Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

Micro-Trains

2025-12-07T17:34:44Z

Kasoe:

Micro-Trains är en [[amerikansk]] tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]], [[Z]] och tidigare även i [[H0n3]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1:150 (eller 1:152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet, som kom från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget", till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "[[Kadee-kopplet]]" som fungerade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1:160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde [[die-cast]] leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1:152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1:160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare i lågt tempo, när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1:160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

I slutet av 2025 så kom nyheten att Micro-Trains köpts upp av Atlas och kommer leva vidare som ett varumärke hos Atlas. Därmed så är företaget "Micro-Trains" och dess ursprung ett avslutat kapitel. Om Atlas kommer hålla fast vid Micro-Trains grundbultar med produktion i egen verkstad i USA och en månatlig utgivning med nya modeller återstår att se, det får möjligen bli en framtida uppdatering.

https://micro-trains.com/image/cache/catalog/product/2025/2501/2501-02544196A-1100x1100w.jpg 
Modern [[väderbiten]] box-car från Micro-Tains.

==Webreferenser==
[https://www.kadee.com/our-story Kadee: Our Story]

[https://www.micro-trains.com Micro-Trains] (hemsida)

==Tryckta referenser==
[[Jon Fast]]: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1985, s. 22.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1:150).

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala Z]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:47:36Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet, som kom från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget", till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare i lågt tempo, när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:42:33Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet, som kom från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget", till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare i lågt tempo, när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:41:27Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet, som kom från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget", till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare och när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:40:33Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet, som kom från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget", till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Och kontentan blev att satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare och när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:39:11Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget" till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Och kontentan blev att satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare och när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:36:42Z

Kasoe: /* Webreferenser */

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten, då hos hos Kadee, har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget" till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Och kontentan blev att satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare och när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"] 
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T16:36:26Z

Kasoe:

Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala [[N]] och [[Z]]. Bolaget började som en verksamhet i [[Kadee]] som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos [[Kadee]].

Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten, då hos hos Kadee, har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribent i tidningen Teknik för Alla på 40/50-talet. Allt började under 1944 då "Casey Jones" presenterade en artikel om ett på den tiden fantastiskt bygge av ett SJ Litt D i skalan 1/150 (eller 1/152) och spårvidden 10 mm. Året efter lyftes denna "nya skala" i ännu en artikel och presenterades som en sensation, den namngavs då till HH som stod för "Halva H0", även benämningen H00 förekom.

Verksamheten växte under de närmaste två åren och svängde över mot amerikanska modeller, signaturen "Casey Jones" ger en liten fingervisning om var uppfinnarens huvudintresse låg. Det erbjöds byggsatser, bland annat ett Hudson-lok som såldes för 75:-. I samband med att de amerikanska tågen dök upp så ändrades namnet från den ursprungliga artikelns namn "Micro-tåget" till "Micro-Trains". Det var ganska stor aktivitet under några år men i en tid där många modellrallare kämpade med övergången från nollan till de "små" tågen i H0 var det svårt att få fäste för en ännu mindre skala, tillverkningen och satsningen på H00 gick trögt. Efterkrigsåren gjorde det också svårt att få tag på material, magneter var knepigt och de för tiden små motorerna var en utmaning.

En satsning på amerikanska modeller innebär att en lansering i USA låg nära till hands. Tyvärr gick det inte att uppbringa intresse hos någon av de större agenterna och hela projektet stupade 1948 efter att ha slukat en mindre förmögenhet. Totalt såldes ca 100 modeller av respektive lok, personvagnar och godsvagnar, idag är det riktiga rariteter! Och kontentan blev att satsningen på modelljärnvägar mindre än H0 var nog i ärlighetens namn 10-20 år för tidig. Formarna till modellerna (som ännu lär finnas kvar hos [[Kadee]]) såldes till ett företag som hette Kemtron innan de hamnade hos Kadee. Det gjordes lite försök att producera vagnar under namnet "Micro-Trains" men avsaknaden av tillgängliga lok gjorde att den gick trögt, dock lär den ha pågått och kanske tyckte köpare att det kunde vara kul att ha en miniatyrvagn som prydnad, men det tog aldrig fart. Man arbetade också fram varianter på "Kadee-kopplet" som fungeade i N-skala, även hjulaxlar och ramverk till vagnar för självbyggen fanns i sortimentet.

Sen kommer vi fram till åren runt 1960 då man på Kadee hörde att det i Europa började dyka upp en ny skala i 1/160. Den var i sin tur sprungen ur företaget [[Lone Star]] som gjorde die-cast leksaker för 8 mm spårvidd. Det var omotoriserade modeller med plasträls som man fick putta runt. År 1960 elektrifierade man modellerna, skalan angavs till 1/152 och spårvidden korrigerades till 9 mm. Vid samma tidpunkt kom den tyska tillverkaren [[Arnold]] ut med modeller i skala 1/160 för 9 mm spårvidd som de kallade för [[N]]. Efter några år gav [[Lone Star]] upp, [[Arnold]] drev skalan vidare och inom några få år hade den kommit upp till andra plats efter H0, tiden för N-skalan var inne.

[[Kadee]] hade jobbat vidare och när nyheten om den europeiska N-skalan kom så hamnade de i ett dilemma. Deras "Micro-Trains" var lite för stora när de kördes med modeller i skalan 1/160, skulle man ge upp eller ta fram nya modeller i N-skala? Beslutet blev att ta fram nya modeller och börja producera N-skale modeller med amerikansk förebild, något som har lyckats väl. Man hade koppel, hjulaxlar, ramverk och den första egna vagnen under namnet Micro-Trains släpptes i november 1972. Kadee grundades av två bröder, Keith och Dave (Kadee = KD) Edwards, och 1990 delades bolaget och bröderna tog var sitt bolag att driva vidare som separata verksamheter. Namnet Micro-Trains finns kvar och är idag ett starkt varumärke, även om resan varit lång och mycket hänt på vägen så är det ändå lite kul att just namnet Micro-Trains kan härledas till ett svcenskt ursprung i en artikel av "Casey Jones" i Teknik för Alla 1944...

==Tryckta referenser==
Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00" i [[Allt om Hobby]] Nr 5 1985, sidan 22.

==Webreferenser==
Kadee [https://www.kadee.com/our-story "Our Story"]
[https://www.micro-trains.com Micro-Trains Line] (hemsida)

[[Kategori: Micro-Trains]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala N]]

Micro-Trains

2024-06-20T15:51:00Z

Kasoe: Skapade sidan med 'Micro-Trains är en amerikansk tillverkare av (amerikanska) vagnar och koppel i skala N och Z. Bolaget började som en verksamhet i Kadee som senare ombildades till eget bolag för de mindre skalorna medan HO och större stannade kvar hos Kadee. Micro-Trains har en intressant koppling till Sverige och ursprunget till hela verksamheten, då hos hos Kadee, har sitt ursprung i en svensk MJ-rallare, Carl-Erik Nordstrand alias "Casey Jones", som var en skribe...'

Tillverkare

2024-06-20T15:40:39Z

Kasoe:

Förteckning över wiki-sidor med tillverkare av MJ-materiel

[[Accurail]] - Amerikansk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]]. 
[[ACME]] - Italiensk [[småserietillverkare]] av modelljärnvägsmaterial i [[H0]]. 
[[Ade]] - Nedlagd tysk [[småserietillverkare]] av modelljärnvägsmaterial i [[H0]]. 
[[AH Mässingschassi]] - Nedlagd svensk tillverkare av underreden i [[H0]]. 
[[Arnold]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i skala [[N]] (och [[TT]]). 
[[Auhagen]] - Tysk tillverkare av [[byggnader]] i [[H0]], [[TT]] och [[N]]. 
[[B Models]] - Belgisk tillverkare av modeller i [[H0]], några med svensk förebild. 
[[Bachmann]] - Uppköpt amerikansk/kinesisk tillverkare av modeller i [[G]], [[0]], [[0n30]], [[00]], [[009]], [[H0]] och [[N]]. 
[[Bemo]] - Tysk tillverkare av smalspårsmodeller i [[H0m]], [[H0e]], [[0m]] samt enstaka modeller i [[H0]] och [[N]]. 
[[Berliner-TT-Bahnen]] - Nedlagd östtysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[TT]]. 
[[Brawa]] - Tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[G|IIm]], [[Skala 0|0]], [[H0]], [[TT]], [[N]] och [[Z]]. 
[[Brekina]] - Tysk tillverkare av fordonsmodeller i skala [[H0]]. 
[[Brimalm]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av lok i [[H0]] och [[H0n3]]. 
[[CM Laser]] - Italiensk legotillverkare av modeller. 
[[Danske Loksounds]] - Dansk tillverkare av ljud till ESU-dekodrar. 
[[Dekaler o etsat]] - Svensk [[småserietillverkare]] av fordon i [[H0]], [[H0n3]] och enstaka i [[0e]], samt dekaler. 
[[Dekas]] - Dansk tillverkare av färdigmodeller i [[H0]]. 
[[DJH]] - Brittisk tillverkare av lokbyggsatser i mässing/vitmetall i [[00]], [[H0]], [[H0m]] och [[0]]. 
[[Electrotren]] - Nedlagd/uppköpt spansk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i främst [[H0]]. 
[[Emtepe]] - Nedlagd tillverkare av svenska lok i [[H0]]. 
[[Entec]] - Svensk tillverkare av tillbehör, främst till kontaktledning i [[H0]] och [[N]]. 
[[ESU]] - Tysk tillverkare av dekodrar och tekniskt avancerade modeller i [[H0]]. 
[[Faller]] - Tysk tillverkare av husbyggsatser i [[H0]], [[TT]], [[N]] och [[Z]]. Har även fungerande bilar i [[H0]]. 
[[Fleischmann]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[N]]. Tidigare även i [[0]] och [[H0]]. 
[[Frykmodell]] - Svensk [[småserietillverkare]] av fordon och landskapsdetaljer i skala [[N]], och en del i [[H0]]. 
[[GOSVV]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av fordon i [[H0n3]] och [[019,8]]. 
[[HAG Modelleisenbahnen]] - Schweizisk tillverkare av modelljärnvägsmateriel i [[H0]] och tidigare i [[0]]. 
[[Heljan]] - Dansk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]], [[0]], [[00]], [[009]], och [[N]]. 
[[Herpa]] - Tysk tillverkare av [[vägfordon|fordons]]- och flygplansmodeller i skalorna 1:50, 1:87, 1:120, 1:160, 1:200, 1:400, 1:500 och 1:1000. 
[[HNJ Verkstad]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] i skala [[H0]], [[H0n3]], [[H0m]] och [[0m]]. 
[[HNoll]] - Svensk [[småserietillverkare]] av modeller i skala [[H0]]. 
[[Hobby-Teknik]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av modeller med svensk och kontinentaleuropeisk förebild i skala [[H0]], [[H0n3]], [[N]] och [[0]]. 
[[Hobbytrade]] - Nedlagd dansk producent av modeller, även svensk förebild, i skala [[H0]]. 
[[Hornby]] - Brittisk tillverkare av modeller i skala [[00]], [[H0]], [[TT]] och [[N]], samt tidigare i skala [[0]]. 
[[Ibertren]] - Spansk tillverkare av modeller i [[H0]] och [[N]]. 
[[Jeco]] - Svensk tillverkare av modeller i skala [[H0]]. 
[[Jouef]] - Nedlagd/uppköpt fransk tillverkare i skala [[H0]] och [[H0e]]. 
[[Kibri]] - Uppköpt/nedlagd tysk tillverkare av [[byggnader]], [[vägfordon]] och tillbehör som [[plastbyggsatser]] i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. 
[[Kadee]] - Amerikansk tillverkare av främst koppel och (amerikanska) vagnar i skala [[H0]], deras f.d. sortiment i skala N har avknoppats till bolaget [[Micro-Trains]]. 
[[Klein Modellbahn]] - Nedlagd österrikisk tillverkare av modelljärnvägar [[skala H0]]. 
[[Kleinbahn]] - Nedlagd österrikisk tillverkare av modelljärnvägar [[skala H0]]. 
[[Lehmann Gross-Bahn]] - Uppköpt tysk tillverkare av modelljärnvägar i [[skala G]]. 
[[Lenz]] - Uppköpt tysk tillverkare av [[digitala system]] och modeller i [[skala 0]]. 
[[Liliput]] - Nedlagd/uppköpt österrikisk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]] och [[H0e]]. 
[[Lima]] - Nedlagd/uppköpt italiensk tillverkare av modeller i [[H0]], [[00]], [[0]] och [[N]]. 
[[Lokputsaren]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av [[etsade byggsatser]] i [[skala 0]] och [[skala 019,8]]. 
[[McK]] - Dansk [[småserietillverkare]] av modeller efter dansk förebild i [[H0]]. 
[[Micro-Trains]] - Amerikansk tillverkare av modeller i skala [[N]] och [[Z]]. Främst vagnar i korta serier. 
[[Modell-Mekanik]] - Svensk [[småserietillverkare]] i Växjö av modeller i skala [[H0]], [[0]] och [[1]]. 
[[Modellproduktion]] - Svensk [[småserietillverkare]] i Gävle av modeller i skala [[N]] och [[H0]]. 
[[Märklin]] - Tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]], [[Skala 1|1]], samt [[Z]]. 
[[Möllehems Gårdsproduktion]] - Svensk [[småserietillverkare]] av funktionsdekodrar för anläggningsdrift och modeller i skala [[N]] 
[[NMJ]] - Norsk tillverkare med brett norskt och svenskt sortiment i [[H0]], samt en del i [[skala 0]]. 
[[Nmodell]] - Svensk [[småserietillverkare]] av fordon i skala [[N]]. 
[[ONE87|ONE:87]] - Svensk småserietillverkare av exklusiva modeller i [[H0]]. 
[[Peco]] - Brittisk tillverkare av framför allt spår i många skalor ([[Z]], [[N]], [[H0]], [[00]], [[0]], [[1]], [[H0e]], [[H0m]], [[016,5]], [[SM-32]] och [[G]]). 
[[Perl]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av lok, motorvagnar och vagnar samt av byggdetaljer för sådana, i [[H0]]. 
[[Piko]] - Tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[G]], [[H0]], [[TT]] och [[N]]. 
[[Pocher]] - Nedlagd/uppköpt italiensk tillverkare av modeller i [[H0]]. 
[[Pola]] - Nedlagd tysk tillverkare av modelljärnvägstillbehör i [[H0]], [[N]], [[TT]] och [[G]] samt rullande materiel i [[skala 0]]. 
[[Preiser]] - Tysk tillverkare av figurer i 1:22,5, 1:24, 1:25, 1:32, 1:35, 1:43, 1:48, 1:50, 1:72, 1:87, 1:100, 1:120, 1:144, 1:160, 1:200, 1:220, 1:350, 1:400 och 1:500. 
[[Rimbo Grande]] - Svensk [[småserietillverkare]] av byggsatser i [[H0]] och [[H0n3]]. 
[[Rivarossi]] - Nedlagd/uppköpt italiensk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]], [[0]] och [[N]]. 
[[RK Modell]] - Nedlagd svensk småserietillverkare av fordon i [[H0]]. 
[[Roco]] - Österrikisk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]], [[H0e]], [[TT]], [[N]] samt tidigare i [[Skala 0|0]] och [[0m]]. 
[[Roskopf]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av fordons-, flyg- och militärmodeller i skalorna 1:87 och 1:100. 
[[RS-Modell]] - Svensk småserietillverkare av ellok i [[H0]] och [[H0n3]]. 
[[Röwa]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]] och [[N]]. 
[[Skultorps Vagn & LokVerkstad]] - Svensk [[småserietillverkare]] av lok och vagnar samt av byggdetaljer i [[H0]], [[H0n3]] och [[Skala 0|Nollan]]. 
[[SMJ]] - Svensk MJ-klubb som också gör en del svenska modeller i [[H0]] 
[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] - Svensk MJ-förening som även gör (har gjort?) svenska modeller i [[H0]]. 
[[Tillig%20Modellbahnen|Tillig Modellbahnen]] - Tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]], [[H0m]], [[H0e]] och [[TT]]. 
[[Trix]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[H0]] och [[N]] . 
[[UGJ]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] av [[H0]]-modeller i plast. 
[[Vagnverkstaden]] - Nedlagd svensk [[småserietillverkare]] i skala [[H0]], [[H0n3]], [[H0m]] och [[H0e]]. 
[[Viessmann]] - Tysk tillverkare av signaler, lampor och kontaktledning i skala [[0]], [[H0]], [[TT]], [[N]] och [[Z]]; samt ägare av [[Kibri]] och [[Vollmer]]. 
[[Vollmer]] - Nedlagd/uppköpt tysk tillverkare av [[byggnader]] och landskapsdetaljer i skala [[G]], [[H0]], [[N]], samt [[Z]]. 
[[Västerås Vagnagentur]] - Svensk [[småserietillverkare]] av byggsatser av rullande materiel i [[H0]] och [[0]]. 
[[Walthers]] - Stor amerikansk tillverkare i [[H0]] och [[N]], som dessutom är verksam som grossist och detaljist. 
[[Weinert]] - Tysk [[småserietillverkare]] i [[1]], [[0]], [[H0]], [[TT]], [[N]] och [[Z]] samt [[0m]], [[0e]], [[H0m]] och [[H0e]]. 
[[Wiking]] - Tysk tillverkare av fordonsmodeller i skalorna 1:40, 1:87 och 1:160. 
[[Zeuke & Wegwerth]] - Nedlagd östtysk tillverkare av modelljärnvägsmaterial i [[TT]] och [[H0m]], samt tidigare i [[0]] och [[H0]].
[[Kategori: Tillverkare]]

MagneMatickoppel

2024-06-20T15:32:05Z

Kasoe:

Magne-Matic-[[koppel|kopplet]] är det överlägset vanligaste kopplet på den amerikanska marknaden. [[Kadee]] tillverkar kopplet för alla skalor från [[H0]] till [[G]], och [[Micro-Trains]] tillverkar Magne-Matic koppel för [[N]]- och [[Z]]-skala. Kopplet imiterar Janney-kopplet, men är inte en [[skalenlig]] avbildning av detta, och har dessutom avkopplings- och [[rangerfunktion]]. Avkoppling sköts vanligen med en magnet under spåret, det finns både permanentmagneter och elektromagneter. Kopplet kan också kopplas av med en skruvmejsel eller dylikt. Kadee-koppel används också för europeiska modeller, [http://www.smj.org SMJ] har det som standard för H0 och [http://www.trefoten.se Trefoten] använde det för [[H0n3]].

Patentet som Micro-Trains hade på Magne-Matic kopplet gick ut för par decennier sedan, så nu finns det flera tillverkare.

Det kan vara värt att ha koll på vilken tillverkare av Magne-matic koppel man har på sina vagnar. Det går att mixa fabrikat, de kopplat mot varandra, men ska man använda rangerfunktionen med magneter så kan det lösa sig att använda samma fabrikat på sina vagnar. Micro-Trains, Atlas, Kato och Bachmann har egna varianter av kopplet, en del utan "magnet-funktionen" för rangerkoppling. En del tillverkare har valt att använda andra tillverkares koppel, Micro-Trains koppel förekommer på vissa andra tillverkares modeller.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://www.stayathome.ch/images/Kadee1.jpg
|-
| class="imageCaption" |Kadee-koppel I H0. Kroken under kopplet är till för magnetisk avkoppling.
|}

==Egenskaper hos Magne-Matic koppel==
{| class="wikitable"
| Skalenlighet 
| Liknande form och funktion. 
|-
| Skalenligt avstånd 
| Ja, under förutsättning att kopplen används till fordon utan buffertar. 
|-
| Automatisk koppling 
| Ja. 
|-
| Automatisk avkoppling 
| Ja. Kopplas av med magnet under spåret, och kan sedan skjutas ([[rangerfunktion]]). 
|-
| Säkerhet 
| Känslig för höjdjustering och spårfel, samt kan koppla ur vid passage av permanentmagnet. 
|-
| Tryckkrafter 
| Ja 
|-
| Skalor 
|
Finns för alla skalor [[Z]] - [[G]] 
|}

==Tryckta referenser==
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar. Koppel och avkopplingsmagnet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977 (Recension av Kadee-kopplet).

Torbjörn Holmberg: "Koppel..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 29/1985 (Om användningen av Kadee-koppel för svenskt [[H0n3]]).

Nils-Erik Lind: "Till avkoppling. En magetisk artikel." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 39/1989 (Hembyggda avkopplingsmagneter för [[#Kadee-kopplet|Kadee-koppel]]).

[[LOK]]: "Amerikanskt lågpriskoppel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996, s. 17 (Kadee-kopior från Intermountain).

Ola Ahlström: "Hemmagjord koppelficka för trångbodda!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 75/2001 (Lösning för att montera Kadee-koppel på små förebilder).

Göran Sandberg: "Koppla av med Kadee." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Beskrivning och tips).

[[Kategori: Koppel]]
[[Kategori: 0-koppel]]
[[Kategori: H0-koppel]]
[[Kategori: N-koppel]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: Skala Z]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Skala S]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala G]]

My wiki:Upphovsrätt

2020-07-26T15:44:24Z

Kasoe:

Se sidan [http://www.svenskmjwiki.se/My_wiki:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll Förbehåll]

My wiki:Om

2020-07-26T15:43:24Z

Kasoe: /* Om Svensk MJ-Wiki */

== Om Svensk MJ-Wiki ==
Sidan drivs ideellt av privatpersoner som anser att ett nätbaserat uppslagsverk inom MJ behövs. 
 
Materialet delas under licens enligt sidan [http://www.svenskmjwiki.se/My_wiki:Allm%C3%A4nt_f%C3%B6rbeh%C3%A5ll Förbehåll]

My wiki:Upphovsrätt

2020-07-26T15:40:47Z

Kasoe: Skapade sidan med 'Se sidan Allmänt_förbehåll'

Se sidan [[Allmänt_förbehåll]]

My wiki:Allmänt förbehåll

2020-07-26T15:31:56Z

Kasoe:

Wikins innehåll skapas av dess användare - Läs mer om hur du bidrar på sidan '''[[Regler och tips]]''' 
Informationen som finns upplagd på Wikin faller under nedanstående licensvillkor
 
 
'''Licens'''
Information och bidrag till denna wiki är licensierade under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0-licens (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv)."

Det innebär att:

'''Du har tillstånd att'''
Dela — kopiera och vidaredistribuera materialet oavsett medium eller format
Bearbeta — remixa, transformera, och bygg vidare på materialet för alla ändamål, även kommersiellt

'''Ovan tillåts med följande villkor:'''
Erkännande — Du måste ge ett korrekt erkännande, ange en hyperlänk till licensen, och ange om bearbetningar är gjorda. Du behöver göra så i enlighet med god sed och inte på ett sätt som ger en bild av att licensgivaren stödjer dig eller ditt användande.
DelaLika — Om du remixar, transformerar eller bygger vidare på materialet måste du distribuera dina bidrag under samma licens som originalet.
Inga ytterligare begränsningar — Du får inte tillämpa lagliga begränsningar eller teknologiska metoder som juridiskt begränsar andra från att gör något som licensen tillåter.

My wiki:Allmänt förbehåll

2020-07-26T15:31:00Z

Kasoe: Skapade sidan med 'Wikins innehåll skapas av dess användare - Läs mer om hur du bidrar på sidan '''Regler och tips''' Informationen som finns upplagd på Wikin faller under nedanstående...'

Wikins innehåll skapas av dess användare - Läs mer om hur du bidrar på sidan '''[[Regler och tips]]'''
Informationen som finns upplagd på Wikin faller under nedanstående licensvillkor

'''Licens'''
Information och bidrag till denna wiki är licensierade under en Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0-licens (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.sv)."

Det innebär att:

'''Du har tillstånd att'''
Dela — kopiera och vidaredistribuera materialet oavsett medium eller format
Bearbeta — remixa, transformera, och bygg vidare på materialet för alla ändamål, även kommersiellt

'''OVan sker med följande villkor:'''
Erkännande — Du måste ge ett korrekt erkännande, ange en hyperlänk till licensen, och ange om bearbetningar är gjorda. Du behöver göra så i enlighet med god sed och inte på ett sätt som ger en bild av att licensgivaren stödjer dig eller ditt användande.
DelaLika — Om du remixar, transformerar eller bygger vidare på materialet måste du distribuera dina bidrag under samma licens som originalet.
Inga ytterligare begränsningar — Du får inte tillämpa lagliga begränsningar eller teknologiska metoder som juridiskt begränsar andra från att gör något som licensen tillåter.

Nohab diesellok typ AA16

2020-01-07T17:40:14Z

Kasoe: /* Skala N */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
AA16 var namnet på de "rundnosade" diesellok Nohab tillverkade med licensavtalet som ingåtts med General Motors (GM) 1949 som grund. Loken var dieselelektriska med två treaxliga boggier, samt från början försedda med olika motorer ur GM:s [https://en.wikipedia.org/wiki/EMD_567 EMD 567-serie], normalt i V16 konfiguration. Loken var avseedda för linjetjänst och hade en förarhytt i varje ände. Nohab sålde AA16 i olika utföranden till danska statsbanorna (DSB), norska statsbanorna (NSB) och ungerska MAV 1954-65. Dessutom såldes liknande lok till belgiska och luxemburgiska statsbanorna grundat på andra licenser från GM.

DSB köpte in 59 lok mellan 1954 och 1965 för att ersätta ånglok på huvudlinjerna, som gavs littera MY. Nohab hade huvudansvaret, men delar av loken byggdes i Danmark. Från början användes loken för expresståg och tunga godståg, men mot slutet överfördes de till regionaltåg och lättare godståg. I början på 1990-talet var loken övertaliga i Danmark, varvid inledningsvis sju lok såldes till Sverige, till bland andra Tågab, och fick littera TMY. Efterhand har flera lok sålts till Sverige, sammanlagt sjutton lok. I Sverige har TMY i huvudsak använts i godstrafik. Tågab 106 målades efter amerikanska "Great Northern" för inspelningen av "Dancer in the Dark" 1999. Idag (2018) finns svenska TMY hos Tågab, Ralcare/Three T, Svensk Tågkraft och Strukton Rail.

Som komplettering till MY köpte DSB 45 AA16 för tjänst på bibanor 1960-1962, littera MX. Dessa var lättare och hade en tolvcylindrig variant av [https://en.wikipedia.org/wiki/EMD_567 EMD 567]. I början på 1990-talet börjande även dessa att säljas till svenska operatörer, t.ex. Inlandsbanan AB (Ibab) och BSX, och fick littera TMX. Sammanlagt köptes elva lok av svenska operatörer. Dessa har bytt ägare flera gånger, och kvarvarande lok finns idag (2018) hos Railcare/Three T, Svensk Tågkraft och Nordic Re-finance.

NSB köpte också AA16 1957-1969 för att ersätta ånglok på ej elektrifierade linjer. NSB:s lok fick littera Di3 och fanns i två varianter, Di3a (32 lok) och Di3b (3 lok). De sattas in på Bergenbanan, Dovrebanan och Nordlandsbanan. När Bergenbanan och Dovrebanan elektrifierats på 1960-talet överfördes flera lok till bibanor. Di3 blev övertaliga hos NSB 2001, varvid fem lok lok såldes till Ofotbanan. Ofotbanan använde dessa till godståg även i Sverige. Fyra av deras lok hamnade sedermera hos Ibab, och det femte såldes till Skandinaviska Jernbanor. För närvarande (2018) är bara Ibab Di3 632 i trafik.

==Huvuddimensioner AA16==
{| class="wikitable"
| 
| TMY 
| TMX 
| Di3a 
| Di3b 
|-
| Löb (m) 
| 18,9 
| 18,3 
| 18,6 
| 18,9 
|-
| Axelavstånd (m) 
| 14,3 
| 13,7 
| ? 
| ? 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 101,6 
| 89 
| 102 
| 103 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 16,9 
| 14,8 
| 17,0 
| 17,2 
|-
| Effekt(kW) 
| 1300-1450 
| 1063-1078 
| 1305 
| 1305 
|-
| Sth (km/h) 
| 120 
| 120 
| 105 
| 146 
|-
| Broms 
| colspan="4"|tryckluft 
|-
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]] 
| (A1A)(A1A) 
| (A1A)(A1A) 
| Co'Co' 
| (A1A)(A1A) 
|-
| Kraftöverföring 
| colspan="4"|[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diesellok#Indirekt_drift_med_elektrisk_kraftöverföring_-_Dieselelektriskt_lok dieselelektrisk] 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Tågab TMY 101.jpg|1000px|Tågab 101]]
|-
| class="imageCaption" | Tågab TMY 101 i Kristinehamn 2006. Wikimedia Commons. [https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode Licens]
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Tågab TMY 106.jpg|1000px|Tågab 106]]
|-
| class="imageCaption" | Tågab TMY 106 "Great Northern" i Ängelholm 2010. Wikimedia Commons, foto: Leif Jørgensen. [https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode Licens]
|}

==AA16 i modell==
Nohab-loken har varit populära bland modelltillverkare sedan 1960-talet. Här redovisas endast lok som kommit ut med svensk märkning.
===Skala [[H0]]===
[[Heljan]] har producerat TMX i flera varianter:
* Ibab TMX 1014, katalognummer 4357 ([[2R]]), 4367 ([[3R]]) (1999)
* BSM TMX 1012, katalognummer 4358 ([[2R]]), 4368 ([[3R]]) (1999)
* BK-Tåg TMX 1042, katalognummer 43741 ([[2R]]), 43742 ([[3R]]) (2001)
* Tågab TMX 104, katalognummer 43651 ([[2R]]), 43652 ([[3R]])
[[Heljan]] har också producerat TMY:
* Tågab TMY 101, katalognummer 4409 ([[2R]]), 94409 ([[3R]]) (2000)
* Tågab TMY 106 (Great Northern-målning), katalognummer 4410 ([[2R]]), 94410 ([[3R]]) (2000)
* BK-Tåg TMY 1111, katalognummer 44111 ([[2R]]), 44112 ([[3R]]) (2001)
 
[[Märklin]] har haft flera TMY-modeller:
* Tågab 106 "Great Northern", katalognummer 37668 (2002)
* Tågab 102, katalognummer 26583 (2008)
* Strukton Rail 9505, katalognummer 37697 (2013)
 
[[Roco]] har haft flera TMY-modeller:
* Tågab 103, katalognummer 63483 (2004)
* Tågab 101, katalognummer 72741
* Tågab 106 "Great Northern", katalognummer 62859 (2011)
 
[[NMJ]] har producerat flera TMY:
* Tågab TMY 101, katalognummer 90501 (2014)
* Tågab TMY 102, katalognummer 90504 (2017)
* Three T TMY 1110, katalognummer 90503
* Railcare TMY 1122, katalognummer 90505 (aviserad)

===Skala [[N]]===
[[Nmodell]] har gjort TMY med märkning för Ibab, BK-tåg, Inlandsgods, Railcare och Strukton Rail samt en Grand Nordic TMX, som ommålningar av Katos MY i samarbete med Swed-N och "Graffen".

===Skala [[Z]]===
2019 släppte Freudenreich Feinwehrtechnik Railcare TMY 1150.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]] 
==Tryckta referenser - förebild==
Torben Andersen: ''DSB litra MY type 567. Nohab GM Diesellokomotiver i Danmark.'' Lokomotivet 1998.

Torben Andersen: ''DSB litra MX type 567. Nohab GM Diesellokomotiver i Danmark.'' Lokomotivet 1999.

Stefan Fjällemark: "Danska lok på vift. Del 1: MY och TMY." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Förebildsdata och något om utbudet av modeller).

Stefan Fjällemark: "Danska lok på vift. Del 2: MX och TMX." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Förebildsdata och något om utbudet av modeller).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Redaktionen: "Roco TMY ''Great Northern'' i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension)

Redaktionen: "NMJ Tågab TMY 102 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Recension).

Redaktionen: "Nyhetssvepet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 s. 8. (TMY i skala [[Z]]).

Niclas Westerlund: "3T till 3R - kör NMJ:s rundnosar på treräls." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019. (Konvertering av [[NMJ]] 90503 i [[H0]] till [[treräls]]).

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jarnvag.net/lokguide/di3 Järnväg.net: Di3]

[http://www.jarnvag.net/lokguide/tmx Järnväg.net: TMX]

[http://www.jarnvag.net/lokguide/tmy Järnväg.net: TMY]

[https://en.wikipedia.org/wiki/DSB_Class_MY Wikipedia: Class MY]

[https://de.wikipedia.org/wiki/NoHAB_AA16 Wikipedia: Nohab AA16] (på tyska)

[https://en.wikipedia.org/wiki/NSB_Di_3 Wikipedia: NSB Di3]

==Webreferenser - modell==
[http://da.modeltog.wikia.com/wiki/Heljan_MX Dansk Modeltog Wiki: Heljan MX] (Lista över Heljans MX-modeller).

[http://da.modeltog.wikia.com/wiki/Heljan_MY Dansk Modeltog Wiki: Heljan MY] (Lista över Heljans MY-modeller).

[https://www.habohobby.se/sv/produkter/modelljarnvag/n-skala/svensk-n-skala/lok-n/ Habo hobby: Webshop N-skala]

[http://www.modellrallaren.se/?p=2184 Modellrallaren: En jämförelse av två TMY-modeller i H0] (Jämförelse mellan Rocos och Heljans modeller).

[http://www.modellrallaren.se/?p=2160 Modellrallaren: Utvärdering av TÅGAB:s TMY från Heljan] (Recension).

[http://www.modellrallaren.se/?p=2172 Modellrallaren: Utvärdering av TÅGAB:s TMY från Roco] (Recension).
</div>

Nohab diesellok typ AA16

2020-01-07T17:39:48Z

Kasoe: /* Skala N */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
AA16 var namnet på de "rundnosade" diesellok Nohab tillverkade med licensavtalet som ingåtts med General Motors (GM) 1949 som grund. Loken var dieselelektriska med två treaxliga boggier, samt från början försedda med olika motorer ur GM:s [https://en.wikipedia.org/wiki/EMD_567 EMD 567-serie], normalt i V16 konfiguration. Loken var avseedda för linjetjänst och hade en förarhytt i varje ände. Nohab sålde AA16 i olika utföranden till danska statsbanorna (DSB), norska statsbanorna (NSB) och ungerska MAV 1954-65. Dessutom såldes liknande lok till belgiska och luxemburgiska statsbanorna grundat på andra licenser från GM.

DSB köpte in 59 lok mellan 1954 och 1965 för att ersätta ånglok på huvudlinjerna, som gavs littera MY. Nohab hade huvudansvaret, men delar av loken byggdes i Danmark. Från början användes loken för expresståg och tunga godståg, men mot slutet överfördes de till regionaltåg och lättare godståg. I början på 1990-talet var loken övertaliga i Danmark, varvid inledningsvis sju lok såldes till Sverige, till bland andra Tågab, och fick littera TMY. Efterhand har flera lok sålts till Sverige, sammanlagt sjutton lok. I Sverige har TMY i huvudsak använts i godstrafik. Tågab 106 målades efter amerikanska "Great Northern" för inspelningen av "Dancer in the Dark" 1999. Idag (2018) finns svenska TMY hos Tågab, Ralcare/Three T, Svensk Tågkraft och Strukton Rail.

Som komplettering till MY köpte DSB 45 AA16 för tjänst på bibanor 1960-1962, littera MX. Dessa var lättare och hade en tolvcylindrig variant av [https://en.wikipedia.org/wiki/EMD_567 EMD 567]. I början på 1990-talet börjande även dessa att säljas till svenska operatörer, t.ex. Inlandsbanan AB (Ibab) och BSX, och fick littera TMX. Sammanlagt köptes elva lok av svenska operatörer. Dessa har bytt ägare flera gånger, och kvarvarande lok finns idag (2018) hos Railcare/Three T, Svensk Tågkraft och Nordic Re-finance.

NSB köpte också AA16 1957-1969 för att ersätta ånglok på ej elektrifierade linjer. NSB:s lok fick littera Di3 och fanns i två varianter, Di3a (32 lok) och Di3b (3 lok). De sattas in på Bergenbanan, Dovrebanan och Nordlandsbanan. När Bergenbanan och Dovrebanan elektrifierats på 1960-talet överfördes flera lok till bibanor. Di3 blev övertaliga hos NSB 2001, varvid fem lok lok såldes till Ofotbanan. Ofotbanan använde dessa till godståg även i Sverige. Fyra av deras lok hamnade sedermera hos Ibab, och det femte såldes till Skandinaviska Jernbanor. För närvarande (2018) är bara Ibab Di3 632 i trafik.

==Huvuddimensioner AA16==
{| class="wikitable"
| 
| TMY 
| TMX 
| Di3a 
| Di3b 
|-
| Löb (m) 
| 18,9 
| 18,3 
| 18,6 
| 18,9 
|-
| Axelavstånd (m) 
| 14,3 
| 13,7 
| ? 
| ? 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 101,6 
| 89 
| 102 
| 103 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 16,9 
| 14,8 
| 17,0 
| 17,2 
|-
| Effekt(kW) 
| 1300-1450 
| 1063-1078 
| 1305 
| 1305 
|-
| Sth (km/h) 
| 120 
| 120 
| 105 
| 146 
|-
| Broms 
| colspan="4"|tryckluft 
|-
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]] 
| (A1A)(A1A) 
| (A1A)(A1A) 
| Co'Co' 
| (A1A)(A1A) 
|-
| Kraftöverföring 
| colspan="4"|[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diesellok#Indirekt_drift_med_elektrisk_kraftöverföring_-_Dieselelektriskt_lok dieselelektrisk] 
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Tågab TMY 101.jpg|1000px|Tågab 101]]
|-
| class="imageCaption" | Tågab TMY 101 i Kristinehamn 2006. Wikimedia Commons. [https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode Licens]
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Tågab TMY 106.jpg|1000px|Tågab 106]]
|-
| class="imageCaption" | Tågab TMY 106 "Great Northern" i Ängelholm 2010. Wikimedia Commons, foto: Leif Jørgensen. [https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode Licens]
|}

==AA16 i modell==
Nohab-loken har varit populära bland modelltillverkare sedan 1960-talet. Här redovisas endast lok som kommit ut med svensk märkning.
===Skala [[H0]]===
[[Heljan]] har producerat TMX i flera varianter:
* Ibab TMX 1014, katalognummer 4357 ([[2R]]), 4367 ([[3R]]) (1999)
* BSM TMX 1012, katalognummer 4358 ([[2R]]), 4368 ([[3R]]) (1999)
* BK-Tåg TMX 1042, katalognummer 43741 ([[2R]]), 43742 ([[3R]]) (2001)
* Tågab TMX 104, katalognummer 43651 ([[2R]]), 43652 ([[3R]])
[[Heljan]] har också producerat TMY:
* Tågab TMY 101, katalognummer 4409 ([[2R]]), 94409 ([[3R]]) (2000)
* Tågab TMY 106 (Great Northern-målning), katalognummer 4410 ([[2R]]), 94410 ([[3R]]) (2000)
* BK-Tåg TMY 1111, katalognummer 44111 ([[2R]]), 44112 ([[3R]]) (2001)
 
[[Märklin]] har haft flera TMY-modeller:
* Tågab 106 "Great Northern", katalognummer 37668 (2002)
* Tågab 102, katalognummer 26583 (2008)
* Strukton Rail 9505, katalognummer 37697 (2013)
 
[[Roco]] har haft flera TMY-modeller:
* Tågab 103, katalognummer 63483 (2004)
* Tågab 101, katalognummer 72741
* Tågab 106 "Great Northern", katalognummer 62859 (2011)
 
[[NMJ]] har producerat flera TMY:
* Tågab TMY 101, katalognummer 90501 (2014)
* Tågab TMY 102, katalognummer 90504 (2017)
* Three T TMY 1110, katalognummer 90503
* Railcare TMY 1122, katalognummer 90505 (aviserad)

===Skala [[N]]===
[[Nmodell]] har gjort TMY med märkning för Ibab, BK-tåg, Inlandsgods, Railcare och Strukton Rail samt en Grand Nordic TMX, som ommålningar av Katos MY i samarbete med Swed-N.

===Skala [[Z]]===
2019 släppte Freudenreich Feinwehrtechnik Railcare TMY 1150.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]] 
==Tryckta referenser - förebild==
Torben Andersen: ''DSB litra MY type 567. Nohab GM Diesellokomotiver i Danmark.'' Lokomotivet 1998.

Torben Andersen: ''DSB litra MX type 567. Nohab GM Diesellokomotiver i Danmark.'' Lokomotivet 1999.

Stefan Fjällemark: "Danska lok på vift. Del 1: MY och TMY." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Förebildsdata och något om utbudet av modeller).

Stefan Fjällemark: "Danska lok på vift. Del 2: MX och TMX." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Förebildsdata och något om utbudet av modeller).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Redaktionen: "Roco TMY ''Great Northern'' i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension)

Redaktionen: "NMJ Tågab TMY 102 i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Recension).

Redaktionen: "Nyhetssvepet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 s. 8. (TMY i skala [[Z]]).

Niclas Westerlund: "3T till 3R - kör NMJ:s rundnosar på treräls." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019. (Konvertering av [[NMJ]] 90503 i [[H0]] till [[treräls]]).

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jarnvag.net/lokguide/di3 Järnväg.net: Di3]

[http://www.jarnvag.net/lokguide/tmx Järnväg.net: TMX]

[http://www.jarnvag.net/lokguide/tmy Järnväg.net: TMY]

[https://en.wikipedia.org/wiki/DSB_Class_MY Wikipedia: Class MY]

[https://de.wikipedia.org/wiki/NoHAB_AA16 Wikipedia: Nohab AA16] (på tyska)

[https://en.wikipedia.org/wiki/NSB_Di_3 Wikipedia: NSB Di3]

==Webreferenser - modell==
[http://da.modeltog.wikia.com/wiki/Heljan_MX Dansk Modeltog Wiki: Heljan MX] (Lista över Heljans MX-modeller).

[http://da.modeltog.wikia.com/wiki/Heljan_MY Dansk Modeltog Wiki: Heljan MY] (Lista över Heljans MY-modeller).

[https://www.habohobby.se/sv/produkter/modelljarnvag/n-skala/svensk-n-skala/lok-n/ Habo hobby: Webshop N-skala]

[http://www.modellrallaren.se/?p=2184 Modellrallaren: En jämförelse av två TMY-modeller i H0] (Jämförelse mellan Rocos och Heljans modeller).

[http://www.modellrallaren.se/?p=2160 Modellrallaren: Utvärdering av TÅGAB:s TMY från Heljan] (Recension).

[http://www.modellrallaren.se/?p=2172 Modellrallaren: Utvärdering av TÅGAB:s TMY från Roco] (Recension).
</div>

Huvudsida

2019-08-13T06:48:21Z

Kasoe: /* Välkommen till {{SITENAME}}! */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
=Välkommen till {{SITENAME}}!=
{{SITENAME}} är till för att vara en kunskapskälla om modelljärnvägar på svenska. Wikin är inte begränsad till skala, system eller förebild, utan är till för alla MJ-intresserade, oavsett inriktning. Wikin är helt fristående och ett privat, ideellt projekt. Ett forum är utmärkt för att diskutera olika ämnen medan en Wiki lämpar sig bra för informationsspridning och fakta.

Bidra gärna med att skriva egna artiklar!

Alla kan läsa och skriva i denna wiki. För att skapa och redigera text och sidor behöver du dock vara registrerad användare. Vi har pressats till denna åtgärd efter några spam-attacker, ingen annan orsak. [[Regler och tips]].

'''[[Index|Wikins innehållsförteckning]]'''

Information till '''[[nybörjare]]'''.
==De tio nyaste artiklarna, den senaste överst==
#Ny sida med [[järnvägsförkortningar]].
# Slagit ihop sidor om skalor och spårvidder: [[normalspår]], [[smalspår]].
# Ny sida om [[stationshus]].
# Ny sida med [[trafikkoncept epok IIIa]]
# Ny sida om [[Pola]].
# Ny sida om [[lim]].
# Ny portalsida med wiki-sidor om [[tillverkare]]. Förteckningen borttagen från Index-sidan.
# Ny sida om [[RP-25]]
# Ny sida om [[svensk industri för MJ: järn och stål]]
# Nytt exempel i [[svensk industri för MJ: gruvor]] (Aitik)
</div>

Moduler

2019-04-07T17:09:46Z

Kasoe: /* Befintliga normer 0 */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer H0==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0- RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://malarmodulmote.com/wp-content/uploads/2012/01/MMM2R-2-1.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[[file/view/MMM%20Norm%203R%20Ver%202.0.pdf/546029052/MMM%20Norm%203R%20Ver%202.0.pdf|MMM-3R]]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer N==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer 0==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
Svenska tolkning av 0n3 för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA 0n3. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ FREMO 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://malarmodulmote.com/ MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] [[Boostrar till modulbanor]] [[Trafikkoncept epok IIIb]] [[Trafikkoncept epok IVa]] [[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Moduler

2019-04-07T17:08:46Z

Kasoe:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Befintliga normer H0==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0- RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://malarmodulmote.com/wp-content/uploads/2012/01/MMM2R-2-1.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[[file/view/MMM%20Norm%203R%20Ver%202.0.pdf/546029052/MMM%20Norm%203R%20Ver%202.0.pdf|MMM-3R]]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer N==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer 0==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]''' 
Svenska tolkning av 0n3 för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA 0n3. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler/ Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ FREMO 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://malarmodulmote.com/ MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 

==Andra wikiartiklar om moduler==
[[Modulträffar]] [[Boostrar till modulbanor]] [[Trafikkoncept epok IIIb]] [[Trafikkoncept epok IVa]] [[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] [[Ramverk]] [[Spår]] [[El på modelljärnvägen]] [[Signaler]] [[Landskap]]

== Lästips ==
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
</div>

Lödning

2019-01-22T22:47:24Z

Kasoe: /* Lödning av modeller i mässing eller nysilver */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Lödning används till att montera el- och elektronikkomponenter samt till sammanfogning av modeller i [[metall]]. I allmänhet används mjuklödning (d.v.s. lödning med varm lödkolv och lödtenn), även om hårdlödning (dvs lödning med gaslåga och lod) är användbart vid arbete i stål, eller då en starkare fog krävs. Teknikerna för lödning av elkomponenter och lödning av modeller är ganska olika.

Ytorna som skall lödas måste alltid vara rena för att lödtennet skall fästa. Det åstadkommer man delvis med rengöring innan lödningen, putsa delarna med slippapper, stålull eller med en glasfiberborste, men i allmänhet krävs det också ett ''flussmedel'' som kemiskt rengör ytan vid lödtillfället. Flussmedlet blir aktivt när det hettas upp vid lödningen. Det finns flera varianter av "flussmedel", flera är aggressiva och ärgar metallen. Många som bygger mässingsmodeller använder s.k. lödvatten, en ca 10-12%-ig blandning med fosforsyra som är mindre aggressiv.

Lödningar går alltid att ta bort genom att smälta lodet igen. Denna egenskap kan vara bra för att justera delar som monterats fel, men kan också försvåra när flera delar skall monteras i närheten av varandra, när man löder fast del B, så lossnar samtidigt del A osv.
==Lödning av modeller i mässing eller nysilver==
En lödstation på minst 50 W är lämplig för denna typ av arbete. Till lod används i allmänhet "vanligt" elektroniklödtenn med en smältemperatur runt ca 185 C, eller s.k. lågtemperaturtenn med en smälttemperatur runt 145 C. Elektroniklödtennet innehåller i allmänhet flussmedel inkapslat i tråden, men detta är helt otillräckligt för lödning av modeller.

Till fluss används antingen lödfett eller lödvatten. Lödfett kräver rätt hög temperatur för att vara verksamt, och måste tas bort helt innan målning. Små droppar lödfett kan förstöra en målning. Lödfett kan dock användas till att styra lödfogen till ett visst område.

Lödvatten finns i flera varianter. Det bästa lödvattnet är fosforsyra, som inte är så våldsamt kemiskt aktivt när det stelnat, och därmed kan små rester på modellen accepteras. Fosforsyra är också verksamt vid de lägsta temperaturerna. Lämplig spädning av fosforsyra för lödning i mässing är ca 12%, vid lödning i vitmetall (låg temperatur) räcker ca 6%. Järnvitriol kan vara lättare att får tag på, men är mycket mera aggressivt efter användning.

Det första steget vid en lödfog är att rengöra delarna som skall lödas. Därefter kan ena eller bägge ytorna förtennas. Det går till så att flussmedel appliceras på ytan och en liten mängd tenn sätts av på den varma lödspetsen. När kolven förs till ytan som skall förtennas börjar flussmedlet fräsa, och så småningom börjar tennet flyta ut, eventuellt får man "bre ut" tennet med kolven. När ytan täckts med tenn som fått en jämn silverglansig yta är det färdigt.

Därefter fixeras delarna som de skall sitta efter montering. Håll ihop delarna med en peang, en klädnypa eller nåt annat som lödtennet INTE fäster på, annars kan man lätt löda ihop både delar och verktyg. Flussmedel appliceras ånyo, och lödspetsen förtennas på nytt. En liten droppe smält tenn på kolven hjälper till med värmeöverföringen. Kolven förs till den största delen som skall sammanfogas vid lödstället (eftersom som den tar längst tid att värma), och när flussmedlet börjar fräsa flyter tennet ut i fogen. Vid större fogar får lödkolven flyttas runt lite för att värma så jämt som möjligt och få tennet till alla platser. En bra fog skall vara slät och silvrig i karaktären.

Efter lödarbete bör allting rengöras, framför allt måste alla rester av lödfett avlägsnas innan modellen kan målas. Varmt vatten, diskmedel och en gammal tandborste duger för rengöring, eventuellt kan man peta med en tandpetare i de små skrymslen, dit tandborsten inte når.

Vid isärmontering räcker det i allmänhet att applicera flussmedel och föra kolven till fogen som skall separeras, så kan delarna monteras isär.

==Lödning av vitmetall==
Vitmetall har mycket lägre smältpunkt än mässing och nysilver. Därför används ett speciellt vitmetallod, med smältpunkt på ca 70 C. Vid så låga temperaturer är många traditionella flussmedel inte verksamma, men fosforsyra fungerar även till detta. Det rekommenderas att använda ytterligare spädning jämfört med lödning i mässing, ca 5-6% fosforsyre inblandning kan användas för vitmetall.

För vitmetallödning är det bra att ha en lödkolv med ställbar temperatur. I övrigt går vitmetallödning till som vanlig lödning i metall, med undantag av att förtenning är onödigt. Noteras kan att med en smälttemperatur på ca 70 grader så kan delarna hanteras innan lodet har stelnat helt, låt delarna svalna ordentligt innan du hanterar dom.

Det går i allmänhet inte att ta isär en vitmetallfog med lödkolv (delarna tenderar att smälta), men eftersom smälttemperaturen på vitmetalltennet är så låg kan allt läggas i kokande vatten, varvid delarna trillar isär.

Skall en vitmetalldel fästas på någon annan metall, bör mässings- eller nysilverytan först förtennas med ''vanligt'' lödtenn. Delarna sammanfogas sedan med vitmetallod, värm alltid på mässings- eller nysilverdelen.

==Lödning av el och elektronik==
Gången vid elektroniklödning är att sammanfoga de rengjorda komponenterna, tryck den väl rengjorda och förtennade kolvspetsen mot lödstället, och tillför sist lite lödtenn. Fortsätt och värm ytterligare nån sekund, ta sen bort lödkolven. Komponenterna får inte rubbas innan tennet har stelnat. Använd enbart lödtenn med inbyggt flussmedel, det räcker i allmänhelt väl till. Använd ALDRIG lödfett eller lödvatten, eftersom dessa innehåller viss mängd syra, en lödfog med inneslutna rester av syra bryts snabbt ner om den utsätts för elektrisk ström.
==Referenser==
Göran Tholin: "Bra flyt." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|"Smalspårigt]]'' nr 58/1995. s. 7. (Om att löda med 145-graders tenn).

Björn Dahlström: "Därför fosforsyra." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|"Smalspårigt]]'' nr 58/1995. s. 19. (Om fosforsyra som flussmedel).

Lars Juhlin: "Motståndslödning." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997.

Anders Östlund: "Att löda i mässing." i Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Olof Wickström: "Hårdlödning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016.

Lars Sjölund: "Så löder du i mässing." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.

==Länkar==
[http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6dning Artikel om lödning på wikipedia]</div>

Lim

2019-01-22T22:43:48Z

Kasoe: /* Alifatiskt (resin) lim */

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material. Notera att Epoxylim är hälsovådligt, följ säkerhetsinformationen som följer med limmet.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat (PVA). Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä/papp. Limmet har relativt hög fukthalt och vid limning av material som påverkas av fukt, t.ex. tunn träfaner och/eller kartong i t.ex. laserskurna byggsatser. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Alifatiskt (resin) lim ==
Ett trälim som liknar vitlim, kallas även "Yellow Glue" eller "Carpenter's glue" på engelska. Limmet är en "resin" som har liknande egenskaper som vitlim men det hugger och torkar snabbare, det stelnar också till en hårdhet nära trä och är enklare att slipa slätt än en fog som har limmats med det mer gummiaktiga vitlimmet. Limmet är endast avsett för porösa material och har utvecklas för att bli starkare och mer fukttåligt än vitlimmet. Stavas på engelska "Aliphatic", en stavning som emellanåt också följt med in i svenskan.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

Lim

2019-01-22T22:40:59Z

Kasoe:

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material. Notera att Epoxylim är hälsovådligt, följ säkerhetsinformationen som följer med limmet.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat (PVA). Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä/papp. Limmet har relativt hög fukthalt och vid limning av material som påverkas av fukt, t.ex. tunn träfaner och/eller kartong i t.ex. laserskurna byggsatser. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Alifatiskt (resin) lim ==
Ett trälim som liknar vitlim, kallas även "Yellow Glue" eller "Carpenter's glue" på engelska. Limmet är en "resin" som har liknande egenskaper som vitlim men det hugger och torkar snabbare, det stelnar också till en hårdhet nära trä och är enklare att slipa slätt än en fog som har limmats med det mer gummiaktiga vitlimmet. Stavas på engelska "Aliphatic", en stavning som emellanåt också följt med in i svenskan.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

Lim

2019-01-22T22:31:43Z

Kasoe: /* Vitlim */

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat (PVA). Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä/papp. Limmet har relativt hög fukthalt och vid limning av material som påverkas av fukt, t.ex. tunn träfaner och/eller kartong i t.ex. laserskurna byggsatser. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

Lim

2019-01-22T22:31:19Z

Kasoe: /* Vitlim */

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat (PVA). Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä/papp. Limmet har relativt hög fukthalt och vid limning av material som påverkas av fukt, t.ex. tunn träfaner och/eller kartong i laserbyggsatser. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

Lim

2019-01-22T22:28:50Z

Kasoe: /* Vitlim */

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat (PVA). Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

Lim

2019-01-22T22:26:32Z

Kasoe: /* Snabblim */

På denna sida behandlas olika typer av lim som kan vara till nytta för modelljärnvägsbyggare.

Vid all limning gäller att ytorna som ska limmas måste vara rena och helst omålade för att limmet ska fästa bra. Rengöring och/eller slipning behövs i regel.

== Snabblim ==
Även känt som cyanoakrylatlim eller CA-lim. Kan användas på de flesta hårda material såsom plast, [[metall|metaller]], trä mm. Härdar snabbt när tillförsel av syre upphör, så fogen måste vara förhållandevis tät, och gärna pressas ihop under härdning. Finns i tunnflytande och förtjockad variant, där den tunnflytande härdar snabbast medan den tjockflytande är mera förlåtande vid mindre perfekt fogpassning. Limmar också hud snabbt, men kan i regel lösas upp med aceton. Limmet kan kombineras med en "accelerator" som påskyndas härdningen för den som önskar. Snabblim är olämplig för transparent plast eftersom plasten kan bli mjölkaktig på grund av gaserna som avges från limmet. Limmet kan ge obehag i ögon och hudirritation, en del kan utveckla allergiliknande besvär vid användning.

== Epoxilim ==
Epoxilim eller tvåkomponentlim består av härdare och bas, som inte börjar härda förrän de blandats ihop. Säljs ofta som trögflytande geléer, som blandas ihop före applikation. Andra varianter finns också. Epoxilim finns med olika härdningstid och hållfasthet, liksom med olika fyllningsmedel. Epoxispackel förekommer också. Epoxilim används för hårda material.

== Vitlim ==
Vitlim, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trälim trälim] eller snickarlim, i regel baserat på polyvinylacetat. Används för att foga samman trä och liknande material. Vitlim torkar när det exponeras för luft. För bästa resultat bör fogen pressas ihop under härdningen. Limmet är vattenlösligt i färskt tillstånd, och kan spädas ut för vissa tillämpningar, t.ex. limning av landskapsmaterial. Fäster i regel dåligt på andra material än trä. Finns för både inomhus- och utomhusbruk.

== Plastlim ==
Plastlim (för [[styrenplast]]) fungerar genom att lösa upp de sammanfogade ytorna något, så att fogas "svetsas" ihop. För att det ska fungera bra måste fogen ha god passform. Limmet binder genom att vätskan avdunstar. Plastlim finns både i tunnflytande och förtjockade varianter. De tunnflytande kan appliceras efter att delarna sammanfogats, limmet verkar med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapillärkraft kapillärkraft]. Plastlim fungerar i regel inte på andra plastsorter än styren.

== Bygglim ==
Bygglim, konstruktionslim eller montagelim (t.ex. Liquid Nails) kan användas för både hårda och vissa mjuka material. Limmet torkar när de exponeras för luft. Bygglim har många användningsområden vid landskapsbygge. Bygglim finns både i vattenbaserade och lösningsmedelsbaserade varianter.

== Smältlim ==
Smältlim appliceras uppvärmt och fogar samman materialen när det kyls ned. Smältlim fungerar på de flesta material som tål värmen, men fogen blir inte särskilt stark.

==Referenser==
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Lim Wikipedia: Lim]

My wiki:Integritetspolicy

2018-08-27T13:49:20Z

Kasoe: Skapade sidan med 'Inga uppgifter som du lämnar kommer överlämnas till någon utanför Wiki-gruppen. Angiven information används endast för att ge möjlighet att kontakta Wikins skribenter....'

Inga uppgifter som du lämnar kommer överlämnas till någon utanför Wiki-gruppen. Angiven information används endast för att ge möjlighet att kontakta Wikins skribenter. Skyddet av denna information tillhandahålls av Wiki-plattformen.

Wikins integritetspolicy i övrigt utgår ifrån att man självmant, efter att på egen hand genomfört de efterforskningar som krävs, anmäler sig och därmed också accepterar de förutsättningar som Wikin har när det gäller hantering av personliga uppgifter.

Eftersom den text som läggs in av de som bidrar inte alltid går att varken spåra eller klart identifiera så kommer ingen text i Wikin ändras vid eventuellt utträde från gruppen.

Den personliga information som Wikin sparar (Alias och E-post) kommer raderas så långt det är möjligt i den tekniska plattform som Wikin består av utan att i och med det förstöra innehållet i Wikin.

För mer detaljerad tekniks information om Wikins plattform hänvisaas till hjälpavsnittet.

Skalor för smalspår

2018-08-20T13:56:06Z

Kasoe: /* Storbritannien */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Spårvidder för smalspår i olika skalor, med [[smalspår]] avses spårvidd som är smalare än 1435 mm. (Att notera är att det även finns s.k. ''bredspår'' i olika länder, bl.a. Spanien, Finland, Ryssland.) De smalspårvidder som används på modelljärnvägar i Sverige kommer huvudsakligen antingen från europeiska [[Morop]] eller amerikanska NMRA. Nedan beskrivs också de brittiska skalorna. 
==Morop==
I [[Morop]]s system för smalspår används spårvidder från mindre skalor. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spv i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", dvs 1067 mm: 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nm]]''' 
| style="text-align: center" | '''TTm''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''Sm''' 
| style="text-align: center" | '''[[0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''1m''' 
| style="text-align: center" | '''[[G]]'''* 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
| style="text-align: center" | 1/22,5 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
| style="text-align: center" | 32 mm 
| style="text-align: center" | 45 mm 
|}
*I skala 1:22,5 kör man oftast smalspår på 45 mm spv, vilket motsvarar meterspår, så smalspårvidden/skalan heter egentligen IIm.
*22,2 mm används på dagens flexräls från BEMO. 
Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan): 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''TTe''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''Se''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''1e''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
|}
*Även 23,5 mm används 
Därefter följer smalspårvidder med suffixet ''-i'': H0i, 0i, vilket är ytterligare ett steg mellan skalorna. Vanligast förekommande är nog H0i - alltså modeller i skala H0 på normalspårsräls för skala Z, som används för att avbilda 600 mm-banor (skalenligt mått = 565,5 mm). Ibland används suffixet ''-f'' istället för ''-i'' för dessa spårvidder (H0f, 0f osv). 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]''' 
| style="text-align: center" | '''Si''' 
| style="text-align: center" | '''0i''' 
| style="text-align: center" | '''1i''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
|}
NEM erkänner också andra smalspårsskalor, som skrivs med skalan följt av spårvidden i mm med nedsänkta tecken. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem010_d.pdf NEM skalaöversikt]

==NMRA==
NMRAs system för smalspår utgår i stället från förebildens spårvidd i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). Skalorna för smalspår ges då tillägget '''n''' (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spv i fot eller tum. Här hålls måtten mer exakta: 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''Nn2''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n2]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n3]]'''* 
| style="text-align: center" | '''[[Sn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0n2]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0n30]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0n3]]''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 4,5 mm 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 7 mm 
| style="text-align: center" | 10,5 mm* 
| 14,3 mm 
| style="text-align: center" | 12,7 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 19,05 mm 
|}
Två fot = 610 mm, tre fot = 914 mm. *En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas. I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs '''0n30''' även med måtet 30" översatt till fot och blir då '''0n2,5''', jämför även med H0n2,5 nedan. Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0n30]]''' (9 mm spv., ibland även '''H0n2,5'''); och även för två-fot, t.ex. '''Sn2''' (10,5 mm spv). [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA standard scales] [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.1%202009.07.pdf NMRA fine scales]

==Storbritannien==
I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges skalan följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med n följt av spårvidden i fot. Smalspårvidder för skala '''[[00]]''' - 1:76,2: '''009''' (9 mm spårvidd), '''00n3''' (tre fot spårvidd, dvs 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används '''[[0e 016,5 0n30|016,5]],''' vilket ju ligger väldigt nära 0e, och '''014''', som blir exakt två fot i brittisk 0-skala (1/43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: '''S9 -''' '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H09]]''' o.s.v.

För de större storlekarna av skalor används benämningen 16mm skala ("16mm to the foot") för Smalspår med skalan ca 1:19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder i samma skala körs då på 45 mm spårvidd. (Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan som är 1:20.3).
Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd med en skala ca 1:13.

==Sverige==
För [[skala 0]] har GMJS publicerat normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både [[019,8|891 mm]] och [http://gmjs.se/standard/B01-03.pdf? 600 mm].
Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).

==Andra wiki-artiklar om smalspår==
[[Smalspår]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Svenska lok#Lokartiklar smalspår|Smalspårslok]]

==Referenser==
Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014. (Introduktion till smalspår i förebild och modell).

==Externa länkar==
[http://smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet] [http://www.spikesys.com/Modelrr/scales.html Lista över modellskalor]</div>

Skalor för smalspår

2018-08-20T13:54:39Z

Kasoe: /* Storbritannien */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Spårvidder för smalspår i olika skalor, med [[smalspår]] avses spårvidd som är smalare än 1435 mm. (Att notera är att det även finns s.k. ''bredspår'' i olika länder, bl.a. Spanien, Finland, Ryssland.) De smalspårvidder som används på modelljärnvägar i Sverige kommer huvudsakligen antingen från europeiska [[Morop]] eller amerikanska NMRA. Nedan beskrivs också de brittiska skalorna. 
==Morop==
I [[Morop]]s system för smalspår används spårvidder från mindre skalor. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spv i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", dvs 1067 mm: 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nm]]''' 
| style="text-align: center" | '''TTm''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''Sm''' 
| style="text-align: center" | '''[[0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''1m''' 
| style="text-align: center" | '''[[G]]'''* 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
| style="text-align: center" | 1/22,5 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
| style="text-align: center" | 32 mm 
| style="text-align: center" | 45 mm 
|}
*I skala 1:22,5 kör man oftast smalspår på 45 mm spv, vilket motsvarar meterspår, så smalspårvidden/skalan heter egentligen IIm.
*22,2 mm används på dagens flexräls från BEMO. 
Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan): 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''TTe''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''Se''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''1e''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
|}
*Även 23,5 mm används 
Därefter följer smalspårvidder med suffixet ''-i'': H0i, 0i, vilket är ytterligare ett steg mellan skalorna. Vanligast förekommande är nog H0i - alltså modeller i skala H0 på normalspårsräls för skala Z, som används för att avbilda 600 mm-banor (skalenligt mått = 565,5 mm). Ibland används suffixet ''-f'' istället för ''-i'' för dessa spårvidder (H0f, 0f osv). 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]''' 
| style="text-align: center" | '''Si''' 
| style="text-align: center" | '''0i''' 
| style="text-align: center" | '''1i''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
|}
NEM erkänner också andra smalspårsskalor, som skrivs med skalan följt av spårvidden i mm med nedsänkta tecken. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem010_d.pdf NEM skalaöversikt]

==NMRA==
NMRAs system för smalspår utgår i stället från förebildens spårvidd i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). Skalorna för smalspår ges då tillägget '''n''' (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spv i fot eller tum. Här hålls måtten mer exakta: 
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''Nn2''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n2]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n3]]'''* 
| style="text-align: center" | '''[[Sn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0n2]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0n30]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0n3]]''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 4,5 mm 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 7 mm 
| style="text-align: center" | 10,5 mm* 
| 14,3 mm 
| style="text-align: center" | 12,7 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 19,05 mm 
|}
Två fot = 610 mm, tre fot = 914 mm. *En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas. I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs '''0n30''' även med måtet 30" översatt till fot och blir då '''0n2,5''', jämför även med H0n2,5 nedan. Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0n30]]''' (9 mm spv., ibland även '''H0n2,5'''); och även för två-fot, t.ex. '''Sn2''' (10,5 mm spv). [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA standard scales] [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.1%202009.07.pdf NMRA fine scales]

==Storbritannien==
I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges skalan följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med n följt av spårvidden i fot. Smalspårvidder för skala '''[[00]]''' - 1:76,2: '''009''' (9 mm spårvidd), '''00n3''' (tre fot spårvid, dvs 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används '''[[0e 016,5 0n30|016,5]],''' vilket ju ligger väldigt nära 0e, och '''014''', som blir exakt två fot i brittisk 0-skala (1/43,5). Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: '''S9 -''' '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H09]]''' o.s.v.

För de större storlekarna av skalor används benämningen 16mm skala ("16mm to the foot") för Smalspår med skalan ca 1:19, oftast med 2-fotsförebilder på 32 mm spårvidd, 3-fots förebilder körs då på 45 mm spårvidd. Denna skalan ligger ganska nära den amerikanska G-skalan som är 1:20.3.
Det finns även en variant på 2-fot som kallas 7/8"-skala. Det motsvaras av 2-fotsmodeller på 45 mm spårvidd, dvs en skala runt ca 1:13.

==Sverige==
För [[skala 0]] har GMJS publicerat normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både [[019,8|891 mm]] och [http://gmjs.se/standard/B01-03.pdf? 600 mm].
Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).

==Andra wiki-artiklar om smalspår==
[[Smalspår]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Svenska lok#Lokartiklar smalspår|Smalspårslok]]

==Referenser==
Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Stefan Nilsson: "Tema: Smalspår." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014. (Introduktion till smalspår i förebild och modell).

==Externa länkar==
[http://smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet] [http://www.spikesys.com/Modelrr/scales.html Lista över modellskalor]</div>

Regler och tips

2018-06-30T18:12:59Z

Kasoe: /* Allmänt */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Allmänt==
Ämnet för Svensk MJ-wiki är modelljärnvägar. Artiklar om annat kommer att redigeras bort. Information om förebilden kan finnas med om den har direkt koppling till modelljärnvägar, men artklar som endast behandlar förebilden passar bättre på andra platser, t.ex.:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:J%C3%A4rnv%C3%A4gshistoria Wikipedia om järnvägshistoria]

Tänk på att vara saklig och objektiv i information som du skriver in. Hänvisningar till företag och kommersiell verksamhet ska användas med försiktighet, wikin är ingen reklamkanal, denna typ av inlägg kan antingen komma att tas bort eller redigeras.

Diskussioner hör inte hemma i texten i en Wiki, här passar forum bäst, förslagsvis [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum], eller på diskussionsidorna på Wikin.

Wikin är en kollektiv skapelse. De texter som skrivs in är gemensamma, och kan alltid ändras av någon annan. Ingen har något eget hörn där man får vara ifred. Skall wikin fungera måste man också vara beredd på att kritiseras för det man skriver - det sista ordet är aldrig sagt i en wiki.

En [[sida%20att%20testa%20och%20leka%20p%C3%A5|sida att testa och leka på]].

==Ny sida==
Innan man startar upp en sida eller börjar bygga länkar så rekommenderas att man kollar att inte ämnet man är inne på inte redan har en artikel eller motsvarande. 

Namnet på en sida bör följa svenska skrivregler för rubriker (första bokstaven stor, resten små). Undantag kan göras för sidnamn som är varumärken, eller på andra språk än svenska. 

Arbetsgången för en ny artikel bör vara: [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Starting_a_new_page Skapa en sida] (kolla först så den eller ämnet inte finns redan), lägg till sidan i [[Index]] - om det är enkelt/rimligt/logiskt, i annat fall på befintlig eller ny undersida, därefter en kort länk under nya sidor på [[Huvudsida|Huvudsidan]]. Skriv kortfattat vad du gjort i sammanfattningsfältet när du redigerar något. 

När man vill länka till en tänkt framtida wiki-sida, som inte är skriven ännu, är det det olämpligt att skapa en tom sida. Om denna senare bör tas bort eller rubrikändras kan detta bara göras av en administratör. Skapa istället en [[död länk]], så kan andra skribenter utveckla eller omdirigera denna där så behövs. 

Indexsidan är tänkt som en innehållsförteckning för wikin. Externa länkar är välkomna på alla andra sidor än huvudsidan och indexsidan. 

När du är klar med dina ändringar, är det lämpligt att lägga till en länk till den uppdaterade sidan på wikins [[Huvudsida]].

==Utformning av text==
Notera att Svensk MJ-wiki för närvarande inte har någon grafisk texteditor, textformatering styrs med koder. Se [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Editing Hjälp om redigering].

Använd de format som är standard i MediaWiki. Mellanrubriker i en artikel bör vara nivå 2.

Förkortningar skrivs som egennamn om de går att uttala som ett ord (Morop), och med stora bokstäver om varje bokstav uttalas (NMRA). Litterabeteckningar skrivs dock med sedvanlig formatering.

Det är olämpligt, och kan vara ett copyrightbrott, att klippa in texter som publicerats på andra håll på internet. Det som skrivs i en wiki måste vara originaltexter skrivna direkt för wikin. 

==Uppladdning och länkning av bilder ==
I Svensk MJwiki kan du både ladda upp bilder och direktlänka till publicerade bilder. 

Använd uppladdning av bilder om det handlar om bilder som du har upphovsrätten till eller om det handlar om bilder som är fria att publicera (t.ex. Samlingsportalen). Uppladdade bilder kan formateras om, t.ex. ges en annan storlek. Notera att om du laddar upp egna bilder blir de tillgängliga för direktlänkning från andra sajter. 

Använd direktlänkning om det handlar om bilder som du hittat på internet och där upphovsrätten är okänd. Länka endast till bilder som är allmänt tillgängliga (och alltså inte skyddade med inloggning eller betalvägg). 

Om upphovsrättsligt skyddat materiel hittas på MJ-wiki kan det komma att tas bort.

Notera att det inte är möjligt att ladda upp andra dokument än bilder.
</div>

Regler och tips

2018-06-30T18:10:38Z

Kasoe: /* Uppladdning och länkning av bilder */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Allmänt==
Ämnet för Svensk MJ-wiki är modelljärnvägar. Artiklar om annat kommer att redigeras bort. Information om förebilden kan finnas med om den har direkt koppling till modelljärnvägar, men artklar som endast behandlar förebilden passar bättre på andra platser, t.ex.:
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:J%C3%A4rnv%C3%A4gshistoria Wikipedia om järnvägshistoria]

Tänk på att vara saklig och objektiv i information som du skriver in.

Diskussioner hör inte hemma i texten i en Wiki, här passar forum bäst, förslagsvis [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum], eller på diskussionsidorna på Wikin.

Wikin är en kollektiv skapelse. De texter som skrivs in är gemensamma, och kan alltid ändras av någon annan. Ingen har något eget hörn där man får vara ifred. Skall wikin fungera måste man också vara beredd på att kritiseras för det man skriver - det sista ordet är aldrig sagt i en wiki.

En [[sida%20att%20testa%20och%20leka%20p%C3%A5|sida att testa och leka på]].

==Ny sida==
Innan man startar upp en sida eller börjar bygga länkar så rekommenderas att man kollar att inte ämnet man är inne på inte redan har en artikel eller motsvarande. 

Namnet på en sida bör följa svenska skrivregler för rubriker (första bokstaven stor, resten små). Undantag kan göras för sidnamn som är varumärken, eller på andra språk än svenska. 

Arbetsgången för en ny artikel bör vara: [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Starting_a_new_page Skapa en sida] (kolla först så den eller ämnet inte finns redan), lägg till sidan i [[Index]] - om det är enkelt/rimligt/logiskt, i annat fall på befintlig eller ny undersida, därefter en kort länk under nya sidor på [[Huvudsida|Huvudsidan]]. Skriv kortfattat vad du gjort i sammanfattningsfältet när du redigerar något. 

När man vill länka till en tänkt framtida wiki-sida, som inte är skriven ännu, är det det olämpligt att skapa en tom sida. Om denna senare bör tas bort eller rubrikändras kan detta bara göras av en administratör. Skapa istället en [[död länk]], så kan andra skribenter utveckla eller omdirigera denna där så behövs. 

Indexsidan är tänkt som en innehållsförteckning för wikin. Externa länkar är välkomna på alla andra sidor än huvudsidan och indexsidan. 

När du är klar med dina ändringar, är det lämpligt att lägga till en länk till den uppdaterade sidan på wikins [[Huvudsida]].

==Utformning av text==
Notera att Svensk MJ-wiki för närvarande inte har någon grafisk texteditor, textformatering styrs med koder. Se [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Editing Hjälp om redigering].

Använd de format som är standard i MediaWiki. Mellanrubriker i en artikel bör vara nivå 2.

Förkortningar skrivs som egennamn om de går att uttala som ett ord (Morop), och med stora bokstäver om varje bokstav uttalas (NMRA). Litterabeteckningar skrivs dock med sedvanlig formatering.

Det är olämpligt, och kan vara ett copyrightbrott, att klippa in texter som publicerats på andra håll på internet. Det som skrivs i en wiki måste vara originaltexter skrivna direkt för wikin. 

==Uppladdning och länkning av bilder ==
I Svensk MJwiki kan du både ladda upp bilder och direktlänka till publicerade bilder. 

Använd uppladdning av bilder om det handlar om bilder som du har upphovsrätten till eller om det handlar om bilder som är fria att publicera (t.ex. Samlingsportalen). Uppladdade bilder kan formateras om, t.ex. ges en annan storlek. Notera att om du laddar upp egna bilder blir de tillgängliga för direktlänkning från andra sajter. 

Använd direktlänkning om det handlar om bilder som du hittat på internet och där upphovsrätten är okänd. Länka endast till bilder som är allmänt tillgängliga (och alltså inte skyddade med inloggning eller betalvägg). 

Om upphovsrättsligt skyddat materiel hittas på MJ-wiki kan det komma att tas bort.

Notera att det inte är möjligt att ladda upp andra dokument än bilder.
</div>

MJ- och hobbyhandlare

2018-06-24T06:05:21Z

Kasoe: /* Svealand */

Lista över svenska MJ-handlare. Lista handlare med länkar och eventuellt en kort beskrivning av sortimentet, inga recensioner.
==Götaland==
[http://www.eurohobby.se Eurohobby] - Ängelholm 
[http://www.habohobby.se/sv Habo Hobby] - Habo (Jönköping) 
[http://www.hobbycenter.se Hobbycenter] - Göteborg 
[http://www.lenislek-hobby.com Leni's Lek & Hobby] - Skärblacka 
[http://www.hobbymodeller.se MJ-Specialisten] - Vimmerby 
[http://www.modellcentralen.se Modellcentralen] - Malmö 
[http://www.mollehem.se/ Möllehems Gårdsproduktion] - Web 
[http://www.pervald.se Pervald] - Holmsjö

==Svealand==
[http://www.entec.se Entec]- Västerås 
[http://www.eskader.se Eskader] - Stockholm 
[http://www.frykmodell.se Frykmodell] - Web 
[http://www.hanssonstobak.se Hanssons Tobak] - Karlstad 
[http://www.signalsidan.se Hemikonsult] - Katrineholm 
[http://www.hobbybokhandeln.se Hobbybokhandeln] - Stockholm 
[http://www.jorgenedgar.se Jörgen Edgar modellbyggare] - Stockholm 
[http://www.lokstall.se Lokstall 1] - Västerås 
[http://www.materialbutiken.se Materialbutiken] - Stockholm 
[http://www.mjhobby.se MJ-Hobbyexperten] - Stockholm
[http://www.marinelektrikern.se MJ-Lokverkstan] - Norrtälje 
[http://www.modelljarnvagenshus.se Modelljärnvägens Hus] - Alunda (Uppsala) 
[http://www.rimbogrande.se Rimbo Grande] - Stockholm/Web 
[http://www.tmjkonsult.se TMJ Konsult] - Täby 
[http://www.trainshop.se TrainShop] - Stockholm 
[http://www.tagcentralen.nu Tågcentralen] - Eskilstuna 

==Norrland==
[http://www.modelljarnvag.se Modelljärnväg i Umeå] - Umeå 
[http://www.modellhobby.se Modelljärnvägsspecialisten] - Luleå

Svenska signaler i modell

2018-06-22T08:30:40Z

Kasoe:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Inledning==
I Sverige har genom åren skivsignaler, semaforer och ljussignaler använts som [[Säkerhetstjänst för MJ#huvudsignal|huvudsignaler]]. Skivsignalerna försvann från SJ 1923, men fanns kvar längre på privatbanor. Enstaka semaforer fanns kvar till 1980-talet. Ljussignaler började införas på 1920-talet. De svenska ljussignalerna har samma signalbilder som semaforerna hade, med tillägget att vissa huvudljussignaler också fungerar som försignaler, vilket semaforerna inte gjorde. [[Säkerhetstjänst för MJ#försignal|Försignaler]] har funnits både som mekaniska signaler och ljussignaler. Signaler för växling har funnits som manöversignaler och dvärgsignaler (dvärgsignaler infördes på 1920-talet). Inledningsvis användes [http://www.ekeving.se/hi/sj-regl-1858.html dessa] signalbilder. Tolkningen av signalbilderna har varierat lite över tiden, [http://www.ekeving.se/si/pf-aldre/aldre-besked.html se här]. Svenska huvudljussignaler fick en vit rand längs kanten 1975. Idag ser svenska signalbilder ut [http://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/jarnvag/jtf/3h_signaler_systemh_webb.pdf så här]. I och med att TGOJ införde CTC, deras version av fjärrblockering, införde man också ett eget [http://web.comhem.se/akka/tgojsign.htm signalsystem]. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:stopp%20och%20f%C3%B6rsignal.jpg|stopp och försignal.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Fig 1-3 är svenska huvudsignaler som visar stopp (1941), fig 4-8 visar försignalsbesked. Generellt betyder grön blink "kör, vänta stopp"och vit blink "kör, vänta kör". Gul sidotågvägslykta (fig 7) användes för att indikera "kör, vänta kör 40" till 1973. Istället infördes försignaler som kan visa två gröna sken.
|}
 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:k%C3%B6r.jpg|kör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Fig 19-21 visar svenska huvudsignaler som visar "kör". Ett fast grönt sken har alltid betytt "kör",medan betydelsen av två och tre fasta gröna sken varierat. Från början betydde två vingar/sken sidotågväg 1 och tre vingar sidotågväg 2. Senare tolkas två sken som "kör 40" och tre som "kör 40, avkortad tågväg".
|}
 

==Placering av signaler==
Svenska signaler står normalt sett till vänster om det spår de avser, vid dubbelspår står de dock utanför respektive spår. Svenska semaforer har också vingarna till vänster om masten (i motsats till t.ex. tyska semaforer). 
===[[Säkerhetstjänst för MJ#huvudsignal|Huvudsignaler]] vid stationer===
Gränsen mellan en [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|station]] och [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] är antingen yttersta växeln eller yttersta infartssignalen. Signaler vid en station visar "stopp" tills en [[Säkerhetstjänst för MJ#Tågväg|tågväg]] är lagd. 
Svenska [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] har i princip alltid haft infartssignaler. På 1800-talet var [http://www.ekeving.se/si/mek/index.html skivsignaler och T-semaforer] vanliga. Skivsignaler var i regel placerade vid stationens yttersta växlar, medan T-semaforer står framför stationshuset och gäller infart från bägge håll. Dessa signaltyper var i regel handmanövrerade direkt vid signalen. Skivsignaler togs bort relativt tidigt, medan enstaka mindre stationer utan ställverk kunde ha kvar T-semaforer intill 1960-talet. 
Efter hand byttes äldre infartssignaler ut mot infartssemaforer utanför de yttersta växlarna, med tillräckligt med plats mellan signalen och den yttersta växeln så att det fanns plats för att växla några vagnar utan att passera infartssignalen ut på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]]. Så småningom fastställdes avståndet till minst 200 m utanför yttersta växeln, men äldre installationer kan ha kortare avstånd. Dessa semaforer var i regel tvåvingade, ibland trevingade, beroende på hur många [[Säkerhetstjänst för MJ#Tågspår|tågspår]] stationen hade. När semaforerna sattes upp, tillämpades tågvägssignalering, dvs. en vinge för huvudtågväg, två för den andra tågvägen och tre för den tredje. Infartssemaforer av denna typ var i regel kontrollerade med en [http://www.ekeving.se/stlv/mek/sib/index.html ställbock] eller ett [http://www.ekeving.se/stlv/mek/index.html mekaniskt ställverk]. Om stationen var förreglad, kunde infartssignalen bara visa "kör" när växlarna låg till avsedd tågväg. 
De flesta stationer med semaforer har inte haft utfartssignaler, vid manuell drift ges "avgång" av tågklareraren med [http://www.ekeving.se/t/sao41/sif.html signalspade, handsignal eller handlykta]. På vissa stationer fanns en särskild avgångssignal, s.k. A-signal. När utfartssemaforer användes, placerades de bredvid respektive [[Säkerhetstjänst för MJ#Tågspår|tågspår]] inne på stationsområdet. Dessa var i regel envingade eller tvåvingade. Tvåvingade semaforer har dels använts för att signalera utfart genom växelkurva, dels för att signalera utfart mot en bibana vid förgreningsstationer. 
Efterhand fr.o.m. 1920-talet ersattes infartssemaforer med infartsljussignaler. I de enklaste fallen ersattes semaforen av en motsvarande ljussignal, d.v.s. tvåvingade semaforer ersattes med treskensignaler och trevingade semaforer med femskensignaler. Det fanns också stationer med både ljussignaler och semaforer, beroende på vilken typ av ställverk som användes. Flera stationer hade ljussignaler som utfartssignaler och semaforer som infartssignaler. De sista semaforerna försvann på 1980-talet. När reläställverk installerades, var det inte ovanligt att närliggande lastplatser inkorporerades i stationsområdet. Stationer kan ha flera infartssignaler efter varandra, de kallas då yttre och inre infartssignaler. 
Slutsatsen av ovanstående blir att en rimlig minstanivå av signaler vid en svensk station är infartssignaler, antingen ljussignaler eller semaforer. Den typiska infartssignalen vid en mindre station var en semafor med två (ibland tre) vingar, eller en treskens huvudljussignal.
När ljussignaler infördes sattes, i vissa fall, även utfartsljussignaler upp. Dessa sattes då vid stationsgränsen, d.v.s. bredvid infartssignalen. Avgång gavs fortfarande manuellt av tågklareraren. Utfartssignaler är nödvändigt vid [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]]. Så småningom (beroende på ställverkstyp) infördes även utfartssignaler vid respektive tågspår, dessa benämnes ibland mellansignaler. Mellansignaler kan vara huvudljusignaler eller huvuddvärgsignaler. När [[Säkerhetstjänst för MJ#Fjärrblockering|fjärrblockering]] infördes kunde inte längre avgångssignal ges av tågklareraren, utan trafiken styrs med signalerna. För fjärrblockering krävs alltså också mellansignaler. 

===Huvudsignaler på linjen===
När signaler sattes upp, försågs de flesta [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplatser]] med semaforer, ofta en T-semafor. När lastplatsen är säkrad, visar lastplatsens signaler "kör" åt bägge håll. För att låsa upp lastplatsen för växling, måste först signalerna ställas på "stopp" i bägge riktningarna. De flesta lastplatser var lokalt säkrade med kontrollås, men i vissa fall var de förreglade från angränsande stationer. Huvudsignaler på lastplatser började tas bort fr.o.m. 1940-talet, men många fanns kvar länge. En del semaforer vid lastplatser ersattes med ljussignaler, med samma funktion. Slutsatsen blir att signaler vid en svensk lastplats är valfritt, i alla fall efter 1940-talet. 
Före automatisk linjeblockering har det funnits enstaka manuella [[Säkerhetstjänst för MJ#Blockpost|blockposter]] på linjen, oftast vid dubbelspår eller förgreningar. Vid [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] införs automatiska blockposter mellan blocksträckorna på linjen. SJ hade ett äldre system från 1940-talet med enljussignaler (fig. 3 och fig. 21) och dvärgsignaler, och ett modernare system med vanliga huvudljussignaler som blocksignaler som infördes fr.o.m. 1950-talet. (Mer detaljer om SJ's automatiska linjeblockering [http://www.ekeving.se/lb/aut/index.html här].) Slutligen finns det också enstaka s.k. signalplatser på linjen, dessa har oftast använts för att skydda trafiken vid en öppningsbar bro.

===Försignaler===
[[Säkerhetstjänst för MJ#Försignal|Försignaler]] skulle enligt bestämmelserna finnas där största tillåtna hastigheten är 80 km/h eller högre, för att tågen skall hinna stanna före en huvudsignal som visar stopp. Försignaler sätts upp 500-1000 m före huvudsignalen. Huvudsignaler utan försignaler ska istället ha ett orienteringsmärke på försignalavstånd som talar om att det kommer en huvudsignal. Även [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplatser]] utan huvudsignal (främst lastplatser, se ovan) ska ha ett orienteringsmärke. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Orientering.jpg|Orientering.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Fig 44a visar orienteringsmärke för driftplats utan huvudsignal, 44b orienteringsmärke för huvudsignal utan försignal.
|}
 Det är svårt att få plats med separata försignaler på en modelljärnväg. 500 m innan en huvudsignal blir 5,75 m i [[H0]]. Om infartssignalerna står en bit utanför yttersta växeln på en station, behöver en [[Säkerhetstjänst för MJ#stationssträcka|stationssträcka]] vara runt 15 m lång i H0 om signalerna står någorlunda skalenligt, och då står försignalerna för respektive infartssignal i princip bredvid varandra. Minskar man försignalavståndet till ett par meter innan huvudsignalen, kanske försignaler kan få plats på stora klubb- eller modulbanor, om man har 8-10 m linje mellan stationerna för H0. I [[N]]-skala är det förstås lättare. Försignaler behövs inte heller tekniskt på modelljärnvägar, för den som inte har programmerat in ''väldigt'' lång utrullning på sina dragfordon så kan ett modelltåg stanna på en kort sträcka. Man kan alltså lugnt strunta i försignaler, även om det förstås är snyggt i modell. Ljussignaler med försignaler i samma signal (svenska 4-skens och 5-skenssignaler) är enklare att få plats med. Vid station med utfartssignaler användes infartssignalerna som försignaler för utfartssignalerna, och på stationer med yttre och inre infartssignaler fungerade ofta de yttre som försignaler för de inre.

===Dvärgsignaler===
Dvärgsignaler används i huvudsak för att signalera till [[Säkerhetstjänst för MJ#Växlingsrörelse|växlingsrörelser]], men gäller även [[Säkerhetstjänst för MJ#Tågrörelse|tåg]]. (Huruvida huvudsignal har gällt för växling har varierat; under många år gjorde de ''inte'' det.) 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:dv%C3%A4rg.jpg|dvärg.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | En 4-skens dvärgsignal har 4 olika signalbilder: Fig 11a betyder "stopp" för tåg och växling, 11b "kör" för tåg och växling, 11c "kör varsamt" för tåg och växling (växellägen kontrollerade), 11d "kör varsamt" för växling (hinderfrihet och växellägen ej kontrollerade) och "stopp" för tåg.
|}
 Dvärgsignaler placeras dels på bangårdar växlingen inte enkelt kan ledas manuellt av växlingsledare, dels ibland som medgivandedvärg för att tillåta växling förbi huvudsignal som visar stopp för tåg. En dvärgsignal gäller för en signalsträcka som gäller från dvärgsignalen till 

# Stationsgräns
# En huvudsignal med tavla "Gräns för växling" (Numera gäller huvudsignaler även för växling, då blir skylten överflödig).
# Nästa dvärgsignal för samma körriktning.
# S-märke
# Slutpunkten på ett stickspår.
 Huvuddvärgsignaler är både huvudsignaler för tåg och signaler för växling. De kan ge två gröna (Fig 11 e-f) och (efter 1973) ett rött sken i tillägg till de signaler som redovisats ovan. Fig 11e betyder "kör" för tåg eller "kör varsamt" för tåg (vid grönt blinkande sken, i regel nästa huvudsignal visar "stopp".) Fig 11f betyder "kör varsamt" för tåg (i regel växelkurva).

==Skala [[N]]==
I N har [http://mollehem.se/index.php/signaler/signaler-n-svenska MGP] just introducerat svenska ljussignaler.

==Styrlogik==
Svenska signaldekodrar (för ljussignaler) finns från [http://mollehem.se/index.php/electronics/signaldekoder-sv10-detail MGP], [http://www.jeco.se/product.asp?qsLang=swe&type=2&id=902&pid=LDT510313 Jeco], [http://butik.signalsidan.se/index.php?id_category=117&controller=category Signalsidan] och [http://www.proprat.com/sigstyr/produktblad3719.pdf SigStyr]. Sigstyr avser dock att sluta med sina produkter. [http://butik.signalsidan.se/index.php?id_category=103&controller=category Signalsidan] har styrkort för analog signalstyrning av en fyrljussignal.
==Andra sidor om signaler==
[[Signaler]] [[Ljudsignaler från tåg]] [[Svenska vägskydd]]
==Källor==
[http://www.ekeving.se/t/sthb/index.html SJ Signalteknisk handbok från 1968] [http://www.ekeving.se/t/BL1916/index.html SJ Banlära 1915-16] Säkerhetsordning för Statens järnvägar 1924 </div>

http://www.modellbyggare.se/ Har ett komplett utbud av färdiga signaler för MJ bruk, även special önskade signaler kan beställas.

Index

2018-06-22T08:29:38Z

Kasoe: /* Tillverkare */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Detta index utgör Wikins innehållsförteckning.
==Allmänt==
Introduktion för '''[[nybörjare]]'''. '''[[Skalor för normalspår]]:''' [[Skala 1]], [[Skala 0]], [[Skala S|S]], [[00]], [[H0]], [[TT]], [[N]], [[Z]] '''[[Skalor för smalspår]]:''' [[G]], 1i, [[0m]], [[0n3]], [[0e 016,5 0n30|0-16.5 (m.fl)]], 0n2, Sm, [[Sn3]], [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e H09 H0n30 H0n2½]], [[H0n2]], [[H0i, H0f, H06,5|H0i H0f H06,5]], TTm, TTe, TTi, [[Nn3 Nm|Nn3, Nm]] '''[[Spårstandarder]]:''' Olika standarder för räls, växlar och hjul. [[Proto-standarder]]. '''[[Analog|Analoga körströmssystem]]:''' [[DC]], [[AC]], [[2R]], [[3R]] '''[[Digitala system]]:''' [[DCC]], [[DCC-signalen]], [[Märklin-Motorola|Märklin Digital]], FMZ, [[Selectrix]]. [[Återkoppling]], [[LocoNet]], [[Boostrar till modulbanor]] '''[[MJ-termer]]:''' Några olika begrepp inom MJ kontra förebild. '''[[Live steam]]''' för riktig ångdrift. '''[[Epoker]]; [[Svenska järnvägsepoker]]''' - ett förslag

==Att bygga modelljärnväg==
'''[[Planera en modelljärnväg|Planera en modelljärnväg:]]''' [[Industrier i modell]] '''[[Ramverk]]''' '''[[Moduler]]''' '''[[Rangerspel]]''' '''[[El på modelljärnvägen]]:''' [[Lysdioder]] '''[[Spår]]:''' [[Växlar]], [[Växeldelar]], [[Enkel försvenskning av Märklins C-räls växel|Växelklot]], [[Flexräls]], [[Spåret som modell]], [[Banunderbyggnad]], [[Code]] '''[[Signaler]]:''' [[Svenska signaler i modell]], [[Signaler med Charlieplexing]], [[Svenska vägskydd]] '''[[Landskap]]''' '''[[Hus till modelljärnvägen|Hus]]:''' [[Källor till modellmateriel]] '''[[Faller Car System]]:''' [[Faller161772]]

==Rullande materiel==
'''[[Lok]]''', '''[[Svenska lok]]''' '''[[Rälsbuss|Rälsbussar, Motorvagnar]]:''' [[Litt Y|Y]], [[Litt Yo1|Yo1]], [[Litt Y6|Y6]], [[Litt Y1|Y1]] '''[[Vagnar]]''', '''[[SJ godsvagnar]]''', '''[[GC godsvagnar]]''', [[Tyska privatbanevagnar]], [[Trepunktslagring]], [[Vagnvikt]] '''[[Koppel]]''', [[OBK]]

==Trafik==
'''[[Introduktion till MJ-trafik]]''' '''[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]]:''' [[Cab Control]], [[Walk-Around Control]], [[körkontroll]], [[körhandtag]] '''[[Säkerhetstjänst för MJ]]''' - Begrepp och funktioner för signaler, tågvägar m.m. [[Paragraf 100]] och [[System F]], metoder för trafik på trafiksvaga linjer. [[Ljudsignaler från tåg]]. '''[[Tjänstetidtabell]]''' och '''[[tågordning]]''' '''[[Grafisk tidtabell]]''' '''[[Vagnslasttrafik]]:''' [[Industrier i modell]]

==Tekniker och material==
'''[[Metall]]''' '''[[Lödning]]''' '''[[Styrenplast]]''' '''[[Sprutmålning]]''' '''[[Källor till modellmateriel]]''' '''[[Olika tekniker för byggsatser]]''': [[Byggsatser i styren|Styrenplast]], Resinplast, 3D-printade, [[Byggsatser i vitmetall|Vitmetall]], [[Byggsatser i etsad metall|Etsad metall]], Laserskurna, trä och kartong, gips

==Tillverkare==
[[Accurail]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[ACME]] - Småserietillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[Ade]] - Småserietillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[Berliner-TT-Bahnen|Berliner-TT-Bahnen]] - Nedlagd tillverkare av modelljärnvägsmaterial i TT. [[Brawa]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i IIm, 0, H0, TT, N och Z. [[Brekina]] - Tillverkare av fordonsmodeller i skala 1:87. [[Electrotren]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i främst H0. [[Faller]] - Tillverkare av modellandskapsmaterial i H0, TT, N och Z. Har även fungerande bilar i H0 [[Gebr%C3%BCder%20Fleischmann - Br%C3%B6derna%20Fleischmann|Fleischmann]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, N och 0e. [[Heljan]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, 0, 00, och N [[Herpa]] - Tillverkare av fordons- och flygplansmodeller i skalorna 1:50, 1:87, 1:160, 1:200, 1:400, 1:500 och 1:1000. [[Liliput]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och H0e. [[Modellproduktion]] - Svensk småserietillverkare i Gävle av modeller i skala [[N]] och [[H0]] [[Märklin]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, 1, samt z [[Peco]] - Brittisk tillverkare av framför allt spår i många skalor. [[Perl]] - Svensk småserietillverkare av lok, motorvagnar och vagnar samt av byggdetaljer för sådana, i H0. [[Roco]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, H0e, TT, N samt tidigare i 0. [[Roskopf]] - Nedlagd/uppköpt tillverkare av fordons-, flyg- och militärmodeller i skalorna 1:87 och 1:100. [[R%C3%B6wa|Röwa]] - Nedlagd/uppköpt tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och N. [[SWB]] - Svensk MJ-förening som även gör (har gjort?) svenska modeller i [[H0]]. [[Tillig%20Modellbahnen|Tillig Modellbahnen]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, H0m, H0e och TT. [[Trix]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och N . [[UGJ]] - Svensk småserietillverkare av H0-modeller i plast, numera upphörd. [[Vollmer]] - Tillverkare av modelllanskaps produkter i skala G, H0, N, samt Z [[Wiking]] - Tillverkare av fordonsmodeller i skalorna 1:40, 1:87 och 1:160. [[Zeuke%20%26%20Wegwerth|Zeuke & Wegwerth]] - Nedlagd tillverkare av modelljärnvägsmaterial i TT och H0m. [[Tillverkare av modelljärnvägsmateriel och kringtillbehör|Länkar till övriga tillverkare]] - Länksida med många tillverkare [[Maskindelar och teknologi]] - Om motorer, växellådor och drivenheter för MJ-bygge

[[MJ-_och_hobbyhandlare]] - Lista med svenska MJ och Hobbyhandlare

==Övrigt==

* [[Kända profiler inom svensk MJ-hobby]]
* [[Modelljärnvägsklubbar]]
* [[Allt om Hobby]]
*[[Hemsidor - klubbar & föreningar]]
*[[Hemsidor - privatpersoner]]
</div>

Index

2018-06-22T08:28:58Z

Kasoe:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Detta index utgör Wikins innehållsförteckning.
==Allmänt==
Introduktion för '''[[nybörjare]]'''. '''[[Skalor för normalspår]]:''' [[Skala 1]], [[Skala 0]], [[Skala S|S]], [[00]], [[H0]], [[TT]], [[N]], [[Z]] '''[[Skalor för smalspår]]:''' [[G]], 1i, [[0m]], [[0n3]], [[0e 016,5 0n30|0-16.5 (m.fl)]], 0n2, Sm, [[Sn3]], [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e H09 H0n30 H0n2½]], [[H0n2]], [[H0i, H0f, H06,5|H0i H0f H06,5]], TTm, TTe, TTi, [[Nn3 Nm|Nn3, Nm]] '''[[Spårstandarder]]:''' Olika standarder för räls, växlar och hjul. [[Proto-standarder]]. '''[[Analog|Analoga körströmssystem]]:''' [[DC]], [[AC]], [[2R]], [[3R]] '''[[Digitala system]]:''' [[DCC]], [[DCC-signalen]], [[Märklin-Motorola|Märklin Digital]], FMZ, [[Selectrix]]. [[Återkoppling]], [[LocoNet]], [[Boostrar till modulbanor]] '''[[MJ-termer]]:''' Några olika begrepp inom MJ kontra förebild. '''[[Live steam]]''' för riktig ångdrift. '''[[Epoker]]; [[Svenska järnvägsepoker]]''' - ett förslag

==Att bygga modelljärnväg==
'''[[Planera en modelljärnväg|Planera en modelljärnväg:]]''' [[Industrier i modell]] '''[[Ramverk]]''' '''[[Moduler]]''' '''[[Rangerspel]]''' '''[[El på modelljärnvägen]]:''' [[Lysdioder]] '''[[Spår]]:''' [[Växlar]], [[Växeldelar]], [[Enkel försvenskning av Märklins C-räls växel|Växelklot]], [[Flexräls]], [[Spåret som modell]], [[Banunderbyggnad]], [[Code]] '''[[Signaler]]:''' [[Svenska signaler i modell]], [[Signaler med Charlieplexing]], [[Svenska vägskydd]] '''[[Landskap]]''' '''[[Hus till modelljärnvägen|Hus]]:''' [[Källor till modellmateriel]] '''[[Faller Car System]]:''' [[Faller161772]]

==Rullande materiel==
'''[[Lok]]''', '''[[Svenska lok]]''' '''[[Rälsbuss|Rälsbussar, Motorvagnar]]:''' [[Litt Y|Y]], [[Litt Yo1|Yo1]], [[Litt Y6|Y6]], [[Litt Y1|Y1]] '''[[Vagnar]]''', '''[[SJ godsvagnar]]''', '''[[GC godsvagnar]]''', [[Tyska privatbanevagnar]], [[Trepunktslagring]], [[Vagnvikt]] '''[[Koppel]]''', [[OBK]]

==Trafik==
'''[[Introduktion till MJ-trafik]]''' '''[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]]:''' [[Cab Control]], [[Walk-Around Control]], [[körkontroll]], [[körhandtag]] '''[[Säkerhetstjänst för MJ]]''' - Begrepp och funktioner för signaler, tågvägar m.m. [[Paragraf 100]] och [[System F]], metoder för trafik på trafiksvaga linjer. [[Ljudsignaler från tåg]]. '''[[Tjänstetidtabell]]''' och '''[[tågordning]]''' '''[[Grafisk tidtabell]]''' '''[[Vagnslasttrafik]]:''' [[Industrier i modell]]

==Tekniker och material==
'''[[Metall]]''' '''[[Lödning]]''' '''[[Styrenplast]]''' '''[[Sprutmålning]]''' '''[[Källor till modellmateriel]]''' '''[[Olika tekniker för byggsatser]]''': [[Byggsatser i styren|Styrenplast]], Resinplast, 3D-printade, [[Byggsatser i vitmetall|Vitmetall]], [[Byggsatser i etsad metall|Etsad metall]], Laserskurna, trä och kartong, gips

==Tillverkare==
[[Accurail]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[ACME]] - Småserietillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[Ade]] - Småserietillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0. [[Berliner-TT-Bahnen|Berliner-TT-Bahnen]] - Nedlagd tillverkare av modelljärnvägsmaterial i TT. [[Brawa]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i IIm, 0, H0, TT, N och Z. [[Brekina]] - Tillverkare av fordonsmodeller i skala 1:87. [[Electrotren]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i främst H0. [[Faller]] - Tillverkare av modellandskapsmaterial i H0, TT, N och Z. Har även fungerande bilar i H0 [[Gebr%C3%BCder%20Fleischmann - Br%C3%B6derna%20Fleischmann|Fleischmann]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, N och 0e. [[Heljan]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, 0, 00, och N [[Herpa]] - Tillverkare av fordons- och flygplansmodeller i skalorna 1:50, 1:87, 1:160, 1:200, 1:400, 1:500 och 1:1000. [[Liliput]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och H0e. [[Modellproduktion]] - Svensk småserietillverkare i Gävle av modeller i skala [[N]] och [[H0]] [[Märklin]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, 1, samt z [[Peco]] - Brittisk tillverkare av framför allt spår i många skalor. [[Perl]] - Svensk småserietillverkare av lok, motorvagnar och vagnar samt av byggdetaljer för sådana, i H0. [[Roco]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, H0e, TT, N samt tidigare i 0. [[Roskopf]] - Nedlagd/uppköpt tillverkare av fordons-, flyg- och militärmodeller i skalorna 1:87 och 1:100. [[R%C3%B6wa|Röwa]] - Nedlagd/uppköpt tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och N. [[SWB]] - Svensk MJ-förening som även gör (har gjort?) svenska modeller i [[H0]]. [[Tillig%20Modellbahnen|Tillig Modellbahnen]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0, H0m, H0e och TT. [[Trix]] - Tillverkare av modelljärnvägsmaterial i H0 och N . [[UGJ]] - Svensk småserietillverkare av H0-modeller i plast, numera upphörd. [[Vollmer]] - Tillverkare av modelllanskaps produkter i skala G, H0, N, samt Z [[Wiking]] - Tillverkare av fordonsmodeller i skalorna 1:40, 1:87 och 1:160. [[Zeuke%20%26%20Wegwerth|Zeuke & Wegwerth]] - Nedlagd tillverkare av modelljärnvägsmaterial i TT och H0m. [[Tillverkare av modelljärnvägsmateriel och kringtillbehör|Länkar till övriga tillverkare]] - Länksida med många tillverkare [[Maskindelar och teknologi]] - Om motorer, växellådor och drivenheter för MJ-bygge

[[MJ-_och_hobbyhandlare]]

==Övrigt==

* [[Kända profiler inom svensk MJ-hobby]]
* [[Modelljärnvägsklubbar]]
* [[Allt om Hobby]]
*[[Hemsidor - klubbar & föreningar]]
*[[Hemsidor - privatpersoner]]
</div>

MJ- och hobbyhandlare

2018-06-22T08:27:54Z

Kasoe: /* MJ- och hobbyhandlare */

Lista över svenska MJ-handlare. Lista handlare med länkar och eventuellt en kort beskrivning av sortimentet, inga recensioner. 
 
==Götaland==
[http://www.eurohobby.se Eurohobby] - Ängelholm 
[http://www.habohobby.se/sv Habo Hobby] - Habo (Jönköping) 
[http://www.hobbycenter.se Hobbycenter] - Göteborg 
[http://www.lenislek-hobby.com Leni's Lek & Hobby] - Skärblacka 
[http://www.hobbymodeller.se MJ-Specialisten] - Vimmerby 
[http://www.modellcentralen.se Modellcentralen] - Malmö 
[http://www.mollehem.se/ Möllehems Gårdsproduktion] - Web 
[http://www.pervald.se Pervald] - Holmsjö 
 
==Svealand==
[http://www.hanssonstobak.se Hanssons Tobak] - Karlstad 
[http://www.tagcentralen.nu Tågcentralen] - Eskilstuna 
[http://www.frykmodell.se Frykmodell] - Web 
[http://www.lokstall.se Lokstall 1] - Västerås 
[http://www.entec.se Entec]- Västerås 
[http://www.signalsidan.se Hemikonsult] - Katrineholm 
[http://www.modelljarnvagenshus.se Modelljärnvägens Hus] - Alunda (Uppsala) 
[http://www.marinelektrikern.se MJ-Lokverkstan] - Norrtälje 
[http://www.tmjkonsult.se TMJ Konsult] - Täby 
[http://www.hobbybokhandeln.se Hobbybokhandeln] - Stockholm 
[http://www.materialbutiken.se Materialbutiken] - Stockholm 
[http://www.eskader.se Eskader] - Stockholm 
[http://www.rimbogrande.se Rimbo Grande] - Stockholm/Web 
[http://www.trainshop.se TrainShop] - Stockholm 
[http://www.jorgenedgar.se Jörgen Edgar modellbyggare] - Stockholm 
[http://www.mjhobby.se MJ-Hobbyexperten] - Stockholm 
 
==Norrland==
[http://www.modelljarnvag.se Modelljärnväg i Umeå] - Umeå 
[http://www.modellhobby.se Modelljärnvägsspecialisten] - Luleå

MJ- och hobbyhandlare

2018-06-22T08:27:09Z

Kasoe: Skapade sidan med 'Lista över svenska MJ-handlare. Lista handlare med länkar och en kort beskrivning av sortimentet, inga recensioner. ==Götaland== [http://www.eurohobby.se Euro...'

Lista över svenska MJ-handlare. Lista handlare med länkar och en kort beskrivning av sortimentet, inga recensioner. 
 
==Götaland==
[http://www.eurohobby.se Eurohobby] - Ängelholm 
[http://www.habohobby.se/sv Habo Hobby] - Habo (Jönköping) 
[http://www.hobbycenter.se Hobbycenter] - Göteborg 
[http://www.lenislek-hobby.com Leni's Lek & Hobby] - Skärblacka 
[http://www.hobbymodeller.se MJ-Specialisten] - Vimmerby 
[http://www.modellcentralen.se Modellcentralen] - Malmö 
[http://www.mollehem.se/ Möllehems Gårdsproduktion] - Web 
[http://www.pervald.se Pervald] - Holmsjö 
 
==Svealand==
[http://www.hanssonstobak.se Hanssons Tobak] - Karlstad 
[http://www.tagcentralen.nu Tågcentralen] - Eskilstuna 
[http://www.frykmodell.se Frykmodell] - Web 
[http://www.lokstall.se Lokstall 1] - Västerås 
[http://www.entec.se Entec]- Västerås 
[http://www.signalsidan.se Hemikonsult] - Katrineholm 
[http://www.modelljarnvagenshus.se Modelljärnvägens Hus] - Alunda (Uppsala) 
[http://www.marinelektrikern.se MJ-Lokverkstan] - Norrtälje 
[http://www.tmjkonsult.se TMJ Konsult] - Täby 
[http://www.hobbybokhandeln.se Hobbybokhandeln] - Stockholm 
[http://www.materialbutiken.se Materialbutiken] - Stockholm 
[http://www.eskader.se Eskader] - Stockholm 
[http://www.rimbogrande.se Rimbo Grande] - Stockholm/Web 
[http://www.trainshop.se TrainShop] - Stockholm 
[http://www.jorgenedgar.se Jörgen Edgar modellbyggare] - Stockholm 
[http://www.mjhobby.se MJ-Hobbyexperten] - Stockholm 
 
==Norrland==
[http://www.modelljarnvag.se Modelljärnväg i Umeå] - Umeå 
[http://www.modellhobby.se Modelljärnvägsspecialisten] - Luleå

Maskindelar och teknologi

2018-06-22T08:06:11Z

Kasoe: /* Drivenheter */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Nedan finns länkar och lite info om tillverkare av drivningar till [[lok]], [[Rälsbuss|motorvagnar]] m.m. Länkarna leder till fabrikanternas hemsidor. En del av materielen kan köpas hos svenska [[MJ- och hobbyhandlare]] medan andra köps från utlandet eller direkt från tillverkaren.
==Motorer==
[http://www.faulhaber-group.com/ Faulhaber] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) från Tyskland med mjuk och tyst gång. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad. [http://www.zephyr.dti.ne.jp/~katumi60/ Mashima] - Fempolig japansk ankarmotor. Mycket vanlig vid modellbyggen (men produktionen kommer snart att upphöra?). [http://www.maxonmotor.com/ Maxon] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) som görs i Schweiz(?). Samma prisläge som Faulhaber. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad.
==Växellådor==
[http://www.brimalm.com/ Brimalm] - Växellådor och annan teknologi för drivenhetsbyggen i [[H0]] från svensk tillverkare. [http://www.portescap.com/ Portescap] - Engelsk tillverkare som har (haft?) olika produkter med motor och växellåda, som placerades direkt på drivaxel. Raka drev gav ganska högt vinande ljud i växellådan. [[Image:rg4.jpg|rg4.jpg]] ''Portescap RG4. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.highlevelkits.co.uk/ High Level] gör utmärkta växellådor som passar till [[H0]] (och en del roliga industrilok för [[00|4 mm]]-skalan). [http://www.djhmodelloco.co.uk/accessories.asp?part=Motors DJH] tillverkar också växellådor för [[H0]] och 0. Finns på [http://www.mjhobby.se/mjhobby/prodlist.asp?qsLang=swe&type=2&id=902&code=902120 MJ-Hobbyexperten] under namnet [[JECO]].
==Drivenheter==
[http://www.hollywoodfoundry.com/ Bull Ant] - Drivenhet för [[H0]] från Australien. Levereras med Mashimamotor (så länge de finns? Se ovan). Flera spårvidder och hjuldiametrar kan väljas liksom (i princip) helt valfria axelavstånd. Konstruktionen tillhör de lite enklare men är å andra sidan relativt billig. [[Image:bullant.jpg|bullant.jpg]] ''BullAnt, motorboggie plus "dummy", alltså en likadan boggie utan motor och drev. Axelavstånd och hjuldiameter på just denna är avsedd för [[Hilding Carlsson|Hilding Carlssons]] [[Normalspår|normalspåriga]] [[Rälsbuss|rälsbuss]] littera [[Litt Yo1|Yo1]]. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.halling.at/ Halling] - Österrikisk firma som tillverkar spårvagnsmodeller i [[H0]]. Har ett fåtal drivboggier med olika axelavstånd. Enheterna har enklare motorer men går mycket fint. [[Image:halling.jpg|halling.jpg]] ''Två olika drivboggier från Leopold Halling. Den till vänster har variabelt axelavstånd genom att axlarna kan placeras i två olika hack vardera. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.tenshodo.co.jp/ Tenshodo] - Japansk tillverkare av motorboggier för [[H0]] med olika axelavstånd och hjultyper. Ganska enkel drivenhet med hög toppfart. 
[http://www.tomytec.co.jp/tomix/ Tomix] - Kompletta boggidrivningar för [[N]]-skala (9 mm spårvidd). Finns i flera storlekar, en sammanställning finns på [http://trainweb.org/tomix/chassis_dim.htm Trainweb].

==Byggdelar till drivningar==
[http://www.kkpmo.com/?lang=english Microantreibe] - Motorer, kugghjul och massor med främst små delar för bygge av egna micro-driv. Produkterna är främst inriktade mot Car-system liknande modeller, de har även radiostyrningar för Car-system applikationer.

Maskindelar och teknologi

2018-06-22T08:03:09Z

Kasoe: /* Drivenheter */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Nedan finns länkar och lite info om tillverkare av drivningar till [[lok]], [[Rälsbuss|motorvagnar]] m.m. Länkarna leder till fabrikanternas hemsidor. En del av materielen kan köpas hos svenska [[MJ- och hobbyhandlare]] medan andra köps från utlandet eller direkt från tillverkaren.
==Motorer==
[http://www.faulhaber-group.com/ Faulhaber] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) från Tyskland med mjuk och tyst gång. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad. [http://www.zephyr.dti.ne.jp/~katumi60/ Mashima] - Fempolig japansk ankarmotor. Mycket vanlig vid modellbyggen (men produktionen kommer snart att upphöra?). [http://www.maxonmotor.com/ Maxon] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) som görs i Schweiz(?). Samma prisläge som Faulhaber. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad.
==Växellådor==
[http://www.brimalm.com/ Brimalm] - Växellådor och annan teknologi för drivenhetsbyggen i [[H0]] från svensk tillverkare. [http://www.portescap.com/ Portescap] - Engelsk tillverkare som har (haft?) olika produkter med motor och växellåda, som placerades direkt på drivaxel. Raka drev gav ganska högt vinande ljud i växellådan. [[Image:rg4.jpg|rg4.jpg]] ''Portescap RG4. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.highlevelkits.co.uk/ High Level] gör utmärkta växellådor som passar till [[H0]] (och en del roliga industrilok för [[00|4 mm]]-skalan). [http://www.djhmodelloco.co.uk/accessories.asp?part=Motors DJH] tillverkar också växellådor för [[H0]] och 0. Finns på [http://www.mjhobby.se/mjhobby/prodlist.asp?qsLang=swe&type=2&id=902&code=902120 MJ-Hobbyexperten] under namnet [[JECO]].
==Drivenheter==
[http://www.hollywoodfoundry.com/ Bull Ant] - Drivenhet för [[H0]] från Australien. Levereras med Mashimamotor (så länge de finns? Se ovan). Flera spårvidder och hjuldiametrar kan väljas liksom (i princip) helt valfria axelavstånd. Konstruktionen tillhör de lite enklare men är å andra sidan relativt billig. [[Image:bullant.jpg|bullant.jpg]] ''BullAnt, motorboggie plus "dummy", alltså en likadan boggie utan motor och drev. Axelavstånd och hjuldiameter på just denna är avsedd för [[Hilding Carlsson|Hilding Carlssons]] [[Normalspår|normalspåriga]] [[Rälsbuss|rälsbuss]] littera [[Litt Yo1|Yo1]]. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.halling.at/ Halling] - Österrikisk firma som tillverkar spårvagnsmodeller i [[H0]]. Har ett fåtal drivboggier med olika axelavstånd. Enheterna har enklare motorer men går mycket fint. [[Image:halling.jpg|halling.jpg]] ''Två olika drivboggier från Leopold Halling. Den till vänster har variabelt axelavstånd genom att axlarna kan placeras i två olika hack vardera. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.tenshodo.co.jp/ Tenshodo] - Japansk tillverkare av motorboggier för [[H0]] med olika axelavstånd och hjultyper. Ganska enkel drivenhet med hög toppfart. 
Tomix (Greenmax) - Kompletta boggidrivningar för N-skala (9 mm spårvidd). Finns i flera storlekar, en sammanställning finns på [http://trainweb.org/tomix/chassis_dim.htm Trainweb].

==Byggdelar till drivningar==
[http://www.kkpmo.com/?lang=english Microantreibe] - Motorer, kugghjul och massor med främst små delar för bygge av egna micro-driv. Produkterna är främst inriktade mot Car-system liknande modeller, de har även radiostyrningar för Car-system applikationer.

SJ ånglok litt J

2018-06-22T07:55:11Z

Kasoe: /* Skala 0 */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
1914-18 tog SJ emot leveranser av 45 lokaltågslok litt. J. J-loket var ett tvåcylindrigt tanklok med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], invändiga cylindrar och utvändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] system Walschaert. Loken hade lågt axeltryck (11 ton), och var lika goda i spåret oavsett körriktning. Flera lok fick efterhand tankarna ombyggda för större volym. [http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] anskaffade också ett lok av samma typ, som övertogs av SJ 1944. Undre andra världskriget byggdes fyra lok om med pansarbeklädnad för att användas i Sveriges pansartåg i Övre Norrland. 

Loken användes för lätta persontåg i hela landet. Mot slutet av drifttiden tjänstgjorde många lok i Skåne och sista ordinarie trafik med J-lok var persontåg på Falsterbobanan 1965. Loken slopades 1961-71, ett lok såldes till Jularbo-Månsbo Järnväg.

==Huvuddimensioner J==
Löb: 11,9 m Hjulbas: 8,96 m Tjänstevikt: 62 ton Dragkraft: 6,2 Mp Sth: 75 km/h Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1C2' Kolförråd: 4,0 ton Vattenförråd: 10,0 m3 
http://www.svenska-lok.se/Fotos/DampSJ/SJ_J_1393_1965.jpg

==Litt J i modell==
===Skala [[H0]]===
1990 kom Jan-Eric Nilsson med en etsplåt till en litt. J. 1998 kom VVA med en byggsats i etsad mässing till en litt. J.
===[[Skala 0]]===
2017 erbjöds en etsplåt med de delar som går att etsa från [http://www.lokputsaren.se/ Lokputsaren].

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera J och K" i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 24/2016 (Beskrivning och modellbilder). Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=J&typenr= Svenska lok]</div>

SJ ånglok litt J

2018-06-22T07:53:52Z

Kasoe: /* Skala 0 */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
1914-18 tog SJ emot leveranser av 45 lokaltågslok litt. J. J-loket var ett tvåcylindrigt tanklok med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], invändiga cylindrar och utvändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] system Walschaert. Loken hade lågt axeltryck (11 ton), och var lika goda i spåret oavsett körriktning. Flera lok fick efterhand tankarna ombyggda för större volym. [http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] anskaffade också ett lok av samma typ, som övertogs av SJ 1944. Undre andra världskriget byggdes fyra lok om med pansarbeklädnad för att användas i Sveriges pansartåg i Övre Norrland. 

Loken användes för lätta persontåg i hela landet. Mot slutet av drifttiden tjänstgjorde många lok i Skåne och sista ordinarie trafik med J-lok var persontåg på Falsterbobanan 1965. Loken slopades 1961-71, ett lok såldes till Jularbo-Månsbo Järnväg.

==Huvuddimensioner J==
Löb: 11,9 m Hjulbas: 8,96 m Tjänstevikt: 62 ton Dragkraft: 6,2 Mp Sth: 75 km/h Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1C2' Kolförråd: 4,0 ton Vattenförråd: 10,0 m3 
http://www.svenska-lok.se/Fotos/DampSJ/SJ_J_1393_1965.jpg

==Litt J i modell==
===Skala [[H0]]===
1990 kom Jan-Eric Nilsson med en etsplåt till en litt. J. 1998 kom VVA med en byggsats i etsad mässing till en litt. J.
===[[Skala 0]]===
2017 erbjöds en etsplåt med de delar som går att etsa från Lokputsaren.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera J och K" i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 24/2016 (Beskrivning och modellbilder). Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=J&typenr= Svenska lok]</div>

SJ ånglok litt J

2018-06-22T07:52:59Z

Kasoe: /* Litt J i modell */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
1914-18 tog SJ emot leveranser av 45 lokaltågslok litt. J. J-loket var ett tvåcylindrigt tanklok med [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], invändiga cylindrar och utvändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] system Walschaert. Loken hade lågt axeltryck (11 ton), och var lika goda i spåret oavsett körriktning. Flera lok fick efterhand tankarna ombyggda för större volym. [http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] anskaffade också ett lok av samma typ, som övertogs av SJ 1944. Undre andra världskriget byggdes fyra lok om med pansarbeklädnad för att användas i Sveriges pansartåg i Övre Norrland. 

Loken användes för lätta persontåg i hela landet. Mot slutet av drifttiden tjänstgjorde många lok i Skåne och sista ordinarie trafik med J-lok var persontåg på Falsterbobanan 1965. Loken slopades 1961-71, ett lok såldes till Jularbo-Månsbo Järnväg.

==Huvuddimensioner J==
Löb: 11,9 m Hjulbas: 8,96 m Tjänstevikt: 62 ton Dragkraft: 6,2 Mp Sth: 75 km/h Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 1C2' Kolförråd: 4,0 ton Vattenförråd: 10,0 m3 
http://www.svenska-lok.se/Fotos/DampSJ/SJ_J_1393_1965.jpg

==Litt J i modell==
===Skala [[H0]]===
1990 kom Jan-Eric Nilsson med en etsplåt till en litt. J. 1998 kom VVA med en byggsats i etsad mässing till en litt. J.
===Skala 0===
2017 erbjöds en etsplåt med de delar som går att etsa från Lokputsaren.

==Länkar==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera J och K" i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 24/2016 (Beskrivning och modellbilder). Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001. [http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=J&typenr= Svenska lok]</div>

Maskindelar och teknologi

2018-06-22T07:11:03Z

Kasoe:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Nedan finns länkar och lite info om tillverkare av drivningar till [[lok]], [[Rälsbuss|motorvagnar]] m.m. Länkarna leder till fabrikanternas hemsidor. En del av materielen kan köpas hos svenska [[MJ- och hobbyhandlare]] medan andra köps från utlandet eller direkt från tillverkaren.
==Motorer==
[http://www.faulhaber-group.com/ Faulhaber] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) från Tyskland med mjuk och tyst gång. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad. [http://www.zephyr.dti.ne.jp/~katumi60/ Mashima] - Fempolig japansk ankarmotor. Mycket vanlig vid modellbyggen (men produktionen kommer snart att upphöra?). [http://www.maxonmotor.com/ Maxon] - Klockankarmotor (järnlös (''coreless'') motor) som görs i Schweiz(?). Samma prisläge som Faulhaber. Kan bli varm av lågfrekvent (50-200 Hz) pulsad körström men fungerar fint med högfrekventa (> 10 kHz) pulser. Lite dyrare, lite mer avancerad.
==Växellådor==
[http://www.brimalm.com/ Brimalm] - Växellådor och annan teknologi för drivenhetsbyggen i [[H0]] från svensk tillverkare. [http://www.portescap.com/ Portescap] - Engelsk tillverkare som har (haft?) olika produkter med motor och växellåda, som placerades direkt på drivaxel. Raka drev gav ganska högt vinande ljud i växellådan. [[Image:rg4.jpg|rg4.jpg]] ''Portescap RG4. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.highlevelkits.co.uk/ High Level] gör utmärkta växellådor som passar till [[H0]] (och en del roliga industrilok för [[00|4 mm]]-skalan). [http://www.djhmodelloco.co.uk/accessories.asp?part=Motors DJH] tillverkar också växellådor för [[H0]] och 0. Finns på [http://www.mjhobby.se/mjhobby/prodlist.asp?qsLang=swe&type=2&id=902&code=902120 MJ-Hobbyexperten] under namnet [[JECO]].
==Drivenheter==
[http://www.hollywoodfoundry.com/ Bull Ant] - Drivenhet för [[H0]] från Australien. Levereras med Mashimamotor (så länge de finns? Se ovan). Flera spårvidder och hjuldiametrar kan väljas liksom (i princip) helt valfria axelavstånd. Konstruktionen tillhör de lite enklare men är å andra sidan relativt billig. [[Image:bullant.jpg|bullant.jpg]] ''BullAnt, motorboggie plus "dummy", alltså en likadan boggie utan motor och drev. Axelavstånd och hjuldiameter på just denna är avsedd för [[Hilding Carlsson|Hilding Carlssons]] [[Normalspår|normalspåriga]] [[Rälsbuss|rälsbuss]] littera [[Litt Yo1|Yo1]]. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.halling.at/ Halling] - Österrikisk firma som tillverkar spårvagnsmodeller i [[H0]]. Har ett fåtal drivboggier med olika axelavstånd. Enheterna har enklare motorer men går mycket fint. [[Image:halling.jpg|halling.jpg]] ''Två olika drivboggier från Leopold Halling. Den till vänster har variabelt axelavstånd genom att axlarna kan placeras i två olika hack vardera. Foto: Stefan Nilsson (Copyfree).'' [http://www.tenshodo.co.jp/ Tenshodo] - Japansk tillverkare av motorboggier för [[H0]] med olika axelavstånd och hjultyper. Ganska enkel drivenhet med hög toppfart.
==Byggdelar till drivningar==
[http://www.kkpmo.com/?lang=english Microantreibe] - Motorer, kugghjul och massor med främst små delar för bygge av egna micro-driv. Produkterna är främst inriktade mot Car-system liknande modeller, de har även radiostyrningar för Car-system applikationer.

My wiki:Om

2018-06-19T17:24:59Z

Kasoe: Skapade sidan med '== Om Svensk MJ-Wiki == Sidan drivs ideellt av privatpersoner som anser att ett nätbaserat uppslagsverk inom MJ behövs.'

== Om Svensk MJ-Wiki ==
Sidan drivs ideellt av privatpersoner som anser att ett nätbaserat uppslagsverk inom MJ behövs.

Regler och tips

2018-06-19T17:22:24Z

Kasoe: /* Uppladdning och länkning av bilder */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Allmänt==
Ämnet för Svensk MJ-wiki är modelljärnvägar. Artiklar om annat kommer att redigeras bort. Information om förebilden kan finnas med om den har direkt koppling till modelljärnvägar, men artklar som endast behandlar förebilden passar bättre på andra platser, t.ex.: 
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:J%C3%A4rnv%C3%A4gshistoria Wikipedia om järnvägshistoria] 
Tänk på att vara saklig och objektiv i information som du skriver in. 
Diskussioner hör inte hemma i en Wiki, här passar forum bäst, förslagsvis [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum] , annars kan du ju ta direktkontakt med den som skrivit texten. 
Wikin är en kollektiv skapelse. De texter som skrivs in är gemensamma, och kan alltid ändras av någon annan. Ingen har något eget hörn där man får vara ifred. Skall wikin fungera måste man också vara beredd på att kritiseras för det man skriver - det sista ordet är aldrig sagt i en wiki. 
En [[sida%20att%20testa%20och%20leka%20p%C3%A5|sida att testa och leka på]].

==Ny sida==
Innan man startar upp en sida eller börjar bygga länkar så rekommenderas att man kollar att inte ämnet man är inne på inte redan har en artikel eller motsvarande. 

Namnet på en sida bör följa svenska skrivregler för rubriker (första bokstaven stor, resten små). Undantag kan göras för sidnamn som är varumärken, eller på andra språk än svenska. 

Arbetsgången för en ny artikel bör vara: [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Starting_a_new_page Skapa en sida] (kolla först så den eller ämnet inte finns redan), lägg till sidan i [[Index]] - om det är enkelt/rimligt/logiskt, i annat fall på befintlig eller ny undersida, därefter en kort länk under nya sidor på [[Huvudsida|Huvudsidan]]. Skriv kortfattat vad du gjort i sammanfattningsfältet när du redigerar något. 

När man vill länka till en tänkt framtida wiki-sida, som inte är skriven ännu, är det det olämpligt att skapa en tom sida. Om denna senare bör tas bort eller rubrikändras kan detta bara göras av en administratör. Skapa istället en [[död länk]], så kan andra skribenter utveckla eller omdirigera denna där så behövs. 

Indexsidan är tänkt som en innehållsförteckning för wikin. Externa länkar är välkomna på alla andra sidor än huvudsidan och indexsidan. 

När du är klar med dina ändringar, är det lämpligt att lägga till en länk till den uppdaterade sidan på wikins [[Huvudsida]].

==Utformning av text==
Notera att Svensk MJ-wiki för närvarande inte har någon grafisk texteditor, textformatering styrs med koder. Se [https://www.mediawiki.org/wiki/Help:Editing Hjälp om redigering].

Använd de format som är standard i MediaWiki. Mellanrubriker i en artikel bör vara nivå 2.

Förkortningar skrivs som egennamn om de går att uttala som ett ord (Morop), och med stora bokstäver om varje bokstav uttalas (NMRA). Litterabeteckningar skrivs dock med sedvanlig formatering.

Det är olämpligt, och kan vara ett copyrightbrott, att klippa in texter som publicerats på andra håll på internet. Det som skrivs i en wiki måste vara originaltexter skrivna direkt för wikin. 

==Uppladdning och länkning av bilder ==
I Svensk MJwiki kan du både ladda upp bilder och direktlänka till publicerade bilder. 

Använd uppladdning av bilder om det handlar om bilder som du har upphovsrätten till eller om det handlar om bilder som är fria att publicera (t.ex. Samlingsportalen). Uppladdade bilder kan formateras om, t.ex. ges en annan storlek. Notera att om du laddar upp egna bilder blir de tillgängliga för direktlänkning från andra sajter. 

Använd direktlänkning om det handlar om bilder som du hittat på internet och där upphovsrätten är okänd. Länka endast till bilder som är allmänt tillgängliga (och alltså inte skyddade med inloggning eller betalvägg). 

Om upphovsrättsligt skyddat materiel hittas på MJ-wiki kan det komma att tas bort.
</div>

Regler och tips

2018-06-19T05:48:27Z

Kasoe:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Allmänt==
Ämnet för Svensk MJ-wiki är modelljärnvägar. Artiklar om annat kommer att redigeras bort. Information om förebilden kan finnas med om den har direkt koppling till modelljärnvägar, men artklar som endast behandlar förebilden passar bättre på andra platser, t.ex.: 
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:J%C3%A4rnv%C3%A4gshistoria Wikipedia om järnvägshistoria] 
Tänk på att vara saklig och objektiv i information som du skriver in. 
Diskussioner hör inte hemma i en Wiki, här passar forum bäst, förslagsvis [http://www.svensktmjforum.se/forum Svenskt MJ Forum] , annars kan du ju ta direktkontakt med den som skrivit texten. 
Wikin är en kollektiv skapelse. De texter som skrivs in är gemensamma, och kan alltid ändras av någon annan. Ingen har något eget hörn där man får vara ifred. Skall wikin fungera måste man också vara beredd på att kritiseras för det man skriver - det sista ordet är aldrig sagt i en wiki. 
En [[sida%20att%20testa%20och%20leka%20p%C3%A5|sida att testa och leka på]].

==Ny sida==
Innan man startar upp en sida eller börjar bygga länkar så rekommenderas att man kollar att inte ämnet man är inne på inte redan har en artikel eller motsvarande. 

Namnet på en sida bör följa svenska skrivregler för rubriker (första bokstaven stor, resten små). Undantag kan göras för sidnamn som är varumärken, eller på andra språk än svenska. 

Arbetsgången för en ny artikel bör vara: Skriv en sida (kolla först så den eller ämnet inte finns redan), lägg till sidan i [[Index]] - om det är enkelt/rimligt/logiskt, i annat fall på befintlig eller ny undersida, därefter en kort länk under nya sidor på [[Huvudsida|Huvudsidan]]. Skriv kortfattat vad du gjort i sammanfattningsfältet när du redigerar något. 

När man vill länka till en tänkt framtida wiki-sida, som inte är skriven ännu, är det det olämpligt att skapa en tom sida. Om denna senare bör tas bort eller rubrikändras kan detta bara göras av en administratör. Skapa istället en [[död länk]], så kan andra skribenter utveckla eller omdirigera denna där så behövs. 

Indexsidan är tänkt som en innehållsförteckning för wikin. Externa länkar är välkomna på alla andra sidor än huvudsidan och indexsidan. 

När du är klar med dina ändringar, är det lämpligt att lägga till en länk till den uppdaterade sidan på wikins [[Huvudsida]]. 

==Utformning av text==
Använd de format som är standard i MediaWiki. Mellanrubriker i en artikel bör vara nivå 2.

Förkortningar skrivs som egennamn om de går att uttala som ett ord (Morop), och med stora bokstäver om varje bokstav uttalas (NMRA).

Det är olämpligt, och kan vara ett copyrightbrott, att klippa in texter som publicerats på andra håll på internet. Det som skrivs i en wiki måste vara originaltexter skrivna direkt för wikin. 

==Uppladdning och länkning av bilder ==
(Text om gällande regler för bilder, uppladdning endast egna bilder och andras bilder kan länkas om de inte ligger bakom någon Log-In eller annan spärrande åtgärd för tillgänglighet. Lägg till "Disclaimer" med åtgörd om skyddat material hittas på sidan)
</div>

Skalor för smalspår

2018-06-18T17:19:48Z

Kasoe: /* Sverige */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Spårvidder för smalspår i olika skalor, med [[smalspår]] avses spårvidd som är smalare än 1435 mm. (Att notera är att det även finns s.k. ''bredspår'' i olika länder, bl.a. Spanien, Finland, Ryssland.) De smalspårvidder som används på modelljärnvägar i Sverige kommer huvudsakligen antingen från europeiska [[MOROP]] eller amerikanska NMRA. Nedan beskrivs också de brittiska skalorna. 
==[[Morop]]==
I Morops system för smalspår används spårvidder från mindre skalor. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spv i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", dvs 1067 mm: 
{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nm]]''' 
| style="text-align: center" | '''TTm''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''Sm''' 
| style="text-align: center" | '''[[0m]]''' 
| style="text-align: center" | '''1m''' 
| style="text-align: center" | '''[[G]]'''* 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
| style="text-align: center" | 1/22,5 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
| style="text-align: center" | 32 mm 
| style="text-align: center" | 45 mm 
|}
*I skala 1:22,5 kör man oftast smalspår på 45 mm spv, vilket motsvarar meterspår, så smalspårvidden/skalan heter egentligen IIm.
*22,2 mm används på dagens flexräls från BEMO. 
Nästa steg är att hoppa två steg mellan skalspårvidderna, vilket ger en förebildspårvidd på ca 750 mm, vilket kan användas för att representera spårvidder mellan 600-802 mm (ibland även 891 mm; se dock mer nedan): 
{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''TTe''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''Se''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0e]]''' 
| style="text-align: center" | '''1e''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/120 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 9 mm 
| 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 22,5 mm* 
|}
*Även 23,5 mm används 
Därefter följer smalspårvidder med suffixet ''-i'': H0i, 0i, vilket är ytterligare ett steg mellan skalorna. Vanligast förekommande är nog H0i - alltså modeller i skala H0 på normalspårsräls för skala Z, som används för att avbilda 600 mm-banor (skalenligt mått = 565,5 mm). Ibland används suffixet ''-f'' istället för ''-i'' för dessa spårvidder (H0f, 0f osv). 
{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]''' 
| style="text-align: center" | '''Si''' 
| style="text-align: center" | '''0i''' 
| style="text-align: center" | '''1i''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/45 
| style="text-align: center" | 1/32 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| 9 mm 
| style="text-align: center" | 12 mm 
| style="text-align: center" | 16,5 mm 
|}
NEM erkänner också andra smalspårsskalor, som skrivs med skalan följt av spårvidden i mm med nedsänkta tecken. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem010_d.pdf NEM skalaöversikt]

==NMRA==
NMRAs system för smalspår utgår i stället från förebildens spårvidd i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). Skalorna för smalspår ges då tillägget '''n''' (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spv i fot eller tum. Här hålls måtten mer exakta: 
{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" | '''Beteckning''' 
| style="text-align: center" | '''Nn2''' 
| style="text-align: center" | '''[[Nn3 Nm|Nn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n2]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[H0n3]]'''* 
| style="text-align: center" | '''[[Sn3]]''' 
| style="text-align: center" | '''0n2''' 
| style="text-align: center" | '''[[0e 016,5 0n30|0n30]]''' 
| style="text-align: center" | '''[[0n3]]''' 
|-
| style="text-align: left" | '''Skala''' 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/160 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/87 
| style="text-align: center" | 1/64 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
| style="text-align: center" | 1/48 
|-
| style="text-align: center" | '''Spv modell''' 
| style="text-align: center" | 4,5 mm 
| style="text-align: center" | 6,5 mm 
| style="text-align: center" | 7 mm 
| style="text-align: center" | 10,5 mm* 
| 14,3 mm 
| style="text-align: center" | 12,7 mm 
| 16,5 mm 
| style="text-align: center" | 19,05 mm 
|}
Två fot = 610 mm, tre fot = 914 mm. *En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas. I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs '''0n30''' även med måtet 30" översatt till fot och blir då '''0n2,5''', jämför även med H0n2,5 nedan. Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0n30]]''' (9 mm spv., ibland även '''H0n2,5'''); och även för två-fot, t.ex. '''Sn2''' (10,5 mm spv). [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA standard scales] [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.1%202009.07.pdf NMRA fine scales]

==Storbritannien==
I Storbritannien finns inte smalspårsvidderna standariserade på samma sätt, utan vanligtivs anges skalan följd av modellspårvidden i mm. I bland används också den amerikanska konventionen med n följt av spårvidden i fot. Smalspårvidder för skala '''[[00]]''' - 1:76,2: '''009''' (9 mm spårvidd), '''00n3''' (tre fot spårvid, dvs 12 mm modellspårvidd). I skala 0 används '''[[0e 016,5 0n30|016,5]],''' vilket ju ligger väldigt nära 0e. Det brittiska skrivsättet används ibland även i Sverige: '''S9 -''' '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H09]]''' o.s.v.

==Sverige==
För [[skala 0]] har GMJS publicerat normblad för skalenligt svenskt smalspår, för både [http://gmjs.se/standard/B01-02.pdf? 891 mm] och [http://gmjs.se/standard/B01-03.pdf? 600 mm].
Det finns några byggare som följer 891-normen som då hänvisas till som 0n3s (s = Sverige).

==Externa länkar==
[http://smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet] [http://www.spikesys.com/Modelrr/scales.html Lista över modellskalor]</div>

Lödning

2018-06-18T06:05:09Z

Kasoe: /* Lödning av vitmetall */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Lödning används till att löda el och elektronik samt till sammanfogning av modeller i [[metall]]. I allmänhet används mjuklödning (dvs lödning med varm lödkolv och lödtenn), även om hårdlödning (dvs lödning med gaslåga och lod) är användbart vid arbete i stål då större styrka krävs. Teknikerna för lödning av elkomponenter och lödning av modeller är ganska olika. Ytorna som skall lödas måste alltid vara rena för att lödtennet skall fästa. Det åstadkommer man delvis med rengöring innan lödningen, putsa delarna med slippapper, stålull eller med en glasfiberborste, men i allmänhet krävs det också ett ''flussmedel'' som kemiskt rengör ytan vid lödtillfället. Flussmedlet blir aktivt när det hettas upp vid lödningen. Det finns flera varianter av "flussmedel", flera är aggrevisa och ärgar metallen. Många som bygger mässingsmodeller använder s.k. lödvatten, en ca 10-12%-ig blandning med fosforsyra som är mindre aggresiv. Lödningar går alltid att ta bort genom att smälta lodet igen. Denna egenskap kan vara bra för att justera delar som monterats fel, men kan också försvåra när flera delar skall monteras i närheten av varandra, när man löder fast del B, så lossnar samtidigt del A osv.
==Lödning av modeller i mässing eller nysilver==
En lödstation på minst 50 W är lämplig för denna typ av arbete. Till lod används i allmänhet "vanligt" elektroniklödtenn med en smältemperatur runt ca 185 C, eller s.k. lågtemperaturtenn med en smälttemperatur runt 145 C. Elektroniklödtennet innehåller i allmänhet flussmedel inkapslat i tråden, men detta är helt otillräckligt för lödning av modeller. Till fluss används antingen lödfett eller lödvatten. Lödfett kräver rätt hög temperatur för att vara verksamt, och måste tas bort helt innan målning. Små droppar lödfett kan förstöra en målning. Lödfett kan dock användas till att styra lödfogen till ett visst område. Lödvatten finns i flera varianter. Det bästa lödvattnet är fosforsyra, som inte är så våldsamt kemiskt aktivt när det stelnat, och därmed kan små rester på modellen accepteras. Fosforsyra är också verksamt vid de lägsta temperaturerna. Järnvitriol kan vara lättare att får tag på, men mycket mera aggressivt efter användning. Det första steget vid en lödfog är att rengöra delarna som skall lödas. Därefter kan ena eller bägge ytorna förtennas. Det går till så att flussmedel appliceras på ytan och en liten mängd tenn sätts av på den varma lödspetsen. När kolven förs till ytan som skall förtennas börjar flussmedlet fräsa, och så småningom börjar tennet flyta ut, eventuellt får man "bre ut" tennet med kolven. När ytan täckts med tenn som fått en jämn silverglansig yta är det färdigt. Därefter fixeras delarna som de skall sitta efter montering. Håll ihop delarna med en peang, en klädnypa eller nåt annat som lödtennet INTE fäster på, annars kan man lätt löda ihop både delar och verktyg. Flussmedel appliceras ånyo, och lödspetsen förtennas på nytt (om inte bägge ytorna redan förtennats, då kan det tennet eventuellt räcka). En liten droppe smält tenn på kolven hjälper till med värmeöverföringen. Kolven förs till den största delen som skall sammanfogas vid lödstället (eftersom som den tar längst tid att värma), och när flussmedlet börjar fräsa flyter tennet ut i fogen. Vid större fogar får lödkolven flyttas runt lite för att värma så jämt som möjligt och få tennet till alla platser. En bra fog skall vara slät och silvrig i karaktären. Efter lödarbete bör allting rengöras, framför allt måste alla rester av lödfett avlägsnas innan modellen kan målas. Varmt vatten, diskmedel och en gammal tandborste duger för rengöring, eventuellt kan man peta med en tandpetare i de små skrymslen, dit tandborsten inte når. Vid isärmontering räcker det i allmänhet att applicera flussmedel och föra kolven till fogen som skall separereas, så kan delarna monteras isär.
==Lödning av vitmetall==
Vitmetall har mycket lägre smältpunkt än mässing och nysilver. Därför används ett speciellt vitmetallod, med smältpunkt på ca 70 C. Vid så låga temperaturer är många traditionella flussmedel inte verksamma, men fosforsyra fungerar även till detta. Det rekommenderas att använda ytterligare spädning jämfört med lödning i mässing, ca 5-6% fosforsyre inblandning kan användas för vitmetall. För vitmetallödning är det bra att ha en lödkolv med ställbar temperatur. I övrigt går vitmetallödning till som vanlig lödning i metall, med undantag av att förtenning är onödigt. Noteras kan att med en smälttemperatur på ca 70 grader så kan delarna hanteras innan lodet har stelnat helt, låt delarna svalna ordentligt innan du hanterar dom. Det går i allmänhet inte att ta isär en vitmetallfog med lödkolv (delarna tenderar att smälta), men eftersom smälttemperaturen på vitmetalltennet är så låg kan allt läggas i kokande vatten, varvid delarna trillar isär. Skall en vitmetalldel fästas på någon annan metall, bör mässings- eller nysilverytan först förtennas med ''vanligt'' lödtenn. Delarna sammanfogas sedan med vitmetallod, värm alltid på mässings- eller nysilverdelen.

==Lödning av el och elektronik==
Gången vid elektroniklödning är att sammanfoga de rengjorda komponenterna, tryck den väl rengjorda och förtennade kolvspetsen mot lödstället, och tillför sist lite lödtenn. Fortsätt och värm ytterligare nån sekund, ta sen bort lödkolven. Komponenterna får inte rubbas innan tennet har stelnat. Använd enbart lödtenn med inbyggt flussmedel, det räcker i allmänhelt väl till. Använd ALDRIG lödfett eller lödvatten, eftersom dessa innehåller viss mängd syra, en lödfog med inneslutna rester av syra bryts snabbt ner om den utsätts för elektrisk ström.
==Länkar==
[http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6dning Artikel om lödning på wikipedia]</div>