: Liggvagnar i tåg till kontinenten]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211090 Järnvägshistoriskt forum: Tåget Alfred Nobel igen.] (Diskussionstråd).

[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=505774 Postvagnen: Som jag minns, 1980-11-06] (Rangering i Älvsjö 1980).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

== Tryckta referenser - allmänt ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

[[Lars-Olov Karlsson]] & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en [[grafisk tidtabell]]).

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Karin Rosander m.fl. (red.): ''Järnvägen 150 år''. Stockholm: Informationsförlaget 2005.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Kalle Kindgren & Niclas Sjöquist: "Kalle höll ångan uppe vid järnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (41 år i järnvägens tjänst).

Lars Olov Karlsson: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Staffan Sävenfjord: "Serveringsprov på X9-tåg Stockholm-Falun." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Regerings-ja för snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Tillstånd för SJ att köpa tre prototyper).

Torgny Palm: "City Express - Nya affärståget." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1983 (Premiären på CityExpress).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Torgny Palm: "InterCity-premiär i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Om [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]-vagnarna och IntercCity).

Staffan Sävenfjord: "Mittelthurgau och Intraflug: Tre schweiziska turisttåg i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Chartertåg som gick i Sverige, inklusive sammansättning).

Staffan Sävenfjord: "Här är det ingen SJ-kris! Chartrade tåg rullar som aldrig förr." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987.

Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Stefan Nilsson: "Blandat tåg 1984." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Bilder på ett resandetåg som medför godsvagnar).

Redaktionen: "Internationellt 1980-tal." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bilder på internationellt tåg, eventuellt "Alfred Nobel").

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

== Tryckta referenser - godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare)

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1980.

Trafikavdelningen, godstransportsektionen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1963.pdf Godsvagnsföreskrifter]'' (SJF 636). Chefen för statens järnvägar 1963-1981.

Statens Järnvägar: ''SJ Frakthandbok.'' Stockholm: författaren 1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

SJ Huvudkontoret, Godstransportavdelningen: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/SJM_6-88.pdf ''Förteckning över företag, som har privatvagnar registrerade i SJ vagnpark, samt över företag, som hyr privatvagnar av SJ''] (SJM 6/88). Författaren 1988.

[[Christer Engström]]: "Det moderna godståget." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling''. Stockholm: Allt om Hobby 1994. s. 13 (Om godståg på 1980- och 90-talet).

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Christer Andersson: "Diverse timmervagnar som rullat i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bestämmelser). 
Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Intercontainer]]
[[Kategori: Interfrigo]]

Skala 009

2025-04-30T10:07:23Z

Admin: /* Inledning */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala 009 innebär modeller av [[smalspår]]iga järnvägar i [[skala 00]], 1:76 på [[Skala N|N-skalespårvidd 9 mm]]. Skalan är brittisk och förebilderna kommer oftast från Storbritannien.
==Inledning==
009 är sannolikt den vanligaste spårvidden för smalspårsbygge i Storbritannien. Smalspår var inte så utbrett på den brittiska huvudön, så förebilderna är en brokig samling småbanor med spårvidder mellan 2-2,5 fot (610-762 mm), alla rätt olika till sin karaktär.

[https://009society.com/news/?v=f003c44deab6 009 Society] företräder skalan. Föreningen organiserar också övriga smalspårvidder i [[00]] och [[H0]] i Storbritannien.

==Utbud==
[[Peco]] har [[flexräls]] och [[växlar]], samma som för [[H0e]].

[[Bachmann]] har ett utbud av [[färdigmodell]]er, och [[Heljan]] har givit ut ett par ånglok. [[Peco]], i samarbete med [[Kato]], har släppt ett ånglok från Ffestiniog Railway. [[Peco]] har också sedan tidigare några lokbyggsatser och vagnar som [[färdigmodell]]er. I övrigt finns en rik flora av [[småserietillverkare]].

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: 009 Gryndene Halt.jpg|1000px|009 Gryndene Halt.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Gryndene Halt, en station på den [[frilansa]]de ''Evaleight Light Railway'', från Sussex Downs 009 group
|}

==Wiki-artiklar om smalspår==
[[Skalor för smalspår]] 
[[Svenskt smalspår]] 

==Webreferenser==
[https://009society.com/news/?v=f003c44deab6 009 Society] (Föreningens hemsida).

[https://www.bachmann.co.uk/category/model-railway/narrow-gauge Bachmann.co.uk: Narrow Gauge - British OO9 Scale] (Bachmanns utbud av modeller).

[https://heljan.dk/collections/009-lokomotiver Heljan.dk: 009 Lokomotiver] (Heljans ånglok).

[https://peco-uk.com/products/an-introduction-to-009-modelling Peco-uk.com: An introduction to 009 Modelling] (Bok).

==Tryckta referenser==
Peter Kazer: ''Narrow Gauge Railway Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 2001 (Bygge av smalspår med brittisk förebild).

Björn Dahlström: "En närmare titt på en byggsats från Dundas, deras class D-vagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 25/1984 (Recension av [[plastbyggsats]] av en godsvagn till militärjärnvägarna under första världskriget, 009).

[[LOK]]: "Smalspårsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1985, s. 43 (Kenny Tennesmed importerar Dundas [[plastbyggsatser]]).

Clas Ahlstrand: "Lättbyggd godsfinka." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Recension av Ninelines NL 7, finka från Welshpool & Llanfair, 009).

Clas Ahlstrand: "Saltford Models - 009 with a difference." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 28/1985 ([[Byggsatser i etsad metall|Etsade byggsatser]]).

Björn Dahlström: "En ordentlig titt på Dundas tippvagn för 009." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension).

Björn Kalin: "Drömmen om en MJ-anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1994 (Portabel rundbana med svensk förebild).

Mats Dahlström: "Hunslet 'War Office' 4-6-0T." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 ([[Vitmetallbyggsats]] i 009, [[axelföljd]] 2'C).

Mats Dahlström: "Pansarlok på smalt spår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995 ([[Vitmetallbyggsats]] i 009).

Mats Dahlström: "Baldwin Gas Mechanical i 009." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 99/2007 (Byggsats från Meridian Models).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes Publishing 2007.

Mats Dahlström: "Nigel Lawton O&K RL1C i 009." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013 (Recension).

"009 från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018, s. 35 ("Lyn" från Lynton & Barnstable, [[axelföljd]] 1'B1').

Joakim Sannagård: "The Cornmill. Smalspåret vid kusten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2019 (Utställningsanläggning från Nederländerna).

"Påhittat av Fourdees." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 19 ([[Frilansa]]t lok med [[Kato]]-drivning).

Charles Insley: "Ulvaryd strand - En svensk 00e-odyssé." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 156/2021 (009 med svenska förebilder).

Håkan Nilsson: "En liten plätt av Wales - Cardigan Bay Heritage Railway." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 157/2021 (Mindre utställningsbana).

Charles Insley: "Att bygga Virå på 009-spår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 158/2022 ([[Scratchbygge]] i [[styren]], [[axelföljd]] 1'B1').

Stefan Nilsson: "Double Fairlie från [[Bachmann]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 158/2022 (Recension av ånglok från Ffestiniog Railway).

"Ånglok för 009." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022, s. 15 (Quarry Hunslets från [[Bachmann]]).

Charles Insley: "'Majorn' - fritt i 00-9." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 160/2022 ([[Scratchbygge]] av [[frilansa]]d ångvagn i [[styren]]).

</div>
[[Kategori: Skala 009]]
[[Kategori: Skala 00]]
[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: 600 mm]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Spårvidd 9 mm]]
[[Kategori: Bachmann]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Kato]]
[[Kategori: Peco]]

Epoker

2024-12-21T10:49:24Z

Admin: /* Tryckta referenser */

'''Epoker för modelljärvägar''' används för att strukturera järnvägshistoria för modelljärnvägsbruk.
==Inledning==
Epoker kan användas till få en översiktlig bild av vilka järnvägsfordon, och vilka märkningar, som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system för europeiska [[förebild]]er, fastställt av [[Morop]]. Detta system utgår från en allmän epokindelning: [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. Sedan finns det specifika epokindelningar för flera av [[Morop]]s medlemsländer:

* [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf Tyskland]
* [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem801A_d.pdf Österrike]
* [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem804CH_d.pdf Schweiz]
* [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem808DK_d.pdf Danmark]
* [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem818NL_d.pdf Nederländerna]
* m.fl.
På svensk MJ-wiki har vi producerat ett förslag till [[svenska järnvägsepoker]].

==Epoker enligt NEM 800==
Nedan följer en sammanfattning och översättning av den allmänna epokindelningen för europeiska järnvägar i [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800].

Epokerna har flytande gränser, se tabellen. I de landspecifika epokindelningarna indelas epokerna dessutom i perioder, som betecknas med liten bokstav.

{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod'''
| '''Beskrivning av epoken'''
|-
|
'''Epok I''' 1800-talet - 1920-25
|
De första järnvägarna byggs, utveckling av ånglok, många privatbanor med fordonspark i olika färger.
|-
|
'''Epok II''' 1920-25 - 1945-50
|
Fortsatt utveckling av standardiserade fordons- och trafikföreskrifter, delvis internationellt (RIV, RIC). Elektrisk drift införs på vissa linjer, ljussignaler börjar införas.
|-
|'''Epok III''' 1945-50 - 1965-70
|
Återuppbyggnad efter kriget, utveckling av moderna fordon. Ångdrift börjar ersättas med eldrift och dieseldrift. Systemet med tre klasser i persontrafiken ersätts med två, första klass betecknas med gul linje på vagnarna.
|-
|
'''Epok IV''' 1965-70 - 1985-90 
|
Efter hand fasas ångdriften ut. Ett internationellt litterasystem införs för godsvagnar, och i viss utsträckning även för personvagnar. [[Intermodal trafik]] växer fram.
|-
|
'''Epok V''' 1985-90 - 2005-10 
|
Nationella snabbtågsnät utvecklas i flera länder, marknadsorienterad färgsättning av fordon, inledning av liberalisering av järnvägsnätet, statsbanor omvandlas till aktiebolag och delas upp i trafik- och banbolag samtidigt som person- och godstrafik separeras.
|-
|
'''Epok VI''' 2005-10 - 
|
Traditionella järnvägsbolag ersätts av flera [[tågoperatörer]] utan egen infrastruktur som bedriver nationell eller internationell person- eller godstrafik. De äldre internationella järnvägsstandarderna (RIC, RIV o.s.v.) ersätts med nya EU-standarder (OTIF, TSI). Nationella snabbtågslinjer börjar sammanfogas till ett internationellt snabbtågsnät. Minskning av godstrafiken med nedläggning av många godstrafikanläggningar och färre rangerbangårdar. Motorvagnar dominerar i persontrafiken, medan [https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg systemtåg] dominerar i godstrafiken.
|}

==Andra wiki-sidor==
[[Svenska järnvägsepoker]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]] 

Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''.

==Webreferenser==
[https://img1.wsimg.com/blobby/go/8e84aa5d-8239-474e-983b-e7d0fa0d8caf/downloads/RR%20Timelines%20Show%20Part%201N%20v24.pdf?ver=1720906883747 Cincy-div7.org: Using Timelines] (Amerikanska epoker).

[https://www.trains.com/mrr/beginners/choosing-an-era-to-model/?fbclid=IwAR3xtPDHhXXalbzbaapLxCz8Vr64KYW6_RhG_DQhKVmth0XtfKh6EypDC-M_aem_AUOKRN2WA_PaUusKlrBAHcIdEU72STfq56qBxFYBgUGaW28DFjG65T5CVU8tg47Fejw Model railroader: Choosing an era to model] (Om att välja tidsperiod för amerikanska förebilder).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16285/ny-studie-europeiska-nattag-gor-storslagen-comeback Järnvägsnyheter.se: Ny studie: Europeiska nattåg gör storslagen comeback]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

==Tryckta referenser==
J. W. Hill: "Varför inget 'epok-tänkande'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (De första förslagen om ett epoksystem inom [[Morop]]).

Tågny: "DSB - bästa järnvägsföretaget i Norden?" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.

[[Rutger Friberg]]: "Roco: Många förbättringar - några nyheter - kvaliteten i centrum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993, s. 24 ([[Roco]] har epokinformation i sina kataloger).

Anders Linde: "Orientexpressen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015.

Markus Öbrink: "TEE - Trans Europ Express." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019.

Markus Öbrink: "De två tyska supertågen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Om DB VT 11.5 och DR VT 18.16).

Markus Öbrink: "RailJet: centraleuropeiska snabbtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022

[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: MJ-termer]]
[[Kategori: Standarder]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: NEM]]

Artiklar om äldre tågstyrning

2024-12-21T10:43:55Z

Admin: /* Tryckta referenser - analoga flertågssystem */

På denna sida redovisas äldre artiklar ur svensk [[Tidskrifter|MJ-press]] som behandlar tågstyrning.
==Tryckta referenser - allmänt==
Torgny Palm & Lars Granler: "Flertågssystem i översikt: Det nya sättet att köra tågen!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1985 (Då aktuell marknadsöversikt över flertågssystem, digitala som analoga).

[[Jan Jangö]]: "Det finns många andra flertågssystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985 (Marknadsöversikt).

[[Rutger Friberg]]: "Megabooster för stora tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998 (Hembyggd [[booster]] för [[skala 1]] och [[skala G]]).

[[Rutger Friberg]]: "Jätte-booster från MRC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998, s. 80 (På 8 A).

[[RAF]]: "Eget lokljud i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999, s. 18 (Från [[ESU]] för både [[DCC]] och [[MM]]).

[[Rutger Friberg]]: "Den felande länken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003, s. 49 (Brygga mellan [[LocoNet]] och Xpressnet, Uhlenbrock 63840).

[[Rutger Friberg]]: "Det ska vara en pekskärm i år!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007 ([[Nürnberg]]-nyheter från [[Märklin]], [[Hornby]], [[Viessmann]], [[Bachmann]] och Zimo).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2007. Nytt för teknik-freaks." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2007 (Bl.a. funktionsdekodrar för servo från Viessmann och Conrad).

==Tryckta referenser - [[progressive cab control]]==
[[JJ]]: "Svensk modelljärnvägsnyhet: Fjärrblockeringssystemet Fridah." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981 (System för "Progressive Cab Control" från [[Rutger Friberg]] och Arne Dahlberg).

[[Rutger Friberg]]: "Railistic 1.0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 32 (PC-program för Progressive Cab Control).

Lars-Göran Nilsson: "Svenskt digitalt alternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Spänningsmodulerad Progressive Cab Control).

==Tryckta referenser - [[analoga flertågssystem]]==
"Eggerbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1970, s. 16 (Om [[Jouef]] och Télécommande, deras [[analoga flertågssystem]]).

Freddy Stenbom & [[Jan Jangö]]: "Årets nyheter i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974 (Bl.a. [[Trix]] EMS, "Elektronische Mehrzug-Steurung". Svensk importör fanns inte vid tillfället).

[[Jan Jangö]]: "Svenskt elektroniskt system för modelljärnvägdrift." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977 (System BN, system för tågkontroll från Lövånger Elektronik, med ljud).

"Nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Presentation av Salota. Leksaksreparatören importerade).

[[Jan Jangö]]: "Flertågssystem från Salota." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).

==Tryckta referenser - digitala system före [[DCC]]==
[[LOK]]: "Lok om modelljärnvägar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 ([[Märklin]] ([[MM]]) och [[Fleischmann]] (FMZ) aviserar system).

[[LOK]]: "Zimo flertågssystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985, s. 44 (Leksaksreparatören importerade).

[[Jan Jangö]]: "Märklin Digital H0 är här!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985 ([[Märklin-Motorola]] generation 1).

[[Krister Brandt]]: "Hobbynytt i Nürnberg. Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 ([[Arnold]]s första system).

Gunnar Tufvesson: "Allt om hobby synar: Märklin digital - den ideala flertågsstyrningen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Recension av första generationen [[Märklin-Motorola]]).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Allt om hobby synar: FMZ Fleischmann digital. Ett flertågssystem för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1988 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Hitta rätt i digitaldjungeln." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Översikt över digitala system "före DCC").

[[Rutger Friberg]]: "Allt om hobby synar. Fleischmann FMZ - flertågsstyrning för N & H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Recension).

[[RAF]]: "För 2R-digital: Tyska DIGICOM för alla skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 12.

[[Rutger Friberg]]: "Byggtips. 2-räls MJ digital. Ge loken nya egenskaper." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Dekoderprogrammering från dator, med utrustning från svenska Raytec).

[[Rutger Friberg]]: "2-räls digital. Commander 6 - inte bara för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Från [[Arnold]]).

[[Rutger Friberg]]: "För Trix digitalrallare. [[Selectrix]] i närbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995 (Recension).

==Tryckta referenser - [[DCC]], allmänt==
[[L.O. Karlsson]]: "Digitrax i Norge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 20 (Digitrax hos Laar Import som distribuerar i Norge).

[[Rutger Friberg]]: "Aktuellt om digital MJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996.

[[Rutger Friberg]]: "Lenz och NCE har samma kontrollbuss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 74 (NCE antar [[Lenz]] X-bus).

[[Rutger Friberg]]: "För H0-rallaren. Godsfinka med ångloksljud!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998.

[[RAF]]: "Effektljud i godsvagnar och byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000, s. 18 (Både autonomt och DCC-styrt).

[[Rutger Friberg]]: "Nytt för DCC-rallare: Railcom - där loken talar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2002 (Presentation).

[[Rutger Friberg]]: "Nytt från Digital Plus: Railcom - feedbacksystemet klart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002, s. 49 (Från [[Lenz]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Rampmeter för den större digitalanläggningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Mätinstrument för fyrkantvåg från Tonys Trains).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Rocomotion gör entré." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Datorstyrning till [[Roco]]).

[[Rutger Friberg]]: "Railcom ökar farten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007, s. 20.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt för DCC-rallare: Trimma loken med ny PC-funktion." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2009.

==Tryckta referenser - [[DCC]]-system, allmänt==
[[Rutger Friberg]]: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Recension av [[Lenz]] första system under eget namn).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt: Ännu ett nytt MJ-digitalsystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995 (Presentation).

[[Rutger Friberg]]: "Allt om hobby synar. System ett - för digitala finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Recension av Wangrow System One).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Proffssystemet Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 16 (Zimo går över till [[DCC]]).

[[Rutger Friberg]]: "ZTC - Nostalgi för ångloksvänner. Engelskt digitalsystem testat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996.

[[Rutger Friberg]]: "AoH provar kanadensiskt digitalsystem för MJ: Ramtraxx." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt digitalsystem för nybörjare: Command 2000." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Recension av system från MRC).

[[Rutger Friberg]]: "Test av digitalsystem för MJ: Zimo för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "PC-styrning för tvårälsrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Hemmagjort DCC-system). 
[[Rutger Friberg]]: "PC-styrning för tvårälsrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998. 
[[Rutger Friberg]]: "PC-styrning för tvårälsrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998.

[[Rutger Friberg]]: "DCC för mj-rallare: Äntligen Arnold!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998 (Arnolds [[DCC]]-system).

[[RAF]]: "Fleischmann skalar upp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000, s. 13 (Twin System [[DCC]]-system ersätter FMZ).

[[Rutger Friberg]]: "Easy DCC - en byggsats för proffsen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002, s. 14 (System från ZTC).

[[Rutger Friberg]]: "För ångloksälskare: Engelska ZTC i DCC:s finrum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "MRC utmanar DCC-världen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Recension av Prodigy-systemet).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Trix Systems = DCC + [[Selectrix]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Stegvis övergång till DCC).

[[Rutger Friberg]]: "Massoth DiMax: Kraftfullt digitalsystem för stora tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Viessmann Commander - en multicentral med färgmonitor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008.

[[Rutger Friberg]]: "Bildställverket flyttar in." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 ([[ESU]] lanserar ECoS).

[[Rutger Friberg]]: "Andra generationens ECoS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010.

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

==Tryckta referenser - [[DCC]]-system, Bachmann==
[[Rutger Friberg]]: "Bachmann under 100$ för digital startsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (E-Z Command, första centralen från [[Bachmann]]).

Mats Dahlström: "Bachmann Dynamis körkontroll." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Trådlös körkontroll från Bachmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2008.

==Tryckta referenser - [[DCC]]-system, Digitrax==
[[Rutger Friberg]]: "Digitrax passar europeiska system." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (Digitrax första [[DCC]]-system).

[[Rutger Friberg]]: "Ett nybörjarsystem som vuxit: Digitrax generation 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Digitrax ökar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 75 (Marknadsledande i USA med 20 anställda).

==Tryckta referenser - [[DCC]]-system, Roco==
[[Rutger Friberg]]: "Roco digital för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995 (Recension).

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på nygammalt vis. Eftertankens kranka blekhet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Digitalisering med [[Roco]]).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg med mobilen - nytt digitalsystem från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (App för Z21).

==Tryckta referenser - [[DCC]]-system, Uhlenbrock==
[[Rutger Friberg]]: "Nytt för digitalrallare: Intellibox från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Nytt för I-box vänner. Efter Fred kommer Daisy." ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2003 (Recension).

==Tryckta referenser - [[DCC]], trådlöst==
[[Rutger Friberg]]: "Förr DCC-rallare: Radiostyrt från Digitrax." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 45 ([[Körhandtag]] med radio).

[[Rutger Friberg]]: "Digitrax kör trådlöst!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt för DCC-rallare: Styr tåget per telefon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2002 (Från [[Lenz]]).

[[RAF]]: "Trådlöst från amerikanska CVP." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 9 ([[Körhandtag]]).

==Tryckta referenser - [[DCC]]-dekodrar allmänt==
[[Rutger Friberg]]: "Nu är pulsbreddsmodulation på agendan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (Anpassning av [[pulsbreddsmodulation]] till [[mikromotorer]]).

[[Rutger Friberg]]: "För digitalrallare i H0: Ångloket som spränger ljudvallen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Ljudmodul från Throttle-Up).

[[RAF]]: "Lenz med minsta dekodern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 17.

[[Rutger Friberg]]: "Dekoderbyggsats för H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999 (Från North Coast Engineering).

[[RAF]]: "Två starka nyheter från Soundtraxx." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999, s. 18 (USA:s största tillverkare av ljuddekodrar).

[[RAF]]: "H0-dekoder med N-skalemått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 31 (Från Kühn).

[[Rutger Friberg]]: "[[Viessmann]] med minsta dekodern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002, s. 13.

[[RAF]]: "Avdelningen för teknikfreaks." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 13 ([[Lenz]] presenterar sin första lösning kondensatorstöd).

[[RAF]]: "Universalmoduler för digital." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 8 (Flexibel tillbehörsdekoder från Michael Franke).

Mats Dahlström: "Under luppen... Mer om ljuddekoder Tran SL51-2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 93/2005 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Nu låter det om Digitrax." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Digitrax första ljuddekodrar).

[[Rutger Friberg]]: "Tsunami från Soundtraxx." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006, s. 53 (Ny ljuddekoderfamilj).

"Ny serie Plusdekodrar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2009 ([[Lenz]] nya serie dekodrar).

[[Christer Engström]]: "Programmering och mappning av ljusfunktioner." i [[Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Redaktionen: "Dekodermontering. Om att digitalisera tvårälslok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.

"Ny generation lokdekodrar till Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010, s. 11.

"Ny svensk dekodertillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010, s. 11 (EMP, Elektronik & Modellproduktion i Gävle).

[[Rutger Friberg]]: "Universaldekoder med växelmotor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010 ([[Viessmann]] 4554).

"EasySound ger nya nya ljudkulisser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011, s. 12 (Ljudekodrar för ombordmontering eller i anläggningen).

[[Rutger Friberg]]: "Superdekodern från Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).

Bengt Nylén: "Eget ljud i dekodern." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 117/2011 (Egna ljudfiler i dekodrar från CT Elektronik).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "För DCC-rallare: H0-system för svenska signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Signalsidans signaldekodrar).

==Tryckta referenser - [[DCC]]-dekodrar ESU==
[[RAF]]: "Electronic Solutions i Ulm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 18 (Första ljudmodulerna för [[DCC]]).

[[RAF]]: "ESU Lokpilot utan ljud." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 30.

[[Rutger Friberg]]: "Generation 2 från ESU: Ny ljuddekoder med finesser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003, s. 47.

Mats Dahlström: "Under luppen: Ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005 (Recension av ESU loksound 3 och Tran GE70).

[[Rutger Friberg]]: "Ny SwitchPilot för växelservon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008, s. 20 ([[ESU]] servodekoder för både [[DCC]] och [[MM]]).

[[Rutger Friberg]]: "Många nyheter i ESU:s lokdekoder 4.0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011.

==Tryckta referenser - [[DCC]], övriga produkter==
[[Rutger Friberg]]: "Avancerade Digitrax-tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996.

[[Rutger Friberg]]: "Smart modul för digital vändslinga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 48 (LK100 från [[Lenz]]).

[[Rutger Friberg]]: "System ett expanderar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Nya produkter till Wangrow System One).

[[Rutger Friberg]]: "Det digitala bildställverket. Nyhet som underlättar för DCC-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension av [[Lenz]] LW100).

[[Rutger Friberg]]: "Digitalnytt: Interface till bildställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Nya moduler från [[Lenz]]: LW120 och LW130).

[[Rutger Friberg]]: "Efterfrågad DCC-nyhet: Nytt PC-interface till Digital Plus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2002 (Från [[Lenz]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. DCC protokoll-analys." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Standalaone-sniffer).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Zimo-nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2006 (Nytt [[körhandtag]] MX31).

[[Rutger Friberg]]: "Multimusen från Roco gör entré." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006.

Anders Latterman: "Sprog II - billig dekoderprogrammerare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.

[[Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

Niclas Westerlund: "'Rullande järnväg'. Bachrus Speedometer." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Test av rullställ med programvara för dekoderprogrammering).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).

==Tryckta referenser - funktionsstyrning==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Hembyggt digitalsystem för fasta funktionsdekodrar). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989. 

[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: DCC]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Kontroll]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Vägfordon till skala H0 - allmänt

2024-12-21T10:40:10Z

Admin: /* Tryckta referenser - allmänt */

På denna sida behandlas [[vägfordon]] för [[H0]]. [[Vägfordon till skala H0 personvagnar|Personvagnar]] och [[Vägfordon till skala H0 lastvagnar|lastvagnar]] redovisas separat.

==Inledning==
Det är få [[modelljärnväg]]ar som inte har ett vägfordon någonstans på anläggningen. Bilar är naturligtvis bara en av många landskapsdetaljer som kan användas för att göra en modelljärnväg mer levande, men de har länge varit ett kärt nöje hos många MJ-byggare att förse sin bana med vägfordon. För många är det en egen hobby i hobbyn.

För den som vill bygga en förebildstrogen modelljärnväg kan vägfordon användas till att indikera för betraktaren vilken [[epok]] (och plats) som avses, eftersom vägfordon i allmänhet ersatts snabbare än järnvägsfordon och byggnader, t.ex.

Nedan presenteras övergripande utbudet av vägfordon i [[H0]]. Vägfordon för 1:87 har sin bakgrund som just detaljer för modelljärnvägar i skala [[H0]], men också kommit att bli ett samlargebit som egen hobby. Det finns ett stort utbud, och produktionen domineras av [[färdigmodell]]er i [[styrenplast]], men även [[färdigmodell]]er i [[zinkgjutgods]], [[byggsatser i vitmetall|vitmetallbyggsatser]], [[byggsatser i resinplast]] och [[plastbyggsatser]] förekommer. H0 domineras av kontinentaleuropeiska och amerikanska förebilder.

Tillverkare: [[Brekina]], [[Brimalm]], [[Frykmodell]], [[Herpa]], [[Modell-Mekanik]], [[Modellproduktion]], [[Roskopf]], [[SMJ]], [[Wiking]] m.fl. 
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/29/Automodell-Brekina-Opel-Rekord-P2-Limousine.jpg 
En Opel Rekord P2 från Brekina.

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[http://www.87thscale.info 87th Scale Info] (Egentligen primärt en europeisk webbplats för samlare av fordonsmodeller i skala 1:87. Primärt tillkommen i syfte att ge så mycket information som möjligt för att underlätta för samlare samtidigt som man även stödjer de tillverkare som producerar modeller i skala 1:87).

[https://modellbilar.brommahobby.com Bromma Hobby] (Modellbilar och [[plastbyggsatser]])

[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=34&t=5964 Mötesspåret: AWM har lagt ner produktionen] (Tillverkare av lastbilar i H0 som upphört med produtionen i maj 2020).

[https://rclastbilar.se/forum/index.php/board,52.0.html RcLastbilar.se: Modeller 1/87] (Diskussionsforum för självbygge av H0-fordon).

[http://www.geocities.ws/rococlub/ Roco Minitanks Collectors Club] (Klubb just med syfte att underlätta och informera samlare av de modeller som tidigare gick under namnet Roco Minitanks. Modellerna i sig finns inte längre kvar i Rocos regi utan produktionen har tagits över av [[Herpa]]).

[http://newsletter.simba-dickie.com/newsletter/unser_messehighlight_2018.6f690d278e80638dd6e749e44927fffa-1163.html?i=00000000000002660309 Simba-dickie: 1:87 VW T1 Samba bus] (Radiostyrd folkabus i H0).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23453.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Bilar i Sverige runt 1960?] (Tips om bilmodeller för Sverige 1960, i H0).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=24954.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Brekina Bedford TK]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=26016.0;topicseen Svenskt MJ-forum: En Büssing i SS-dekor från Brekina] (SS-buss från [[Brekina]]).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23346.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Nytt från Brekina och Premium Classixx (PCX) i skala 1:87...!] (Nya Volvo 66 och Saab 99 i H0 från Premium Classics).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=27115.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Super Model i Karlstad] (Tillverkare av svenska vägmärken i H0 från 1950-talet).

==Tryckta referenser - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Slätis: "Modellbilsbygge i H0. De gamla bilarna är mest lättbyggda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 ([[Scratchbygge]] av 1920-talsbilar).

"Omgjorda bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Diverse [[konvertering]]ar och [[försvenskning]]ar av Robert Liander).

Lars T. Stenson: "Färdigköpta bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Aktuellt sortiment för svensk MJ).

Gert Ekström: "Allt om Hobby synar: Jordan bilbyggsatser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Recension av Jordans [[plastbyggsatser]] i [[H0]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenska modellbilar från Östeuropa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Genomgång av utbudet, främst i H0).

[[LOK]]: "Svenskare järnväg: moderna bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Utbud och [[konvertering]]ar).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: äldre bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980 (Utbudet av bilmodeller i H0 från 1900 - ca 1960).

[[LOK]]: "H0-bilarna nu även självständig hobby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981.

"Bilar är också MJ-hobby." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Diverse [[konvertering]]ar och [[försvenskning]]ar).

Björn Svensson & Mats Dahlström: "Bilar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud av vägfordon för skala [[H0]], 1900-1939. Del 1). 
Björn Svensson & Mats Dahlström: "Bilar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 16/1982 (Del 2).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. [[Kibri]]-byggsatser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987 (Diverse [[plastbyggsatser]] av fordon).

Ingemar Nääs: "Svenska bilar i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Marknadsöversikt och [[konvertering]]ar).

[[LOK]]: "Småbilar i Australien." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Det australiensiska utbudet i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bygg svenska bilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Fordon för MJ-anläggningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995.

B.L. "Vagnbjörn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Från [[Märklin]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar. Bilbygge med följdverkan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998.

Den Gamble Rallaren: "Modelljärnväg på nygammalt vis. Billigt billikt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Äldre bilar).

[[RAF]]: "Udda volvobilar i svensk småserie." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008, s. 24 (Från JESModels).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nürnbergmässan 2010. Med hopp om fler H0-bilar under året." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nürnbergmässan 2011. Nya H0-bilar under 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011.

Iwan Stenman: "Björntjänster i H0!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Bygge av vagnbjörnar).

Stefan Nilsson: "Hemma hos Iwan Stenman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Svenska vägfordon, lastvagnar och lastmaskiner från [[scratch]] eller [[konvertering]]).

"Byggsatser i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 48 (Busch släpper äldre modeller som byggsatser, bl.a. Chevrolet Blazer 60227, Volvo PV 544 60222 och Unimog U 430 60278).

==Tryckta referenser - allmänt, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. Wiking." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Aktuella nyheter).

[[LOK]]: "Bilar i H0 och N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Bilar från US Hobby).

Gert Ekström: "Allt om Hobby synar. [[Skalenlig]]a H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 ([[Vitmetallbyggsatser]] från tyska Modelcar).

[[LOK]]: "Lok om järnvägar. Svenskare H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984, s. 49 (Svenska gnuggdekaler från Larsson Maskin & Hobby).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Bl.a. [[Wiking]] 35 år).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984.

[[LOK]]: "Bilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1985 ([[Nürnberg]]nyheter, bl.a. VW T1 från [[Brekina]], Scania R112H & T142H från [[Herpa]] och Volvo N10 från [[Wiking]]).

[[LOK]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1986, s. 8 (Hästvagn i plast från DDR).

[[LOK]]: "Svenska [[dekaler]] till H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1992 (Från Svensk Hobby & Modell Import).

[[LOK]]: "Nürnberg 1994. H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994, s. 19.

[[LOK]]: "'Ägg' bland bilnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Husvagnsbyggsats i [[vitmetall]] från [[TeknoBygg]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Plattformsgodis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 19 (Plattformstruckar i [[H0]] från [[TeknoBygg]]: Truck från Bergbolagen, ståtruck och plattformsvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003, s. 69 (Tempo Matador pickup från Epoche).

[[Rutger Friberg]]: "Två nyheter från Faller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009, s. 16 (Hästsläp).

"Modern släpkärra i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11 (Från [[Frykmodell]]).

"Detaljerat i 3D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024, s. 61 (Fordonsbyggsatser från polska Nanofaktura).

==Tryckta referenser - bussar, vänstertrafik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gert Ekström: "En kloss blir en buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Ritning volvobuss och byggeskrivning).

Gert Ekström: "Bygg en stadsbuss från 1931." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Bussbygge och ritning på Tidaholmsbuss).

Leif Olsson: "Byggtips: Malmö-buss för H0-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 ([[Scratchbyggd]] buss i [[styrenplast]], ritning).

Gert Ekström: "Allt om Hobby synar. Modellbussar som går att försvenska." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978.

[[LOK]]: "Svensk buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1992, s. 39 ([[Modellproduktion]]s buss med bulldogkaross).

Jörgen Bergfors: "Gävlebussen provbyggd." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Recension av Scania med Bulldogkaross i H0 som [[resinbyggsats]] från [[Modellproduktion]]).

Mats Dahlström: "Superdetaljera din buss." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Bygge av [[Modellproduktion]]s Scania-buss).

[[LOK]]: "Brandbilar och en SJ-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995 (Scania CF från [[Modellproduktion]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999, s. 45 (Bussläp i [[resin]] från [[Modellproduktion]]).

"Jeco-bussar på gång." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 9 (Scania Capitol tillverkade av VV-models).

Roger Isacsson: "Bygg en liten 30-talsbuss." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 ([[Scratchbygge]] i [[H0]]?).

"Volvovobussar i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 8 (Spårvagnsällskapets Östgötaavdelning har i samarbete med Winterzone har aviserar byggsatser av Volvobussar från SKV).

==Tryckta referenser - bussar, högertrafik långdistans==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Svensk H0-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978, s. 7 (Neoplan turistbuss från Majorette).

[[LOK]]: "SL-buss, nästan, från öst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981, s. 66 (Ikarus 260 i serien Minicar från VEB Plastspielwaren Berlin, DDR).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt om H0-bilar. Svensk mercabuss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (MB O405 från Kembel, Hong Kong).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar. Svensk buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Fyraxlig Swebus Neoplan från Rietze).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002, s. 70 (Neoplan med Swebus-märkning, Neoplan som Lapplandsbuss och Volvo B12 500 från Rietze).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar från Nürnbergmässan. Rietze." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Scania PB).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2004 (Neoplan Skyliner för Westin Buss, Setra S328 DT för Åströms resor och Mercedes Citaro bränslecellsbuss för SL från Rietze/Tågspecialisten samt Neoplan 416 SHD L för Ekmanbuss från AWM/Ekmanbuss).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Neoplan Megaliner för Masexpressen från Rietze).

"Bussar från Motorart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011, s. 10 (Volvo 9700).

"SJ-Buss från One:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2016, s. 7 (Scania Vabis BF76).

==Tryckta referenser - bussar, högertrafik lokaltrafik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Ford-buss från 1934." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987, s. 17 (Från Jordan).

"Populär Scaniabuss i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013, s. 11 (Avisering Scania CF från [[Jeco]]).

"Svensk trådbuss i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 11 (Solaris Trollino från Landskrona, VK-Modelle och Tåg & Hobby).

"Mercedesbuss från Rietze." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 11 (O 405 G).

"Svenskt från Rietze. Stockholmsbussar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 11 (Man-bussar från linje 2 från Spårvägsmuseum).

Anders Isaksson: "Stockholmsbuss i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 ([[Väderbitning]] av Man-bussen från Rietze).

"SL-bussar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 10 (SL-bussar från Trainshop och Tåg & Hobby i Luleå).

Magnus Colding: "Snabbtitt. Svensk buss i H0. Scania C70 från Jeco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

"Klassisk buss från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 14 (Scania Vabis CF i [[H0]]).

Björn Forslund: "Synare. Scania-Vabis CF i H0." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 ([[Jeco]]s).

"Stockholms Citaro från Rietze." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 11 (Mercedes Benz Citaro från SL).

"Stockholmsbuss i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021, s. 8 (Man Lioncity 18 i SL-färger).

"Ännu en Skånebuss från Rietze." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2021, s. 9 (MB Citaro från Malmö).

"Svenska stadsbussar i 1:87" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2022, s. 9 (Rietze med bussar från Uppsala och Gävle).

"SS-buss från Brekina" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2022, s. 9 (Stockholm Stads Spårvägar Büssing Senator 12D).

"Brekina." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 6 (Büssing Senator i SS-målning).

==Tryckta referenser - lantbruk==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Viking-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973, s. 10 (Mercedes 160D, Lantz Bulldag och Opel Blitz från 1930-talet).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar. Bilnyheter från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 44 (Claas Lexion skördetröska från [[Kibri]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar. Bilbygge med följdverkan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998 (Mercedes stor traktor från [[Kibri]] och Fendt traktor från [[Wiking]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Tyska off-road nyheter I H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Traktor Fendt Favorit 926 från [[Kibri]], 50762).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Ferguson TE "Grålle" från [[Wiking]]).

[[LOK]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 15 (Ferguson TE 20 "Grålle" från [[Wiking]]).

"Fortschritt i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010, s. 16 (Busch kommer med östtysk skördetröska).

Iwan Stenman: "Varianter på Grålle." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 ([[Konvertering]]ar av Wikings Ferguson TE).

"Fler lantbruksmaskiner i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014, s. 8 (Skördetröska Case International Axial Flow Combine 1660 från Universal Hobbies, katalognummer 6103).

Jocke Sannagård: "Skördetid i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014 (Utbudet av moderna lantbruksmaskiner).

"Entreprenad och lantbruk från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 20 (Lantbruksmaskiner, en skördetröska).

"Fälthack & tröska från USK Models." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 21 (Notis).

"Nytt från Brimalm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 8 (Ferguson TE 20 "Grålle").

"Höräfsa i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017, s. 7 (Från [[Wiking]]).

"Miljödetaljer från Frykmo Modellbyggeri." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 6 (Eka, slaghack i [[H0]] och [[N]], byggfuttar och containrar i [[N]]).

"Lantbruksmodeller från Frykmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 10 (Notis).

Redaktionen: "Nyhetssvepet: Utvecklat jordbruk från Frykmodell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s. 6 (Traktorer och jordbruksmaskiner i skala H0 och N).

"BM-10 i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020, s. 8 (Notis om traktormodell från [[SMJ]]).

Björn Svensson: "Bolinder-Munktells BM-10 från SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 153/2020 (Recension av SMJ:s modell i H0).

"Volvo BM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024, s. 11 (BM 350 från [[Artitec]]).

==Tryckta referenser - entreprenad allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Ångvält i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981, s. 66 (Henschelvält från [[Brekina]]).

"Smöröjning på anläggningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 11 (Utbudet av snöröjnjingsfordon).

Stefan Persson: "Modifiering av L350F. i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 ([[Konvertering]] av Volvo-hjullastare från [[Wiking]]).

"Åkerman & Volvo från FanKit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017, s. 10 (Volvo BM 1641 midjelastare och Åkerman H12 grävmaskin).

Joakim Sannagård: "Baklastare i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2019 (Recension av Volvo BM LM 841 från Swedish Model Works).

"Volvo 180 H." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 11 (Stor midjelastare från First Gear, katalognummer FG80-0336).

"Grävmaskiner i liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 46 (3D-printade byggsatser av Volvo-maskiner från Truckpassion).

"Asfaltläggare i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 10 (Vögele asfaltläggare från [[Herpa]]).

"Skogsmaskin i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 10 (Skogsmaskiner från Komatsu).

==Tryckta referenser - entreprenad Artitec==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Entreprenad och lantbruk från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 20 (En grävmaskin och en kran).

"Baklastare i både 1:87 och 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 11 (Volvo BM LM 218 från Artitec, katalognummer 387.474).

"Volvo LM 218 från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 6.

Joakim Sannagård: "Volvo BM i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021 (Recension av Artitecs LM 218).

==Tryckta referenser - entreprenad Diecast Master==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Daniel Wietlisbach: "Rälsgrävmaskin i H0 från Diecast Master." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019, s. 6 (Katalognummer 85612).

"Stor D11 i liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020, s. 10 (Cat D11 från Diecast Masters).

"Jätte i liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 11 (Cat 2020 dagbrottsgrävmaskin från Diecast Masters).

Joakim Sannagård: "Gult & stort." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Recension av schaktmaskin Cat D11 och bandgrävmaskin Cat 336 från Diecast Masters).

Joakim Sannagård: "Gigant på band." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022 (Recension av CAT 6060FS gruvgrävare från Diecast Masters).

"CAT:s gruvtruck i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 10 (CAT 785, katalognummer 85751).

==Tryckta referenser - entreprenad Kibri==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Hobbynytt i Nürnberg. H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Menck grävmaskin från [[Kibri]])

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om modellbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (Komatsu D 575 A2 bandtraktor och Kaelble-Gmeinder hjullastare från [[Kibri]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 38 (Unimog 2450L rälsbil från [[Kibri]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Övrigt från [[Nürnberg]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49 (Liebherr 954 grävmaskin från [[Kibri]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar från Nürnbergmässan. Kibri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Wirtgen asfaltfräs).

==Tryckta referenser - entreprenad Motorart==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Volvo A40D dumper från Motorart).

[[LOK]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (Volvo L150, L180L, A40D, EC210 & EC240B från Motorart/[[Märklin]]).

[[RAF]]: "Grävare från BM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006, s. 10 (Volvo BM EW 180 B hjulgrävare från Motorart).

Stefan Persson: "Rälsgående hjullastare i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 ([[Konvertering]] av Volvo L90F från Motorart till rälsgående, som statisk modell).

"Ny svensk agent för Motorart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 15 (Scandinavian Scale Models).

Stefan Persson: "Bygg redskap till Motorarts hjullastare!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Olika redskap).

==Tryckta referenser - hantering==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Truck från Wiking." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s 8 (Modern gaffeltruck Still RX60).

"Lyftande nyheter från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016, s. 9 (Äldre gaffeltruckar).

Jocke Sannagård: "Tung truck från ICM." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 (Recension av Hyundai 250D-9 gaffeltruck).

==Tryckta referenser - brandbilar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Brandbilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983 (Steyr motorspruta från [[Roco]] och stegbil från [[Herpa]]).

[[LOK]]: "Nygamla brandbilar i H0 från Wiking." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983, s. 68 (Magirus stegbil, motorspruta och kranvagn).

[[LOK]]: "Brandbilar, brandbilar, brandbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Nya brandbilar från [[Roco]]).

[[LOK]]: "50-talsbrandbil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 29 (Mercedes L311 motorspruta från [[Brekina]]).

[[LOK]]: "Brandbilssurprisen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1986, s. 9 (Magirus rundnos motorspruta från [[Brekina]]).

[[LOK]]: "Brandbilsklassiker." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987, s. 12 (Mercedes L 4500 motorspruta från [[Brekina]]).

[[LOK]]: "Hobbynytt i Nürnberg. H0-bilar i massor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Magirus rundnos stegbil från [[Brekina]]).

[[LOK]]: "Nygammal svensk stegbil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988, s. 88 (Scania 112H från [[Herpa]]).

[[LOK]]: "Scania dubbelhytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988, s. 89 (Från Larsson Maskin o Hobby).

[[LOK]]: "Scania T-dubbelhytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989, s. 60 (Scania T82 dubbelhytt från Larsson Maskin o Hobby).

[[LOK]]: "Utryckning i Matfors." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Brandbil av äldre AA-Ford modifierad från hästdragen).

"Nytt om H0-bilar. Svenska brandbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Brandbilshytter i [[resinplast]] från Jan-Erik Sundlin).

[[LOK]]: "LOK presenterar bilnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Stockholms brandförsvar nr 122, en Scania stegbil från [[Herpa]]).

[[LOK]]: "Brandbilar och en SJ-buss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995 (Delar till brandbilar från Jan-Erik Sundlin).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001, s. 60 (Audi A6 Avant brandchefsbil och Audi A4 Avant läkarbil från Rietze).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2003, s. 13 (Räddningsbil 90 som byggsats från Jan-Erik Sundlin).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Magirus Deutz brandbilar från [[Wiking]], en släckbil och en stegbil).

[[Lars Olov Karlsson]]: "AoH på fyra hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008, s. 20 (Ombyggnad av [[Brekina]]s Scania skumtankbil).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. Nya H0-bilar 2012." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012 (Ford Transit från Gotlands brandkår, [[Brekina]]).

"Polis & brandbil från Busch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 11 (Ford E-350 för Stockholms räddningsdykare).

"Svenska fordon från Busch." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013, s. 9 (Mercedes polisbil 44266, och en Ford E-350 för räddningsdykare 41838).

"Dubbel Scania." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 19 (Spansk bil med Scanias dubbelhytt).

"Brandbekämpning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 12 (Ford AA stegbil från [[Artitec]]).

==Tryckta referenser - polisbilar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Polis-PV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989, s. 60 (PV 544 från Praliné).

LOK: "H0-bilar. Japaner och en svensk polis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997 (VW T4 polispiket från [[Herpa]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Volvo 850 polisbil från [[Wiking]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Samla svenska polisbilar i H0." nr 4/1998.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bildekaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin).

"LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000, s. 65 (Arlandapolisens Chevrolet Blazer).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 38 (Porsche 911 polisbil från [[Herpa]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003, s. 29 (Tre svenska polisbilar från 1960-talet av Brekina: VW T1, Amazon och Ford Transit).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Volvo Amazon kombi polisbil från [[Brekina]]).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Polisens Dodge A100, [[Brekina]] 34303).

"Polis & brandbil från Busch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 11 (Mercedes E-klasse som svensk polisbil).

"Svenska fordon från Busch." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013, s. 9 (Mercedes polisbil 44266, och en Ford E-350 för räddningsdykare 41838).

"Herpas Polis-Passat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018, s. 10 (Notis).

"Polisbilar i skala 1.87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018, s. 10 (Svenska polisbilar från Modellspielwahren Reinhardt).

"Herpa gör Polisens Sprinter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 9 (Notis).

"Svensk polisbil från Busch." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021, s. 6 (Land Rover Discovery, katalognummer 51921).

"Rietze gör ny svensk polisbil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 11 (VW Transporter T6).

"Folkapolisen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 13 (VW Bubbla som svensk polisbil från Herpa, katalognummer 097390).

"Polis-folka från [[Herpa]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024, s. 5 (Katalognummer 097390).

"Sprinter för hundpatrullen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 10 (Busch 52630).

==Tryckta referenser - sjukvård==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Bygg svenska ambulanser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Ommålningar).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om modellbilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (VW läkarbil från Rietze).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001, s. 60 (Audi A6 Avant brandchefsbil och Audi A4 Avant läkarbil från Rietze).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar. Svensk ambulans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Mercedes ambulans från [[Herpa]]).

"Stockholmsambulans från Rietze." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 11 (VW T5 combi).

"Svenskt i 1:87 från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 10 (Intensivvådrsambulans 097512 och postlångtradare 316866).

"Volvo 265 Ambulans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024, s. 12 (Från BoS).

Joakim Sannagård: "Intersivvårdsambulans från Herpa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Recension av Scania från Herpa).

==Tryckta referenser - militärfordon==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gert Ekström: "Byggtips: Pinzgauer som valp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 ([[Konvertering]] av Roco Pinzgauer till Valp, Tgb 903).

"LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000, s. 65 (BV 206 från Trident).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006 ([[Etsad]] KP-bil från Hans Ryderwall).

[[Lars Olov Karlsson]]: "H0-bilar i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013 (Landsverk L-180 pansarbil från Artitec).

"Terrängbil 11 från Arsenal-M." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 7 (Notis).

Roger Isacsson: "Bygg en Volvo valp!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017.

Roger Isacsson: "Bygg en militär Volvo Viking - eller två..." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 ([[Konvertering]]ar).

Roger Isacsson: "Bygg en kokvagn till ärtsoppan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Arméns traktordragna kokvagn).

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Utbudet av militära fordon).

Björn Svensson: "Volvo PV 56 med 'Eftertanken'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 152/2020 (Recension av [[SMJ]]:s modell i H0).

Joakim Sannagård: "Terrängbilar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022 (Recension av Tgb 30 och Tgb 40 från Swedish Modelworks).

==Tryckta referenser - två- och trehjulingar==
[[LOK]]: "Cykel m.m. i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar från Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Triumph och Harley Davidson från [[Artitec]]).

[[Rutger Friberg]]: "Flakmoppe i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2008, s. 20 ([[Etsad]], från [[Frykmodell]]).

"Tips & nyheter. Svensk polismotorcykel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 10.

"Mer tillbehör från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016, s. 10 (Motorcyklar och mopeder).

"Nytt från Frykmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 24 (3D-printade flakmopeder i 1:45, 1:87 och 1:160).

"Nytt från Frykmodell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022, s. 6 (Flakmopeder).

==Tryckta referenser - rörliga fordon==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modellbilsnostalgi I H0. Faller AMS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Fallers bilbanesyste, fanns både för racing och trafik).

[[RAF]]: "Weichert med nytt trafiksystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 17 (Trafiksystem av bilbanetyp).

[[Rutger Friberg]]: "Idéer från MiWuHa: Fungerande biltrafik på H0-banan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Med [[Faller Car System]]).

[[Rutger Friberg]]: "Smart snabbladdare för H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

Peter Langhorst: "Små radiostyrda bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015.

Jan Lundström: "Radiostyrt i 1:87." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015.

Daniel Wietlischbach: "Wiking Control87 - maximerat lekvärde på anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 ([[Wiking]]s system för radiostyrda H0-bilar).

"Viessmann Carmotion." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023, s. 7 ([[Viessmann]] släpper en konkurrent till [[Faller Car System]]).

==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Vägfordon och vägtrafik]] 
[[Landskap]]

[[Kategori: H0-bilar]]
[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Plastbyggsatser]]
[[Kategori: Resinbyggsatser]]
[[Kategori: Vitmetallbyggsatser]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brekina]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Herpa]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: Roskopf]]
[[Kategori: SMJ]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Wiking]]

Svenska järnvägsepoker

2024-12-21T10:37:52Z

Admin: /* Tryckta källor - enskilda järnvägar */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och [[rullande material]] kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i [[epoker]]. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för Tyskland, har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.
==Epok I 1856-1922==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok|Ångdrift]] helt dominerande.
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. 
|-
| [[:kategori: Epok Ia|''Period a'' 1856-1874]] 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg. 
|
De första [[enskild järnväg|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| [[:kategori: Epok Ib|''Period b'' 1873-1891]] 
|
1873 har SJ 1382 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Vännäs 1891. [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] blir första [[enskilda järnväg]] att förstatligas 1879. Ånglok börjar nu beställas från Borsig i Berlin ('''C''', [[SJ ånglok litt D|'''D''']] och '''K'''). Nu införs nattåg, och från 1878 medförs även tredjeklassvagnar i snälltågen. Särskilda persontåg införs också för kortare förbindelser. Extra snabba tåg, s.k. kurirtåg införs från 1885. För personvagnar införs 1874 års underrede med långbalkar och buffertbalkar av järn. För Norrlandstrafiken anskaffas en ny vagnstyp med öppna plattformar och ingång via gaveln. Andraklassvagnar målas gröna från 1885. Ångvärme och vakuumbroms införs för persontåg. Alla godsvagnar målas rödbruna från 1874. Standardiserade godsvagnar med 1886 års underrede helt av stål införs, som har bärighet på 12-15 ton. 
|
1873 finns 979 km enskilda järnvägar i Sverige, såväl normalspåriga som smalspåriga. Åren 1874-1879 byggs enskilda järnvägar i rask takt och ett antal större banor tillkommer: [https://www.historiskt.nu/normalsp/hmmj/index.html HMMJ] (1873), [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] (1875), [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ] (1876) och [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] (1879). [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. HMMJ blir första enskilda järnväg att förstatligas 1879, i kraft av sin roll som förbindelse mellan Västa och Östra stambanan. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas redan 1891. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Treaxliga malmvagnar införs i stor mängd, i övrigt är standardiseringen är begränsad. Vissa banor börja dock köpa godsvagnar av SJ 1886 års modell. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], [[HNJ]] m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok Ic|''Period c'' 1891-1901]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Norra stambanorna] klara till Boden 1894. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] (1891) och [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] (1894) tillförs SJ genom förstatliganden. Ånglok konstruerade i Sverige börjar dominera ångloksparken (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]). SJ övergår till att endast bygga boggivagnar för persontrafiken. Dessa förses med lanternin för bättre ljusinsläpp. 
|
[https://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] klar 1894, [http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. [[SRJ|Roslagsbanan]] blir först med eldrift i Sverige. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] förstatligas 1896. 
|-
| [[:kategori: Epok Id|''Period d'' 1901-1909]] 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på 1898 års underrede med en bärighet på 14-18 ton införs. De äldsta ångloken utrangeras. 
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med 1886 års modell. [[SRJ|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. 
|-
| [[:kategori: Epok Ie|''Period e'' 1909-1922]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. De södra delarna av det som skulle bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligades, och banan började byggas. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till 1940-talet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs. Vestibuler och bälgar för täckt övergång införs, först för trafiken Stockholm-Berlin och senare även för inhemska snälltåg. Motorvagnar infördes. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr började införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] började införas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleddes. Under första världskriget användes både torv och ved som ångloksbränsle eftersom kolimporten var störd. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte. 
|
En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|}

==Epok II 1922-1948==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från [[Svensk vägbyggnad och vägtrafik|vägtrafiken]] börjar påverka järnvägarna. Alternativ till ångdrift introduceras, dels [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] som införs i större skala, och dels dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] i Sverige. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. Även några privatbanor elektrifieras. De flesta privatbanor använder nu andra klass som den högre komfortklassen i persontrafiken. 
|-
| [[:kategori: Epok IIa|''Period a'' 1922-1930]] 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], [[ellok]] litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. Klassfärgerna på personvagnar försvinner, rödbrunt används för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''N''' och '''[[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NN]]'''), lådvagnar (litt '''I''') och kalkvagnar (litt '''R''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid järnvägsövergångar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 
|
[[OKB]] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer trecylindriga lok för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. [[HNJ]] går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| [[:kategori: Epok IIb|''Period b'' 1930-1939]] 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB], [https://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html f.d. NrSlJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första [[Svenskt smalspår|smalspårsbanor]] i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större standardgodsvagnar [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. I samband med den snabba elektrifieringen av stambanenäten börjar även modernare ånglok ställas av eller säljas. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([[OKB]], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya standardgodsvagnar köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. Enstaka ånglok fick oljeeldning. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[fjärrblockering]] 1938. 
|-
| [[:kategori: Epok IIc|''Period c'' 1939-1948]] 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av [[svenskt smalspår|Sveriges omfattande smalspårsnät]], samt en stor mängd rullande material av mångskiftande ålder och konstruktion. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II], liksom vedeldning av ånglok. Avställda ånglok tas åter i tjänst. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. En del äldre [[rullande material]] från [[enskild järnväg|enskilda järnvägar]] avvecklas inom några år efter övertagandet. 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in de [[enskild järnväg|enskilda järnvägarna]] efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa järnvägar tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [[SRJ|Roslagsbanan]] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|}

==Epok III 1948-1967==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Vägtrafiken ökar snabbt och konkurrerar med järnvägen även på längre avstånd. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km [[enskilda järnvägar]]. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([[NBJ]], [[TGOJ]], [[NKlJ]], m.fl.). 
|-
| [[:kategori: Epok IIIa|''Period a'' 1948-1956]] 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]'''
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| [[:kategori: Epok IIIb|''Period b'' 1956-1967]] 
|
[[SJ personvagnar#1956 till 1970|Tredje klass tas bort 1956]]. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''banvakterna'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar. De flesta ånglok ställs av och skrotas. '''[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]'''
|
[[TGOJ]] inför [[Fjärrblockering|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [[Nynäsbanan]] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. [[SRJ|Roslagsbanan]] går helt upp i SJ 1959. [[NBJ]] slutar med persontrafik 1966. 1967 uppgick [[SNJ]] helt i SJ. 
|}

==Epok IV 1967-1988==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. Konkurrens från både väg- och flygtrafik. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Ångdriften försvinner helt. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km [[enskilda järnvägar]] i Sverige. 
|-
| [[:kategori: Epok IVa|''Period a'' 1967-1979]] 
|
Högertrafik på vägarna 1967. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte efter hand dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. '''[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]'''
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då [[SRJ|Roslagsbanan]], Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken där. 
|-
| [[:kategori: Epok IVb|''Period b'' 1979-1988]] 
|
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7'''/'''B7''']]-vagnarna tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till ASG 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]'''
| [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985. 
|}

==Epok V 1988-2010==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 har SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans, nya järnvägar byggs för första gången på 60 år. Trafiken på svenska järnvägar börjar återigen öka, särskilt mot slutet av perioden. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km [[enskilda järnvägar]]. En ny typ av privata tågoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| [[:kategori: Epok Va|''Period a'' 1988-2001]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997 och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. [[LKAB]] tar över malmtrafiken från SJ med en egen [[tågoperatör]], Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB). Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. SJ upphör med kylvagnar, i stället används kylcontainrar. 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] klar 2000. Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas som kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| [[:kategori: Epok Vb|''Period b'' 2001-2010]] 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore|'''Iore''']]. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], och [[DSB ellok litt EG|'''EG''']]) och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|}

==Epok VI 2010-==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
[[:kategori: Epok VI|'''Epok VI''' 2010-]] 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar 2010. Trafikökningen på svenska järnvägar fortsätter. [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] börjar införas. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. Järnvägens allmänna [[befordringsskyldighet]] upphörde 2018. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] gick upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|}

==Wiki-sidor==
[[Svensk modelljärnväg]]

==Internetkällor==
[https://www.aftonbladet.se/ledare/a/vegnOw/sj-s-bastutag-far-en-att-strunta-i-klimatet?fbclid=IwAR1iHNvt4LRx6hKN5KsfvwMr7rWDQiZ7fnDA0HwCPe3-zFs4DgXadQvjBFo Aftonbladet: SJ:s bastutåg får en att strunta i klimatet] (En ögonblicksbild av tågresande 2022).

[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se] (Om signalteknik och säkerhetstjänst).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/Str_171_1958/index.html Ekeving.se: Signaturförteckning - Förkortningar] (1958)

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/102_1960_145.pdf Ekeving.se: Statens järnvägars distrikt, sektioner, järnvägsansatalter m.m.] (Järnvägskartor 1960).

[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu] (Svensk järnvägshistoria).

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net] (Aktuellt om svenska järnvägar).

[https://jarnvagar.nu/teman/framtidens-godstrafik/ Järnvägar.nu: Framtidens godstrafik] (Om utmaningarna för Europas spårbundna godstrafik).

[https://jarnvagar.nu/fa-nya-lok-till-green-cargo/?fbclid=IwAR0RfH5kT2ksOQGgHRyJ5s-UHM8jVDuY1C0TO-fAUXqFPTMXgDSHnHI0GyM Järnvägar.nu: Få nya lok till Green Cargo] (Green Cargos anskaffningsstrategi).

[https://jarnvagar.nu/green-cargo-hardbantar/ Järnvägar.nu: Green Cargo hårdbantar] (Kraftigt minskad [[vagnslasttrafik]]).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253904 Järnvägshistoriskt forum: Frågor om gamla 1-klass och vem som hade det?] (Första klass sittplatser före 1956).

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255593 Järnvägshistoriskt forum: Vem åkte 1:a och 2:a klass på smalspår när det begav sig?] (Om utvecklingen av högre komfortklasser på enskilda järnvägar t.o.m. 1940-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240411/16090/nu-kor-ater-tagen-farjan-till-polen Järnvägsnyheter.se: Nu kör åter tågen via färjan till Polen] (Över Ystad).

[https://www.jarnvagsnyheter.se/20240604/16287/tagakeriet-i-bergslagen-koper-inlandstaget Järnvägsnyheter.se: Tågåkeriet i Bergslagen köper Inlandståget] (Juni 2024).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[http://www.lokman.se/NW/NW.htm Lokman.se: Nordwaggon]

[https://railcolornews.com/2024/11/25/locomotive-railcare-upgrades-former-obb-1144-locomotives-for-a-new-future-in-scandinavia/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR09sjPwSvit5NA6zEeRzyTbHrtOC6QvG8dTqYoQDisMpXAGJjO-wtxGXuo_aem_A9ifxsdSUNLtdXamiPK3CQ Railcolornews: ÖBB 1144]

[https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1985200-om-jarnvags_sfs-1985-200 riksdagen.se: Förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://svenskforfattningssamling.se/doc/2018189.html Svensk författningssamling: Förordning om upphävande av förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m.]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

== Tryckta källor - allmänt ==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

[[Jon Fast]]: "Något om tidiga 'svenska' lok - John Erickssons Novelty m.fl." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991.

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/NW-artikel_Tag.pdf "Vagnförändringar vid Nordwaggon."] i ''[[Tåg]]'' nr 9/2000

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

[[Rutger Friberg]]: "Milstolpe för malmtransporterna: Evighetsmaskin på nya Malmbanan." i ''[[allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Uppgradering till 30 tons axellast; vagnar litt Uanoo).

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Peter Bark: [https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87132.1550157700!/Menu/general/column-content/attachment/0510_inlaga.pdf ''Effektiva tågsystem för vagnslast- och systemtåg. Utvecklingsmöjligheter och alternativa koncept.''] Stockholm: Transportforsk april 2005.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Botniabanans första bit öppnad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010.

Stefan Persson: "Godstågsidéer för modelljärnvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Sandtåget och Väröpendeln, moderna systemtåg).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Järnvägstrafikutredningen: [https://www.regeringen.se/contentassets/1eb832418ad34f079eea620e9995bdfd/en-modern-reglering-av-jarnvagstransporter-sou-20159 ''En modern reglering av järnvägstransporter'' (SOU 2015:9).] Stockholm: Statens offentliga utredningar 2015.

Mårten Mårtensson: "DEVA - förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Banvaktens stuga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Beskrivning).

Jan Ericson: "Fjällvråken. Borg Mesch - klättrande fotograf med gott öga för järnvägsmotiv." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022.

Fredrik Bergström & Tore Englén: ''[https://omtagsvenskjarnvag.se/wp-content/uploads/2023/11/jarnvagslyftet_final_lowres.pdf Järnvägslyftet. Konstnadseffektiva åtgärder med effekt inom tio år.]'' Omtag svensk järnväg 2023.

Trafikverket: ''[https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7a966f0c8192422b9dfb6f1e651be78b/jnb_2024_alla_kapitel_1-8_ef_avg_korr_1.pdf Järnvägsnätsbeskrivning 2024]'' Författaren 2024.

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Jonas Eliasson, Svante Berglund & Marcus Sundberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1827888/FULLTEXT01.pdf ''Transporterna i Sverige – nuläge och prognoser. Underlagsrapport till inriktningsunderlag 2026-2037'' (TRV 2023/70321)]. Borlänge: Trafikverket 2024.

==Tryckta källor - internationell trafik==
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Stellan Eriksson: "Mera godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Utländska godsvagnar i Sverige).

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Joakim Sannagård: "Lok & vagnar i Eurocity." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2023 (Recension av "Oprangering av EuroCity-tåg" av Jean-Pierre Malaspin).

Leif Elgh: ”Gränsfall.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 (De fyra gränsstationerna mellan Sverige och Norge).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 7 1910." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Stockholm-Berlin).

Ola Ahlström: "En bild berättar: Snälltåg 41 våren 1933." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Sammansättning av tåg på Västkustbanan).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Jan Bergsten: "Riksgränsbanans giganter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Loken på Malmbanan).

Robert Kutschbach: "Tankar kring en tågbild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Betraktelse över Almedals station 1927-1941).

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

Leif Elgh: "Stora lokstationer. Och några mindre." i ''[[Tåg]]'' 9/2022.

Kaj Lundin: ”Järnvägs-Laban. En mytomspunnen skelskifteslegend.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024.

==Tryckta källor - SJ & GC, trafik==
Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/234_1927-1936.pdf ''Tågföringsföreskrifter''] (Tff, särtryck nr 234). Stockholm: författaren 1927-1936.

Statens järnvägars författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/237_1939-1944.pdf ''Svensk personvagnssamtrafik''] (SPS, särtryck nr 237). Stockholm: författaren 1939-1944.

Kasper Dudzik: "Rullande landsväg till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 74 (Försöksdrift).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Bettåg igen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Nya bettåg mellan Kalmar och Trelleborg).

Ulf Beskow: "Med posttåg 9847 till Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Resa i lokhytt).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Redaktionen: "100 år sedan olyckan i Getå." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

==Tryckta källor - SJ, fordon==
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Arne Hällqvist: "X10 och X11 motorvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981.

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995.

[[LOK]]: "Nya diesellok till BV." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (BV köper G1205 från MaK).

Kasper Dudzik: "Nya lok hos Banverket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996 (Beskrivning G1205, data).

Göran Tholin: "En lastbil på räls - Motortralla 101." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

"Orientexpressen på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Tågkompaniet köper panoramavagnar och sovvagnar för chartertrafik).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010, s. 18-22.

Anders Jansson, Göran Collin, Torbjörn Mårtensson & Bo Japlin: ''De första personvagnarna. Statsbanornas vagnar 1855-1890.'' Järnvägsmusei vänner 2024.

== Tryckta källor - SJ, bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

[[Rutger Friberg]]: "När Banverket byter spår:" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Nytt och bättre begagnat på Malmbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1999.

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Södra stambanan 150 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Roland Lawrenz: "Längs malmbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Stefan Nilsson: "Sista tåget på Lysekilsbanan?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018.

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar ==
Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Torsten Sundkrans: "Bockarna på Bockabanan och historiein om när 'Gubben' Hultenheim försvann genom taket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Om NOJ).

Kurt Möller: "Järnvägar som aldrig kom till - nedlagda från början." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Järnvägar som ansökt om koncession men aldrig fullbordats).

[[LOK]]: "Godsvagnar från enskilda järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Bilder på äldre godsvagnar).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

"Kalmar verkstads hydrostatiska lok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Beskrivning och ritning).

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Saltsjöbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011.

Stefan Nilsson: "Tema. SSnJ - Saltsjöbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Marma-Sandarne Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

[[Lars-Olov Karlsson]]: "Göteborg-Särö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Arlanda Express - en modern privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Laxå-Röfors Järnväg - och ett par andra småbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Samt Gruvgården-Fors och Kumla-Yxhult).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Silverpilens bana: Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013.

Roland Lawrenz: "UWHJ 150 år." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VI]]

GDG

2024-12-21T10:34:27Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild, allmänt */

Denna sida utgör portal för wiki-sidor med koppling till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikförvaltningen_Göteborg–Dalarne–Gävle GDG].

== Lok ==
*Ånglok: [[SJ_ånglok_litt_B|B3]], [[SJ_ånglok_litt_G|G3]], [[GSG ånglok litt H3|H3]], [[BJ_ånglok_litt_K|K]], [[Nohab ånglok typ L8|L]], [[BJ_ånglok_litt_N3|N3]], [[SJ ånglok litt R|R3]], [[SJ ånglok litt Ke|U]], [[BJ_ånglok_litt_Y3|Y3]], [[SJ ånglok litt N|Z]]
*Ellok: [[SJ ellok litt D#GDG D|Dk, Ds]], [[SJ ellok litt H#Hg|Hg]], [[GDG ellok litt O|O]]
*Lokomotorer: [[Bjurströms_lokomotor_typ_8|Zm (typ 8)]], [[Slipmaterial_lokomotor_typ_12|Zm (typ 12)]], [[Slipmaterial_lokomotor_typ_15|Zm (typ 15)]]

== Personvagnar ==
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|ABo1]], [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|ABCo1]], [[SJ_personvagnar_av_1940-talsmodell#GDG_BCo7cm|BCo7cm]], [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|BCo8]], [[SJ_personvagnar_av_1930-talsmodell#Co14|Co4]], [[SJ_personvagnar_av_1930-talsmodell#Co8b_-_Co8d|Co8/Co8d/Co8e]], [[SJ_personvagnar_av_1940-talsmodell#Co8b_-_Co8d|Co8d]], [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|C3, C3a, CD3]], [[SJ_personvagnar_av_1930-talsmodell#F5|F5]], [[SJ_godsvagn_litt_G|F6]]

== Godsvagnar ==
*Godsfinkor: [[SJ_godsvagn_litt_G|G]], [[Tyska privatbanevagnar#DR Gl "Dresden"|Gr]], [[SJ_godsvagn_litt_G3|Gs]], [[Tyska privatbanevagnar#DR G "Kassel"|Gs (Kassel)]]
*Kylvagnar: [[Tyska privatbanevagnar#Kylvagnar|Hs]]
*Lådvagnar: [[SJ godsvagn litt Ibr|Ib]], [[Tyska privatbanevagnar#DR Om "Breslau-Essen"|Is (Breslau-Essen)]], [[Tyska privatbanevagnar#DR O "Halle"|Is (Halle)]], [[Tyska privatbanevagnar#DR O "Nürnberg"|Is (Nürnberg)]]
*Träkolsvagnar: [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|Ls]]
*Flakvagnar: [[Tyska privatbanevagnar#GDG N3a|N3a, Ns, Nss]], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|NNs]], [[SJ godsvagn litt O|O]], [[SJ_godsvagn_litt_Os|Os]], [[Tyska privatbanevagnar#GDG N3a|Os (tyskbyggd)]], [[SJ godsvagn litt Ou|Ou]], [[Tyska privatbanevagnar#GDG O|Ou (tyskbyggd)]]
*Cisternvagnar:

==Andra wiki-sidor==
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser - förebild==
[https://www.ekeving.se/b/gdg/index.html Ekeving.se: Bergslagernas Järnvägar] (Portalsida med material om signal- och säkerhetstjänst på BJ).

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg.html Historiskt.nu: GDG: Förteckning över rullande materiel]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=252535 Järnvägshistoriskt forum: Lite om GDG expressen] (Premiärturen 1947).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=252592 Järnvägshistoriskt forum: Lite om konkurrensen mellan GDG och SJ]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=259686 Järnvägshistoriskt forum: SDJ BC nr 25-27?]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=259434 Järnvägshistoriskt forum: SJ-nummer på G4/Gsu-vagn] (F.d. BJ-vagnar).

[http://www.mrw1.se MRW] (Modelljärnvägsklubb med mycket underlag om BJ).

[http://www.mrw1.se/bjritn/kurv.gif MRW: Lutningsmärken m.m.] (Ritning på bl.a. [[hinderpåle]] från [[BJ]]).

[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=44&t=6454 Mötesspåret: Färger hos BJ / GDG]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikförvaltningen_Göteborg–Dalarne–Gävle Wikipedia: Trafikförvaltningen Göteborg–Dalarne–Gävle]

==Webreferenser - modell==
[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-c7-45325172 Hokey.nu: Ånglok litt C7 från HNJ verkstad] (Byggbilder).

[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-n6-43242708 Hokey.nu: HNJV N6] (Byggbilder).

==Tryckta referenser - förebild, allmänt==
Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

"BJ ånglok nr 71-73 (ritningslok)." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981.

Kjell Palén: "Gävle-Dala Järnväg 125 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (Jubileumsreportage).

==Tryckta referenser - förebild, rullande material==
Jon Fast: "Malmvagn litt. M3. OFWJ, ÖKJ & BJ." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1967 (Ritning).

Yngve Holmgren: "Bogie-godsvagn, apterad till sommarvagn." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1970 (Ritning på BJ litt. No-vagn med sommarvagnskorg).

Yngve Holmgren: "Tvåaxlig sommarvagn med länkaxlar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1970 (BJ litt. C4).

Jon Fast: "Malmvagnar litt. I3m." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Ritning, beskrivning).

"BJ Personvagnar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1971 (BJ:s engelska personvagnar med sidodörrar, ritning sammanbyggd version).

"3 klass boggievagn." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på BJ Co1).

"GDG litt. Yo6d." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på HC-rälsbuss).

"BJ litt. G4." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

"GDJ ca. 1860." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning kort öppen malmvagn).

"GDJ ca. 1859." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning kort öppen virkesvagn).

"GDJ nr 8-9." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på tenderlok [[axelföljd]] C).

"BJ nr 52." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på tenderlok [[axelföljd]] 2'B-).

"BJ litt. Gm." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 2. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på godsfinka).

"Ånglok litt E11." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (F.d BJ litt M3s, [[axelföljd]] 1'D-4, ritning).

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Lars Wahlström: "BJ lok nr 71-73." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Ritning på litt. C3, [[axelföljd]] 2'B-3).

[[Bengt Dahlberg]]: "Gävle Dala Järnväg (GDJ) litt N3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Ånglok [[axelföljd]] D-2, senare SJ litt. G10).

POGO: "H3s - snabbt och vackert." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 (Ånglok [[axelföljd]] 2'C-4, ritning. Senare SJ litt. A8).

Leif Dahl: "SJ ånglok litt A8 - en kort hisoria." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991.

Jon Fast: "En BJ-vagn." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Godsvagn litt G med broms, ur första uppsättningen. Ritning och beskrivning).

Jon Fast: "Angående kruttransporter." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Ritning på GDJ G från 1860-talet i stål).

Svante Runberger: "BJ vagn för transport av klor. Litt Us. Ägare EKA Bohus." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 112/2010 (Ritning på täckt tankvagn).

==Tryckta referenser - modell==
[[KB]]: "Notiser och röster om modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 ([[Perl]] aviserade an H3s, [[axelföljd]] 2'C-4).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Exklusiva sidor i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Recension av [[Perl]]s H3s).

Leif Dahl: "Byggtips: Förbättra Perls A8/H3s!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992.

Leif Dahl: "Lok G8 1840." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]]).

Bo Hansson: "BJ-ekvation: 2 x [[Perl]] G3 = G4." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Konvertering]] av godsvagn [[SJ godsvagn litt G3|G3]]).

Leif Dahl: "Kraftig godstågsdragare från Berslagernas Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Scratchbygge]] av M3s i [[H0]]).

"Roco och Fleischmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 6 (BJ Us 502014 i [[H0]], Fleischmann 544908).

"EKA-vagn i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017, s. 7 (BJ Us 502044 i [[N]], Fleischmann 844905).
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: Järnvägsväsende]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Motorlok]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Svensk MJ]]

SJ ånglok litt F

2024-12-21T10:32:58Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
För att hantera att [[SJ ånglok litt A|'''A'''-loken]] blivit alltför svaga konstruerade SJ ett nytt snälltågslok, med större dragkraft och hastighetsresurser än man trodde sig behöva. Mellan 1914 och 1916 levererades elva lok littera '''F'''. Loken var utförda som fyrcylindriga [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompound%C3%A5ngmaskin kompoundlok] med Walschaerts slidstyrning, överhettning, tre kopplade axlar, främre löpboggi och bakre löpaxel, samt en s.k. vaggtender med två tvåaxliga boggier. Det är troligt att konstruktionen hämtade inspiration från de Würtembergiska statsbanornas [https://en.wikipedia.org/wiki/W%C3%BCrttemberg_C littera C], i alla fall har loken flera liknande drag. F-loken blev också de enda loken i Sverige av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Typnamn Pacific-typ].

Fotogenbelysningen ersattes med dissousgasbelysning system Dahlén 1918. I samband med detta togs huvudstrålkastaren på sotskåpet bort. Tågbromsen byttes ut från vakuumbroms till tryckluftbroms system Kunze-Knorr 1922.

Loken användes till de tyngsta snälltågen på Södra Stambanan Stockholm-Malmö, först stationerade i Hagalund och Malmö, senare i Norrköping och Nässjö. Vid tillfälle användes loken även i persontåg. F 1200 var med om [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gsolyckan_i_Get%C3%A5 Getåolyckan] 1918, loket repararades dock och återgick i tjänst. När elektrifieringen av Södra Stambanan var klar 1933 flyttades loken till Västkustbanan Göteborg-Malmö. När även denna linje elektrifierats 1937 såldes alla F-lok till DSB i Danmark, där de fick littera '''E'''. De sista loken tjänstgjorde i Danmark fram till 1970.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 21,30 m Hjulbas: 18,20 m Tjänstevikt: 87,8+55,0 ton Axeltryck: 16,0 ton Dragkraft: 8,7 Mp [[Sth]]: 90 km/h Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 1922. [[Axelföljd]]: 2'C1-4 Kolförråd: 6,5 ton Vattenförråd: 25,0 m3 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 1200.jpg|SJ F 1200]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 1200, sannolikt leveransfoto 1914. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAF04850
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 1208.jpg|SJ F 1208]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 1208 i Alvesta 1933. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08043
|}

==Litt F i modell==
===Skala [[H0]]===
* 1981 släppte Keyser en [[byggsatser i vitmetall|vitmetallbyggsats]] av en littera F, katalognummer CL 11.
*[[Brimalm]] [[färdigmodell]]er i mässing, [[DC]]
*:- SJ litt F svart & blånerad (1999)
*:- SJ litt F svart (1999)
*:- SJ litt F svart & blånerad (2006)
*:- SJ litt F svart (2006)
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 45301 ([[DCC]] ljud), 45303 ([[DCC]] ljud [[Faulhabermotor]]), 45302 ([[MFX]] ljud), 45304 ([[MFX]] ljud [[Faulhabermotor]]) SJ litt F 1200 svart & blånerad (2008).
*:- Katalognummer 45311 ([[DCC]]), 45312 ([[AC]]) SJ litt F 1202 svart (2008).
*:- Katalognummer 45321 ([[DCC]]), 45322 ([[AC]]) SJ litt F 1207 svart (2008).
*:- Katalognummer 45331 ([[DCC]]), 45332 ([[AC]]) SJ litt F 1271 svart (2013).
*:- Katalognummer 45341 ([[DCC]]), 45342 ([[AC]]) SJ litt F 1201 svart (2013).
* [[Märklin]] [[färdigmodell]] i [[zinkgjutgods|metall]] katalognummer 39490 ([[MFX]] ljud) SJ litt F 1200 svart & blånerad (2024).
* [[Trix]] [[färdigmodell]] i [[zinkgjutgods|metall]] katalognummer 25490 ([[DCC]] ljud) SJ litt F 1200 svart & blånerad (2024).

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jernbanen.dk/damp.php?s=1&litra=E&typenr=0 Jernbanen.dk: E]

[https://www.mj-magasinet.se/pdf/1208/mjm1208.pdf Modelljärnvägsmagasinet: Ånglok littera F] (Ritning).

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=F&typenr=2 Svenska lok: F]

==Webreferenser - modell==
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistorik]

[http://www.hokey.nu/lok/ånglok-litt-f-45440457 Hokey.nu: Ånglok litt F från Keyser] (Byggbilder).

[http://www.mmjk.se/f1207.htm MMJK: Modifiering av Heljans F-lok F1207] (Uppgraderingstips).

[http://www.modellrallaren.se/?p=3233 Modellrallaren: Heljan F1200. Drömmen som sprack] (Recension).

[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=2013 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar Ånglok litt F (II)] (Brimalm).

[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=1084 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar Ånglok litt F (II)] (Heljan).

[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?t=2705 Mötesspåret: Heljans F-Lok i Nyutgåva] (Diskussionstråd).

==Tryckta referenser - förebild==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Historien om F." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008.

"Ritningsserien 4. F-loket i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1971 (Ritning).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

"SJ ånglok litt F." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Genomgång av olika utföranden).

Leif Dahl: "Ånglok litt F som byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av Keysers byggsats, ritning).

Börje Hallin: "Utvandraren som återvände - F 1200." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995.

[[Lars Olov Karlsson]]: "F1200 - Sveriges största ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Beskrivning).

Joakim Sannagård: "F1200 - Ångloket som återvände." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Ånglok litt F som byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av Keysers byggsats, ritning).

Hans-Johan Polanik: "F 1200 som H0-byggsats." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 1/1982 (Recension av Keysers byggsats).

Anders Hässler: "[[Live steam|Live Steam]]-mästarprov: F 1200 i skala 1:10." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983 (Gregor Levins pågående [[scratchbygge]]).

[[Rutger Friberg]]: "En smygtitt på Heljans F.lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007.

[[Rutger Friberg]]: "Senaste nytt om Heljans F-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2008, s. 22.

Mats Dahlström: "En närmare titt på Heljans F 1200, Guldversionen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 105/2008 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "Uppdatera ditt F-lok!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

"Ny hjulsats till Heljans F." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010, s. 12 (Från [[Heljan]]).

[[Rutger Friberg]]: "F-lokskolan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Förbättringar av gångegenskaper m.m.). 
[[Rutger Friberg]]: "F-lokskolan. Med fokus på tendern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010. 
[[Rutger Friberg]]: "F-lokskolan - allt om dekodern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010. 
[[Rutger Friberg]]: "F-lokskolan - om ljudsystemet, elsystemet och rökgeneratorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010.

[[Claes Mattisson]]: "Försköna ditt F-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 (Detaljeringstips för Heljans F-lok).

"F-lok från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012, s. 13 (Ny serie av F-lok).

Bengt Nylén: "Heljans F 1207." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 110/2010 (Uppgraderingstips).

Jocke Sannagård: "Heljans F-lok i repris." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013 (Recension av andra utgåvan av F-loket).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera F - en jubilerande skönhet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (Presentation av förebild och modeller).

"Märklin och Trix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (F 1200 i H0 aviseras).

Joakim Sannagård: "Ångloket F1200 i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024 (Recension av Märklins F-lok).

Redaktionen: "Test: SJ F 1200 i H0 från Märklin och Trix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024.

[[Göran Eriksson]]: "Koppeltricks för F 1200." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2014 (Fixa koppel i framänden på Märklins/Trix F-lok).
</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brimalm]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Märklin]]
[[Kategori: Trix]]

Trafikkoncept epok IVa

2024-12-21T10:29:29Z

Admin: /* Tryckta referenser - allmänt */

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IV a]] (1967-1979) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Oljekrisen 1973 innebar dock en ökad efterfrågan på tågresor. Denna situation mötte man genom:
# En stegvis ökad turtäthet på dagtågen på medellånga och långa distanser, den s.k. "entimmestrafiken", på huvudlinjerna. Entimmestrafiken omfattade vid periodens slut Stockholm-Malmö, Stockholm-Götebrorg, Stockholm-Uppsala samt även Örebro, Växjö, Jönköping och Kristianstad. I samband med detta uppgraderades många snälltåg till expresståg. På linjerna Stockholm-Falun, Stockholm-Sundsvall, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Uddevalla, Borås samt Malmö-Göteborg och Helsingborg-Hässleholm blev det istället tåg varannan timme.
# Nedläggning av många mindre stationer på huvudlinjerna, vilket eliminerade behovet av långväga persontåg med många stopp.
# Precis som tidigare var namngivna tåg vanligt, för att marknadsföra olika förbindelser.

Därmed lyckades man stävja minskningen av mängden resor och tågresandet ökade med ca 30% till periodens slut.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL6K''', '''WL7''' och '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen under denna period omfattade lokaltåg runt större städer, tåg på bibanor samt kortare förbindelser på huvudlinjerna. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, '''Y6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. För lokaltrafiken i storstadsområdena fanns specialbyggda vagnar ('''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|B13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|B6]]'''). Elmotorvagnar ('''X6''', '''X7''') förekom också. '''X1''' levererades till Stockholmstrafiken under denna period. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget.
* '''Snälltåg (Snt)''' användes nu för de flesta tåg på medel- och långdistans. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Under entimmestrafiken delade expresståg och snälltåg på avgångarna på dagtid. Snälltåg på huvudlinjerna drogs av [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ ellok litt F|'''F''']]-lok, på övriga linjer förekom även [[SJ ellok litt Da|'''Da''']] och [[SJ ellok litt D|'''Du''']] samt [[SJ diesellok litt T43|diesellok]]. Snälltåg på huvudlinjerna kunde vara rätt långa och hade fortfarande resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Glibotorp.jpg|800px|Glibotorp]]
|-
| class="imageCaption" | Snälltåg i Glibotorp 1975. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB14884:03
|}
* '''Expresståg (Xt)''' avsåg de snabbaste förbindelserna, alltid insatta som dagtåg. Expresstågen på huvudlinjerna var loktåg med litt [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']] eller [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']], och var i praktiken inte så mycket snabbare än snälltågen. Under entimmestrafiken delade expresståg och snälltåg på avgångarna, flera förbindelser som tidigare varit snälltåg blev nu expresståg. Polleterat resgods och cyklar fick i allmänhet inte medföras med expresståg.

== Godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Oljekrisen innebar en minskning av den totala godstrafiken under perioden som även drabbade järnvägen. Godstrafiken med tåg minskade med 5-10% under perioden.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtar och lämnar i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta driftplatser rangerades med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Godståg med Rc.png|Godståg med Rc]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med Rc. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03485
|}
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen, för prioriterat gods, såsom färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods (se nedan). De hade färre stopp och gick längre distanser än normalgodståg. För att få gå i godsexpresståg måste vagnarna kunna gå i 90 km/h. Tågen delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. Mängden godsexpresståg ökade efter hand under perioden.

'''Systemtåg''' var en expanderande verksamhet under denna tid. När [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning flottningen] på Dalälven, Ljungan och Indalsälven upphörde i slutet på 1960-talet började SJ köra hela tåg med timmer. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, flis, [[Svensk industri för MJ: gruvor|malm]], [[Svensk industri för MJ: järn och stål|järn, stål]] och [[intermodal trafik|intermodala laster]] förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast.. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade en röd märkning), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i persontåg, i vissa fall t.om. snälltåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa persontåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, sen må detta vara snälltåg, persontåg eller godståg. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var frilastspår på [[station]]er, egna [[sidospår]] vid stationer, [[industrispår]] (där kunden i vissa fall också svarade för [[växling]]), eller [[lastplats]]er längs [[linjen]]. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ var delägare i det europeiska kylvagnbolaget '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination, för att gå direkt tomma tillbaka till hemstationen. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Under perioden organiserades styckegodstrafiken om efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 32 knutpunkter fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive knutpunktsområde. Därmed avvecklades de flesta mindre [[godsmagasin]] vid stationerna (de större vid knutpunktsstationerna behövdes fortfarande). Vissa godsmagasin utöver knutpunkterna fanns fanns dock kvar för att ge tillräcklig täthet i styckegodshanteringen och då alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis|Hbis]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan omlastningsmagasinen kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lasbilstrafiken.

'''Spridningsgods''' var ett mellanting mellan styckegods och vagnslastgods. Kunden lastade själv vagnen som en vagnslast, som skickades till en lämplig mottagningsstation, i regel en knutpunkt. Därifrån åtog sig SJ att skicka godset vidare till olika mottagare med egna lastbilar. Spridningsgods kunde också skickas i container, behållare eller pallbox.

'''[[Containertrafik]]''' expanderade snabbt under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar från 1968-70, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken var från början rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom ofta sjövägen. SJ byggde ut containerterminaler på ett 20-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar|containrar]] för inrikes trafik. SJ transporterade inledningsvis containrar på vanliga flakvagnar, och efterhand på nybyggda containervagnar litt [[SJ godsvagn litt Lgjs|Lgjs]]. [[SJ container]] beställdes på samma sätt som godsvagnar, för internationella transporter hänvisade SJ till beställning från rederierna. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, lanserades 1966 genom att sju åkerier från Göteborg och Stockholm bildade ett gemensamt bolag som köpte in släpvagnar, medan SJ investerade i järnvägsvagnar (littera [[SJ godsvagn litt Slps|Slps]]) och terminaler. Respektive åkeri anskaffade själva dragbilarna. Den första sträckan som öppnades mellan Göteborg och Stockholm kallades Linje 1, och blev den enda under perioden.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där normalgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallades anmälanssträcka (vilket '''inte''' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges [[bansträcka]]n. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===

====RIV-avtalet====
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta "RIV". Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

Utländska [[privatvagnar]] disponerades enligt ägarens order. Mottagande järnväg hade dock rätt att återsända utländsk privatvagn till hemstationen åtta dagar efter lossning, eller efter femton dagar om vagnen anlänt tom.

====Interfrigo====
För vagnar som ingick i det internationella kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''' gjordes undantag från de generella reglerna i RIV-avtalet, i syfta att öka utnyttjandet av kylvagnarna. När en Interfrigo-vagn lossats, behövde den inte skickas hem, utan fick nyttjas av SJ till andra kyltransporter.

Vagnarna var ofta märkta Interfrigo, men även andra vagnar från de ingående järnvägsbolagen ingick i Interfrigos vagnpark. [[Privatvagnar]] ingick också. Från SJ ingick vagnar littera '''[[SJ godsvagn litt Ibblps|Ibblps]]''', '''[[SJ godsvagn litt Ibps|Ibps]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Icps|Icps]]'''.

När en kyltransport beställdes till "det sydliga utlandet" (d.v.s. skulle lämna Sverige via Danmark eller Östtyskland), valdes i första hand [[privatvagnar|privata]] utländska Interfrigo-vagnar, i andra hand järnvägsegna utländska Interfrigo-vagnar och i tredje hand SJ:s egna Interfrigovagnar.

Vid transporter från Sverige till Norge fick endast svenska och norska kylvagnar användas.

Vid tomvagnstransporter av Interfrigo-vagnar anges "Interfrigo" som kund. Interfrigos huvudkontor i Basel fick regelbundna uppdateringar om tillgången på kylvagnar, och kunde beordra omfördelning mellan olika länder vid behov.

====Intercontainer====
Tåg för [[Intercontainer]] gick i Sverige, bland annat en containerpendel mellan Göteborg och Oslo. Vagnfördelningen för dessa vagnar leddes helt från Intercontainer. Intercontainers tåg gick endast till de stora containerterminalerna Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och Solna.

Intercontainers vagnar fick endast använda färjorna Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

====TEEM====
Internationella godsexpresståg inom Trans-Europ Express Merchandises (TEEM) i Europa innebar att godsvagnar från Sverige kunde nå destinationer över större delen av Europa på två till tre dygn.

== Linjetyper ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer eller är viktiga tvärförbindelser. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

På Västra och Södra stambanan infördes efter hand entimmestrafiken med expresståg och snälltåg. Den kompletterades av en del lokaltrafik i storstadsområdena, samt vissa andra lokala förbindelser. På västkustbanan gick de större persontågen istället varannan timme, medan persontrafiken på norra stambanan glesades ut till förmån för Ostkustbanan.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel ett antal normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och ett ökande antal godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kungsbacka 1969.png|Kungsbacka 1969]]
|-
| class="imageCaption" | [[SJ diesellok litt T44|T44]] 263 med godståg i Kungsbacka 1969. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09411
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några persontåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten under perioden. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen). [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit. Fr.o.m. 1968 gick "Berlinaren" Malmö-Berlin med motorvagnar DR VT 18.16.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbindelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att lokaltrafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal persontåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel snälltåg eller expresståg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående godsexpresståg och normalgodståg stod för godstrafiken öven gränsen. Gränsstationen har i övrigt servats med normalgodståg och lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Krylbo – Mjölby, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor reducerades antalet mellanstationer.

Vissa av linjerna omfattades också av persontrafik med entimmestrafik eller varannantimmestrafik. Genomgående tåg benämndes nu snälltåg på flera av dessa linjer, och expresståg förekom också. På andra linjer var det istället bara persontåg. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Falun.png|Falun]]
|-
| class="imageCaption" | Snälltåg med [[SJ ellok litt Rc|Rc3]] 1063 i Falun i juni 1974. Tåget består av en [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|AB3]], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|B1]] eller [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B5]], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B3]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BF1]]. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09065
|}

=== Ej elektrifierad huvudlinje ===

Motsvarar Halmstad – Nässjö (f.d. [[HNJ]]) och Siljansbanan. Genom de omfattande elektrifieringarna hade Sverige egentligen inte några oelektrifierade huvudlinjer, men de banor som kommit närmast är f.d. [[HNJ]] och Siljansbanan, där en omfattande persontrafik stundtals drevs med loktåg med diesellok. På f.d. [[HNJ]] gick det snälltåg med [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] vid periodens början, inklusive kursvagn från Stockholm. Dessa snälltåg drogs sedermera in och ersattes av rälsbussar. På Siljansbanan fortsatte persontåg med diesellok fram till att banan elektrifierades 1978.

Godstrafiken på f.d. HNJ var tillräckligt omfattande för att kräva ett antal normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Kalmar – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i persontåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg. Snälltåg i form av rälsbussar (Y3) förekom också.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vallnäs 1972.jpg|800px|Vallnäs 1972]]
|-
| class="imageCaption" | T43 244 med lokalgodståg i Vallnäs 1972. Källa Samlingsportalen Jvm.KBEB01074
|}

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen. Några [[smalspår]]iga linjer fanns alltjämt kvar. Flera persontågsturer ersattes med landsvägsbuss.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.

=== [[Vut]]-bana ===
Vissa mindre bibanor trafikerades enbart med [[vagnuttagning]]ar (vut). Detta gällde banor med enbart godstrafik, och innebär att hela banan reserverades för en [[vagnuttagning]], normalt sett tills vagnuttagningen återkom till utgångsstationen. [[Sth]] för en [[vut]] var 40 km/h. Möten fick inte förekomma (även om det ibland fuskades med detta), och trafiken behövde bara en [[tågklarerare]], oftast vid banans grenstation. På en vut-bana fanns normalt sett ingen annan [[bevakad station]].

== Enskilda järnvägar ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för allmän järnvägstrafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat fjärrstyrningssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ hade procentandel av SJs godsvagnspark. T.ex. så styrdes TGOJs inköp av de 200 [[SJ godsvagn litt Gre|Gre/Gbs]]-vagnarna av avtalet med SJ och inte av TGOJs egna transportbehov. TGOJ lok- och motorvagnspark målades om i orange/vit färgsättning. TGOJ godsvagnar märkets succesivt om till UIC-nummer med undantag av de vagnar som skulle utgå under de närmaste åren. Malmvagnarna behöll sin märkning, om än i ett förenklat utförande. TGOJ malmvagnar rustades succesivt upp, vagnar av typerna M1, M2 och M3 utgick. De bästa M3-vagnar omkorgades till M30/31.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/202211191323466378d8e208f23.jpg
|-
| class="imageCaption" | [[TGOJ ellok litt Bt|TGOJ Bt]] 311 med tåg från Stockholm mot Eskilstuna i Nykvarn 1972. Exempel på TGOJ trafik på SJ spår. Vagnarna är en [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|TGOJ FV1]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#TGOJ ABo1|TGOJ AB3]]. Foto Arne Hällqvist
|}

* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre malm- och industribana i Bergslagen med enbart godstrafik, dessutom i begränsad omfattning. NBJ var i stort sätt ensamma om att utnyttja [[samtrafikavtalet]] i godstrafikutbytet med SJ.
* [[NKlJ]] (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/graf171/index.html Ekeving.se: Grafisk tidtabell nr 171. 23 maj 1971 - 27 maj 1972]

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/npl/index.html?fbclid=IwAR3jbaIYdNdCVcC0MIkHm6XIs6Adl_4DQF9gh--H42aZQEicqC4bjPU0Ijw Ekeving.se: Normalplaner] (Vissa normalplaner för persontåg 1968 - 1988).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/654/index.html Ekeving.se: Transportplaner för resgods, expressgods och ilstyckegods (Rigpl). Södra delen. (SJF 654 S - utgåva 59 fr o m 1970-05-31)]

[https://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html Historiskt.nu: När fick de olika bandelarna elektrisk drift] (Tabell över när olika bandelar i Sverige fick elektrisk drift).

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=117084 Järnvägshistoriskt forum: Avvecklingen av ilgodstrafik].

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279436 Järnvägshistoriskt forum: BLJ lok 8 i Långshyttan 1971]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253955 Järnvägshistoriskt forum: Det var en gång..] (Bilder från Uddevalla 1975).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230882 Järnvägshistoriskt forum: Knutpunkter] (Knutpunkter för styckegodstrafiken 1972, samt övriga godsmagasin som fortfarande var öppna).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279370 Järnvägshistoriskt forum: Liggvagnar i tåg till kontinenten]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=279417 Järnvägshistoriskt forum: Sexårig folkskola!] (Hantering av resgods och ilgods på 1970-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=273145 Järnvägshistoriskt forum: UEJ mm i mars 1974]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=270924 Järnvägshistoriskt forum: Vilka vagnar gick i persontågen mellan Et och Cst på 70-talet]. (Tåg mellan Eskilstuna och Stockholm).

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=163155 Järnvägshistoriskt forum: Önskar artikel från SJ-nytt 1972] (Godsexpress 1972).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]

[https://www.youtube.com/watch?v=6pbF4OA4sF0 Youtube: Stefan Demert & Jeja Sundström - Till SJ] (En ballad till SJ, om läget på 1970-talet).

== Tryckta referenser - allmänt ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

"Placering av SJ driftånglok 1.6.69." i ''Tåg'' nr 7/1969.

Lars Crona: "Översikt över användning av lok och motorvagnar på SJ fr o m 1/1 1972." i ''Tåg'' 1/1972.

Lars Crona: "Översikt över användning av lok och motorvagnar på SJ fr o m 28/5 1972." i ''Tåg'' 6/1972.

Ulf Diehl: ''De sista svenska ångloken. En bildkrönika'' (SJK 20). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1977 (Bilder från ånglokstjänsten 1957-1970).

Leif Elgh: "Go'morron på Västkustbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (En trafikdag i Falkenberg på sent sjuttiotal).

[[Lars-Olov Karlsson]] & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Bengt Spade: ''Järnvägsminnen 14. Bilder från stationer och linjer, 1960-1970-talen'' (del 1). Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2013. 
Bengt Spade: ''Järnvägsminnen 15. Bilder från stationer och linjer, 1960-1970-talen'' (del 2). Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2014.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

Ulf Bäckström m.fl. ''HNJ-banorna. En bildrapsodi 1956-1989'' (TNF bok 269). Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget 2023.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Flera årgångar av ''Sveriges Kommunikationer''

Hans-Fredrik Wennström: "Namntåg." i ''Tåg'' nr 2/1970.

Lars-Olof Karlsson: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Bengt Didner: "SJ fjärresetrafik i flydda tider och i våra dagar." i ''Tåg'' nr 10/1980 (Utvecklingen 1900-1978).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] och [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

Gunnar Franzén: "Snabbtåg i Skåne, modell 1968." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 18 (DR litt VT 18.16 med "Berlinaren" Malmö-Berlin 1968-1970 och modell från [[Kato]] i H0).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "RBo2 Byffévagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars T. Stenson: "Sovvagnståg Strömstad-Stockholm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

Markus Öbrink: "De två tyska supertågen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Om DB VT 11.5 och DR VT 18.16. VT 18.15 gick Malmö-Berlin som "Berlinaren" några år från 1968).

Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

== Tryckta referenser - godstrafik ==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

"Containertrafiken ökar." i ''SJ-nytt'' nr 5/1968 (Om de inledande insatserna med [[SJ godsvagn litt Slps|Slps-vagnar]] och öppna vagnar).

[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/g/ULT_KoE_1968.pdf ''Utlandsrafiken - land för land. Kontinenten och England.''] SJ 1968.

Sven Israelsson: "SJ:s normalspåriga godsbanor - en aktuell trafiköversikt. Del I." i ''Tåg'' nr 4/1970. 
Sven Israelsson: "SJ:s normalspåriga godsbanor - en aktuell trafiköversikt. Del II." i ''Tåg'' nr 5/1970.

Lars-Olof Lind: "Timmertransporterna från Dalarna." i ''Tåg'' nr 2/1971.

Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).

[[LOK]]: "Svenskare järnväg. Godståg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Sammansättning av tåg).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Utländska godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Utländska godsvagnar som förekom i Sverige).

Trafikavdelningen, godstransportsektionen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1963.pdf Godsvagnsföreskrifter]'' (SJF 636). Chefen för statens järnvägar 1963-1981.

Leif Wester: "En dag vid NBJ's Bredsjölinje." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Kjell Friberg: "Utländska godsvagnar med anknytning till Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Christer Andersson: "Diverse timmervagnar som rullat i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Bestämmelser). 
Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring)..

Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Björn Edman: ”Stubbemåla. En ovanlig plats i den svenska järnvägshistorien.” i ''[[Tåg]]'' nr 6/2024 ([[Överföringstrafik]] och [[vagnbjörn]]ar Kalmar-Mönsterås bruk 1958-1973).

[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Intermodal trafik]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NBJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Intercontainer]]
[[Kategori: Interfrigo]]

Spårvägar

2024-12-21T10:24:39Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

Spårvägar används främst för lokaltrafik i städer, i första hand för persontrafik men också för godstrafik på vissa linjer. Några spårvägar har också gått i lantliga områden.

==Kort spårvägshistoria==
De första spårvägarna med hästdragna vagnar anlades i början på 1800-talet. Så småningom ersattes hästarna med ånga, och eldrift. Eldrift blev snabbt dominerade. Från 1920-talet började antalet spårvägar världen över att minska, med anledning av konkurrens från buss- och biltrafik. Detta pågick till 1980-talet, då en viss renässans för spårvägar inleddes.

==Spårvägar i modell==
Spårvägar kan vara ett tema för en hel anläggning, eller del av en större anläggning. Spårvägsmodeller finns de flesta [[normalspår|modelljärnvägsskalor]]. I [[H0]] har Halling, Rietze och [[Rivarossi]] spårvagnar som [[färdigmodell]]er. [[Kato]] har spårvagnar i [[skala N]]. [[Tillig]] har spårvägsräls (gaturäls) med 16,5 mm ([[H0]]) och 12 mm ([[TT]]/[[H0m]]) [[spårvidd]].

Swedtram har tillverkat spårvagnar med svensk förebild som [[etsade byggsatser]] i [[H0]] och [[0]]. Swedtram avvecklades 2023.

Till eldrivna spårvägar behövs också [[kontaktledning]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: GS 43.JPG|1000px|GS 43.JPG]]
|-
| class="imageCaption" | Götergsvagn från Lisebergslinjen. Foto Ola Ahlstöm
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Model tramway.jpg|1000px|Model tramway.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Wikimedia Commons, foto James Petts
|}

==Andra wiki-sidor==
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

==Webreferenser - förebild==
[https://www.ekeving.se/rt/index.html Ekeving.se: Att säkra och leda trafiken på spårväg och metro]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Spårväg Wikipedia: Spårväg]

==Webreferenser - modell==
[http://www.themodeltramshop.com East Lancs Model Tramway Supplies]

[https://www.facebook.com/share/r/4ZsSxEUV3e74WGdo/? Facebook: Tramspotters] (Mindre spårvägsanläggning).

[https://www.halling.at/index_en.html Halling.at] (Hemsida).

[http://www.hokey.nu/motorvagnar/swedtram-a25-mustang-38548030 Hokey.nu: SS A25 Mustangen] (Bygge av spårvagn från Swedtram).

[https://rietze.de Rietze.de] (Hemsida).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=24502.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Spårvagn på liten yta] (Projekttråd).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=26754.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Swedtram har tagit ned skylten.]

[https://www.swedtram.se Swedtram] (Hemsida).

[https://m.youtube.com/watch?v=xEcEhjNCLs4&fbclid=IwAR3yLd92Qx-Tx0fAkS3tCU11R7IvJ3BiwHajTL8hOkcuZtgutwkq7Rk-b58 Youtube: Model Tramways (1958)] (Spårväg i trädgården).

[https://m.youtube.com/watch?v=-yJ6Ubtzrqg&fbclid=IwAR3e6x8Dgme9RMP8w-8W7nrq9smKJUBBK_PcQ2QX4fT6Kfbg0HH0Oe3I5mo Youtube: Rheinberger Strassenbahn Betriebe] (Större spårvägsanläggning).

==Tryckta referenser - förebild==
"Spårvagnar från Norrköping och Hälsingborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1966 (Ritning på "tvåaxliga mustanger").

"Spårvägselegans från Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Ritning på GS M1 och släpvagnar).

Per-Olof Olofsson: "Spårvagnsserien fortsätter! Här kommer Malmö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1967 (Ritningar).

Per-Olof Olofsson: "'Enriktningsvagnen' även kallad 'Jitterbuggaren'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1967 (Ritning på A4 och B4 från SS).

Per-Olof Olofsson: "Hej spårvagn! Eller är det kanske ett tåg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1967 (Ritningar på HRRJ-vagnar).

Per-Olof Olofsson: "Från Uppsala till Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Ritning vagn från Mälarlinjen).

Per Rickheden: "Spårvägsstaden Sundsvall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1968 (Ritningar).

Hjulo: "Bygg själv en spårvagn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 (Ritningar på SS A1 & SS A8).

Ahåte: "Sista spårvagnen i Köpenhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972.

[[LOK]]: "Ritning. En Mustang på spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978.

Bengt Hammar: "Några spårvagnar i Stockholm - som jag såg dem." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981.

BA.: "Premiär för Sveriges modernaste spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983 (SL A26 ombyggda till A30 för Nockebybanan).

"Spårvagn litt A9." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988 (SSB/SS förortsvagn A9 som färgprofil).

[[LOK]]: "Världens vackraste spårvagn?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995 (Färgprofiler på Mustanger fån Stockholm och Malmö).

[[Rutger Friberg]]: "Med '2 rum och kök' runt Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998 (Beskrivning och ritning).

Tommy Silo: "Den elektriska spårvägen hundra år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

Gert Ekström: "Långängsbanan - en okänd spårväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007.

Robin Högberg: "Spårvagnens come back." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010 (Spårvagnar tillbaka i Stockholms innerstad).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Stockholm-Södra Lidingö Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Markus Öbrink: "Tatra T3. En spårvagn och legend." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Markus Öbrink: "PCC - en spårvagn för alla tider." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

Anthony Horne: "Spårvägsmuseet öppet igen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

==Tryckta referenser - modell, allmänt==
"Nytt rälssystem för spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973, s. 9 (Spårvägsspår från P.A. Lind).

[[LOK]]: "Spårvägstillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Kontaktledningstolpar, spårvagnskontroller och bromsvevar).

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[RAF]]: "Swedtram: Äntligen eget spårvagns-spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993, s. 9.

Lars-Göran Larsson: "Spårvagnar! I stor och liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Hans Svensson]]: "Bygg en spårväg i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999.

[[Rutger Friberg]]: "Uppsamlingsheat från modellmässan i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 61 (Spårvägsspår i [[H0m]] från [[Tillig]]).

[[Rutger Friberg]]: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i [[H0]] från [[Tillig]]).

[[RAF]]: "Mer spårvägsspår från Tillig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 14.

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2010. Ny mj-teknik och spännande funktioner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Nytt spårvägssystem i [[skala N]] från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]] & Mattias Stenbom: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. MJ-nytt i N och H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012 (Spårvagnar och spårvägsspår från [[Kato]] i N).

[[Göran Eriksson]]: "Än pinglar spårvagnarna." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 (Pendlingsautomatik för spårvägstrafik).

"Nytt från Halling." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023, s. 6 (Mer spårvägsmaterial och färre smalspårsmodeller. Flera nya underreden för olika spårvidder).

"Hallingproblem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 15.

"Det klarnar från Halling." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024, s. 5 (Ny ägare).

==Tryckta referenser - modell, anläggningar==
"Spårväg i H0 med 26 växlar på knappt fyra kvadrat!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (Anders Hässler's bana).

Thomas Johansson: "Anläggning med trådbuss, spårväg och tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1974.

Bertil Wahlstrand: "Hydinge spårvägar på Gotland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981.

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby hemma hos. Järnväg mitt i stan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Anläggning med järnväg, spårväg och trådbuss).

Bo Holmgren: "Hillringsbergs Spårvägar still going strong!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Bilder på spårvägsdiorama i [[H0]]).

Freddy Stenbom: "Vänner byggde Köpenhamns spårvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 ([[Scratchbygge]]n av Johan Lundgren och Leif Bang).

Bertil Wahlstrand: "Sveriges minsta spårväg?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985 (Oval i [[N]]-skala).

Freddy Stenbom: "Än pinglar spårvagnarna i stor och liten skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (Spårvägssällskapets [[H0]]-anläggning).

Janne Claesson: "Edge City - ett hörn av världen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Amerikansk spårvägsanläggning i stadsmiljö).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: En spårväg i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009 (Edge City).

Joakim Lindengren: "Spårväg på liten yta." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Göteborg i surrealistisk film noir-version).

Joakim Lindengren: "Spårväg på en något större yta." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022.

Lars Bergströmer: "Spårvagnsstallarna i Karlskrona." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Diorama med scratchbyggda och konverterade vagnar).

==Tryckta referenser - modell, vagnar allmänt==
"Ny spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972, s. 27 ("Kriegstrassenbahnwagen" med släp från österrikiska Memoba).

"Gogtram till Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978, s. 6 (Larsson Maskin & Hobby börjar importera spårvagnstillverkaren Gogtram).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Motorboggie från P.A: Lind." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (För spårvagnar i [[H0]]).

Bertil Wahlstrand: "Allt om Hobby synar. Spårvagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985 (Aktuellt utbud).

[[LOK]]: "Lima-spårvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996, s. 17 (DÜWAG ledspårvagnar från 1950- och 60-talet [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Tåghallen. Herrman & Partner kör spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (För [[H0]] och [[H0m]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Spårvagn i LGB-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Spårvagn från Chicago i [[skala G]]).

"Nytt från Swedtram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2013, s. 9 (Oslo-vagnar Hawa och T4 från Swedtram).

"European tram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 12 ([[Frilansa]]d spårvagn som [[plastbyggsats]] från Miniart i 1:35, katalognummer 38001).

"MyTram i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 17 ([[Kato]] lanserar [[frilansa]]d generisk spårvagn i [[skala N]]).

"Vanligaste spårvagnen" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2022, s. 21 (Tatra T3 från Tomytec i [[N]]).

==Tryckta referenser - modell, vagnar svenska==
Hans Josefson: "En chans till en svensk modellspårvagn - om ni visar ert intresse." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1970 (Starten för Swedtram).

Hjulo: "Bygg själv en spårvagn!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 ([[Konvertering]] av Tyco-spårvagnar till svenska).

Hans Josefson: "Spårvagnar till salu." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Premiär för Swedtram).

FS: "Spårvagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977, s. 5 (Notis om Swedtram).

Freddy Stenbom: "Nya spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978, s. 6 (Nyheter från Swedtram).

Peter Öhman: "Spårvagnsmodeller av mässing: Trevligt alternativ för modellbyggaren." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Recension av SS A1 från Swedtram).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. Gatans kung i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av Mustang från Swedtram).

Bo Holmgren: "Swedtram rullar ned på kontinenten." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.) ''Järnvägshobby 4.'' Stockholm: Jan Jangö AB 1987 (Reportage).

[[Rutger Friberg]]: "Malmö spårvägar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990 ([[Färdigmodell]] från museispårvägaen i Malmö, H0).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska profiler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 12 (Swedtram släpper GS "två rum och kök" i [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. Swedtram-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 17 (Jönköpingsvagn som byggsats och färdig).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska mj-montern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002, s. 13 (GS M5 i [[skala 0]], Jönköpingsvagn och SS släpvagn i [[skala H0]]).

Robin Högberg: "Swedtram - 40 år i bara mässingen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Reportage).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (Nya Malmö- och Jönköpingsvagnar från Swedtram).

"Nürbergmässan. Svenska modeller och besökare på mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (SS släpvagn B17 från Swedtram i [[skala H0]] och [[0]]).

Joakim Sannagård: "Göteborgskt i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Recension av GS M33 från [[Halling]]).

"Göteborgskt i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 24 (GS M23 som prototyp från tyska [[småserietillverkare]]n Elektrikken).

"Göteborgskt i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (GS M28 från Eletrikken, utan drivning).

"Återutgåva från Halling." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (GS M33 återutgivanden).

"Svenska spårvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 29 (3D-printade modeller i H0, SS A25 och B25 på väg).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: Nybörjare]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]

Artiklar om MJ-planering

2024-12-21T10:20:11Z

Admin: /* Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Vägval Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

[[Göran Eriksson]]: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: "Vackra vyer i Dal." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Spårplaner med tema DVVJ).

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Artiklar om MJ-planering

2024-12-21T10:19:58Z

Admin: /* Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Vägval Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

[[Göran Eriksson]]: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: "Vackra vyer i Dal." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Spårplane med tema DVVJ).

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Artiklar om MJ-planering

2024-12-21T10:19:26Z

Admin: /* Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Vägval Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

[[Göran Eriksson]]: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Vackra vyer i Dal." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Spårplane med tema DVVJ).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

BJ ånglok litt Y3

2024-12-21T10:16:56Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till [[BJ]], littera '''Y3'''. Loken var en något förminskad version av [[SJ ånglok litt S|SJ littera '''S''']], och hade överhettning, utvändiga cylindrar, vakuumbroms och Walschaerts slidstyrning. Loken var byggda så att de enkelt kunde balanseras om mellan 12,5 tons axeltryck och 14,5 tons axeltryck. Lok med lägre axeltryck benämndes inofficiellt "Y3 lätt" ('''Y3l''') och de med högre "Y3 tung" ('''Y3t'''). BJ:s lok försågs med tryckluftbroms under 1930-talet.


Även [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=410&g=d HMJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_Järnvägar L&HJ] köpte lok av samma typ. HMJ köpte ett lok 1921 som fick nummer 6, och L&HJ köpte två lok 1928 och 1929. HMJ 6 övertogs av SJ 1930 och tilldelades littera '''HVd''', men såldes 1934 till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skåne–Smålands_Järnväg SSJ]. Loket återkom till SJ 1940 och fick nu behålla litteran Y3. Litteran ändrades 1942 till '''S5''', och samma år övertogs de två loken från L&HJ. Genom ombalansering 1943 och 1947 ändrades axeltrycket till 14,5 ton och de tre loken fick därmed littera '''S7'''.

Av BJ:s Y3 lok hade åtta st 12,5 tons axeltryck vid förstatligandet 1948, vilka fick littera S5. De återstående fjorton loken hade 14,5 tons axeltryck och fick följaktligen littera S7. S5-loken avställdes omkring 1960. S7-loken hade sin sista tjänstgöring i Kristianstad, Ystad, Falun och Ludvika och de sista loken avställdes 1962.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 11,58 m Hjulbas: 8,5 m Tjänstevikt: 60,0 ton Axeltryck: 12,5/14,5 ton (omställbart) Dragkraft: 6,9 Mp [[Sth]]: 70 km/h Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet. [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' Kolförråd: 2,9 ton Vattenförråd: 8,9 m3 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ Y3 113.jpg|BJ Y3 113]]
|-
| class="imageCaption" | BJ Y3 113. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08231
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ S7 1878b.jpg|SJ S7 1878]]
|-
| class="imageCaption" | SJ S7 1878 i Matfors 1960. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00786
|}

==Litt Y3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*1975 aviserade tyska [[småserietillverkare]]n Zuba en modell av Y3 som såväl [[byggsats]] som [[färdigmodell]].
*[[Brimalm]] [[småseriemodell]]er i mässing
*:- BJ litt Y3 nr 74, 106, 114 svart (1999).
*:- SSJ litt Y3 nr 14 svart (1999).
*:- L&HJ litt Y3 nr 23 svart (1999).
*:- HMJ litt Y3 nr 6 svart (1999).
*:- SJ litt Y3 nr 1489 svart (1999).
*:- SJ litt S5 nr 1891, 1892 svart (1999).
*:- SJ litt S7 nr 1876, 1882, 1884 svart (1999).
*:- BJ litt Y3 gråblå/svart (2003).
*:- BJ litt Y3 svart (2003).

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 

==Webreferenser==
[http://www.mrw1.se/anglok/litty3.htm MRW: Bergslagernas Järnvägar. Littera Y3] (Lista över BJ Y3-lok)

[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: modellhistorik]

[http://www.mmjk.se/byggtips_brimalms7.htm MMJK: Inbyggnad av dekoder/ljuddekoder i Brimalms modell av Y3/S7 + modifiering av löphjulen och strömupptagning så att modellen blir användbar]

==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

"BJ litt Y3." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Ritning och data). 

Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i ''[[Tåg]]'' nr 8/1972.

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

"BJ ånglok litt Y3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Beskrivning och ritning).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Två svenska lok för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Zubas modell).

"De har byggt i 16 år på Y3-modellen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 ([[Scratchbyggd]] statisk Y3 i 1:10).

Freddy Stenbom: "Exklusiva loknyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000, s. 66 (Notis om Brimalms modell).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (Presentation och bilder på Brimalms modell).

</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brimalm]]

BJ ånglok litt Y3

2024-12-21T10:16:45Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till [[BJ]], littera '''Y3'''. Loken var en något förminskad version av [[SJ ånglok litt S|SJ littera '''S''']], och hade överhettning, utvändiga cylindrar, vakuumbroms och Walschaerts slidstyrning. Loken var byggda så att de enkelt kunde balanseras om mellan 12,5 tons axeltryck och 14,5 tons axeltryck. Lok med lägre axeltryck benämndes inofficiellt "Y3 lätt" ('''Y3l''') och de med högre "Y3 tung" ('''Y3t'''). BJ:s lok försågs med tryckluftbroms under 1930-talet.


Även [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=410&g=d HMJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_Järnvägar L&HJ] köpte lok av samma typ. HMJ köpte ett lok 1921 som fick nummer 6, och L&HJ köpte två lok 1928 och 1929. HMJ 6 övertogs av SJ 1930 och tilldelades littera '''HVd''', men såldes 1934 till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skåne–Smålands_Järnväg SSJ]. Loket återkom till SJ 1940 och fick nu behålla litteran Y3. Litteran ändrades 1942 till '''S5''', och samma år övertogs de två loken från L&HJ. Genom ombalansering 1943 och 1947 ändrades axeltrycket till 14,5 ton och de tre loken fick därmed littera '''S7'''.

Av BJ:s Y3 lok hade åtta st 12,5 tons axeltryck vid förstatligandet 1948, vilka fick littera S5. De återstående fjorton loken hade 14,5 tons axeltryck och fick följaktligen littera S7. S5-loken avställdes omkring 1960. S7-loken hade sin sista tjänstgöring i Kristianstad, Ystad, Falun och Ludvika och de sista loken avställdes 1962.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 11,58 m Hjulbas: 8,5 m Tjänstevikt: 60,0 ton Axeltryck: 12,5/14,5 ton (omställbart) Dragkraft: 6,9 Mp [[Sth]]: 70 km/h Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet. [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' Kolförråd: 2,9 ton Vattenförråd: 8,9 m3 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ Y3 113.jpg|BJ Y3 113]]
|-
| class="imageCaption" | BJ Y3 113. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08231
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ S7 1878b.jpg|SJ S7 1878]]
|-
| class="imageCaption" | SJ S7 1878 i Matfors 1960. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00786
|}

==Litt Y3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*1975 aviserade tyska [[småserietillverkare]]n Zuba en modell av Y3 som såväl [[byggsats]] som [[färdigmodell]].
*[[Brimalm]] [[småseriemodell]]er i mässing
*:- BJ litt Y3 nr 74, 106, 114 svart (1999).
*:- SSJ litt Y3 nr 14 svart (1999).
*:- L&HJ litt Y3 nr 23 svart (1999).
*:- HMJ litt Y3 nr 6 svart (1999).
*:- SJ litt Y3 nr 1489 svart (1999).
*:- SJ litt S5 nr 1891, 1892 svart (1999).
*:- SJ litt S7 nr 1876, 1882, 1884 svart (1999).
*:- BJ litt Y3 gråblå/svart (2003).
*:- BJ litt Y3 svart (2003).

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 

==Webreferenser==
[http://www.mrw1.se/anglok/litty3.htm MRW: Bergslagernas Järnvägar. Littera Y3] (Lista över BJ Y3-lok)

[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: modellhistorik]

[http://www.mmjk.se/byggtips_brimalms7.htm MMJK: Inbyggnad av dekoder/ljuddekoder i Brimalms modell av Y3/S7 + modifiering av löphjulen och strömupptagning så att modellen blir användbar]

==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

"BJ litt Y3." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Ritning och data). 

Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i ''[[Tåg]]'' nr 8/1972.

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

"BJ ånglok litt Y3." i ''[[järnvägar]]!'' nr 2/1981 (Beskrivning och ritning).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Två svenska lok för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Zubas modell).

"De har byggt i 16 år på Y3-modellen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 ([[Scratchbyggd]] statisk Y3 i 1:10).

Freddy Stenbom: "Exklusiva loknyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000, s. 66 (Notis om Brimalms modell).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (Presentation och bilder på Brimalms modell).

</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brimalm]]

BJ ånglok litt Y3

2024-12-21T10:16:33Z

Admin: /* Tryckta referenser - förebild */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1915 och 1924 levererades 22 tanklok för lokaltrafik till [[BJ]], littera '''Y3'''. Loken var en något förminskad version av [[SJ ånglok litt S|SJ littera '''S''']], och hade överhettning, utvändiga cylindrar, vakuumbroms och Walschaerts slidstyrning. Loken var byggda så att de enkelt kunde balanseras om mellan 12,5 tons axeltryck och 14,5 tons axeltryck. Lok med lägre axeltryck benämndes inofficiellt "Y3 lätt" ('''Y3l''') och de med högre "Y3 tung" ('''Y3t'''). BJ:s lok försågs med tryckluftbroms under 1930-talet.


Även [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=410&g=d HMJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona_%26_Helsingborgs_Järnvägar L&HJ] köpte lok av samma typ. HMJ köpte ett lok 1921 som fick nummer 6, och L&HJ köpte två lok 1928 och 1929. HMJ 6 övertogs av SJ 1930 och tilldelades littera '''HVd''', men såldes 1934 till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skåne–Smålands_Järnväg SSJ]. Loket återkom till SJ 1940 och fick nu behålla litteran Y3. Litteran ändrades 1942 till '''S5''', och samma år övertogs de två loken från L&HJ. Genom ombalansering 1943 och 1947 ändrades axeltrycket till 14,5 ton och de tre loken fick därmed littera '''S7'''.

Av BJ:s Y3 lok hade åtta st 12,5 tons axeltryck vid förstatligandet 1948, vilka fick littera S5. De återstående fjorton loken hade 14,5 tons axeltryck och fick följaktligen littera S7. S5-loken avställdes omkring 1960. S7-loken hade sin sista tjänstgöring i Kristianstad, Ystad, Falun och Ludvika och de sista loken avställdes 1962.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 11,58 m Hjulbas: 8,5 m Tjänstevikt: 60,0 ton Axeltryck: 12,5/14,5 ton (omställbart) Dragkraft: 6,9 Mp [[Sth]]: 70 km/h Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 30-talet. [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'C1' Kolförråd: 2,9 ton Vattenförråd: 8,9 m3 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ Y3 113.jpg|BJ Y3 113]]
|-
| class="imageCaption" | BJ Y3 113. Källa Samlingsportalen, Jvm.KBIA08231
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ S7 1878b.jpg|SJ S7 1878]]
|-
| class="imageCaption" | SJ S7 1878 i Matfors 1960. Foto: Stig Eldö, Samlingsportalen Jvm.KBDA00786
|}

==Litt Y3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*1975 aviserade tyska [[småserietillverkare]]n Zuba en modell av Y3 som såväl [[byggsats]] som [[färdigmodell]].
*[[Brimalm]] [[småseriemodell]]er i mässing
*:- BJ litt Y3 nr 74, 106, 114 svart (1999).
*:- SSJ litt Y3 nr 14 svart (1999).
*:- L&HJ litt Y3 nr 23 svart (1999).
*:- HMJ litt Y3 nr 6 svart (1999).
*:- SJ litt Y3 nr 1489 svart (1999).
*:- SJ litt S5 nr 1891, 1892 svart (1999).
*:- SJ litt S7 nr 1876, 1882, 1884 svart (1999).
*:- BJ litt Y3 gråblå/svart (2003).
*:- BJ litt Y3 svart (2003).

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 

==Webreferenser==
[http://www.mrw1.se/anglok/litty3.htm MRW: Bergslagernas Järnvägar. Littera Y3] (Lista över BJ Y3-lok)

[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: modellhistorik]

[http://www.mmjk.se/byggtips_brimalms7.htm MMJK: Inbyggnad av dekoder/ljuddekoder i Brimalms modell av Y3/S7 + modifiering av löphjulen och strömupptagning så att modellen blir användbar]

==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

"BJ litt Y3." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1966/67 (Ritning och data). 

Yngve Holmgren: ''Skånska privatbanornas ånglok.'' Färlöv: Författaren 1967.

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera (del II)." i ''[[Tåg]]'' nr 8/1972.

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979''. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

"BJ ånglok litt Y3." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 2/1981 (Beskrivning och ritning).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Två svenska lok för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Zubas modell).

"De har byggt i 16 år på Y3-modellen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 ([[Scratchbyggd]] statisk Y3 i 1:10).

Freddy Stenbom: "Exklusiva loknyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000, s. 66 (Notis om Brimalms modell).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera S5 och S7." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (Presentation och bilder på Brimalms modell).

</div>
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Epok Ie]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Brimalm]]

Artiklar om MJ-planering

2024-12-21T10:13:33Z

Admin: /* Olika bantyper - liten yta */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Vägval Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

[[Göran Eriksson]]: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Artiklar om MJ-planering

2024-12-21T10:13:15Z

Admin: /* Olika bantyper - liten yta */

Här redovisas artiklar ur svensk MJ-press om [[planering]] av [[modelljärnvägar]].

==Allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Konsten att välja rätt skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Genomgång av aktuella skalor).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 (Planering och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Örjan Svane: "Läsgodsexpedition. Model Railway Layout Design." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av Rice 1990).

Olof Wickström: "Recension: Creating Cameo Layouts." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Recension av bok av Iain Rice).

Jennifer Kirk: "När ändstationen är nådd - återvinn din anläggning!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Vad man gör med en gammal modelljärnväg som ska rivas).

Christina Eneroth: "Tio tips för spårplanen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

==Inspiration==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

CeGe Olsson: "CeGe Olsson om [[gladbygge|gladbyggarfilosofi]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992.

[[Rutger Friberg]]: "Några tips till nybörjarens föräldrar: Kul med tåg på golvet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Om att komplicera banan lite jämfört med startsatsens spårcirkel).

Gert Ekström: "Vad håller vi på med egentligen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Om allt man lär sig av MJ-bygge).

Ronald Dahlberg: "Tåget blev mitt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (En Mäklinrallares uppväxt).

Leif Elgh: "Modelljärnvägens mysterium." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Resonemang om varför man bygger modelljärnvägar).

[[Krister Brandt]]: "Bygga utan svans?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Om att bygga på sin ålders höst när förmågan tryter).

Redaktionen: "All vår början bliver svår. Hur kommer man vidare?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012 (Om hur man kommer till skott).

Sture Bylén: "Vägval Morshyttan - att gå vidare med en färdig anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018.

UIf Johnson: "Så blev jag modellrallare och tågälskare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Göran Tholin: "Min modelltågsresa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om hur man blir MJ-rallare).

Staffan Åkerlund: "Modelljärnvägstyp - spelar det någon roll?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika intresseinriktningar, fokus på MJ-trafik).

==Praktiska lösningar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Parkeringshuset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Tågmagasin]] för många tåg i flera våningar, med hiss).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. De dolda spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Olika lösningar för [[tågmagasin]] och dölja godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "Oanande höjder." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Om val av bygghöjd för annläggningen).

Bo Holmgren: "Antitunneltankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Att undvika tunnelportar där spåren lämnar den synliga delen av anläggningen).

Örjan Svane: "Rakt, krökt och knyckt - en studie i minimiradier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Bygg en personalingång till tågrummet." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Olika lösningar på passager in i en modelljärnväg).

Urban Jansson: "En enkel bro." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bro för att överbrygga dörr i anläggningsrum).

[[Hans Svensson]]: "Att passera en dörröppning..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012.

Jocke Sannagård: "En hobby bakom glas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Om att skydda modeller).

[[Sture Bylén]]: "En huv till mitt diorama." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Kompromissa och komprimera." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 (Om behovet av att komprimera förebilderna för att få plats).

Christina Eneroth: "Platsbrist?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Olika lösningar för trånga utrymmen).

==Anläggningsbelysning==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Innovativa Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Intellilight anläggnings som ställer in sig efter tiden på dygnat).

Lars Juhlin: "Varde ljus över SMJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Ny belysning).

==Planeringsmetodik==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Programmet CadRail ritar banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995, s. 35 (CAD för MJ).

[[Hans Svensson]]: "Spårplanering i MacIntosh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (RailModeler).

Håkan Davidsson: "CAD-program för modellbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2006 (Genomgång av aktuellt utbud).

[[Hans Svensson]]: "Planera spåren på datorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Test av spårplanering med Raily).

[[Hans Svensson]]: "Ett litet vinterprojekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Om att använda mock-ups av [[kartong]] för att visualisera banan).

Lars Ljungberg: "Trix 1.0. Webbaserad spårplanering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015.

Lars Ljungberg: "Synare. Trax version 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

Christer Kedström: "Planera en modelljärnväg - visst, men hur då?!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Kjell Ericsson: "Wintrack - ett spårplaneringsprogram." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024.

==Byggserier, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i [[N]]-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och [[rullande materiel]]).

Ulf Beskow: "Ny artikelserie om modelljärnvägar. Viktigt med bra spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Kravställningsarbete, [[tvåräls]] & [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Körsystem. Förebild. Tidsepok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997. 
Ulf Beskow: "Bygg en MJ-anläggning. Knep för problemfri körning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997. 
Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997. 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet [[ramverk]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]], [[H0]] [[treräls]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Kontaktledning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Med material från [[Electrotren]]). 
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Spårläggning m.m." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Rälsläggning med [[Tillig]]-räls). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana). 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1998. 
Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1998.

[[Hans Svensson]]: "Mariefred, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 ([[Treräls]]-bana för äldre modeller).

Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 ([[H0]] [[treräls]]). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013. 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Kort mellanspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013 (Om byggnader). 
Redaktionen: "Vi bygger en bana. Del 5." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

==Byggserier, [[H0]] [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 1. Skalor, rälssystem, tågskivor, lok." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 9/1963 (Genomgång av alternativen).

[[Jan Jangö]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del III: Transformatorer, landskapsbygge." i ''Modellhobby med sportflyg'' nr 2/1964.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i [[H0]] med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, [[El på modelljärnvägen|el]]).

[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[H0]]). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Ramverk och banunderbyggnad). 
[[Göran Eriksson]]: "MJ-bygget går vidare - del 3. Något om den elektriska delen - och mer landskap." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Ställverk, [[körkontroll]]er och [[landskap]]sbygge). 
[[Göran Eriksson]]: "Landskapet till modelljärnvägen - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1982 ([[Gips]] och frigolit). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 5. Skyltar och signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982. 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Semafordriv). 
[[Göran Eriksson]]: "Vi bygger en modelljärnväg - del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Trafik och underhåll).

Lars Ryderberg: "ABC för modellrallare, del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Tips för att börja modelljärnvägsbyggandet med diorama). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Egna träd). 
Lars Ryderberg: "Modellrallarens ABC, del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kontaktledning).

[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderoben - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Sektionerad bana som förvaras i garderob). 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
[[Rutger Friberg]]: "Tåg i garderob, del 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988.

Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Byggserie med amerikansk förebild. Del 1). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2008 ([[Landskap]] och [[hus]]. Del 2). 
Lars-Göran Larsson: "AoH bygger. På tågspaning runt Hillside." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Ljud, ljus & detaljer. Del 3).

Daniel Rydell: "Vad vill du med din modelljärnväg? Del 1: Vilken typ är du?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 2: Rundbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Daniel Rydell: "Banplanering. Del 3: Tågmagasin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017.

==Olika bantyper - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Åsätra, tankar och funderingar kring en slutstation." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Mindre säckstation).

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana ska jag ha?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972.

Hjulo: "Hobbyns ABC. Vilken typ av bana?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1972 (Olika bantyper, rundbana, punkt-till-punkt).

Leif Elgh: "Månadens anläggning. Koltorp-Ekholms Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1972, och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Större anläggning runt rummet i [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med alternativbangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Säckstation till vändslingor i rumshörn).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Stor anläggning med många tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Flera varv runt ett rum och dold [[skuggbangård]]).

Göran Eriksson: "Månadens spårplan. Mikaelsboda - Ingabodas Järnvägs AB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Säckstation till dold [[skuggbangård]] på spånplatteformat).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I storstadens vimmel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1973 (Säckstation till vändslinga med dubbelspår i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Spårplan med åtta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. En dag vid Uppväga Jv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 (Rundbana i [[H0]] i hörnet).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kingsize" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Större bana runt rummet plus halvö).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Punkt-till-punkt i spiral i två hörn, [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan, Ett klassiskt exempel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985 (Oval plus skruv till ändstation).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor). 
Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 2: Planering och anläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000.

[[Hans Svensson]]: "En provisorisk modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Liten, tillfällig bana i [[1i]]).

Stefan Nilsson: "Bygg delbart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Om att bygga fasta anläggningar delbara).

Erik Lindahl: "Cirkus eller teater." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Olika principer för utformning av modelljärnvägar).

Lennart Harnefors: "Möt svampen!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Tvåvåningsanläggning där våningsplanen ses från olika håll, efter John Armstrongs idéer).

==Olika bantyper - liten yta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Thörnblad: "Modelljärnväg för trångbodda." i ''Teknik för alla'' nr 23/1960 (Uppfällbar rundbana).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1972 (Dubbelvikt rundbana på liten yta).

T. Klevebrandt: "Månadens spårplan. Bergens-Skogshöjdens Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Punkt till punkt-bana i åttor på liten yta).

[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1977 (Liten rundbana i [[treräls]] [[0e]]). 
[[Hans Svensson]]: "Planera för en kompakt småbana 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Med minimala mått mätt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Minmal spårplan).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett försök på 2 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 ([[H0]]).

Leif Elgh: "Helt enkelt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Olika lösningar för små utrymmen).

Göran Eriksson: "Hyllbanor - moduljärnvägar - [[rangerspel]]. Vem sa att mj-hobby kräver utrymme?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Lösningar för trångbodda).

Leif Elgh: "Lekplats för fyrhjulingar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Liten rundbana i [[H0]]).

(Leif) Elgh: "Månadens spårplan. Omväxling förnöjer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Växlingsbangård med möjlighet till [[tågmagasin]]).

[[Hans Svensson]]: "Smalspårig bokhyllebana i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Spårplan för [[0e]]).

[[Hans Svensson]]: "Modelltåg uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Liten rundbana för [[0e]]).

Jan-Mats Eneroth: "MJ-pingis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Modelljärnväg i pingisbord).

Ulf Beskow: "Spårplaner för små ytor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997.

[[Hans Svensson]]: "Smalspårigt normalspår?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 ([[Industribanor|Industribana]], rundbana i [[H0]] [[treräls]]).

Peter Estelius: "Tåg i skåp!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Bygga tåg i garderob för [[N]]/[[H0e]]).

[[Hans Svensson]]: "En stor liten modelljärnväg..." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Liten portabel [[smalspår]]ig rundbana för utställningar).

Ulf Beskow: "En annorlunda för 1 x 2 m i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005.

==Olika bantyper - hyllbanor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Kedsjö: "Järnväg uppåt väggarna." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Reportage från hyllbana).

"Månadens anläggning: Modelljärnväg i vardagsrummet längs väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Modelljärnväg som hyllbana).

Bo Holmgren: "Järnväg i bokhyllan - den trångboddes möjlighet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Spårplan för hyllbana).

Lars-Göran Larsson: "Fåtöljrallaren som fann tröst i bokhyllan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Modelljärnväg i Ivar-hyllor).

Leif Elgh: "Lägg banan på hyllan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99 ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Planer för hyllbana).

==Från förebild till modell, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Bygg modellbanan i Hi Fi!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Om mer förebildstrogna modelljärnvägar). 
Hjulo: "Hi-Fi i landskapet!" " i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Landskapsbygge enligt Milton).

"Verkligheten ger er uppslaget!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Förebildsfoton från svenska järnvägar).

Bo Holmgren: "Servicestation för ånghästarna. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Om lokstationer). 
Bo Holmgren: "Lokstallar för ånghästarna. Del 2. Bygg i smått, med detaljer, bygg svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971. 
Bo Holmgren: "Lokstation för ånghästar, del 3. Vad kan man köpa idag?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Aktuellt utbud av byggnader och detaljer i [[H0]] och [[N]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ett riktigt gränsfall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Gränsstation).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Stationsmiljö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Byggnader och detaljer på en liten svensk station).

Erik Walde: "Typisk mellanstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Mindre mellanstation på [[891 mm]]-banorna).

Göran Engström: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Hans Svensson]]: "Fantasibana efter förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Utmaningarna med att bygga [[industribanor]] efter förebild eller [[frilansa]]).

Leif Elgh: "Medväxlar och moträler." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Typiska spårplaner för mindre svenska stationer).

Henrik Ranby: "Behovet av goda förebilder." i Christer Engström & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Om att hitta förebilder för intressanta modelljärnvägar).

Jocke Sannagård: "Museum på nätet - källa till information och inspiration." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Olika källor on-line).

Markus Öbrink: "Gränsstationer - ökar modellrallarens urval." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Anders G. Ström: "Förebild & modell: Vänd hela tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2021 (Triangelspår för att vända tåg, vanligt i USA).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Linde: "Svenska privatbanefordon: Malmö-Limhamns Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Malmö-Genarps Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. Ystad-Eslöfs Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018. 
Anders Linde: "Svenska privatbanefordon. BÖJ och KRJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Börringe-Östratorps Järnväg och Klippan-Röstånga Järnväg). 
Anders Linde: "Falsterbobanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019. 
Anders Linde: "Skånska Järnvägar (SkJ) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Museibana som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Götaland, spårplaner==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Torups triangel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. [[HNJ]]-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. HNJ-bangårdar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977.

"Månadens spårplan. Lysekils Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ätrans station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1977.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Modelljärnväg med förebild: Säröbanan i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

Leif Elgh: "Spårplan ur verkligheten: Öxnered med X." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022.

Leif Elgh: "Amerikanare och skånepågar. Något om Ystads-Eslövs Järnväg och vad man kan göra i modell med YEJ som förebild." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Leif Elgh: Allt om Hobby - spårplanen. Avgång i Gånghetser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988.

Leif Elgh: "Moderna tider." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Nya stationen i Falkenberg).

Stefan Nilsson: "Mariestad på Kinnekullebanan. Något för modelljärnvägaren?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Stefan Nilsson: "Mölndals Övre och SOAB i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Leif Elgh: "Modellspårplan: Söder om landsvägen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Anläggningsidé från BÖJ i södra Skåne).

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Klippan i Skåne." i ''[[Tåg]]'' nr 9/2022 (Spårplan).

Leif Elgh: "Spårplan: Torups triangel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023.

Leif Elgh: "Spårplan. En nutida förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Västkustbanan plus stationer).

==Från förebild till modell - normalspår Svealand==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Järnvägen utanför fönstret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Slakthusbanan i åtta).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. I Dalom." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Rundbana baserad på Rättvik).

Leif Elgh: "Kringelkrokar i Södertälje." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

Jan Lindahl & Leif Elgh: "Månadens spårplan. Lidingöbanan - lätthanterlig lokalbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987.

[[Krister Brandt]]: "Bygg NBJ!" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] som förebild).

Stefan Nilsson: "Årjäng är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Spårplan baserad på Årjäng, [[H0]]).

Stefan Nilsson: "Beted-Skillingsfors: Min H0-bana med verklighetsbakgrund och trafikordning." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006.

Lars-Eric Bergman: "Snyten station - en jätte i skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Stefan Nilsson: "Laxå-Röfors Järnväg i förebild och modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Tåg till Torsby." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 (Fryksdalsbanan som förebild).

==Från förebild till modell - normalspår Norrland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stefan Nilsson: "Johannisverks-Ljungaverks Järnväg som modellspårplan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Industribana för kemisk produktion).

==Från förebild till modell - övriga världen==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan: På Bornholm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (DBJ för [[H0e]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Skagenbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Tåget till Odder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Danska HHJ som dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Byggtips. Meterspår på högsta nivå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Bygga RhB inklusive spårplan, [[H0m]]).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Verkligsbaserad intensiv trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Hamburg-Harburg).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).

==Från förebild till modell, flera spåvidder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Ljungby station." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Spårplan för [[normalspår]] och [[smalspår]], [[H0]] och [[H0e]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]]).

Tomas Jansson: "Projekt Finnshyttan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 (Anläggningsplanering för station med två spårvidder i [[Proto 87]]).

==Från förebild till modell, specifika miljöer smalspår==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Det sista smalspåret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Linjen Växjö-Västervik, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978. 
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978.

Leif Elgh & Lennart Lagerwall: "Smalspår bland hyttor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 ([[NKlJ]], bakgrundsinformation och spårplaner, [[891 mm]]).

Göran Engström: "LCJ i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 32/1986 (Påryds station, [[891 mm]]).

Göran Engström: "Smalspårsmiljön..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Betraktelse över Bolmens station, [[1067 mm]]).

Leif Elgh: "Spårlöst försvunnen?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Spårplan till Ullareds station i [[H0]] och [[H0e]], [[891 mm]]).

Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 ([[891 mm]]).

Leif Elgh: "Strövtåg i Steiermark." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Murtalbahn som hyllbana i [[H0e]]).

Thomas Helin: "Fröseke - en station längs Ruda-Älghults Järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 ([[891 mm]]). 
Leif Elgh: "Fröseke - en station i mindre skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 46/1991 (Spårplan för [[H0n3]]).

Lars-Olof Karlsson: "Stocksund - station med variation." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Omsättning till modell, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Tåget över Alperna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Schweiziska Berninabahn som modell i [[H0m]] eller [[Nm]]).

Jan-Olof Carlsson: "Återblick på en smalspårsbana..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 ([https://www.historiskt.nu/smalsp/blj/blj.html BLJ] som förebild, [[891 mm]]).

Örjan Svane: "Nättrabyhamns station i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 56/1994 (Olika sätt omvandla en liten station till en attraktiv modell, [[600 mm]]).

[[HanS]]: "En alternativ Nunnebana i [[H0e]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Spårplan för hyllbana runt ett rum, [[600 mm]]).

Markus Öbrink: "Mariazellerbahn - inspiration för [[H0e]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (760 mm).

Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Smalspårsbanor i de nordiska länderna). 
Tord Björk: "Nordiska smalspårsmotiv - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017.

Leif Elgh: "Två säckar när julen närmar sig." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Spårplaner för stationerna i Finspång och Ätran).''

Leif Elgh: "Spårplan: Roslagsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021 ([[SRJ]] från Stockholm Ö till Roslags-Näsby, [[891 mm]]).

Leif Elgh: "Spårplan: Ett dygn i Skara." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[891 mm]]).

==MJ i olika länder==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Leif Elgh: "Månadens spårplan. Kuggstångsbanor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Modelljärnvägshobbyn på undersidan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (MJ i Australien).

Markus Öbrink: "Tjeckien i modell - uppslag till mindre anläggningar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Redaktionen: "Tema: Modelljärnvägsteman." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Om MJ i olika länder).

==MJ i olika länder - Schweiz==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åhsberg: "Rapport från IMOBA - första internationella mj-utställningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (MJ-utställning i Schweiz).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz. Berg, Ost och tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Om Schweizisk MJ, bl.a. [[HAG]]).

==MJ i olika länder - Storbritannien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Vad har engelska modelljärnvägsmarknaden att erbjuda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975.

"Anrik mj-utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Central Hall).

Göran Tholin: "IMREX - International Model Railway Exhibition 1987, London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987.

Göran Tholin: "MJ i London - IMREX." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989.

[[Krister Brandt]]: "Bland brittiska mj-rallare i butiker och på utställning i London." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991.

[[Rutger Friberg]]: "Från MJ-mässan i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Warley National).

[[Rutger Friberg]]: "Snabbväxande MJ-mässa i Birmingham." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Warley National igen).

[[Rutger Friberg]]: "Englands mj-mässa växer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004.

"En hobby i kris?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 35 (Krisstämning i Storbritannien efter att Warley National läggs ner).

Göran Tholin: "Model World Live 2024." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Ersättaren till Warley National i Birmingham).

==MJ i olika länder - Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Tåg framför allt i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Reportage från östtyska Leipzig-mässan).

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[Jan Jangö]] & Bo Holmgren: "Smått och gott om stort och smått på Frankfurt-mässan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985.

Johannes Tångeberg: "Tyskt 1950-tal - en blandad tid." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

==MJ i olika länder - USA==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Staffan Ehnbom: "USA-rallarmöte." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Regelbundna möten för USA-intresserade [[modellrallare]]).

Lars-Göran Larsson: "Santa Fe Super Chief, ett tåg med stjärnglans." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Om att bygga AT&SF i olika skalor).

[[Rutger Friberg]]: "Modellbygge i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[NMRA]] model contest).

Roland Lawrenz: "Tehachapi loop." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Känd loop i Kalifornien, USA).

==Förvaring av [[rullande materiel]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Pjotr: "Byggtips. Bygg ett vitrinskåp till dina modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vitriner." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (Från Tåg & Hobby).

Ulf Smedbo: "Förvaringslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2005 (Marknadsöversikt och bygge av vitriner). 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005. 
[[Rutger Friberg]]: "Parkera i vitrinen - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. TrainSafe transporter och display." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Förvaring, stöldskydd och transport).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

"Train Safe - skyddar dina klenoder!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 12 (Transport och vitrin i ett).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Christina Eneroth: "Förvara tågen i laserskuret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Hemgjorda backar).

[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Tidskrifter]]

Skala 0

2024-12-21T10:11:33Z

Admin: /* Tryckta referenser - dragfordon */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala 0 avser ett antal modelljärnvägsskalor mellan 1:43,5 och 1:48, i regel med 32 mm [[spårvidd]] (för [[normalspår]]).
*Brittisk skala 0 avser 1:43,5, en skala som kommer av att en fot blir 7 mm.
*Europeisk skala 0 är 1:45.
*Amerikansk skala 0 är 1:48, vilket kommer av att en fot blir en kvarts tum (därför kallas den ibland "quarter inch scale", 1/4").

Skala 0 är standardiserad av Gauge 0 Guild, [[Morop]] och [[NMRA]].

==Inledning==
För normalspår i skala 0 används i regel 32 mm spårvidd, vilket endast är [[skalenligt]] för 1:45. I skala 0 förekommer både tvåräls ([[2R]]) och treräls ([[3R]]), det senare främst på den amerikanska marknaden. Skala 0 kallas ibland "nollan" på svenska.

Det finns också [[smalspår]] i skala 0, den vanligaste är [[0e 016,5 0n30|0e/0n30/016,5]], d.v.s. 0-skala på H0-spårvidd. [[0n3]] och [[0m]] är också relativt vanliga. GMJS har också publicerat standardblad för [[svenskt smalspår]] i skala 0, för spårvidderna [[019,8|891 mm]] och [[013,3|600 mm]]. Det finns ytterligare smalspårskalor i skala 0, såsom [[014]], [[0n2]] och [[0i]].

==Utbud==
[[Flexräls]] finns från [[Peco]], [[Lenz]], [[Atlas]] och Micro Engineering, [[växlar]] finns från [[Peco]], [[Lenz]], och [[Atlas]]. [[Spår]] för [[treräls]] finns från [[Atlas]], [[Bachmann]] och Lionel.

Brittisk skala 0 (1:43,5) regleras i praktiken av [http://www.gauge0guild.com Gauge 0 Guild], de har standarder för både grövre och [[Finskala|finare]] hjul och spår (Se [[spårstandarder]]). [[Heljan]] och Dapol tillverkar [[färdigmodell]]er i [[storseriemodell|storserieformat]]. Dessutom finns ett stort utbud av [[småserietillverkare]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.gaugeoguild.com/gallery/images/3073-Readallaboutit.jpg
|-
| class="imageCaption" | Eskdale, en anläggning som visar Great Northern Railway i början av 1900-talet. Byggare Martin Cheshire och John Scott. Foto David Thompson.
|}

Europeisk skala 0 (1:45) regleras av [[Morop]] i [http://www.morop.eu/de/normes/nem010_d.pdf NEM-normen]. [[Lenz]] tillhandahåller [[storseriemodell]]er (med relativt begränsat sortiment) med tyska förebilder.

Amerikansk skala 0 (1:48) regleras av [[NMRA]] ([http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf tvåräls] och [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.3%202009.07.pdf treräls]). [[Treräls]] dominerar utbudet. Atlas, Lionel, MTH och [[Bachmann]] har produkter i storserieformat.

Förutom dessa [[storserietillverkare]] finns det många [[småserietillverkare]] på dessa marknader som tillverkar [[färdigmodell]]er i [[mässing]] och [[byggsatser]] av olika materiel.

I Sverige är inte skala 0 så vanligt, det är främst MJ-klubbarna GMJS och Lundarallarna som arbetar i skalan. Det har funnits någon byggsats av [[rullande materiel]] ([[SJ godsvagn litt O#Skala 0|en O-vagn]] och några etsplåtar från [[Hobby-Teknik]] bland annat), men det mesta måste scratchbyggas. Mellan svenska nollanbyggare finns dock ett livligt samarbete, så man är inte helt utelämnad åt sig själv. [[VVA]] har också släppt en serie nya byggsatser de senaste åren.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://gmjs.se/Upload/bilder/rc_trad_small.jpg
|-
| class="imageCaption" | Ett Rc-lok och ett D-lok på GMJS anläggning i Göteborg. Foto GMJS.
|}

Det finns rikligt med [[vägfordon till skala 0]], främst för att skalan är den vanligaste för "vanliga leksaksbilar" och för samlare av [[vägfordon till skala 0|modellbilar]]. [[Figurer]] finns från bl.a. [[Preiser]]. På den amerikanska marknaden finns också ett rätt stort utbud av [[hus]]modeller.

==Moduler==
[[FREMO]] har två modulstandarder i skala 0, en för [https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Europeiska banor] och en för [https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-scale-division/normblattfremo0-scale/ Amerikanska banor].

==Historik==
Skala 0 introducerades under 1890-talet som ett budgetalternativ till de större skalorna [[Skala 1|1]], 2, och 3. Precis som för de äldre skalorna utgick man från spårvidden, som sattes till 1,25 tum (32 mm). Skalan anpassades sedan efter spårvidden. Inledningsvis var skala 0 främst avsedd för leksaksmarknaden, men nollan blev snart också den vanligaste för hobbyutövare som [[scratchbygga|scratchbyggde]] fordon. Skala 0 hade sin storhetstid fram till 1930-talet, efter det har skala [[H0|H0 ]](och [[00]]) varit de dominanta skalorna. Exempelvis upphörde [[Märklin]] med skala 0 1954, och [[Fleischmann]] 1959.

Efter 1940-talet har bland andra [[Rivarossi]], [[Pola]], [[Lima]], [[Brawa]] och [[Lenz]] introducerat [[storseriemodell]]er för skala 0 med europeiska förebilder. [[Rivarossi]] släppte ett italienskt lok 1950, som följdes av en ny serie i nollan 1968 med mer detaljerade modeller med italienska, tyska, franska och amerikanska förebilder. Denna serie var i produktion till 1990-talet för den amerikanska marknaden. Tyska [[Pola]] lanserade ett program för skala 0 på [[Nürnbergmässan]] 1969 under namnet Pola-Maxi och fortsatte produktionen till 1970-talet. [[Lima]] introducerade modeller i skala 0 1972, med både brittiska och kontinentaleuropeiska förebilder, denna produktion upphörde dock efter några år.

[[Lenz]] lanserade sitt sortiment av [[färdigmodell]]er med tysk förebild för nollan på [[Nürnbergmässan]] 2005, vilket inneburit ett visst uppsving för skalan på den europeiska marknaden. Mellan 2010 och 2020 tillverkade dessutom [[Brawa]] godsvagnar och en Breuer-lokomotor.

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Tvåräls]] 
[[Treräls]]

==Webreferenser==
[http://www.binnsroad.co.uk/railways/lima0/index.html Binns Road: Lima 0 gauge] (Limas 0-skaleprogram på 1970-talet).

[http://www.binnsroad.co.uk/railways/pola/index.html Binns Road: Pola 0 gauge] (Pola-Maxi).

[http://www.binnsroad.co.uk/railways/rivar0/index.html Binns Road: RivaRossi 0 gauge]

[https://www.dagensps.se/weekend/krokodilen-en-schweizisk-legend Dagens PS: Krokodilen - en schweizisk legend] ([[Märklin]]s krokodil i skala 0 från 1930-talet)

[https://www.dapol.co.uk/shop/o-gauge Dapol] (Producerar en del brittiskt [[rullande material]] i nollan).

[https://www.gaugeoguild.com/ Gauge O Guild] (Brittiska 0-skaleföreningen).

[http://www.gmjs.se/main.asp GMJS] (Sveriges största nollskaleklubb).

[http://www.heljan.dk Heljan] (Tillverkar rullande material med brittisk förebild i skala 0).

[https://www.lenz-elektronik.de/index.php Lenz Elektronik.de] (Hemsida).

[http://lokputsaren.nollan.nu/index.htm Lokputsaren] (Stig Bergströms sida om en nollskalebana med svensk förebild).

[http://www.lundarallarna.se/ Lundarallarna] (Svensk klubb som bygger i nollan).

[http://www.metropolitrain.com/o-rivarossi.html Metropolitrain: Rivarossi 0 scale] (Rivarossis produktion i skala 0).

[http://nollan.nu nollan.nu] (Svensk sida för nollanbyggare).

[https://oscalecentral.com/ O Scale Central] (Amerikansk grupp för [[tvåräls]] i skala 0).

[http://www.rivarossi-memory.it/Scala_0/Scala_0_Presentazione.htm rivarossi-memory.it: La scala 0 di Rivarossi] (Om Rivarossi i skala 0, på italienska).

[https://www.spurnull-magazin.de/ Spur Null Magazin] (Tysk webtidning om nollan).

[http://www.walthers.com Walthers] (Stor amerikansk grossist och internethandel, även i skala 0).

[https://de.wikipedia.org/wiki/Nenngröße_0 Wikipedia: Nenngröße 0] (Om skala 0 på tyska).

[https://www.world-of-railways.co.uk/news/7mm-narrow-gauge-association-publishes-handbook World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook] (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för skala 0).

[https://www.world-of-railways.co.uk/wor/reviews/dapol-gwr-14xx-0-4-2t/ World of Railways: Dapols GWR 14XX 0-4-2T] (Recension av ett litet brittiskt tanklok från Dapol).

==Tryckta referenser - allmänt==
Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

"Variation tema i årets [[Nürnberg]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1969 (Lanseringen av [[Pola]] Maxi skala 0-program).

Hjulo: "Allt om Hobby synar. Nollan för små plånböcker." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1972 (Recension av [[Lima]]s första modeller).

Ola Terje: "Antika tågmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 (Folke Askmans stora samling, främst av äldre 0-skala).

Lars Bernström: "MJ-profilen Lars Bernström." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987.

[[Jon Fast]]: "Herr redaktör." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 41/1989 (Insändare, vari Hr. Fast förklarar att skala 0 i Sverige är 1:45 och inget annat!).

[[Krister Brandt]]: "MJ-porträttet. Frågor till Fredrik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Fredrik Källquist, GMJS).

Lars-Eric Bernström: "Varför skala [[0]]?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995.

[[RAF]]: "Lokal Lionel-nostalgi." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000, s. 18 (Samlare av [[treräls]]).

[[Jon Fast]]: "Obskyrt vetande utan värde. Svensk skala 0 produktion anno dazumal." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 88/2004 (Boggier m.m. från Skandiamodeller i skala 0 på 1940-talet).

[[Rutger Friberg]]: "Dags för skala Noll." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Introduktion till utbudet).

[[Rutger Friberg]]: "Nollan växer snabbare än skala 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010.

[[Rutger Friberg]]: "Snabb ökning för skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Bakgrund; [[Brawa]] introducerar produkter).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2011. Optimismen tillbaka i tåghallen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (Aviseringar i nollan från [[Brawa]], Busch och [[Peco]]).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter på Nürnbergmässan. Tågnytt i nollan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012 (Fler godsvagnar från [[Brawa]]).

Conny Jörnryd: "Skala 0 på liten yta - går det? Svar: ja!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Olof Wickström: "Nollan för nybörjare. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Introduktion). 
Olof Wickström: "Nollan för nybörjare. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Utbud för den som vill köra svenskt).

Lars Ljungberg: "Mikrobrytare för [[Peco]]s växlar i skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Ompolning av [[korsning]]en).

Lars Ljungberg: "Snabbtitt: Räls för skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021.

Torbjörn Onegård: "En nollanträff i Swansons lager." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Reportage).

Martin Peterson: "Olles järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023 ([[3D-utskriven]] modelljärnväg).

==Tryckta referenser - allmänt, notiser==
[[Lars Olov Karlsson]]: "Pumpar i nollan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997, s. 14 (Svenska bensinpumpar från [[TeknoBygg]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Pumpar och pallar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 (Star87 bensinpumpar i [[H0]], 0 och 1:18).

Gunnar Fristedt: "Vattenvagn från Duncan Models och kompressor från Phoenix i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 67/1999, s. 17 (Notis).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Heljan in i skala noll med engelskt lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Class 35).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Skala 0 gör entré." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Första prototyperna från [[Lenz]]).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnbergmässan 2007. Husmodeller med nya grepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2007 (Stationshus "Krakow" som [[plastbyggsats]] från [[Lenz]]].

[[Rutger Friberg]]: "Ny mätreferens skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008, s. 12 ([[NMRA-tolk]] för [[fria rummet]] samt [[spår- och hjulstandarder]]).

"Nyheter i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2009, s. 14 (Notis om [[Lenz]] senaste produkter).

"Unga träd i skala 1:45." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 (Mindre träd från Busch).

"Peco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 7 ([[Flexräls]] med betongslipers).

==Tryckta referenser - anläggningar==
Robert Kutschbach: "På besök hos GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 (Göteborgs Modelljärnvägssällskap).

"Järnvägssällskapet, 'JS'." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Klubbanläggning i skala 0 och [[N]]).

[[Jan Jangö]]: "UMJK - från TT till 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Planer på ny 0-bana).

"GMJS - en stor järnvägsupplevelse i skala 1:45." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 2''. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Klubbanläggning i skala 0).

Andres Linde: "En nolla i Lund." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Reportage från Lundarallarna).

Robin Högberg: "GMJS i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2009.

Stefan Nilsson: "Göteborgs Modelljärnvägssällskap på väg mot okänt mål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (GMJS inför flytten).

Stefan Nilsson: "Munkedal-Oberstdorf Bahn. Hemma hos Jürgen Boldt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017.

Bengt Nylén: "Smalt och normalt i nollan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Bildreportage från Stig Bergströms hemmabana).

Stefan Johansson: "En hyllmodul i 1:43." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Sektion med svenskt i skala 0, med [[kontaktledning]]).

Per Ljungberg: "Hemmabana i skala 0 - visst kan det rymmas!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

Torbjörn Onegård: "Tonträsk - en liten modul i skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 (Hållplats).

Torbjörn Onegård: "Besök GMJS!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023.

Erik Lindahl: "Modelltåg i Toronto del 1: The Model Railroad Club of Toronto." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Stor bana i 0 [[tvåräls]]).

==Tryckta referenser - [[rullande material]] allmänt==
[[Hans Svensson]]: "Byggtips. Små detaljer i stora skalor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987 (Våffelmönstrade gångbord och betongfundament).

[[Svante Runberger]]: "Byggtips. Frontrapport från GMJS." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1991 (Om GMJS X2-projekt).

[[Rutger Friberg]]: "ETS: Liten tjeckisk tillverkare av stora tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1993, s. 23 (Tillverkare av tjeckiska modeller i skala 0 samt legotillverkare).

==Tryckta referenser - [[dragfordon]]==
"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (DB motorlok BR 211 som [[plastbyggsats]] från em + el).

"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Porter-diesel från NorthWestShortLine som använts på flera svenska industribanor).

[[Jon Fast]]: "Engelska lokbyggsatser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 (Recension av Manning-Wardle sexkopplade tanklok i [[00]] och 0).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 1994. Tjeckiska ETS försvarar 0-skalan" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994, s. 11.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt i TT och 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 (GP9 som plastbyggsats från Red Caboose).

Kenneth Jonsson: "Projekt TGOJ littera MA." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av en Ma i skala 0). 
Kenneth Jonsson: "Projekt TGOJ Ma i nollan. Del 2." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998.

[[Rutger Friberg]]: "[[Live steam]] i [[H0]] och 0!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Från Modell und Montagetechnik).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Första serieloket i nollan från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (DB BR 212, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Olof Wickström: "Synare: Lenz V20 i skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Recension).

Olof Wickström: "Manning Wardle K i skala 0 från Minerva." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension av litet engelskt industrilok som färdigmodell).

Lars Ljungberg: "Ljudinstallation i ett nollskalelok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022.

"Hilding i skala 1:45." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 16 (Yd från [[NMJ]]).

"Industrilok från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Deutz KG 230 motorlok [[axelföljd]] B).

==Tryckta referenser - vagnar==
[[Jon Fast]]: "En godsvagn från Nora Bergslags Järnväg med bygganvisningar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1969 ([[Scratchbygge]] av godsvagn i nollan i [[trä]] och [[mässing]]).

Erik Sundström: "Täckta godsvagnar av tysk typ." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Ritning och konvertering av [[Pola]] [[Kassel]]-vagn i skala 0).

Lars-Eric Bernström: "Bälgar i 0-skala." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Bälgar av papper).

[[Lars Olov Karlsson]]: "USA-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 40-41 (Boxcar i 1:48 från InterMountain).

Olof Wickström: "GBJ litt I3 nr 551-570." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av vagn från 0-scale Models, ritning).

Tobias Ljung: "Q37p och Q12 i skala 1:45." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Konvertering av Henkes överföringsvagn till Q37p, [[konvertering]] av tankvagn från O-scale Models).

[[Jon Fast]]: "Östra Wermlands Jernvägs minimalmvagn littera P från 1874." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 ([[Scratchbygge]] i nollan i [[mässing]], ritning).

[[Rutger Friberg]]: "Ett mästerbygge i närbild." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Svante Runbergers NOJ D 306 i mässing med full inredning; ritningar).

[[Rutger Friberg]]: "SJ-personvagnar från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006 (Recension av Donnerbüchsen-personvagnar från Lenz. Några sådana har dock aldrig rullat i Sverige).

Stig Bergström: "Normalspårsvagnar i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 106/2009.

[[Rutger Friberg]]: "Svenska godsvagnar i nollan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 ([[Försvenskning]]ar av en [[startsats]] från [[Lenz]]).

[[Rutger Friberg]]: "Svensk tankvagn i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010 (Ommärkning av tankvagn från [[Lenz]]).

"Nürnbergmässan. Växande hobby - fler gör modeller i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 12 (Nya modeller från [[Brawa]] och [[Busch]] bl.a.).

Lars Ljungberg: "Uppgradera en Limavagn i skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Uppgradering med nya hjul, buffertar och koppel).

Lars Ljungberg: "Vagnsbyggsats i skala 0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Bygge och [[försvenskning]] av [[Peco]]-byggsats).

Olof Wickström: "Testbyggen i skala 0: Västerås Vagnagentur N3, NN3 och [[SJ godsvagn litt Os|Os]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension).

"Moderna godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 20 ([[Lenz]] tar över MTH:s moderna godsvagnar).

Tomas Jansson: "[[Tyska privatbanevagnar#DR O "Nürnberg"|SJ litt Isu]] i skala 0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 165/2023 (Konvertering av O11 från Michael Schnellenkamp). 
Tomas Jansson: "SJ litt Isu i skala 0 - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 166/2024.
</div>
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: 0-koppel]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Standarder]]
[[Kategori: NMRA]]
[[Kategori: NEM]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: FREMO]]
[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
[[Kategori: Spårvidd 32 mm]]
[[Kategori: Bachmann]]
[[Kategori: Brawa]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Hornby]]
[[Kategori: Kibri]]
[[Kategori: Lenz]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Lokputsaren]]
[[Kategori: Märklin]]
[[Kategori: NMJ]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Pola]]
[[Kategori: Preiser]]
[[Kategori: Rivarossi]]
[[Kategori: SV&LV]]
[[Kategori: TeknoBygg]]
[[Kategori: Viessmann]]
[[Kategori: VVA]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Weinert]]
[[Kategori: Zeuke]]

Artiklar om modellbyggnation - träbyggnad

2024-12-21T10:09:57Z

Admin: /* Civila byggnader i trä - plastbyggsatser */

Nedanstående lista är en förteckning över tidigare publicerade artiklar om [[byggnader|husbygge]] från MJ-pressen. Här behandlas endast träbyggnader. Övriga byggnadsmateriel behandlas på [[artiklar om modellbyggnation - allmänt]].

==Järnvägsbyggnader i trä - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Stationshus#Tryckta referenser|Stationshus hittas här.]] 
[[Godsmagasin#Referenser|Godsmagasin hittas här.]]

[[Krister Brandt]]: "Slagsmålet i Tidaholm (eller hur man bygger en vagnvåg)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 ([[Scratchbygge]] av våghus, ritning).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Euromod ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Recension).

[[KB]]: "Nyttigt för husbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 ([[Rimbo Grande]]s dass från Örebro S).

Olof Wickström: "Signalreparatörsbod." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Bygge i trä, ritning).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 3: Bygg dina egna hus och tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Ritning våghuset i Vikersvik; Husbygge i 1:32).

Krister Brandt: "Ett ställverk från Skara." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005.

Olof Wickström: "Ett litet hus - på tre röda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Bygge av litet våghus i skala [[0]]).

Jörgen Bergfors: "Laser utmanar Northeastern." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 102/2008 (Recension av litet stationshus från Norske modeller).

Göran Tholin: "Snärtan - en smalspårsstation som nästan hittat sin form." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 103/2008 (Bygnaderna).

Göran Tholin: "Vagnvågen från Lidköping - från idé till modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 108/2009 (Recension av [[etsad byggsats]] från [[SV&LV]]).

Olof Wickström: "En vagnvåg från Limhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Med fungerande signal).

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm).

"Perrongtak från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Perrongtak av Törebodatyp, [[H0]]).

Olof Wickström: "Dressinbod från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Recension av laserskuren dressinbod i [[skala 0]]).

Rutger Friberg: "Bygg en fungerande vagnvåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

"Byggsatser från Västergötland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 12 ([[Annas hobby & diversehandel]] [[laserskurna byggsatser]]).

Jocke Sannagård: "Perrongtak i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Recension av perrongtak från [[KMJK]], [[H0]]).

Roger Isacsson: "Bygg ett järnvägsavträde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 (I [[styrenplast]], [[H0]]).

Peter Ehrlin: "Stadsholmen del 4 - Slussen ToR." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 153/2020 (Bygge av ställverk i [[Skala 1|1:35]]).

"Frykmo modellbyggeri." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 6 (Törebodatak i [[skala N]]).

"Winterzone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (Brandbod från Inlandsbanan, i [[H0]], [[0]], [[1]] och [[G]]).

"Hagfors våg i ny byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 17 (Vagnvågen aviserad från NKlJ-modeller i 1:45).

Redaktionen: "Längs linjen." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Brandbod i Arvidsjaur).

==Järnvägsbyggnader i trä - lokstationer m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Bygg själv: Kolbrygga med kran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976 (Kolbryggan i St Olof).

Ola Terje: "Brawabyggsats i trä - va' bra!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Recension av lokstallsbyggsats i H0).

Klas Jonsson: "Colorado Eastern Engine Shed - en studie i förfall och rostiga spikar." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 40/1989 (Lokstallsbygge i [[Sn3]]).

Kirby Vincent: "Vattengivande problemlösning. Bygge av DVVJ vattentorn i skala [[N]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009 (Scratchbygge i styren och trä, ritning).

Robin Högberg: "Husbyggsatser från Kalmar Modelljärnvägsklubb i samarbete med Ristat och Skuret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2009, s. 15 (Dackegatan 20 & vattentornet i Hovmantorp).

Johan Stenson: "Kolbryggebygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010 ([[Scratchbygge |Scratchbygge]] av kolbrygga i trä). 
Johan Stenson: "Kolbryggebygge. Bryggan blir klar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

==Järnvägsbyggnader i trä - hållplatser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Krister Brandt: "Handgrepp för halvnollhusbyggare." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare.'' Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grundtekniker för husbyggnad i trä och fönster med dragstift; bygge av hållplatskuren i Plate).

"Karlevi hållplatskur." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011, s. 11 (Notis om kur från [[KMJK]]).

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm, [[H0]]).

Hans Svensson: "Tema med variationer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Bygge och modifiering av laserskuren hållplatsbyggnad från [[TeknoBygg]] i [[H0]]).

"Fler hus från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om faluröd villa, hållplatsstuga och avträde från Jeco).

Tobias Ljung: "Loskogen. Med BLJ som förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Hållplatskuren från Rörshyttan i [[0|1:45]]).

"Piteälvsbrons hållplats." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2021, s. 6 (Färdigmålad modell från [[Joswood]]).

==Järnvägsbyggnader i trä - banvaktsstugor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Claes Mattisson: "En banvaktsstuga á la SWB." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Banvaktsstuga med uthus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Banvaktsstuga och liten lagård i [[resin]] från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong. NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Banvaktsstuga med uthus i [[H0]] i [[resin]], katalognummer 9031 och 9032).

[[Sture Bylén]]: "Att kombinera två material - det mödosamma byggandet av banvaktsstuga nummer 110." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Bygge i [[styren]] och [[kartong]]).

Stefan Nilsson: "Pågående provbyggen: Banvaktsstuga och gruvlave." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Banvaktsstuga från [[Annas hobby- och diversehandel]] samt gruvlave från EA:s hobbyprodukter).

"3D-printad banvakstsuga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 7 (Från Håkans hobby).

Håkan Yngvik: "Banvaktsstuga Vassijokk och hållplatsstuga Piteälvsbron." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Presentation av byggsatser, [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Svenska hus: [[parstuga]] och modern villa i H0 från Euromod).

[[LOK]]: "Skandinaviskt från Schweiz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984, s. 41 (Sportstuga som [[träbyggsats]] från Fides).

"Nyheter för svenska H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992, s. 23 (Svensk byskola i [[byggsatser i trä och kartong|kartong och plast]] från M-Hobby).

"Bygg svenskt från [[Rimbo Grande]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 71 (Butiken från Målilla i [[etsad mässing]] i [[1:87]], katalognummer 5004).

Anders Ericson: "Ett diorama med hus i trä och sten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Träbyggsats i H0 från spanska Constructo).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

Tord Björk: "Snabbtitt: Modeller av trähus med affärslokaler." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Genomgång av det skandinaviska utbudet i [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - [[plastbyggsatser]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Husbyggsatser från [[Heljan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 ([[H0]], bland annat Seglora kyrka).

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Avisering av [[Heljan]] 139, svensk villa med brutet tak).

[[LOK]]: "Nya Heljanhus i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981, s. 66 (Svensk villa med brutet tak som [[plastbyggsats]], katalognummer 139).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. Svenskt och norskt i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 (Heljans lilla stuga i N, katalognummer 702).

Anders Ericsson: "Testbygge. Trevlig villa från Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Katalognummer 190569).

Göran Sandberg: "Planera husbygget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Bygge av [[plastbyggsatser]]).

Anders Ericson: "Villa 'Karin'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019 (Recension av [[Faller]]/Lenis Lek & Hobby 190565).

==Civila byggnader i trä - [[laserskurna byggsatser]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm, [[H0]]).

Richard Borglund: "Fastighetsspekulation i skala H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 ([[Konvertering]]ar av byggsatser från [[Ristat & skuret]]).

Anders Ericson: "Älgarås kyrka i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Recension av [[laserskuren byggsats]] från Dusek).

"Laserskuren skola." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 8 (Folkskolan i Vissefjärda i H0 från [[Joswood]]).

"Joswoods svenska skola." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016, s. 6.

"Mer svenskt från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 27 (Katthult och undantag i H0).

"Nytt från Jeco och Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 26 (Ölandsstugan och Lesjöfors godsmagasin samt två kiosker och en busskur från Jeco).

"Hus från Stadt in Modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017, s. 6 (Villa Villerkulla som [[laserskuren byggsats]]).

"Ny villa från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018. s. 24 (Villa med brutet tak).

"Skandinaviskt från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 23 (Slussbyggnad från Sjötorp, magasin från Lönneberga och villa från Sakrisøy).

"Nya byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019, s. 18 (Butik från Kalmar).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Envånings parstuga som "grön sommarstuga").

Anders Ericson: "Fin byggsats av skola från Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Recension).

Torbjörn Onegård: "Snabbtitt: Hus från Norska Modellbygg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Flera byggsatser).

==Civila byggnader i trä - färdiga husmodeller==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Olof Wickström: "Jecos Konsumbutik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011 (Recension av färdig konsumbutik, [[H0]]).

Jocke Sannagård: "Framgångar med färdiga hus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Recension av färdiga hus från [[Jeco]], [[H0]]).

"Nytt från Jeco och Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 26 (Ölandsstugan och Lesjöfors godsmagasin samt två kiosker och en busskur från Jeco).

"Fler färdiga byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2019, s. 23 (Enports lokstall, liten stuga med brutet tak och tvåports godsmagasin från [[Jeco]]).

==Civila byggnader i trä - byggsatser och färdiga, allmogehus==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Allt om hobby synar: Småländska stugor från [[Pola]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 (Recension av byggsatserna till Diö station och en parstuga nummer 627, [[H0]]).

Mats Dahlström: "Bygg ett hus i papp från 'Ristat och Skuret'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension av [[laserskuren byggsats]] av "allmogehus", [[H0]]).

"Fler hus från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om faluröd villa, hållplatsstuga och avträde från [[Jeco]]. [[H0]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

"Fler svenska hus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s. 9 (Liten svensk stuga, 77880 & 77881, och ett litet godsmagasin, 77885, i H0 från Jeco).

"Svenska hus från Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016, s. 7 (Koppartransmack 190567 och återutgivning av [[Pola]] 627 som Faller 190568).

"Svensk villa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 35 ([[Faller]]/Lenis Lek & Hobby 190565, en återutgivning av [[Pola]] 627).

"Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018, s. 8 ([[Pola]] 627 som "Villa Karin", katalognummer 190565).

"Uthus och magasin från [[Joswood]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021, s. 6 (Uthus till "Katthult").

"Nytt från [[Joswood]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 21 (Enkelstuga "Bullerbyn", sommarstuga, staket, växthus, vaktkur från Inlandsbanan och cykelställ. [[H0]]).

"Lygnstad gård i skala [[1:160]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 21 (Laserskuren parstuga från Arndt Spezial Modelle).

"Sörgården." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 19 ([[H0]] från Joswood).

"Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 9 (Sörgården i [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]], allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Bengt Lindgren: "Malingsbo herrgård." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Herrgård i karolinsk stil i trä, [[H0]]).

Krister Brandt: "Åttkantigt - en delvis byggbeskrivning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Ett åttkantigt trapphus).

Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

Gert Ekström: "En typisk svensk villa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2008 (Boro-hus från ca 1920).

[[Hans Svensson]]: "Charmiga husbyggen i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

[[Sture Bylén]]: "Att bygga hus med timmerfasad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015.

Håkan Grundstedt: "Husbygge för Dummies." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 (I [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: "Att bygga hus." i ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017. s 104. (Svensk landsortsbebyggelse i [[Styrenplast|styren]], [[H0]]).

Stig Johansson: "Lite plockepinn i skala H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Stavkyrka i tändstickor).

Roger Isacsson: "Villa Mälarhöjden - ett typiskt svenskt hus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Bygge i [[trä]]).

Göran Tholin: "Kvarteret Fakiren 16 - en unik gårdsmiljö i Tidaholm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Bygge i [[styren]]).

Sture Bylén: "Wahlmans badhus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022.

Joakim Sannagård: "Pers herrgård i skala 1:32." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023 (Hel gårdsmiljö).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av allmogehus==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jörgen Bergfors: "Bygg ett hus! Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1987 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av ett torp i [[H0]]). 
Jörgen Bergfors: "Bygg ett hus! Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av ett torp i [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Liten bondgård i [[styren]]).

Olle Sundström: "Knuttimring i modell." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge med trälister).

[[Claes Mattisson]]: "Modellbyggaren som timmerman." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Knuttimring i [[H0]]).

[[Krister Brandt]]: "Två nyanser av grått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (Liten [[enkelstuga]]).

Ann-Marie Brandt: "Sommarbarn." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 10. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobby 2010 (Bygge av brygghus & ryggåsstuga i [[H0]], ritningar).

[[Sture Bylén]]: "Husfasad i styrenplast." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013 (Fasad med locklistpanel i [[H0]]).

Staffan Åkerlund: "Att inte se träden för skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Allmogehus av [[cellpannå]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av bodar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Bo Hansson: "Byggtips: En byscha att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Arbetsbod som nybörjarprojekt).

Berndt Nyberg: "Lovsång till kartong." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 36/1988 (Modellhus i [[kartong]]).

Michael Brane: "Botanisera bland sjöbodar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av sjöbodar).

Olof Wickström: "Ett litet hus - på tre röda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Liten bod i [[skala 0]], ritning).

Johan Stenson: "Ett mindre enkelt garage." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 ([[Scratchbygge]] i [[cellpannå]] och [[kartong]], ritning).

Arne Larsson: "Kiosken i Saltskog." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 ([[Styren]]).

Petter Nygaard Hansen: "Ett fribygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 ([[Frilansa]]t skjul i [[styren]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av kommersiella lokaler==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Byggtips. Bensinpumpar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Äldre bensinstationer).

"Byggtips: En mack utan dator." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1992 (Bygge av liten bensinmack).

Michael Brane: "Blev jag först?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 66/1999 (Bygge av "Hultenius läder- och skoaffär" i Målilla).

Michael Brane: "Macken i Sollebrunn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 73/2000 (Bensinstation "sittande hund" i [[skala 0]]).

==Andra wiki-sidor om hus==
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[metod för att bygga kartonghus 001|Ett sätt att bygga enkla hus av kartong]] 
[[Styrenplast]], [[trä]] och [[kartong]] är bra materiel för husbyggnad. [[Gips]] förekommer också. 
[[Källor till modellmateriel|Källor till materiel för husbyggnad]] 
[[Byggnadsritningar]] (Referenser till byggnadsritningar). 
[[Diö, Chester|Diö station]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Stationshus]] 
[[Godsmagasin]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Industrier]]

Artiklar om modellbyggnation - träbyggnad

2024-12-21T10:08:01Z

Admin: /* Civila byggnader i trä - allmänt */

Nedanstående lista är en förteckning över tidigare publicerade artiklar om [[byggnader|husbygge]] från MJ-pressen. Här behandlas endast träbyggnader. Övriga byggnadsmateriel behandlas på [[artiklar om modellbyggnation - allmänt]].

==Järnvägsbyggnader i trä - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Stationshus#Tryckta referenser|Stationshus hittas här.]] 
[[Godsmagasin#Referenser|Godsmagasin hittas här.]]

[[Krister Brandt]]: "Slagsmålet i Tidaholm (eller hur man bygger en vagnvåg)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 ([[Scratchbygge]] av våghus, ritning).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Euromod ställverk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Recension).

[[KB]]: "Nyttigt för husbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 ([[Rimbo Grande]]s dass från Örebro S).

Olof Wickström: "Signalreparatörsbod." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Bygge i trä, ritning).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård? Del 3: Bygg dina egna hus och tillbehör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000 (Ritning våghuset i Vikersvik; Husbygge i 1:32).

Krister Brandt: "Ett ställverk från Skara." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005.

Olof Wickström: "Ett litet hus - på tre röda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Bygge av litet våghus i skala [[0]]).

Jörgen Bergfors: "Laser utmanar Northeastern." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 102/2008 (Recension av litet stationshus från Norske modeller).

Göran Tholin: "Snärtan - en smalspårsstation som nästan hittat sin form." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 103/2008 (Bygnaderna).

Göran Tholin: "Vagnvågen från Lidköping - från idé till modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 108/2009 (Recension av [[etsad byggsats]] från [[SV&LV]]).

Olof Wickström: "En vagnvåg från Limhamn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Med fungerande signal).

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm).

"Perrongtak från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Perrongtak av Törebodatyp, [[H0]]).

Olof Wickström: "Dressinbod från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Recension av laserskuren dressinbod i [[skala 0]]).

Rutger Friberg: "Bygg en fungerande vagnvåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2012.

"Byggsatser från Västergötland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 12 ([[Annas hobby & diversehandel]] [[laserskurna byggsatser]]).

Jocke Sannagård: "Perrongtak i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015 (Recension av perrongtak från [[KMJK]], [[H0]]).

Roger Isacsson: "Bygg ett järnvägsavträde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 (I [[styrenplast]], [[H0]]).

Peter Ehrlin: "Stadsholmen del 4 - Slussen ToR." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 153/2020 (Bygge av ställverk i [[Skala 1|1:35]]).

"Frykmo modellbyggeri." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 6 (Törebodatak i [[skala N]]).

"Winterzone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (Brandbod från Inlandsbanan, i [[H0]], [[0]], [[1]] och [[G]]).

"Hagfors våg i ny byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 17 (Vagnvågen aviserad från NKlJ-modeller i 1:45).

Redaktionen: "Längs linjen." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Brandbod i Arvidsjaur).

==Järnvägsbyggnader i trä - lokstationer m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Bygg själv: Kolbrygga med kran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976 (Kolbryggan i St Olof).

Ola Terje: "Brawabyggsats i trä - va' bra!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Recension av lokstallsbyggsats i H0).

Klas Jonsson: "Colorado Eastern Engine Shed - en studie i förfall och rostiga spikar." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 40/1989 (Lokstallsbygge i [[Sn3]]).

Kirby Vincent: "Vattengivande problemlösning. Bygge av DVVJ vattentorn i skala [[N]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009 (Scratchbygge i styren och trä, ritning).

Robin Högberg: "Husbyggsatser från Kalmar Modelljärnvägsklubb i samarbete med Ristat och Skuret." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2009, s. 15 (Dackegatan 20 & vattentornet i Hovmantorp).

Johan Stenson: "Kolbryggebygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010 ([[Scratchbygge |Scratchbygge]] av kolbrygga i trä). 
Johan Stenson: "Kolbryggebygge. Bryggan blir klar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

==Järnvägsbyggnader i trä - hållplatser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Krister Brandt: "Handgrepp för halvnollhusbyggare." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare.'' Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grundtekniker för husbyggnad i trä och fönster med dragstift; bygge av hållplatskuren i Plate).

"Karlevi hållplatskur." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011, s. 11 (Notis om kur från [[KMJK]]).

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm, [[H0]]).

Hans Svensson: "Tema med variationer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Bygge och modifiering av laserskuren hållplatsbyggnad från [[TeknoBygg]] i [[H0]]).

"Fler hus från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om faluröd villa, hållplatsstuga och avträde från Jeco).

Tobias Ljung: "Loskogen. Med BLJ som förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Hållplatskuren från Rörshyttan i [[0|1:45]]).

"Piteälvsbrons hållplats." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2021, s. 6 (Färdigmålad modell från [[Joswood]]).

==Järnvägsbyggnader i trä - banvaktsstugor==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Claes Mattisson: "En banvaktsstuga á la SWB." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]] i [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Banvaktsstuga med uthus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999, s. 10 (Banvaktsstuga och liten lagård i [[resin]] från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong. NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Banvaktsstuga med uthus i [[H0]] i [[resin]], katalognummer 9031 och 9032).

[[Sture Bylén]]: "Att kombinera två material - det mödosamma byggandet av banvaktsstuga nummer 110." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Bygge i [[styren]] och [[kartong]]).

Stefan Nilsson: "Pågående provbyggen: Banvaktsstuga och gruvlave." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Banvaktsstuga från [[Annas hobby- och diversehandel]] samt gruvlave från EA:s hobbyprodukter).

"3D-printad banvakstsuga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 7 (Från Håkans hobby).

Håkan Yngvik: "Banvaktsstuga Vassijokk och hållplatsstuga Piteälvsbron." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017 (Presentation av byggsatser, [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Svenska hus: [[parstuga]] och modern villa i H0 från Euromod).

[[LOK]]: "Skandinaviskt från Schweiz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984, s. 41 (Sportstuga som [[träbyggsats]] från Fides).

"Nyheter för svenska H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992, s. 23 (Svensk byskola i [[byggsatser i trä och kartong|kartong och plast]] från M-Hobby).

"Bygg svenskt från [[Rimbo Grande]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 71 (Butiken från Målilla i [[etsad mässing]] i [[1:87]], katalognummer 5004).

Anders Ericson: "Ett diorama med hus i trä och sten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Träbyggsats i H0 från spanska Constructo).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

Tord Björk: "Snabbtitt: Modeller av trähus med affärslokaler." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Genomgång av det skandinaviska utbudet i [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - [[plastbyggsatser]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Husbyggsatser från [[Heljan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 ([[H0]], bland annat Seglora kyrka).

[[LOK]]: "Nya Heljanhus i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981, s. 66 (Svensk villa med brutet tak som [[plastbyggsats]], katalognummer 139).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. Svenskt och norskt i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 (Heljans lilla stuga i N, katalognummer 702).

Anders Ericsson: "Testbygge. Trevlig villa från Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Katalognummer 190569).

Göran Sandberg: "Planera husbygget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Bygge av [[plastbyggsatser]]).

Anders Ericson: "Villa 'Karin'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019 (Recension av [[Faller]]/Lenis Lek & Hobby 190565).

==Civila byggnader i trä - [[laserskurna byggsatser]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Byggsatser från KMJK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om hållplatskur från Karlevi, dressinbod från Stigtomta och brandstation från Ljungbyholm, [[H0]]).

Richard Borglund: "Fastighetsspekulation i skala H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 ([[Konvertering]]ar av byggsatser från [[Ristat & skuret]]).

Anders Ericson: "Älgarås kyrka i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Recension av [[laserskuren byggsats]] från Dusek).

"Laserskuren skola." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 8 (Folkskolan i Vissefjärda i H0 från [[Joswood]]).

"Joswoods svenska skola." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016, s. 6.

"Mer svenskt från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 27 (Katthult och undantag i H0).

"Nytt från Jeco och Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 26 (Ölandsstugan och Lesjöfors godsmagasin samt två kiosker och en busskur från Jeco).

"Hus från Stadt in Modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 29/2017, s. 6 (Villa Villerkulla som [[laserskuren byggsats]]).

"Ny villa från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018. s. 24 (Villa med brutet tak).

"Skandinaviskt från Joswood." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019, s. 23 (Slussbyggnad från Sjötorp, magasin från Lönneberga och villa från Sakrisøy).

"Nya byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019, s. 18 (Butik från Kalmar).

"Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Envånings parstuga som "grön sommarstuga").

Anders Ericson: "Fin byggsats av skola från Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Recension).

Torbjörn Onegård: "Snabbtitt: Hus från Norska Modellbygg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Flera byggsatser).

==Civila byggnader i trä - färdiga husmodeller==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Olof Wickström: "Jecos Konsumbutik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011 (Recension av färdig konsumbutik, [[H0]]).

Jocke Sannagård: "Framgångar med färdiga hus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Recension av färdiga hus från [[Jeco]], [[H0]]).

"Nytt från Jeco och Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017, s. 26 (Ölandsstugan och Lesjöfors godsmagasin samt två kiosker och en busskur från Jeco).

"Fler färdiga byggnader." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2019, s. 23 (Enports lokstall, liten stuga med brutet tak och tvåports godsmagasin från [[Jeco]]).

==Civila byggnader i trä - byggsatser och färdiga, allmogehus==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Allt om hobby synar: Småländska stugor från [[Pola]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1981 (Recension av byggsatserna till Diö station och en parstuga nummer 627, [[H0]]).

Mats Dahlström: "Bygg ett hus i papp från 'Ristat och Skuret'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension av [[laserskuren byggsats]] av "allmogehus", [[H0]]).

"Fler hus från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om faluröd villa, hållplatsstuga och avträde från [[Jeco]]. [[H0]]).

"Nya byggsatser från Kalmar MJ-klubb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 7 (Pressbyråkiosk från Kalmar Västra samt mangårdsbyggnad och ladugård från Ingelsby gård, [[H0]]).

"Fler svenska hus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2015, s. 9 (Liten svensk stuga, 77880 & 77881, och ett litet godsmagasin, 77885, i H0 från Jeco).

"Svenska hus från Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016, s. 7 (Koppartransmack 190567 och återutgivning av [[Pola]] 627 som Faller 190568).

"Svensk villa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 35 ([[Faller]]/Lenis Lek & Hobby 190565, en återutgivning av [[Pola]] 627).

"Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018, s. 8 ([[Pola]] 627 som "Villa Karin", katalognummer 190565).

"Uthus och magasin från [[Joswood]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021, s. 6 (Uthus till "Katthult").

"Nytt från [[Joswood]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 21 (Enkelstuga "Bullerbyn", sommarstuga, staket, växthus, vaktkur från Inlandsbanan och cykelställ. [[H0]]).

"Lygnstad gård i skala [[1:160]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 21 (Laserskuren parstuga från Arndt Spezial Modelle).

"Sörgården." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 19 ([[H0]] från Joswood).

"Joswood." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023, s. 9 (Sörgården i [[H0]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]], allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Bengt Lindgren: "Malingsbo herrgård." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Herrgård i karolinsk stil i trä, [[H0]]).

Krister Brandt: "Åttkantigt - en delvis byggbeskrivning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Ett åttkantigt trapphus).

Håkan Grundstedt: "Att bygga Centralföreningens magasin i Gotlands Hesselby - nästan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Bygge i [[styren]], [[H0]]).

Gert Ekström: "En typisk svensk villa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2008 (Boro-hus från ca 1920).

[[Hans Svensson]]: "Charmiga husbyggen i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

[[Sture Bylén]]: "Att bygga hus med timmerfasad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015.

Håkan Grundstedt: "Husbygge för Dummies." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015 (I [[styrenplast]], [[H0]]).

[[Sture Bylén]]: "Att bygga hus." i ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017. s 104. (Svensk landsortsbebyggelse i [[Styrenplast|styren]], [[H0]]).

Stig Johansson: "Lite plockepinn i skala H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Stavkyrka i tändstickor).

Roger Isacsson: "Villa Mälarhöjden - ett typiskt svenskt hus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Bygge i [[trä]]).

Göran Tholin: "Kvarteret Fakiren 16 - en unik gårdsmiljö i Tidaholm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Bygge i [[styren]]).

Sture Bylén: "Wahlmans badhus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2022.

Joakim Sannagård: "Pers herrgård i skala 1:32." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023 (Hel gårdsmiljö).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av allmogehus==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jörgen Bergfors: "Bygg ett hus! Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1987 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av ett torp i [[H0]]). 
Jörgen Bergfors: "Bygg ett hus! Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 ([[Scratchbygge|Scratchbygge]] av ett torp i [[H0]]).

[[Claes Mattisson]]: "Gårdsdiorama i fem akter." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Liten bondgård i [[styren]]).

Olle Sundström: "Knuttimring i modell." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge med trälister).

[[Claes Mattisson]]: "Modellbyggaren som timmerman." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Knuttimring i [[H0]]).

[[Krister Brandt]]: "Två nyanser av grått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (Liten [[enkelstuga]]).

Ann-Marie Brandt: "Sommarbarn." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 10. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobby 2010 (Bygge av brygghus & ryggåsstuga i [[H0]], ritningar).

[[Sture Bylén]]: "Husfasad i styrenplast." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013 (Fasad med locklistpanel i [[H0]]).

Staffan Åkerlund: "Att inte se träden för skogen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Allmogehus av [[cellpannå]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av bodar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Bo Hansson: "Byggtips: En byscha att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Arbetsbod som nybörjarprojekt).

Berndt Nyberg: "Lovsång till kartong." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 36/1988 (Modellhus i [[kartong]]).

Michael Brane: "Botanisera bland sjöbodar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av sjöbodar).

Olof Wickström: "Ett litet hus - på tre röda." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Liten bod i [[skala 0]], ritning).

Johan Stenson: "Ett mindre enkelt garage." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 ([[Scratchbygge]] i [[cellpannå]] och [[kartong]], ritning).

Arne Larsson: "Kiosken i Saltskog." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 ([[Styren]]).

Petter Nygaard Hansen: "Ett fribygge." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 ([[Frilansa]]t skjul i [[styren]]).

==Civila byggnader i trä - [[scratchbygge]] av kommersiella lokaler==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Byggtips. Bensinpumpar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Äldre bensinstationer).

"Byggtips: En mack utan dator." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1992 (Bygge av liten bensinmack).

Michael Brane: "Blev jag först?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 66/1999 (Bygge av "Hultenius läder- och skoaffär" i Målilla).

Michael Brane: "Macken i Sollebrunn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 73/2000 (Bensinstation "sittande hund" i [[skala 0]]).

==Andra wiki-sidor om hus==
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[metod för att bygga kartonghus 001|Ett sätt att bygga enkla hus av kartong]] 
[[Styrenplast]], [[trä]] och [[kartong]] är bra materiel för husbyggnad. [[Gips]] förekommer också. 
[[Källor till modellmateriel|Källor till materiel för husbyggnad]] 
[[Byggnadsritningar]] (Referenser till byggnadsritningar). 
[[Diö, Chester|Diö station]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Stationshus]] 
[[Godsmagasin]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Svensk MJ]]
[[Kategori: Industrier]]

Artiklar om skala H0

2024-12-21T10:05:18Z

Admin: /* Personvagnar, utan bälg */

På denna sida redovisas artiklar ur MJ-pressen om [[skala H0]], i urval. Se även [[H0-bilar]].

==Anläggningsreportage - tvåräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Sixten Stregfeldt: "Järnvägskung ... i smått." i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Reportage från stor H0-bana).

"Modelljärnväg i vardagsrummet uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Hyllbana).

"Månadens anläggning. HJ i H0 på 3 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Rundbana).

Freddy Stenbom: "Modelljärnvägen i Mölle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981 (Ebbe Höglunds stora bana).

[[Jan Jangö]]: "Tåg för tågens egen skull." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 (Agge Karléns stora bana).

[[Jan Jangö]]: "Man måste kunna leka med tågen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984 (Bent Schultzes stora bana). 
Bent Schultze: "Från E till H. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Cenneth." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (Liten bana i [[tvåräls]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Bertil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Storstadbana på litet utrymme).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Miniatur Wunderland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004.

[[Rutger Friberg]]: "Kör tåg som på riktigt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Bana som manövreras från riktiga ställverk på Berlins Tekniska Universitet).

Jocke Sannagård: "Railz i Rotterdam." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Stor fast MJ-utställning med nederländska motiv).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Rallare i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 (Nederländsk bana med fokus på spårbyggnad och spårarbetsmaskiner).

Joakim Sannagård: "Modellbane Europa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Stor anläggning i Hadsten i Danmark).

==Anläggningsreportage - treräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Dubbel spårvidd och dubblerad järnvägshobby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Större [[Märklin]]bana i Västervik).

[[Jan Jangö]]: "En samlares modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Rundbana).

[[Jan Jangö]]: "Hobby som medicin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Ole Bröndums hembana).

Freddy Stenbom: "Ola vann drömbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Ola Karlsson, 11, van Brios Märklin-tävling och fick sin drömbana byggd).

Björn Sjöström: "SÖJ på Hisingen - Jösses vilken anläggning!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Stor gemensam anläggning, fyra deltagare). 
Björn Sjöström: "SÖJ igen! Fler fakta och foto från Hisingens största halvnollanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989.

Stig-Arne: "En Märklinjärnväg i Enskede." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Större anläggning).

Freddy Stenbom: "40 år med samma modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Märklinoval av Glenn Grybb med funktion före skalakrav).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roy." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Större bana med M-räls, [[spårväg]] och [[H0e]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Björn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000 ([[Treräls]] utan specifik förebild).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Rundbana i U med tysk förebild epok III).

Terje Granlund: "[[Trix Express]] i Norge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Byggstart 1957).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Egon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001 (Tysk [[Epok I]] och II).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Den Sege." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2002 (Större bana med mycket spår).

Ulf Beskow: "Meanders modelljärnväg. Hemma hos Leif och Fredrik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2002 (Rundbana på K-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På järnvägslinjen Köln-Hagen 1960." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Bana "out and back" på tågbord med C-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Mannen som steg på tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2003 (Schweiziskt i H0 treräls och [[H0m]], mindre bana i spiral i tre våningar med K-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Andra resan till Vänern - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Större anläggning).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök i Roslagen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Upphissbar bana i garage med M-räls).

Roger Isacsson: "Min modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Spiralbana för [[treräls]] med M-räls).

==Anläggningsreportage - tvåräls och treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Modelljärnvägar till husbehov." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Två hembanor, [[tvåräls]] och [[treräls]]).

[[Göran Eriksson]]: "Hilding - en småländsk mångsysslare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 (Stor [[H0]]-bana i [[treräls]] och [[tvåräls]] hos Hilding Carlsson(!) för att visa upp samlingarna).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Alf Pettersson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 (Anläggning runt rummet på 360*365 cm [[treräls]] & [[tvåräls]] samt [[H0e]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. EKÄJ - Elektroborg Koppelboda Ändberga Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Anläggning med tvåräls och treräls i flera våningar).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Lennart Möllers gigantiska bana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Med svensk [[förebild]]).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Putte tutar och kör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Putte Flodqvists svenska H0-bana med många [[scratchbyggda]] fordon).

Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del II)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 (Gert Ekströms H0-bana). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del III)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Hamnmiljöer). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del IV)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 ([[försvenskning|Försvenskad]] lokomotor, brandstation och trafikolycka). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del V)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1982 ([[Konvertering]]ar i H0 och [[H0e]]). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del VI)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 ([[Verktyg]], [[el]] till belysning). 

Stig Johansson: "En bana på västkusten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Spiralbana med svensk förebild). 
Stig Johansson: "En bana på västkusten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986 (Teknisk uppbyggnad).

Bengt Lindgren: "Med Ekängen - Ingelunds Järnväg 1951 till 1989." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990. 
Bengt Lindgren: "Bengt Lindgren berättar vidare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990.

GF: "Något om Fagerå-Motvalla Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (Större svensk bana byggd under flera decennier).

Leif Elgh: "Recept för MJ-rallare." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Pragmatiskt MJ-bygge).

Stig Johansson: "En gammal modelljärnväg." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Att utveckla en äldre anläggning).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 2. Hemma hos Bengt Sundin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Stambana i Norrland med bibana).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Mälarviken-Mollsjö Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 (Rickard Dervings bana).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: TGOJ i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Anläggning på TGOJ:s huvudkontor).

Tomas Ottosson: "Någonstans i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.

Roland Lawrenz: "Malmbaneinspirerat. Gruvlig modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (MJ i gruva).

Rickard Derving: "Mälarviken-Mollsjö Järnvägar. Genvägarnas järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 124/2013 (Reportage).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Ljusnäs - en station på femte våningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Anläggningsreportage).

Leif Elgh: "Nästa: Mellangärde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Mindre station i mellansverige).

[[Göran Eriksson]]: "Min modelljärnväg. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021. 
[[Göran Eriksson]]: "Min modelljärnväg. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

Per Ljungberg: "Jag satte upp en pandemibana." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

Joakim Sannagård: "Bland gruvor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022 (Anläggning i Bergslagsmiljö).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, specifika epoker==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Tholin: "Vestra Wetterns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Projektstart. Tidsepok mitten av 1950-talet).

Göran Tholin: "Bygget av Vestra Wetterns järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Byggreportage).

Gert Ekström: "I fokus modelljärnväg. LOK:s egen bana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Bana runt rummet i norra Skåne 1962).

Jocke Sannagård: "Modell i fokus. Dieselkraft i Småland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Fågelviks MJ i samband med upprensningen efter Gudrun 2005).

Jocke Sannagård: "Med Beatles på räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Svensk rundbana med Beatles-tema, 1960-tal).

Stellan Dybner: "Österhult-Stubbarp Järnväg - ÖSJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016.

Bengt Nylén: "Anläggningsbesök - hos Thomas Rasmusson." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Bildreportage från anläggning med förebild i skånsk landsbygd 1948).

Oscar Fröidh: "Fröstabanan på hyllan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Snölandskap 1966).

Stefan Nilsson: "Uppsjö Järnvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Runt rummet plus halvö. [[Svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|Epok IIIb]], smalspår [[H0e]]).

Anders Stéen: "ÖSJ: Österhults-Stubbarps Järnväg." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Bildreportage från anläggning med förebild 1954).

Bengt Nylén: "Bertil Fredlunds modelljärnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 168/2024 (Skåne under 1950-talet, [[epok IIIa]]).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, olika bantyper==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kurt Möller: "Modelljärnvägen där bakgrunden är viktigast - Tjäresta järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1970 (Christer Englinds bana runt rummet).

Kurt Möller: "Bollerud-Långälvs järnväg. En 'trafikbana'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Bana runt rummet i dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Wadköpings Järnväg hemma hos Leif Elgh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 (Rundbana med ändstation på platta).

Leif Elgh: "Hemma hos Leif Elgh finns Wadköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Två våningar med [[spårskruv]]).

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby hemma hos. Järnväg mitt i stan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Anläggning med järnväg, [[spårväg]] och trådbuss).

[[KB]]: "Tågens gång i Tidaholm. Hemma hos Bengt Geidvik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Hundbensbana runt rummet).

[[Bruno Kock]]: "Yxkrokens Järnväg läggs ned." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994.

CeGe Olsson: "Minns det ljuva sextiotalet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Diorama i Stockholmsmiljö av Janne Claesson).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Getå-olyckan i H0. Tågprofilen Sonny Hultberg satsar på modellbygge!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Diorama).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Rundbana i U).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Krister Sörhede." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Bana i L-form på 450 * 400 cm, [[svenska järnvägsepoker#Epok IIb|epok IIb]] - [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

Ulf Beskow: "Möte med Stig Carlström - en järnvägsprofil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (Stor rundbana 12*4 m).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ekebobanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Liten rundbana med två [[lastplats]]er).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 3. Sandströms järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002 (Större bana med fem stationer).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Mats. Resan till Vänern - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Punkt till punkt-bana i U-form runt rummet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Halmstad Nässjö Järnvägar. Resan till Vänern - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (Spårplan i spiral).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Bruno Kocks bana återuppstånden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Efter flytten till Modelljärnvägens hus).

Adrian Allum: "FLMJ - en svensk järnväg i en engelsk trädgård." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Lars Ransheim: "Giv akt! Beredskapsläger 1940 i skala 1:87." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Diorama).

Patrick Grace: "Strömstad - i England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Engelsk utställningsbana).

Anders Stéen: "Bygge med skrotlådan som bas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Lokstationen i Tomelilla).

Joakim Sannagård: "Yxkrokens Järnväg 60 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023 ([[Bruno Kock]]s välkända trafikbana).

Fredrik Pettersson: "Kristinebergs industriområde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[FREMO]]-[[modul]]).

Anders Lundin: "Centralstation på 0,45 m2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023.

Stafffan Åkerlund: "Munksund - en modelljärnväg planerad för trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Bana runt väggarna).

Stefan Nilsson: "Uppsjö Järnvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Runt rummet plus halvö. [[Svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|Epok IIIb]], smalspår [[H0e]]).

Lennart Harnefors: "KHJ - den verkliga och den fiktiva historien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Vad som skulle ha hänt om KHJ byggdes klar, anläggning i två våningar. Bergslagen 50-60-tal).

Leif Elgh: "I backspegeln. Minnen från en gammal anläggning." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Dold rundbana till säckstation, bygd åren runt 1970).

==Anläggningsreportage, Sverige - treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gösta Eriksson: "Märklinbana i cellplast och gips." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Bl.a. landskapsbygge i [[styropor]]).

Christer Johnssén: "Stiernå Järnväg. Trafikidén som blev teknikhistoria." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 2''. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Bergslagsmotiv i H0 [[3R]] och [[H0e]]).

Lars Söderman: "Skola med modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Utbildningsanläggning vid SJ-skolan i Ängelholm).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Trångboda Lasseberg MJ. Resan till Vänern - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Station till vändslinga med M-räls och svensk förebild).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos en 'vanlig dödlig'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004 (L-formad bana).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Rolf och hans familj." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004.

Jocke Sannagård: "Järnvägen till Marieborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Trafikbana tidigt 1900-tal, station till [[tågmagasin]]).

Anders Stéen: "MSJ - Mellersta Smålands Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 ([[Treräls]]bana i svensk miljö).

Stefan Nilsson: "Hem till Lilla Byn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Thomas Ekbergs [[Märklin]]bana i mellansvensk miljö).

Staffan Åkerlund: "I väntans tider." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Björkliden i [[treräls]]).

Stefan Nilsson: "Besök i nya Rossberga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Bildreportage från [[Sture Bylén]]s bana).

Anders Linde: "Mellersta Smålands Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Bana i "G" längs väggarna, småländskt 40-60-tal).

==Anläggningsreportage, Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Geir S. Östrem: "En god norgehistoria." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Reportage från Trondheims modelljärnvägsklubb, TMJK).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Norges järnvägshistoria i skala 1:87." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Dioramor på Norsk Jernbanemuseum i Hamar).

Steinar Jeppestøl: "Sjuskogen-Styggbergetbanen, SjB." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 100/2007 (Hembana med norsk förebild).

Matti Bergström: "Finlands finaste modelljärnväg?" i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage om Untamo Sallinens bana).

Steinar Jeppestøl: "Glimtar från Sjuskogsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: Jan Arnes fina modulbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010 (Norsk rundbana i sektioner av Jan Arne Skullerud).

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: Norskt landskap i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 (Modelljärnväg av Finn Arne).

Anders Latterman: "Skaarerbanans vänner - Norskt med svenska influenser." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Rolf Brems: "Hem till Kaj." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Större dansk anläggning, [[DC]]).

Daniel Wietlisbach: "Modelljärnväg i norsk stil - pojken leker vidare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Francois Rasts bana med norsk förebild)).

Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 ([[Introduktion till MJ-trafik|Trafik]] på en norsk H0-bana). 
Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Joakim Sannagård: "Mortens moduler. Nyborgs station och färjehamn i 21 moduler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Danskt i [[3R]]).

Roland Lawrenz: "Modelljärnvägen i Fredriksstad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Stor utställningsbana i Norge).

==Anläggningsreportage, Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Mästerlig bana på Hisingen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Stor bana med tysk förebild).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 ([[Planering]] och bygge av en större hembana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok III]] och [[epok IV|IV]]). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ralph och Martin i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999 (Stor anläggning med [[treräls]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg: Hemma hos Per-Inge Jansson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Stor [[Märklin]]bana med förebild från Bayern 1963).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Rundbana i U med tysk förebild [[epok III]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Egon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001 (Tysk [[epok I]] och [[epok II|II]]).

[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna på MiWuHa." i [[Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjörde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Reportage från Miniatur Wunderland).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. En tidsresa till 30-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (Rundbana med dold bangård).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Tåg-Harry." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005 (Schwarzwald på 1960-talet, rundbana med [[Fleischmann]]-material).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Mannen som reste sig ur [[fåtölj]]en." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Bayern under [[epok III]], stor bana i U i [[treräls]]).

Robin Högberg: "LOXX i Berlin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Stor anläggning om Berlin).

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: En tysk fantasibygd i mitt bördiga Östergötland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 ([[Tvåräls]] [[analog]]).

Magnus Per Hellström: "Gravöl i Bad Driburg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

Stefan Nilsson: "Tel am Harz - Wirtschaftswunder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (År 1969 ([[Epok IV]]) med [[treräls]]).

Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med tysk förebild, riktigt vatten och radiostyrda fartyg).

Jan Tore Kopperud: "Vinter i Kirschberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 ([[Treräls]]).

Torbjörn Onegård: "Modellbundesbahn Brakel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Större utställningsbana i [[tvåräls]]).

==Anläggningsreportage, Nordamerika allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Månadens anläggning. Amerikanskt i Vällingby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969 (Rune Tenglets bana).

[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb).

Gert Ekström: "Lästips: 'Världens finaste modelljärnväg'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av "Model Railroading with John Allen", se [[Skala H0#Gorre & Daphetid|bild]]).

[[Jan Jangö]]: "Ett stycke svensk modelljärnvägshistoria." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (August Kleines stora amerikanska [[Fleischmann]]-bana som började byggas på 1950-talet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Erie Lackawanna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002.

Janne Claesson: "Edge City - ett hörn av världen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Amerikansk spårvägsanläggning i stadsmiljö).

Gert Ekström: "I fokus modelljärnväg: Scuhylkill Central System." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007 (Påbörjad på 1960-talet).

Jocke Sannagård: "En kolgruva i Appalacherna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Stor bana i Stuttgart med amerikansk förebild).

Shannon Crabtree: "Virginia Midland Railroad - en USA-bana i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

Rolf Malmborg: "Granite Falls Railroad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Stéen: "Ett besök i Östra Tommarp (en del av Colorado)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Michael Graffs anläggning i H0 och [[H0n3]]).

Redaktionen: "Alla behöver en hobby - Så även sir Rod Stewart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Bildreportage från Rod Stewarts stora H0-bana med amerikansk förebild).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Anläggningsreportage, Nordamerika specifika epoker==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om USA-järnvägar. Yosemite Valley Railroad i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Jack Burgess modelljärnväg med verklig förebild).

Pjotr: "Amerikanskt hemma hos Jerry." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Colorado 1939-45 med normal- och smalspår).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Växlingsområde i Ohio på 1980-talet, i litet sovrum).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Flemming Örneholms Eaglecreek & Northern, Montana 1953, anläggning runt rummet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ett återbesök i grevens tid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2003 (Flemming Örneholms Eaglecreek & Northern, Montana 1953, strax innan rivning).

Ulf Beskow: "Måndens modelljärnväg. På besök i Mojave, USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2004 (Pelle Söeborgs nutida anläggning, i Danmark).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Vi besöker Rio Grande." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2004 (Större bana runt rummet med en halvö, 1960-tal).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Flemming - än en gång." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Nya Eaglecreek & Northern som en serie ihopkopplade dioramor).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. I Hobokens hamnkvarter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006 (Bana i u-form med [[spårskruv]] till [[skuggbangård]], 1972).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Chesapeake & Ohio Railway - på 21 kvadratmeter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2007 (1948 - 1952 på två våningar).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: En spårväg i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

Jocke Sannagård: "Vilda västern på Lidingö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Arizona i slutet på 1800-talet).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Schuylkill Central - Den amerikanska drömmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Mitten av 1950-tal).

Lars-Göran Larsson: "Hillside. Santa Fe på femtiotalet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 (Amerikanskt 1800-tal).

Thomas Nordanberg: "En tidsresa till Inland Empire." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Bana med förebild amerikanskt 1970-tal).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Vykort från Yosemite Valley." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019.

Håkan Nilsson & Anders Linde: "California Railway & Navigation Company. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020. 
Håkan Nilsson & Anders Linde: "California Railway & Navigation Company. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Anders Linde: "Jefferson City - Martindale Branch. 1950-talsnostalgi vid en bibana i USA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021.

Lars Ransheim: "Canadian Pacific i Seven Bridges - Ett stycke Kanada i Ystad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 ([[Treräls]]).

Lennart Harnefors: "Carson Valley & California - en 40-årig fiktion." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Västra USA runt mitten av 1900-talet).

==Spår - tvåräls allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Genomgång av förebilden och vid tillfället aktuellt utbud). 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar:.Växlar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979. 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979.

[[LOK]]: "Nytt Fleischmannspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (H0-spår med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Limas modulspår är modellen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Nytt spårsystem från [[Lima]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Intressanta spår från öst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 28 (Spår från Pilz/[[Tillig]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mer japanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 47 (Spårsortiment med banvall från [[Kato]]).

Kasper Dudzik: "[[Pilz]] - Ett intressant rälsalternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svensk [[stoppbock]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 2/2000, s. 51 (Från MRW).

[[Rutger Friberg]]: "Trix med Märklins nya C-räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Räls med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Roco byter spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Geoline lanseras).

[[Rutger Friberg]]: "Digitalväxel i Geoline." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 20.

[[Rutger Friberg]]: "Tysta spår och smygande tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Svenska stoppbockar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om [[stoppbock]]ar från [[Jeco]]).

Redaktionen: "[[Piko]] A-gleis med banvall." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).

Redaktionen: "Fem tvårälssorter med banvall i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Jämförelse mellan [[Fleischmann]] Profi, [[Piko]] A-gleis, [[Roco]] Geoline och Rocoline, [[Trix]] C-räls).

"Lång korsningsväxel från Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis).

Stefan Nilsson: "Avkoda rälskod." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (H0-räls med olika [[code]]).

==Spår - tvåräls flexräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Flexibel räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971, s. 16 (Första notisen om [[flexräls]]).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Spår från USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1980 (Recension av räler, slipers och [[flexräls]] från RailCraft, numera Micro Engineering).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 (Shinohara [[Code]] 83 lanseras).

[[Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Spännande spårnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Om [[Peco]] code 75 och Shinohara code 83 för H0).

==Spår - tvåräls handlagt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Svensk metod för naturtrogen rälsläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Presentation av rälsläggningssystem från Jomo Jigs).

Redaktionen: "Svenska Jomo Jigs sensation i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1984, s. 16.

Freddy Stenbom: "Hobbyfolk i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984, s. 3 (Jomo Jigs I [[Nürnberg]]).

[[Jan Jangö]]: "Jomo Jigs - svenskt rälsläggningssystem debuterar på världsmarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 (Recension).

[[LOK]]: "Nyttigt spårmått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990, s. 15 (Tolk för att kolla [[NMRA-tolk|spårmått]] och [[fria rummet]] enligt NMRA-normer, H0).

[[RAF]]: "Jigg för rälsbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 9 (Jiggar i H0, H0n3 och N från Fast Tracks).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Jomo Jigs tillbaka." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Försök till nylansering).

==Spår - treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åkerström: "Bygg om [[Märklin]][[växlar]] för tvårälsdrift." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (För att kunna köra både [[tvåräls]] och [[treräls]] på K-skenor)

[[Jan Jangö]]: "Punktkontakter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om [[tvåräls]]spår till [[treräls]]).

Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Mittledare med stift, [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Ny generation växlar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (För K-räls).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Nytt spårsystem från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 13 (C-skenan aviseras).

[[Rutger Friberg]]: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Rutger Friberg]]: "Special för Märklinrallare: C-skenor för samlare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2001 (C-skenor med räler med olika rälshuvuden).

[[Rutger Friberg]]: "Märklins nya supersats i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010 (Billig utbyggnadsats med spår och digitala växlar, katalognummer 78075).

Mattias Edlund: "M-räls i alla längder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Anpassning av M-räls).

Daniel Wietlisbach: "Nya stoppbockar för gamla spår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (För M-räls).

==Rullande materiel, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Arnold Svensson: "Visst finns det många svenska järnvägsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972 (Utbudet i H0 inklusive möjliga [[försvenskning]]ar).

[[Göran Eriksson]]: "Helsvensk i halvnoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Genomgång av dittills utgivet rullande material med svensk förebild).

Ola Terje: "Något om tågmärken i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Aktuellt utbud i Sverige).

Ola Terje: "Spårrengöringsvagnar - behövs de?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Allt om hobby synar: Mj-[[koppel]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 (Översikt över marknaden i H0).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Nymålat från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Norska och svenska lok och vagnar i aktuella färger).

[[KB]]: "MJ i Nürnberg. God fortsättning. Mässan runt på åtta spalter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 ([[Heljan]] lanserar X2).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. En snabbis från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Recension av X2).

[[KB]]: "Nytt för H0-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1993 ([[Heljan]] litt Y2).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Ola Terje testar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (Aktuella [[Roco]]-modeller).

Stellan Eriksson: "Byggtips. Inspiration för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Bilder på rullande materiel).

[[Rutger Friberg]]: "Byggtips. Nu lutar X2000 även i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994.

Peter Langhorst & Björn Lundqvist: "Nyhetskavalkad från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Hastighetsmätare för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Vagn med hastighetsmätare).

Jocke Sannagård: "Skaparglädje i pojkrummet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Byggare Stefan W.).

Jocke Sannagård: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Modelltåg jag vill se." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Aktuella önskningar).

Fredrik Säfströmer: "TCCS/TC-H0. Tågdatabuss och digitalkoppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Funktioner för avkoppling och vagnsbelysning bl.a.).

Redaktionen: "Lok och vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015. 
Redaktionen: "Vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

Håkan Yngvik: "Connex resandetåg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016.

Torbjörn Onegård: "Silverpilen. Eller: soptåget på Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

Ulf Johnsson: "Ännu ett X2-koppeltrick." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Att få Jecos X2 att koppla bättre).

==Rullande materiel, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Faulhaber drivlinor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 13 (Drivlinor från SB-Modellbau med [[mikromotorer]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz-nytt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 45 (SBB typ 460, [[axelföljd]] Bo'Bo', från [[HAG]] och äldre SBB-restaurangvagn från [[Roco]]. Meditrain importerade).

[[Rutger Friberg]]: "[[Sachsenmodelle]] går egen väg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 16.

[[Lars Olov Karlsson]]: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000, s. 49 (Första aviseringen).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 38 (Unimog 2450L rälsbil från [[Kibri]]).

"Lunds vagnverkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 13 (Ommålade [[SJ ellok litt Rc|Rc-lok]] och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsvagnar]]).

"X2000 original." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10.

"Förenklad bistro i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11.

"Polarexpressen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015, s. 6.

==Rullande materiel, allmänt [[treräls]]==

[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Årets Märklinnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981.

Peter Langhorst: "Tågdrömmar på Leksaksmuseet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Reportage om utställningen "Tågdrömmar i H0" med [[Märklin]]s H0-produktion). 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1986. 

[[Krister Brandt]]: "Tågamnälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988 (Märklins svenska sats med D och tre personvagnar).

B.L. "Märklins 1950-tal - en klassisk period." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Om H0-produkterna).

B.L. "Bland årets nyheter från Märklin. BR 44 och nytt nummersystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996.

"En framgångsrik MJ-epok! 1960-talet viktigt för Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996 (Om H0-produkterna).

B.L. "Spanish-Brötli-Bahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Jubieumstågsätt från Märklin i samband med Schweiziska järnvägarnas 150-års jubileum).

Björn Lundqvist & Peter Langhorst: "Märklins stora satsningar 2006." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Många nya modeller).

Jocke Sannagård: "Vi träffar Berne alias Da915. Rehabiliterande modellbygge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013.

Niclas Westerlund: "Snälltåget från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Recension av Märklin [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]] 36184 samt vagnsats 42906).

==Rullande materiel, allmänt [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Nytt i H0 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Diverse nyheter).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nyheter från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980 (Nyheter med amerikansk och dansk förebild).

[[LOK]]: "Rälsbuss litt UBF6Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Rälsbussläp från [[UGJ]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska [[Liliput]]-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. City Express." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984, s. 26 ([[Lima]]s City Express-set).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Sachsare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Ånglok från [[Gützold]] (BR 71 [[axelföljd]] 1'B1') och tankvagn från [[Sachsenmodelle]]).

[[KB]]: "Nynorskt för mj-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Förnyad El14 från [[Lima]] och nya personvagnar).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 1994. Prestigeladdat pris till [[Gützold]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994, s. 11.

[[LOK]]: "Nya tåg från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Ånglok BR 82 och kylvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "USA-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 40-41 (Diverse [[färdigmodell]]er och [[byggsatser]] från [[småserietillverkare]]).

[[Rutger Friberg]]: "[[Kato]] introduceras i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 49 (Importerade av [[Jeco]]).

Kasper Dudzik: "Amerikanskt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997 (Diverse nya produkter).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Brawa med satsning på historiska ångtåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2006 (DRG-vagnar och ett bajerskt ånglok).

[[RAF]]: "Två konkurrenter - samma produkt och samma år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 12 (Trans Europ Express Ram släpps från Roco och Trix).

"Polarexpressen från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 9 (Notis).

Stefan Nilsson: "Mina streamliners." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Amerikanska strömlinjeformade tåg från [[Rivarossi]]).

"Snabbaste tåget i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 24 ([[Jouef]] TGV i 1980-talsutförande).

==Rullande materiel, byggt och konverterat==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Nästan svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973 (Enkla [[försvenskning]]ar av H0-vagnar).

[[Jan Jangö]]: "Han bygger modeller som inte finns." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar av Ebbe Gustafsson).

Carl Dalin: "Svenska mj-modeller för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (Diverse [[försvenskning]]ar).

Ola Terje: "Sven Hägg - scratchbyggare i Lund." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988 (Rullande material i [[mässing]]).

Rolf Forslund: "Byggtips. MJ-show hos Affe i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 (Diverse [[konvertering]]ar och [[scratchbygge]]n från Alf Sundvall).

[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 1. Otymplig vagn blir smidigare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Ombyggnad av tungtransportvagn från [[Trix]]). 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 2. Motorrum och ok tar rätt form." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2004. 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 3. Goliatvagnen får rätta formen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004.

==Rullande materiel, detaljer==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Slutsignallykta och slutsignalskärm för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (I [[H0]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska järnvägs[[dekaler]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Från [[Perl]]).

[[LOK]]: "Lok om järnvägar. Svenska slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984, s. 43 (Från [[Modell-Mekanik]]).

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. H0-hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984, s. 31 ([[RK Modell]] vagnshjul för [[RP-25]]).

[[LOK]]: "Svenska strömavtagare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 60 (MK 2 från [[UGJ]]).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips. (H)jul igen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Utbudet av stjärnekerhjul i H0).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987, s. 15 (Svenska strömavtagare från [[Entec]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 13 ([[VVA]] ger ut vagns[[dekaler]] och axelboxar för äldre vagnar).

Leif Dahl: "H0-hjul från MRW." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Lokhjul för koppelstångsdrift och löphjul).

[[L.O. Karlsson]]: "Dekaler till TGOJ och SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 20 ([[Dekaler]] till lok och motorvagnar från Edolf Andersson).

[[RAF]]: "Dekaler för H0-modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995, s. 91 (Reklam[[dekaler]] från [[Rimbo Grande]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 ([[Dekaler]] till gul buffertbalksmärkning).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Dekaler till godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Dekaler till O, Ou och Oubhl från [[Dekaler o etsat]]).

[[Rutger Friberg]]: "Vagnsbälgar för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004, s. 13 (Mjuka bälgar som sluter tätt från franska [[småserietillverkare]]n GPP).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Fönstersatser för H0-byggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Från Målar-Bengt).

[[Rutger Friberg]]: "Slickepinnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Framändesskärmar från [[TeknoBygg]]).

"Nya framändesskärmar från Tekno Bygg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2011, s. 14.

Magnus Colding: "Belysning i Jecos X2000." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015.

Redaktionen: "Dekaler från WinterZone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024, s. 7.

==[[Dragfordon]], allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Vilket lok är starkast?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Test av då aktuella [[H0]]-lok).

[[JJ]]: "Friskt konverterat är hälften vunnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Robert Lianders [[konvertering]]ar och [[försvenskning]]ar av diverse [[lok]]).

[[LOK]]: "Ånglok och motorvagn från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (DB BR 18.6 med [[axelföljd]] 2'C1-4, katalognummer 203014 och FS ETR 401, katalognummer 2010125L och 1026-18).

[[LOK]]: "Allt om hobby synar. Roco-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (DB BR 44, DB Köf och ÖBB BR 1110.5).

Jörgen Bergfors: "[[Roco]], [[Liliput]] och [[Bemo]]: Tre [[storserietillverkare|modeller i stora serier]] granskas." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Recension av [[Roco]] SBB litt. Ee 3/3, [[Liliput]] Bad. litt. VIc och [[Bemo]] RhB litt. ABe 4/4).

Ola Terje: "Två superlok från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (SBB Ce 6/8 II "krokodil", [[axelföljd]] (1'C)(C1') och Würtemberger C, [[axelföljd]] 2'C1-4).

Jörgen Bergfors: "Stort test av likströmslok i H0." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Test av flera då aktuella lok).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Testing, testing, testing - mot en ny svensk lokstandard." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Uthållighetstest med svenska H0-lok).

[[Krister Brandt]]: "I huvudet på en lokförare." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Porträtt av Olof Levin, [[scratchbygge|scratchbyggare]] sedan 1940-talet).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Japaner, japaner..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997, s. 14 (Diverse dragfordon från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]]: "[[Kato]] på USA-toppen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 75 (Kato som kvalitetereferens).

Kasper Dudzik: "Spårgående Unimog - med driv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Ombyggd [[Roco]] från SB Modellbau).

[[Rutger Friberg]]: "[[Live steam]] i H0 och [[0]]!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Från Modell und Montagetechnik).

"Skandinaviskt från Sudexpress." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 18 (Avisering av GC ED 9002).

Joakim Sannagård: "Eurodual i grönt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024 (Recension av GC ED från Sudexpress).

Redaktionen: "Snabbtitt: Sudexpress Green Cargo Eurodual." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==[[Dragfordon]], ånga svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Modelljärnvägarnas ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Att befolka järnvägen med [[svenskliknande]] ånglok).

[[Göran Eriksson]]: "Bygg om till SJ litt K24." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1974 ([[Konvertering]] av [[Fleischmann]] 1315, [[axelföljd]] C).

Ulf Carlén: "Ånglok litt L i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Försvenskning]] av [[Rivarossi]]-lok till [[frilansa]]d [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Ånglokstyper mogul]).

Per Olof Persson: "MJ-tips: Bygg ånglok litt N5 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 ([[Konvertering]] av FS Gr 940 från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] 1'D1').

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar: Svenskliknande [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976 (SNCF 140C, katalognummer 8283. [[Axelföljd]] 1'D-4, närmast lik E8 och E11).

[[LOK]]: "Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Bl.a. K24 med katalognummer 3380 och 3381, [[axelföljd]] C)

[[LOK]]: "Lok om modelljärnvägar i Nürnberg. DJH." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984, s. 8 (Avisering av SJ G11).

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Tyska tanklok - teoretiskt tänkbara lok på en svensk privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Byggtips. Franskt lok blir svenskt - nästan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 ([[Försvenskning]] av [[Jouef]] 8295, [[axelföljd]] C).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12 (Avisering av A8 från Perl/Philotrain, [[axelföljd]] 2'C-4).

[[KB]]: "Notiser och röster om modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 ([[Perl]] aviserade en [[BJ]] litt H3s, [[axelföljd]] 2'C-4).

Leif Dahl: "Lok G8 1840." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]], [[axelföljd]] 1'D-2).

[[Lars Olov Karlsson]]: "'Svenskt' ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997, s. 14 (Återutgiven K24 från [[Liliput]]).

Claes Mattisson: "En amerikan i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 ([[Försvenskning]] av [[Bachmann]]s [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Ånglokstyper tenwheeler], [[axelföljd]] 2'C-).

Red.: "Amerikanarna på YEJ. " i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005 (Presentation av [[konvertering]]ssats från Kai Nilsson, [[axelföljd]] 2'C-).

Claes Mattisson: "En andra amerikanare i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (En ersättare till WNJ:s första, också byggd på [[Bachmann]]s tenwheeler men med etsdelar till en Ystad-Eslöv-amerikanare från [[Dekaler & Etsat]], [[axelföljd]] 2'C-).

Leif Dahl: "Malmbrytningen ökar och kräver spår..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 ([[Scratchbyggda]] ånglok från malmbanor).

Leif Dahl: "Littera L33 - loket som ingen ville ha." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 ([[Scratchbygge]] av [[lok]] som aldrig funnits, [[axelföljd]] 1'C-3).

Leif Dahl: "Ångloksminnen från Dalarna förevigade i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Jörgen Wetterskog: "'Die Krauss' eller m.a.o. 'Fleischmanns lilla gröna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]]s lilla tvåaxliga tanklok).

Leif Dahl: "En fyrling i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 ([[Scratchbyggd]] SJ ånglok litt B4, [[axelföljd]] 2'C-3).

==[[Dragfordon]], ånga Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Liliput]]s 2-C-0 i dansk version." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 ([[Axelföljd]] 2'C-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Danskt C-lok från England kan bli svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Vitmetallbyggsats]] från danska UK-modeller i samarbete med Keyser av DSB litt C, [[axelföljd]] 2'B-3).

[[LOK]]: "Dansk Atlantic i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981 (DSB litt P som [[vitmetallbyggsats]] från Keyser, [[axelföljd]] 2'B1-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Norsk stortysk från [[Liliput]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (NSB typ 63, [[axelföljd]] 1'E-4).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 17 ([[SJ ellok litt F|F]], [[SJ smalspårsdiesellok litt Tp|Tp]] och DSB litt D, [[axelföljd]] 1'C-3).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49 (NSB typ 24b från Brimalm, [[axelföljd]] 1'D-4).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (NSB typ 15a 1'C-3 och typ 18 2'C-4 från [[NMJ]]).

"Ånglok från McK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 34 (DSB litt Q).

==[[Dragfordon]], ånga Tyskland tenderlok==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Fleischmanns nya 01:a." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Recension av BR 01, katalognummer 1362. [[Axelföljd]] 2'C1'-4).

R. Kutschbach: "Tyskarna är 10 år efter sin tid!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1968 (Recension av [[Märklin]]s KPEV litt P8, katalognummer 3098/Hamo 8398. [[Axelföljd]] 2'C-4).

"Allt om Hobby synar. DB-50 Kab. Superlok med motorn i tendern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (DB BR 50 Kab från [[Fleischmann]]. [[Axelföljd]] 1'E-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Ånglok litt 58 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (BR 58 [[axelföljd]] 1'E-3, katalognummer 4112).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nya prylar för modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978, s. 56 (BR 17 från Roco, [[axelföljd]] 2'C-4).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. BR 50 i [[plastbyggsats]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (DB BR 50 som statisk modell från ESCI, [[axelföljd]] 1'E-4).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Tre tyska tungviktare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1988 (BR 39 ([[axelföljd]] 1'D1'-4) från [[Fleischmann]], BR 05 (2'C2'-5) från [[Liliput]] och BR 042 (1'D1'-4) från [[Roco]]).

[[KB]]: "Allt om Hobby synar. Märklin I: mäktigt mästerstycke i metall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Würtemberger litt C i [[zinkgjutgods]], [[axelföljd]] 2'C1-4).

B.L. "Märklins klassiker BR 44." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995 ([[Axelföljd]] 1'E-4).

B.L.: "Den vackra Würtembergskan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Würtemberger litt C i [[zinkgjutgods]], [[axelföljd]] 2'C1-4).

B.L. "Märklins stora Borsiglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Aldrig byggt lok, [[axelföljd]] (1'C)D-5).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Sachsare från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001, s. 40 ([[Småseriemodell]] av BR 18.0, [[axelföljd]] 2'C1-4).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Värsting från Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Kondensor-lok BR 52 [[axelföljd]] 1'E-6).

"Märklin BR01 fulladdad med effekter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 13 (Ny modell, katalognummer 39008. [[Axelföljd]] 2'C1-4).

==[[Dragfordon]], ånga Tyskland tanklok==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Trix]] T-3 slår ut det mesta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 ([[Axelföljd]] C).

Åke Asp: "Allt om Hobby synar. [[Liliput]]s 078:a." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 ([[Axelföljd]] 2'C2').

Hjulo: "Allt om Hobby synar. Exklusivt för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 (Meyerlok från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] B'B', katalognummer 1340)

"Tyskt tanklok från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (BR 80, katalognummer 1700. [[Axelföljd]] C).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Liliput - Österrikisk mj-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Beskrivning av företaget och recension av BR 75 i H0, [[axelföljd]] 1'C1').

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Tyska tanklok - teoretiskt tänkbara lok på en svensk privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. 'Glaslådorna' är här." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 ("Glaskasten" BR 98 med [[axelföljd]] B från [[Trix]] och [[Roco]]).

[[Rutger Friberg]]: "Rullande nyheter, svänghjul och FMZ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990, s. 8 (Avisering av K. Bay. St. B. GtL4/4 i H0 och [[N]], [[axelföljd]] D).

[[Rutger Friberg]]: "Når inte fram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990, s. 32 ([[Trix]] KPEV litt T4, [[axelföljd]] C1).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Mallet med kvalitet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Roco bajerskt litt BB II, [[axelföljd]] B'B).

B.L. "Märklins tunga Mallet-lok BR 96." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996 ([[Axelföljd]] D'D).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Tyskt tanklok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 30 (DR BR 91.3 från [[Liliput]], [[axelföljd]] 1'C).

[[Rutger Friberg]]: "Nybörjarlok med drag." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 ([[Roco]]s nya BR 80, [[axelföljd]] C).

Kasper Dudzik: "Nya tyskar från Salzburg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (BR 93 från [[Roco]], [[axelföljd]] 1'D1').

B.L.: "Det universella tankloket serie 86." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001 (Olika versioner av BR 86 från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'D1').

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. BR 66 i H0 från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 ([[Axelföljd]] 1'C2').

Jörgen Wetterskog: "'Die Krauss' eller m.a.o. 'Fleischmanns lilla gröna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]]s lilla tvåaxliga tanklok).

Leif Elgh: "Sjuttio plus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 ([[Märklin]]s BR 89 från 1953, katalognummer CM800. [[Axelföljd]] C).

==[[Dragfordon]], ånga övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Rivarossi]]s ånglok 0-6-0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Recension av sexkopplat tenderlok i [[H0]] med fransk förebild, katalognummer 40. [[Axelföljd]] C-3).

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby synar. ... och [[Liliput]]s 'Tigerli'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1976 (Schweiziskt växellok [[axelföljd]] C).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskliknande [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976 (SNCF 140C, katalognummer 8283. [[Axelföljd]] 1'D-4, närmast lik E8 och E11).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Nästan svenskt litt L från Fulgurex." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (SBB-mogul som [[småseriemodell]], [[axelföljd]] 1'C-3).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Mässingslok från holländska Philotrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 ([[Småseriemodell]] från Nederländska statsbanorna, [[axelföljd]] 1'D1').

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Metropolitan-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 (Katalognummer 764, [[småseriemodell]] med [[axelföljd]] 2'C-3).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. En bydåre." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (ÖBB DT I från [[Klein]], kallad Dorftrottel/bydåre. [[Axelföljd]] 1’B1’).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Koreansk lokbyggarkonst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Virginian Railway litt MB som [[småseriemodell]] från Overland Models/Ajin Precision, [[axelföljd]] 1'D1'-4).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Amerikansk bamse I." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996, s. 24 (Southern Pacific GS-4 från [[Bachmann]], [[axelföljd]] 2'D2'-6).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Amerikansk bamse II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996, s. 25 (En uppdaterad Union Pacific Challenger från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] (2'C)C2'-7).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kinatillverkat USA-ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 ([[Bachmann]] Spectrum Consolidation [[axelföljd]] 1'D-4).

[[RAF]]: "2-8-8-2 från [[Life-Like]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 16 (Norfolk & Western [[axelföljd]] (1'D)D1'-6 i Proto-2000 serien).

[[Rutger Friberg]]: "USA-lok med med inbyggd orkester." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2003 (Norfolk & Western class A från Broadway Limited, [[axelföljd]] (1'C)C2'-6. Recension).

[[RAF]]: "Ny Challenger för från Lionel i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2003, s. 61 ([[Axelföljd]] (2'C)C2'-7).

Leif Dahl: "Garattlok i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Två sydafrikanska litt GMAM från [[DJH]], [[axelföljd]] (2'D1')(1'D2'))

"Flying Scotsman." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 21 (LNER A4 "Flying Scotsman" från [[Märklin]] och [[Trix]], [[axelföljd]] 2'C1'-4).

Stefan Nilsson: "Commodore Vanderbilt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (New York Central Hudson från Broadway Limited, [[axelföljd]] 2'C2'-6).

==[[Dragfordon]], el svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[KB]]: "Allt om Hobby synar. Pendeltåg på prov från [[UGJ]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (Litt X10).

[[Rutger Friberg]]: "Klassiskt motorvagnståg i H0. Nytt svenskt samarbetsprojekt!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1994 ([[TGOJ]] X21 från [[Rimbo Grande]] och [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska tåg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007 (HCTOR litt 161 som småseriemodell från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Ytterligare ett jubileumslok från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 ([[Märklin]] 39894 [[MFX]] ljud HCTOR litt 441 med [[softdrive sinusmotor]], recension).

"Svenska nyheter från Märklin och Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010, s. 13 (HCTOR litt 141 från Märklin, katalognummer 37307).

"Hector Rails Taurus i H0 från [[Piko]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 9 (HCTOR litt 242).

Lars Sjölund: "Bygge av SJ litt Pa." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016 (Korg från [[Modellproduktion]] och [[scratchbyggt]] underrede).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Lennart Harnefors: "Omvänt Pa-lok." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 168/2024 (Korg från Lokstallet och drivning på löphjulen).

==[[Dragfordon]], el Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Norskt lok från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s. 6 (NSB El13).

[[LOK]]: "Hobbynytt. El14 från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980, s. 9 (NSB El14 [[Axelföljd]] Co'Co').

[[LOK]]: "Superdriv till norska lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986, s. 52 (Drivar till [[Lima]]-lok från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Mer samarbete för NMJ och Philotrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 12 (NSB El 8 & El 11 som [[småseriemodell]]er).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (NSB El 13 från [[NMJ]]. [[Axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Norsk slitvarg från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av El13, [[axelföljd]] Bo'Bo').

"OBAS El13 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 16.

"VR Sr2 I grönt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 11 (Från [[Roco]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Uppdaterad El17 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013, s. 9 ([[Axelföljd]] Bo'Bo').

==[[Dragfordon]], el Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om hobby synar: Limas El-lok prisbilligt med utvecklingsmöjligheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 ([[Lima]]s E69, katalognummer 1604).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. [[Roco]] DB-lok litt 111." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nytt Roco-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 ([[Roco]]s version av litt E69/169, [[axelföljd]] B),

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. [[Jouef]] tyska ellok litt 110." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Tidigare E10, [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Allt om Hobby synar. Ellok litt 116 för [[växelström]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Recension av [[Roco]] DB E16/116, katalognummer 14143, för [[AC]]. [[Axelföljd]] 1'Do1').

[[LOK]]: "Lufthansa Airport Express i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Recension av Lima-modell).

B.L.: "E 18 och E 19." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Tyska snälltågslok från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'Do1').

[[LOK]]: "Siemens provlok 'Eurosprinter'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996, s. 16 (Från [[Lima]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L. "Märklins tyska krokodil - E 94." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 ([[Axelföljd]] Co'Co').

B.L.: "Tyska E 91. Tung elloksveteran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Från [[Märklin]], [[axelföljd]] C+C).

BL: "E 52 - Det tyngsta tyska elloket från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 ([[Axelföljd]] 2'BB2').

==[[Dragfordon]], el övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Jangö: "Kuggstångsbana i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1969 (Recension av [[Fleischmann]] kuggstångslok i [[H0]]).

"Allt om Hobby synar. Nytt [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Recension av SBB litt Re4/4 II [[axelföljd]] Bo'Bo', katalognummer 8856).

[[LOK]]: "Schweizisk 'Rc' i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984, s. 34 (Roco SBB Re 4/4 IV, [[axelföljd]] Bo'Bo').

[[KB]]: "[[Jouef]]-jetset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (TGV Atlantique).

B.L.: "Krokodilen och Re 4/4 460. Två lok i många Märklinvarianter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995.

B.L.: "Lokfamiljen Re 4/4 hos SBB och Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996 (Produktion genom åren).

[[Rutger Friberg]]: "AoH synar [[Roco]]s flaggskepp 1996: Den österrikiska supermodellen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996 (Schweizisk BLS litt Be 6/8, [[axelföljd]] (1'C)(C1')).

B.L.: "Röda pilen. En klassisk motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (SBB RCe 2/4 elmotorvagn i [[zinkgjutgods]] från [[Märklin]]).

B.L.: "Snälltågsloket Ae 3/6 II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Schweiziskt lok [[axelföljd]] 1'C2' från [[Märklin]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Jätte från Schweiz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (BLS Ae 8/8 från [[HAG]], [[axelföljd]] Bo'Bo'+Bo'Bo'),

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweizisk tungviktare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (Gotthardloket SBB litt Ae 8/14 från [[Roco]], [[axelföljd]] 1'Bo1Bo1'+1'Bo1Bo1').

[[Lars Olov Karlsson]]: "Roco-nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998, s. 39 (BLS Ae 6/8 [[axelföljd]] (1'C)(C1') och NSB El 18 [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L.: "Schweiziska Ae 8/14. Ett gigantiskt lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'Bo1Bo1'+1'Bo1Bo1').

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 16 ([[Roco]] ÖBB litt 1016/1116 [[2R]]/[[3R]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Kameralok i plattan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 13 (Lok med kamera som skickar video till läsplatta, ÖBB litt Rh 1116 [[axelföljd]] Bo'Bo', [[Roco]] 73532).

==[[Dragfordon]], motorlok svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 ([[Roco]] NS litt 5-600, utgångspunkt för SJ V1. [[Axelföljd]] C).

"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Porter-diesel får NorthWestShortLine som använts på flera svenska [[industribanor]]).

[[Göran Eriksson]]: "Ännu en svensk lokmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av RK-modells Zss 105).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. V1 från [[Roco]] och [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. TGOJ V10 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Märklin 3144, [[axelföljd]] C).

Jörgen Bergfors: "Två 'nästan svenska' växellok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988 (Recension av DB V65 från Hobbytrain och General Electric 44 ton från [[Bachmann]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988, s. 26 (Notis om [[Bachmann]]s 44-tonnare i H0).

Erik Forss: "Märklins nya svenska diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1989 ([[Märklin]] DHG 700 C som objekt för [[TGOJ]] V10).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. SJ-lok för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 13 (SJ T42 som [[småseriemodell]] från [[NMJ]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L. "Speciellt för svenskrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 ([[TGOJ]] V10 från [[Märklin]] i samarbete Tåg & Hobby, katalognummer 3132.1 respektive 3132.2).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Litt T41 från [[Modellproduktion]] i Gävle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. H0-modeller av litt T66." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005.

"Railcare i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 11 (T68 från Südexpress, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (CFL Cargo C66 och [[TGOJ]] T66 från [[ESU]]).

"Hector Rail i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (HCTOR litt 941 från [[B-models]]).

Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel från Südexpress." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013 (Recension av Railcare litt T68, [[axelföljd]] Co'Co').

"Nurnbergmässan. Svensk Gravita från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11 (Voith Gravita 10BB, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i [[N]] och H0).

Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Recension av HCTOR litt 941 från [[B-models]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Svenskt från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015, s. 6 (HCTOR Taurus, katalognummer 39872).

Joakim Sannagård: "Svensk T66 från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018 (Recension av Rush Rail litt T66).

==[[Dragfordon]], motorlok övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Bravo Brawa! Smålok i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987 ([[Brawa]]s Köf, [[axelföljd]] B).

OT: "ÖBB-diesel från [[Roco]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Litt 2045, [[axelföljd]] Bo'Bo', katalognummer 43555).

OT: "Ny rangerdiesel från [[Liliput]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (ÖBB litt 2060, [[axelföljd]] Bo, katalognummer 16013).

OT: "Tung diesel från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (DB BR V300/230, [[axelföljd]] Co'Co', katalognummer 20 1643L).

Ole Pade: "Allt om Hobby synar. Amerikansk F3-diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989 (EMD F3 från Stewart Hobbies, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Ole Pade: "Nytt från USA: Atlas-diesel GP7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990 (EMD GP7 från [[Atlas]]).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Roco V60 - en ny godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av Roco 43622, [[axelföljd]] C).

OT: "Brawa..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Flera Köf).

[[Rutger Friberg]]: "Håll utkik efter nya H0-märket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 ([[Life-Like]] lanserar Proto 2000, Recension av en EMD BL2, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Tuff Köf." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 ([[Småseriemodell]] i [[vitmetall]]).

[[LOK]]: "Bamsiga dieslar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 68 (EMD SD45 och GE Dash 8-40CW från [[Bachmann]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nya jänkar-dieslar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 45 (EMD SD45 från [[Kato]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dieselveteran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 ([[Roco]] DB V160 003 som museilok, [[axelföljd]] Bo'Bo').

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (DB litt V36 från [[Lenz]], [[axelföljd]] C).

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (DB litt V15 från [[Brawa]], [[axelföljd]] B).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001, s. 60 (Skagensbanans litt T 53, en f.d. Köf från [[Roco]]. [[Axelföljd]] B).

"Di8 i silverutförande." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11 (Från [[NMJ]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "AoH synar: Dieselloket Di8 från från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Recension, röd/gul version).

"NSB Skd 224 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 11 ([[Axelföljd]] Bo].

"Engelsk för skandinaviska spår från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 8 (Class 66, [[axelföljd]] Co'Co').

Lars Ljungberg & Stefan Nilsson: "Synare: Voith Gravita 10 BB från ESU och Brawa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 ([[ESU]] 31153 och [[Brawa]] 42764 i H0 och [[Brawa]] 62711 i [[N]]).

Anders Linde: "Santa Fe - en designikon med indianprägel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Förebild och modell).

==[[Dragfordon]], motorvagnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Axelsson: "Bygg en BHJ motorvagn." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Försvenskning]] av [[Trix]] 2469).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Referenslok i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Som inte alls är ett lok utan en [[Roco]] motorvagn litt VT628, katalognummer 43320).

[[LOK]]: "Schweiz-pendel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (Schweiziska RBDe 4/4 från [[Liliput]]).

[[Rutger Friberg]]: "Mer svenskt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (SJ Xo2 nr 13, återutgivning av [[Trix]] 2469).

F.S.: "Perlmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000, s. 15 (Litt Cox4).

Gunnar Franzén: "Snabbtåg i Skåne, modell 1968." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 18 (DR litt VT 18.16 med "Berlinaren" Malmö-Berlin 1968-1970 och modell från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]]: "Motorvagnståget Flirt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2009 (Från [[Bachmann]]; snabbtitt).

Jocke Sannagård: "Nytt från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Jeco aviserar en Regina, som aldrig kom ut).

"Norskt från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 13 (BM 69 i flera versioner).

"Regionaltåg i 100 exemplar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (BM 69 från [[NMJ]]).

Jocke Sannagård: "AoH synar. Bistrovagn till snabbtågen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014.

Joakim Sannagård: "Kustpilen från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (Recension).

Redaktionen: "Test: Y2 Kustpilen i H0 från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Recension).

"Acela II i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 32 (Från [[Bachmann]]).

==[[Dragfordon]], rälsbussar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Förhandstitt på Perls nya Y6-motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Perls motorvagn littera Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979.

"Y-bussen kommer snart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979, s. 10 (Avisering av tvåaxllig rälsbuss av Hilding Carlsontyp från [[Perl]]).

"Rälsbuss litt Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980, s. 6 ([[Perl]] litt Y).

[[LOK]]: "Allt om hobby synar. Perls Y-buss - en godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980.

Lars-Åke Hugosson: "Tips vid bygge av [[Perl]]s/[[UGJ]]:s Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Förbättringar på [[AC]]-versionen).

CeGe Olsson: "Ny drivenhet får Y6 att rulla som tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (Brimalm-driv till Y6).

[[Rutger Friberg]]: "Det våras för Y6 och Y7."i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Undereden från [[Brimalm]] och [[AH Mässingschassi]], detaljer från Anders Johansson och [[Rimbo Grande]]).

[[Hans Svensson]]: "Järnvägsauto från år 1912." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 ([[Vitmetallbyggsats]] från Viking Soldiers).

[[Rutger Friberg]]: "Rivarossi-gruppen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (Avisering av Y1 från [[Rivarossi]], som aldrig producerades).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002, s. 83 ([[Jeco]]s YCo6).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Jeco satsar på Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Nya Y6:an).

"Märklins nya version av rälsbussen VT 95." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 11 (Katalognummer 39950).

"[[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 10 (Avisering av Y1).

Olof Wickström: "Test: YF1 i H0 från [[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Recension).

"Yd samt restaurangvagnar från [[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 7 (HC-buss).

Ulf Johnson: "Ombyggnad av [[NMJ]]:s Y1 till [[treräls]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

==Trallor och dressiner m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kurt Möller: "Bygg en dressin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972.

[[LOK]]: "[[Liliput]]s svenska nyheter. Kranvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983, s. 70.

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Elrevisionsfordon i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 ([[Jeco]] litt Qgz-yä).

Mats Björkelund: "Min modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 ([[Scratchbygge]] av SJ ångkran litt Q2).

[[Rutger Friberg]]: "Den heter Qgz-yä. Motorisera och fjärrstyr liften på din modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1994.

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige del 3: Låt en kran i H0 lyfta MJ-showen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Animerad bärgningskran).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Rocos nya kranvagn ett lyft för Digital." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 12.

[[Rutger Friberg]]: "Hobbymässan i Chicago: Rocos digitalkran klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 13.

[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Snöröjning i modell). 
[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Beilhack 1600S i [[H0]]). 

[[RAF]]: "Kranvagn i H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 17 ([[Plastbyggsats]] från [[Kibri]]).

B.L. "150-tonskranen Goliath från Märklin. Stort lyft digitalstyrda funktionsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000.

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Banarbetsfordon från [[Kibri]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Motoriserad stoppmaskin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 ([[Bachmann]] ger ut motoriserad upplaga av [[Liliput]]s Plasser & Theurer).

[[Rutger Friberg]]: "Stoppexpress med mersmak!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 ([[Viessmann]] gör fungerande modell av [[Kibri]]s Stopfexpress).

"Motortralla från [[Viessmann]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 10 (Från Robel).

Daniel Wietlisbach: "Rälsgrävmaskin i H0 från Diecast Master." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019, s. 6 (Katalognummer 85612).

Lars Sjölund: "Snöslunga A5 i H0 med fungerande rotor." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 ([[3D-printad]] [[byggsats]] från [[Winterzone]]).

==Personvagnar, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Exklusiva slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Slutsignaler från Schweiz).

[[Rutger Friberg]]: "Post- och inrikes vagnar i H0." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] trävagnar i [[styren]] och [[mässing]] av Gunnar Axelsson).

Bengt Nylén: "Hur man enkelt smalar in UGJ-boggier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 ([[H0]]).

Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 ([[Scratchbyggda]] äldre svenska personvagnar). 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016. 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016

==Personvagnar, bälgvagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, från Ulf Essén).

Jan-Olov Nilsson: "Kortare koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Kortare koppel till Limas svenska boggivagnar).

Mats Björkelund: "Teak i mässing." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Recension av BCo7 från Kungsbacka MJ-hobby).

Lia: "Svenska vagnar från Lima och Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996, s. 4 (Vagn "Tekniktåget", utställningsvagn för Sveriges Verkstadsindustrier. Märklin 4221-002).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Ao2 snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Avisering).

Bengt Nylén: "Bengt tipsar..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 115/2011 (Bygge av BCo7a med byggsats från Kungsbacka MJ-hobby, H0).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 17 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Märklin Flixtrain, T44, T66 och G 2000 BB." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 6 (Flixtrain personvagnar).

"Yd samt restaurangvagnar från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 7 (B7-vagnar för snälltåget).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Snälltåget i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (Set med fyra Bvcmz från [[LS Models]]).

"Stockholm-Berlin med SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 34 (Vagnsatser med liggvagnar och sovvagnar från [[ACME]], katalognummer 55311 & 55315).

"Euronight i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 16 (SJ liggvagn Bvcmz från LS-Modell, katalognummer LS48098).

Redaktionen: "Snabbtitt: SJ Euronight-vagnar i H0 från A.C.M.E." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Personvagnar, bälgvagnar övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[LOK]]: "Fransk snälltågsvagn från [[Jouef]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Recension av PLM-vagn).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. NSB sovvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Dansk-Franska Wagon-Lit vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1983 (Sovvagnar och restaurangvagnar från franska Tram, sovvagnarna har gått i Sverige).

"Eurofima i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 ([[Roco]]s vagnar med [[skalenlig]] längd).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] till [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Rekovagnar från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999, s. 44 (Syntes i Malmö).

[[RAF]]: "Snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 30 (Plåtklädd BCo7a med fönster m/38, katalognummer 104).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Plåtklädd BCo7a från [[Perl]] med originalfönster, katalognummer 137).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Rysk sovvagn som gått på förbindelsen Stockholm-Moskva, från [[Sachsenmodell]]).

Anders Ericson: "AoH synar. Ljudeffekter av udda slag!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Sovvagn med ljud från [[Märklin]]).

"Norska trävagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 15 (Från [[NMJ]]).

Redaktionen: "Snabbtitt: NSB teakvagnar i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

==Personvagnar, utan bälg==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stensson: "H0-personvagn i kartong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 (VBHJ 23 på [[Liliput]] flakvagn katalognummer 203).

Jan Andersson: "Paraden. Krylboanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973 ([[Scratchbyggda]] lanterninvagnar, två bilder).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar: Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension av [[Perl]] C4).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Personvagnar från 1800-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Avisering av BAJ 406 från [[Liliput]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981, s. 72 (BAJ 406, katalognummer 270 81).

[[LOK]]: "Nya vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983, s. 79 (B1b och C2b, 1880-talsvagnar från [[Modell-Mekanik]]).

[[LOK]]: "B1b-vagnen klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av B1b från [[Modell-Mekanik]]).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Personvagn litt C3a i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av [[Perl]]vagn).

[[Krister Brandt]]: "Märklin II: D-lok och svenska vagnar i trä." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Recension av jubileumssats).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från [[Perl]], i två versioner).

Claes Mattisson: "Tillverka egna underredesdetaljer i mässing." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Detaljer till [[Perl]] Co1).

[[KB]]: "Fleischmannunderbrallor?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av [[Fleischmann]] "Donnerbuchsen").

"Vi tittade in..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1993, s. 35 (SMJ:s C3d-projekt).

Göran Tholin: "Allt om hobby synar. C3d - Folkvagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Recension).

Lars Juhlin: "Personvagn Co5 à la KJ." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 ([[Konvertering]] av två [[SMJ]] C3d-vagnar).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. TGOJ-vagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 17 ([[TGOJ]] C4, katalognummer 088).

[[Rutger Friberg]]: "Mer svenskt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (C3d som träklädd [[färdigmodell]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Äntligen CFo4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004 (Från [[Perl]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Tidiga personvagnar från [[Modellproduktion]]: A, AB, och C. Notis).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Inspektionsvagn B7 75." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av [[Modellproduktion]] litt AB i [[H0]] till inspektionsvagn).

Anders Latterman: "Bygg din egen C3 personvagn - lättare än du tror!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bygge av C3-byggsats från [[SMJ]]).

Ola Ahlström: "Norrlandsmodellen. SJ:s äldre tvåaxliga personvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (1880-talets personvagnar, inklusive bygge i H0).

Ola Ahlström: "Fångvagnar i statsbanornas barndom." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar, H0).

==Godsvagnar före 1967 - svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenskare järnväg: Treaxliga malmvagnar med plåtkorg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Äldre godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

Leif Dahl: "[[Perl]]s litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Lars Wahlström: "Byggtips från Skövde mj-sällskap. Stolpvagn SJ litt N3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 ([[Scratchbygge]] med inköpt underrede).

[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg: Lasses svenska godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981 ([[konvertering|Konverterade]] godsvagnar av Larz Grönberg).

Kjell Jansson: "Svensk godsvagn litt J." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 ([[Konvertering]] av Slaters-byggsats till GSJ J).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

"Svenskt i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984, s. 62 ([[Perl]]s [[TGOJ]] M31).

Jörgen Bergfors: "Att scratchbygga godsvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 ([[Scratchbygge]] av SJ Ibö i H0, i [[mässing]] och [[trä]]).

Claes Mattisson: "Handbroms för modelltåg." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Skruvbromsar för godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/G3-vagnar till WNJ).

Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009 (Beskrivning, ritningar och bygge).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering GC litt Shimmns, [[Roco]] 67047).

"Föregångare i modell från [[Roco]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 8 (SJ litt Te).

Ola Ahlström: "Hästtransportvagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Konvertering]] av 1860-talsvagn från egna etsningar, ritning).

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Utbudet i av vagnar i [[skala H0]]).

"En vagn för stridsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022, s. 27 (Tungtransportvagn litt Sdu från [[Winterzone]]).

==Godsvagnar före 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Prisbilligt H0- och N-material från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974, s. 6 (Första notisen om [[Roco]], importerade av Hobbyborgen).

[[LOK]] "Allt om Hobby synar. Dansk godsvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (DSB litt Pc som [[plastbyggsats]]).

[[LOK]]: "Danska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983.

[[LOK]]: "Roconytt: Äkta old-timergodsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984, s. 34 (Set med tyska godsvagnar).

OT: "Allt om Hobby synar. Vagnar från B&K." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (OOt och KKt som plastbyggsatser från Bochmann & Kochendörfer).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från [[Perl]]).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Ny stolpvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (DB litt R10, katalognummer 46480).

[[LOK]]: "Tjeckiska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Godsvagnar från Bramos och Vacek).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermoutain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kylvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 46 (UIC-[[Interfrigo]] standardkylvagn från [[Brawa]], [[svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|epok IIIb]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Norsk O-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005 (NSB litt T4 och T14 från Scandinavian Miniatures).

Öystein Eriksen: "Förnorskning av godsvagnar från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Godsvagnar efter 1967 - svenska allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Christer Engström]]: "Svenska godsvagnar i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Moderna godsvagnar genom [[konvertering]]).

Stefan Nilsson: "Christers godsvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Christer Anderssons godsvagnar).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska täckta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Kran och svenskt från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Bl.a. SJ litt Shimmns, nr 46776).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt på diskarna hos mj-handlarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998, s. 35 (Bild på SJ litt Shimmns).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 47 ([[Jeco|MJ-Hobbyexpten]] SJ litt Kbis).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001, s. 50 (SJ litt Fas från [[Kleinbahn]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 62 (SJ litt Shimmns typ 981 från [[Roco]], katalognummer 47441 och 47441.1).

Christer Andersson: "Gör NetRails litt Laags (071) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

"Parvagnar från HobbyTrade." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011, s. 9 (Litt Laaeilprss].

Paul Metzmaier: "Bygge av en Hbbikks-u 922 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 ([[Kitbash]] av NMJ Gbs).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska öppna==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenska biltransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Skandiatranport Laas från [[Lima]] i [[H0]] (9061) och [[N]] (793), recension).

[[LOK]]: "Svenska Lima-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 69 (SJ Eaos skrotvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. En belgare med svenskt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004 (B-Cargo litt Eaos från [[Klein Modellbahn]]).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Timmervagn i H0 från LBSC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (SJ litt Laapszz, notis).

Christian Jerrestål: "Bygg en godsvagn i Lp 700-serien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 ([[Konvertering]] av vagn från [[Kibri]], ritning).

Christer Andersson: "Rilns i H0. Svensk vagn från B-Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension, GC).

Johan Hellström: "Multipurpose Wagon. SJ Laaeilprss (typ 940) från Hobbytrade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension).

"Eanos-vagnar i specialutgåva." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013, s. 8 (GC-vagnar från Tåg & Hobby/[[Märklin]]).

Christer Andersson: "Rilns från Roco. Kapellvagn i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Recension, GC).

"Mer Netrail i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Netrail Uacns i H0 från Heris).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

Redaktionen: "Snabbtitt: Tågab Rps i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

Joakim Sannagård: "SSAB-vagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

Stefan Persson: "Inlandsgods Rps." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Konvertering från [[NMJ]]'s Sgs).

"Skrotvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Eaos från [[Märklin]]).

"Svensk specialare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 36 (AAE litt Rilns för Green Cargo, från [[Märklin]]).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Boggiegodsvagnar från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (SNCF litt Riis, katalognummer 2863 och Roos, katalognummer 9044).

[[Rutger Friberg]]: "Fjärrstyrda teleskopvagnar i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Digitalstyrda Shimns).

"Kylda transporter från Italien." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 9 (Set med två FS litt Iahlps "[[Interfrigo]]", [[Rivarossi]] 6247).

"Lastat på tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 11 (DB litt Rmms med betongelement, [[Rivarossi]] HR6269 & FS litt Uai lastad med en Volvo L70E, [[ACME]] 40004).

"B-models Rils med nya nummer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 6 (Notis).

Per Ljungberg: "NEM-koppel på gammal [[Jouef]]-.vagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

==Godsvagnar Amerika==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

Kasper Dudzik: "Ny flakvagn för USA-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (60-fots flakvagn från Intermountain).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (ACF typ 27 från Intermoutain).

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company del 3. Vagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015.

==Tankvagnar före 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (Tänkbara kandidater för [[konvertering]] till svenska tankvagnar).

Gert Ekström: "Östtysk tankvagn blir svensk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Försvenskning av tankvagn från [[Schicht]]/[[Piko]]).

[[LOK]]: "Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Bl.a. GOKEF tjärtankvagn katalognummer 25087).

[[Göran Eriksson]]: "Byggtips: Äldre svensk tankvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Bygge med hemetsade delar).

[[Jan Jangö]]: "Aktuellt om... Falska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983 (Förfalskningar av [[Märklin]]s Koppartrans-tankvagnar).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Vettiga tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 (Snabbtitt på [[försvenskning|försvenskad]]e tankvagnar från [[Piko]]).

Göran Axelsson: "Allt om hobby synar. Svensk tankvagn i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986 (Recension av [[Modell-Mekanik]]s Q12 i [[vitmetall]] och mässing).

[[LOK]]: "Godsvagnar I." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995, s. 24 (SJ Q12 med syrakrukor från [[Piko]]).

"Svensk tankvagn från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 10 (BP-tankvagn av Tatra-typ).

"Klorvagn från Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012, s. 13 (Notis om täckt klorvagn).

"Detaljera klorvagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 10 (Dekaler till klorvagnen från [[Fleischmann]]).

"Nysvenskt från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012, s. 9 (Q12 med BP-märkning).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering SJ Q12b från [[Roco]], katalognummer 66809).

[[Lars Olov Karlsson]]: "En udda tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013 (Fyraxlig tankvagn från [[Brawa]] i [[H0]]).

"Nygammal tankvagn från Brawa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 12 (Notis om fyraxlig tankvagn SJ litt Q12b2 för Esso, [[Brawa]] 47079).

"Nürnbergmässan. Udda godsvagn från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11 (Första avisering av JLJ Q12b för flytande syre).

"Tankvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 13 (Boggietankvagnar från Raxwerke märkta Gulf och Esso, [[H0]]).

"Esso i H0 från Roco." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015, s. 6 (SJ Q12b katalognummer 67591).

"Tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (Ytterligare H0-vagn från Raxwerke).

"SOAB tankvagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016, s. 6 ([[Fleischmann]] 542905).

Redaktionen: "Snabbtitt. SSy i H0. JLJ tankvagn från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (JLJ litt Q12b för flytande syre).

Redaktionen: "Snabbtitt: Andra syretankvagnen från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Q12b med senare målningsschema).

Joakim Sannagård: "Tankvagnar från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020 (Recension).

Redaktionen: "Nyhetssvepet: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 6 (Presentation).

Redaktionen: "Snabbtitt: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020.

==Tankvagnar efter 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stellan E.: "Tänkbar tankvagn i svenska godståg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (VTG-tankvagn från Roco som observerats i Nynäshamn).

[[LOK]]: "Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 72 (Fyra VTG-tankvagnar med boggier, från [[Liliput]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LKAB-tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 43 (SJ litt Uahs/Zazes från [[Piko]]/Tåg & Hobby i Luleå).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Boggietankvagn från Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 22 (Från [[Klein]])

[[Rutger Friberg]]: "Nytt i H0 från BMJK: Pure Performance-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011 (GC tankvagnar litt Zacns för flygbränsle).

"LKAB:s moderna tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (LKAB:s hyrvagnar från VTG som H0-modell från Piko, katalognummer 54768).

"Roco Dm och två svenska godsvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 (Habis och Zacns).

"Redaktionen: Snabbtitt: Uacns i H0 från NME." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Nürnberger Modelleisenbahnen).

"[[Försvenskning|Försvenskad]] tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 27 (Ny serie Zacnx).

Redaktionen: "Snabbtitt: LKAB Zaces från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

"Zacns i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022, s. 7.

"Behållarvagn i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 17 (Ucs från [[Winterzone]]).

"Tankvagnar för LKAB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 21 ([[Piko]] Zacens i återutgåva, katalognummer 72225).

==Tjänstevagnar allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Christer Englind: "Tjänstevagn för vagnbyggnadsaspiranten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Konvertering av [[Kassel]]-vagn från [[Kleinbahn]] till [[frilansa]]d tjänstevagn med en plattform).

==Tjänstevagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Tommy Bergquist: "Byggtips: Litt Qbd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagnar till svensk grusvagn).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ:s spårrensare litt Qce." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984 ([[Scratchbygge]]).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ tjänstevagn litt Qbk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1986 (Ombyggnad av [[Lima]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till tjänstevagn).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 ([[Modell-Mekanik]] spårrensare litt Qce).

Jens Dahlström: "SJ Qbd..." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning''. Stockholm: Allt om Hobby 1991 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]] 5525).

[[Rutger Friberg]]: "Bygg själv: Svensk grusvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 ([[Konvertering]] av Fleischmannvagn till litt Qbd).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svenskt från norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (Fleischmann 5526 målad som BV litt Qbd typ 985).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Litt Qbd från Roco med adress Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Katalognummer 44127).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Den eviga O-vagnen." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Konvertering av [[UGJ]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till dressintransportvagn litt Qbv).

"Spårrensare Qcg i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Från Modellbyggriet).

"Makadamvagnar i sats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 10 (Fyra litt Qbd från [[Roco]]).

[[Hans Svensson]]: "Bygg egna tjänstevagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013.

Paul Metzmaier: "Bygg littera Qbs!" I ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Hjultransportvagn konverterad från NMJ [[SJ godsvagn litt Kbps|Kbps]]).

"Nya vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 8 (Sats med fyra BV grusvagnar, katalognummer 67115 ([[DC]]) och 67116 ([[AC]])).

Redaktionen: "Snabbtitt: 4 x Qbd - makadamvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (Specialvagnar från [[Roco]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Tjänstevagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016.

Anders Linde: "Tjänstefordon i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

"Färdiga Qbx-vagnar i höst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 16 ([[Färdigmodell]]er från [[Byggsvenskt]]).

"Omformare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 30 (Från Swedish Modelworks).

[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]

Artiklar om skala H0

2024-12-21T10:02:46Z

Admin: /* Dragfordon, motorlok svenska */

På denna sida redovisas artiklar ur MJ-pressen om [[skala H0]], i urval. Se även [[H0-bilar]].

==Anläggningsreportage - tvåräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Sixten Stregfeldt: "Järnvägskung ... i smått." i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Reportage från stor H0-bana).

"Modelljärnväg i vardagsrummet uppåt väggarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Hyllbana).

"Månadens anläggning. HJ i H0 på 3 m2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Rundbana).

Freddy Stenbom: "Modelljärnvägen i Mölle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981 (Ebbe Höglunds stora bana).

[[Jan Jangö]]: "Tåg för tågens egen skull." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 (Agge Karléns stora bana).

[[Jan Jangö]]: "Man måste kunna leka med tågen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984 (Bent Schultzes stora bana). 
Bent Schultze: "Från E till H. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984.

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Cenneth." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001 (Liten bana i [[tvåräls]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Bertil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Storstadbana på litet utrymme).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Miniatur Wunderland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004.

[[Rutger Friberg]]: "Kör tåg som på riktigt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Bana som manövreras från riktiga ställverk på Berlins Tekniska Universitet).

Jocke Sannagård: "Railz i Rotterdam." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Stor fast MJ-utställning med nederländska motiv).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Rallare i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 (Nederländsk bana med fokus på spårbyggnad och spårarbetsmaskiner).

Joakim Sannagård: "Modellbane Europa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2024 (Stor anläggning i Hadsten i Danmark).

==Anläggningsreportage - treräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Dubbel spårvidd och dubblerad järnvägshobby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Större [[Märklin]]bana i Västervik).

[[Jan Jangö]]: "En samlares modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1972 (Rundbana).

[[Jan Jangö]]: "Hobby som medicin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979 (Ole Bröndums hembana).

Freddy Stenbom: "Ola vann drömbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Ola Karlsson, 11, van Brios Märklin-tävling och fick sin drömbana byggd).

Björn Sjöström: "SÖJ på Hisingen - Jösses vilken anläggning!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Stor gemensam anläggning, fyra deltagare). 
Björn Sjöström: "SÖJ igen! Fler fakta och foto från Hisingens största halvnollanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989.

Stig-Arne: "En Märklinjärnväg i Enskede." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Större anläggning).

Freddy Stenbom: "40 år med samma modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1994 (Märklinoval av Glenn Grybb med funktion före skalakrav).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roy." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Större bana med M-räls, [[spårväg]] och [[H0e]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Björn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000 ([[Treräls]] utan specifik förebild).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Rundbana i U med tysk förebild epok III).

Terje Granlund: "[[Trix Express]] i Norge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Byggstart 1957).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Egon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001 (Tysk [[Epok I]] och II).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Den Sege." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2002 (Större bana med mycket spår).

Ulf Beskow: "Meanders modelljärnväg. Hemma hos Leif och Fredrik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2002 (Rundbana på K-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På järnvägslinjen Köln-Hagen 1960." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 (Bana "out and back" på tågbord med C-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Mannen som steg på tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2003 (Schweiziskt i H0 treräls och [[H0m]], mindre bana i spiral i tre våningar med K-räls).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Andra resan till Vänern - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Större anläggning).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. På besök i Roslagen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Upphissbar bana i garage med M-räls).

Roger Isacsson: "Min modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Spiralbana för [[treräls]] med M-räls).

==Anläggningsreportage - tvåräls och treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Göran Eriksson]]: "Modelljärnvägar till husbehov." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Två hembanor, [[tvåräls]] och [[treräls]]).

[[Göran Eriksson]]: "Hilding - en småländsk mångsysslare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 (Stor [[H0]]-bana i [[treräls]] och [[tvåräls]] hos Hilding Carlsson(!) för att visa upp samlingarna).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Alf Pettersson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 (Anläggning runt rummet på 360*365 cm [[treräls]] & [[tvåräls]] samt [[H0e]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. EKÄJ - Elektroborg Koppelboda Ändberga Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2002 (Anläggning med tvåräls och treräls i flera våningar).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg. Lennart Möllers gigantiska bana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Med svensk [[förebild]]).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Putte tutar och kör." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1977 (Putte Flodqvists svenska H0-bana med många [[scratchbyggda]] fordon).

Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del II)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 (Gert Ekströms H0-bana). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del III)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Hamnmiljöer). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del IV)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 ([[försvenskning|Försvenskad]] lokomotor, brandstation och trafikolycka). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del V)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1982 ([[Konvertering]]ar i H0 och [[H0e]]). 
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del VI)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 ([[Verktyg]], [[el]] till belysning). 

Stig Johansson: "En bana på västkusten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Spiralbana med svensk förebild). 
Stig Johansson: "En bana på västkusten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986 (Teknisk uppbyggnad).

Bengt Lindgren: "Med Ekängen - Ingelunds Järnväg 1951 till 1989." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990. 
Bengt Lindgren: "Bengt Lindgren berättar vidare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990.

GF: "Något om Fagerå-Motvalla Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (Större svensk bana byggd under flera decennier).

Leif Elgh: "Recept för MJ-rallare." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Pragmatiskt MJ-bygge).

Stig Johansson: "En gammal modelljärnväg." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Att utveckla en äldre anläggning).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 2. Hemma hos Bengt Sundin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2002 (Stambana i Norrland med bibana).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Mälarviken-Mollsjö Järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 (Rickard Dervings bana).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: TGOJ i miniatyr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Anläggning på TGOJ:s huvudkontor).

Tomas Ottosson: "Någonstans i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.

Roland Lawrenz: "Malmbaneinspirerat. Gruvlig modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (MJ i gruva).

Rickard Derving: "Mälarviken-Mollsjö Järnvägar. Genvägarnas järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 124/2013 (Reportage).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Ljusnäs - en station på femte våningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Anläggningsreportage).

Leif Elgh: "Nästa: Mellangärde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Mindre station i mellansverige).

[[Göran Eriksson]]: "Min modelljärnväg. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021. 
[[Göran Eriksson]]: "Min modelljärnväg. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

Per Ljungberg: "Jag satte upp en pandemibana." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

Joakim Sannagård: "Bland gruvor och bruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022 (Anläggning i Bergslagsmiljö).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, specifika epoker==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Tholin: "Vestra Wetterns Järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Projektstart. Tidsepok mitten av 1950-talet).

Göran Tholin: "Bygget av Vestra Wetterns järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Byggreportage).

Gert Ekström: "I fokus modelljärnväg. LOK:s egen bana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Bana runt rummet i norra Skåne 1962).

Jocke Sannagård: "Modell i fokus. Dieselkraft i Småland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Fågelviks MJ i samband med upprensningen efter Gudrun 2005).

Jocke Sannagård: "Med Beatles på räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Svensk rundbana med Beatles-tema, 1960-tal).

Stellan Dybner: "Österhult-Stubbarp Järnväg - ÖSJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016.

Bengt Nylén: "Anläggningsbesök - hos Thomas Rasmusson." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Bildreportage från anläggning med förebild i skånsk landsbygd 1948).

Oscar Fröidh: "Fröstabanan på hyllan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 51/2022 (Snölandskap 1966).

Stefan Nilsson: "Uppsjö Järnvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Runt rummet plus halvö. [[Svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|Epok IIIb]], smalspår [[H0e]]).

Anders Stéen: "ÖSJ: Österhults-Stubbarps Järnväg." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Bildreportage från anläggning med förebild 1954).

Bengt Nylén: "Bertil Fredlunds modelljärnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 168/2024 (Skåne under 1950-talet, [[epok IIIa]]).

==Anläggningsreportage, Sverige - tvåräls, olika bantyper==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kurt Möller: "Modelljärnvägen där bakgrunden är viktigast - Tjäresta järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1970 (Christer Englinds bana runt rummet).

Kurt Möller: "Bollerud-Långälvs järnväg. En 'trafikbana'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Bana runt rummet i dubbelvikt åtta).

Leif Elgh: "Wadköpings Järnväg hemma hos Leif Elgh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971 (Rundbana med ändstation på platta).

Leif Elgh: "Hemma hos Leif Elgh finns Wadköping." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 och i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Två våningar med [[spårskruv]]).

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby hemma hos. Järnväg mitt i stan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1982 (Anläggning med järnväg, [[spårväg]] och trådbuss).

[[KB]]: "Tågens gång i Tidaholm. Hemma hos Bengt Geidvik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Hundbensbana runt rummet).

[[Bruno Kock]]: "Yxkrokens Järnväg läggs ned." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994.

CeGe Olsson: "Minns det ljuva sextiotalet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Diorama i Stockholmsmiljö av Janne Claesson).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Getå-olyckan i H0. Tågprofilen Sonny Hultberg satsar på modellbygge!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Diorama).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Rundbana i U).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hos Krister Sörhede." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1999 (Bana i L-form på 450 * 400 cm, [[svenska järnvägsepoker#Epok IIb|epok IIb]] - [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

Ulf Beskow: "Möte med Stig Carlström - en järnvägsprofil." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (Stor rundbana 12*4 m).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ekebobanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001 (Liten rundbana med två [[lastplats]]er).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Norrlandsresan del 3. Sandströms järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2002 (Större bana med fem stationer).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Mats. Resan till Vänern - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003 (Punkt till punkt-bana i U-form runt rummet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Halmstad Nässjö Järnvägar. Resan till Vänern - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003 (Spårplan i spiral).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Bruno Kocks bana återuppstånden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Efter flytten till Modelljärnvägens hus).

Adrian Allum: "FLMJ - en svensk järnväg i en engelsk trädgård." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Lars Ransheim: "Giv akt! Beredskapsläger 1940 i skala 1:87." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Diorama).

Patrick Grace: "Strömstad - i England." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016 (Engelsk utställningsbana).

Anders Stéen: "Bygge med skrotlådan som bas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Lokstationen i Tomelilla).

Joakim Sannagård: "Yxkrokens Järnväg 60 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023 ([[Bruno Kock]]s välkända trafikbana).

Fredrik Pettersson: "Kristinebergs industriområde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[FREMO]]-[[modul]]).

Anders Lundin: "Centralstation på 0,45 m2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023.

Stafffan Åkerlund: "Munksund - en modelljärnväg planerad för trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Bana runt väggarna).

Stefan Nilsson: "Uppsjö Järnvägar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (Runt rummet plus halvö. [[Svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|Epok IIIb]], smalspår [[H0e]]).

Lennart Harnefors: "KHJ - den verkliga och den fiktiva historien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Vad som skulle ha hänt om KHJ byggdes klar, anläggning i två våningar. Bergslagen 50-60-tal).

Leif Elgh: "I backspegeln. Minnen från en gammal anläggning." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Dold rundbana till säckstation, bygd åren runt 1970).

==Anläggningsreportage, Sverige - treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Gösta Eriksson: "Märklinbana i cellplast och gips." i Jan Jangö & Bo Holmgren (red.): ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Bl.a. landskapsbygge i [[styropor]]).

Christer Johnssén: "Stiernå Järnväg. Trafikidén som blev teknikhistoria." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 2''. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Bergslagsmotiv i H0 [[3R]] och [[H0e]]).

Lars Söderman: "Skola med modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Utbildningsanläggning vid SJ-skolan i Ängelholm).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Trångboda Lasseberg MJ. Resan till Vänern - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 (Station till vändslinga med M-räls och svensk förebild).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos en 'vanlig dödlig'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2004 (L-formad bana).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Rolf och hans familj." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004.

Jocke Sannagård: "Järnvägen till Marieborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Trafikbana tidigt 1900-tal, station till [[tågmagasin]]).

Anders Stéen: "MSJ - Mellersta Smålands Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 ([[Treräls]]bana i svensk miljö).

Stefan Nilsson: "Hem till Lilla Byn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018 (Thomas Ekbergs [[Märklin]]bana i mellansvensk miljö).

Staffan Åkerlund: "I väntans tider." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Björkliden i [[treräls]]).

Stefan Nilsson: "Besök i nya Rossberga." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (Bildreportage från [[Sture Bylén]]s bana).

Anders Linde: "Mellersta Smålands Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (Bana i "G" längs väggarna, småländskt 40-60-tal).

==Anläggningsreportage, Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Geir S. Östrem: "En god norgehistoria." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Reportage från Trondheims modelljärnvägsklubb, TMJK).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Norges järnvägshistoria i skala 1:87." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Dioramor på Norsk Jernbanemuseum i Hamar).

Steinar Jeppestøl: "Sjuskogen-Styggbergetbanen, SjB." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 100/2007 (Hembana med norsk förebild).

Matti Bergström: "Finlands finaste modelljärnväg?" i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage om Untamo Sallinens bana).

Steinar Jeppestøl: "Glimtar från Sjuskogsbanan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: Jan Arnes fina modulbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2010 (Norsk rundbana i sektioner av Jan Arne Skullerud).

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: Norskt landskap i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 (Modelljärnväg av Finn Arne).

Anders Latterman: "Skaarerbanans vänner - Norskt med svenska influenser." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Rolf Brems: "Hem till Kaj." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Större dansk anläggning, [[DC]]).

Daniel Wietlisbach: "Modelljärnväg i norsk stil - pojken leker vidare." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Francois Rasts bana med norsk förebild)).

Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 ([[Introduktion till MJ-trafik|Trafik]] på en norsk H0-bana). 
Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Joakim Sannagård: "Mortens moduler. Nyborgs station och färjehamn i 21 moduler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021 (Danskt i [[3R]]).

Roland Lawrenz: "Modelljärnvägen i Fredriksstad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Stor utställningsbana i Norge).

==Anläggningsreportage, Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Mästerlig bana på Hisingen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Stor bana med tysk förebild).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 ([[Planering]] och bygge av en större hembana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok III]] och [[epok IV|IV]]). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ralph och Martin i Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999 (Stor anläggning med [[treräls]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg: Hemma hos Per-Inge Jansson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Stor [[Märklin]]bana med förebild från Bayern 1963).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Roland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Rundbana i U med tysk förebild [[epok III]]).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Egon." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001 (Tysk [[epok I]] och [[epok II|II]]).

[[Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna på MiWuHa." i [[Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjörde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Reportage från Miniatur Wunderland).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. En tidsresa till 30-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005 (Rundbana med dold bangård).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Hemma hos Tåg-Harry." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005 (Schwarzwald på 1960-talet, rundbana med [[Fleischmann]]-material).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Mannen som reste sig ur [[fåtölj]]en." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Bayern under [[epok III]], stor bana i U i [[treräls]]).

Robin Högberg: "LOXX i Berlin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2008 (Stor anläggning om Berlin).

Maria Orrung: "I fokus modelljärnväg: En tysk fantasibygd i mitt bördiga Östergötland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 ([[Tvåräls]] [[analog]]).

Magnus Per Hellström: "Gravöl i Bad Driburg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

Stefan Nilsson: "Tel am Harz - Wirtschaftswunder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (År 1969 ([[Epok IV]]) med [[treräls]]).

Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med tysk förebild, riktigt vatten och radiostyrda fartyg).

Jan Tore Kopperud: "Vinter i Kirschberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021 ([[Treräls]]).

Torbjörn Onegård: "Modellbundesbahn Brakel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Större utställningsbana i [[tvåräls]]).

==Anläggningsreportage, Nordamerika allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Månadens anläggning. Amerikanskt i Vällingby." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969 (Rune Tenglets bana).

[[Jan Jangö]]: "Järfälla kör amerikanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Reportage från Järfälla modelljärnvägsklubb).

Gert Ekström: "Lästips: 'Världens finaste modelljärnväg'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av "Model Railroading with John Allen", se [[Skala H0#Gorre & Daphetid|bild]]).

[[Jan Jangö]]: "Ett stycke svensk modelljärnvägshistoria." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (August Kleines stora amerikanska [[Fleischmann]]-bana som började byggas på 1950-talet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Erie Lackawanna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002.

Janne Claesson: "Edge City - ett hörn av världen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Amerikansk spårvägsanläggning i stadsmiljö).

Gert Ekström: "I fokus modelljärnväg: Scuhylkill Central System." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2007 (Påbörjad på 1960-talet).

Jocke Sannagård: "En kolgruva i Appalacherna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Stor bana i Stuttgart med amerikansk förebild).

Shannon Crabtree: "Virginia Midland Railroad - en USA-bana i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 20/2015.

Rolf Malmborg: "Granite Falls Railroad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018.

Anders Stéen: "Ett besök i Östra Tommarp (en del av Colorado)." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Michael Graffs anläggning i H0 och [[H0n3]]).

Redaktionen: "Alla behöver en hobby - Så även sir Rod Stewart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Bildreportage från Rod Stewarts stora H0-bana med amerikansk förebild).

Torbjörn Onegård: "Besök på Järfälla modelljärnvägsklubb." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 53/2023 (Klubb med USA-bana).

==Anläggningsreportage, Nordamerika specifika epoker==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om USA-järnvägar. Yosemite Valley Railroad i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Jack Burgess modelljärnväg med verklig förebild).

Pjotr: "Amerikanskt hemma hos Jerry." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Colorado 1939-45 med normal- och smalspår).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Växlingsområde i Ohio på 1980-talet, i litet sovrum).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Flemming Örneholms Eaglecreek & Northern, Montana 1953, anläggning runt rummet).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Ett återbesök i grevens tid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2003 (Flemming Örneholms Eaglecreek & Northern, Montana 1953, strax innan rivning).

Ulf Beskow: "Måndens modelljärnväg. På besök i Mojave, USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2004 (Pelle Söeborgs nutida anläggning, i Danmark).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Vi besöker Rio Grande." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2004 (Större bana runt rummet med en halvö, 1960-tal).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Flemming - än en gång." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Nya Eaglecreek & Northern som en serie ihopkopplade dioramor).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. I Hobokens hamnkvarter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006 (Bana i u-form med [[spårskruv]] till [[skuggbangård]], 1972).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: Chesapeake & Ohio Railway - på 21 kvadratmeter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2007 (1948 - 1952 på två våningar).

Robin Högberg: "I fokus modelljärnväg: En spårväg i USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

Jocke Sannagård: "Vilda västern på Lidingö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Arizona i slutet på 1800-talet).

Jocke Sannagård: "Modelljärnväg i fokus. Schuylkill Central - Den amerikanska drömmen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Mitten av 1950-tal).

Lars-Göran Larsson: "Hillside. Santa Fe på femtiotalet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014.

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 (Amerikanskt 1800-tal).

Thomas Nordanberg: "En tidsresa till Inland Empire." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Bana med förebild amerikanskt 1970-tal).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Vykort från Yosemite Valley." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019.

Håkan Nilsson & Anders Linde: "California Railway & Navigation Company. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020. 
Håkan Nilsson & Anders Linde: "California Railway & Navigation Company. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

Anders Linde: "Jefferson City - Martindale Branch. 1950-talsnostalgi vid en bibana i USA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021.

Lars Ransheim: "Canadian Pacific i Seven Bridges - Ett stycke Kanada i Ystad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021 ([[Treräls]]).

Lennart Harnefors: "Carson Valley & California - en 40-årig fiktion." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 161/2022 (Västra USA runt mitten av 1900-talet).

==Spår - tvåräls allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Genomgång av förebilden och vid tillfället aktuellt utbud). 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar:.Växlar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979. 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Växlar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979.

[[LOK]]: "Nytt Fleischmannspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (H0-spår med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Limas modulspår är modellen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (Nytt spårsystem från [[Lima]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Intressanta spår från öst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 28 (Spår från Pilz/[[Tillig]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Mer japanskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 47 (Spårsortiment med banvall från [[Kato]]).

Kasper Dudzik: "[[Pilz]] - Ett intressant rälsalternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svensk [[stoppbock]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 2/2000, s. 51 (Från MRW).

[[Rutger Friberg]]: "Trix med Märklins nya C-räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Räls med banvall).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Roco byter spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (Geoline lanseras).

[[Rutger Friberg]]: "Digitalväxel i Geoline." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 20.

[[Rutger Friberg]]: "Tysta spår och smygande tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Svenska stoppbockar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om [[stoppbock]]ar från [[Jeco]]).

Redaktionen: "[[Piko]] A-gleis med banvall." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).

Redaktionen: "Fem tvårälssorter med banvall i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Jämförelse mellan [[Fleischmann]] Profi, [[Piko]] A-gleis, [[Roco]] Geoline och Rocoline, [[Trix]] C-räls).

"Lång korsningsväxel från Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis).

Stefan Nilsson: "Avkoda rälskod." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 (H0-räls med olika [[code]]).

==Spår - tvåräls flexräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Flexibel räls." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1971, s. 16 (Första notisen om [[flexräls]]).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Spår från USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1980 (Recension av räler, slipers och [[flexräls]] från RailCraft, numera Micro Engineering).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 (Shinohara [[Code]] 83 lanseras).

[[Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Spännande spårnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Om [[Peco]] code 75 och Shinohara code 83 för H0).

==Spår - tvåräls handlagt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Jan Jangö]]: "Svensk metod för naturtrogen rälsläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Presentation av rälsläggningssystem från Jomo Jigs).

Redaktionen: "Svenska Jomo Jigs sensation i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1984, s. 16.

Freddy Stenbom: "Hobbyfolk i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984, s. 3 (Jomo Jigs I [[Nürnberg]]).

[[Jan Jangö]]: "Jomo Jigs - svenskt rälsläggningssystem debuterar på världsmarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 (Recension).

[[LOK]]: "Nyttigt spårmått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990, s. 15 (Tolk för att kolla [[NMRA-tolk|spårmått]] och [[fria rummet]] enligt NMRA-normer, H0).

[[RAF]]: "Jigg för rälsbyggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 9 (Jiggar i H0, H0n3 och N från Fast Tracks).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Jomo Jigs tillbaka." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Försök till nylansering).

==Spår - treräls==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kjell Åkerström: "Bygg om [[Märklin]][[växlar]] för tvårälsdrift." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (För att kunna köra både [[tvåräls]] och [[treräls]] på K-skenor)

[[Jan Jangö]]: "Punktkontakter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om [[tvåräls]]spår till [[treräls]]).

Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Mittledare med stift, [[H0]]).

[[Rutger Friberg]]: "Ny generation växlar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (För K-räls).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Nytt spårsystem från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 13 (C-skenan aviseras).

[[Rutger Friberg]]: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension).

[[Rutger Friberg]]: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

[[Rutger Friberg]]: "Special för Märklinrallare: C-skenor för samlare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2001 (C-skenor med räler med olika rälshuvuden).

[[Rutger Friberg]]: "Märklins nya supersats i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2010 (Billig utbyggnadsats med spår och digitala växlar, katalognummer 78075).

Mattias Edlund: "M-räls i alla längder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 (Anpassning av M-räls).

Daniel Wietlisbach: "Nya stoppbockar för gamla spår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 55/2023 (För M-räls).

==Rullande materiel, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Arnold Svensson: "Visst finns det många svenska järnvägsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972 (Utbudet i H0 inklusive möjliga [[försvenskning]]ar).

[[Göran Eriksson]]: "Helsvensk i halvnoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Genomgång av dittills utgivet rullande material med svensk förebild).

Ola Terje: "Något om tågmärken i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984 (Aktuellt utbud i Sverige).

Ola Terje: "Spårrengöringsvagnar - behövs de?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Allt om hobby synar: Mj-[[koppel]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 (Översikt över marknaden i H0).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Nymålat från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Norska och svenska lok och vagnar i aktuella färger).

[[KB]]: "MJ i Nürnberg. God fortsättning. Mässan runt på åtta spalter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 ([[Heljan]] lanserar X2).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. En snabbis från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Recension av X2).

[[KB]]: "Nytt för H0-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1993 ([[Heljan]] litt Y2).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Ola Terje testar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (Aktuella [[Roco]]-modeller).

Stellan Eriksson: "Byggtips. Inspiration för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Bilder på rullande materiel).

[[Rutger Friberg]]: "Byggtips. Nu lutar X2000 även i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994.

Peter Langhorst & Björn Lundqvist: "Nyhetskavalkad från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1995.

[[Rutger Friberg]]: "Hastighetsmätare för H0-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Vagn med hastighetsmätare).

Jocke Sannagård: "Skaparglädje i pojkrummet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Byggare Stefan W.).

Jocke Sannagård: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012 (Recension).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Modelltåg jag vill se." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Aktuella önskningar).

Fredrik Säfströmer: "TCCS/TC-H0. Tågdatabuss och digitalkoppel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Funktioner för avkoppling och vagnsbelysning bl.a.).

Redaktionen: "Lok och vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015. 
Redaktionen: "Vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

Håkan Yngvik: "Connex resandetåg i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016.

Torbjörn Onegård: "Silverpilen. Eller: soptåget på Spånga-Lövsta Järnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

Ulf Johnsson: "Ännu ett X2-koppeltrick." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024 (Att få Jecos X2 att koppla bättre).

==Rullande materiel, notiser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "Faulhaber drivlinor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 13 (Drivlinor från SB-Modellbau med [[mikromotorer]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweiz-nytt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 45 (SBB typ 460, [[axelföljd]] Bo'Bo', från [[HAG]] och äldre SBB-restaurangvagn från [[Roco]]. Meditrain importerade).

[[Rutger Friberg]]: "[[Sachsenmodelle]] går egen väg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999, s. 16.

[[Lars Olov Karlsson]]: "X2000 från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000, s. 49 (Första aviseringen).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 38 (Unimog 2450L rälsbil från [[Kibri]]).

"Lunds vagnverkstad." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2006, s. 13 (Ommålade [[SJ ellok litt Rc|Rc-lok]] och [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|1980-talsvagnar]]).

"X2000 original." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10.

"Förenklad bistro i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11.

"Polarexpressen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015, s. 6.

==Rullande materiel, allmänt [[treräls]]==

[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Årets Märklinnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981.

Peter Langhorst: "Tågdrömmar på Leksaksmuseet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Reportage om utställningen "Tågdrömmar i H0" med [[Märklin]]s H0-produktion). 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985. 
Peter Langhorst: "Tågdrömmar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1986. 

[[Krister Brandt]]: "Tågamnälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988 (Märklins svenska sats med D och tre personvagnar).

B.L. "Märklins 1950-tal - en klassisk period." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Om H0-produkterna).

B.L. "Bland årets nyheter från Märklin. BR 44 och nytt nummersystem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996.

"En framgångsrik MJ-epok! 1960-talet viktigt för Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996 (Om H0-produkterna).

B.L. "Spanish-Brötli-Bahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Jubieumstågsätt från Märklin i samband med Schweiziska järnvägarnas 150-års jubileum).

Björn Lundqvist & Peter Langhorst: "Märklins stora satsningar 2006." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Många nya modeller).

Jocke Sannagård: "Vi träffar Berne alias Da915. Rehabiliterande modellbygge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013.

Niclas Westerlund: "Snälltåget från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Recension av Märklin [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]] 36184 samt vagnsats 42906).

==Rullande materiel, allmänt [[tvåräls]]==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Nytt i H0 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Diverse nyheter).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nyheter från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1980 (Nyheter med amerikansk och dansk förebild).

[[LOK]]: "Rälsbuss litt UBF6Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1982 (Rälsbussläp från [[UGJ]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska [[Liliput]]-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. City Express." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984, s. 26 ([[Lima]]s City Express-set).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Sachsare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Ånglok från [[Gützold]] (BR 71 [[axelföljd]] 1'B1') och tankvagn från [[Sachsenmodelle]]).

[[KB]]: "Nynorskt för mj-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (Förnyad El14 från [[Lima]] och nya personvagnar).

[[Rutger Friberg]]: "Nürnberg 1994. Prestigeladdat pris till [[Gützold]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994, s. 11.

[[LOK]]: "Nya tåg från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Ånglok BR 82 och kylvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "USA-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 40-41 (Diverse [[färdigmodell]]er och [[byggsatser]] från [[småserietillverkare]]).

[[Rutger Friberg]]: "[[Kato]] introduceras i Sverige." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1996, s. 49 (Importerade av [[Jeco]]).

Kasper Dudzik: "Amerikanskt i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997 (Diverse nya produkter).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Brawa med satsning på historiska ångtåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2006 (DRG-vagnar och ett bajerskt ånglok).

[[RAF]]: "Två konkurrenter - samma produkt och samma år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2007, s. 12 (Trans Europ Express Ram släpps från Roco och Trix).

"Polarexpressen från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 9 (Notis).

Stefan Nilsson: "Mina streamliners." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014 (Amerikanska strömlinjeformade tåg från [[Rivarossi]]).

"Snabbaste tåget i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2024, s. 24 ([[Jouef]] TGV i 1980-talsutförande).

==Rullande materiel, byggt och konverterat==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Nästan svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1973 (Enkla [[försvenskning]]ar av H0-vagnar).

[[Jan Jangö]]: "Han bygger modeller som inte finns." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar av Ebbe Gustafsson).

Carl Dalin: "Svenska mj-modeller för nybörjare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983 (Diverse [[försvenskning]]ar).

Ola Terje: "Sven Hägg - scratchbyggare i Lund." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988 (Rullande material i [[mässing]]).

Rolf Forslund: "Byggtips. MJ-show hos Affe i Skellefteå." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 (Diverse [[konvertering]]ar och [[scratchbygge]]n från Alf Sundvall).

[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 1. Otymplig vagn blir smidigare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2004 (Ombyggnad av tungtransportvagn från [[Trix]]). 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 2. Motorrum och ok tar rätt form." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2004. 
[[Rutger Friberg]]: "Tema: Tunga transporter del 3. Goliatvagnen får rätta formen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004.

==Rullande materiel, detaljer==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hjulo: "Slutsignallykta och slutsignalskärm för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (I [[H0]]).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenska järnvägs[[dekaler]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Från [[Perl]]).

[[LOK]]: "Lok om järnvägar. Svenska slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984, s. 43 (Från [[Modell-Mekanik]]).

[[LOK]]: "LOK om järnvägar. H0-hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984, s. 31 ([[RK Modell]] vagnshjul för [[RP-25]]).

[[LOK]]: "Svenska strömavtagare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1985, s. 60 (MK 2 från [[UGJ]]).

[[Krister Brandt]]: "Byggtips. (H)jul igen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Utbudet av stjärnekerhjul i H0).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987, s. 15 (Svenska strömavtagare från [[Entec]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 13 ([[VVA]] ger ut vagns[[dekaler]] och axelboxar för äldre vagnar).

Leif Dahl: "H0-hjul från MRW." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Lokhjul för koppelstångsdrift och löphjul).

[[L.O. Karlsson]]: "Dekaler till TGOJ och SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995, s. 20 ([[Dekaler]] till lok och motorvagnar från Edolf Andersson).

[[RAF]]: "Dekaler för H0-modeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995, s. 91 (Reklam[[dekaler]] från [[Rimbo Grande]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dekaler och plåtar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997, s. 39 ([[Dekaler]] till gul buffertbalksmärkning).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar. Dekaler till godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004 (Dekaler till O, Ou och Oubhl från [[Dekaler o etsat]]).

[[Rutger Friberg]]: "Vagnsbälgar för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004, s. 13 (Mjuka bälgar som sluter tätt från franska [[småserietillverkare]]n GPP).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Fönstersatser för H0-byggare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2005 (Från Målar-Bengt).

[[Rutger Friberg]]: "Slickepinnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (Framändesskärmar från [[TeknoBygg]]).

"Nya framändesskärmar från Tekno Bygg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2011, s. 14.

Magnus Colding: "Belysning i Jecos X2000." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015.

Redaktionen: "Dekaler från WinterZone." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024, s. 7.

==[[Dragfordon]], allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Vilket lok är starkast?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Test av då aktuella [[H0]]-lok).

[[JJ]]: "Friskt konverterat är hälften vunnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Robert Lianders [[konvertering]]ar och [[försvenskning]]ar av diverse [[lok]]).

[[LOK]]: "Ånglok och motorvagn från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (DB BR 18.6 med [[axelföljd]] 2'C1-4, katalognummer 203014 och FS ETR 401, katalognummer 2010125L och 1026-18).

[[LOK]]: "Allt om hobby synar. Roco-nytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (DB BR 44, DB Köf och ÖBB BR 1110.5).

Jörgen Bergfors: "[[Roco]], [[Liliput]] och [[Bemo]]: Tre [[storserietillverkare|modeller i stora serier]] granskas." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Recension av [[Roco]] SBB litt. Ee 3/3, [[Liliput]] Bad. litt. VIc och [[Bemo]] RhB litt. ABe 4/4).

Ola Terje: "Två superlok från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (SBB Ce 6/8 II "krokodil", [[axelföljd]] (1'C)(C1') och Würtemberger C, [[axelföljd]] 2'C1-4).

Jörgen Bergfors: "Stort test av likströmslok i H0." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Test av flera då aktuella lok).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Testing, testing, testing - mot en ny svensk lokstandard." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Uthållighetstest med svenska H0-lok).

[[Krister Brandt]]: "I huvudet på en lokförare." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Porträtt av Olof Levin, [[scratchbygge|scratchbyggare]] sedan 1940-talet).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Japaner, japaner..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997, s. 14 (Diverse dragfordon från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]]: "[[Kato]] på USA-toppen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 75 (Kato som kvalitetereferens).

Kasper Dudzik: "Spårgående Unimog - med driv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1999 (Ombyggd [[Roco]] från SB Modellbau).

[[Rutger Friberg]]: "[[Live steam]] i H0 och [[0]]!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (Från Modell und Montagetechnik).

"Skandinaviskt från Sudexpress." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2021, s. 18 (Avisering av GC ED 9002).

Joakim Sannagård: "Eurodual i grönt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024 (Recension av GC ED från Sudexpress).

Redaktionen: "Snabbtitt: Sudexpress Green Cargo Eurodual." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==[[Dragfordon]], ånga svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stenson: "Modelljärnvägarnas ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Att befolka järnvägen med [[svenskliknande]] ånglok).

[[Göran Eriksson]]: "Bygg om till SJ litt K24." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1974 ([[Konvertering]] av [[Fleischmann]] 1315, [[axelföljd]] C).

Ulf Carlén: "Ånglok litt L i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Försvenskning]] av [[Rivarossi]]-lok till [[frilansa]]d [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Ånglokstyper mogul]).

Per Olof Persson: "MJ-tips: Bygg ånglok litt N5 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 ([[Konvertering]] av FS Gr 940 från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] 1'D1').

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar: Svenskliknande [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976 (SNCF 140C, katalognummer 8283. [[Axelföljd]] 1'D-4, närmast lik E8 och E11).

[[LOK]]: "Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Bl.a. K24 med katalognummer 3380 och 3381, [[axelföljd]] C)

[[LOK]]: "Lok om modelljärnvägar i Nürnberg. DJH." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984, s. 8 (Avisering av SJ G11).

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Tyska tanklok - teoretiskt tänkbara lok på en svensk privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Byggtips. Franskt lok blir svenskt - nästan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 ([[Försvenskning]] av [[Jouef]] 8295, [[axelföljd]] C).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12 (Avisering av A8 från Perl/Philotrain, [[axelföljd]] 2'C-4).

[[KB]]: "Notiser och röster om modelljärnväg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1991 ([[Perl]] aviserade en [[BJ]] litt H3s, [[axelföljd]] 2'C-4).

Leif Dahl: "Lok G8 1840." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]], [[axelföljd]] 1'D-2).

[[Lars Olov Karlsson]]: "'Svenskt' ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997, s. 14 (Återutgiven K24 från [[Liliput]]).

Claes Mattisson: "En amerikan i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 ([[Försvenskning]] av [[Bachmann]]s [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Ånglokstyper tenwheeler], [[axelföljd]] 2'C-).

Red.: "Amerikanarna på YEJ. " i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005 (Presentation av [[konvertering]]ssats från Kai Nilsson, [[axelföljd]] 2'C-).

Claes Mattisson: "En andra amerikanare i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (En ersättare till WNJ:s första, också byggd på [[Bachmann]]s tenwheeler men med etsdelar till en Ystad-Eslöv-amerikanare från [[Dekaler & Etsat]], [[axelföljd]] 2'C-).

Leif Dahl: "Malmbrytningen ökar och kräver spår..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 ([[Scratchbyggda]] ånglok från malmbanor).

Leif Dahl: "Littera L33 - loket som ingen ville ha." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 ([[Scratchbygge]] av [[lok]] som aldrig funnits, [[axelföljd]] 1'C-3).

Leif Dahl: "Ångloksminnen från Dalarna förevigade i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Jörgen Wetterskog: "'Die Krauss' eller m.a.o. 'Fleischmanns lilla gröna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]]s lilla tvåaxliga tanklok).

Leif Dahl: "En fyrling i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 ([[Scratchbyggd]] SJ ånglok litt B4, [[axelföljd]] 2'C-3).

==[[Dragfordon]], ånga Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Liliput]]s 2-C-0 i dansk version." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 ([[Axelföljd]] 2'C-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Danskt C-lok från England kan bli svenskt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Vitmetallbyggsats]] från danska UK-modeller i samarbete med Keyser av DSB litt C, [[axelföljd]] 2'B-3).

[[LOK]]: "Dansk Atlantic i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1981 (DSB litt P som [[vitmetallbyggsats]] från Keyser, [[axelföljd]] 2'B1-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Norsk stortysk från [[Liliput]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (NSB typ 63, [[axelföljd]] 1'E-4).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 17 ([[SJ ellok litt F|F]], [[SJ smalspårsdiesellok litt Tp|Tp]] och DSB litt D, [[axelföljd]] 1'C-3).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2003, s. 49 (NSB typ 24b från Brimalm, [[axelföljd]] 1'D-4).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (NSB typ 15a 1'C-3 och typ 18 2'C-4 från [[NMJ]]).

"Ånglok från McK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 34 (DSB litt Q).

==[[Dragfordon]], ånga Tyskland tenderlok==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Fleischmanns nya 01:a." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Recension av BR 01, katalognummer 1362. [[Axelföljd]] 2'C1'-4).

R. Kutschbach: "Tyskarna är 10 år efter sin tid!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1968 (Recension av [[Märklin]]s KPEV litt P8, katalognummer 3098/Hamo 8398. [[Axelföljd]] 2'C-4).

"Allt om Hobby synar. DB-50 Kab. Superlok med motorn i tendern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (DB BR 50 Kab från [[Fleischmann]]. [[Axelföljd]] 1'E-4).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Ånglok litt 58 från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (BR 58 [[axelföljd]] 1'E-3, katalognummer 4112).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nya prylar för modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978, s. 56 (BR 17 från Roco, [[axelföljd]] 2'C-4).

Sven Malmberg: "Allt om Hobby synar. BR 50 i [[plastbyggsats]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (DB BR 50 som statisk modell från ESCI, [[axelföljd]] 1'E-4).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Tre tyska tungviktare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1988 (BR 39 ([[axelföljd]] 1'D1'-4) från [[Fleischmann]], BR 05 (2'C2'-5) från [[Liliput]] och BR 042 (1'D1'-4) från [[Roco]]).

[[KB]]: "Allt om Hobby synar. Märklin I: mäktigt mästerstycke i metall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Würtemberger litt C i [[zinkgjutgods]], [[axelföljd]] 2'C1-4).

B.L. "Märklins klassiker BR 44." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995 ([[Axelföljd]] 1'E-4).

B.L.: "Den vackra Würtembergskan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Würtemberger litt C i [[zinkgjutgods]], [[axelföljd]] 2'C1-4).

B.L. "Märklins stora Borsiglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Aldrig byggt lok, [[axelföljd]] (1'C)D-5).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Sachsare från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001, s. 40 ([[Småseriemodell]] av BR 18.0, [[axelföljd]] 2'C1-4).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Värsting från Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 (Kondensor-lok BR 52 [[axelföljd]] 1'E-6).

"Märklin BR01 fulladdad med effekter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 13 (Ny modell, katalognummer 39008. [[Axelföljd]] 2'C1-4).

==[[Dragfordon]], ånga Tyskland tanklok==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Trix]] T-3 slår ut det mesta." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 ([[Axelföljd]] C).

Åke Asp: "Allt om Hobby synar. [[Liliput]]s 078:a." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 ([[Axelföljd]] 2'C2').

Hjulo: "Allt om Hobby synar. Exklusivt för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1972 (Meyerlok från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] B'B', katalognummer 1340)

"Tyskt tanklok från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (BR 80, katalognummer 1700. [[Axelföljd]] C).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Liliput - Österrikisk mj-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985 (Beskrivning av företaget och recension av BR 75 i H0, [[axelföljd]] 1'C1').

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Tyska tanklok - teoretiskt tänkbara lok på en svensk privatbana." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. 'Glaslådorna' är här." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 ("Glaskasten" BR 98 med [[axelföljd]] B från [[Trix]] och [[Roco]]).

[[Rutger Friberg]]: "Rullande nyheter, svänghjul och FMZ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990, s. 8 (Avisering av K. Bay. St. B. GtL4/4 i H0 och [[N]], [[axelföljd]] D).

[[Rutger Friberg]]: "Når inte fram." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990, s. 32 ([[Trix]] KPEV litt T4, [[axelföljd]] C1).

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Mallet med kvalitet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Roco bajerskt litt BB II, [[axelföljd]] B'B).

B.L. "Märklins tunga Mallet-lok BR 96." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996 ([[Axelföljd]] D'D).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Tyskt tanklok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 30 (DR BR 91.3 från [[Liliput]], [[axelföljd]] 1'C).

[[Rutger Friberg]]: "Nybörjarlok med drag." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 ([[Roco]]s nya BR 80, [[axelföljd]] C).

Kasper Dudzik: "Nya tyskar från Salzburg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (BR 93 från [[Roco]], [[axelföljd]] 1'D1').

B.L.: "Det universella tankloket serie 86." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001 (Olika versioner av BR 86 från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'D1').

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. BR 66 i H0 från Lenz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 ([[Axelföljd]] 1'C2').

Jörgen Wetterskog: "'Die Krauss' eller m.a.o. 'Fleischmanns lilla gröna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]]s lilla tvåaxliga tanklok).

Leif Elgh: "Sjuttio plus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024 ([[Märklin]]s BR 89 från 1953, katalognummer CM800. [[Axelföljd]] C).

==[[Dragfordon]], ånga övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om Hobby synar. [[Rivarossi]]s ånglok 0-6-0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Recension av sexkopplat tenderlok i [[H0]] med fransk förebild, katalognummer 40. [[Axelföljd]] C-3).

[[Göran Eriksson]]: "Allt om Hobby synar. ... och [[Liliput]]s 'Tigerli'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1976 (Schweiziskt växellok [[axelföljd]] C).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskliknande [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976 (SNCF 140C, katalognummer 8283. [[Axelföljd]] 1'D-4, närmast lik E8 och E11).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Nästan svenskt litt L från Fulgurex." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (SBB-mogul som [[småseriemodell]], [[axelföljd]] 1'C-3).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Mässingslok från holländska Philotrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 ([[Småseriemodell]] från Nederländska statsbanorna, [[axelföljd]] 1'D1').

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Metropolitan-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 (Katalognummer 764, [[småseriemodell]] med [[axelföljd]] 2'C-3).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. En bydåre." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (ÖBB DT I från [[Klein]], kallad Dorftrottel/bydåre. [[Axelföljd]] 1’B1’).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Koreansk lokbyggarkonst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Virginian Railway litt MB som [[småseriemodell]] från Overland Models/Ajin Precision, [[axelföljd]] 1'D1'-4).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Amerikansk bamse I." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996, s. 24 (Southern Pacific GS-4 från [[Bachmann]], [[axelföljd]] 2'D2'-6).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Amerikansk bamse II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996, s. 25 (En uppdaterad Union Pacific Challenger från [[Rivarossi]], [[axelföljd]] (2'C)C2'-7).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kinatillverkat USA-ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 ([[Bachmann]] Spectrum Consolidation [[axelföljd]] 1'D-4).

[[RAF]]: "2-8-8-2 från [[Life-Like]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 16 (Norfolk & Western [[axelföljd]] (1'D)D1'-6 i Proto-2000 serien).

[[Rutger Friberg]]: "USA-lok med med inbyggd orkester." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2003 (Norfolk & Western class A från Broadway Limited, [[axelföljd]] (1'C)C2'-6. Recension).

[[RAF]]: "Ny Challenger för från Lionel i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2003, s. 61 ([[Axelföljd]] (2'C)C2'-7).

Leif Dahl: "Garattlok i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2007 (Två sydafrikanska litt GMAM från [[DJH]], [[axelföljd]] (2'D1')(1'D2'))

"Flying Scotsman." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 21 (LNER A4 "Flying Scotsman" från [[Märklin]] och [[Trix]], [[axelföljd]] 2'C1'-4).

Stefan Nilsson: "Commodore Vanderbilt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 58/2024 (New York Central Hudson från Broadway Limited, [[axelföljd]] 2'C2'-6).

==[[Dragfordon]], el svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[KB]]: "Allt om Hobby synar. Pendeltåg på prov från [[UGJ]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (Litt X10).

[[Rutger Friberg]]: "Klassiskt motorvagnståg i H0. Nytt svenskt samarbetsprojekt!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1994 ([[TGOJ]] X21 från [[Rimbo Grande]] och [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]).

[[Rutger Friberg]]: "Svenska tåg i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2007 (HCTOR litt 161 som småseriemodell från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Ytterligare ett jubileumslok från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 ([[Märklin]] 39894 [[MFX]] ljud HCTOR litt 441 med [[softdrive sinusmotor]], recension).

"Svenska nyheter från Märklin och Trix." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010, s. 13 (HCTOR litt 141 från Märklin, katalognummer 37307).

"Hector Rails Taurus i H0 från [[Piko]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 9 (HCTOR litt 242).

Lars Sjölund: "Bygge av SJ litt Pa." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016 (Korg från [[Modellproduktion]] och [[scratchbyggt]] underrede).

Bengt Nylén: "Ställ Xoa5 på spåret." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 36/2019 (Förvaring och påsättare).

Lennart Harnefors: "Omvänt Pa-lok." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 168/2024 (Korg från Lokstallet och drivning på löphjulen).

==[[Dragfordon]], el Skandinavien==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Norskt lok från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976, s. 6 (NSB El13).

[[LOK]]: "Hobbynytt. El14 från Lima." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1980, s. 9 (NSB El14 [[Axelföljd]] Co'Co').

[[LOK]]: "Superdriv till norska lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986, s. 52 (Drivar till [[Lima]]-lok från [[NMJ]]).

[[Rutger Friberg]]: "Mer samarbete för NMJ och Philotrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995, s. 12 (NSB El 8 & El 11 som [[småseriemodell]]er).

Maria Orrung: "Nürnbergmässan 2011." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 (NSB El 13 från [[NMJ]]. [[Axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Norsk slitvarg från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av El13, [[axelföljd]] Bo'Bo').

"OBAS El13 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012, s. 16.

"VR Sr2 I grönt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 11 (Från [[Roco]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Uppdaterad El17 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013, s. 9 ([[Axelföljd]] Bo'Bo').

==[[Dragfordon]], el Tyskland==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Allt om hobby synar: Limas El-lok prisbilligt med utvecklingsmöjligheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 ([[Lima]]s E69, katalognummer 1604).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. [[Roco]] DB-lok litt 111." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1976.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Nytt Roco-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 ([[Roco]]s version av litt E69/169, [[axelföljd]] B),

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. [[Jouef]] tyska ellok litt 110." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Tidigare E10, [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Allt om Hobby synar. Ellok litt 116 för [[växelström]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Recension av [[Roco]] DB E16/116, katalognummer 14143, för [[AC]]. [[Axelföljd]] 1'Do1').

[[LOK]]: "Lufthansa Airport Express i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Recension av Lima-modell).

B.L.: "E 18 och E 19." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Tyska snälltågslok från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'Do1').

[[LOK]]: "Siemens provlok 'Eurosprinter'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996, s. 16 (Från [[Lima]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L. "Märklins tyska krokodil - E 94." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 ([[Axelföljd]] Co'Co').

B.L.: "Tyska E 91. Tung elloksveteran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Från [[Märklin]], [[axelföljd]] C+C).

BL: "E 52 - Det tyngsta tyska elloket från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 ([[Axelföljd]] 2'BB2').

==[[Dragfordon]], el övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Anders Jangö: "Kuggstångsbana i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1969 (Recension av [[Fleischmann]] kuggstångslok i [[H0]]).

"Allt om Hobby synar. Nytt [[Jouef]]-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Recension av SBB litt Re4/4 II [[axelföljd]] Bo'Bo', katalognummer 8856).

[[LOK]]: "Schweizisk 'Rc' i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984, s. 34 (Roco SBB Re 4/4 IV, [[axelföljd]] Bo'Bo').

[[KB]]: "[[Jouef]]-jetset." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (TGV Atlantique).

B.L.: "Krokodilen och Re 4/4 460. Två lok i många Märklinvarianter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995.

B.L.: "Lokfamiljen Re 4/4 hos SBB och Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996 (Produktion genom åren).

[[Rutger Friberg]]: "AoH synar [[Roco]]s flaggskepp 1996: Den österrikiska supermodellen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996 (Schweizisk BLS litt Be 6/8, [[axelföljd]] (1'C)(C1')).

B.L.: "Röda pilen. En klassisk motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (SBB RCe 2/4 elmotorvagn i [[zinkgjutgods]] från [[Märklin]]).

B.L.: "Snälltågsloket Ae 3/6 II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996 (Schweiziskt lok [[axelföljd]] 1'C2' från [[Märklin]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Jätte från Schweiz." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (BLS Ae 8/8 från [[HAG]], [[axelföljd]] Bo'Bo'+Bo'Bo'),

[[Lars Olov Karlsson]]: "Schweizisk tungviktare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (Gotthardloket SBB litt Ae 8/14 från [[Roco]], [[axelföljd]] 1'Bo1Bo1'+1'Bo1Bo1').

[[Lars Olov Karlsson]]: "Roco-nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998, s. 39 (BLS Ae 6/8 [[axelföljd]] (1'C)(C1') och NSB El 18 [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L.: "Schweiziska Ae 8/14. Ett gigantiskt lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Från [[Märklin]], [[axelföljd]] 1'Bo1Bo1'+1'Bo1Bo1').

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 16 ([[Roco]] ÖBB litt 1016/1116 [[2R]]/[[3R]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Kameralok i plattan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 13 (Lok med kamera som skickar video till läsplatta, ÖBB litt Rh 1116 [[axelföljd]] Bo'Bo', [[Roco]] 73532).

==[[Dragfordon]], motorlok svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 ([[Roco]] NS litt 5-600, utgångspunkt för SJ V1. [[Axelföljd]] C).

"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Porter-diesel får NorthWestShortLine som använts på flera svenska [[industribanor]]).

[[Göran Eriksson]]: "Ännu en svensk lokmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av RK-modells Zss 105).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. V1 från [[Roco]] och [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1983.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. TGOJ V10 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984 (Märklin 3144, [[axelföljd]] C).

Jörgen Bergfors: "Två 'nästan svenska' växellok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988 (Recension av DB V65 från Hobbytrain och General Electric 44 ton från [[Bachmann]]).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988, s. 26 (Notis om [[Bachmann]]s 44-tonnare i H0).

Erik Forss: "Märklins nya svenska diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1989 ([[Märklin]] DHG 700 C som objekt för [[TGOJ]] V10).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. SJ-lok för finsmakare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 13 (SJ T42 som [[småseriemodell]] från [[NMJ]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

B.L. "Speciellt för svenskrallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 ([[TGOJ]] V10 från [[Märklin]] i samarbete Tåg & Hobby, katalognummer 3132.1 respektive 3132.2).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Litt T41 från [[Modellproduktion]] i Gävle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005.

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. H0-modeller av litt T66." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005.

"Railcare i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 11 (T68 från Südexpress, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (CFL Cargo C66 och [[TGOJ]] T66 från [[ESU]]).

"Hector Rail i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (HCTOR litt 941 från [[B-models]]).

Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel från Südexpress." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013 (Recension av Railcare litt T68, [[axelföljd]] Co'Co').

"Nurnbergmässan. Svensk Gravita från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11 (Voith Gravita 10BB, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i [[N]] och H0).

Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Recension av HCTOR litt 941 från [[B-models]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

"Svenskt från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 23/2015, s. 6 (HCTOR Taurus, katalognummer 39872).

Joakim Sannagård: "Svensk T66 från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018 (Recension av Rush Rail litt T66).

==[[Dragfordon]], motorlok övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Bravo Brawa! Smålok i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1987 ([[Brawa]]s Köf, [[axelföljd]] B).

OT: "ÖBB-diesel från [[Roco]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Litt 2045, [[axelföljd]] Bo'Bo', katalognummer 43555).

OT: "Ny rangerdiesel från [[Liliput]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (ÖBB litt 2060, [[axelföljd]] Bo, katalognummer 16013).

OT: "Tung diesel från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (DB BR V300/230, [[axelföljd]] Co'Co', katalognummer 20 1643L).

Ole Pade: "Allt om Hobby synar. Amerikansk F3-diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989 (EMD F3 från Stewart Hobbies, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Ole Pade: "Nytt från USA: Atlas-diesel GP7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990 (EMD GP7 från [[Atlas]]).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Roco V60 - en ny godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av Roco 43622, [[axelföljd]] C).

OT: "Brawa..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Flera Köf).

[[Rutger Friberg]]: "Håll utkik efter nya H0-märket." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 ([[Life-Like]] lanserar Proto 2000, Recension av en EMD BL2, [[axelföljd]] Bo'Bo').

Ola Terje: "Allt om hobby synar. Tuff Köf." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 ([[Småseriemodell]] i [[vitmetall]]).

[[LOK]]: "Bamsiga dieslar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 68 (EMD SD45 och GE Dash 8-40CW från [[Bachmann]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nya jänkar-dieslar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1997, s. 45 (EMD SD45 från [[Kato]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Dieselveteran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 ([[Roco]] DB V160 003 som museilok, [[axelföljd]] Bo'Bo').

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (DB litt V36 från [[Lenz]], [[axelföljd]] C).

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (DB litt V15 från [[Brawa]], [[axelföljd]] B).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2001, s. 60 (Skagensbanans litt T 53, en f.d. Köf från [[Roco]]. [[Axelföljd]] B).

"Di8 i silverutförande." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 11 (Från [[NMJ]], [[axelföljd]] Bo'Bo').

Jocke Sannagård: "AoH synar: Dieselloket Di8 från från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012 (Recension, röd/gul version).

"NSB Skd 224 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 11 ([[Axelföljd]] Bo].

"Engelsk för skandinaviska spår från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 8 (Class 66, [[axelföljd]] Co'Co').

Lars Ljungberg & Stefan Nilsson: "Synare: Voith Gravita 10 BB från ESU och Brawa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 ([[ESU]] 31153 och [[Brawa]] 42764 i H0 och [[Brawa]] 62711 i [[N]]).

Anders Linde: "Santa Fe - en designikon med indianprägel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Förebild och modell).

==[[Dragfordon]], motorvagnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Göran Axelsson: "Bygg en BHJ motorvagn." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Försvenskning]] av [[Trix]] 2469).

[[KB]]: "Allt om hobby synar. Referenslok i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Som inte alls är ett lok utan en [[Roco]] motorvagn litt VT628, katalognummer 43320).

[[LOK]]: "Schweiz-pendel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 70 (Schweiziska RBDe 4/4 från [[Liliput]]).

[[Rutger Friberg]]: "Mer svenskt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (SJ Xo2 nr 13, återutgivning av [[Trix]] 2469).

F.S.: "Perlmodell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2000, s. 15 (Litt Cox4).

Gunnar Franzén: "Snabbtåg i Skåne, modell 1968." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 18 (DR litt VT 18.16 med "Berlinaren" Malmö-Berlin 1968-1970 och modell från [[Kato]]).

[[Rutger Friberg]]: "Motorvagnståget Flirt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2009 (Från [[Bachmann]]; snabbtitt).

Jocke Sannagård: "Nytt från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012 (Jeco aviserar en Regina, som aldrig kom ut).

"Norskt från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 13 (BM 69 i flera versioner).

"Regionaltåg i 100 exemplar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (BM 69 från [[NMJ]]).

Jocke Sannagård: "AoH synar. Bistrovagn till snabbtågen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014.

Joakim Sannagård: "Kustpilen från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024 (Recension).

Redaktionen: "Test: Y2 Kustpilen i H0 från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024 (Recension).

"Acela II i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 32 (Från [[Bachmann]]).

==[[Dragfordon]], rälsbussar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Förhandstitt på Perls nya Y6-motorvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978.

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Perls motorvagn littera Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979.

"Y-bussen kommer snart." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979, s. 10 (Avisering av tvåaxllig rälsbuss av Hilding Carlsontyp från [[Perl]]).

"Rälsbuss litt Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980, s. 6 ([[Perl]] litt Y).

[[LOK]]: "Allt om hobby synar. Perls Y-buss - en godbit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1980.

Lars-Åke Hugosson: "Tips vid bygge av [[Perl]]s/[[UGJ]]:s Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Förbättringar på [[AC]]-versionen).

CeGe Olsson: "Ny drivenhet får Y6 att rulla som tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (Brimalm-driv till Y6).

[[Rutger Friberg]]: "Det våras för Y6 och Y7."i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Undereden från [[Brimalm]] och [[AH Mässingschassi]], detaljer från Anders Johansson och [[Rimbo Grande]]).

[[Hans Svensson]]: "Järnvägsauto från år 1912." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999 ([[Vitmetallbyggsats]] från Viking Soldiers).

[[Rutger Friberg]]: "Rivarossi-gruppen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (Avisering av Y1 från [[Rivarossi]], som aldrig producerades).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2002, s. 83 ([[Jeco]]s YCo6).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Jeco satsar på Y6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2005 (Nya Y6:an).

"Märklins nya version av rälsbussen VT 95." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 11 (Katalognummer 39950).

"[[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017, s. 10 (Avisering av Y1).

Olof Wickström: "Test: YF1 i H0 från [[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Recension).

"Yd samt restaurangvagnar från [[NMJ]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 7 (HC-buss).

Ulf Johnson: "Ombyggnad av [[NMJ]]:s Y1 till [[treräls]]." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022.

==Trallor och dressiner m.m.==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Kurt Möller: "Bygg en dressin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972.

[[LOK]]: "[[Liliput]]s svenska nyheter. Kranvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983, s. 70.

[[Krister Brandt]]: "Allt om Hobby synar. Elrevisionsfordon i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1987 ([[Jeco]] litt Qgz-yä).

Mats Björkelund: "Min modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 ([[Scratchbygge]] av SJ ångkran litt Q2).

[[Rutger Friberg]]: "Den heter Qgz-yä. Motorisera och fjärrstyr liften på din modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1994.

[[Rutger Friberg]]: "Kranvagnar i Sverige del 3: Låt en kran i H0 lyfta MJ-showen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Animerad bärgningskran).

"Modelljärnväg på Nürnbergmässan. Rocos nya kranvagn ett lyft för Digital." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 12.

[[Rutger Friberg]]: "Hobbymässan i Chicago: Rocos digitalkran klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 13.

[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1999 (Snöröjning i modell). 
[[Rutger Friberg]]: "Tidernas banröjare - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1999 (Beilhack 1600S i [[H0]]). 

[[RAF]]: "Kranvagn i H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999, s. 17 ([[Plastbyggsats]] från [[Kibri]]).

B.L. "150-tonskranen Goliath från Märklin. Stort lyft digitalstyrda funktionsmodeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000.

[[Rutger Friberg]]: "Rutger Friberg tar pulsen på Tåg-Nürnberg. Ljust och luftigt i MJ-hobbyns vårsalong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Banarbetsfordon från [[Kibri]]).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Motoriserad stoppmaskin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 ([[Bachmann]] ger ut motoriserad upplaga av [[Liliput]]s Plasser & Theurer).

[[Rutger Friberg]]: "Stoppexpress med mersmak!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 ([[Viessmann]] gör fungerande modell av [[Kibri]]s Stopfexpress).

"Motortralla från [[Viessmann]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014, s. 10 (Från Robel).

Daniel Wietlisbach: "Rälsgrävmaskin i H0 från Diecast Master." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019, s. 6 (Katalognummer 85612).

Lars Sjölund: "Snöslunga A5 i H0 med fungerande rotor." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023 ([[3D-printad]] [[byggsats]] från [[Winterzone]]).

==Personvagnar, allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Exklusiva slutsignaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Slutsignaler från Schweiz).

[[Rutger Friberg]]: "Post- och inrikes vagnar i H0." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] trävagnar i [[styren]] och [[mässing]] av Gunnar Axelsson).

Bengt Nylén: "Hur man enkelt smalar in UGJ-boggier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 ([[H0]]).

Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 ([[Scratchbyggda]] äldre svenska personvagnar). 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016. 
Anders Linde: "Mästerbyggare Axelssons galleri. Del 3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016

==Personvagnar, bälgvagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, från Ulf Essén).

Jan-Olov Nilsson: "Kortare koppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1980 (Kortare koppel till Limas svenska boggivagnar).

Mats Björkelund: "Teak i mässing." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Recension av BCo7 från Kungsbacka MJ-hobby).

Lia: "Svenska vagnar från Lima och Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1996, s. 4 (Vagn "Tekniktåget", utställningsvagn för Sveriges Verkstadsindustrier. Märklin 4221-002).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Ao2 snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Avisering).

Bengt Nylén: "Bengt tipsar..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 115/2011 (Bygge av BCo7a med byggsats från Kungsbacka MJ-hobby, H0).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2021, s. 17 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Märklin Flixtrain, T44, T66 och G 2000 BB." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 6 (Flixtrain personvagnar).

"Yd samt restaurangvagnar från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 46/2021, s. 7 (B7-vagnar för snälltåget).

"Snälltågets liggvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Liggvagnar litt Bc-t från [[Heljan]]).

"Snälltåget i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 19 (Set med fyra Bvcmz från [[LS Models]]).

"Stockholm-Berlin med SJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 34 (Vagnsatser med liggvagnar och sovvagnar från [[ACME]], katalognummer 55311 & 55315).

"Euronight i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 16 (SJ liggvagn Bvcmz från LS-Modell, katalognummer LS48098).

Redaktionen: "Snabbtitt: SJ Euronight-vagnar i H0 från A.C.M.E." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 60/2024.

==Personvagnar, bälgvagnar övriga==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Robert Kutschbach: "Robert K. på mässa i Leipzig." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Reportage från Östtysk mässa, bl.a. [[skalenlig]]a boggivagnar från [[Schicht]]).

[[LOK]]: "Fransk snälltågsvagn från [[Jouef]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Recension av PLM-vagn).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. NSB sovvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982.

"Dansk-Franska Wagon-Lit vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1983 (Sovvagnar och restaurangvagnar från franska Tram, sovvagnarna har gått i Sverige).

"Eurofima i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984 ([[Roco]]s vagnar med [[skalenlig]] längd).

Anders Åkesson: "Allt om hobby synar. OSShD." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Östblockets standardvagn typ B i olika varianter från [[Sachsenmodelle]] samt tågsammansättningar på Malmö-Trelleborg under [[svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IVa]] till [[svenska järnvägsepoker#Epok Va|epok Va]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Rekovagnar från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999, s. 44 (Syntes i Malmö).

[[RAF]]: "Snälltågsvagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 30 (Plåtklädd BCo7a med fönster m/38, katalognummer 104).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Plåtklädd BCo7a från [[Perl]] med originalfönster, katalognummer 137).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2003, s. 8 (Rysk sovvagn som gått på förbindelsen Stockholm-Moskva, från [[Sachsenmodell]]).

Anders Ericson: "AoH synar. Ljudeffekter av udda slag!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Sovvagn med ljud från [[Märklin]]).

"Norska trävagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2024, s. 15 (Från [[NMJ]]).

Redaktionen: "Snabbtitt: NSB teakvagnar i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 59/2024.

==Personvagnar, utan bälg==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Lars T. Stensson: "H0-personvagn i kartong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 (VBHJ 23 på [[Liliput]] flakvagn katalognummer 203).

Jan Andersson: "Paraden. Krylboanläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1973 ([[Scratchbyggda]] lanterninvagnar, två bilder).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar: Litt C4. III klass personvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Recension av [[Perl]] C4).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Personvagnar från 1800-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981, s. 72 (BAJ 406, katalognummer 270 81).

[[LOK]]: "Nya vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1983, s. 79 (B1b och C2b, 1880-talsvagnar från [[Modell-Mekanik]]).

[[LOK]]: "B1b-vagnen klar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av B1b från [[Modell-Mekanik]]).

Leif Dahl: "Allt om Hobby synar. Personvagn litt C3a i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1983 (Recension av [[Perl]]vagn).

[[Krister Brandt]]: "Märklin II: D-lok och svenska vagnar i trä." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Recension av jubileumssats).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 12-13 (Avisering återgiven C4 från [[Perl]], i två versioner).

Claes Mattisson: "Tillverka egna underredesdetaljer i mässing." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Detaljer till [[Perl]] Co1).

[[KB]]: "Fleischmannunderbrallor?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av [[Fleischmann]] "Donnerbuchsen").

"Vi tittade in..." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1993, s. 35 (SMJ:s C3d-projekt).

Göran Tholin: "Allt om hobby synar. C3d - Folkvagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Recension).

Lars Juhlin: "Personvagn Co5 à la KJ." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 ([[Konvertering]] av två [[SMJ]] C3d-vagnar).

[[Rutger Friberg]]: "MJ på Nürnbergmässan. TGOJ-vagn från [[Perl]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997, s. 17 ([[TGOJ]] C4, katalognummer 088).

[[Rutger Friberg]]: "Mer svenskt från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 13 (C3d som träklädd [[färdigmodell]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Äntligen CFo4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004 (Från [[Perl]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006 (Tidiga personvagnar från [[Modellproduktion]]: A, AB, och C. Notis).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Inspektionsvagn B7 75." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Rutger Friberg]] & [[Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av [[Modellproduktion]] litt AB i [[H0]] till inspektionsvagn).

Anders Latterman: "Bygg din egen C3 personvagn - lättare än du tror!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Bygge av C3-byggsats från [[SMJ]]).

Ola Ahlström: "Norrlandsmodellen. SJ:s äldre tvåaxliga personvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (1880-talets personvagnar, inklusive bygge i H0).

Ola Ahlström: "Fångvagnar i statsbanornas barndom." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar, H0).

==Godsvagnar före 1967 - svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenskare järnväg: Treaxliga malmvagnar med plåtkorg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1976.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Äldre godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska).

Leif Dahl: "[[Perl]]s litt Rm - bra att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Recension).

Lars Wahlström: "Byggtips från Skövde mj-sällskap. Stolpvagn SJ litt N3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1980 ([[Scratchbygge]] med inköpt underrede).

[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg: Lasses svenska godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1981 ([[konvertering|Konverterade]] godsvagnar av Larz Grönberg).

Kjell Jansson: "Svensk godsvagn litt J." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 ([[Konvertering]] av Slaters-byggsats till GSJ J).

Bengt Frisén: "Byggtips: Litt G1 från Kleinbahn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagn). 
Bengt Frisén: "Byggtips: Underrede till G1-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982. 
Bengt Frisén: "Byggtips: SJ litt G1 med bromskupé." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1983. 
Bengt Frisén: "Byggtips: Flera varianter av [[Kleinbahn]]-vagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1983.

"Svenskt i Nürnberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984, s. 62 ([[Perl]]s [[TGOJ]] M31).

Jörgen Bergfors: "Att scratchbygga godsvagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 ([[Scratchbygge]] av SJ Ibö i H0, i [[mässing]] och [[trä]]).

Claes Mattisson: "Handbroms för modelltåg." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Skruvbromsar för godsvagnar).

[[Krister Brandt]]: "WNJ-banans cabooser." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (G1/Gm/G3-vagnar till WNJ).

Claes Mattisson: "Korta malmvagnar med plåtkorg hos Bergslagsbanorna." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009 (Beskrivning, ritningar och bygge).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering GC litt Shimmns, [[Roco]] 67047).

"Föregångare i modell från [[Roco]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014, s. 8 (SJ litt Te).

Ola Ahlström: "Hästtransportvagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Konvertering]] av 1860-talsvagn från egna etsningar, ritning).

Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018 (Utbudet i av vagnar i [[skala H0]]).

"En vagn för stridsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2022, s. 27 (Tungtransportvagn litt Sdu från [[Winterzone]]).

==Godsvagnar före 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

"Prisbilligt H0- och N-material från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974, s. 6 (Första notisen om [[Roco]], importerade av Hobbyborgen).

[[LOK]] "Allt om Hobby synar. Dansk godsvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (DSB litt Pc som [[plastbyggsats]]).

[[LOK]]: "Danska vagnar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1983.

[[LOK]]: "Roconytt: Äkta old-timergodsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1984, s. 34 (Set med tyska godsvagnar).

OT: "Allt om Hobby synar. Vagnar från B&K." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (OOt och KKt som plastbyggsatser från Bochmann & Kochendörfer).

Bo Hansson: "NSB litt L." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991 (Recension av norsk vagn från [[Perl]]).

Ola Terje: "Allt om Hobby synar. Ny stolpvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (DB litt R10, katalognummer 46480).

[[LOK]]: "Tjeckiska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1995, s. 76 (Godsvagnar från Bramos och Vacek).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermoutain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kylvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 46 (UIC-[[Interfrigo]] standardkylvagn från [[Brawa]], [[svenska järnvägsepoker#Epok IIIb|epok IIIb]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Norsk O-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2005 (NSB litt T4 och T14 från Scandinavian Miniatures).

Öystein Eriksen: "Förnorskning av godsvagnar från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Godsvagnar efter 1967 - svenska allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Christer Engström]]: "Svenska godsvagnar i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 (Moderna godsvagnar genom [[konvertering]]).

Stefan Nilsson: "Christers godsvagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018 (Christer Anderssons godsvagnar).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska täckta==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Rutger Friberg]]: "MJ-trender i Nürnberg. Kran och svenskt från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998 (Bl.a. SJ litt Shimmns, nr 46776).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt på diskarna hos mj-handlarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998, s. 35 (Bild på SJ litt Shimmns).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2001, s. 47 ([[Jeco|MJ-Hobbyexpten]] SJ litt Kbis).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001, s. 50 (SJ litt Fas från [[Kleinbahn]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 62 (SJ litt Shimmns typ 981 från [[Roco]], katalognummer 47441 och 47441.1).

Christer Andersson: "Gör NetRails litt Laags (071) i modell." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

"Parvagnar från HobbyTrade." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011, s. 9 (Litt Laaeilprss].

Paul Metzmaier: "Bygge av en Hbbikks-u 922 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 ([[Kitbash]] av NMJ Gbs).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - svenska öppna==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Svenska biltransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Skandiatranport Laas från [[Lima]] i [[H0]] (9061) och [[N]] (793), recension).

[[LOK]]: "Svenska Lima-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996, s. 69 (SJ Eaos skrotvagn).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. En belgare med svenskt liv." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2004 (B-Cargo litt Eaos från [[Klein Modellbahn]]).

[[Rutger Friberg]]: "Årets hobbynyheter 2006 - Nürnbergmässan. Timmervagn i H0 från LBSC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2006 (SJ litt Laapszz, notis).

Christian Jerrestål: "Bygg en godsvagn i Lp 700-serien." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 ([[Konvertering]] av vagn från [[Kibri]], ritning).

Christer Andersson: "Rilns i H0. Svensk vagn från B-Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension, GC).

Johan Hellström: "Multipurpose Wagon. SJ Laaeilprss (typ 940) från Hobbytrade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012 (Recension).

"Eanos-vagnar i specialutgåva." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2013, s. 8 (GC-vagnar från Tåg & Hobby/[[Märklin]]).

Christer Andersson: "Rilns från Roco. Kapellvagn i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Recension, GC).

"Mer Netrail i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Netrail Uacns i H0 från Heris).

Christer Andersson: "Netrail Uacns från Heris." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Recension).

Redaktionen: "Snabbtitt: Tågab Rps i H0 från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017.

Joakim Sannagård: "SSAB-vagnar från Märklin." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

Stefan Persson: "Inlandsgods Rps." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Konvertering från [[NMJ]]'s Sgs).

"Skrotvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 18 (Eaos från [[Märklin]]).

"Svensk specialare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 36 (AAE litt Rilns för Green Cargo, från [[Märklin]]).

"Mer svenskt från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2024, s. 17 (Öppna Kö och SJ litt His).

==Godsvagnar efter 1967 - övriga Europa==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[LOK]]: "Boggiegodsvagnar från [[Lima]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1979 (SNCF litt Riis, katalognummer 2863 och Roos, katalognummer 9044).

[[Rutger Friberg]]: "Fjärrstyrda teleskopvagnar i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010 (Digitalstyrda Shimns).

"Kylda transporter från Italien." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 9 (Set med två FS litt Iahlps "[[Interfrigo]]", [[Rivarossi]] 6247).

"Lastat på tåget." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 11 (DB litt Rmms med betongelement, [[Rivarossi]] HR6269 & FS litt Uai lastad med en Volvo L70E, [[ACME]] 40004).

"B-models Rils med nya nummer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6-7/2016, s. 6 (Notis).

Per Ljungberg: "NEM-koppel på gammal [[Jouef]]-.vagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021.

==Godsvagnar Amerika==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Covered hoppers från [[Kato]] och bulkvagnar från [[Atlas]]).

Kasper Dudzik: "Ny flakvagn för USA-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (60-fots flakvagn från Intermountain).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Vagnsnyheter i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997, s. 23 (Amerikansk Reefer från Red Caboose och tankvagn från Intermountain, importerade av LBSC).

Kasper Dudzik: "Nya USA-godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (ACF typ 27 från Intermoutain).

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company del 3. Vagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015.

==Tankvagnar före 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (Tänkbara kandidater för [[konvertering]] till svenska tankvagnar).

Gert Ekström: "Östtysk tankvagn blir svensk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Försvenskning av tankvagn från [[Schicht]]/[[Piko]]).

[[LOK]]: "Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Bl.a. GOKEF tjärtankvagn katalognummer 25087).

[[Göran Eriksson]]: "Byggtips: Äldre svensk tankvagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1981 (Bygge med hemetsade delar).

[[Jan Jangö]]: "Aktuellt om... Falska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983 (Förfalskningar av [[Märklin]]s Koppartrans-tankvagnar).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Vettiga tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1985 (Snabbtitt på [[försvenskning|försvenskad]]e tankvagnar från [[Piko]]).

Göran Axelsson: "Allt om hobby synar. Svensk tankvagn i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986 (Recension av [[Modell-Mekanik]]s Q12 i [[vitmetall]] och mässing).

[[LOK]]: "Godsvagnar I." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995, s. 24 (SJ Q12 med syrakrukor från [[Piko]]).

"Svensk tankvagn från Piko." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1996, s. 10 (BP-tankvagn av Tatra-typ).

"Klorvagn från Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012, s. 13 (Notis om täckt klorvagn).

"Detaljera klorvagnen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2012, s. 10 (Dekaler till klorvagnen från [[Fleischmann]]).

"Nysvenskt från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012, s. 9 (Q12 med BP-märkning).

Jocke Sannagård: "Nyheter inför [[Nürnbergmässan]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2013 (Avisering SJ Q12b från [[Roco]], katalognummer 66809).

[[Lars Olov Karlsson]]: "En udda tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2013 (Fyraxlig tankvagn från [[Brawa]] i [[H0]]).

"Nygammal tankvagn från Brawa." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 12 (Notis om fyraxlig tankvagn SJ litt Q12b2 för Esso, [[Brawa]] 47079).

"Nürnbergmässan. Udda godsvagn från Artitec." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014, s. 11 (Första avisering av JLJ Q12b för flytande syre).

"Tankvagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015, s. 13 (Boggietankvagnar från Raxwerke märkta Gulf och Esso, [[H0]]).

"Esso i H0 från Roco." ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015, s. 6 (SJ Q12b katalognummer 67591).

"Tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (Ytterligare H0-vagn från Raxwerke).

"SOAB tankvagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 24/2016, s. 6 ([[Fleischmann]] 542905).

Redaktionen: "Snabbtitt. SSy i H0. JLJ tankvagn från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 28/2017 (JLJ litt Q12b för flytande syre).

Redaktionen: "Snabbtitt: Andra syretankvagnen från Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Q12b med senare målningsschema).

Joakim Sannagård: "Tankvagnar från Dekas." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020 (Recension).

Redaktionen: "Nyhetssvepet: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 6 (Presentation).

Redaktionen: "Snabbtitt: Svenska tankvagnar från Dekas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020.

==Tankvagnar efter 1967==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Stellan E.: "Tänkbar tankvagn i svenska godståg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1992 (VTG-tankvagn från Roco som observerats i Nynäshamn).

[[LOK]]: "Tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1996, s. 72 (Fyra VTG-tankvagnar med boggier, från [[Liliput]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "LKAB-tankvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998, s. 43 (SJ litt Uahs/Zazes från [[Piko]]/Tåg & Hobby i Luleå).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Boggietankvagn från Borlänge." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007, s. 22 (Från [[Klein]])

[[Rutger Friberg]]: "Nytt i H0 från BMJK: Pure Performance-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011 (GC tankvagnar litt Zacns för flygbränsle).

"LKAB:s moderna tankvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (LKAB:s hyrvagnar från VTG som H0-modell från Piko, katalognummer 54768).

"Roco Dm och två svenska godsvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 7 (Habis och Zacns).

"Redaktionen: Snabbtitt: Uacns i H0 från NME." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Nürnberger Modelleisenbahnen).

"[[Försvenskning|Försvenskad]] tankvagn från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 27 (Ny serie Zacnx).

Redaktionen: "Snabbtitt: LKAB Zaces från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 45/2021.

"Zacns i H0 från Roco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022, s. 7.

"Behållarvagn i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 17 (Ucs från [[Winterzone]]).

"Tankvagnar för LKAB." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2023, s. 21 ([[Piko]] Zacens i återutgåva, katalognummer 72225).

==Tjänstevagnar allmänt==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Christer Englind: "Tjänstevagn för vagnbyggnadsaspiranten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1974 (Konvertering av [[Kassel]]-vagn från [[Kleinbahn]] till [[frilansa]]d tjänstevagn med en plattform).

==Tjänstevagnar svenska==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Tommy Bergquist: "Byggtips: Litt Qbd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Konvertering]] av [[Kleinbahn]]vagnar till svensk grusvagn).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ:s spårrensare litt Qce." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984 ([[Scratchbygge]]).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ tjänstevagn litt Qbk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1986 (Ombyggnad av [[Lima]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till tjänstevagn).

[[Krister Brandt]]: "Tåganmälan. Hjulklappar!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987, s. 23 ([[Modell-Mekanik]] spårrensare litt Qce).

Jens Dahlström: "SJ Qbd..." i [[Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning''. Stockholm: Allt om Hobby 1991 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]] 5525).

[[Rutger Friberg]]: "Bygg själv: Svensk grusvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 ([[Konvertering]] av Fleischmannvagn till litt Qbd).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Svenskt från norr." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 74 (Fleischmann 5526 målad som BV litt Qbd typ 985).

[[Rutger Friberg]]: "MJ-nytt. Litt Qbd från Roco med adress Göteborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Katalognummer 44127).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Den eviga O-vagnen." Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Konvertering av [[UGJ]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till dressintransportvagn litt Qbv).

"Spårrensare Qcg i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Från Modellbyggriet).

"Makadamvagnar i sats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 10 (Fyra litt Qbd från [[Roco]]).

[[Hans Svensson]]: "Bygg egna tjänstevagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013.

Paul Metzmaier: "Bygg littera Qbs!" I ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Hjultransportvagn konverterad från NMJ [[SJ godsvagn litt Kbps|Kbps]]).

"Nya vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014, s. 8 (Sats med fyra BV grusvagnar, katalognummer 67115 ([[DC]]) och 67116 ([[AC]])).

Redaktionen: "Snabbtitt: 4 x Qbd - makadamvagnar i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (Specialvagnar från [[Roco]]).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Tjänstevagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016.

Anders Linde: "Tjänstefordon i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017.

"Färdiga Qbx-vagnar i höst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 16 ([[Färdigmodell]]er från [[Byggsvenskt]]).

"Omformare i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2024, s. 30 (Från Swedish Modelworks).

[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Tidskrifter]]
[[Kategori: Anläggningsbygge]]

SJ personvagnar av 1930-talsmodell

2024-12-21T09:59:53Z

Admin: /* Tryckta referenser Bo5b - modell */

På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.
==Inledning==
När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som användes för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för lokaltrafiks-, post- och resgodsvagnar som fick öppna plattformar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. SJ var dock inte helt nöjda med denna boggie, varför nya boggietyper konstruerades, först boggie m/35 och sedan boggie m/39. En del senare byggda 1930-talvagnar fick dessa boggier. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på [[enskilda järnvägar]] i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. [[Lastprofil]]en var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en postvagn och en resgodsvagn, '''[[#Do5|Do5]]''' och '''[[#Fo2b|Fo2b]]''', specialbyggdes för internationell trafik.

Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills [[sth]] för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande.

När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre [[sth]] än så från början. När [[SJ ellok litt D|Dk]]-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutades att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom '''[[#F5|F5]]'''), och att alla fyraxliga vagnar (och [[#F5|F5]]) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med [[sth]] 120 km/h och [[SJ ellok litt F|F]]-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av [[sth]], vissa vagnar fick [[sth]] 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till [[sth]] 90 km/h.

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla [[SJ personvagnar#1956 till 1970|personvagnslittera]] ut, på sittvagnar ändrades '''B''' till '''A''' och '''C''' till '''B'''. Dessutom infördes nya huvudlittera '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för modernare vagnar.

På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två '''[[#ABo3|ABo3]]''' restaurangvagnar och två '''[[#Co8|Co8]]''' sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas '''[[#Co4b|Co4b]]''', trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.

Ett antal [[enskilda järnvägar]] byggde vagnar med utgångspunkt i SJ:s 1930-talsmodell. Vagnar som var identiska med SJ:s redovisas tillsammans med motsvarande SJ-vagn ([[#Co8b - Co8d|'''Co8b''']] till GDG, [[#Co14|'''Co14''']] till BJ, [[#F5|'''F5''']] till GDG, NOJ och TGOJ), medan vagnar som avvek från SJ:s modeller redovisas på en [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|egen sida]].

==Målning och märkning==
Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ rödbrun, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger. Vagnarna märktes med "metkroken" och text i antikva vid leverans fram till 1938, därefter märktes vagnarna med text i grotesk. Äldre vagnar märktes om till grotesk när ett flertal märkningar behövde bytas ut, nyanskaffning av märkning i antikva upphörde 1941.

===Referenser målning och märkning===
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133367 Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1] (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260547 Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar] (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19758.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak] (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).

==Översikt över vagnstyper==
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

{| class="wikitable"
| '''Litt'''
| '''Typ'''
| '''I trafi'''k
| '''Ombyggd'''
| '''Omlittrerad'''
| '''Ny ägare'''
| '''Ur trafik'''
|-
| [[#ABo3|ABo3]]
| Restaurangvagn
| 1929
|
| Ro2 (1933), Ro2b (1959), Ro2c (1965), R7 (1970)
| TGOJ (1970), TR
| 1970 (SJ), 1991 (TR)
|-
| [[#ACo4|ACo4]]
| Sovvagn
| 1931
| WLABo4u (1962)
| WLABo4 (1956), WL11 & WL12 (1970)
|
| 1986
|-
| [[#Bo4b|Bo4b]]
| Sittvagn
| 1931
| ABo15b (1963), Bo9d (1969)
| Ao14b (1956), Bo9c (1964), AB10 & B9 (1970)
|
| 1990
|-
| [[#Bo5b|Bo5b]]
| Sittvagn
| 1932
|
| Ao15b (1956), A5 (1970)
|
| 1990
|-
| [[#BCo7b|BCo7b]]
| Sittvagn
| 1931
| [[#BCo11b|BCo11b]] (1951)
| ABo7b (1956), AB7 (1970)
|
| 1990
|-
| [[#BCo11b|BCo11b]]
| Sittvagn
| 1930
|
| ABo11b (1956), AB4R (1970), B9F (1985)
|
| 1987
|-
| [[#Co4b|Co4b]]
| Sittvagn
| 1938
| Bo10b (1959)
| Bo14b (1956), B11 & B14 (1970)
|
| 1990
|-
| [[#Co4c|Co4c]]
| Sittvagn
| 1940
| Co4e (1955)
| Bo10 & Bo14c (1956), B8 & B10 (1970), B12 (1979)
|
| 1990
|-
| [[#Co8|Co8]]
| Sittvagn
| 1921
|
| Bo8a (1956)
|
| 1968
|-
| [[#Co8b - Co8d|Co8b, Co8d]]
| Sittvagn
| 1932
| Co8ca (1954)
| Co8e (1944), Bo8ca & Bo8d & Bo8e (1956), B8 & B8S (1970)
|
| 1990
|-
| [[#Co8c|Co8c]]
| Cafévagn
| 1933
| Co8cm & Co8cs (1942), B13S (1979)
| Bo8cm & Bo8cs (1956), B7S & B8 & RB4 & RB6 (1970)
|
| 1988
|-
| [[#Co9b|Co9b]]
| Sittvagn
| 1930
|
| Bo9b (1956), B8 (1970)
|
| 1990
|-
| [[#Co13|Co13]]
| Sittvagn
| 1931
|
| Bo13 (1956), B13 (1970)
|
| 1975
|-
| [[#Co14|Co14]]
| Sovvagn
| 1931
|
| WLBo14 (1956), WL14K (1970), BC14 (1985)
|
| 1987
|-
| [[#Do5|Do5]]
| Postvagn (RIC)
| 1933
|
| Do40 (1948)
|
| 1969
|-
| [[#DFo3|DFo3]]
| Post- och resgodsvagn
| 1938
| DFo30 (1961)
| DFo32 (1948), DF30K (1970)
|
| 1978
|-
| [[#DFo5|DFo5]]
| Post- och resgodsvagn
| 1937
| DFo20b (1958), F7 (1974)
| DFo15 (1948), DF20 (1970)
|
| 1995
|-
| [[#DFo6|DFo6]]
| Post- och resgodsvagn
| 1933
| DFo25b (1957)
| DFo16 (1948), DF25 (1970)
|
| 1975
|-
| [[#DFo7|DFo7]]
| Post- och resgodsvagn
| 1937
| DFo20b (1961), F7 (1971)
| DFo10 (1948), DF20 (1970)
|
| 1993
|-
| [[#Fo2b|Fo2b]]
| Resgodsvagn (RIC)
| 1940
|
| Fo20 (1956), F2K (1970)
|
| 1988
|-
| [[#Fo4|Fo4]]
| Resgodsvagn
| 1932
|
| Fo14 (1956), F4 (1970)
|
| 1978
|-
| [[#F5|F5]]
| Resgodsvagn
| 1937
|
| FV1 (1970)
|
| 1989
|-
| [[#Ro3|Ro3]]
| Restaurangvagn
| 1933
|
| Ro3a (1955), R5 (1970)
|
| 1977
|-
| [[#RCo1|RCo1]]
| Byffévagn
| 1935
| RBo11 (1961), RBo11b (1963), RS3 (1985)
| RBo11 (1956), RBo11r (1957), RB3 (1970)
|
| 1987
|-
|}

===Förklaring till kolumnrubrikerna===
Litt = Littera 
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik 
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik 
Ombyggd = Större ombyggnader 
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera 
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)

==ABo3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera '''ABo3'''. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibuldörrarna i köksänden var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, s.k. källare, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907 och hade generatorbelysning.

Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.

Littera ändrades till '''Ro2''' 1933. På 1940-talet fick vagnarna boggier m/42. Littera ändrades till '''Ro2b''' 1959, för att skilja stålvagnar från trävagnar. På 1960-talet förstorades det lilla fönstret matsalen med fyra platser. Littera ändrades ytterligare en gång till '''Ro2c''' 1965, denna gånga för att skilja olika sorters stålvagnar åt.

Vagnarna slopades 1970 strax efter att de fått nytt littera '''R7'''. En vagn skrotades, den andra överfördes som konferensvagn till [[TGOJ]] med nytt littera '''S3'''. Efter några år överfördes vagnen till Trafikrestauranger och fick så småningom namnet "Nordströms vagn". Den slopades 1991 och överfördes till Järnvägsmuseum.

===Huvuddimensioner ABo3===
[[Löb]]: 21,30 m 
Hjulbas: 15,00+2,40 m 
Sittplatser servering: 40 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder ABo3===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro2.jpg|1000 px|SJ Ro2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ABo3 2769 före 1933. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.abc.se/~m10901/RAIL/IMAGES/Ro2c2769.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ Ro2c 2769 på Järnvägsmuseum. Vagnen har antagligen fått Minden-Deutz-boggier under tiden som "Nordströms vagn".
|}

===Modeller ABo3===
====Skala [[H0]]====
*[[HNJ Verkstad]] släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2017 i förbättrad upplaga som [[Vagnverkstaden]] 531-1 och 521-1.

===Webreferenser ABo3===
[https://digitaltmuseum.se/021188562929/fran-furneringen-till-tallriken-bakom-kulisserna-i-restaurangvagnen Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen] (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).

===Tryckta referenser ABo3===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 restaurangvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 55-58 (Beskrivning), s 167-168 (Ritning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: ''Lok & vagnar 1''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 25 (Bild Ro2c 1969).

==ACo4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera '''ACo4'''. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett litet fönster i bägge ändarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd.

ACo4 fick en direkt efterföljare i [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|ACo4]] ur fyrtiotalsgenerationen.

De första vagnarna, med genomgångsledning för vakuumbroms, sattes in snälltåg 21/22 Stockholm-Narvik fr.o.m. 1932. NSB använde alltjämt vakuumbroms. Övriga vagnar sattes in Stockholm-Helsingborg.

En vagn fick boggier m/35 på försök 1936. Vakuumbromsledningen togs bort i början på 1940-talet.

Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''WLABo4'''.

Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera '''WLABo4c'''. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och 1967, med nytt littera '''WLABo4u'''. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera '''WLABo4cu'''. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.

Littera efter 1970 blev '''WL11''' för WLABo4, '''WL11S''' för WLABo4c, '''WL12''' för WLABo4u och '''WL12SK''' för WLABo4cu.

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.

Alla vagnar utom en slopades 1977-1986. Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen fick littera '''S8T''', senare '''S8TL''' och '''S28T''' samt '''Qlr'''. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.

===Huvuddimensioner ACo4===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sovplatser andra klass: 14 
Sovplatser tredje klass: 15 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar.

===Bilder ACo4===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ACo4 nitad.jpg|1000 px|SJ ACo4 nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ACo4 år 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Vagnen har fått moderniserad märkning. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ACo4 interiör.jpg|600 px|ACo4 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av tvåbäddskupé. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKBCA00293.
|}

===Modeller ACo4===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels släppte en [[byggsats i trä och kartong]] av en ACo4 1944, katalognummer J41M.
*[[Modellproduktion]] har producerat etsplåtar för att konvertera en [[Heljan]]-vagn till ACo4.

===Webreferenser ACo4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl11 Järnväg.net: WL11/WL12] (Bild, beskrivning).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, H0-skalemodeller).

===Tryckta referenser ACo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 59-62 (Beskrivning), s 169-172 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/A01a_AC05.pdf Ao1 till ACo5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Bo4b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera '''Bo4b''' mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som '''Bo4a''' bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|en vagn med samma littera]] och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med [[#Bo5b|'''Bo5b''']]. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao14b'''. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera '''ABo15b'''. Sex av de återstående Ao14b fick [[sth]] höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till '''Bo9c''' 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till '''Bo9d''' med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b '''AB10''' och Bo9d '''B9'''. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera '''S9''' 1985 och slopades 1990.

===Huvuddimensioner Bo4b===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 48 
Sittplatser tredje klass: 0 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar) 
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar).

===Bilder Bo4b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo4b nitad.jpg|1000px|SJ Bo4b nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426
|}

===Modeller Bo4b===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-1801 SJ litt Bo4b (2000).
*:- Katalognummer 142-1501 SJ litt Bo4b-LÅ (2000).
*:- Katalognummer 142-1301 SJ litt Ao14b (2000).
*:- Katalognummer 142-1901 SJ litt ABo15 (2000).
*:- Katalognummer 142-1601 SJ litt Bo9d (2000).
*:- Katalognummer 142-1701 SJ litt AB10 (2000).
*:- Katalognummer 142-1401 SJ litt B9 (2000).
*[[Vagnverkstaden]] [[3D-printad byggsats]]
*:- Katalognummer 176-B SJ litt Bo4b med bälg (2020).
*:- Katalognummer 176-BA SJ litt "Ao4b" (Ao14b) med bälg (2020).
*:- Katalognummer 176-VN SJ litt AB10/B9 med vulster (2020).

===Webreferenser Bo4b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Beskrivning).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna] (Modell i H0)

===Tryckta referenser Bo4b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Bo5b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri.

Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera '''Bo5a''', och gick från början i samma omlopp. Ibland fyrtiotalsvagnarna levererades [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|ytterligare salongsvagnar med samma littera]].

Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en [[#Bo4b|'''Bo4b''']]. Vagnar som hade [[sth]] 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''Ao2''']] infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao15b'''. Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid [[sth]] höjdes till 130 km/h och littera blev '''Ao15br''' tills alla vagnar konverterats.

Littera ändrades till '''A5''' 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rökavdelningarna borttagna 1974 och nytt littera '''A5F'''.

A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

===Huvuddimensioner Bo5b===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 48 
Sittplatser tredje klass: 0 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: Norge

===Bilder Bo5b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo5b nitad.jpg|1000 px|SJ Bo5b nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo5b 2860 år 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00038.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo5b interiör.jpg|1000px|Bo5b interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av Bo5b 1932. Källa Digitalt museum JvmKDAF04744.
|}

===Modeller Bo5b===
====[[Skala H0]]====
*[[Liliput]] släppte en SJ litt Bo5b nr 2859 1981, katalognummer 844 80. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.
====[[Skala N]]====
*[[Arnold]] släppte en SJ litt Bo5b 1983, katalognummer 98-3310. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.

===Webreferenser Bo5b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a5 Järnväg.net: A5] (Bild och beskrivning).

===Tryckta referenser Bo5b - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser Bo5b - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Avisering av [[Liliput]] Bo5b).

[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981, s. 72 (Katalognummer 844 80).

[[LOK]]: "Bo5b i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984, s. 31 (Ny version av [[Liliput]]s vagn).

==BCo7b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo7b''' i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass med sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med '''[[#BCo11b|BCo11b]]'''. Version 1 fick Görlitz-boggier. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri, samt fick belysningstransformator före 1940.

Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med nio oregelbundet placerade snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen hade sitt ursprung i littera '''BCo7''' bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|'''BCo7b''']] med samma inredning som version 2.

Version 1 sattes in som kursvagnar Stockholm-Kalmar, Stockholm-Charlottenberg, Stockholm-Helsingborg, Stockholm-Karlstad och Stockholm-Örebro, samt i snälltåg Stockholm-Göteborg.
BCo7b av bägge versioner sattes i allmänhet in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan två stationer.

Samtliga vagnar av version 1 byggdes om till '''[[#BCo11b|BCo11b]]''' mellan 1951 och 1956.

Vagnarna fick littera '''ABo7b''' vid klassreformationen 1956. Mellan 1963 och 1964 fick de flesta vagnar Minden-Deutz-boggier och därmed höjd [[sth]] till 130 km/h, samt littera '''ABo7bm'''. Vissa vagnar återfick senare boggier m/39 och därmed sänkt [[sth]] till 120 km/h.

Vagnarna fick littera '''AB7''' och '''AB7R''' 1970. Mellan 1982 och 1984 ficka alla återstående vagnar Minden-Deutz-boggier, varför underlittera R togs bort 1984.

Sex vagnar skrotades på 1970-talet, de övriga slopades under perioden 1985 till 1990.

===Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 20 
Sittplatser tredje klass: 48/46 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (16 vagnar) 
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.

===Bilder BCo7b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BCo7b nitad v1.jpg|1000 px|SJ BCo7b nitad v1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ BCo7b 2841 (version 1), leveransfoto 1931. Källa Digitalt museum JvmKAGA00422
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BCo7b nitad.jpg|1000 px|SJ BCo7b nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ BCo7b 3211 (version 2), leveransfoto 1938. Källa Digitalt museum JvmKAGA00048
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BCo7b interiör.jpg|1000 px|BCo7b interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Andra klass salong på BCo7b, version 2. 1938. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF04716
|}

===Modeller BCo7b===
====Skala H0====
*Skandia-modeller släppte en BCo7b som [[byggsats i trä och kartong]] 1943, katalognummer 11P.

===Webreferenser BCo7b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab7u Järnväg.net: AB7] (Bilder och beskrivning).

===Tryckta referenser BCo7b - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 68-72 (Beskrivning), s 175-176 (Ritningar).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser BCo7b - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska personvagnar av Ulf Essén).

==BCo11b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1930 och 1941 tog SJ emot 22 andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo11b'''. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och fyra dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. Vagnarna hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med '''[[#BCo7b|BCo7b]]''', version 1. De tre första vagnarna hade endast ångvärme vid leverans, men elvärme installerades snart. De sju första vagnarna hade Görlitz-boggier, de tio följande hade boggier m/35 och de övriga boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarnas inredning liknade '''BCo11''' bland trävagnarna. I fyrtiotalsserien kom [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] med samma typ av inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen, samt i tåg med liten efterfrågan på andra klass.

Mot 1930-talets slut fick alla vagnar en tredjeklass dubbelkupé ombyggd till två enkelkupéer. Mellan 1951 och 1956 tillkom ytterligare tio BCo11b genom ombyggnad av [[#BCo7b|BCo7b]].

Nytt littera vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] blev '''ABo11b'''. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1969, och därmed [[sth]] 130 km/h.

Littera blev '''AB4R''' 1970. Vissa vagnar återfick boggie m/39 på 1970-talets börjen, varvid underlittera R togs bort. De fjorton vagnar som kvarstod på mitten av 1980-talet "nedgraderades" till andraklassvagnar med 80 sittplatser och fick littera '''B9F'''.

Vagnarna började slopas på 1970-talet, de sista slopades 1987.

===Huvuddimensioner BCo11b===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 12 
Sittplatser tredje klass: 64 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (10 vagnar) 
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn för vagnar med ångvärme.

===Bilder BCo11b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BCo11b nitad.jpg|1000 px|SJ BCo11b nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ BCo11b 2793 vid leveransen 1930. Källa Digitalt museum JvmKABA01016.
|}

===Modeller BCo11b===
====Skala [[H0]]====
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- Katalognummer 7030 & 7031 två SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning metkrok. Olika individnummer (2005).
*:- Katalognummer 7032 SJ litt BCo11b-LÅ i rödbrunt och svart med märkning metkrok (2008).
*:- Katalognummer 7033 SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).
*:- Katalognummer 7034 SJ litt ABo11b i rödbrunt, silver och svart med märkning köttstämpeln (2008).

===Webreferenser BCo11b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab4 Järnväg.net: AB4] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1099 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b] (Heljans modeller).

===Tryckta referenser BCo11b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 73-76 (Beskrivning), s 177 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==Co4b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Ett antal äldre trävagnar byggdes om med nitad stålkorg 1938 i likhet med 1930-talsmodellen. Vagnarna fick littera '''Co4b'''. Vagnarna var kortare än standard för 1930-talsvagnar, dessutom var insmalningen mot vestibulen rak. Version 1 byggdes om från tio stycken tredje klass sovvagnar littera '''Co11''', version 2 byggdes om från tre stycken tredje klass sovvagnar littera '''Co6'''. Vagnarna inreddes med två öppna avdelningar med sittning 3+1 samt två toaletter, 64 platser i version 1 och 72 platser i version 2. Korgen på version 1 hade åtta fönster per sida, version 2 nio fönster. Dessutom fanns ett smalt fönster i varje ände på varje sida. Taket var försett med åtta respektive nio snäckventiler. Vagnarna hade boggie m/07 vid leverans. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarna gick som sittvagnar i snälltåg, i huvudsak i väst- och sydsverige. Mot slutet gick vagnarna i lokaltåg runt Hallsberg.

Fr.o.m. 1946 fick vagnarna boggie m/42. Några vagnar återfick senare tillfälligt boggie m/07.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo14b'''. Fyra vagnar ur version 1 byggdes om med bekvämare inredning 1959, totalt 44 vilstolar placerade 2+2. Dessa vagnar fick också ångvärmeledning Vapor för gång i Danmark samt nytt littera '''Bo10b'''. Dessa vagnar sattes in i trafiken Oslo-Köpenhamn, eftersom korta vagnar passade bättre på färjorna Helsingborg-Helsingör. Denna insats slutade under sextiotalet.

Två av version 2-vagnarna byggdes om till sjukvagnar 1965, med en dubbeldörr på sidan. Dessa fick nytt littera '''So10'''.

Littera ändrades 1970 så att Bo14b blev '''B14''', Bo10b blev '''B11''' och So10 blev '''S5'''.

Vagnarna slopades mellan 1971 och 1990.

===Huvuddimensioner Co4b (version 1/2)===
[[Löb]]: 19,50/20,70 m 
Hjulbas: 14,00+2,40/14,80+2,40 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 64/72 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: - (Bo10b Norge - Köpenhamn)

===Bilder Co4b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co4b ritning.jpg|1000 px|SJ Co4b ritning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ritning SJ Co4b, version 1. Ur Särtryck 263
|}
{| class="captionBox"

===Modeller Co4b===
====Skala [[H0]]====
*1943 släppte Wentzels en Co4b (version 2) som [[byggsats i trä och kartong]], katalognummer J63M.
*[[Dekaler & etsat]] har en etsad byggsats av Bo14b/B14 (version 1).
*2014 släppte [[HNJ Verkstad]] en Co4b (version 2) som [[byggsatser i etsad metall|etsad modell]] med gjutet tak, katalognummer 522.
*[[Vagnverkstaden]]
*:- Katalognummer 522 SJ litt Co4b (version 2) som [[byggsatser i etsad metall|etsad modell]] med gjutet tak (2015). Samma som [[HNJ Verkstad]] 522.
*:- Katalognummer 310-B SJ litt Bo14b/B14 (version 1) med bälgar som [[3D-printad byggsats]] (2019).
*:- Katalognummer 310-V SJ litt Bo10b/B11 med vulster som [[3D-printad byggsats]] (2019).
*:- Katalognummer 311-B SJ litt Co4b/"Bo4b" (Bo14b) (version 2) med bälgar som [[3D-printad byggsats]] (2020).

===Webreferenser Co4b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b11-b14 Järnväg.net: B11/B14] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]

===Tryckta referenser Co4b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4b 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 77-81 (Beskrivning), s 178 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Co4c==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot tolv sittvagnar 1940 som fick littera '''Co4c'''. Vagnarna var inredda med två öppna avdelningar med sittning 3+1 med totalt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var av standardtyp med elva fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Vagnarna fick boggie m/35 vid leverans. Vagnarna saknade takventiler, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnar med liknande inredning byggdes av SJ först med 1960-generationen ('''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]]'''), även om SWB byggde fyra stycken på 1940-talet ('''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Co4c]]''').

Vagnarna sattes in i dagsnälltåg Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö med en eller två vagnar per tågsätt.

Sex vagnar byggdes om med ny inredning med vilfåtöljer 1955 och fick nytt littera '''Co4e'''. Vagnarna fick 64 platser placerade 2+2. Dessa vagnar sattes in i nattåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Luleå och erbjöds som "vilfåtöljvagnar" mot extra avgift. Detta försök upphörde 1959/60.

Vid klassreformen 1956 blev littera Co4c '''Bo14c''' och Co4e '''Bo10'''. Bo10 blev '''Bo10a''' 1959 för att skilja den från '''[[#Co4b|Bo10b]]'''.

Littera efter 1970 blev '''B8''' för Bo14c och '''B10''' för Bo10a. B8 ändrades till '''B12''' 1979. Mot slutet fick vagnarna Minden-Deutz-boggier.

Förutom en vagn slopades vagnarna under 1980-talets andra hälft.

===Huvuddimensioner Co4c===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 88 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: -

===Bilder Co4c===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ängelholm 40-tal.jpg|1000 px|Ängelholm 40-tal.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co4c 3310 på Ängelholms station under 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01699
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo10.jpg|1000 px|SJ Bo10.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo10 3315 år 1958 med boggie m/35. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08832
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo10 interiör.jpg|700px|Bo10 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av vilfåtöljvagn Bo10 1957. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12224
|}

===Modeller Co4c===
Någon modell av denna vagn är inte känd.

===Webreferenser Co4c===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b10u Järnväg.net: B10] (Bilder och beskrivning).

===Tryckta referenser Co4c===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4c 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 82-85 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==Co8==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Som en slags förstudie inför en eventuell beställning av stålvagnar beställde SJ två vagnar hos WÜMAG i Görlitz där man som bäst höll på att konstruera en ny serie vagnar åt de tyska järnvägarna. Denna vagnsserie skulle bli de s.k. "Hechtwagen" ("gäddvagnarna"), men när SJ:s vagnar levererades 1921 hade inga vagnar ännu levererats till Tyskland i detta utförande. Vagnarna fick samma inredning som trävagnar littera '''Co8''' (och samma littera), d.v.s. två kupéer och dubbelkupé i respektive vagnsände, samt två likstora avdelningar med sittning 3+1 däremellan. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade tio fönster per sida, samt ett smalare fönster närmast dörren. Vestibulerna gjordes avsmalnande mot gaveln, inklusive delen med det smala fönstret, i enlighet med mönstret från "Hechtwagen". Taket utfördes rakt, men avsmalande mot gavlarna i likhet med korgen. Vagnarna hade boggier m/07 och gasbelysning, system Pintsch, vid leverans. Taket var försett med snäckventiler samt lampkåpor för gasbelysning. Belysningen byttes ut mot elbelysning från generator, batteri eller banström före 1940.

Vagnarna användes i samma omlopp som trävagnar med samma littera. [[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944 och blev sedan aldrig högre. Mot slutet användes vagnarna runt Göteborg. Vagnarna fick så småningom elvärme.

Littera blev '''Co8a''' 1932 när modernare stålvagnar levererats och '''Bo8a''' vid klassreformen 1956. Vagnarna slopades 1965 och 1968.

===Huvuddimensioner Co8===
[[Löb]]: 21,25 m 
Hjulbas: 15,50+2,40 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 78 
[[Sth]]: 90 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning vakuum 
Uppvärmning: ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Co8===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8 2642.jpg|1000 px|SJ Co8 2642.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35441
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Co8 interiör.jpg|1000 px|Co8 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35447
|}

===Modeller Co8===
====Skala [[H0]]====
*2012 släppte [[HNJ Verkstad]] en Co8 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 519. Denna har även släppts av [[Vagnverkstaden]] 2016, katalognummer 519-2.

===Tryckta referenser Co8===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 86-89 (Beskrivning), s 179 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

==Co8b - Co8d==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
År 1932 tog SJ emot sex tredje klass sittvagnar littera '''Co8b'''. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och två helkupéer, en tjänstekupé, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket hade nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström. Inredningen liknade '''Co8''' bland trävagnarna.

En variant utan tjänstekupé levererades 1934-1939 med littera '''Co8d''' i 45 exemplar. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Korgen var identisk med Co8b. Dessa vagnar hade Görlitz-boggier för vagnar byggda 1934-1935, boggier m/35 för vagnar byggda 1936-1937 och boggier m/39 för vagnar byggda 1939. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] byggdes även bland de svetsade vagnarna.

Co8b sattes in i snälltåg för att erbjuda en bättre tjänstekupé än den som fanns i resgodsvagnarna. Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen fram till 1950-talet. Vagnarna saknade ångvärme, vilket innebar att de endast kunde användas på elektrifierade linjer. När '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Co8f]]''' infördes sattes vagnarna in i annan trafik.

När svetsade vagnar med barnkupé fick littera Co8b 1944 ändrades littera Co8b till '''Co8e'''.

År 1954 byggdes 27 Co8d om med en kupé för ambulerande servering och littera '''Co8ca'''. Sex av vagnarna återställdes till Co8d året efter.

Littera vid klassreformen 1956 blev '''Bo8ca''', '''Bo8d''' respektive '''Bo8e'''.

Samtliga Bo8e byggdes om till Bo8d i slutet på 1960-talet genom att tjänstekupén ersattes med en vanlig kupé.

Littera efter 1970 blev '''B8''' samt '''B8S''' för vagnar med kupé för ambulerande servering. Vagnarna slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn åt Skanska med nytt littera '''S8'''.

[[GDG|DJ]] beställde en '''Co8b''' som levererades 1932. DJ ändrade littera på vagnen till '''Co8e''' före 1946, vagnen togs över av SJ 1948. [[GDG]] beställde ytterligare sex vagnar av liknande typ som SJ Co8d, med littera '''Co8''', senare '''Co8d''', som levererades 1936-1937 (GDJ 219-221 och SDJ 222, 223 samt BJ 225). GDG:s vagnar hade dock en kupé ersatt med en större avdelning. GDG ändrade littera till '''Co8d''' före 1946. Dessa togs över av SJ 1948 och byggdes raskt om till SJ utförande. Alla GDG-vagnar hade ångvärme och vakuumbroms vid leverans. GDG-vagnarna hade [[sth]] 100 km/h från början.

===Huvuddimensioner Co8b/Co8d===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 78/86 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Co8b/Co8d===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8d nitad.jpg|1000 px|SJ Co8d nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8d 3090 vid leveransen 1935. Källa Digitalt museum JvmKAFM00322
|}

===Modeller Co8b/d===
====Skala [[H0]]====
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- Katalognummer 7010, 7011, 7012 och 7013 fyra olika SJ litt Co8b-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
*:- Katalognummer 7014 SJ litt Co8e i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
*:- Katalognummer 7000, 7001, 7002 och 7003 fyra olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
*:- Katalognummer 7004 SJ litt Co8d i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
*:- Katalognummer 7005 och 7006 två olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
*:- Katalognummer 7007 SJ litt "B8ca" (Bo8ca) i rödbrunt, svart och silver med köttstämpeln (2008).

===Webreferenser Co8b/d - förebild===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8u Järnväg.net: B8] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255664 Järnvägshistoriskt forum: Lite mer ABCo1 m.fl.] (Beskrivning av GDG nitade stålvagnar 1937).

===Webreferenser Co8b/d - modell===
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1097 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8b/Co8e] (Heljans modell).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1096 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8ca] (Heljans modell).

[http://www.wnj.se/teknik/heljan/heljan.htm WNJ.se: Heljan] ([[Väderbitning]] och isärplockning av Heljan Co8).

===Tryckta referenser Co8b/d - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 90 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 99-101 (Beskrivning), s 181 (Ritning).

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg3.pdf Del 3. Person, post och resgodsvagnar]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser Co8b/d - modell===
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Rutger Friberg: "Folk runt banan - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Passagerare till [[Heljan]] Co8d).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005, s. 16 (Notis om de första leveranserna av [[Heljan]]s modell).

==Co8c==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För att förstärka serveringskapaciteteen i snälltågen tog SJ emot 33 cafévagnar littera '''Co8c''' mellan 1933 och 1938. Vagnarna levererades i tre varianter. I den första fanns ett litet pentry, serveringsavdelning för sexton sittande, samt vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé, totalt 62 platser. Denna variant hade också två toaletter. I variant två hade man utökat pentryt och tagit bort den ena toaletten, i övrigt inga förändringar. Variant tre hade lika stort pentry som variant två, en större serveringsavdelning med 24 platser och 54 vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé. De första vagnarna hade Görlitz-boggier, fr.o.m. 1936 levererades vagnarna i stället med boggier m/35. Samtliga vagnar hade en korg med elva fönster på varje sida samt två mindre fönster i varje korgända. Fönstret vid pentryt gjordes delbart på samma sätt som toalettfönstren. Korgen var identisk med '''[[#Co8b - Co8d|Co8b]]''', '''[[#Co8b - Co8d|Co8d]]''' och '''[[#Co9b|Co9b]]'''. Vissa fönster i serveringsavdelningen fick så småningom vertikala jalusier av glas. Vagnarna hade snäckventiler, vissa vagnar hade också cylindriska ventiler över serveringsavdelningen. Sammanlagt fanns nio ventiler på taket. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Detta var SJ:s första cafévagn, bland fyrtiotalsvagnarna kom en efterföljare med littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Co8cs]]'''.

Co8c sattes in snälltåg för att kunna hänvisa fikasugna resenärer att inte ta upp plats i restaurangvagnen. Så småningom började man även sätta in vagnarna i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn.

Fem vagnar av variant ett byggdes om 1939-40 så att att man utvdigade antalat serveringsplatser till 24. Det lilla pentryt behölls. Redan efter ett par år byggdes vagnarna om igen med ett stort pentry, dessutom byggdes ytterligare vagnar av variant ett och två om med stort pentry och större serveringsavdelning. Denna variant betecknades med littera '''Co8cs''' fr.o.m. 1942, det finns då totalt sjutton vagnar av denna typ. Övriga vagnar byggdes om med större serveringsavdelning med 24 sittplatser, men fick behålla det mindre pentryt. Dessa betecknades med littera '''Co8cm'''.

Tidigt 1955 godkändes fyra Co8cs för [[sth]] 130 km/h, för användning i expresståg. Vid klassreformen 1956 blev littera '''Bo8cm''' respektive '''Bo8cs'''. Vagnar med sth 130 km/h särskildes med underlittera '''r''' fr.o.m. 1957.

En Bo8cm byggdes 1962 med en större serveringsavdelning om 26 platser (varav sex ståplatser) och 39 platser i andraklassdelen i en avdelning med sittning 3+1 och två helkupéer. Denna vagn fick också fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, samt littera Bo8cs. Övriga Bo8cm byggdes samtidigt om med ett något större pentry och en serveringsavdelning på tjugo platser. En Bo8cm och sju Bo8cs byggdes om till rena sittvagnar genom att pentryt togs bort och serveringsavdelningen byggdes om till en avdelning med sittning 2+2. Dessa särskildes med littera '''Bo8g''' fr.o.m. 1966. Övriga Bo8cs ändrades så att de vid behov kunde användas som rena sittvagnar, men pentryt behölls. De flesta vagnarna fick så småningom Minden-Deutz-boggier, några fick istället boggie m/39.

Vid litterareformen 1970 fick Bo8cm littera '''RB4''', Bo8cs littera '''B7S''', Bo8g littera '''B8''', samt den unika Bo8cs med stora fönster littera '''RB6'''.

Två B7S-vagnar byggdes om till rena cafévagnar 1976 med littera '''RB5'''. Övriga B7S slopades redan 1971. RB4 ändrades till kioskvagnar littera '''B13S''' fr.o.m. 1979, varvid pentryt byggdes om till kiosk och serveringsavdelningen togs bort.

B8-vagnarna slopades 1987. RB6 såldes 1988. B13S slopades 1987-1988.

===Huvuddimensioner Co8c (variant 1&2/3)===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 62/54 
Sittplatser servering: 16/24 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (sju vagnar), genomgångsledning för ånga (tre vagnar) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Co8c===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8c.jpg|1000 px|SJ Co8c.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8c 3203 vid leverans 1938. Källa Digitalt museum JvmKAFA00026
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB04859.jpg|700px|JvmKBDB04859.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ombordstigning i Co8c, tåg från Stockholm mot Falköping på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKBDB04859
|}

===Modeller Co8cs===
====Skala [[H0]]====
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- Katalognummer 7025 och 7026 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2005).
*:- Katalognummer 7027 SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
*:- Katalognummer 7028 och 7029 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).

===Webreferenser Co8c===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b13s Järnväg.net: B13S/RB4] (bilder och beskrivning)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1098 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8cs] (Heljans modell).

===Tryckta referenser Co8c===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8c kafé- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 91-98 (Beskrivning), s 180 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==Co9b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
År 1930 tog SJ emot 24 tredje klass sittvagnar littera '''Co9b'''. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade elva snäckventiler eller cylindriska ventiler. Korgen var identisk med nitade '''Co8b''' - '''Co8d'''. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen utgick ifrån trävagnar littera '''Co9a''', och vagnarna användes i samma omlopp. Ytterligare [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Co9b]] byggdes bland de svetsade stålvagnarna.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen. De vagnar som saknade elvärme fick det redan under 1930-talet. Boggierna byttes så småningom ut till boggie m/42.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo9b'''. Flera vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera '''Bo9bu'''. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera '''B8''', oavsett om de hade tjänstekupé eller inte.

Återstående vagnar slopades under 1980-talet.

===Huvuddimensioner Co9b===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 80 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Co9b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co9b.jpg|1000 px|SJ Co9b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co9b 2855 vid leverans 1930. Källa Digitalt museum JvmKAGA00419
|}

===Modeller Co9b===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-1001 SJ litt Co9b (2000).
*:- Katalognummer 142-1201 SJ litt Co9b-LÅ (2000).
*:- Katalognummer 142-1101 SJ litt Bo9b-LÅ (2000).
*:- Katalognummer 142-0901 SJ litt B8 (2000).

===Tryckta referenser Co9b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 102-103 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Co13==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot 21 lokaltågsvagnar littera '''Co13''' från Kockums 1931. Vagnarna hade två avdelningar med sittning 3+2, mittvestibul med två dörrar per sida, samt öppna plattformar. Vagnarna var försedda med träbänkar från början, dessa ersattes så småningom med rörsoffor. Det fanns en toalett vid mittvestibulen samt bagagehyllor vid vagnsändarna och vid mittvestibulen. Den ena korgdelen hade fem större och två mindre fönster på varje sida, den andra korgdelen hade fyra större och två mindre fönster på ena sidan och fem större och ett mindre fönster på den andra sidan. Vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade sju cylindriska ventiler vid leverans, dessa har senare ersatts med snäckventiler. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd. Vagnarna fick sannolikt aldrig högre [[sth]] än 90 km/h.

Tidigare lokaltrafikvagnar hos SJ var tvåaxliga vagnar littera '''C3''' samt boggivagnar med lanternin littera '''Co5'''. Bland de svetsade stålvagnarna byggdes senare en stor serie lokaltrafikvagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Co6]]'''.

Littera efter klassreformen 1956 blev '''Bo13'''. På femtiotalet ersattes boggierna med m/39.

Vagnarna användes från början i lokaltrafiken runt Stockholm och Göteborg, tillsammans med äldre trävagnar. Vagnarna gick dessutom i vissa fjärrpersontåg på elektrifierade linjer. När resgodsvagnarna togs bort ur lokaltrafiken 1964 gick en Bo13 i varje lokaltåg i Stockholmsområdet tillsammans med ett antal '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Bo6]]'''. Ena avdelningen i Bo13 användes då som tjänstekupé. Sista insatsen med vagnarna blev Göteborg-Borås 1975.

Littera efter 1970 blev '''B13'''. Vagnarna slopades 1967-1975.

===Huvuddimensioner Co13===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 104 
[[Sth]]: 90 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: -

===Bilder Co13===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co13.jpg|1000 px|SJ Co13.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co13 2829 i Hagalund 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00058
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Märsta 1955.jpg|1000 px|Märsta 1955.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | TGOJ [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|Hg]] 206 med SJ Co13 2834 i Märsta 1955. Foto Stig Eldö, Digitalt museum JvmKBDA00469 (detalj)
|}

===Modeller Co13===
====Skala [[H0]]====
*2011 släppte [[HNJ Verkstad]] Co13 som en [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 523.
*2016 släppte [[Vagnverkstaden]] Co13 som en [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 523-1.

===Webreferenser Co13===
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=280768 Järnvägshistoriskt forum: Lokaltågsvagn littera Co13]

===Tryckta referenser Co13===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co13 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 104-105 (Beskrivning), s 182 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==Co14==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot sju tredje klass sovvagnar 1931, littera '''Co14'''. Vagnarna var inredda med tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen hade sex stora, ett mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toaletfönster på kupésidan. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade generatorbelysning med batteristöd. På taket satt dubbla rader ventiler, totalt 26 stycken. Ventilerna ersattes så småningom med en rad med tretton snäckventiler.

Co14 fick en direkt efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|svetsade vagnar med samma littera]].

Vagnarna sattes in i snälltåg 1/2 Stockholm-Trelleborg och snälltåg 23/24 Stockholm-Storlien. Vagnarna användes också i trafiken till Köpenhamn.

Littera efter 1956 blev '''WLBo14'''. Littera ändrades till '''WLBo14k''' 1964 för att markera att vagnarna hade ångvärme och var godkända för trafik till Köpenhamn. Vid litterareformen 1970 blev littera '''WL14K'''. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort. Vagnarna fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Återstående vagnar klassades om till liggvagnar littera '''BC14''' på 1980-talet.

De sista vagnarna slopades 1987.

[[GDG|BJ]] tog emot två sovvagnar av motsvarande utförande 1937 (BJ 201 & 202) med littera '''Co4'''. På BJ hade dessa vagnar [[sth]] 100 km/h. Vagnarna togs över av SJ 1948 som littera Co14.

===Huvuddimensioner Co14===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sovplatser: 39 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el, ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn

===Bilder Co14===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co14 korridor.jpg|1000 px|SJ Co14 korridor.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Co14 2861, leveransfoto 1931. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKABA01036.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co14 kupé.jpg|1000 px|SJ Co14 kupé.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ Co14 2863 år 1931. Kupésidan. Källa Digitalt museum JvmKAFM00065.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Co14 interiör.jpg|600 px|Co14 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Interiör från Co14 1933. Källa Digitalt museum JvmKADA01040.
|}

===Modeller Co14===
====Skala H0====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-2101 SJ litt Co14 (2000).
*:- Katalognummer 142-2201 SJ litt Co14-LÅ (2000).
*:- Katalognummer 142-2401 SJ litt WLBo14 (2000).
*:- Katalognummer 142-2301 SJ litt WL14 (2000).
*:- Katalognummer 142-2001 SJ litt BC14 (2000).

===Tryckta referenser Co14===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 106-107 (Beskrivning), s 183-184 (Ritning).

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg3.pdf Del 3. Person, post och resgodsvagnar]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"Sovvagn Co14." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Ritning).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Do5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot tre postvagnar för internationell posttrafik 1933, littera '''Do5'''. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar inklusive vestibuler, en i varje vagnsände. I sorteringsavdelningen fanns också en personaltoalett samt tre förvaringsutrymmen under golvet. Korgen hade lägre tak och lanternin, samt var smalare än standard. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast och ett oregelbundet placerat fönster. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

SJ hade tidigare haft en renodlad postvagn, littera '''Do2''' som var avsedd för trafiken Stockholm-Berlin. Några fler renodlade postvagnar har inte nybyggts, även om vissa tillkommit med ombyggnader och övertagna vagnar från [[privatbanor]].

På 1930-talet sattes vagnarna in i trafik Oslo-Göteborg-Trelleborg. När Tysklandsförbindelsen avbröts av andra världskriget gick vagnarna istället i trafik Stockholm-Göteborg, oftast i nattsnälltåget 3/4. På sextiotalet gick vagnarna i trafiken Oslo-Göteborg-Köpenhamn.

Littera ändrades till '''Do40''' 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Senast 1959 fick vagnarna även trafikera Danmark. Mot slutet fick vagnarna boggier m/39.

Do40 slopades 1969.

===Huvuddimensioner Do5===
[[Löb]]: 16,30 m 
Hjulbas: 10,00+2,40 m 
Yta postkupé: 40 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor. 
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

===Bilder Do5===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Do5.jpg|1000 px|SJ Do5.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ Do5 2939 år 1933. Källa Digitalt museum JvmKAFM00108
|}

===Modeller Do5===
====Skala [[H0]]====
*2018 släppte [[Vagnverkstaden]] en Do5 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med plasttak, katalognummer 516-1.

===Webreferenser Do5===
[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

[http://www.hokey.nu/personvagnar/do40-45642329 Hokey.nu: DO40 - VAGNVERKSTADEN]

===Tryckta referenser Do5===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Do5 postvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 108-110 (Beskrivning), s 185-186 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

==DFo3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1938 och 1939 skaffade SJ fem post- och resgodsvagnar med littera '''DFo3'''. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en personaltoalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under dörrhålen satt kraftiga förstärkningsbalkar. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett brevinkast par sida, två fönster på på ena sidan och ett på den andra, samt ett fönster vid toaletten på bägge sidor. I resgodsänden fanns en vestibul med bälg, i poständen en öppen plattform. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/35 vid leverans.

Bland trävagnarna fanns DFo3 med liknande inrdening. Den närmaste efterföljaren till DFo3 är [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|'''DFo2''']] bland fyrtiotalsvagnarna.

Vagnarna har huvudsakligen gått på Stockholm-Mamö/Köpenhamn och Oslo-Köpenhamn. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället '''DFo32'''.

Alla vagnar byggdes om 1961 med vestibul även i poständen. Därefter blev postytan 30 m2 och resgodsytan 27 m2, och vagnarna fick då nytt littera '''DFo30'''. Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades littera DFo30 till '''DF30K''', vagnarna slopades 1972-1978.

===Huvuddimensioner DFo3===
Löb: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Yta postkupé: 32 m2 
Resgodsyta: 25 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.

===Bilder DFo3===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo3 ritning.jpg|1000 px|SJ DFo3 ritning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ritning SJ DFo3. Ur Särtryck 263
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo32.jpg|1000 px|SJ DFo32.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Lastning av DFo32 3235 i Gällivare på 1950-talet, resgodsänden. Vagnen har fortfarande boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKBDB15780
|}

===Modeller DFo3===
====Skala [[H0]]====
*2001 släppte [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] en DFo32, katalognummer 142-4701.
*[[Dekaler & etsat]] har en DFo32 som konverteringsplåt för en UGJ-vagn.

===Referenser DFo3 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo3 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 111-112 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Referenser DFo3 - modell===
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Modell i skala H0)

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==DFo5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1937 och 1941 skaffade SJ nio korta post- och resgodsvagnar med littera '''DFo5'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under skjutdörren var chassibalken synligt förstärkt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida och resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida. Vagnarna hade öppna plattformar i bägge ändar, där plattformen i poständen var lite bredare mot gaveln för att man skulle komma åt dörren till korridoren. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo5 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer över hela nätet, på både bibanor och stambanor.

De fyra äldsta vagnarna fick boggier m/42 under slutet av 1940-talet. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera '''DFo15'''. [[Sth]] höjdes till 120 km/h senast 1958.

Två vagnar byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1958, varvid postkupéns yta ökade till 20 m2. Tre fönster i postkupén togs bort. Resgodsytan minskade till 13 m2. Nytt littera blev '''DFo20b'''.

Alla vagnar (inklusive de tidigare ombyggda) fick en mer genomgripande ombyggnad fram till 1962, som innebar att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev [[löb]] 15,75 m, postytan alltjämt 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera var oförändrat DFo20b. Littera efter 1970 blev '''DF20'''.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än '''FV'''-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera '''F7''' 1974 till 1976. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. Alla vagnar fick nu boggier m/42. F7 användes parallellt med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''F5''' och '''F6K''']]. [[Sth]] höjdes så småningom till 130 km/h.

Vagnarna slopades på 1990-talet.

===Huvuddimensioner DFo5===
[[Löb]]: 15,50 m 
Hjulbas: 9,20+2,40 m 
Yta postkupé: 15 m2 
Resgodsyta: 15 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder DFo5===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo5 ritning.jpg|1000 px|SJ DFo5 ritning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Ritning SJ DFo5. Ur särtryck 263
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hultsfred 1949b.jpg|1000 px|Hultsfred 1949b.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo15 bakom [[SJ ånglok litt L|L 810]] i Hultsfred 1949, i tåg mot Linköping. Vagn två är en [[#F5|F5]]. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07690
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/202001262013555e2df303357ff.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ DFo20b på Stockholm C 1969. Foto Thomas Tell
|}

===Modeller DFo5===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller släppte en DFo5 som [[byggsats i trä och kartong]] 1944, katalognummer 7P.
*[[Vagnverkstaden]] släppte en F7 som byggsats med plastkorg 2018, katalognummer 119-V.

===Webreferenser DFo5===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f7 Järnväg.net: F7] (Bild).

[http://www.hokey.nu/personvagnar/f7-43736963 Hokey.nu: F7 - HNJ-V] (Byggbilder).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna] (Modell av F7).

===Tryckta referenser DFo5 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo5 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 113-116 (Beskrivning), s 190 (Ritning DFo5), s 191 (Ritning F7).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"DFo20b" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Ritning).

===Tryckta referenser DFo5 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018, s. 7 ([[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] och F7).

==DFo6==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1933 och 1937 skaffade SJ elva post- och resgodsvagnar med littera '''DFo6'''. Postavdelningen låg i mitten av vagnen och bestod av en sorteringavdelning och två förvaringsavdelningar samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning i varje vagnsände med varsin tjänstekupé. Väggarna mellan postavdelningen och resgodsavdelningen gick att flytta så att postytan kunde ökas från 16 till 35 m2 i tre steg, varvid resgodsytan minskade från 37 till 19 m2. Korgen hade öppna plattformar, två tredelade postlastningsdörrar, en personalingång vid postavdelningen, två skjutdörrar till resgodsavdelningarna och sex små fönster på varje sida. Under post- och resgodsdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt fyra snäckventiler över resgodsavdelningarna. Vagnarna var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.

Någon tidigare post- och resgodsvagn med flyttbara mellanväggar har inte funnits. Den närmaste efterförljaren till DFo6 blev '''[[#DFo3|DFo3]]''' som byggdes under andra halvan av 1930-talet.

Vagnarna användes som postkupéer i alla typer av tåg. Det verkar som endast postyta på 16 och 22 m2 har utnyttjats i trafiken.

När littera efter postyta infördes 1948 blev littera '''DFo16''' (trots möjligheterna till variation av ytan).

Fr.o.m. 1957 byggdes samtliga vagnar om med fast postinredning på 25 m2 och nytt littera '''DFo25b'''. Alla vagnar utom en fick då de öppna plattformarna ersatta med vestibuler. Littera ändrades till '''DFo25''' 1964 för samtliga vagnar med vestibuler, medan vagnen med öppna plattformar fick behålla littera DFo25b. Vid litteraändringen 1970 fick återstående vagnar littera '''DF25'''. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Vagnarna slopades mellan 1968 och 1975. Flera blev tjänstevagnar.

===Huvuddimensioner DFo6===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Yta postkupé: 16-35 m2 
Resgodsyta: 19-37 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor för åtta vagnar 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder DFo6===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo6.jpg|1000 px|SJ DFo6.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo6 3181 år 1937. Källa Digitalt museum JvmKAGA00080
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hjälpvagn Qs-u.jpg|1000 px|Hjälpvagn Qs-u.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Hjälpvagn Qs-u på Järnvägsmuseum, senast använd av Euromaint i Vännäs. Källa Digitalt museum Jvm21390
|}

===Modeller DFo6===
Någon modell av DFo6 är inte känd.

===Tryckta referenser DFo6===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo6 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 117-120 (Beskrivning), s 195-198 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==DFo7==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1937 och 1940 skaffade SJ elva korta post- och resgodsvagnar med littera '''DFo7'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade en gaveldörr till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade tre fönster på varje sida. Vagnarna var försedda med öppna plattformar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt skorsten för kaminen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo7 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta.

[[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944, men ändrades inte 1946. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera '''DFo10'''.

Alla vagnar byggdes om 1961 till 1963, innebärande att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. En ny postlastningsdörr togs upp på varje sida, och lanterninen förlängdes. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev [[löb]] 15,75 m, postytan 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera blev '''DFo20b'''. [[Sth]] höjdes till 120 km/h. På 1960-talet fick vagnarna boggie m/42. Littera efter 1970 blev '''DF20'''.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än '''FV'''-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera '''F7''' 1971. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. F7 användes parallellt med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''F5''' och '''F6K''']]. [[Sth]] höjdes så småningom till 130 km/h. Fem vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1991.

Vagnarna slopades mellan 1990 och 1993.

===Huvuddimensioner DFo7===
[[Löb]]: 15,50 m 
Hjulbas: 9,20+2,40 m 
Yta postkupé: 10 m2 
Resgodsyta: 21 m2 
[[Sth]]: 90 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor, kamin (nio vagnar) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder DFo7===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo7 ritning.jpg|1000 px|SJ DFo7 ritning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Ritning SJ DFo7. Ur särtryck 263
|}

===Modeller DFo7===
====Skala [[H0]]====
*[[HNJ Verkstad]] släppte en DFo7 som [[byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]] med gjutet tak 2010, katalognummer 518. Denna vagn levererades igen av [[Vagnverkstaden]] 2016, katalognummer 518-1.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/134344/images/2011/dfo7-34_127189434.jpg
|-
| class="imageCaption" |HNJ Verkstads DFo7. Foto och bygge: loktok
|}

===Webreferenser DFo7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f7 Järnväg.net: F7] (Bild).

[http://www.hokey.nu/personvagnar/dfo10-okänt-ursprung-45770301 Hokey.nu: DF010]

[http://www.hokey.nu/personvagnar/dfo10-45681618 Hokey.nu: DF010 - VAGNVERKSTADEN]

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).

===Tryckta referenser DFo7 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo7 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 121-123 (Beskrivning), s 192-193 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser DFo7 - modell===
Lars Sjölund: "DFo7. En byggsats, två utföranden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Byggartikel).

==Fo2b==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
År 1940 tog SJ emot tre resgodsvagnar littera '''Fo2b''' för internationell trafik. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida, och med anpassad [[lastprofil]] för att kunna gå i internationell trafik. Vagnarna hade två skjutdörrar per sida. Vissa detaljer var svetsade, men korgen hade fortfarande synliga nitar på sidorna. Taket var avrundat mot gavlarna, i likhet med '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|ACo2c]]'''. På taket satt fem snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/07.

Bland trävagnarna fanns en boggievagn littera '''Fo2a''' för internationell trafik, med i stort sätt samma mått.

Vagnarna var främst avsedda för trafiken Stockholm-Berlin, men denna avbröts snart efter leveransen p.g.a. andra världskriget. Efter kriget sattes vagnarna in Stockholm-Malmö-Köpenhamn, och gick i huvudsak på linjen Stockholm-Malmö. RIC-registreringen utvidgades så småningom med Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Polen.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till '''Fo20''' 1956, och '''F2K''' 1970. När Danmark gick över till elvärme 1978 togs ångvärmeledningen bort, och littera blev '''F2'''.

Vagnarna slopades 1986 till 1988.

===Huvuddimensioner Fo2b===
[[Löb]]: 19,70 m 
Hjulbas: 12,80+2,40 m 
Resgodsyta: 40 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor 
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

===Bilder Fo2b===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Fo2b ritning.jpg|1000 px|SJ Fo2b ritning.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Ritning SJ Fo2b. Ur Särtryck 263
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Östertälje.jpg|1000 px|Östertälje.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Persontåg mellan Östertälje och Rönninge på 1950-talet, Fo2b som tredje vagn. Detta ser ut att vara ett s.k. "mjölktåg", med tanke på hur många resgodsvagnar som medförs. Källa Digitalt museum JvmKBDB01667 (detalj).
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Glibotorp 1975.jpg|1000 px|Glibotorp 1975.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |F2K som första vagn i snälltåg i Glibotorp 1975. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB14884:03 (detalj).
|}

===Modeller Fo2b===
====Skala [[H0]]====
*Wentzels släppte en Fo2b som [[byggsats i trä och kartong]] 1942, katalognummer J31M.
*[[Vagnverkstaden]] släppte en Fo2b som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak 2017, katalognummer 524-1.

===Webreferenser Fo2b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f2 Järnväg.net: F2] (Bild och beskrivning).

[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).

===Tryckta referenser Fo2b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo2b resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1950-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 124-125 (Beskrivning), s 194 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

==Fo4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Åren 1932 och 1933 tog SJ emot fyra resgodsvagnar littera '''Fo4'''. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida, under skjutdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade fyra cylindriska ventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier.

Fo4 var lik '''Fo1''' bland trävagnarna. Vagnarna fick en direkt efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] bland de svetsade vagarna.

Vagnarna sattes in i snälltåg 9/10 Stockholm-Götebrorg och snälltåg 17/18 Stockholm-Malmö från början. När de svetsade [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] levererats sattes nitade Fo4 in i samma omlopp.

Två vagnar fick genomgångsledning för ångvärme 1933. Samtliga vagnar fick boggie m/42 så småningom, samt ventilerna ersatta med snäckventiler.

Littera ändrades till '''Fo14''' 1956, och till '''F4''' 1970.

Vagnarna slopades 1975-1978. En vagn återtogs efter slopning 1982, och modifierades till utställningsvagn 1987 med littera '''S8''', '''S28''' och '''S28L''' vid olika tillfällen, samt slopades till sist 2000.

===Huvuddimensioner Fo4===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Resgodsyta: 53 m2 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Fo4===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Mjölby 1957.jpg|1000 px|Mjölby 1957.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Fo14 i snälltåg i Mjölby 1957. Vagnen har fått moderniserad märkning, men har fortfarande Görlitzboggier. Källa Digitalt museum JvmKBDB06016 (detalj).
|}

===Modeller Fo4===
====Skala [[H0]]====
*[[Modellproduktion]] har etsplåtar för att konvertera en Heljan-vagn till Fo4.
*[[Vagnverkstaden]] [[3D-printade byggsatser]]
*:- Katalognummer 151-B SJ litt Fo4 (2021).
*:- Katalognummer 151-V SJ litt F4 (2021).

===Webreferenser Fo4===
[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, H0-skalemodeller).

[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna] (Modell i H0).

===Tryckta referenser Fo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 126-127 (Beskrivning), s 199 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

==F5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Med inspiration från [[EJ egna stålvagnar#OKB F3|OKB’s resgodsvagnar]] tog SJ emot 206 resgodsvagnar littera '''F5''' mellan 1937 och 1949. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 31 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade tre fönster per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. Vagnen var försedd med öppna plattformar. Taket var svetsat med tre snäckventiler. Vissa vagnar hade dissousgasbelysning system Dahlén, då fanns också en gasblandare och lampkåpor på taket. Övriga vagnar hade elbelysning, antingen med generator eller omformare.

F5 fick en direkt efterföljare i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a]]''' ur den svetsade generationen.

Vagnarna användes i snälltåg på huvudlinjerna från början, där ersattes de av boggievagnar när tåghastigheterna ökade. Vagnarna torde efterhand ha rullat på samtliga linjer där loktåg använts, inklusive som konduktörsvagnar i lokalgodståg och varmvagnar vid köldkänsliga ilgodstransporter.

[[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944, och ändrades sedan inte mer. Alla vagnar fick så småningom gummiinfattning på dörrfönstren (fr.o.m. 1953), och nya handtag på skjutdörrarna.

Några vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter fr.o.m. 1956 med littera '''F5-press'''. Dessa ersattes med '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|Fo1-press]]''' mot slutet av 1960-talet och återställdes till F5.

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''FV1'''.

Många vagnar har ändrats till tjänstevagnar från 1970-talet och framåt. En vagn byggdes om till generatorvagn för Skanskas utställningståg 1986, ett fönster sattes igen, vagnen målades gul och svart och fick littera '''SV1'''. Vagnen har sedemera överförts till tjänstevagnsparken med littera '''Qax''' och målats gul.

De sista FV1 togs ur trafik 1989.

F5 köptes också av [[GDG]] (nio st), [[NOJ]] (två st) och [[TGOJ]] (fem st). Vagnarna från GDG och NOJ togs över av SJ under 1940-talet. Littera F5 användes också av SJ för övertagna vagnar från [[EJ egna stålvagnar#OKB F3|OKB med stålkorg, men med ett delvis annat utförande]].

===Huvuddimensioner F5===
[[Löb]]: 14,50 m 
Hjulbas: 9,30 m 
Resgodsyta: 31 m2 
[[Sth]]: 90 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (drygt 100 vagnar) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder F5===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F5.jpg|1000 px|SJ F5.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F5 25774 1937. Källa Digitalt museum JvmKAFM00091.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:TGOJ F5.jpg|1000 px|TGOJ F5.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | TGOJ F5 133 1941. Denna vagn är försedd med dissousgasbelysning system Dahlén. Källa Digitalt museum JvmKAFM00203.
|}

===Modeller F5===
====Skala [[H0]]====
* 1988 gav [[RK Modell]] ut en F5 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]], katalognummer 960.
* [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer 142-4401 SJ litt FV1 (2000).
*:- Katalognummer 142-4501 SJ litt F5 (2000).
*:- Katalognummer 142-4601 [[TGOJ]] litt F5 (2000).
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 7080 SJ litt F5 i rödbrunt och svart med metkrok (2006).
*:- Katalognummer 7081 SJ litt F5 i rödbrunt och svart utan logotyp (2006).
*:- Katalognummer 7082 SJ litt F5 i rödbrunt, silver och svart utan logotyp (2006).
*:- Katalognummer 7083 SJ litt F5-press i rödbrunt, silver och svart, märkt "Pressbyråns tidningstransport" (2006).
*:- Katalognummer 7084 [[TGOJ]] litt F5 i grönt, silver och svart, märkt TGOJ och "resgods" (2006).
*:- Katalognummer 7085 SJ litt F5 i rödbrunt och svart märkt med metkrok och "resgods" (2008).
*:- Katalognummer 7086 SJ litt F5 i rödbrunt och ljusgrått i 1940-talsutförande utan logotyp (2008).
*:- Katalognummer 7087 SJ litt Qab (tjänstevagn) i grått (2008).
*:- Katalognummer 7088 SJ litt F5 55023 i rödbrunt och grått med grotesk "SJ" 1949-1965 (2024).
*:- Katalognummer 7089 SJ litt FV1 25792 i rödbrunt och grått utan logotyp 1970-1986 (2024).
*:- Katalognummer 7090 SJ litt FV1 25887 i rödbrunt och grått med SJ-märkning "frimärket" 1980-1990 (2024).
*:- Katalognummer 7091 SJ litt F5 25805 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1939-1950 (2024).
*:- Katalognummer 7092 SJ litt F5 25913 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1945-1965 (2024).
*:- Katalognummer 7093 SJ litt F5 25935 i rödbrunt och grått utan logotyp 1960-1970 (2024).

====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]]
*:- Katalognummer N.b.054 SJ litt F5.
*:- Katalognummer N.b.052 Banverket litt Qax (generatorvagn).

====Skala [[Z]]====
*Freudenreich Feinwerktechnik ([[Färdigmodell]]er i metall)
*:- Katalognummer 46.225.11 SJ litt FV1 i brunt och grått med SJ-märke frimärket.
*:- Katalognummer 46.225.21 Banverket litt Qhd i grått med Banverkets logotyp.

===Webreferenser F5 - förebild===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/fv1 Järnväg.net: FV1] (Bilder och beskrivning).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260962 Järnvägshistoriskt forum: F5/FV1] (Om bytet till gummiinfattade dörrfönster på F5/FV1).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=278334 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ tvåaxliga F-vagnar med stålkorg - nitat eller svetsat?]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23576.msg237745#msg237745 Svenskt MJ-forum: Resgodsvagnar - några (före-)bilder] (Fler foton på F5).

===Webreferenser F5 - modell===
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ObjectPath=/Shops/Shop46559/Products/46.225.21 Freudenreich Feinwerktechnik: Bahndienstwagen Qhd] (Modell i skala Z)

[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ObjectPath=/Shops/Shop46559/Products/46.225.11 Freudenreich Feinwerktechnik: Gepäckwagen FV1] (Modell i skala Z)

[https://frykmodell.se/n_qax_f5.html Frykmodell: Generatorvagn Qax - Komplett byggsats] (Modell i skala N).

[https://frykmodell.se/n_f5.html Frykmodell: Resgodsvagn F5/Fv1 - Komplett byggsats] (Modell i skala N).

[https://www.modellhobby.se/sv/nya-produkter?tillverkare=heljan Modellhobby.se: Heljan] (Nya serien F5 från 2024).

[http://www.hokey.nu/personvagnar/f5-45664958 Hokey.nu: F5 - SWB] (Byggbilder).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1100 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt F5/Qab] (Heljans modeller).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1101 Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt F5] (Heljans modeller)

===Tryckta referenser F5 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5 resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 128-131 (Beskrivning), s 206 (Ritning).

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg4.pdf Del 4. Resgodsvagnar och ångfinkor]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Svante Runberger: "Ritningen: SJ littera F5 resgodsvagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

===Tryckta referenser F5 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SJs resgodsvagn litt FV1 i H0!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Förhandsvisning av RK-modell's modell).

"Heljan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Nya serien F5).

Redaktionen: "Snabbtitt: SJ resgodsvagnar i H0 från Heljan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

==Ro3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1933 och 1938 tog SJ emot åtta restaurangvagnar littera '''Ro3'''. Vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. Matsalen delades in i två avdelningar av en mellanvägg utan dörr. Köket var försett med elektriskt kylskäp, vedspis och källare (d.v.s. förvaring under golvet), samt hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på korridorsidan och tre mindre fönster på kökssidan. Alla vagnar fick Görlitz-boggier vid leverans.

Ro3 närmaste föregångare var '''[[#ABo3|ABo3]]'''. Bland fyrtiotalsvagnarna leverades två nya typer av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3]] med stora likheter.

Vagnarna sattes först på linjen Stockholm-Göteborg, därefter på Stockholm-Malmö. De vagnar som anpassats till 130 km/h kunde användas i samma omlopp som svetsade Ro3.

Littera ändrades till '''Ro3a''' 1955 för att skilja på olika restaurangvagnar i stål. I början på 1960-talet anpassades fyra vagnar till 130 km/h för insatser i lokdragna expresståg, med nytt littera '''Ro3ar'''. Mot slutet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier. Littera blev '''R5''' efter 1970.

En vagn slopades efter en olycka 1958, övriga slopades 1970-1977.

===Huvuddimensioner Ro3===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser servering: 48 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (två vagnar) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder Ro3===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro3 nitad.jpg|1000 px|SJ Ro3 nitad.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3148 år 1936. Källa Digitalt museum JvmKAFM00107.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ro3 interiör.jpg|1000 px|Ro3 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3148, matsalen. Källa Digitalt museum JvmKAFM00113.
|}

===Modeller Ro3===
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller släppte en Ro3 som [[byggsats i trä och kartong]] 1943, katalognummer 6P.
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-2501 SJ litt Ro3 (2000).
*:- Katalognummer 142-2601 SJ litt Ro3a (2000).
*:- Katalognummer 142-2701 SJ litt R5 (2000).
*[[Dekaler o etsat]] har producerat en etsplåt för ombyggnad av en [[UGJ]]-vagn till en Ro3.
*[[Modellproduktion]] har producerat en etsplåt för ombyggnad av en [[Heljan]]vagn till Ro3.

===Webreferenser Ro3===
[https://digitaltmuseum.se/021188562929/fran-furneringen-till-tallriken-bakom-kulisserna-i-restaurangvagnen Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen] (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Modell i skala H0)

[http://www.hokey.nu/personvagnar/ro3a-38548061 Hokey.nu: RESTAURANGVAGN RO3A] (Byggbilder).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, H0-skalemodeller).

===Tryckta referenser Ro3 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 132-134 (Beskrivning), s 203-204 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"Restaurangvagn litt Ro3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Ritning).

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. 
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988

===Tryckta referenser Ro3 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"R1 i plåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014, s. 9 (Notis om etsplåtar till Ro3 i [[H0]] från [[Dekaler & etsat]]).

==RCo1==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
I syfte att få serveringsmöjligheter i tåg där en hel restaurangvagn inte behövdes skaffade SJ fem byffévagnar littera '''RCo1''' mellan 1935 och 1938. Vagnarna var inredda med en serveringsavdelning med tolv sittplatser vid bord samt en lång bardisk avsedd för stående barservering, ett mindre kök med korridor, två sittavdelningar i tredje klass med sittning 3+1 med sammanlagt 40 sittplatser, samt en toalett. Korgen kade fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, ett större och ett mindre fönster vid köket samt fem smalare fönster vid sittavdelningarna på bägge sidor. Det fanns ett mindre fönster vid toaletten. De två första vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans, övriga hade boggier m/35.

Detta var SJ:s första byffévagn. Någon direkt efterföljare bland fyrtiotalsvagnarna blev det inte, men liknande vagnar tillkom under 1960-talet i form av '''[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|B10c]]''' och '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|B1c]]'''.

Vagnarna sattes inledningsvis in på Stockholm-Mjölby och Stockholm-Krylbo. Senare förlängdes turerna till att omfatta Stockholm-Storlien och Stockholm-Alvesta. Vagnarna har också gått Stockholm-Västerås-Örebro. Under andra världskriget användes två vagnar på malmbanan Luleå-Kiruna. År 1946 gick en vagn Göteborg-Malmö. Vagnarna har också gått Göteborg-Krylbo. Från 1955 sattes vagnarna in i lokdragna expresståg, tills de ersattes av '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]]''' i den tjänsten. Den sista tjänstgöringen blev som "clubvagnar" i nattåg Stockholm-Sundsvall och Stockholm-Umeå mellan 1985 och 1987.

Den stående serveringen slog inte så väl ut från början, så bardisken kortades och ersattes med fler sittplatser i serveringsavdelningen. År 1942 hade man sexton sittplatser, 1943 blev det tjugo. Inför expresstågstjänsten 1955 hade man nått 24 sittplatser. Samtidigt höjdes [[sth]] till 130 km/h och boggierna ersattes med Minden-Deutz-boggier. I samband med klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''RBo11''', ändrat till '''RBo11r''' 1957.

En större ombyggnad genomfördes 1961 då den ena sittavdelningen gick över till serveringen, som nu fick 32 sittplatser. Baren fick en återkomst med fem barstolar. Den återstående sittavdelningen ändrades till sittning 2+2 med större bord, så att den kunde användas till servering vid behov. Antalet andra klass sittplatser blev nu tjugo. Vissa fönster ändrades vid denna ombyggnad, så att serveringsavdelningen fortfarande hade stora fönster. Vid detta tillfälle slopades underlittera '''r'''.

Nästa ombyggnad innebar 24 platser vid bord i serveringsavdelningen och tre barstolar. Sittavdelningen berördes inte. Denna ombyggnad genomfördes 1963 för en vagn och 1969 för övriga. Ombyggda vagnar fick littera '''RBo11b'''. Littera ändrades till '''RB3''' 1970.

Alla vagnar byggdes om till s.k. "clubvagnar" 1985, avsedda för nya nattåg med högre standard, kallade "InterCityNatt". Ombyggdanden innebar att sittavdelningen byggdes om till en salong med sju fåtöljer, en soffa och fyra små bord. Inredningen fräschades också upp. Serveringsavdelningen lämnades orörd vid detta tillfälle. Vagnarna märktes med "InterCityNatt" och fick nytt littera '''RS3'''.

Samtliga vagnar slopades 1987.

===Huvuddimensioner RCo1===
[[Löb]]: 23,50 m 
Hjulbas: 16,00+3,60 m 
Sittplatser andra klass: 0 
Sittplatser tredje klass: 40 
Sittplatser servering: 12 
[[#Sth|Sth: 90 km/h]] 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: Norge.

===Bilder RCo1===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ RCo1.jpg|1000 px|SJ RCo1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |SJ RCo1 3082 i Malmö 1935. Källa Digitalt museum JvmKAGA00430.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:RCo1 interiör.jpg|1000 px|RCo1 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" |Interiör från från barserveringen. Källa Digitalt museum JvmKACA00687.
|}

===Modeller RCo1===
Någon modell av RCo1 är inte känd.

===Tryckta referenser RCo1===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "RCo1 byffé- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 135-140 (Beskrivning), s 200-201 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. 
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988

==Webreferenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133367 Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1] (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260547 Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar] (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=263298 Järnvägshistoriskt forum: Årtal när 30-tals personvagnar får gummivulstövergång]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19758.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak] (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).

==Tryckta referenser - förebild==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hans Helmstein & Svante Runberger: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004.

[[Lars Olov Karlsson]]: "Lok om järnvägar. Bibel om nitat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Kort bokanmälan av Helmstein & Runberger 2004).

Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).

==Tryckta referenser - modell==
[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg. Nitad stålvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977 ([[Konvertering]] av [[Piko]] 5/536-821, 5/536-938 eller 5/536-1064 till generisk 30-talsvagn).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av [[konvertering|konverterade]] vagnar ur 30-, [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, från Ulf Essén).

[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska personvagnar av Ulf Essén).

[[RAF]]: "SJ:s 30-tals nitade personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004, s. 8 (Första notisen med provproduktion av [[Heljan]]s vagnar).

[[Rutger Friberg]]: "Tåghallen. Heljan med SJ-vagnar och containerkran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005 ([[Nürnbergmässan]]).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Kungen på H0-resa." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av Heljan-vagn till kungavagnen).

"Nya vagnar från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 23 (Återutgivning av Heljans vagnar).

[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Postvagnar]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala Z]]
[[Kategori: Arnold]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: Freudenreich]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
[[Kategori: Liliput]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: RK Modell]]
[[Kategori: SWB - MJ-tillverkare]]
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
[[Kategori: Träbyggsatser]]

SJ ellok litt F

2024-12-21T09:58:01Z

Admin: /* Tryckta referenser - modell */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mot slutet av 1930-talet beslutades att linjerna Stockholm-Göteborg och Katrineholm-Malmö skulles byggas ut till dubbelspåriga och få största tillåtna hastighet höjd till 120 km/t. Detta kunde inte [[SJ ellok litt D|'''Ds'''-loken]] hantera, så det behövdes ett nytt lok för snälltågen. För ändamålet bildades 1938 års lokkommitté, som skulle ange riktlinjerna för konstruktion av lok för de framtida dragkraftsbehoven på stambanorna. Det fördes en stor debatt om huruvida dessa lok skulle ha koppelstänger eller direktdrivna hjul. Valet föll till slut på en design med två löpaxlar och fyra direktdrivna axlar i ett fast ramverk, med förebild i den tyska [https://de.wikipedia.org/wiki/DR-Baureihe_E_18 E18]. Loken fick littera '''F''', som just hade blivit ledigt. F-loken skulle också vara starkare och snabbare än de omedelbart identifierade behoven, för att ha marginal för möjliga framtida behov. För att pröva den nya designen beställdes tre försökslok (nr 601-603) av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad med olika tekniska lösningar, som levererades 1942. Försöksloken hade tre frontrutor och en rak buffertbalk.

En första serie av F-lok på tolv lok beställdes 1943, i huvudsak baserade på försökslok 603. Denna serie levererades 1945-46 med nr 621-632. Denna serie hade svetsad korg. År 1948 och 1949 levererades en andra serie om nio lok (nr 694-702) , dessa fick nitad korg, p.g.a. problem med sprickor på de svetsade korgarna. Totalt leverades 24 F-lok. Serieloken levererades också av ASEA, ASJ Falun, Nohab och Motala Verkstad. F-loken hade utvändiga ramar i svetsad konstruktion och motorer av typ KJ 106B från ASEA med kraftöverföring med hålaxeldrift. Löpaxlarna var arrangerade som bisselboggier, och strömavtagarna var av typ BBCK. Till skillnad från försöksloken hade serieloken två frontrutor och en buffertbalk som följde frontens krökning. F-loken var SJ-röda under hela sin aktiva tid. De tre försöksloken byggdes om 1953-1957 för att närmare matcha serieloken, och fick samma tekniska utrustning, samt två frontrutor. Den raka buffertbalken kvarstod dock. Sedan byggdes samtliga F-lok om 1964-68 med nya strömavtagare typ MK2 och förbättrad förarmiljö med bland annat gummiinfattade fönster med runda hörn.

F-loken användes från början i snälltåg på stambanorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, samt i viss utsträckning Göteborg-Malmö. Den förutsedda trafiken på linjen Ånge-Boden blev begränsad. Fr.o.m. sextiotalet sattes F-lok in i flera tåg Göteborg-Malmö, och i och med införandet av [[SJ ellok litt Rb|'''Rb''']] i början på sextiotalet och [[SJ ellok litt Rc|'''Rc'''-loket]] i slutet av sextiotalet kom F-loket att sättas in i persontåg samt tåg på andra linjer såsom Norra Stambanan, Ostkustbanan, Stockholm-Oslo, Stockholm-Eskilstuna och Göteborg-Kalmar/Karlskrona. F 699 slopades efter ett haveri 1972, övriga avregistrerades 1978-83. [[Sth]] reducerades till 100 km/h på de återstående loken 1981 p.g.a. dåliga gångegenskaper.

==Huvuddimensioner==
[[Löb]]: 15,23 m Hjulbas: 11,60 m Tjänstevikt: 102,2 ton Axeltryck: 17,3 ton Effekt: 2580 kW [[Sth]]: 135 km/h Broms: tryckluft [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1'Do1' 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 603.jpg|SJ F 603]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 603, ett av försökloken i Falun 1942, leveransfoto. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04894
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 627.jpg|SJ F 627]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 627, ett serielok i leveransskick. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04898
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 623.jpg|SJ F 623]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 623 i Stockholm C 1974, efter ombyggnad med gummiinfattade fönster och ny strömavtagare MK2. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08791
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/2023021107272963e74361107e9.jpg
|-
| class="imageCaption" | Två F-lok vid Stockholm C 1967. Bägge har fått nya strömavtagare, men bara den högra har fått gummiinfattade fönster.
|}

==Litt F i modell==
===Skala [[H0]]===
*Wentzels [[byggsatser]]
*:- Katalognummer J122M SJ litt F nr 601 (prototyp), korg i trä och kartong (1942).
*:- Katalognummer J126M SJ litt F nr 621 (serielok med svetsad korg), korg i metall (1946).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Wentzel F.JPG|Wentzels F-lok]]
|-
| class="imageCaption" | Wentzels byggsats till F-lok J126M, med metallkorg. Foto: Ola Ahlström.
|}
*1945 släppte TfA Hobbytjänst ett F-lok med lokkorg i [[vitmetall]].
*Fa Hasselgren lokkorg i aluminium
*:- SJ litt F [[färdigmodell]] (1950)
*:- SJ litt F [[byggsats]] (1951)
*[[Liliput]]/Mecanic [[färdigmodell]]er i bakelit och [[zinkgjutgods]]. Serielok med svetsad korg. Loken för [[3R]] [[DC]] var avsedda för [[treräls likström|Trix Express]].
*:- Katalognummer LE257 SJ litt F nr 700 [[Treräls likström|3R DC]] (1955).
*:- Katalognummer 107 SJ litt F nr 700 [[Treräls likström|3R DC]] (1956).
*:- Katalognummer 107= SJ litt F nr 700 [[2R]] [[DC]] (1956).
*:- Katalognummer 133 SJ litt F nr 700 [[3R]] [[AC]] (1957).
*:- Katalognummer LE257 SJ litt F nr 700 [[2R]] [[DC]] (1968).
*:- Katalognummer LE257 SJ litt F nr 700 [[Treräls likström|3R DC]] (1968).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Liliput F-lok bild 1.JPG|Liliputs F-lok]]
|-
| class="imageCaption" | Liliputs F-lok. Foto: Ola Ahlström.
|}
*1974 släppte [[Hobby-Teknik]] en etsplåt till en litt. F, katalognummer E15.
*[[Perl]] [[vitmetallbyggsats]] i samarbete med [[DJH]]. Kunde även fås monterade. Serielok med svetsad korg. Loknummer 621, 624, 630 och 632, katalognummer F.624.
*:- SJ litt F [[DC]] en motor (1981).
*:- SJ litt F [[AC]] en motor (1982).
*:- SJ litt F [[DC]] två motorer (1983).
*:- SJ litt F [[AC]] två motorer (1983).
*[[Brimalm]] [[småseriemodell]]er i mässing, loknummer 696, 697, 701 och 702. Serielok med nitad korg, [[DC]].
*:- SJ litt F 1940-talsutförande (2001).
*:- SJ litt F 1960-talsutförande (2001).
*[[Jeco]] [[färdigmodell]]er i plast och metall, serielok med nitad korg i moderniserat utförande.
*:- Katalognummer F696-A110 ([[DC]]), F696-A160 ([[DCC]] ljud), F696-B110 ([[AC]]), F696-B160 ([[MFX]] ljud) SJ litt F nr 696 (2007).
*:- Katalognummer F697-A110 ([[DC]]), F697-A160 ([[DCC]] ljud), F697-B110 ([[AC]]), F697-B160 ([[MFX]] ljud) SJ litt F nr 697 (2007).
*:- Katalognummer F701-A110 ([[DC]]), F701-A160 ([[DCC]] ljud), F701-B110 ([[AC]]), F701-B160 ([[MFX]] ljud) SJ litt F nr 701 (2007).
*:- Katalognummer F702-A110 ([[DC]]), F702-A160 ([[DCC]] ljud), F702-B110 ([[AC]]), F702-B160 ([[MFX]] ljud) SJ litt F nr 702 (2007).
*:- Katalognummer F-A602 ([[DC]]), F-B602 ([[AC]]) SJ litt F nr 602 (2020).
*:- Katalognummer F-A625 ([[DC]]), F-B625 ([[AC]]) SJ litt F nr 625 (2020).
*:- Katalognummer F-A631 ([[DC]]), F-B631 ([[AC]]) SJ litt F nr 631 (2020).
*:- Katalognummer F-A700 ([[DC]]), F-B700 ([[AC]]) SJ litt F nr 700 (2020).
*Byggsvenskt/[[Dekaler & Etsat]] har ett underrede till ett F-lok

===Skala [[N]]===
*1979 släppte [[Hobby-Teknik]] en etsplåt till ett F-lok i moderniserat serieutförande i N-skalan.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:F-lok.jpg|Etsplåt till F från Hobby-Teknik.]]
|-
| class="imageCaption" | Etsplåt till F-lok i N-skala från Hobbyteknik. Foto: Ola Ahlström.
|}

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]] 

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jarnvag.net/lokguide/f Järnväg.net: F]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=241144 Järnvägshistoriskt forum: F i godståg] (F-lok i godståg de sista åren).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238168 Järnvägshistoriskt forum: F-lok i 954/854 och Ra i 85:an.] (F-lok i trafik på 1970-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=226827 Järnvägshistoriskt forum: F-lok i Lapplandspilen].

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=254175 Järnvägshistoriskt forum: Ritning F-lok] (Ritning på fronten).

[http://www.svenska-lok.se/motor.php?s=20&litra=F&typenr= Svenska lok: F]

==Webreferenser - modell==
[http://www.hokey.nu/lok/ellok-litt-f-45124358 Hokey.nu: Ellok litt F] (Byggbilder med [[Perl]]-korg och [[Roco]]underrede, [[H0]]).

[http://lokputsaren.nollan.nu/bygga-el-litt-f.html Lokputsaren: SJ elektrolok litt F] (F-lok i nollan).

[https://modelltag.se/viewtopic.php?t=1172 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar Ellok litt F] (Jeco).

[https://web.archive.org/web/20220930184407/http://www.modellrallaren.se/?p=1248 Modellrallaren: Provkörning av F-loket från Jeco] (Recension. Från Wayback Machine).

==Tryckta referenser - förebild==
Lennart Nilsson, René Sjöstrand & [[Lars Olov Karlsson]]: ''Det elektriska snälltågsloket littera F. En historik vif 80-årsjubiléet'' (TNF Bok 309). Norrköping: Trafik-nostalgiska förlaget 2022.

René Sjöstrand: "Elektrolok littera F." i ''Tåg'' nr 3/1972 (Beskrivning och ritning).

"Ellok litt F, nummer 601-603." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1976 (Ritning på lok ur prototypserien).

[[LOK]]: "F-lok ur trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1983, s. 46.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: ''Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia'' (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

Robin Högberg: "F-loket - en historik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2007 (Beskrivning och ritning).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"F-loket åter ute." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1968, s. 22 (Notis om återutgivning av F-loket från [[Liliput]]/Mecanic).

HT: "Hi-Fi I den svenska lokparken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1969 (Detaljering av [[Märklin]]s [[SJ ellok litt Da|Da]] och [[Liliput]]s F).

[[Göran Eriksson]]: "Litt F el: Modell med lång historia." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Historik över dittills tillverkade F-loksmodeller).

"Nyheter från Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Avisering av Perls F-lok).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar. Ellok litt F som byggsats i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Recension av [[Perl]]s byggsats).

[[Lars Olov Karlsson]]: "Nytt från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000, s. 17 (F, [[SJ smalspårsdiesellok litt Tp|Tp]] och DSB D).

[[Lars Olov Karlsson]]: "El-F från Brimalm." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001, s. 49 (Notis).

[[Rutger Friberg]]: "Höstens modeller från Brimalm är F och Tp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001 (Presentation).

[[Rutger Friberg]]: "F från Jeco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2007 (Snabbtitt).

[[Christer Engström]]: "Glödlampsljus i JECO:s F-lok." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008.

Bengt Nylén: "Elektrolok littera F - ett modifieringsprojekt." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 26/2016 (Modifiering av Perl F.624).

"Jeco." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020, s. 6 (Nya serien F-lok från 2020).

</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Ritningar]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Nohab]]
[[Kategori: Motala Verkstad]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Brimalm]]
[[Kategori: Byggsvenskt]]
[[Kategori: DJH]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Jeco]]
[[Kategori: Liliput]]
[[Kategori: Perl]]