Svensk MJ-Wiki - Användarbidrag [sv]

Fleischmann

2022-04-04T12:20:31Z

Pjoo: Länk adderad

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
<div style="text-align: center">[[Image:Fleischmann_logo_c_old.jpg|Fleischmann_logo_c_old.jpg]]</div>
 
Fleischmann grundades 1887 av en viss Jean Fleischmann, men i begynnelsen hade den inget med leksaker att göra utan dess huvudsakliga inriktning var olika former av gravyrarbeten. Då Nürnberg av gammal tradition har utgjort ett centrum för leksakstillverkning så dröjde det inte alltför lång tid innan man utökade verksamheten. Från ungefär 1898 så började man producera olika magnetiska och urverksdrivna leksaker i bleckplåt vilket fortsatte att vara den dominerande produktionen under många år. Från 1933 utökades sortimentet med olika former av färdiga flygplan och skeppsbyggsatser i metall. 1938 tog man ytterligare ett steg på vägen genom att börja saluföra olika typer av ångmaskinsmodeller samtidigt som man genom övertagandet av den bankrutta firman Doll & Co slutligen tog klivet in på den arena som vi bäst känner till, nämligen järnvägsmodeller. Till en början skedde tillverkningen i [[skala 0]] då man nöjde sig med att fortsätta tillverkningen av Dolls gamla modeller. Andra världskriget kom sedan att sätta stopp för ytterligare utveckling då mycket av produktionskapaciteten ställdes om till annan fabrikation. Åren efter krigsslutet blev svåra, bl.a. fanns det en mängd olika typer av restriktioner.

Man försökte dock få fart på produktionen då detta var något som kunde generera behövlig hårdvaluta och man blickade då gärna mot oskadda länder som Sverige och Schweiz som då var potentiella marknader. Nu började man även utveckla ett eget program med egna modeller och 1949 lanserade man ett [[tvåräls]] likströmssystem i [[skala 0]]. Det var en konkret nyhet för fram tills nu hade trerälssystem med mittledare varit allenarådande. Systemet i [[skala 0]] följdes sedan i rask takt av ett dito system i skala [[H0]] som då lanserades 1952. Under 1956 tillverkades även några svenska modeller, bl.a. några D-lok, exklusivt för att på en demobana fira svenska järnvägarnas 100-årsjubileum. En uppryckning på H0-sidan kom sedan att äga rum och den tidigare standardskenan ersattes 1957 av den så kallade modellskenan (även om man kan diskutera ifall det kan sägas vara helt förebildsenligt med mässingsräler). Fleischmanns 0-skaleproduktion överlevde sedan fram till 1959 då H0-skalans ökande popularitet kom att medföra att man helt enkelt beslöt sig för att helt lägga ned 0-skaleproduktionen som hade tappat i efterfrågan. Samma år kom även plåtvagnarna i H0 att ersättas av diton med plastkåpor/korgar och successivt kom nu sedan H0-skalan att utvecklas alltmer. 1966 började man t.ex. lägga över tenderånglokens drivning i tendern för att på så vis erhålla ett mera förebildstroget utseende med fritt rum mellan panna och ramverk.

Helt var man dock inte beredd att överge all annan produktion för 1967 såg ett bilbanesystem kallat [http://www.auto-rallye.esenet.dk/intro.html Fleischmann Auto-Rallye] (senare kallat Monte Carlo) dagens ljus och det producerades sedan under mer än tjugo års tid innan allt då slutligen lades ned. Många anser dock fortfarande att det var ett av de bästa bilbanesystemen (tillsammans med Märklins motsvarighet) som funnits på marknaden, men trots det så klarade man inte konkurrensen från lågpristillverkare vars produktion var baserad i låglöneländer utanför Europa. Situationen blev alltmer ansträngd under andra halvan av 1980-talet och till slut hade man nått till vägs ände och 1989 gick detta system i graven. Andra nymodigheter hade följt parallellt på modelltågssidan. 1960 hade [[Arnold]] introducerat [[N]]-skalan vilket ledde till att andra fick upp ögonen för denna skala. För Fleischmanns del så skedde det med att man släppte sitt Piccolo-program 1969 och det har sedan dess fortsatt att växa framgångsrikt. I [[H0]] nöjde man sig dock mest att ta det lite långsamt. 1970 kom man visserligen med så kallade strömställande växlar, men först 1977 skedde något större. Det var då man kom med sin elektriskt drivna 7,5° vändskiva som kom att vara marknadsledande under många år och som fortfarande är i produktion i olika varianter, både under eget namn och i form av ett slags legoprodukt för Märklins räkning även. Även andra produkter har samproducerats.
{| class="wikitable"
| style="text-align: center" colspan="2" | Två lokmodeller ur Fleischmanns produktion 
|-
| style="text-align: center" |
<div style="text-align: center">[[Image:Fleischmann_4247_BR_class_42_c.jpg|450px|Fleischmann_4247_BR_class_42_c.jpg]]</div>
| style="text-align: center" |
<div style="text-align: center">[[Image:Fleischmann_4350_DB_BR_120_b.jpg|450px|Fleischmann_4350_DB_BR_120_b.jpg]]</div>
|-
| style="text-align: center" | Fleischmann 4247 - British Rail class 42 »Warship« 
| style="text-align: center" | Fleischmann 4350 - Deutsche Bundesbahn BR 120 
|}

Under mitten på 1980-talet så kom sedan både Fleischmanns eget [[digitalsystem]] i form av Fleischmann Mehrzugsteuerung (FMZ) som dock hade den nackdelen att det i princip var inkompatibelt med allt annat - fast det var å andra sidan alla andra system också då det vid denna tid inte fanns någon standard. Fleischmann var således banbrytare på området digital modelljärnväg. Ett nytt spårsystem med integrerad spårbädd kallat Profi-gleis introducerades samtidigt även i skala H0 samt något som kan sägas motsvara kortkoppel i både [[H0]] och [[N]]. 1990-talets senare hälft präglades sedan av en allmän ekonomisk nedgång vilket även ledde till en minskad efterfrågan överlag samtidigt som det ledde till en breddning, troligen som ett försök att hitta nya marknader.

Man funderade under denna tid även på produktion i andra skalor. Fleischmanns ’Magic Train’ i skala [[0e]] introducerades 1992. Lite rationaliserade man dock då dessa modeller förutsattes använda det H0-normalspår med 16,5 mm spårvidd som redan fanns i programmet. Satsningen lyckades ändå ganska bra och programmet växte inledningsvis, men lades ner 2009. 'Magic Train' får nog ses som förebild till Bachmanns mer kända [[0n30]]-modeller ([[0]]-skala på [[H0]]-spår). Fleischmann tog även fram en mindre vändskiva i skala [[TT]] vilket är i princip det enda man tillverkat för denna skala. Tanken var delvis att TT kanske skulle få ett uppsving efter sammanslagningen av Öst- och Västtyskland, men så blev inte fallet utan primärt H0 behöll sin stora popularitet samtidigt som skala N under senare tid har kommit ännu starkare. Under åren har dock Fleischmann förvärvat ett rykte om att hålla hög kvalitet. I synnerhet anses de vara experter på massproducerade ångloksmodeller, framförallt med tyska förebilder.

Allt kan självklart inte heller vara enbart positivt under så många år. Förutom de redan påpekade och rent ekonomiska aspekterna så är ett annat negativt exempel på detta då att man även skulle behöva uppgradera en del av sina produkter. Fleischmann har under åren kanske blivit lite väl stela och bekväma av sig och har varit väldigt obenägna att haka på nya trender. Det var nästan förvånande att man till slut lyckades anpassa och uppgradera sitt FMZ-system till det s.k. Twin Center som då är DCC-kompatibelt. En del ser det även som ett problem att man valt att fokusera helt på den tyska marknaden på senare år, men denna målmedvetna satsning på sin hemmamarknad har dock gett Fleischmann ett mycket gott renommé på deras hemmaplan. Sedan borde man nog även överväga att skrota modellskeneprogrammet som har hängt med i över 50 år vid det här laget och därför borde ses som ganska gammalmodigt. Problemet som vanligt är dock troligen detta med bakåtkompabilitet. Även Profi-rälsen har drabbats av tidens tand och kan nog inte sägas motsvara dagens krav fullt ut. Rykten hade florerat om att firman hade ekonomiska problem sedan 2005 och i januari 2008 bekräftades detta då aktiemajoriteten såldes till Modelleisenbahn GmbH, dvs. samma bolag som äger [[Roco]] efter dess rekonstruktion. De ekonomiska svårigheterna fortsatte, och man gick igenom en ny konkursprocess 2015. Verksamheten i Heilbronn ställdes helt in 2019, varvid produktionen mellan Fleischmann och [[Roco]] delades upp så att Fleischmann tog över alla produkter i [[skala N]], och [[Roco]] alla i [[H0]].
==Tryckta referenser==
Hans Svensson: "Fleischmanns Magic Train." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998 (Genomgång av sortimentet).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Roco förvärvar Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008, s. 60 (Notis).

==Webreferenser==
[http://nmodell-mjnytt.blogspot.com/2008/07/fleischmann-p-spret-igen.html Nmodell-MJnytt: Fleischmann på spåret igen] (Notis från Fleischmann hos [[Nmodell]], juli 2008)

[https://de.wikipedia.org/wiki/Fleischmann_(Unternehmen) Wikipedia: Fleischmann]

[https://www.fleischmann.de/en/home/index.html Hemsida]

</div>
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: DCC]]
[[Kategori: LocoNet]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala 0e]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Spår]]

Roco

2022-04-04T12:18:25Z

Pjoo: Länk adderad

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"><div style="text-align: center">[[Image:roco-logo.jpg|roco-logo.jpg]]</div>
==[https://www.roco.cc/de/home/index.html Roco International / Roco Modellspielwaren GmbH]==
Roco hör till de yngre firmorna i mj-branschen och man har tillverkning i [[H0]], [[H0e, H09, H0n30, H0n2½|H0e]], [[TT]] och [[N]] samt har haft tillverkning i [[0]] och [[0m]]. Liksom de flesta övriga tillverkare så har man på senare tid upplevt en turbulens beroende på sviktande marknader. I Rocos fall har det även rört sig om diverse felsatsningar som det relateras till längre fram. Samtidigt är man dock en av de stora drakarna bland den europiska tillverkarna där man kommer in på andra plats efter Märklinkoncernen. Detta förhållande är numera ifrågasatt efter att Rocos moderbolag Modelleisenbahn GmbH även köpt upp aktiemajoriteten i [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]. Vem som är störst är idag är inte känt.

Rocos historia börjar 1960 då Heinz och Elfriede Rössler grundade firman ''Ing. Heinz Rössler''. Namnet Roco är i sig avlett ur '''Ro'''essler '''Co'''mpany vilket då var moderbolagets amerikanska filial. Man inledde i liten skala med produktion av för tiden relativt bra detaljerade militärmodeller samtidigt som man vid sidan om även producerade rena plastleksaker i form av leksaksbilar, pedagogiska leksaker, hinkar och spadar mm. Militärmodellerna kom att bli en succé i USA där de såldes under namnet ”Minitank”. Det ena ledde till det andra och 1963 började man även producera godsvagnar efter amerikansk förebild i [[H0]] och [[0]], vilket i sin tur också snabbt mynnade ut i produktion av US-modeller i [[N]] vilket följde 1965. Att efterfrågan var stor kan illustreras med ett meddelande från en av Rocos amerikanska samarbetspartners och som löd: ''»Deliver as much as you can of anything you like«''. Rocofabriken producerade vid denna tid uppåt 500,000 militärmodeller per vecka, modeller som då direkt exporterades till USA.
{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" |
<div style="text-align: center">[[Image:Roco_48140_a.jpg|Roco_48140_a.jpg]]</div>
|-
| style="text-align: center" | Roco 48140 / Replika av en tidig US-modell till Rocos 40-års jubileum 
|}

I Europa hade man i slutet av 1960-talet ännu inte uppmärksammat att man fått ytterligare en livaktig mj-producent. Detta då trots att Roco under flera år även fungerat som legotillverkare åt en av de större västtyska tillverkarna och förutom de ursprungliga produktionsfaciliteterna i Salzburg så hade man även utökat med tillverkning i Gloggnitz utanför Wien. 1967 tog man de första trevande stegen mot en egen produktion i [[H0]] av godsvagnar med europisk förebild. Chansningen lyckades och modellerna blev en framgång som sedan tillverkades i många år. Det första helt egna [[H0]]-loket blev en modell av DB:s BR 215 och i kombination med godsvagnarna och ett eget spårsystem för [[tvåräls]] så deltog man, under namnet Roco International, på Nürnbergmässan 1973. Modellen av BR 215 har för övrigt varit en av Rocos storsäljare under åren och återfinns fortfarande, trots att den idag inte är i klass med andra produkter vad gäller exempelvis detaljering, i diverse uppgraderade varianter i Rocos modellprogram. Bl.a. finns en färgvariant som salufördes i olika nybörjarsatser och som då lackerades i färger från respektive land. I den svenska utgåvan såldes den som en illgrön Green Cargo T 48, något som dock aldrig funnits i verkligheten.
{| class="wiki_table"
|
<div style="text-align: center">[[Image:Roco_4151A_c.jpg|Roco_4151A_c.jpg]]</div>
|-
| style="text-align: center" | Roco 4151A / DB BR 215 var en av de första lokmodellerna från Roco 
|}

Även de första produkterna i Rocos [[H0e]]-sortiment lanserades 1967, som omfattade ett litet diesellok, ett ånglok och små tvåaxliga godsvagnar.

Roco var även tidigt inne på olika former av teknik för att öka modellriktigheten, bl.a. då genom att kunna kortkoppla fordonen så att man fick en effekt av att man kopplade buffert mot buffert. Andra tillverkare hade redan tidigare varit inne på detta med kortkopplingar i form av kulisser och stela koppelhuvuden, men detta kom ändå att bli något av en käpphäst för Roco. Man patenterade 1976 en variant som till stor del ligger till grund för de system som används idag. Grunden till Rocos kortkoppling kom dock delvis från ett företagsövertagande. Samma år expanderade man nämligen ytterligare då man tog över samtliga verktyg och formar (med undantag för T3) av firman [[Röwa]] som då precis gått i konkurs och häri fanns även kortkopplingens ursprung. Röwas modeller var ännu mer avancerade och detaljerade än Rocos egna och kom att utgöra ett värdefullt tillskott till Rocos modellprogram. Allt var dock inte positivt för Roco då Heinz Rössler avled 1977. Det innebar dock inget avbrott för Roco i sig då Elfriede Rössler samt hennes bror Walter Tschinkel, som varit med att utveckla Roco sedan 1961, tog över rodret.

{| class="wiki_table"
| style="text-align: center" |
<div style="text-align: center">[[Image:Roco_1507_och_1602_b.jpg|Roco_1507_och_1602_b.jpg]]</div>
|-
| style="text-align: center" | Roco 1507 Steyer 91 och 1602 Saurer Komet är några av Rocos »Miniature Models« 
|}

En serie med civila fordonsmodeller i skala 1:87, kallad ”Miniature Model”, introducerades 1980 och den baserades då på den framgångsrika produktionen av militära fordonsmodeller. Fem år senare så hade detta modellprogram vuxit betydligt med modeller av både bilar och långtradare såväl som annat. Vid denna tid började man även, i samarbete med den västtyska firman VDO, att ta en del steg mot flertågsstyrning genom att utveckla något man kallade ASC-1000 ’ultimate train controller’. Det i sin tur ledde vidare till andra produkter på detta område. I mitten av 1980-talet hade Roco expanderat kraftigt och man hade lyckosamt introducerat en del idéer som i sig inte var vare sig egna eller nya, men som nu låg rätt i tiden. T.ex. då att man 1983 kom med personvagnsmodeller i H0 (Eurofima-vagnarna) som höll en längdskala på 1:87. Bl.a. [[Liliput]] och [[Rivarossi]] hade tidigare gjort försök med sådana, men dessa hade då inte slagit igenom.. I H0-programmet så dominerar dessa exakta 1:87-modeller numera framför modellerna som återfinns i längdskala 1:100 . En större utvidgning av [[H0e]]-programmet genomfördes 1986, när modeller från österrikiska Mariazellerbahn lanserades med ett ellok och några vagnar. Man avslutade 1980-talet med att presentera ett helt nytt spårsystem i [[code]] 83, kallat RocoLine, under 1989.

1990-talet var ett ekonomiskt bra decennium för Roco som växte sig allt större. På mitten av 1990-talet köpte Roco f.d. "Fama Alpenbahn"-sortimentet i [[0m]]. Dessa såldes som Roco Alpinline av Roco till 1999, då man gav upp sortimentet. I slutet av 1990-talet aviserades dock att Rocos ursprungliga ledargarnityr sålde företaget till ett par tidigare medarbetare och ny VD blev en viss Peter Magdefrau. Nysatsningar påbörjades, bl.a. i form av nya produktionsfaciliteter, men verkar inte ha legat riktigt rätt i tiden då mj-marknaden vid denna tid börjat tappa fart. Roco hade även kvalitetsproblem och det i kombination med andra felsatsningar (vissa modeller tenderade att bli dyrare att ta fram än beräknat) ledde till ett ökat underskott. Man lade även ned viss produktion som t.ex. de civila fordonsmodellerna. Obekräftade rykten talar även om interna stridigheter och i takt med att ekonomin blev sämre så lämnade vissa ledande personer företaget. Under 2005 blev detta allt värre och den 15 juli detta år så drog Rocos kreditor Raiffeisen Bank i nödbromsen varvid Roco försattes i konkurs. I sin egenskap av konkursförvaltare drev Raiffeisen bolaget vidare, i hopp om en lösning, under namnet Modelleisenbahn GmbH.

Här uppstod sedan en del underligheter då ’räddningsbolaget’ Modelleisenbahn GmbH ägde rätten till bolagsnamnet Roco och dess inventarier, verktyg och patent. En hel del av nyckelpatenten innehades dock inte av Roco som bolag (bl.a. för vissa koppel, RocoLines rälsbädd etc.) utan av en del av den nu avsatta styrelsen och främst då av Peter Magdefrau själv. Detta ledde till några civilrättsliga processer, men man fick inte tillbaka allt utan exempelvis patentet till RocoLines rälsbädd förblev utom räckhåll vilket ledde till att man fick söka andra, och i vissa fall mindre lyckade, lösningar som t.ex. den s.k. GeoLine. I september 2005 så såldes dock moderbolaget till den tyske affärsmannen och mj-vännen Franz Josef Haslberger och det nya ägarskapet verkar ha inneburit ett lyft då siffrorna vände uppåt även om vissa bitar såldes av. Bl.a. tog [[Herpa]] över Minitanks-programmet. Under 2008 så tog Modelleisenbahn GmbH som sagt även över [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] (som i sig var den fjärde största tillverkaren på den europeiska mj-marknaden) vilket innebär att man utgör en betydande aktör.

Roco köpte också delar av sortimentet från Klein Modellbahn 2008. Resterna av [[Fleischmann]] integrerades slutligen med Roco 2019, genom att man delade upp produkterna så att Roco fortsatte med [[H0]]-programmet och [[Fleischmann]] helt koncentrerar sig på [[skala N]].

== Tryckta referenser ==
Torgny Palm: "Vi jämför vagnar: Deutsche Bundesbahn, litt Avmz." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1984 (Roco lanserar sina första personvagnar med [[skalenlig]] längd i [[H0]]).

Torgny Palm: "På besök hos Roco i Salzburg: Från legoarbeten till marknadstopp!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Reportage).

Torgny Palm: "Lennart Jobratt AB: Grossist med stort järnvägsintresse." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988 (Jobratt var svensk grossist för Roco under många år).

Rutger Friberg: "Roco inviger nya fabriken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2004, s. 12 (Notis).

Rutger Friberg: "Roco förvärvar Fleischmann." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2008, s. 60 (Notis).

Rutger Friberg: "Bakom kulisserna hos Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2008 (Reportage).

== Webreferenser ==
[http://bahnwahn.de/rocooebbmzb/Geschichte/geschichte.html Bahnwahn.de: Roco - Marizellerbahn Gesichte]

[https://forum.spurnull-magazin.de/thread/16988-roco-katalog/ Spur Null Magazin Forum: Roco Katalog] (Om Roco Alpinline i [[0m]]).

[https://de.wikipedia.org/wiki/Roco Wikipedia: Roco]

[https://www.roco.cc/en/home/index.html Hemsida]

</div>
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: DCC]]
[[Kategori: LocoNet]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala 0m]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0e]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Tvåräls]]
[[Kategori: Treräls]]
[[Kategori: Spår]]

Användare:Pjoo

2021-11-18T12:39:58Z

Pjoo:

Modelljärnvägsfantast i N skala, återfallsrallare

Skala N

2021-07-27T09:11:41Z

Pjoo: Länk

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns [[Graham Farish]] (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna [[Atlas]], [[Bachmann]], [[Kato]] och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

[[Edgar, Jörgen|Jörgen Edgar]]: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Leif Elgh: "Ett småskaligt experiment." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Liten bana med amerikansk förebild).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

[[Karlsson, Lars Olov|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Arnold]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Bachmann]]
[[Kategori: Brawa]]
[[Kategori: Entec]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Herpa]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Hornby]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Minitrix]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: MGP]]
[[Kategori: Nmodell]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Pola]]
[[Kategori: Preiser]]
[[Kategori: Rivarossi]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Wiking]]
[[Kategori: Vollmer]]

Skala N

2021-07-27T09:09:54Z

Pjoo: Länk

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns [[Graham Farish]] (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna [[Atlas]], [[Bachmann]], [[Kato]] och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

[[Edgar, Jörgen|Jörgen Edgar]]: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Leif Elgh: "Ett småskaligt experiment." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Liten bana med amerikansk förebild).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

[[Karlsson, Lars Olov|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]
[[Kategori: Arnold]]
[[Kategori: Auhagen]]
[[Kategori: Bachmann]]
[[Kategori: Brawa]]
[[Kategori: Entec]]
[[Kategori: Faller]]
[[Kategori: Fleischmann]]
[[Kategori: Frykmodell]]
[[Kategori: Heljan]]
[[Kategori: Herpa]]
[[Kategori: Hobby-Teknik]]
[[Kategori: Hornby]]
[[Kategori: Lima]]
[[Kategori: Minitrix]]
[[Kategori: Modellproduktion]]
[[Kategori: MGP]]
[[Kategori: Nmodell]]
[[Kategori: Roco]]
[[Kategori: Peco]]
[[Kategori: Piko]]
[[Kategori: Pola]]
[[Kategori: Preiser]]
[[Kategori: Rivarossi]]
[[Kategori: Walthers]]
[[Kategori: Wiking]]
[[Kategori: Vollmer]]

Skala N

2021-06-20T19:56:48Z

Pjoo: /* Tryckta referenser - allmänt */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns [[Graham Farish]] (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna [[Atlas]], [[Bachmann]], [[Kato]] och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

===Tillverkarförteckning===
{| class="wikitable"
|
[[Arnold]] 
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Frykmodell]] 
[[Heljan]]
|
[[Herpa]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
[[Lima]] 
[[Minitrix]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Möllehem Gårdsproduktion]] 
[[Nmodell]]
|
[[Roco]] 
[[Peco]] 
[[Piko]] 
[[Preiser]] 
[[Rivarossi]] 
[[Wiking]] 
[[Vollmer]]
|}

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

[[Edgar, Jörgen|Jörgen Edgar]]: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]

Skala N

2021-06-20T19:55:12Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns [[Graham Farish]] (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna [[Atlas]], [[Bachmann]], [[Kato]] och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

===Tillverkarförteckning===
{| class="wikitable"
|
[[Arnold]] 
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Frykmodell]] 
[[Heljan]]
|
[[Herpa]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
[[Lima]] 
[[Minitrix]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Möllehem Gårdsproduktion]] 
[[Nmodell]]
|
[[Roco]] 
[[Peco]] 
[[Piko]] 
[[Preiser]] 
[[Rivarossi]] 
[[Wiking]] 
[[Vollmer]]
|}

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

Jörgen Edgar: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]

Modellproduktion

2021-06-20T19:54:18Z

Pjoo:

Firma i Gävle som tagit fram diverse modeller av järnvägs- och landsvägsfordon i [[H0]] men även i [[N]], grundad 1986 av Bengt Lindberg och Björn Roos (som hoppade av 2000). Korgar till lok och annat görs i [[resinplast|plast]] eller [[etsad metall|mässing]] och man har även delar för ombyggnad av olika marknadsmodeller.

Firman har samarbete med bland andra föreningen [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] i Västerås.

==Referenser==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001, s. 138ff.

Gunnar Jönsson: "Nyheter från Modellproduktion." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005, s. 29 (Notis).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2006, s. 18 (Notis om modeller av SJ:s äldsta personvagnar, A, AB och C).

Olof Wickström: "B6a från Modellproduktion." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2007 (Recension).

[http://www.modellproduktion.com Modellproduktion] (Hemsida).
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]

Skala N

2021-06-20T19:48:08Z

Pjoo: /* Tryckta referenser - allmänt */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns Graham Farish (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna Atlas, [[Bachmann]], Kato och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

===Tillverkarförteckning===
{| class="wikitable"
|
[[Arnold]] 
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Frykmodell]] 
[[Heljan]]
|
[[Herpa]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
[[Lima]] 
[[Minitrix]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Möllehem Gårdsproduktion]] 
[[Nmodell]]
|
[[Roco]] 
[[Peco]] 
[[Piko]] 
[[Preiser]] 
[[Rivarossi]] 
[[Wiking]] 
[[Vollmer]]
|}

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

Jörgen Edgar: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]

Skala N

2021-06-20T19:42:31Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår i N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns Graham Farish (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna Atlas, [[Bachmann]], Kato och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

===Tillverkarförteckning===
{| class="wikitable"
|
[[Arnold]] 
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Frykmodell]] 
[[Heljan]]
|
[[Herpa]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
[[Lima]] 
[[Minitrix]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Möllehem Gårdsproduktion]] 
[[Nmodell]]
|
[[Roco]] 
[[Peco]] 
[[Piko]] 
[[Preiser]] 
[[Rivarossi]] 
[[Wiking]] 
[[Vollmer]]
|}

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

Rutger Friberg: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
Rutger Friberg: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

Jörgen Edgar: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]

Engström, Christer

2021-06-20T19:38:22Z

Pjoo: Skapade sidan med 'Christer Engström jobbade tillsammans med Rutger Friberg och Lars Olov Karlsson Kategori: Personprofiler'

Christer Engström jobbade tillsammans med [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] och [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]]

[[Kategori: Personprofiler]]

Skultorps Vagn & LokVerkstad

2021-06-20T19:35:14Z

Pjoo:

[[Thörning, Michael|Michael Thörning]] startade Skultorps Vagn & LokVerkstad (SV&LV) 2009 med att tillverka svenska modeller i [[H0]] och [[0|Nollan]].

Verksamheten bedrivs i mån av tid men framför allt i mån av hälsa och ork.

Skultorps Vagn & Lokverkstad tog över återstående delar [[Perl|Perlmodell]]s sortiment 2019, maskinparken m.m. från Tumba Lokstation 2020.

==Tryckta refererenser==
Göran Tholin: "Skultorps Vagn- och Lokverkstad [[SV&LV]]." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 107/2009 (Bikupor i [[H0]]).

Ola Ahlström: "NVHJ personvagn, en etsplåt från SVLV." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 109/2009 (Recension).

Mats Nilsson: "Bygge SJ småboskapsvagn litt O1." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 113/2010 (Recension).

Göran Tholin: "Litet hus jag bygga vill..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 113/2010 (Recension av avträdet från Korsberga).

Redaktionen: "Nyhetssvepet: SV&LV tar över Tumba Lokstation." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 7 (Notis).

==Webreferenser==
[http://www.svlv.se/ Skultorps Vagn & LokVerkstad] (Hemsida).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=4601.msg221989#msg221989 Svenskt MJ-forum: SV&LV] (SV&LV tar över Perlmodell).

[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala 0]]

SJ personvagnar

2021-06-20T19:33:05Z

Pjoo: /* Tryckta referenser - modell */

==Inledning==
Denna sida utgör portalsida för sidor om SJ:s normalspåriga personvagnar. SJ har bytt litterering av personvagnar vid några tillfällen, i denna sammanställning följs de olika litterasystem som SJ använt ([[#1800-talet till 1956|före 1956]], [[#1956 till 1970|1956-1970]], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar från 1970]).

Personvagnsbeskrivningarna syftar för det första till att sprida kunskaper bland modellbyggare om vilka personvagnar som gått på svenska spår och när, för det andra till att ge en uppfattning av vilka modeller som funnits och kanske kan hittas begagnat om inte annat, och för det tredje till att ge underlag för att fylla i vagnskort för [[trafikspel]]. Urvalet av personvagnar är inte komplett, utan fylls på efter hand.

Datatabellerna är gjorda så noggrant som källorna medger, men utgår i regel från vagnens utförande vid leverans. Vagnar byggdes om över tiden, t.ex. vad avser bromsutrustning mm. Datatabellerna är uppställda för att passa till vagnskort för modultrafik.

Postvagnar och resgodsvagnar har traditionellt sätt räknats till personvagnsbeståndet, främst för att dessa vagnar huvudsakligen har gått i persontåg. Detta gällde tidigare även fångvagnar. Postkupéer med postsortering ombord på tågen försvann 1996, och all hantering av resgods och ilgods togs bort 2000. Green Cargo kör dock fortfarande posttåg (2020).

En översikt över svensk järnvägshistoria finns [[Svenska järnvägsepoker|här]].

==SJ äldre litterasystem för personvagnar==
SJ:s nuvarande [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] för personvagnar finns väl beskrivet på andra webplatser. Här beskrivs de äldre systemen.

===1800-talet till 1956===
När man behövde skilja på olika typer av personvagnar infördes ett litterasystem med bokstäver för att beteckna olika typer av vagnar. Förutom vagnar för persontrafik inkluderades postvagnar, fångvagnar och resgodsvagnar i personvagnsparken. Stor bokstav betecknade vagnstyp. För vagnar med avdelningar av olika typ användes flera bokstäver.

Huvudlittera: 
'''A''' - första klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''B''' - andra klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''C''' - tredje klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''D''' - postkupéer. 
'''E''' - fångvagnar (till 1943). 
'''F''' - resgodsvagnar och ångfinkor. 

Huvudlittera '''R''' för restaurangvagnar tillkom 1933.

Boggivagnar betecknades med "0" efter huvudlittera. Denna nolla skrevs normalt med en gemen siffra, varför den idag ofta skrivs med ett gement '''o'''. Så gör vi även på MJ-wiki.

Olika vagnstyper med samma huvudlittera särskildes med siffror. Så småningom började man också skilja på olika varianter av samma vagnstyp med underlittera med gemena bokstäver. Sifferbeteckning och underlittera med bokstäver tilldelades normalt i sekvens, men efter 1909 kom '''2''' att beteckna vagnar för internationell trafik för vissa huvudlittera.

När de enskilda järnvägarna togs över på 1940-talet fanns det många äldre vagnar som SJ endast tillät att gå på den bana de kom från. För dessa vagnar användes littera '''E''' som tilläggslittera.

På inrådan av generalpoststyrelsen ändrades sifferlittera för postvagnar från det sedvanliga systemet till att ange postkupéns golvyta i m2 1948.

===1956 till 1970===
Med en gemensam överenskommelse för de europeiska järnvägarna togs första klass bort 1956. Gamla andra klass blev första klass och gamla tredje klass blev andra klass. För sovvagnar angavs nu endast första och andra klass, men det fanns fortfarande möjligheter att få sovplatser med en, två eller tre personer per kupé.

Några andra förändringar infördes i samband med byte av litterasystem. Två nya huvudlittera infördes: '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. Nummerlittera '''1'''-'''5''' för vissa vagnar höjdes med 10 för att "ge plats" för för nya vagnar. Nummerlittera '''2''' för vagnar för internationell trafik ändrades till nummer som började med '''20'''. Ett nytt underlittera '''r''' infördes 1957 för vagnar med [[sth]] 130 km/h, och underlittera '''k''' infördes 1964 för vagnar som fick framföras till Köpenhamn.

Huvudlittera: 
'''A''' - första klass sittvagnar. 
'''B''' - andra klass sittvagnar. 
'''D''' - postkupéer. 
'''F''' - resgodsvagnar. 
'''R''' - serveringsvagnar. 
'''S''' - specialvagnar. 
'''WL''' - sovvagnar.

Under andra halvan av 1960-talet inleddes planeringen för det nya litterasystemet, där "bogginollan" skulle tas bort. I avvaktan på detta tillkom några vagnar som fick littera i en övergångsform enligt det gällande systemet men utan bogginolla. Det gäller [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B7''']], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|'''B10c''']] och [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|'''Bc''']].

==Översikt över personvagnsartiklar==
{| class="wikitable"
| '''SJ litterasystem före 1956''' 
| '''SJ litterasystem 1956-1970''' 
| '''SJ litterasystem efter 1970''' 
|- style="vertical-align:top;"
|
A - Första klass vagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|Ao5, Ao5a, Ao5b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|ABo3]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|ACo2c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|ACo4]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|ACo4, ACo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|ACo6]]
|
A - Första klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|Ao2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] (1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|Ao14c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|Ao15b, Ao15br]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Ao15b, Ao15br]] (1945) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|ABo2]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|ABo3]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB BCo6|ABo7a]] (1936) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|ABo7b, ABo7bm]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b, ABo7bk, ABo7br]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|ABo7cm]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|ABo7d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|ABo11b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|ABo11b]] (1942) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|ABo12c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|ABo15b]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|ABo24]]
|
A - Första klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|A3]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|A4K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|A5, A5F]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|A5, A5F]] (1945) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A7]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|A8]] (1948) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A8R]] (1987) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A11|A11]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A23]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|AB2]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|AB3]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|AB4]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|AB4R]] (1930) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|AB6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|AB7, AB7R]] (1937) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|AB7, AB7R]] (1942) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB7|AB7]] (2009) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|AB8K]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB9|AB9]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|AB10]] (f.d. Bo4b) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|AB10]] (f.d. BCo12c) [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|AB13]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#UA7R|AF7X, AFM7]]
|- style="vertical-align:top;"
|
B - Andra klass vagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Bo4b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Bo4b]] (1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|Bo4c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|Bo5b]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Bo5b]] (1945) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|BCo2]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB BCo6|BCo7a]] (1936) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|BCo7b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|BCo7b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|BCo7cm]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|BCo7d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] (1942) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|BCo12c]]
|
B - Andra klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|Bo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Bo6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8|Bo8a]] (1921) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8b, Bo8bm]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8ca]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Bo8cm, Bo8cs]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]] (1941) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8d]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8d, Bo8e]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Bo8g]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|Bo9b, Bo9bu]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Bo9b, Bo9bu]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Bo9c, Bo9d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Bo10a]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Bo10b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Bo13]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Bo14b]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|Bo14b]] (1939) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Bo14c]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Bo14c]] (1943) [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|B3c]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BFo4]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|BFo14, BFo14k]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BFo16|BFo16]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|BF5]] Övergångslittera [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|B1c]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B7]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|B10c]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Bc]]
|
B - Andra klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|B1]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B2|B2]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|B6]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|B7]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B7S]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|B8]] (1930) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B8]] (1933) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B8]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|B8]] (1942) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|B8]] (1943) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7B|B8]] (1990) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B8, B8B]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|B8, B8S]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|B8F]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|B9]] (1931) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B9|B9]] (1994) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|B9F]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B10]] (f.d. Co4e) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B10|B10]] (f.d. B2) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|B11]] (1938) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B11|B11]] (2001) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|B12]] (f.d. Ao2) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B12]] (f.d. Co4c) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B12]] (f.d. Co8b) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|B13]] (f.d. Co13) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|B13]] (f.d. ABo3) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B13S]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|B14]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|B14]] (1939) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B15]] (f.d. Bo5) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|B15]] (f.d. Co8f) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B15F]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BF1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|BF2, BF2K]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BFo16|BF3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|BF4, BF7]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BF8|BF8]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BFS9|BFS9]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|BFV]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|BS5]]
|- style="vertical-align:top;"
|
C - Tredje klass vagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Co4b]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|Co4b]] (1939) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Co4c]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Co4c, Co4e]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Co6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8|Co8, Co8a]] (1921) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8b, Co8ca]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Co8c, Co8cm, Co8cs]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Co8cs]] (1941) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] (1934) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8e]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Co8f]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|Co9b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Co9b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Co13]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|Co14]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|Co14]] (1939) [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|C3a, C3c]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|CFo4]] [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|CF4]]
|
 
|
BC - Liggvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|BC1]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|BC2, BC3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BC4|BC4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|BC14]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|BC14]] (1939)
|- style="vertical-align:top;"
|
D - Postvagnar (Littera till 1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Do1 - Do2|Do1]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Do5|Do5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DFo2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DFo3]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo7]]
|
D - Postvagnar (Littera 1948-1970) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Do1 - Do2|Do22, Do30]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GBJ Do2|Do36]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Do5|Do40]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|D20]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo10]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo15]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo16]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|DFo18, DFo20a]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo20b]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo20b]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo25, DFo25b]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|DFo28]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DFo30, DFo32]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DFo33, DFo33a, DFo35]]
|
D - Postvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|D38]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|D40, D46]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|D48]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DF20]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DF20]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF21, DF21G]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DF25]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|DF28]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DF30K]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF33, DF33G, DF35]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF39, DF39A, DF40]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|DF39A, DF40]]
|- style="vertical-align:top;"
|
E - Övertagna vagnar med trafikbegränsningar [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|EC3a, EC3c]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GBJ Do2|EDo1, EDo22]] [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|EF1]]
|
|
|- style="vertical-align:top;"
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|Fo2b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|Fo4]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a, F5b]] [[SJ godsvagn litt G#F6|F6]]
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|Fo1-press]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|Fo14]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo14]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|Fo20]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5, F5-press]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a, F5a-press, F5b]] [[SJ godsvagn litt G#F6|F6]]
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|F1TI, F1, F4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|F2, F2K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|F4]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|F4]] (1943) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|F5, F6K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|F7]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|F7]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|F24, F33]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|F35C]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|F46, F52]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|F46R, F52R]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|FV1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|FV2, FV3]]
|- style="vertical-align:top;"
|
R - Restaurangvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|Ro2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|Ro3, Ro3a]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3, Ro3b, Ro3c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RCo1]]
|
R - Serveringsvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|Ro2, Ro2b, Ro2c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|Ro3a, Ro3ar]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3b, Ro3c]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RBo11, RBo11b, RBo11r]]
|
R - Serveringsvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|R1]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|R2]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3, R3F, R3G]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R4]] (1946) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|R4R]] (1987) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|R5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|R7]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|R12]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|RAB]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|RB1]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|RB2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RB3]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB4]] (1933) [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#RB4|RB4, RB5]] (1985) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB5]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|RB5]] (1941) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB6]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB7|RB7]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB11|RB11]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RS3]]
|- style="vertical-align:top;"
|
 
|
S - Specialvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|So7]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|So10]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|S17d]]
|
S - Specialvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|S1]] (1945) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S1|S1]] (1981) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|S2]] (f.d. Ro3b) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|S2]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S4|S4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|S5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|S7]] (f.d. DFo2) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|S7, S8]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|S8]] (f.d. Co8d) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|S8]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|S8T, S8TL]] (f.d. ACo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|S9]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|S11]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S12|S12]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|S28]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|S28, S28L]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|S28T]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|SV1]] (1959) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|SV1]] (1986)
|- style="vertical-align:top;"
|
 
|
WL - Sovvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WLAo5a, WLAo5b]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WLABo1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo1b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|WLABo4, WLABo4c, WLABo4cu, WLABo4u]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo4, WLABo4u]] (1946) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|WLABo6]] (1954) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|WLABo6]] (1956) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|WLABo20, WLABo20u]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WLBo14]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|WLBo14, WLBo14k]]
|
WL - Sovvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WL1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL2]] (f.d. ACo4 & ACo5) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WL2, WL3]] (f.d. Ao5) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|WL3]] (f.d. WLABo6) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|WL3]] (f.d. ACo6) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL4|WL4]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WL5|WL5]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|WL6]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WL6K, WL7]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL9]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WL10]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|WL11, WL11S, WL12, WL12SK]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|WL11, WL12]] (1938) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL11, WL12]] (1946) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL13]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WL14]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|WL14K]]
|}

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Tryckta referenser - förebild==
Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/3/0127.html "II. Personvagnar."] i [http://runeberg.org/sj50/3/0083.html ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder.''] Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, s 115 ff.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0500.html "I. Personvagnar."] i [http://runeberg.org/sj1931/2/0475.html ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2.''] Stockholm: författaren 1931, s 494.

AGA: ''[http://www.wnj.se/arkiv/dokument/AGA_Belysning_for_Jarnvagsvagnar.pdf Belysning för järnvägsvagnar. Dalén-belysning glödljus med acetylen.]'' Lidingö: Gasaccumulator u.å. (Detaljerad beskrivning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Centrala ekonomiavdelningens materielsektion: [http://www.wnj.se/arkiv/dokument/SJH_760_63_SJ_Standard_Farglikare.pdf ''SJ Standard. Färglikare'' (SJH 730.63).] Stockholm: Administrativa avdelningen 1970.

"Sveriges Statsbanor. Sofvagn." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på SJ litt B).

Sören Svensson: "SJ 3 Klass boggievagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Historik över Co1-vagnen).

Mats Björkelund: "Varde ljus! Om belysning på äldre personvagnar vid SJ." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Olika typer av gasbelysning).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]] "SJ första tredje klass sovvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Ritning på Co6 och Co7).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Inklusive beskrivning av litterasystem, boggier).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ ångfinka litt Fo3." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Beskrivning och ritning)..

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Personvagnsboggiutvecklingen hos SJ." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007.

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenska postvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2009.

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010.

Lars Olov Karlsson: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Lars Olov Karlsson: "Persontransport bakom galler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021 (Om fångvagnar och fångtransporter).

Lars Olov Karlsson: "Vagnar för att resa kungligt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021 (Svenska kungavagnar).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Personvagnar från 1800-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska, [[H0]]).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, [[H0]]).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: SJ-färg från MO-LAK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978 (Recension).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: MJ-industrins svenska vagnar. Svenskare modelljärväg, eller...?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1980 (Genomgång av förebildsriktigheten i utbudet i [[N]], [[TT]] och [[H0]]).

Hjulius: "Bygg en riktig modell av SJ litt Co8a." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Konvertering av Roco 4289 med Perl sats 012-K till Co8a, [[H0]]). 
Hjulius: "Bygg en riktig modell av SJ litt Co8a del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981.

Göran Tholin: "Allt om hobby synar. C3d - Folkvagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Recension, [[H0]]).

Mats Björkelund: "Teak i mässing." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Recesnion av BCo7 från Kungsbacka MJ-hobby).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "SJ-rött." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Recept med oljefärger).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Ett mästerbygge i närbild." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Svante Runbergers NOJ D 306 i mässing med full inredning, [[skala 0]]; ritningar).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Post- och inrikes vagnar i H0." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] trävagnar i [[styren]] och [[metall]] av Gunnar Axelsson).

Ulf Beskow: "Månadens MJ-tips: Gammaldags bälgar på Miltons vis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Personvagnsbälgar som möts).

Bengt Nylén: "Bengt tipsar..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 115/2011 (Bygge av BCo7a med byggsats från Kungsbacka MJ-hobby, [[H0]]).

Bengt Nylén: "Hur man enkelt smalar in UGJ-boggier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 ([[H0]]).

Ola Ahlström: "Fångvagnar i statsbanornas barndom." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar, H0).

==Webreferenser==
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/personvagnar-i-trafik Järnväg.net: Personvagnar i trafik]

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/utgangna-personvagnar Järnväg.net: Utgångna personvagnar]

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar Järnväg.net: Vad betyder litterat?] (SJ:s litterasystem för personvagnar efter 1970).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133297 Järnvägshistoriskt forum: SJ standardfärger och NCS] (SJ originalfärger översatta till NCS).

[http://www.mrw1.se/byggtips/tips.htm MRW.se: MRW Nedladdningsbara dokument] (Särtryck med ritningar och data för personvagnar).
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Personvagnar]]

SJ personvagnar

2021-06-20T19:29:14Z

Pjoo:

==Inledning==
Denna sida utgör portalsida för sidor om SJ:s normalspåriga personvagnar. SJ har bytt litterering av personvagnar vid några tillfällen, i denna sammanställning följs de olika litterasystem som SJ använt ([[#1800-talet till 1956|före 1956]], [[#1956 till 1970|1956-1970]], [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar från 1970]).

Personvagnsbeskrivningarna syftar för det första till att sprida kunskaper bland modellbyggare om vilka personvagnar som gått på svenska spår och när, för det andra till att ge en uppfattning av vilka modeller som funnits och kanske kan hittas begagnat om inte annat, och för det tredje till att ge underlag för att fylla i vagnskort för [[trafikspel]]. Urvalet av personvagnar är inte komplett, utan fylls på efter hand.

Datatabellerna är gjorda så noggrant som källorna medger, men utgår i regel från vagnens utförande vid leverans. Vagnar byggdes om över tiden, t.ex. vad avser bromsutrustning mm. Datatabellerna är uppställda för att passa till vagnskort för modultrafik.

Postvagnar och resgodsvagnar har traditionellt sätt räknats till personvagnsbeståndet, främst för att dessa vagnar huvudsakligen har gått i persontåg. Detta gällde tidigare även fångvagnar. Postkupéer med postsortering ombord på tågen försvann 1996, och all hantering av resgods och ilgods togs bort 2000. Green Cargo kör dock fortfarande posttåg (2020).

En översikt över svensk järnvägshistoria finns [[Svenska järnvägsepoker|här]].

==SJ äldre litterasystem för personvagnar==
SJ:s nuvarande [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] för personvagnar finns väl beskrivet på andra webplatser. Här beskrivs de äldre systemen.

===1800-talet till 1956===
När man behövde skilja på olika typer av personvagnar infördes ett litterasystem med bokstäver för att beteckna olika typer av vagnar. Förutom vagnar för persontrafik inkluderades postvagnar, fångvagnar och resgodsvagnar i personvagnsparken. Stor bokstav betecknade vagnstyp. För vagnar med avdelningar av olika typ användes flera bokstäver.

Huvudlittera: 
'''A''' - första klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''B''' - andra klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''C''' - tredje klass sittvagnar, sovvagnar och restaurangvagnar. 
'''D''' - postkupéer. 
'''E''' - fångvagnar (till 1943). 
'''F''' - resgodsvagnar och ångfinkor. 

Huvudlittera '''R''' för restaurangvagnar tillkom 1933.

Boggivagnar betecknades med "0" efter huvudlittera. Denna nolla skrevs normalt med en gemen siffra, varför den idag ofta skrivs med ett gement '''o'''. Så gör vi även på MJ-wiki.

Olika vagnstyper med samma huvudlittera särskildes med siffror. Så småningom började man också skilja på olika varianter av samma vagnstyp med underlittera med gemena bokstäver. Sifferbeteckning och underlittera med bokstäver tilldelades normalt i sekvens, men efter 1909 kom '''2''' att beteckna vagnar för internationell trafik för vissa huvudlittera.

När de enskilda järnvägarna togs över på 1940-talet fanns det många äldre vagnar som SJ endast tillät att gå på den bana de kom från. För dessa vagnar användes littera '''E''' som tilläggslittera.

På inrådan av generalpoststyrelsen ändrades sifferlittera för postvagnar från det sedvanliga systemet till att ange postkupéns golvyta i m2 1948.

===1956 till 1970===
Med en gemensam överenskommelse för de europeiska järnvägarna togs första klass bort 1956. Gamla andra klass blev första klass och gamla tredje klass blev andra klass. För sovvagnar angavs nu endast första och andra klass, men det fanns fortfarande möjligheter att få sovplatser med en, två eller tre personer per kupé.

Några andra förändringar infördes i samband med byte av litterasystem. Två nya huvudlittera infördes: '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. Nummerlittera '''1'''-'''5''' för vissa vagnar höjdes med 10 för att "ge plats" för för nya vagnar. Nummerlittera '''2''' för vagnar för internationell trafik ändrades till nummer som började med '''20'''. Ett nytt underlittera '''r''' infördes 1957 för vagnar med [[sth]] 130 km/h, och underlittera '''k''' infördes 1964 för vagnar som fick framföras till Köpenhamn.

Huvudlittera: 
'''A''' - första klass sittvagnar. 
'''B''' - andra klass sittvagnar. 
'''D''' - postkupéer. 
'''F''' - resgodsvagnar. 
'''R''' - serveringsvagnar. 
'''S''' - specialvagnar. 
'''WL''' - sovvagnar.

Under andra halvan av 1960-talet inleddes planeringen för det nya litterasystemet, där "bogginollan" skulle tas bort. I avvaktan på detta tillkom några vagnar som fick littera i en övergångsform enligt det gällande systemet men utan bogginolla. Det gäller [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B7''']], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|'''B10c''']] och [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|'''Bc''']].

==Översikt över personvagnsartiklar==
{| class="wikitable"
| '''SJ litterasystem före 1956''' 
| '''SJ litterasystem 1956-1970''' 
| '''SJ litterasystem efter 1970''' 
|- style="vertical-align:top;"
|
A - Första klass vagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|Ao5, Ao5a, Ao5b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|ABo3]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|ACo2c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|ACo4]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|ACo4, ACo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|ACo6]]
|
A - Första klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|Ao2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] (1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|Ao14c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|Ao15b, Ao15br]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Ao15b, Ao15br]] (1945) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|ABo2]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|ABo3]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB BCo6|ABo7a]] (1936) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|ABo7b, ABo7bm]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b, ABo7bk, ABo7br]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|ABo7cm]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|ABo7d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|ABo11b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|ABo11b]] (1942) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|ABo12c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|ABo15b]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|ABo24]]
|
A - Första klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A2]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|A3]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|A4K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|A5, A5F]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|A5, A5F]] (1945) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A7]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|A8]] (1948) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A8R]] (1987) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A11|A11]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|A23]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|AB2]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|AB3]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|AB4]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|AB4R]] (1930) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|AB6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|AB7, AB7R]] (1937) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|AB7, AB7R]] (1942) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB7|AB7]] (2009) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|AB8K]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB9|AB9]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|AB10]] (f.d. Bo4b) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|AB10]] (f.d. BCo12c) [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|AB13]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#UA7R|AF7X, AFM7]]
|- style="vertical-align:top;"
|
B - Andra klass vagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Bo4b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Bo4b]] (1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABo1|Bo4c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo5b|Bo5b]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Bo5b]] (1945) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|BCo2]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB BCo6|BCo7a]] (1936) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo7b|BCo7b]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|BCo7b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|BCo7cm]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG BCo8|BCo7d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] (1942) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GDG ABCo1|BCo12c]]
|
B - Andra klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|Bo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Bo6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8|Bo8a]] (1921) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8b, Bo8bm]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8ca]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Bo8cm, Bo8cs]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8cs]] (1941) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8d]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8d, Bo8e]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Bo8f]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Bo8g]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|Bo9b, Bo9bu]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Bo9b, Bo9bu]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|Bo9c, Bo9d]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Bo10a]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Bo10b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Bo13]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Bo14b]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|Bo14b]] (1939) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Bo14c]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Bo14c]] (1943) [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|B3c]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BFo4]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|BFo14, BFo14k]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BFo16|BFo16]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|BF5]] Övergångslittera [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|B1c]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B7]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|B10c]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Bc]]
|
B - Andra klass sittvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|B1]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B2|B2]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|B6]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|B7]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B7S]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|B8]] (1930) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B8]] (1933) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B8]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|B8]] (1942) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|B8]] (1943) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7B|B8]] (1990) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B8, B8B]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|B8, B8S]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|B8F]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|B9]] (1931) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B9|B9]] (1994) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#BCo11b|B9F]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B10]] (f.d. Co4e) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B10|B10]] (f.d. B2) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|B11]] (1938) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B11|B11]] (2001) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|B12]] (f.d. Ao2) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|B12]] (f.d. Co4c) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B12]] (f.d. Co8b) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|B13]] (f.d. Co13) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|B13]] (f.d. ABo3) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|B13S]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|B14]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|B14]] (1939) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B15]] (f.d. Bo5) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|B15]] (f.d. Co8f) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|B15F]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BF1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|BF2, BF2K]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BFo16|BF3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|BF4, BF7]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BF8|BF8]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BFS9|BFS9]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|BFV]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|BS5]]
|- style="vertical-align:top;"
|
C - Tredje klass vagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|Co4b]] (1938) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Co6|Co4b]] (1939) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Co4c]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|Co4c, Co4e]] (1940) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Co6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8|Co8, Co8a]] (1921) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8b, Co8ca]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|Co8c, Co8cm, Co8cs]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Co8cs]] (1941) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] (1934) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8e]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Co8f]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co9b|Co9b]] (1930) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Co9b]] (1942) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Co13]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|Co14]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|Co14]] (1939) [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|C3a, C3c]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|CFo4]] [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|CF4]]
|
 
|
BC - Liggvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|BC1]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|BC2, BC3]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#BC4|BC4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|BC14]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|BC14]] (1939)
|- style="vertical-align:top;"
|
D - Postvagnar (Littera till 1948) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Do1 - Do2|Do1]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Do5|Do5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DFo2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DFo3]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo6]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo7]]
|
D - Postvagnar (Littera 1948-1970) [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#SWB Do1 - Do2|Do22, Do30]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GBJ Do2|Do36]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Do5|Do40]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#D20|D20]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo10]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo15]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo16]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|DFo18, DFo20a]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DFo20b]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DFo20b]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DFo25, DFo25b]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|DFo28]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DFo30, DFo32]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DFo33, DFo33a, DFo35]]
|
D - Postvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|D38]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|D40, D46]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|D48]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|DF20]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|DF20]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF21, DF21G]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo6|DF25]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|DF28]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo3|DF30K]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF33, DF33G, DF35]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DF39, DF39A, DF40]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|DF39A, DF40]]
|- style="vertical-align:top;"
|
E - Övertagna vagnar med trafikbegränsningar [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|EC3a, EC3c]] [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell#GBJ Do2|EDo1, EDo22]] [[Tyska privatbanevagnar#KPEV C3itr|EF1]]
|
|
|- style="vertical-align:top;"
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|Fo2b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|Fo4]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a, F5b]] [[SJ godsvagn litt G#F6|F6]]
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|Fo1-press]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|Fo5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|Fo14]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo14]] (1943) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|Fo20]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5, F5-press]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a, F5a-press, F5b]] [[SJ godsvagn litt G#F6|F6]]
|
F - Resgodsvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|F1TI, F1, F4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo2b|F2, F2K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|F4]] (1932) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|F4]] (1943) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|F5, F6K]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo5|F7]] (f.d. DFo5) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#DFo7|F7]] (f.d. DFo7) [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|F24, F33]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|F35C]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|F46, F52]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|F46R, F52R]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|FV1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|FV2, FV3]]
|- style="vertical-align:top;"
|
R - Restaurangvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|Ro2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|Ro3, Ro3a]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3, Ro3b, Ro3c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RCo1]]
|
R - Serveringsvagnar [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|Ro2, Ro2b, Ro2c]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|Ro3a, Ro3ar]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3b, Ro3c]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RBo11, RBo11b, RBo11r]]
|
R - Serveringsvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|R1]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|R2]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R3, R3F, R3G]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|R4]] (1946) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|R4R]] (1987) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Ro3|R5]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ABo3|R7]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|R12]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#GDG BCo7cm|RAB]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|RB1]] [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|RB2]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RB3]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB4]] (1933) [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#RB4|RB4, RB5]] (1985) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB5]] (1933) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|RB5]] (1941) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8c|RB6]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB7|RB7]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB11|RB11]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RS3]]
|- style="vertical-align:top;"
|
 
|
S - Specialvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|So7]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|So10]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|S17d]]
|
S - Specialvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|S1]] (1945) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S1|S1]] (1981) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|S2]] (f.d. Ro3b) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|S2]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S4|S4]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4b|S5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|S7]] (f.d. DFo2) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|S7, S8]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co8b - Co8d|S8]] (f.d. Co8d) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|S8]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|S8T, S8TL]] (f.d. ACo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Bo4b|S9]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|S11]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#S12|S12]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|S28]] (f.d. DFo18) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Fo4|S28, S28L]] (f.d. Fo4) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|S28T]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|SV1]] (1959) [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|SV1]] (1986)
|- style="vertical-align:top;"
|
 
|
WL - Sovvagnar [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WLAo5a, WLAo5b]] [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WLABo1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo1b]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|WLABo4, WLABo4c, WLABo4cu, WLABo4u]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo4, WLABo4u]] (1946) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WLABo5]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|WLABo6]] (1954) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|WLABo6]] (1956) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|WLABo20, WLABo20u]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WLBo14]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|WLBo14, WLBo14k]]
|
WL - Sovvagnar [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WL1]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL2]] (f.d. ACo4 & ACo5) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WL2, WL3]] (f.d. Ao5) [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|WL3]] (f.d. WLABo6) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|WL3]] (f.d. ACo6) [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL4|WL4]] [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WL5|WL5]] [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|WL6]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ao5|WL6K, WL7]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL9]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WL10]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#ACo4|WL11, WL11S, WL12, WL12SK]] (1931) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|WL11, WL12]] (1938) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL11, WL12]] (1946) [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|WL13]] [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|WL14]] [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co14|WL14K]]
|}

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Tryckta referenser - förebild==
Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/3/0127.html "II. Personvagnar."] i [http://runeberg.org/sj50/3/0083.html ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 3. Transportmateriel och verkstäder.''] Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, s 115 ff.

Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0500.html "I. Personvagnar."] i [http://runeberg.org/sj1931/2/0475.html ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro. Band 2.''] Stockholm: författaren 1931, s 494.

AGA: ''[http://www.wnj.se/arkiv/dokument/AGA_Belysning_for_Jarnvagsvagnar.pdf Belysning för järnvägsvagnar. Dalén-belysning glödljus med acetylen.]'' Lidingö: Gasaccumulator u.å. (Detaljerad beskrivning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Centrala ekonomiavdelningens materielsektion: [http://www.wnj.se/arkiv/dokument/SJH_760_63_SJ_Standard_Farglikare.pdf ''SJ Standard. Färglikare'' (SJH 730.63).] Stockholm: Administrativa avdelningen 1970.

"Sveriges Statsbanor. Sofvagn." i Jon Fast (red.): ''Järnvägssärtryck 1. Ritningssamling över Järnvägsmaterial.'' Göteborg: [[Skarvjärnet]] 1974 (Ritning på SJ litt B).

Sören Svensson: "SJ 3 Klass boggievagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Historik över Co1-vagnen).

Mats Björkelund: "Varde ljus! Om belysning på äldre personvagnar vid SJ." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Olika typer av gasbelysning).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]] "SJ första tredje klass sovvagnar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Ritning på Co6 och Co7).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Inklusive beskrivning av litterasystem, boggier).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ ångfinka litt Fo3." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Beskrivning och ritning)..

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Personvagnsboggiutvecklingen hos SJ." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007.

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenska postvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2009.

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010.

Lars Olov Karlsson: "Post på tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2020.

Lars Olov Karlsson: "Persontransport bakom galler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2021 (Om fångvagnar och fångtransporter).

Lars Olov Karlsson: "Vagnar för att resa kungligt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021 (Svenska kungavagnar).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Personvagnar från 1800-talet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 ([[Konvertering]] av äldre vagnar till svenska, [[H0]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|30-]], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, [[H0]]).

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: SJ-färg från MO-LAK." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978 (Recension).

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: MJ-industrins svenska vagnar. Svenskare modelljärväg, eller...?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1980 (Genomgång av förebildsriktigheten i utbudet i [[N]], [[TT]] och [[H0]]).

Hjulius: "Bygg en riktig modell av SJ litt Co8a." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Konvertering av Roco 4289 med Perl sats 012-K till Co8a, [[H0]]). 
Hjulius: "Bygg en riktig modell av SJ litt Co8a del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981.

Göran Tholin: "Allt om hobby synar. C3d - Folkvagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Recension, [[H0]]).

Mats Björkelund: "Teak i mässing." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Recesnion av BCo7 från Kungsbacka MJ-hobby).

Krister Brandt: "SJ-rött." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Recept med oljefärger).

Rutger Friberg: "Ett mästerbygge i närbild." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Svante Runbergers NOJ D 306 i mässing med full inredning, [[skala 0]]; ritningar).

Rutger Friberg: "Post- och inrikes vagnar i H0." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] trävagnar i [[styren]] och [[metall]] av Gunnar Axelsson).

Ulf Beskow: "Månadens MJ-tips: Gammaldags bälgar på Miltons vis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2006 (Personvagnsbälgar som möts).

Bengt Nylén: "Bengt tipsar..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 115/2011 (Bygge av BCo7a med byggsats från Kungsbacka MJ-hobby, [[H0]]).

Bengt Nylén: "Hur man enkelt smalar in UGJ-boggier." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 116/2011 ([[H0]]).

Ola Ahlström: "Fångvagnar i statsbanornas barndom." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 ([[Scratchbygge]]n och [[konvertering]]ar, H0).

==Webreferenser==
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/personvagnar-i-trafik Järnväg.net: Personvagnar i trafik]

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/utgangna-personvagnar Järnväg.net: Utgångna personvagnar]

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar Järnväg.net: Vad betyder litterat?] (SJ:s litterasystem för personvagnar efter 1970).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133297 Järnvägshistoriskt forum: SJ standardfärger och NCS] (SJ originalfärger översatta till NCS).

[http://www.mrw1.se/byggtips/tips.htm MRW.se: MRW Nedladdningsbara dokument] (Särtryck med ritningar och data för personvagnar).
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Personvagnar]]

SJ personvagnar av 1960-talsmodell

2021-06-20T19:26:17Z

Pjoo:

Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter [[SJ personvagnar#1956 till 1970|ursprunligt littera]].
==Inledning==
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen. Vagnarna levererades mellan 1960 och 1969.

Vagnskorgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell|dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna]]. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning, därför har nästan alla vagnar i denna serie olika korgar. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning, som dock var något bredare än vestibulernas. Därmed fanns det ett visst taköverhäng över dörrarna. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sätt med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. Korgarnas bredd i enlighet med den svenska [[lastprofil]]en innebar att vagnarna endast kunde trafikera Sverige och Norge. Vagnar med dansk uppvärmning (underlittera '''k''' eller ibland '''b''') hade dispens för trafik till Köpenhamn.

Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för [[sth]] 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få [[sth]] höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade modifierade vagnar underlittera '''R''' för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.

De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom [[#B1c|'''B1c''']] var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid denna tid monterades också fasta slutsignaler.

Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Från 1988 övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en grafitgrå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den grafitgrå randen med en röd rand under bröstlisten.

När vagnarna levererades gällde [[SJ personvagnar#1956 till 1970|SJ litterasystem]] mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar litterasystem] där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.

==Översikt över vagnstyper==
Här följer en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

{| class="wikitable"
| '''Litt'''
| '''Typ'''
| '''I trafik'''
| '''Ombyggd'''
| '''Omlittrerad'''
| '''Ny ägare'''
| '''Ur trafik'''
|-
| [[#Ao2|Ao2]]
| Sittvagn
| 1963
| A2F (1983)
| A2 (1970), B12 (1993), A23 (1999)
| IBAB, Blå Tåget (2008), TÅGAB (2018)
| 2005 (SJ), 2019 (Blå Tåget)
|-
| [[#ABo2|ABo2]]
| Sittvagn
| 1960
|
| AB2 (1970)
|
| 1993
|-
| [[#ABo3|ABo3]]
| Sittvagn
| 1961
| S11 (1991), AS4KT (1996)
| AB3 (1970), B13
| SSRT, Snälltåget, TÅGAB
| 2006 (SJ)
|-
| [[#Bo1|Bo1]]
| Sittvagn
| 1960
|
| B1 (1970)
| SSRT (2000), TKAB, NetRail, Veolia
| 2006 (SJ)
|-
| [[#Bo5|Bo5]]
| Sittvagn
| 1960
| B5F & BS5 (1985), B15 (2002)
| B5 (1970)
| SSRT (2000), TKAB, NetRail, Veolia
| 2006 (SJ)
|-
| [[#B1c|B1c]]
| Cafévagn
| 1968
| R2 (1985), R12 (2000)
| RB1 (1970)
| IBAB, SSRT (2012), TÅGAB (2014)
| 2014 (SJ)
|-
| [[#DFo28|DFo28]]
| Post- och resgodsvagn
| 1965
| D38 (1991), D48 (1995)
| DF28 (1970), Db (2001)
| GC (2001), Värmlandståg, TÅGAB
| 2001 (SJ), 2010 (GC)
|-
| [[#Fo5|Fo5]]
| Resgodsvagn
| 1961
| F24 & F33 (1990)
| F5 & F6K (1970)
| Veolia (2014), Svensk tågkraft
| 2014 (SJ)
|-
| [[#RBo2|RBo2]]
| Byffévagn
| 1960
| R1 (1969)
|
|
| 1993
|-
| [[#WLABo1|WLABo1]]
| Sovvagn
| 1964
|
| WL1 (1970)
|
|
|-
|}

===Förklaring till kolumnrubrikerna===
Litt = Littera 
Typ = Typ av vagn 
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik 
Ombyggd = Större ombyggnader 
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera 
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

==Något om modellerna==
Äldre modeller i skala [[H0]] av boggievagnar gjordes i regel kortare än [[skalenlig]] längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. "[[Skarvjärnet]]" klagade på att Märklins nya modeller av 1960-talsvagnar var för korta redan 1967. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1970-talet, och [[Ade]] lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med [[skalenlig]]a längdmått. Modellerna från [[Fleischmann]] och [[Märklin]] som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade. [[Lima]]s modeller var de första som började närma sig [[skalenlig]] längd, och [[NMJ]]:s modeller har skalenlig längd.

Såvitt känt har [[Fleischmann]], [[Märklin]] och [[Lima]] endast gjort en form var till sittvagnar, som sedan sålts med märkning för olika littera.

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]

==Ao2==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera '''Ao2'''. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar med sittning 2+1. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar.

Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer ([[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|'''Ao14b''']]) eller öppna salonger ([[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|'''Ao15b''']]); Ao2 blev ett mellanting. Den efterföljande generationen rena förstaklassvagnar ('''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#A7 - A8|A7]]''') fick endast öppna avdelningar.

Ao2 ersatte äldre [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|Ao14b]] och [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Ao15b]] i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''A2'''.

Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera '''A2E''', ändrat till littera '''A2K''' 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare på samma sätt. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten på 1990-talet med littera '''A2KA'''.

Ett antal A2 byggdes om 1983 till '''A2F''' med telefon och uppfräschad inredning för [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]-trafiken. Senare byggdes de också om för 160 km/h.

Femton vagnar anpassades för Dala-trafiken i början på 1980-talet och märktes med "Dala-pendeln" samt gavs littera '''A2G'''. Litterat togs bort 1986.

När asbestsaneringarna satte igång gavs sanerade vagnar littera '''A2G''' efter 1986. När alla återstående A2-vagnar sanerats 1990 togs underlitterat bort.

Sexton vagnar märktes om till andra klass fr.o.m. 1993, utan att byggas om, och fick littera '''B12'''. Detta ledde dock till avundsjuka bland förstaklassresenärerna och förvirring bland andraklassresenärerna.

Fyra vagnar uttogs för trafik Göteborg-Strömstad för vidare befordran med båt till Norge 1999. Vagnarna målades i rederiets färger, vita upptill och mörkblå nedtill, samt försågs med texten "ColorTrain" på sidorna. Vagnarna fick littera '''A23'''.

SJ använde sina sista A2-vagnar i reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Inlandsbanan#Historia IBAB] för chartertrafik under namnet Grand Nordic och målades mörkblå. De såldes vidare 2008 till Scandinavian Rail för trafik Oslo-Stockholm, som dock upphörde redan samma år. Vagnarna såldes vidare till Skandinaviska Jernbanor och användes i trafik Stockholm-Göteborg under namnet "[https://sv.wikipedia.org/wiki/Blå_tåget_(Skandinaviska_Jernbanor) Blå Tåget]" 2011 till 2019. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tågåkeriet_i_Bergslagen Tågab] köpte en tidigare museivagn 2018.

===Huvuddimensioner Ao2===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 48 
Sittplatser andra klass: 0 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder Ao2===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10867.jpg|1000 px|JvmKBDB10867.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Ao2 interiör.jpg|700px|Ao2 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.
|}

===Modeller Ao2===
====Skala [[H0]]====
*[[Lima]] [[färdigmodell]]er. Samtliga med vulster.
*:- Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket (1975).
*:- Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket samt silverfärgade fönsterbågar (1981).
*:- Katalognummer 9141 SJ litt A2F i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]]" (1984).
*:- Katalognummer 9141-S02 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]" (1986).
*:- Katalognummer 9141 SJ litt A2FGRT i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar, ingick endast i presentsats (1989).
*:- Katalognummer 9141-S2 och 9292 SJ litt A2KRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar (1990).
*:- Katalognummer 9141 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1994).
*:- Katalognummer 9436 SJ litt A2 i brun målning med frimärket, sju pilar, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9292 SJ litt A2KRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9446 SJ litt B12 i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar (1997).
*:- Katalognummer 9008 SJ litt A2 i blå målning med silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).
*:- Katalognummer 9012 SJ litt A2F i brun målning med frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).
*:- Katalognummer 9016 SJ litt A2K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (2000).
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 43772 SJ litt A2RT i blå målning (1997).
*:- Katalognummer 43781 SJ litt A2K i blått med rött band (2000).
*[[NMJ]] [[färdigmodell]]er. Samtliga med vulster.
*:- Katalognummer 201.001 SJ litt Ao2 i ursprungsskick SJ röd 92 med köttstämpeln (2008).
*:- Katalognummer 201.002 SJ litt A2 i SJ röd 92 med köttstämpeln (2009).
*:- Katalognummer 201.301 SJ litt A2 i ljusblå och mörkgrå färgsättning (2009).
*:- Katalognummer 201.101 SJ litt A2 i SJ röd 92 med frimärket (2010).
*:- Katalognummer 201.201 SJ litt A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar (2011).
*:- Katalognummer 201.202 SJ litt A2G i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar (2011).
*:- Katalognummer 201.203 SJ litt B12 i SJ röd 92 med frimärket och [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-pilar (2011).
*:- Katalognummer 201.501 SJ litt A2 i ljusblått med röd rand (2018).
*:- Katalognummer 201.401 SJ litt A2 i ljusblå och mörkgrå färgsättning (2019).

====Skala [[N]]====
*[[Möllehem gårdsproduktion]] har en [[plastbyggsats]] av en A2.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.mollehem.se/images/stories/virtuemart/product/60_A2.jpg
|-
| class="imageCaption" | Möllehems A2.
|}

====Skala [[Z]]====
*Freudenreich Feinwerktechnik, [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 46.220.12 set med SJ litt A2FRG 4976 och SJ litt B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar.
*:- Katalognummer 46.220.02 set med SJ litt A2 5138 och SJ litt B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket.
*:- Katalognummer 46.221.11 SJ litt B12 4972 i rödbrunt med InterCity-pilar.
*:- Katalognummer 46.220.32 set med SJ litt A2 och en SJ litt B5 i ljublått och grafitgrått.
*:- Katalognummer 46.220.62 set med TÅGAB litt A2K och TÅGAB litt B5 i vitt och rött.
*:- Katalognummer 46.220.51 IBAB litt A2KA 5044 i mörkblått.

===Tryckta referenser Ao2 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Ao2 1-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Erfarenheter av B12).

===Tryckta referenser Ao2 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "CityExpress." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1984 (Kort presentation av Limas CityExpress-sats).

Kenneth Landgren: "Vagnsläge sextiotal." i Krister Brandt (red.) ''Modeltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Ommåliningar av Lima 9436 och 9446).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 13 (Notis om A2FGR, A2G och B12).

===Webreferenser Ao2===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a2 Järnväg.net: A2] (Beskrivning och bilder)

[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Skala Z).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1242 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Ao2/A2/B12] (NMJ:s modeller)

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60a2-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera A2] (Modell i N-skala).

==ABo2==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera '''ABo2'''. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser, två kupéer med andra klass sittplatser samt två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass kupéer fyra i bredd och i andra klass avdelningar 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar. Korgen var i övrigt identisk med '''[[#ABo3|ABo3]]'''.

SJ hade tidigare liknande vagnar med två kupéer i första klass i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|ABo11]]'''.

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB2'''. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.

ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.

===Huvuddimensioner ABo2===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 12 
Sittplatser andra klass: 48 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder ABo2===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10539.jpg|1000 px|JvmKBDB10539.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ABo2 premiär.jpg|700px|SJ ABo2 premiär.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.
|}

===Modeller ABo2===
====Skala [[H0]]====
* [[NMJ]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 202.001 SJ litt ABo2 i SJ röd 92 med märkning före 1970, vulster, och köttstämpeln (2008).
*:- Katalognummer 202.002 SJ litt AB2 i SJ röd 92 med märkning efter 1970, vulster, och köttstämpeln (2009).
*:- Katalognummer 202.101 SJ litt AB2 i SJ röd 92 med märkning efter 1970, vulster, och frimärket (2010).
====Skala [[N]]====
*[[Möllehem Gårdsproduktion]] har en AB2 som byggsats.

===Tryckta referenser ABo2 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser ABo2 - modell===
Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"60-talsvagnar I N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (Notis om AB2 och R2 från Möllehem).

===Webreferenser ABo2===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab2 Järnväg.net: AB2] (Beskrivning och bilder)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1243 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo2/AB2] (NMJ:s modeller)

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60ab2-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera AB2] (Modell i N-skala).

==ABo3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera '''ABo3'''. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. I första klass satt man tre i bredd, i andra klass 2+2. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Korgen var identisk med '''[[#ABo2|ABo2]]'''. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera '''ABo3k''' fr.o.m. 1964.

Inredningen hos ABo3 var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|ABo7b]]'''. Bland de efterföljande 80-talsvagnarna nybyggdes inga nya kombinerade första- och andraklassvagnar, men några tillkom senare genom ombyggnad ('''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#AB9|AB9]]''').

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''AB3''' respektive '''AB3K'''.

Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning. [[Sth]] ökades också till 160 km/h.

Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera '''S11''' 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gick först eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio". Vagnarna användes först i trafik på Övre Norrland, efter 2000 användes de istället för trafik till Storlien. Behovet av bio på tåg minskade allt eftersom privata mediaspelare blev mer populära. En vagn såldes 2008, den andra fick det svarta färgschemat 2010 och användes i chartertåg. Denna såldes till Trafikverket 2014 och fick ett rött färgschema. Vagnen används i specialtåg av olika slag.

År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera '''AS4KT'''.

Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera '''B13''', '''B13B''' och '''B13BK'''. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.

Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.

SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.

===Huvuddimensioner ABo3/ABo3k===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 20 
Sittplatser andra klass: 32 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK) 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
===Bilder ABo3===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ABo3 interiör.jpg|1000 px|ABo3 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:TÅGAB AB3.jpg|1000 px|TÅGAB AB3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | TÅGAB AB3 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons
|}

===Modeller ABo3===
====Skala [[H0]]====
*[[Lima]] [[färdigmodell]]er med vulster.
*:- Katalognummer 9210 och 9684 SJ litt S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar (1992).
*:- Katalognummer 9685 och 9018 SJ litt S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9009 SJ litt AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er.
*:- Katalognummer 43773 SJ litt S11R med blått, rött och grått färgschema (1997).
*:- Katalognummer 43771 SJ litt AB3RT i blå målning (1998).
*[[NMJ]] [[färdigmodell]]er med vulster.
*:- Katalognummer 203.001 SJ litt ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver (2008).
*:- Katalognummer 203.002 SJ litt AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak (2009).
*:- Katalognummer 203.301 SJ litt AB3 i ljusblå och mörkblå målning (2009).
*:- Katalognummer 203.101 SJ litt AB3 med frimärket och ljusgrått tak (2010).
*:- Katalognummer 203.501 SJ litt AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio" (2018).
*:- Katalognummer 203.502 SJ litt S11 i blå, röd och grafitgrå målning (2018).
*:- Katalognummer 203.503 SJ litt S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning (2018).
*:- Katalognummer 203.601 SJ litt S11 svart målning (2018).
*:- Katalognummer 203.401 SJ litt AB3 i ljusblå och mörkgrå målning (2019).
*:- Katalognummer 203.711 Snälltåget litt AB3K (2019).
*:- Katalognummer 203.710 Veolia litt AB3K (2019).
*:- Katalognummer 203.601 TÅGAB litt AB3 (2019).
====Skala Z====
*Freudenreich Feinwerktechnik har tillverkat en S11 i rött och grafitgrått med texten "Bio" och "Bistro". Katalognummer 46.220.31.

===Tryckta referenser ABo3 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser ABo3 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Redaktionen: "AB3 4810 i H0 från NMJ. 1960-talare i 1980-talskostym." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009 (Recension).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Notis).

===Webreferenser ABo3 - förebild ===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab3 Järnväg.net: AB3] (Beskrivning och bilder).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/s11 Järnväg.net: S11] (Beskrivning och bilder).

===Webreferenser ABo3 - modell===
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i skala Z).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1244 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt ABo3/AB3/S11] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K] (NMJ:s modeller)

==Bo1==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera '''Bo1'''. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser 2+2 och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera '''Bo1k''' 1964. Littera ändrades till '''B1''' och '''B1K''' 1970.

SJ hade tidigare haft ett fåtal vagnar med endast öppna avdelningar i andra klass, [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co4c|'''Bo10''']]. Bland de efterföljande 80-talsvagnarna byggdes liknande andraklassvagnar med öppna avdelningar, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B7|B7]]'''.

Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ.

När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera '''B1E''', ändrat till '''B1K''' 1978.

Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning. [[Sth]] höjdes också till 160 km/h.

År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.

När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).

===Huvuddimensioner Bo1/Bo1k===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 62 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK) 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
===Bilder Bo1===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo1.jpg|1000px|SJ Bo1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo1 interiör.jpg|700 px|Bo1 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.
|}

===Modeller Bo1===
====Skala [[H0]]====
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med köttstämpeln och bälgar (1968).
*:- Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och bälgar (1983).
*:- Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar (1984).
*:- Katalognummer 4072 SJ litt Bo1 i brunt med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar (1985).
*:- Katalognummer 4377 SJ litt B1KRT i blått färgschema (1992).
*:- Katalognummer 43784 SJ litt B1KT i Interregio-målning (2007).
*:- Katalognummer 43785 set med sextiotalsvagnar inkl. SJ litt B1 i rödbrun målning med frimärket (2012).
*[[NMJ]] [[färdigmodell]]er med vulster.
*:- Katalognummer 204.001 SJ litt Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln (2008).
*:- Katalognummer 204.003 SJ litt Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln (2008).
*:- Katalognummer 204.002 och 204.004 två SJ litt B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln (2008).
*:- Katalognummer 204.301 och 204.302 SJ litt B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning (2009).
*:- Katalognummer 204.101 och 204.102 två SJ litt B1 med olika vagnsnummer, med frimärket (2010).
*:- Katalognummer 204.201 och 204.202 SJ litt B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar (2011).
*:- Katalognummer 204.501 SJ litt B1 med ljusblå målning med rött band (2018).
*:- Katalognummer 204.601 Tågab litt B1R (2018).
*:- Katalognummer 204.401 och 204.402 två SJ litt B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning (2019).
*:- Katalognummer 204.703 och 204.704 två Snälltåget litt B1K (2019).
*:- Katalognummer 204.701 och 204.702 två Veolia litt B1K (2019).
====Skala [[N]]====
*Möllehem Gårdsproduktion har en B1 som byggsats.

===Tryckta referenser Bo1 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Bo1 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser Bo1 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om Märklins [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och Bo1, [[#RBo2|RBo2]]).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 13 (Notis om B1F och B1G).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Notis).

===Webreferenser Bo1===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1 Järnväg.net: B1] (Bilder och beskrivning)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2333&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: SNALL - Snälltåget litt AB3K, B1K & R7] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=957 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (Märklins modeller).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1245 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo1/B1] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=2332&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: VEO - Veolia Tranport Sverige AB litt AB3K & B1K] (NMJ:s modeller)

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60b1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B1] (Modell i skala N).

==Bo5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera '''Bo5''' och 30 vagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar. I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till '''B5''' respektive '''B5B''' 1970.

Bo5 hade en förebild i äldre vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8]]''', där fanns det dock kupéer i bägge vagnsändar.

Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Bo8]] i långväga tåg. I dessa tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.

I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria.

Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till sex. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera '''B5G''', '''B5F''' (med telefonautomat) eller '''BS5''' (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till '''B5FKRT''' 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort. [[Sth]] höjdes efterhand till 160 km/h för återstående vagnar.

Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera '''K'''.

SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.

Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna fick nytt littera '''B15'''.

SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använde sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.

===Huvuddimensioner Bo5/Bo5b===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 68/60 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder Bo5===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10903.jpg|1000px|JvmKBDB10903.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bo5 interiör.jpg|700 px|Bo5 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.
|}

===Modeller Bo5===
====Skala [[H0]]====
*[[Fleischmann]] [[färdigmodell]]er, bälgar
*:- Katalognummer 1534 SJ litt Bo5b i brunt med lösa destinationsskyltar (1966).
*:- Katalognummer 5155 SJ litt Bo5b i brunt med fast destinationsskylt (1971).
*[[Lima]] [[färdigmodell]]er vulster
*:- Katalognummer 9158-S och 9293 SJ litt B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar (1990).
*:- Katalognummer 9293 SJ litt B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9013 SJ litt B5B i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (1999).
*:- Katalognummer 9017 SJ litt B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka (2000).
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 4377 SJ litt B5KRT i blå målning (1997).
*:- Katalognummer 43782 SJ litt B5K i blått med rött band (2000).
*[[NMJ]] [[färdigmodell]]er vulster.
*:- Katalognummer 205.001 och 205.003 två SJ litt Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer (2008).
*:- Katalognummer 205.002 och 205.004 två SJ litt B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer (2009).
*:- Katalognummer 205.301 SJ litt B5K i blå och grafitgrå målning (2009).
*:- Katalognummer 205.302 SJ litt B5FKRT i blå och grafitgrå målning (2009).
*:- Katalognummer 205.101 och 205.102 två SJ litt B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer (2010).
*:- Katalognummer 205.201 SJ litt B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning (2011).
*:- Katalognummer 205.501 och 205.502 två SJ litt B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer (2018).
*:- Katalognummer 205.601 Tågab litt BS5 (2018).
*:- Katalognummer 205.401 SJ litt B5B i blå och grafitgrå målning (2019).
*:- Katalognummer 205.402 SJ litt B5KRT i blå och grafitgrå målning (2019).
====Skala [[N]]====
*Möllehem Gårdsproduktion har en B5 som en byggsats.
====Skala [[Z]]====
*Freudenreich Feinwerktechnik [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 46.220.52 set med två Netrail litt B5 i mörkblått.
*:- Katalognummer 46.220.12 set med SJ litt A2FRG 4976 och litt B5F 4930 i rödbrunt med frimärket och InterCity-pilar.
*:- Katalognummer 46.220.02 set med SJ litt A2 5138 och litt B5FRT 4945 i rödbrunt med frimärket.
*:- Katalognummer 46.221.02 set med SJ Bo5 litt 4752 och litt Bo5 4774 i rödbrunt med frimärket.
*:- Katalognummer 46.221.52 set med två Veolia litt B5, en i rött och vitt och en i mörkblått.
*:- Katalognummer 46.220.32 set med en SJ litt A2 och en litt B5 i ljublått och grafitgrått.
*:- Katalognummer 46.221.32 set med två SJ litt B5 i ljublått och grafitgrått.
*:- Katalognummer 46.220.62 set med en TÅGAB litt A2K och litt B5 i vitt och rött.
*:- Katalognummer 46.220.61 TÅGAB litt B5 i vitt och rött.

===Tryckta referenser Bo5 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Bo5 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"En ny svensk snälltågsvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1966 (Ritning Bo5).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser Bo5 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande: A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011, s. 13 (Notis om B5F).

"TÅGABs 60-talare från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 25 (Notis).

===Webreferenser Bo5===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b5 Järnväg.net: B5] (Bilder och beskrivning)

[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ViewAction=View&ObjectID=5615722&PageSize=30&Page=2 Freudenreich Feinwerktechnik: Skandinavien] (Modeller i Skala Z).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1246 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Bo5/B5] (NMJ:s modeller).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1327&sid=d28e4a8c14921d153b7a33f0ee537093 Modelltåg.se: TÅGAB - Tågåkeriet i Bergslagen AB litt AB3, B1R & BS5] (NMJ:s modeller).

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-120-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera B5] (Modell i skala N).

==B1c==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera '''B1c'''. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 ändrades trots detta till '''RB1'''. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra klass (2+2). Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans som första vagnstyp vid SJ. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster.

SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Bo8c]]''' och '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#RCo1|RBo11]]'''. Någon cafévagn av denna typ nybyggdes inte bland 80-talsvagnarna, men de [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#RB11|'''RB11''']] som modifierades för BlueX-tågen fick en liknande inredning.

Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning på 44 sittplatser som ersatte de ordinarie sittplatserna i andra klass. Dessa vagnar fick nytt littera '''R2'''. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "[[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]" och gula pilar.

Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i grafitgrått och rött, samt [[sth]] höjd till 160 km/h. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.

Sju vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera '''R12'''. Dessa gick kvar i trafik till 2010. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och målades återigen om i Inlandsbanans färgsättning. Fem R12 såldes till Trafikverket 2012 och uppustades samt målades i Trafikverkets färgschema i grått och rött. Vid denna upprustning sattes vestibuldörrarna igen. Dessa vagnar sattes inledningvis in i trafik på Övre Norrland, och är fortfarande i trafik (2020).

SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter 2010, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.

===Huvuddimensioner B1c===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 16 
Sittplatser café: 32 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge

===Modeller B1c===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] [[byggsatser]] och [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 140-4801 SJ litt B1c (1997).
*:- Katalognummer 140-4901 SJ litt RB1 (1997).
*:- Katalognummer 140-5501, 140-5701 och 140-5801 SJ litt R2 (1997).
*[[Dekaler och etsat]] etsplåtar för konvertering av NMJ-vagnar.
*:- SJ litt B1c/RB1.
*:- SJ litt R2/R12.
*[[NMJ]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 206.101 SJ litt B1c rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket (2020).
*:- Katalognummer 206.102 SJ litt RB1 rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket (2020).
*:- Katalognummer 206.103 & 206.104 två SJ litt RB1 rödbrun, ljusgrå och svart, märkt med frimärket och "kniv och gaffel", olika nummer (2020).

===Tryckta referenser B1c - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Christina Hultström: "En efterlängtad restaurangvagn." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1985 (Den första ombyggnaden av RB1 till R2).

===Tryckta referenser B1c - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Serietillverkad RB1 från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2020, s. 20 (Notis).

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).

Joakim Sannagård: "Restaurangvagn från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020 (Recension).

===Webreferenser B1c - förebild===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r2 Järnväg.net: R2] (Bilder och beskrivning)

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r12 Järnväg.net: R12] (Bilder och beskrivning)

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb1 Järnväg.net: RB1] (Bilder och beskrivning)

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237317 Järnvägshistoriskt forum: Hur användes B1c/RB1?] (B1c i trafik).

===Webreferenser B1c - modell===
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Etsad modell i H0).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1249 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt B1c/RB1/R2/R12] (NMJ:s vagnar).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23448.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Habo hobby SJ RB1?] (Diskussion om NMJ:s B1c i H0).

==DFo28==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera '''DFo28'''. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning på 28 m2 och en tjänstekupé. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen och en dubbeldörr och ett brevinkast till postavdelningen. Vid leverans var vagnarna målade i SJ röd 92 med ett gult fält vid brevinkastet. Littera ändrades till '''DF28''' 1970.

DFo28 blev SJ:s sista nybyggda vagn med postkupé för postsortering ombord. Bland fyrtiotalsvagnarna fanns det två DFo-vagnar, den som påminde mest om DFo28 var '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|DFo2]]'''.

En vagn förstördes i en olycka 1979.

År 1983 fick vagnarna en ny färgsättning med tre ränder i gult-blått-gult nedanför bröstlisten och tre blå posthorn på gula fält över bröstlisten.

Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen, och brevinkastet togs bort. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill med ett blått posthorn, och grafitgrått över fönstren. Dessa vagnar fick nytt littera '''D38F''' eller '''D38RT'''. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för postens rullvagnar, och fick littera '''D48'''. I slutet av 1990-talet målades de helt i en gult färgschema.

Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Samtliga vagnar fördes över till [[GC godsvagnar|Green Cargo]] 2001 och fick nytt littera '''Db'''. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och tre till Tågab 2016.

===Huvuddimensioner DFo28===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Yta postkupé: 28 m2 
Resgodsyta: 28 m2 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder DFo28===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10793.jpg|1000px|JvmKBDB10793.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Lastning i resgodsavdelningen i SJ DFo28 5068, 1965. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10793
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:POST.015637.jpg|POST.015637.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Premiär för DFo28 i Nordpilen, tåg 94, 1965. Sortering av brev. Foto Yngve Hellström, Digitalt museum POST.015637.
|}

===Modeller DFo28===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-3101 SJ litt DFo28 (1999).
*:- Katalognummer 142-3201 SJ litt DF28 (1999).
*[[Dekaler och etsat]] etsplåtar för att bygga om en NMJ-vagn.
*:- SJ litt DFo28/DF28.
*:- SJ litt D48/Db.

===Tryckta referenser DFo28===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "DFo28 Post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 53-55 (Beskrivning), s 107 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ post- och resgodsvagn litt DF28." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1982 (Ritning, beskrivning).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser DFo28===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/db Järnväg.net: DF28/D38/D48/Db] (Bilder och beskrivning)

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat]

==Fo5==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot 35 resgodsvagnar littera '''Fo5a''' 1961-1962 och tio resgodsvagnar '''Fo5b''' 1961. Vagnarna var kortare än övriga vagnar av 1960-talsmodell, eftersom godsmängderna med resgods, ilgods och expressgods hade minskat på 1950-talet. Fo5a var inredda med en stor resgodsavdelning. Fo5b hade en korridor på sidan av resgodsavdelningen för att kunna gå i trafik mitt i tågen, samt kunna gå i färjetrafiken till Danmark. Bägge vagnstyperna hade en tjänstekupé med pentry i ena änden. Vid leverans var alla vagnar utrustade med boggier m/42. Korgen hade en stor skjutdörr ungefär mitt på bägge sidorna och vestibuler i bägge ändar.

Fo5 var ungefär lika stora som de äldre tvåaxliga resgodsvagnarna littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5]]''', men fick boggier för bättre gångegenskaper. SJ har inte byggt några rena resgodsvagnar efter Fo5.

Fo5a användes i snälltåg och persontåg i hela landet, ibland användes två vagnar i samma tåg när godsvolymerna var stora. Fo5b användes i trafiken till Köpenhamn så länge denna skedde med färjor. Därefter användes de som övriga Fo5.

[[Sth]] ökades till 130 km/h 1968-1969. Vid litterareformen 1970 blev littera '''F5''' respektive '''F6K'''. När DSB gick över till elvärme 1978 byggdes F6K om för detta. För någon tid hade vagnarna bägge uppvärmningssystemen och littera '''F6EK''', sedan togs ångvärmen bort och littera återgick till F6K.

Samtliga vagnar byggdes om med början 1990. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz boggier, sth höjdes till 160 km/h och inbyggda slutsignaler monterades. Efter ett tag byttes dörrarna ut motordrivna rullportar. I samband med denna ombyggnad ändrades F5 till littera '''F33R''' och F6K till littera '''F24K'''. Vid denna ombyggnad målades vagnarna vita med grafitgrå fält i fönsterhöjd. Vagnarna märktes först med "SJ Expressgods", därefter med ett posthorn och "Express" och till sist med "SJ Express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna i huvudsak ställdes av. Några vagnar användes senare i chartertåg och hann med att målas svarta. SJ sista vagn i trafik såldes till Veolia 2014. En annan vagn har sålts till Svensk Tågkraft.

===Huvuddimensioner Fo5a/Fo5b===
Löb: 16,00 m 
Hjulbas: 9,10+2,40 m 
Resgodsyta: 33/24 m2 
Sth: 120 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK) 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
===Bilder Fo5===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F24K.jpg|1000px|SJ F24K.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F24K 55204 på Järnvägsmuseum 2010. Källa Digitalt museum Jvm21392
|}

===Modeller Fo5===
====Skala [[H0]]====
*[[Lima]] [[färdigmodell]] med vulster.
*:- Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med MD-boggier och frimärket (1977).
*:- Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med boggier m/42 och frimärket (1979).
*:- Katalognummer 9335 SJ litt F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket. Endast i presentsats (1979).
*:- Katalognummer 9335 SJ litt F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar och frimärket (1981).
*:- Katalognummer 9335-S och 9360 SJ litt F24KR i blått med MD-boggier (1990).
*:- Katalognummer 9302 SJ litt F6K i brunt, frimärket och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9439 SJ litt F33 märkt SJ EXPRESS med frimärket och NEM-ficka (1997).
*:- Katalognummer 9494 SJ litt F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med frimärket och NEM-ficka (1997).
====Skala [[N]]====
*[[Möllehem Gårdsproduktion]] har en modell av en F5.

===Tryckta referenser Fo5 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning), s 108-109 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ litt. Fo5." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser Fo5 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: Limas svenska resgodsvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1978 (Recension).

===Webreferenser Fo5===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f33 Järnväg.net: F5/F6K/F24K/F33] (Bilder och beskrivning)

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60f5-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera F5] (Modell i skala N)

==RBo2==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 21 byffévagnar littera '''RBo2'''. Vagnarna hade ett kök i mitten, en byfféavdelning för matservering i ena änden och en caféavdelning i andra änden. I byfféavdelningen tillämpades bordsservering "á la carte". Kaféavdelningen och byfféavdelningen kunde ersätta varandra vid behov. Korgen hade dubbeldörrar på sidorna för lastning till köket. Vestibul för ombordstigning fanns endast i kafédelen.

Tidigare [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|restaurangvagnar]] hade kök i ena vagnsänden och matsal i den andra. I den efterföljande 80-talsgenerationen byggdes däremot en liknande restaurangvagn, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|R4R]]'''.

Vagnarna gick från början i snälltåg där det tidigare hade använts både restaurangvagn och kafévagn, men där efterfrågan inte motsvarade två vagnar. Vagnarna sattes också in i expresståg. När tågplan 1968 infördes ersattes många snälltåg med lokdragna expresståg, som inte medförde expressgods eller resgods. Därmed minskade gångtiderna och efterfrågan på matservering.

Alla vagnar byggdes om till självservering mellan 1969 och 1971. Vid litterareformen 1970 fick redan ombyggda vagnar littera '''R1''', medan de som ännu ej byggts fick littera '''R2G''' tills de byggts om.

På 1980-talet byggdes vagnarna om för [[sth]] 160 km/h.

Dessa vagnar genomgick inte asbestsanering, och fick heller aldrig någon ny målning. De sista vagnarna slopades 1993.

===Huvuddimensioner RBo2===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser restaurang: 30 
Sittplatser kafé: 22 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder RBo2===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:JvmKBDB10363.jpg|1000px|JvmKBDB10363.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ RBo2 på Stockholm C 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10363
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:RBo2 interiör.jpg|1000px|RBo2 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Byfféavdelningen i en RBo2 1962. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12494:01
|}

===Modeller RBo2===
====Skala [[H0]]====
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och köttstämpeln (1968).
*:- Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och frimärket (1983).
*:- Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren (1983).
*:- Katalognummer 4073 SJ litt RBo2 i brunt med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren (1985).
*:- Katalognummer 4378 SJ litt R1R i röd, grafitgrå och ljusgrå målning (1992).
*[[Dekaler och etsat]] etsplåtar för att bygga om NMJ-vagnar.
*:- SJ litt RBo2.
*:- SJ litt R1.

====Skala [[N]]====
*[[Möllehem Gårdsproduktion]] har en R1 som byggsats.

===Tryckta referenser RBo2 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "RBo2 Byffévagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning), s 110-112 (Ritning).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. 
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988

===Tryckta referenser RBo2 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om Märklins [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[#Bo1|Bo1]], RBo2).

"60-talsvagnar I N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 10 (Notis om AB2 och R1 från Möllehem, R1 kallad "R2" i texten).

"R1 i plåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014, s. 9 (Notis om etsplåtar i [[H0]] från [[Dekaler & etsat]]).

===Webreferenser RBo2===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r1 Järnväg.net: R1] (Bilder och beskrivning)

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] ([[Byggsats]] i H0)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=958 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt RBo2/R2/R1] (Märklins modeller).

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/sj60r1-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ Littera R1] (Modell i skala N).

==WLABo1==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Bland 60-talsvagnarna byggdes också en sovvagn. Littera '''WLABo1''' levererades i 25 exemplar 1964 och 1965. Vagnarna hade elva universalkupéer som kunde bäddas med med en, två eller tre platser, och dukas med tre sittplatser på dagtid. Korgen var längre och högre än standardkorgarna. På kupésidan var det ett litet fönster per kupé, och på korridorsidan omväxlande större och mindre fönster. Vagnarna hade en vestibul i varje ände. Littera ändrades till '''WL1''' år 1970.

Närmaste föregångaren var littera [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|'''WLABo6''']] från 1956. På 1990-talet byggdes en liknande sovvagn med universalkupéer, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|WL6]]'''.

Vagnarna har använts i nattåg över hela landet, men särskilt i trafiken till Jämtland.

Vagnarna byggdes om 1996-1997 med asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter och inbyggda slutsignaler. En sovkupé byggdes om till duschutrymme. Vagnarna fick också det nya färgschemat i blått med en grafitgrå rand över fönstren, samt [[sth]] 160 km/h.

Vagnarna går alltjämt kvar i trafik, som SJ:s sista vagn i 1960-talsgenerationen (2020).

===Huvuddimensioner WLABo1===
Löb: 24,50 m 
Hjulbas: 17,00+2,50 m 
Sovplatser: 33 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft, blockbroms 
Uppvärmning: el 220 V (SE) 
Internationell trafik: Norge 
===Bilder WLABo1===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLABo1.jpg|1000px|SJ WLABo1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ WLABo1 i Hagalund 1964, kupésidan. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13114
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:WLABo1 interiör.jpg|700px|WLABo1 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av WLABo1 i Hagalund 1964. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB13113:01
|}

===Modeller WLABo1===
====Skala [[H0]]====
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*:- Katalognummer 142-3301 SJ litt WLABo1 (2000).
*:- Katalognummer 142-3401 SJ litt WL1 (2000).
*[[Dekaler o etsat]] har etsplåtar för att konvertera en NMJ-vagn till en WL1.

===Tryckta referenser WLABo1 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "WLABo1 1- och 2-klass sovvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 70-72 (Beskrivning), s 113-114 (Ritning).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser WLABo1 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"WL1 från Lokstallet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2013, s. 15 (Notis).

===Webreferenser WLABo1===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl1 Järnväg.net: WL1] (Bilder och beskrivning).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Modell i H0)

==Tryckta referenser - förebild==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010.

Lars-Olof Karlsson: "1960-talets vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Beskrivning).

==Tryckta referenser - modell==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om Märklins [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[#Bo1|Bo1]], [[#RBo2|RBo2]]).

Robin Högberg: "Nya 60-talsvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Presentation av vagnarna i 1970-talsutförande, A2, AB2, AB3, B1 och B5L).

"Nya 60-talsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2016, s. 6 (Notis om kommande NMJ-vagnar i SJ:s blåa och Tågabs färgscheman).

"Nya 60-talare."i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018, s. 19 (Notis om NMJ:S [[H0]]-vagnar i blå och röd lackering).

"Snälltåget & Veolia från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019, s. 21 (Notis).
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: GC]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Skala Z]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VI]]

SJ personvagnar av 1950-talsmodell

2021-06-20T19:24:07Z

Pjoo:

På denna sida redovisas de vagnar av ny konstruktion, som levererades till SJ 1954-1960. Vagnarna redovisas sorterade efter [[SJ personvagnar#SJ äldre litterasystem för personvagnar|ursprungligt littera]].
==Inledning==
SJ hade planerat en större serie personvagnar under 1950-talet, men beställningarna sköts upp flera gånger, trots att konstruktionarbetet hade kommit ganska långt. Till slut levererades endast två vagnstyper av 1950-talsmodell till SJ, en andra klass sittvagn med resgodsavdelning littera [[#BFo4|'''BFo4''']] och en sovvagn littera [[#WLABo6|'''WLABo6''']].

Till skillnad från 1940-talsmodellen hade vagnarna vestibuler med full bredd, som var avrundade mot vagnsgaveln. Taket var också avrundat. Övergångarna mellan vagnarna hade bälgar precis som på tidigare vagnar, dessa var dock infällda i gaveln. Vagnssidorna hade en bröstlist och tre sickningar under bröstlisten, som på 40-talsvagnarna. Fönstren var inledningsvis försedda med träram, men de senare serierna av BFo4 fick så kallade half-drop-fönster med blanka metallramar. Längden var 24,1 m över buffertarna.

Några rena sittvagnar av denna modell beställdes aldrig av SJ, men [[TGOJ]] beställde två vagnar littera [[#TGOJ ABo1|'''ABo1''']] och två vagnar littera [[#TGOJ Bo1|'''Bo1''']] baserade på SJ's ritningar. Dessa redovisas också på denna sida.

Förutom dessa vagnar tog också SJ emot sex tyskbyggda vagnar littera [[#BCo2|'''BCo2''']] under 1950-talet för att gå i långväga internationella tåg. Dessa beskrivs också nedan.

Samtliga dessa vagnar kom att genomgå vissa ombyggnader. Under åren 1969-1980 fick samtliga vagnar bälgarna ersatta med gummivulster. Utformningen av vestibulerna gjorde det trångt för växlingspersonalen när de åkte på vagnen, så att vissa av vagnarna modifierades med smalare vestibuler. Taket ändrades dock inte, så modifierade vagnar fick ett litet taköverhäng över dörrarna. Vagnar som inte modifierats fick istället en stor varningstriangel målad på dörren fr.o.m. 1987.

==Översikt över vagnstyper==
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

{| class="wikitable"
| '''Litt'''
| '''Typ'''
| '''I trafik'''
| '''Ombyggd'''
| '''Omlittrerad'''
| '''Ny ägare'''
| '''Ur trafik'''
|-
| [[#BCo2|BCo2]]
| Sittvagn (RIC)
| 1954
| 1971
| ABo24 (1956), AB8K (1970)
|
| 1987
|-
| [[#BFo4|BFo4]]
| Sitt- och resgodsvagn
| 1957
|
| BF1 (1970)
|
| 1993
|-
| [[#WLABo6|WLABo6]]
| Sovvagn
| 1956
| WL5 (1988)
| WL3 (1970)
|
| 2013
|-
| [[#TGOJ ABo1|TGOJ ABo1]]
| Sittvagn
| 1957
| A3 (1980)
| AB3 (1970)
|
| ?
|-
| [[#TGOJ Bo1|TGOJ Bo1]]
| Sittvagn
| 1957
| B3 (1980)
| B1 (1970)
|
| 1990
|-
|}

===Förklaring till kolumnrubrikerna===
Litt = Littera 
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik 
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik 
Ombyggd = Större ombyggnader 
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera 
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

==Något om modellerna==
Äldre modeller i skala [[H0]] av boggievagnar gjordes i regel kortare än [[skalenlig]] längd, i syfte att kunna hantera snäva modellradier. I Tyskland uppstod en diskussion om detta under 1970-talet, och [[Ade]] lär ha blivit först med modeller av boggievagnar med skalenliga längdmått. De äldre modeller från [[Fleischmann]] och [[Märklin]] som redovisas i förteckningarna nedan är definitivt avkortade.

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)

==BCo2==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För internationell trafik med sittvagnar tog SJ emot sex vagnar 1954 och 1957. Vagnarna tillverkades av Westdeutsche Waggonfabrik i Köln och var utförda som tyska standardvagnar men anpassade för den kortare svenska vagnlängden. Vagnarna var både smalare och lägre än svenska standardvagnar för att uppfylla internationell [[lastprofil]]. Vagnarna hade fyra andra klass kupéer med sex platser i varje och fem tredje klass kupéer med åtta platser i varje (i enlighet med de tre [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|komfortklasser som gällde före 1956]]). Vagnskorgen hade släta sidor och vestibuler med full bredd, samt var avrundad mot vagnsänden. Bälgarna var infällda i vagnsgaveln. Vagnarna var som första SJ-vagnar försedda med Minden-Deutz-boggier vid leverans. De två första vagnarna fick littera '''BCo2''' i enlighet med SJ:s dåvarande [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], där underlittera 2 användes för vagnar för internationell trafik. Vagnarna var målade i SJ röd 92 med silverfärgat tak och korgens nederdel samt underredet svart. Vagnarna var märkta med köttstämpeln. Efter [[SJ personvagnar#1956 till 1970|litterareformen 1956]] blev littera '''ABo24''', där underlittera i 20-serien nu betecknade internationell trafik. Vagnarna hade även ett internationellt littera, '''AB4ü''', som angavs inom parentes under ordinarie littera. [[Sth]] höjdes till 140 km/h senast 1958. Dessa vagnar blev SJ:s sista vagnar som specialbyggts för internationell trafik.

Vagnarna användes först i Skandinavien-Hollandexpressen mellan Stockholm och Hoek van Holland. Fram till 1956 tillhandahölls fortfarande första klass genom att en andra klass kupé spärrades av så att den endast medgav fyra sittande. När fler vagnar levererats tillkom också Nordexpressen Stockholm-Paris. Vagnarna har också gått till Basel, München och Garmisch-Partenkirchen. Vintertid var den internationella trafiken mindre, varvid vagnarna använts Stockholm-Köpenhamn och i nattåg Stockholm-Göteborg. Från 1980-talet har vagnarna också använts Stockholm-Berlin, samt även lokalt i Sverige såsom Malmö-Karlskrona och Göteborg-Nässjö.

Vagnarna byggdes om med half-drop-fönster av svensk modell under 1960-talet. Vid införandet av det nya litterasystemet 1970 fick vagnarna littera '''AB8K''', där K står för ångvärme.

Vagnarna byggdes om 1971-1972 genom att en första klass kupé ändrades till andra klass och andra klass kupéerna minskade till tre platser i bredd. Vid denna ombyggnad ersattes bälgarna med vulster och "kjolen" under vagnen togs bort. Sannolikt vid detta tillfälle ändrades märkningen till frimärket samtidigt som datauppgifterna flyttades till korgens mitt. Taken målades mellangrå.

Vagnarna slopades 1987.

===Huvuddimensioner BCo2===
Löb: 23,50 m 
Hjulbas: 15,90+2,50 m 
Sittplatser andra klass: 24 
Sittplatser tredje klass: 40 
Sth: 120 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: Elvärmeledning för alla RIC-strömarter, ånga Pintsch-Bamag 
Internationell trafik: hela Europa på [[normalspår]] (RIC).
===Bilder BCo2===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ ABo24.jpg|1000 px|SJ ABo24.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ ABo24 1963. Notera den mindre lastprofilen jämfört med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|Bo5]] till höger. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11915
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/cph.jpg
|-
| class="imageCaption" | SJ AB8K, med borttagen kjol och en förstaklasskupé ändrad till andra klass, samt märkning med frimärket.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:ABo24 interiör.jpg|700px|ABo24 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av andra klass kupé 1954. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03124.
|}

===Modeller BCo2===
====Skala [[H0]]====
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er i metall.
*:- Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1960).
*:- Katalognummer 4030 SJ litt ABo24 (1965).
*1978 presenterade [[Roco]] en modell av en AB8K med frimärket och vulstbälgar, katalognummer 4257B. Denna modell är en ommålning av en tysk vagn med längre förebild. Genom att modellen är förkortad, stämmer längden ungefär med den svenska vagnen, men modellen har ett fönster för mycket.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/R4587s.jpg
|-
| class="imageCaption" | Roco 4257B.
|}

===Tryckta referenser BCo2 - förebild===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "BCo2 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 58-62 (Beskrivning), s 206 (Ritning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"SJ Personvagn litt. ABo24." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

===Tryckta referenser BCo2 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SJ Personvagn litt. ABo24." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 2/1969 (Ritning, beskrivning och tips om Rivarossi 2904).

Lars-Olof Karlsson: "Altt om hobby synar: Nya svenska Roco-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av Roco AB8K och Bo8a).

===Webreferenser BCo2 - förebild===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab8k Järnväg.net: AB8K] (Bilder).

[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=20&t=3975 Mötesspåret: Internationella tåg genom Skandinavien] (Mycket data om trafik och modeller).

[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

===Webreferenser BCo2 - modell===
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1104 Modelltåg.se: Statens Järnvägar litt BCo2/ABo24/AB8K] (Rocos modell).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23480.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Rocos modell av en udda fågel?] (Tråd om AB8K).

==BFo4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Arlöv byggde 42 kombinerade sitt- och resgodsvagnar som levererades 1957-1959, littera '''BFo4'''. Vagnarna var inredda med fyra kupéer med åtta sittplatser vardera och en resgodsavdelning på 22 m2 samt en tjänstekupé. Korgen var symmetrisk och hade vestibuler i bägge ändarna samt en skjutdörr till resgodsavdelningen. De först levererade vagnarna hade fönsterramar av trä, medan senare byggda vagnar hade half-drop-fönster med en tunn metallram. Samtliga vagnar levererades med boggier m/39.

Den närmaste föregångaren till denna vagnstyp var '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#CFo4|CFo4]]''' ur 1940-talsgenerationen. SJ har senare skaffat vagnar med både sittplatser och resgodsutrymme, littera '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#B4|B4]]''', dock med betydligt mindre resgodsyta.

Vagnarna sattes in i med en vagn var i de flesta snälltåg mellan 1950-talets slut och början på 1990-talet. I Londonpilen Stockholm-Göteborg gick två vagnar, kopplade resgodsände mot resgodsände, där den ena vagnen följde med växlingen till Majnabbehamnen för anslutning till Englandsbåtarna.

I början på 1960-talet byttes boggierna ut mot Minden-Deutz-boggier. Efter ändringen av litterasystemet 1970 fick vagnarna littera '''BF1'''.

I slutet på 1970-talet noterades ett ökat slitage på hjulen. För att avhjälpa detta byggdes ett antal vagnar om med smörjanordning, dessa vagnar fick littera '''BF1G'''.

Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987. Vissa vagnar med fönsterramar av trä fick vidare dessa utbytta mot metallramar vid revisioner.

Vagnarna slopades mellan 1988 och 1993 och skrotades.

===Huvuddimensioner BFo4===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+3,00 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 32 
Resgodsyta: 22 m2 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: Norge
===Bilder BFo4===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BFo4.jpg|1000 px|SJ BFo4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ BFo4 4692 år 1958, en senare vagn med half-drop-fönster. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08833
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BFo4 interiör.jpg|700px|BFo4 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Premiärvisning för SJ ledning 1957, interiör från andra klass kupé. Vagn i första serien med träramade fönster. Källa Digitalt museum JvmKBDB06015
|}

===Modeller BFo4===
====Skala [[H0]]====
*1957 släppte [[Fleischmann]] en BFo4, katalognummer 1415.
*[[Märklin]] [[färdigmodell]]er i metall.
*:- Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1960).
*:- Katalognummer 4031 SJ litt BFo4 (1965).

===Tryckta referenser BFo4===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "BFo4 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 68-70 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser BFo4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf1 Järnväg.net: BF1] (Bilder).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=60&t=956 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BFo4/BF1] (Märklins modeller).

==WLABo6==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1956 och 1959 tog SJ emot 60 sovvagnar littera '''WLABo6'''. Vagnarna var inredda med tolv sovkupéer med sneda väggar mellan kupéerna på "tvättställssidan". Varje kupé kunde bäddas med en till tre sovplatser, s.k. universalkupéer. Det fanns en toalett i varje vagnsände. Korgen hade vestibuler i bägge ändar, och parvis placerade fönster med träramar på bägge sidor. Fönstrena på korridorsidan var något större än på kupésidan. Vagnarna var försedda med Minden-Deutz boggier vid leverans. De första tjugo vagnarna hade ångvärme för trafik i Danmark, vilket särskildes med littera '''WLABo6k''' fr.o.m. 1964.

'''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo6|ACo6]]''', den sista sovvagnstypen ur 1940-talsgenerationen, hade samma inredning som WLABo6. Den närmaste efterföljaren till dessa vagnar var littera '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WLABo1]]''' bland 60-talsvagnarna.

WLABo6 har använts i sovvagnstrafik över hela landet.

[[Sth]] höjdes till 130 km/h 1958. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''WL3''' repektive '''WL3K'''. När Danmark införde eluppvärmning 1978 byggdes ett antal vagnar om för detta system med littera '''WL3E''', ändrat till WL3K när inga vagnar med ångvärme fanns kvar i trafik.

Ett antal av dessa vagnar byggdes om med insmalnade vestibuler för att ge växlingspersonalen ökat utrymme. Vagnar som ej byggts om märktes med en stor varningstriangel på dörren istället fr.o.m. 1987.


Tjugo vagnar byggdes om till littera '''WL5''' 1988-1990, dessa fick tio kupéer med två bäddar i varje, totalt tjugo sovplatser. Hälften av kupéerna hade egen dusch. Vid denna ombyggnad höjdes [[sth]] till 160 km/h. Vid ombyggnaden fick alla vagnar utom en nya vagnssidor med tätare sickning. Alla ombyggda vagnar fick nya fönster och vestibuldörrarna i ena änden igensatta. Ombyggda vagnar levererades i brun färgsättning. Vagnarna moderniserades 1995 och målades om med SJ:s blå färgsättning med grafitgrå rand över fönstren. WL5 fick en efterföljare som sovvagn med högre standard på 1990-talet i form av '''[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL4|WL4]]'''.

WL3 som ej byggts om slopades 1991-1995 och skrotades eller såldes.

NSB hyrde tolv WL5 från slutet av 1990-talet till 2006, vissa av dessa målades om i NSB:s färgsättning. Dessa vagnar avställdes vid efter uthyrningstidens slut.

SJ tog ut sju WL5 för trafik till Berlin 2001, varvid de fick littera '''WL5D'''. Denna trafik upphörde 2011. Kvarvarande vagnar målades om i svart 2009-2011. Samtliga återstående WL5 slopades 2013 och skrotades eller såldes.

===Huvuddimensioner WLABo6/WLABo6k===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sovplatser: 36 
Sth: 120 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE)/+ångvärme Vapor (DK) 
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn
===Bilder WLABo6===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLABo6 2.jpg|1000 px|SJ WLABo6 2.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ WLABo6 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08826.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:WLABo6 interiör.jpg|700 px|WLABo6 interiör.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Interiör av sovkupé i WLABo6. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB03217.
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WL5DE.jpg|1000 px|SJ WL5DE.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ WL5DE på Järnvägsmuseum. Källa Digitalt museum Jvm21796.
|}

===Modeller WLABo6===
==== Skala [[H0]] ====
*[[Dekaler och etsat]] har en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats]] av en WL5 i etsad nysilver med gjutet tak. Denna kan också fås som konverteringsats till en NMJ-vagn.

===Tryckta referenser WLABo6===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "WLABo6 1- och 2- klass sovvvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 126-128 (Beskrivning), s 240-241 (Ritning).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "WL5 sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 148-149 (Beskrivning).

Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_W.pdf Sovvagnar W]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"Ny sovvagn." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988, s 23 (Notis om WL5).

===Webreferenser WLABo6===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl3 Järnväg.net: WL3/WL7] (Bilder).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl5 Järnväg.net: WL5] (Bilder och beskrivning).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & etsat]

==TGOJ ABo1==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
TGOJ tog emot två kombinerade första- och andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev '''ABo1'''. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.

Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera '''AB3'''. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om till rena förstaklassvagnar 1980-1981 och fick då nytt littera '''A3'''.

===Huvuddimensioner TGOJ ABo1===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: ? 
Sittplatser andra klass: ? 
Sth: 120 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: -
===Bilder TGOJ ABo1===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:TGOJ ABo1.jpg|1000px|TGOJ ABo1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | TGOJ ABo1 7 vid leverans från Kockum 1957. Foto Stenbergs bilder, Digitalt museum JvmKDAM05139
|}

===Modeller TGOJ ABo1===
====Skala [[H0]]====
*Någon modell av TGOJ:s vagnar är inte känd, men [[Fleischmann]] tog fram en modell 1957 av en SJ-vagn med littera ABo7b som också utgår från 50-talsvagnarna, katalognummer 1414. SJ har aldrig haft denna vagn.

===Tryckta referenser TGOJ ABo1===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "TGOJ-vagnarna." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser TGOJ ABo1===
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=247793 Järnvägshistoriskt forum: Lapplandspilen i Strångsjö] (TGOJ AB3 först i Lapplandspilen 1970)

==TGOJ Bo1==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
TGOJ tog emot två andraklassvagnar 1957, som byggde på SJ:s femtiotalsvagnar. Littera blev '''Bo1'''. TGOJ tvingades till denna anskaffning i enlighet med det samarbetsavtal som ingåtts med SJ, där krav ställdes på att ha moderna vagnar för samtrafiken med SJ.

Vagnarna hade fönster med träramar och vestibuler i bägge ändar, samt var försedda med Minden-Deutz-boggier från leverans. Vagnarna var målade i TGOJ:s nya gröna färgsättning med silverfärgat tak och svart underrede, samt hade bälgar. TGOJ följde med i SJ:s litterareform 1970, varvid vagnarna fick littera '''B1'''. Bälgarna ersattes med vulster vid något tillfälle. Vagnarna byggdes om med ny inredning 1980-1981 och fick då nytt littera '''B3'''.

När TGOJ togs över av SJ 1990 följde vagnarna med, men de slopades ganska snart efteråt och blev museivagnar.

===Huvuddimensioner TGOJ Bo1===
Löb: 24,10 m 
Hjulbas: 16,60+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 80 
Sth: 130 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms 
Uppvärmning: el (SE) 
Internationell trafik: -
===Bilder TGOJ Bo1===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:TGOJ B1.jpg|800px|TGOJ B1.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | TGOJ B1 54 1968, försedd med vulstbälgar. Källa Digitalt museum JvmKDAM05111
|}

===Modeller TGOJ Bo1===
Någon modell av TGOJ Bo1 är inte känd.

===Tryckta referenser TGOJ Bo1===
Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "TGOJ-vagnarna." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 25-26.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

===Webreferenser TGOJ Bo1===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b1-tgoj Järnväg.net: B1/B3 (TGOJ)] (Bilder och beskrivning).

==Referenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Femtiotalsvagnarna." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 9-12 (Beskriver hur hela serien var tänkt att utföras).

Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).

Staffan Sävenfjord: "Notis-nytt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987, s. 2 (Varningstrianglar på dörrarna på femtiotalsvagnar).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230660 Järnvägshistoriskt forum: Dammig Du] (Persontåg med TGOJ-vagnar i Stockholm på 1970-talet).
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]

Kvartning

2021-06-20T19:22:35Z

Pjoo: /* Referenser */

Många äldre lok hade [https://sv.wiktionary.org/wiki/koppelstång koppelstänger] mellan drivhjulen för att överföra drivkraften. För att koppelstängerna ska fungera måste det vara en viss vinkel mellan koppeltapparna på hjulen på de bägge sidorna. Oftast är den vinkeln 90 grader. Eftersom vinkeln är ett kvarts varv kallas inställningen av rätt vinkel för '''kvartning''' av hjulen. Det viktiga vid kvartning är inte att vinkeln blir precis 90 grader, utan att vinkeln är densamma på alla axlar.

==Andra wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]]

==Referenser==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Lokbygge - kvartning av drivhjul." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 (Kvartning med egentillverkad jigg).

René Sjöstrand: "Tipset: Kvartning av hjul." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg. Modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2001, s 91. (Kvartning av hjul med egentillverkad jigg).

[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]

SJ personvagnar av 1980-talsmodell

2021-06-20T19:20:46Z

Pjoo:

Mellan 1979 och 1994 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 80-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprungligt [https://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar littera].
==Inledning==
Designkravet för 80-talsvagnarna var från början att maximera mängden passagerare per tågmeter. Vid beställningen hade vagnarna endast dörrar för av- och påstigning i ena änden, vilket dock ändrades innan leverans, i alla fall för de vanliga sittvagnarna. För att få med fler passagerare gjordes vagnarna längre än tidigare vagnsgenerationer, 26,4 m. Korgbredden minskades något för att hantera den ökade längden, däremot gjordes vagnarna högre än tidigare för att ge ökad hållfasthet. Korgens [[lastprofil]] innebär att vagnarna endast får användas i Sverige och Norge. Avståndet mellan stolsraderna var också mindre än på tidigare vagnsgenerationer. Vagnarna fick viss utrustning som var ny för SJ, bl.a. vakuumtoaletter med septitankar, högtalare för utrop ombord och självstängande dörrar. Vagnarna var försedda med elbelysning med lysrör och läslampor. Korgen utfördes med sickningar och en midjelist i likhet med föregående vagnsgenerationen, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsvagnarna]]. Några vagnsmodeller kom dock att byggas utan sickningar i fönsterhöjd. 80-talsvagnarna konstruerades av Kalmar Verkstad, men sovvagnarna kom att levereras från Kockums eftersom Kalmar Verkstad då hade upphört med produktion av järnvägsvagnar.

De flesta av vagnarna utrustades med boggier av typ Minden-Deutz (MD), medan vissa vagnar fick en nykonstruerad boggie från ASEA, som från början medgav högre [[sth]] (160 km/h). Även senare tillverkade vagnar med MD-boggier fick skivbromsar och [[sth]] 160. Vagnar med högre sth fick underlittera '''R''' vid leverans. Numera (2020) har dock alla vagnar sth 160 och underlittera R används inte längre.

Från början levererades vagnar littera [[#A7 - A8|'''A7''']] och [[#B7|'''B7''']], men allt eftersom nya behov identifierades kom också andra typer. A7- och B7-vagnarna fick samma standardkorg, vilken också återkom på andra vagnar i serien, medan övriga vagnar fick en anpassad korg. Typer som byggdes nya var [[#A7 - A8|A7]], '''[[#A7 - A8|A8]], [[#B2|B2R]], [[#B4|B4]]''', [[#B7|B7]], '''[[#BC4|BC4]], [[#R4|R4R]], [[#S1|S1]], [[#S4|S4R]], [[#UA7R|UA7R]], [[#WL4|WL4]]''' och [[#WL6|'''WL6''']]. Övriga typer ('''[[#A11|A11]], [[#AB7|AB7]], [[#AB9|AB9]], [[#B7B|B7B, B8]], [[#B9|B9]], [[#B10|B10]], [[#B11|B11]], [[#BF8|BF8]], [[#BFS9|BFS9]], [[#RB7|RB7]], [[#RB11|RB11]]''' och [[#S12|'''S12''']]) har tillkommit genom ombyggnad.

Vid leverans var vagnarna från Kalmar Verkstad målade i SJ röd 92, grått tak och svarta längst ner, dörrarna var dock helt rödmålade. På vagnar som levererats efter 1983 målades hela korgens nederkant svart, inklusive dörrarnas nedre del. Vagnar som skulle gå i InterCity-trafik fr.o.m. 1985 fick en text "InterCity" på vagnssidan samt gula pilar. Efter ett tag togs texten bort och vagnarna fick endast de gula pilarna. Fr.o.m. 1988 infördes en målning i mellanblått med en grafitgrå rand i höjd med fönstren, sovvagnarna levererades med denna färgsättning. Fr.o.m. 1994 infördes ett färgschema i mellanblått med en röd rand under midjelisten. Inledningsvis användes detta färgschema för InterRegio-konceptet, men användes senare för alla typer av personvagnar. Fr.o.m. 2006 har alla SJ:s vagnar efter hand fått en svart målning. När den svarta målningen infördes tog man också bort den gula randen som markering av första klass.

==Översikt över vagnstyper==
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

{| class="wikitable"
| '''Litt'''
| '''Typ'''
| '''I trafik'''
| '''Ombyggd'''
| '''Omlittrerad'''
| '''Ny ägare'''
| '''Ur trafik'''
|-
| [[#A7 - A8|A7]]
| Sittvagn
| 1979
| [[#AB9|AB9]] & [[#B9|B9]] & [[#BFS9|BFS9]] (1994), [[#A11|A11]] (2001), [[#B7|B7A]] (2009)
|
| SSRT
|
|-
| [[#A11|A11]]
| Sittvagn
| 2001
|
|
|
|
|-
| [[#AB7|AB7]]
| Sittvagn
| 2009
|
|
|
|
|-
| [[#AB9|AB9]]
| Sittvagn
| 1994
| [[#AB7|AB7]] (2009)
|
|
| 2009
|-
| [[#B2R|B2R]]
| Sittvagn
| 1988
| [[#B10|B10]] (2001)
|
| SSRT
| 2003 (SJ)
|-
| [[#B4|B4]]
| Sitt- och resgodsvagn
| 1985
|
| BF4 (1994), BF7 (2010)
| SSRT
|
|-
| [[#B7|B7]]
| Sittvagn
| 1979
| [[#B7B|B8]] (1990), [[#AB9|AB9]] & [[#B9|B9]] & [[#BFS9|BFS9]] (1994), [[#B11|B11]] (2001), [[#BF8|BF8]] (2017)
|
| TÅGAB (2014)
|
|-
| [[#B7B|B7B]]
| Familjevagn
| 1990
| [[#BFS9|BFS9]] (1994), [[#B7|B7B]] (2009)
| B8
|
| 2010
|-
| [[#B9|B9]]
| Sittvagn
| 1994
| [[#B7|B7C]] (2009)
|
| SSRT
| 2010 (SJ)
|-
| [[#B10|B10]]
| Sittvagn
| 2001
|
|
|
|
|-
| [[#B11|B11]]
| Sittvagn
| 2001
|
|
|
|
|-
| [[#BC4|BC4]]
| Liggvagn
| 1985
|
|
| SSRT (2001)
|
|-
| [[#BF8|BF8]]
| Sittvagn
| 2017
|
|
|
|
|-
| [[#BFS9|BFS9]]
| Sittvagn, kiosk
| 1994
| [[#RB7|RB7]] (2013)
|
|
|
|-
| [[#R4R|R4R]]
| Restaurangvagn
| 1987
| [[#S12|S12]] (1994), [[#RB11|RB11]] (2001)
|
|
|
|-
| [[#RB7|RB7]]
| Bistro- och lekvagn
| 2013
|
|
|
|
|-
| [[#RB11|RB11]]
| Bistrovagn
| 2001
|
|
|
|
|-
| [[#S1|S1]]
| Konferensvagn
| 1981
|
|
| Blå tåget (2014), TÅGAB (2014)
| 2014 (SJ)
|-
| [[#S4|S4]]
| Kontorsvagn
| 1986 (ASEA)
|
|
| SJ (1989)
| ?
|-
| [[#S12|S12]]
| Bistro- och biovagn
| 1994
|
|
|
|
|-
| [[#UA7R|UA7R]]
| Manövervagn
| 1988
|
| AF7X (1994), AFM7
|
|
|-
| [[#WL4|WL4]]
| Sovvagn
| 1990
|
|
| SSRT (2001)
|
|-
| [[#WL6|WL6]]
| Sovvagn
| 1993
|
|
| SSRT (2001)
|
|-
|}

===Förklaring till kolumnrubrikerna===
Litt = Littera 
Typ = Typ av vagn 
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik 
Ombyggd = Större ombyggnader 
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera 
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]

==A7 - A8==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1979 och 1987 levererades 44 första klass sittvagnar littera '''A7''' från Kalmar Verkstad, varav åtta '''A7R''' med ASEA-boggier. A7-vagnarna har en öppen inredning med sätena placerade 2+1, där flesta platserna är riktade åt samma håll. A7 har vestibuler i bägge ändar och korg i standardutförande med elva fönster per sida. Ytterligare tolv vagnar levererades 1987-88 som littera '''A8R''' och var utrustade med telefonhytt och plats för serveringsvagn, för att gå i SJ:s affärsresetåg [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|City Express]]. A7R och A8R fick en ljusare inredning med högre standard än A7. City Express ersattes relativt snart efter att A8R byggts av X2000, varför A8R-vagnarna byggdes om till A7R och A7M. De sista A8-vagnarna byggdes om till A7 1994. Samtliga A7-vagnar kom i stället att bli stommen i SJ:s [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-tåg tillsammans med B7-vagnarna.

Närmaste föregångaren till vagnar med första klass inreding i enbart öppna salonger var '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|Ao15]]'''.

Under 1990-talet byggdes vissa vagnar om till '''[[#AB9|AB9]]''' och '''[[#B9|B9]]''' för att gå i InterRegio-trafik. Nio vagnar byggdes om 2001 till littera '''[[#A11|A11]]'''.

En vagn tilldelades SSRT för att hyras ut till upphandlad trafik. Denna vagn ägs numera av Trafikverket.

Arton vagnar byggdes om till littera '''[[#B7|B7]]''' 2009-2010. Återstående A7 renoverades samtidigt med en uppdaterad inredning. Renoverade vagnar fick en vit ram runt dörrarna.

===Huvuddimensioner A7/A7R===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50/18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 52 
Sittplatser andra klass: 0 
Sth: 130/160 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms/skivbroms 
Internationell trafik: Norge 
===Bilder A7===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ A7.jpg|1000 px|SJ A7.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ A7 5074 på Spår 3, Stockholm C, 2011. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons
|}

===Modeller A7===
====Skala [[H0]]====
*[[Roco]], [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 44720 SJ litt A7 i brun originalmålning och nedre delen av dörren svart, med två olika individnummer (1985).
*:- Katalognummer 44723 IC SJ litt A7 i brunt med gula pilar och text "InterCity" (1986).
*:- Katalognummer 44723 SJ litt A7 i brunt med gula pilar (1987).
*:- Katalognummer 44723 SJ litt A7R i brunt med gula pilar (1988).
*:- Katalognummer 44725 SJ litt A7 i blå målning (1990).
*:- Katalognummer 44725 SJ litt A7R i blå målning (1990).
*:- Katalognummer 44725 SJ litt A7F i blå målning (2009).
*:- Katalognummer 45815 SJ litt A7F i svart målning (2010).
*:- Katalognummer 64297 SJ litt A7F i svart målning, (2012).
*:- Katalognummer 64081 vagnset med en SSRT litt A7 i grå, vit och röd målning, och en SSRT litt B9 (2012).
*:- Katalognummer 64331 SJ litt A7 i brun målning, inklusive bruna dörrar (2013).
*:- Katalognummer 64332 SJ litt A8R i brun målning, inklusive bruna dörrar (2013).
*:- Katalognummer 64640 SJ litt A7M i ljusblå och röd målning för InterRegio (2016).
*:- Katalognummer 64297 SJ litt A7 i svart målning med vit kant runt dörrarna (2017).
*:- Katalognummer 74512 SJ litt A7 i brun målning, inklusive bruna dörrar (2018).
*:- Katalognummer 74515 SJ litt A7 i svart målning (2020).

====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] släppte etsplåtar 2004 för att konvertera en Fleischmann-vagn till A7 och B7.
*[[Möllehem gårdsproduktion]] erbjuder A7 och B7 som byggsatser
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.b.055 etsplåtar för konvertering av Rocos Eurofima-vagn, inklusive dekaler (2012).
*:- Katalognummer N.a.055 etsplåtar A7 (2020).
*:- Katalognummer N.b.055 kompletta byggsatser i plast och metall (2020).

===Tryckta referenser A7 - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-143 (Beskrivning).

Lars-Olof Karlsson: "SJ:s nya personvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Kort presentation).

Arne Hällquist: "SJ personvagnar litt A7 och B7." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1985 (Beskrivning).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Ombyggnad från A8 till A7).

===Tryckta referenser A7 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Svenska personvagnar - Nyheter från Roco och UGJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1986 (Recension av Rocos första A7 och B7 samt UGJ B15).

Lars Ryderberg: "Nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986, s. 30 (Notis om [[Roco]]-vagn med "InterCity"-märkning, 44723).

"SSRT-vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012, s. 12 (Notis om A7 och B9).

"Svarta vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 10 (Notis om svart A7 och B7).

"80-tal i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10 (Notis om vagnar från [[Frykmodell]]).

"80-talsvagnar i svart från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 27 (Moderniserad A7 med vit rand runt dörren, katalognummer 64297).

===Webreferenser A7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a7 Järnväg.net: A7] (Beskrivning och bilder).

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.frykmodell.se/vagn_a7b7.html Frykmodell: Vagn A7 B7] (Etsplåtar N-skala, första serien).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1105 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A7] (Rocos A7).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1107 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A8] (Rocos A8).

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/a7b7-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ 80tal littera A7/B7] (Byggsatser N-skala).

==A11==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För att ha reservalternativ när X2000-sätt stod på verkstad satte SJ samman fyra tågsätt med ombyggda vagnar ur 80-talsgenerationen. Vagnarna byggdes om så att sittplatsnumreringen stämde med X2000, samt målades i en mörkblå dekor. Tågen kallades informellt för "Blue X", X2000R eller IC11. Totalt byggdes nio '''[[#A7 - A8|A7]]'''-vagnar om till första klass sittvagnar littera '''A11''' år 2001. A11 har en öppen inredning och vestibuler i bägge ändarna, samt korg i standardutförande, dock med ett runt fönster. Samtliga vagnar har ASEA-boggier. Man planerade att öka [[sth]] till 180 km/h, men detta visade sig bli för dyrt.

Idén om särskilda reservsätt övergavs efter några år, A11-vagnarna är insatta i vanliga omlopp, bl.a. Stockholm-Mora.

===Huvuddimensioner A11===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 49 
Sittplatser andra klass: 0 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller A11===
====Skala [[H0]]====
*[[Roco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 45402 och 45403 SJ litt A11 i mörkblått, olika vagnsnummer (2003).

====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.a.064 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.064 kompletta byggsatser (2020).

===Referenser A11===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/a11 Järnväg.net: A11] (Beskrivning och bilder).

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1109 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt A11 "Blue X"] (Rocos modell).

==AB7==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
De nitton '''[[#AB9|AB9]]'''-vagnarna byggdes om till första och andra klass sittvagnar littera '''AB7''' 2009-2010 genom att rökkupén togs bort och vagnarna försågs med ny inredning. Inredningen är i huvudsak placerad åt samma håll med några platser runt bord. I första klass sitter man 2+1, i andra klass 2+2. Korgen är av standardtyp med elva fönster, och vagnarna målades svarta vid ombyggnaden enligt SJ:s nya färgschema.

===Huvuddimensioner AB7===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 
Sittplatser första klass: 27 
Sittplatser andra klass: 30 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller AB7===
====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.b.055 etsplåtar för konvertering av [[Roco]]s Eurofima-vagn, inklusive dekaler.
*:- Katalognummer N.a.055 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.055 kompletta byggsatser (2020).

===Referenser AB7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab7 Järnväg.net: AB7] (Beskrivning och bilder).

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.frykmodell.se/vagn_a7b7.html Frykmodell: Vagn A7 B7] (Etsplåtar N-skala, gamla serien).

==AB9==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
I samband med lanseringen av ett nytt koncept för regionaltrafik, kallat "InterRegio", byggde SJ om ett antal vagnar ur 80-talsgenerationen. Nitton '''[[#A7 - A8|A7]]''' och '''[[#B7|B7]]'''-vagnar byggdes om till kombinerade första och andra klass sittvagnar littera '''AB9''' 1994-1997, och de målades samtidigt i ett nytt färgschema i mellanblått med en röd rand under bröstlisten. Vagnarna fick sittplatser i både första och andra klass i öppna avdelningar, samt en rökkupé i mitten. Korgen i standardutförande byggdes inte om exteriört. Efter ett par år slopades InterRegio-konceptet och vagnarna sattes in i alls slags trafik.

Närmaste föregångaren till sittvagnar med platser i både första och andra klass var '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|ABo3]]''', inredningen var dock annorlunda utförd.

År 2009-10 byggdes vagnarna om med ny inredning till littera '''[[#AB7|AB7]]'''.

===Huvuddimensioner AB9===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 27 
Sittplatser andra klass: 27 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller AB9===
====Skala [[H0]]====
*[[Roco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 45292 SJ litt AB9 i blått med röd rand med märkning "InterRegio" (1998).
*:- Katalognummer 64075 vagnset med en SJ litt AB9 och en B9, bägge i blått med röd rand (2011).
====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]] har producerat etsplåtar för konvertering av Rocos Eurofima-vagn, inklusive dekaler. Katalognummer N.b.055.

===Tryckta referenser AB9===
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Premiären).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser AB9===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab9 Järnväg.net: AB9] (Beskrivning och bilder).

[http://www.frykmodell.se/vagn_a7b7.html Frykmodell: Vagn A7 B7] (Etsplåtar N-skala).

[http://modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=2517 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt AB9] (Rocos modell).



==B2R==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Som en fortsättning på '''[[#B4|B4]]'''-vagnen levererades 45 andra klass sittvagnar littera '''B2R''' till SJ från Kalmar Verkstad 1988-1989. Vagnarna fick en inredning med motsittning runt bord, antingen 2+2 eller 3+1. Dessutom fanns en handikappanpassad toalett och två sittplatser speciellt anpassade för rörelsehindrade passagerare. Korgen fick nio jämnstora fönster på varje sida, samt saknar sickning i fönsterhöjd. Korgen har vestibuler i bägge ändar. Samtliga vagnar har ASEA-boggier.

Mellan 2001 och 2003 byggdes 35 av vagnarna om för regionaltrafik och fick nytt littera '''[[#B10|B10]]'''. De återstående tio B2R överfördes till SSRT 2001 för uthyrningsverksamhet, och har hyrts ut till Connex, Tågkompaniet, Veolia och SJ. SSRT:s B2 moderniserades 2007-2008 varvid inredningen byggdes om med ett större inslag av eftersittning. Vagnarna fick då också SSRT:s färgschema i grått och rött. Dessa vagnar överfördes till Trafikverket 2012.

===Huvuddimensioner B2R===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 69 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B2R===
====Skala [[H0]]====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en B2 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501.
*[[Dekaler & Etsat]] har en B2 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.

===Tryckta referenser B2R===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-144 (Beskrivning).

Staffan Sävenfjord (red.): "Notis-nytt. Första B2-vagnen här." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988, s 2.

Tomas Larsson: ''[https://www.svenska-lok.se/Tekster/Artikler/A08/personvagn.pdf En ny generation andra klass personvagnar.]'' Författaren 2004.

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser B2R===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b2 Järnväg.net: B2] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]



==B4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot 35 andra klass sittvagnar littera '''B4''' 1985-86 från Kalmar Verkstad. Vagnarna var försedda med tjänstekupé och personaltoalett samt ett utrymme för expressgods med dörrar på bägge vagnssidorna. Vagnarna fick en ny typ av inredning jämfört med [[#B7|'''B7''']], med placering fyra och fyra runt ett bord. Sittningen var fortfarande 2+2 i bredd. Det fanns också en familjekupé med sex platser och en barnvagnsplats. Vagnskorgarna avvek från standardutformningen med oregelbunden placering av fönstren, några mindre fönster samt dörrar för expressgods. Samtliga vagnar har Minden-Deutz-boggier.

Minst en B4 skulle gå i varje [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-tåg.

Littera ändrades till '''BF4''' 1994-1995 när SJ insett att expressgodsutrymmet borde innebära att ett F lades till i litterat. Samtidigt med detta målades vagnarna om med blått och grafitgrått färgschema. SJ:s vagnar byggdes om 2010-2011 med uppfräschad inredning, och ändrade littera till '''BF7'''.

Under 2000-talet överfördes sju vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet. SSRT:s vagnar renoverades 2007-2008 och fick då en ny inredning med sittplatser i huvudsak i eftersits, samt SSRT:s färgschema i grått och rött. År 2012 överfördes dessa vagnar till Trafikverket.

===Huvuddimensioner B4===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 46 
Resgodsyta: ? m2 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B4===
====Skala [[H0]]====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en B4 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501. 1995 kom B4 på en separat plåt, katalognummer 2504.
*[[Dekaler & Etsat]] har en BF4 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.b.056 etsplåtar för konvertering av Rocos Eurofima-vagn, inklusive dekaler (2012).
*:- Katalognummer N.a.056 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.056 kompletta byggsatser (2020).

===Tryckta referenser B4 - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-144 (Beskrivning).

"Ny vagnar till SJ." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1984 (Presentation av B4, inkl. skiss).

Torgny Palm: "InterCity-premiär i Sverige." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Om B4 och IntercCity).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Omlittrering BF4).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 2.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1998, s. 40-43 (Ommålning BF4).

Tomas Larsson: ''[https://www.svenska-lok.se/Tekster/Artikler/A08/personvagn.pdf En ny generation andra klass personvagnar.]'' Författaren 2004.

===Tryckta referenser B4 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"80-tal i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10 (Notis om vagnar från [[Frykmodell]]).

===Webreferenser B4 - förebild===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf4 Järnväg.net: BF4] (Beskrivning och bilder).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf7 Järnväg.net: BF7] (Beskrivning och bilder).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=252621 Järnvägshistoriskt forum: Söker bild på SJ B4 i Blå gen.1. Fler frågor och bilder...]

===Webreferenser B4 - modell===
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.frykmodell.se/vagn_bf.html Frykmodell: Vagn BF] (Etsplåtar N-skala, gamla serien).

==B7==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Mellan 1979 och 1990 levererade Kalmar Verkstad 171 andra klass sittvagnar littera '''B7'''. De 26 sista vagnarna levererades med ASEA-boggier och fick littera '''B7R'''. Vagnarna har en öppen inredning där man i huvudsak sitter i samma riktning. Sätena är placerade 2+2. B7 har vestibuler i bägge ändar och korg i standardutförande med elva fönster per sida. B7R-vagnarna fick en ljusare inredning med högre standard. Vagnarna har sedan de anskaffades utgjort stommen i SJ:s lokdragna [[Trafikkoncept epok IVb#InterCity|InterCity]]-tåg.

Liknande andra klass vagnar med öppen inredning fanns i den föregående vagnsgenerationen, '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]]'''.

I början av 1990-talet byggdes 38 vagnar om till familjevagnar littera '''[[#B8|B8]]'''. Ett antal vagnar byggdes senare om till littera '''[[#AB9|AB9]]''' och '''[[#B9|B9]]''' för att sättas in i InterRegio-trafik. Tretton vagnar byggdes vidare om till littera '''[[#B11|B11]]''' 2001.

År 2009 inleddes ett större program med modernisering av B7-vagnarna. I samband med detta har alla '''[[#B8|B8]]''' och '''[[#B9|B9]]''' åter byggts om till B7, dock med littera '''B7B''' respektive '''B7C'''. Arton littera '''[[#A7 - A8|A7]]''' har också byggts om till andra klass med littera '''B7A'''.

Två B7-vagnar såldes till TÅGAB 2014 som reservdelsförråd.

År 2017 byggde SJ om tolv B7 till '''[[#BF8|BF8]]''' med tjänstekupé.

===Huvuddimensioner B7/B7R===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50/18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 80 
Sth: 130/160 km/h 
Broms: tryckluft blockbroms/skivbroms 
Internationell trafik: Norge 
===Bilder B7===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ B7.jpg|1000 px|SJ B7.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | En B7 på Göteborg C 2008. Foto Skistar, Wikimedia Commons
|}

===Modeller B7===
====Skala [[H0]]====
*[[Roco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 44721 SJ litt B7 i brun originalmålning med fyra olika vagnsnummer (1985).
*:- Katalognummer 44724 IC SJ litt B7 i brun originalmålning med märkning "InterCity" och gula pilar (1986).
*:- Katalognummer 44724 SJ litt B7 i brun originalmålning med märkning med gula pilar (1987).
*:- Katalognummer 44724 SJ litt B7R i brun originalmålning med märkning med gula pilar (1988).
*:- Katalognummer 44726 SJ litt B7R i blå målning med två olika vagnsnummer (1990).
*:- Katalognummer 45291 SJ litt B7 i blå målning med röd rand (1998).
*:- Katalognummer 45291 och 45291.1 SJ litt B7 i blå målning med röd rand (2004).
*:- Katalognummer 44726 SJ litt B7M i blå målning (2009).
*:- Katalognummer 45816 SJ litt B7M i svart målning (2010).
*:- Katalognummer 45817 SJ litt B7B i svart målning (2010).
*:- Katalognummer 64298 SJ litt B7F i svart målning (2012).
*:- Katalognummer 64299 SJ litt B7M i svart målning (2012).
*:- Katalognummer 64333 och 64334 SJ litt B7 i brun originalmålning med helt bruna dörrar (2013).
*:- Katalognummer 64641 och 64642 SJ litt B7 i blå målning med röd rand (2016).
*:- Katalognummer 64298 och 64299 SJ litt B7F i svart målning (2017).
*:- Katalognummer 74513 och 74514 SJ litt B7 i brun originalmålning med helt bruna dörrar (2018).
*:- Katalognummer 74516 och 74517SJ litt B7 i svart målning (2020).

====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] släppte etsplåtar 2004 för att konvertera en Fleischmann-vagn till A7 och B7.
*[[Möllehem gårdsproduktion]] erbjuder A7 och B7 som byggsatser.
*[[Frykmodell]]
*:- Etsplåtar för konvertering av Rocos Eurofima-vagn, inklusive dekaler (2012).
*:- Katalognummer N.a.055 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.055 kompletta byggsatser (2020).

===Tryckta referenser B7 - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-143 (Beskrivning), s. 214 (Ritning).

Lars-Olof Karlsson: "SJ:s nya personvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1979 (Kort presentation).

Arne Hällquist: "SJ personvagnar litt A7 och B7." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1985 (Beskrivning).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ 2:a klass personvagn litt B7 nr 5276-5300, KVAB." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1985 (Ritning).

Tomas Larsson: ''[https://www.svenska-lok.se/Tekster/Artikler/A08/personvagn.pdf En ny generation andra klass personvagnar.]'' Författaren 2004.

===Tryckta referenser B7 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Svenska personvagnar - Nyheter från Roco och UGJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1986 (Recension av Rocos första A7 och B7 samt UGJ B15).

Lars Ryderberg: "Nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986, s. 30 (Notis om [[Roco]]-vagn med "InterCity"-märkning, 44724 IC).

"Svarta vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 10 (Notis om svart A7 och B7).

"80-tal i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2012, s. 10 (Notis om vagnar från [[Frykmodell]]).

"80-talsvagnar i svart från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2017, s. 27 (Moderniserade B7 med vit rand runt dörren, katalognummer 64298 & 64299).

===Webreferenser B7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b7 Järnväg.net: B7] (Beskrivning och bilder).

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.frykmodell.se/vagn_a7b7.html Frykmodell: Vagn A7 B7] (Etsplåtar N-skala, gamla serien).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1106 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt B7] (Rocos B7).

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/a7b7-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ 80tal littera A7/B7] (Byggsatser N-skala).



==B7B==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ byggde om 38 '''[[#B7|B7]]'''-vagnar till andra klass familjevagnar 1990-92. Dessa fick först littera '''B7B''', men detta ändrades efter en kort tid till '''B8'''. Sittplatserna arrangerades runt bord på samma sätt som i '''[[#B4|B4]]'''-vagnarna. Dessutom försågs vagnarna med lekrum och en toalett med skötbord. Korgen av standardtyp förändrades inte till det yttre.

Behovet av familjevagnar minskade under slutet av 1990-talet varför ett antal vagnar byggdes om till vagnar littera '''[[#BFS9|BFS9]]'''. Återstående B8-vagnar byggdes om till B7 2009-2010, återigen med littera [[#B7|B7B]].

===Huvuuddimensioner B7B===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 46 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B7B===
Någon modell av B7B/B8 är inte känd.

===Referenser B7B===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8 Järnväg.net: B8] (Beskrivning och bilder).

==B9==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
I samband med lanseringen av ett nytt koncept för regionaltrafik, kallat "InterRegio", byggde SJ om ett antal vagnar ur 80-talsgenerationen. På detta sätt byggdes 38 '''[[#A7 - A8|A7]]''' och '''[[#B7|B7]]'''-vagnar om till andra klass sittvagnar littera '''B9''' 1994-1997, och målades samtidigt i ett nytt färgschema i mellanblått med en röd rand under bröstlisten. Vagnarna försågs med ny inredning. Korgen i standardutförande byggdes inte om exteriört. Efter ett par år slopades InterRegio-konceptet och vagnarna sattes in i alls slags trafik. Fyra vagnar fördes över till SSRT för vagnuthyrning och tillhör numera Trafikverket.

År 2009-10 byggdes de vagnar som fortfarande tillhörde SJ om med moderniserad inredning igen till littera '''[[#B7|B7C]]'''.

===Huvuddimensioner B9===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 68 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B9===
====Skala [[H0]]====
* [[Roco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 45290 SJ litt B9 i blå målning märkt "InterRegio" (1998).
*:- Katalognummer 64075 vagnsset med en SJ litt AB9 och en SJ litt B9, bägge i blått med röd rand (2011).
*:- SSRT litt B9 i grått och rött (2012).

===Tryckta referenser B9===
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Premiären).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SSRT-vagnar från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2012, s. 12 (Notis).

===Webreferenser B9===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9 Järnväg.net: B9] (Beskrivning och bilder).

[http://modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1108 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt B9] (Rocos modell).

==B10==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ byggde om 35 vagnar littera '''[[#B2|B2]]''' för regionaltrafik 2001-2003 med en ny inredning med fler sittplatser. Vagnarna fick littera '''B10'''. Samtidigt byggdes '''[[#S4|S4]]''' 5482 om på samma sätt. Exteriört ändrades korgen så att ett runt fönster tillkom på varje sida. Den f.d. S4-vagnen har flera fönster än övriga. B10 används mest i Mälardalen, bl.a. på sträckan Stockholm-Uppsala.

===Huvuddimensioner B10===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas:18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 81+4 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B10===
====Skala [[H0]]====
*[[Dekaler & Etsat]] har en B10 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.

===Referenser B10===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b10 Järnväg.net: B10] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

==B11==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För att ha reservalternativ när X2000-sätt stod på verkstad satte SJ samman fyra tågsätt med ombyggda vagnar ur 80-talsgenerationen. Vagnarna byggdes om så att sittplatsnumreringen stämde med X2000, samt målades i en mörkblå dekor. Tågen kallades informellt för "Blue X", X2000R eller IC11. Totalt byggdes tretton '''[[#B7|B7]]'''-vagnar om till andra klass sittvagnar littera '''B11''' år 2001. B11 har en öppen inredning och vestibuler i bägge ändarna, samt korg i standardutförande. Samtliga vagnar har ASEA-boggier. Man planerade att öka [[sth]] till 180 km/h, men detta visade sig bli för dyrt.

Idén om särskilda reservsätt övergavs efter några år, B11-vagnarna är insatta i vanliga omlopp, bl.a. Stockholm-Mora.

===Huvuddimensioner B11===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 78 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller B11===
====Skala [[H0]]====
*2003 kom [[Roco]] med två modeller av B11 med olika vagnsnummer, katalognummer 45404 och 45405.
====Skala N====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.a.067 SJ litt B11 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.067 SJ litt B11 som komplett byggsats (2020).

===Referenser B11===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b11 Järnväg.net: B11] (Beskrivning och bilder).

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1110 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt B11 "Blue X"] (Rocos modell).

==BC4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Bland 80-talsvagnarna beställdes också en serie andra klass liggvagnar littera '''BC4''', 31 vagnar levererades 1985-1986 från Kalmar Verkstad. Vagnarna hade nio kupéer med sex liggplatser i varje kupé, som kunde ändras till sex sittplatser dagtid. Korgen hade endast en vestibul i ena änden och toaletter och tvättrum i andra änden, nio stora fönster på varje sida och två små toalettfönster på ena sidan. Samtliga vagnar fick ASEA-boggier.

Närmast föregående serie liggvagnar hos SJ var modifierade 40-talsvagnar littera [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']].

År 2001 överfördes tjugo vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet. Dessa vagnar renoverades 2005-2006 och målades då också i SSRT:s färgschema i grått och rött. De överfördes därefter till Trafikverket 2012 när SSRT upphörde.

===Huvuddimensioner BC4===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sitt/liggplatser andra klass: 54 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 
===Bilder BC4===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ BC4.jpg|1000 px|SJ BC4.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | En BC4 liggvagn i Östersund 2008. Foto Skistar, Wikimedia Commons
|}

===Modeller BC4===
====Skala [[H0]]====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en BC4 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501.
*[[Dekaler & Etsat]] har en BC4 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
*[[HNoll]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer HN.1111 SJ litt BC4 brun (2019).
*:- Katalognummer HN.1112 SJ litt BC4 brun (2019).
*:- Katalognummer HN.1113 SJ litt BC4 brun (2019).
*:- Katalognummer HN.1114 SJ litt BC4 brun (2019).
*:- Katalognummer HN.1131 SJ litt BC4 blå med grått band (2019).
*:- Katalognummer HN.1132 SJ litt BC4 blå med grått band (2019).
*:- Katalognummer HN.1133 SJ litt BC4 blå med grått band (2019).
*:- Katalognummer HN.1134 SJ litt BC4 blå med grått band (2019).
*:- Katalognummer HN.1141 SJ litt BC4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1142 SJ litt BC4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1143 SJ litt BC4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1151 SSRT litt BC4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1152 SSRT litt BC4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1153 SSRT litt BC4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1154 SSRT litt BC4 grå och röd (2019).

====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalogunmmer (N.a.062) etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer (N.b.062) kompletta byggsatser (2020).

===Tryckta referenser BC4 - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-146 (Beskrivning).

HPB: "BC4 äntligen här." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Presentation).

===Tryckta referenser BC4 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Joakim Sannagård: "Nattåg från HNoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

===Webreferenser BC4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bc4 Järnväg.net: BC4] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.hnoll.se/sv-SE/produkter/sj-80-tals-vagnar/liggvagn-bc4-33645814 HNoll: Liggvagn BC4]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19625.0 Svenskt MJ-forum: Ny svensk Mj-Tillverkare. 80-tals vagnar i efterlängtat utförande 2017.] (Presentation av HNoll).

==BF8==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ byggde om tolv vagnar av vanlig '''[[#B7|B7]]'''-typ med en tjänstekupé för tågpersonalen 2017. Vagnarna fick littera '''BF8''', trots att resgodsutrymme saknas. Korgen är av standardtyp. Vagnarna används i stället för '''[[#BFS9|BFS9]]''' i de relationer där kiosk inte behövs.

===Huvuddimensioner BF8===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 72 
Resgodsyta: 0 m2 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller BF8===
Några modeller av BF8 är inte kända.

===Referenser BF8===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bf8 Järnväg.net: BF8] (Beskrivning och bilder).

==BFS9==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ byggde om sammanlagt 31 '''[[#A7 - A8|A7]]''', '''[[#B7|B7]]''' och '''[[#B8|B8]]'''-vagnar till littera '''BFS9''' 1994-1998 för InterRegio-trafiken. Vagnarna fick andra klass sittplatser, resgodsutrymme, kiosk och senare en tjänstekupé. Korgen är av standardtyp med ett fönster på varje sida ersatt med dörrar för godshantering, samt ytterligare ett fönster igensatt på ena sidan. Vagnarna fick en ljusblå målning med en röd rand under fönstren vid ombyggnaden. InterRegio upphörde efter ett par år, varvid vagnarna sattes in i ordinarie omlopp.

Fyra vagnar överfördes till SSRT 2001 för uthyrningsverksamhet. Dessa vagnar moderniserades 2007-2008 med ny inredning och målades då också i SSRT's färgschema i grått och rött. Vagnarna har hyrts ut till Tågkompaniet och SJ.

Sex av SJ:s BFS9 byggdes om till littera '''[[#RB7|RB7]]''' 2013-15. Av SJ återstående BFS9 har några börjat fasas ut under 2017-18.

===Huvuddimensioner BFS9===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 41 
Resgodsyta: ? m2 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller BFS9===
====Skala [[H0]]====
*1997 kom BFS9 på en etsplåt från [[Rimbo Grande]], för att konvertera en [[Roco]]-vagn. Katalognummer 2505.
*[[Dekaler & Etsat]] har en BFS9 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.

====Skala [[N]]====
*[[Möllehem gårdsproduktion]] tillhandahåller en byggsats av en BFS9.

===Tryckta referenser BFS9===
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Premiären).

Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

===Webreferenser BFS9===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bfs9 Järnväg.net: BFS9] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/bfs9-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ 80tal littera BFS9] (Modell i N-skala).



==R4R==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ tog emot leveranser av femton restaurangvagnar från Kalmar Verkstad, littera '''R4R''', 1987-1988. Vagnarna hade kök i mitten och en restaurangavdelning i ena änden och en caféavdelning i andra änden. Korgen hade en vestibul i ena änden och en dörr i mitten på varje sida för att lasta in varor i köket, samt tre fönster på varje sida av serveringsavdelningarna och några mindre fönster vid köket. Korgen saknar sickning i fönsterhöjd. Samtliga vagnar fick ASEA-boggier. Vagnarna var från början målade i rödbrunt men fick vid 1990-talets början en ny färgsättning i rött och svart, förutom en vagn som målades helt i rött.

Restaurangvagnarna från den föregående vagnsgenerationen, '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]]''', hade en liknande inredning.

När X2000 infördes minskade behovet av vanliga restaurangvagnar, varför sex R4 byggdes om till biovagnar littera '''[[#S12|S12]]''' i 1994 och 1998. Ytterligare fem vagnar byggdes om 2001 till restaurangvagnar littera '''[[#RB11|RB11]]''' för användning i de s.k. BlueX-tågen.

===Huvuddimensioner R4R===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sittplatser servering: 24+24 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller R4R===
====Skala H0====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en R4 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501. 1994 kom R4/S12 på en separat plåt, katalognummer 2502.
*[[Dekaler & Etsat]] har en R4 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
*[[HNoll]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer HN.1411AC & DC SJ litt R4 brun med Intercity-pilar (2021).
*:- Katalognummer HN.1412AC & DC SJ litt R4 brun med Intercity-pilar (2021).

====Skala [[N]]====
*[[Modellproduktion]] släppte etsplåtar 2004 för att konvertera en Fleischmann-vagn till en R4R.
*[[Möllehem Gårdsproduktion]] har en byggsats av en R4.
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.a.060 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.060 kompletta byggsatser (2020).

===Tryckta referenser R4R - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-149 (Beskrivning).

Staffan Sävenfjord: "R4R - den nya restaurangvagnen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Presentation).

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. 
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988

===Tryckta referenser R4R - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Prov på kommande modell från [[Hnoll]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020, s. 22 (Bilder på S12).

"HNolls restaurangvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2021, s. 26 (Leveranser på gång).

===Webreferenser R4R===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r4 Järnväg.net: R4] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/r4-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ 80tal littera R4] (Modell i N-skala).

[http://swen.kasoe.se/ Svensk N-skalehistoria]

==RB7==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
SJ byggde om sex '''[[#BFS9|BFS9]]''' till '''RB7''' 2013-15, som utrustades med sittplatser i andra klass, bistro och lekavdelning. De ursprungliga ordern var på tjugo vagnar, men eftersom leverantören genomgick en företagsrekonstruktion under arbete levererades endast en mindre del. Korgen är en modifierad standardkorg med några igensatta fönster. Vagnarna målades i SJ:s svarta färgschema med texten "Bistro" och "lek".

===Huvuddimensioner RB7===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 41 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller RB7===
====Skala H0====
*[[Dekaler & Etsat]] har en RB7 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.

===Referenser RB7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb7 Järnväg.net: RB7] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

==RB11==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
År 2001 organiserade SJ sammanlagt fyra tågsätt som skulle stå i reserv för X2000. Reservtågsätten kallades BlueX, och ett antal vagnar byggdes om för att ingå i dessa. Bl.a. byggdes fem restaurangvagnar '''[[#R4R|R4]]''' till bistrovagnar '''RB11'''. Vid ombyggnaden fick vagnarna ett antal ordinarie sittplatser samt en bistroavdelning. Korgarna förändrades inte exteriört, men vagnarna målades i den mörkblåa färgsättning som gällde för BlueX. Samtliga vagnar har ASEA-boggier. Idén om reservtågsätt övergavs efter några år och vagnarna används nu i ordinarie trafik.

Vagnarna renoverades 2018-2019 varvid de fick SJ:s svarta färgsättning samt texten "bistro" på sidorna.

===Huvuddimensioner RB11===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,60 m 
Sittplatser första klass: 0 
Sittplatser andra klass: 16 
Sittplatser servering: 20 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller RB11===
====Skala [[H0]]====
*[[Dekaler & Etsat]] har en RB11 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
====Skala [[N]]====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.a.063 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.063 kompletta byggsatser (2020).

===Referenser RB11===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/rb11 Järnväg.net: RB11] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

==Specialvagnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
====S1====
Som en gåva till SJ:s 125-årsjubileum 1981 tillverkade Kalmar Verkstad en konferensvagn littera '''S1''' till SJ med en helt specialbyggd inredning. Korgen var av standardtyp med elva fönster. Vagnen målades i ordinarie SJ röd 92, men fick också vita dekorfält på vagnssidan samt texten "konferens". År 1989-90 levererades två ytterligare konferensvagnar littera '''S1RT''' till Trafikrestauranger, som sedermera gick upp i SJ. Samtliga vagnar hade Minden-Deutz-boggier.

SJ sålde samtliga S1 2014 Till Skandinaviska Jernbanor/Blå tåget och TÅGAB.

====S4====
ASEA beställde en särskild kontorsvagn littera '''S4R''' som levererades från Kalmar Verkstad 1986, så att personal som pendlade från Stockholm till Västerås kunde arbeta under pendlingstiden, den s.k. "ASEA-pendeln". Vagnen var helt inredd med kontorsarbetsplatser, och var målad vit med orange dekor. Korgen var av standardtyp med elva fönster. Vagnen gick endast i den avsedda trafiken under några år. SJ tog emot en liknande kontorsvagn 1989. Vagnarna hade Minden-Deutz-boggier.

====S12====
SJ byggde om sammanlagt sex restaurangvagnar '''[[#R4R|R4]]''' till bio och bistrovagnar littera '''S12''' 1994 och 1998. Vagnarna fick inredning för bistro i ena änden och biografsalong i andra änden. Korgen ändrades inte exteriört. Alla vagnar har ASEA-boggier. Vagnarna målades röda med en grafitgrå rand över fönstren. Från 2007 har vagnarna målats svarta.

Inledningsvis sattes vagnarna in i nattågen Stockholm-Norrbotten, men senare har de även gått i dagtåg som rena bistrovagnar. När olika former av mediaspelare slog igenom minskade efterfrågan på bioverksamheten, som upphörde 2011. Idag (2020) går vagnarna som rena bistrovagnar med stängd biografsalong.

===Huvuddimensioner specialvagnar===
{| class="wikitable"
| 
| S1/S1RT 
| S4 
| S12 
|-
| Löb (m) 
| 26,40 
| 26,40 
| 26,40 
|-
| Hjulbas (m) 
| 18,50+2,50 
| 18,50+2,60 
| 18,50+2,60 
|-
| Inredning 
| Konferens 
| Kontor 
| Bistro+bio 
|-
| Sittplatser 
| ? 
| ? 
| 24+20 
|-
| Sth (km/h) 
| 130/160 
| 160 
| 160 
|-
| Broms 
| tryckluft, blockbroms 
| tryckluft, skivbroms 
| tryckluft, skivbroms 
|-
| Internationell trafik
| Norge
| Norge
| Norge
|-
|}

===Modeller specialvagnar===
====Skala [[H0]]====
*[[Roco]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer 44722 SJ litt S1T i brun och vit målning (1986).
*:- Katalognummer 44722 SJ litt S1T i brun och vit målning märkt "Konferensvagn" (1990).
*:- Katalognummer 44726 SJ litt S1T i blå målning (1998).
*1994 släppte [[Rimbo Grande]] R4/S12 för att konvertera en Roco-vagn, katalognummer 2502.
*1997 släppte KEEK Teknik och lek en specialserie av littera S1RT och S4MR i blå, grafitgrå och ljusgrå målning, troligen ommålade Roco-vagnar.
*[[HNoll]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer HN.1441AC & DC SJ litt S12 svart (2021).
*:- Katalognummer HN.1442AC & DC SJ litt S12 svart märkt "bistro" (2021).

===Tryckta referenser specialvagnar - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-146 (Beskrivning S1 & S4).

Staffan Sävenfjord: "Asea-pendeln: Nu kan man arbeta på väg till jobbet." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1986 (Premiär, inklusive foton av S4 5482).

Staffan Sävenfjord: "Aseapendeln snabbt populär." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Reportage).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Beskrivning S12).

===Tryckta referenser specialvagnar - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Prov på kommande modell från [[Hnoll]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020, s. 22 (Bilder på S12).

===Webreferenser specialvagnar===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/s12 Järnväg.net: S12] (Beskrivning och bilder).

[https://www.jarnvag.net/vagnguide/specialvagnar Järnväg.net: Övriga specialvagnar] (Beskrivning och bilder).

[http://modelltag.se/viewtopic.php?f=47&t=1111 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt S1T/S1RT/S1] (Rocos vagnar).

==UA7R==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Tre manövervagnar avsedda för pendeltrafiken Stockholm-Uppsala levererades 1988 från Kalmar Verkstad. Manöveränden var försedd med en hytt av samma typ som [[SJ ellok litt Rc#Rc5|Rc5]], bakom denna fanns en resgodsavdelning med dörrar på bägge sidorna samt en tjänstekupé med pentry. Resten av vagnarna var försedda med första klass sittplatser av samma typ som '''[[#A7 - A8|A7]]'''. Korgen saknar sickning i fönsterhöjd. Littera var från början '''UA7R''', men ändrades till '''AF7X''' 1994 och därefter till '''AFM7'''. Vagnarna fick Minden-Deutz-boggier.

Vagnarna gick i den avsedda trafiken Stockholm-Uppsala fram till slutet av 1990-talet då de sattes in på andra linjer i Mälardalen. År 2004 flyttades vagnarna till Skåne för att återkomma till Mälardalen 2007. Sedan 2016 används vagnarna inte längre som manövervagnar p.g.a. tillförlitlighetsproblem och för att det finns så få vagnar.

===Huvuddimensioner UA7R===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sittplatser första klass: 41 
Sittplatser andra klass: 0 
Resgodsyta: ? m2 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft skivbroms 
Internationell trafik: Norge 
===Bilder UA7R===
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ AFM7.jpg|SJ A7.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ AB AFM7 1:a manövervagn med förarhytt från Rc5 i Hagalund 2012. Foto Puggen, Wikimedia Commons
|}

===Modeller UA7===
====Skala [[H0]]====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en UA7 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501. Man behövde också en lokkorg från en [[Roco]] Rc5 till hytten.
*[[Modellproduktion]] har en Rc-front i [[resinplast]] som komplettering till Rimbo Grande 2501.

====Skala [[N]]====
*2014 släppte [[Möllehem Gårdsproduktion]] en byggsats av en AFM7.

===Tryckta referenser UA7 - förebild===
Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s. 142-149 (Beskrivning).

"Manövervagn UA7R levererad." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988, s 15 (Notis).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ personvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 26-37 (Omlittrering till AF7X).

===Tryckta referenser UA7 - modell===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Nytt i N-skala från Möllehem." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 8 (Byggsats AFM7).

===Webreferenser UA7===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/afm7 Järnväg.net: AFM7] (Beskrivning och bilder).

[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion]

[http://www.mollehem.se/index.php/vagnar/afm-detail Möllehem Gårdsproduktion: SJ 80tal littera AFM7] (Modell i N-skala).

==WL4==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
Sovvagnar med högre standard hade visat sig vara populära (se '''[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#WLABo6|WL5]]'''), varför SJ beställde 27 nya första klass sovvagnar littera '''WL4''' som levererades 1990-92 från Kockums (Kalmar Verkstad hade slutat tillverka personvagnar). Varje kupé hade två sovplatser och en dusch. Vagnarna hade korg med små fönster och vestibul bara i ena änden, och saknar sickning i fönsterhöjd. Vagnarna har Minden-Deutz-boggier.

Fem av vagnarna överfördes till SSRT 2001. Dessa renoverades 2005-06 och försågs med SSRT:s färgschema i grått och rött.

===Huvuddimensioner WL4===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sovplatser: 22 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller WL4===
====Skala H0====
*1992 släppte [[Rimbo Grande]] en WL4 på en etsplåt för att konvertera en [[Roco]]-vagn till sex olika 80-talsvagnar, katalognummer 2501.
*[[Dekaler & Etsat]] har en WL4 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
*[[HNoll]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer HN.1221 SJ litt WL4 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1222 SJ litt WL4 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1231 SJ litt WL4 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1232 SJ litt WL4 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1241 SJ litt WL4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1242 SJ litt WL4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1243 SJ litt WL4 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1251 SSRT litt WL4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1252 SSRT litt WL4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1253 SSRT litt WL4 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1254 SSRT litt WL4 grå och röd (2019).

====Skala N====
*[[Frykmodell]]
*:- Katalognummer N.a.061 etsplåtar (2020).
*:- Katalognummer N.b.061 kompletta byggsatser (2020).

===Tryckta referenser WL4===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Joakim Sannagård: "Nattåg från HNoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

Redaktionen: "Snabbtitt: Sovvagnar från HNoll." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019.

===Webreferenser WL4===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl4 Järnväg.net: WL4] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://frykmodell.se/sj_80tal_bygg.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Kompletta byggsatser] (Nya serien 2020)

[http://frykmodell.se/sj80tal_omb.html Frykmodell: SJ 80-tals personvagnar - Ombyggnadssatser] (Nya serien 2020)

[http://www.hnoll.se/sv-SE/produkter/sj-80-tals-vagnar/sovvagn-wl4-36461295 HNoll: Sovvagn WL4]

[https://www.mj-magasinet.se/snabbtitt-sovvagnar-fran-hnoll Modeljärnvägsmagasinet: Snabbtitt: Sovvagnar från HNoll]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19625.0 Svenskt MJ-forum: Ny svensk Mj-Tillverkare. 80-tals vagnar i efterlängtat utförande 2017.] (Presentation av HNoll).

==WL6==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
===Beskrivning===
För att ersätta äldre sovvagnar beställdes en andra serie sovvagnar med enklare inredning än '''[[#WL4|WL4]]'''. År 1993-1994 levererades 23 andra klass sovvagnar som fick littera '''WL6'''. Liksom [[#WL4|WL4]] levererades dessa sovvagnar från Kockums. Vagnarna har universalkupéer med tre bäddar i varje samt är utrustade med dusch i ett gemensamt utrymme. Korgen är osymmetrisk och har bara vestibul i ena änden. På kupésidan finns tretton kupéfönster samt två toalettfönster. På korridorsidan finns femton fönster med omväxlande större och mindre utförande. Korgen saknar sickning i fönsterhöjd. Vagnarna har Minden-Deutz-boggier. Standarden på dessa sovvagnar motsvarar ungefär äldre sovvagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#WLABo1|WL1]]''', förutom att dusch tillkommit.

Tjugo av vagnarna tillföll SSRT 2001 för uthyrningsverksamhet. Dessa moderniserades 2006-2007 med renoverad inredning och fick SSRT:s färgschema i grått och rött. Dessa vagnar överfördes till Trafikverket 2012.

===Huvuddimensioner WL6===
Löb: 26,40 m 
Hjulbas: 18,50+2,50 m 
Sovplatser: 39 
Sth: 160 km/h 
Broms: tryckluft, skivbroms 
Internationell trafik: Norge 

===Modeller WL6===
====Skala [[H0]]====
*1994 kom WL6 på en etsplåt från [[Rimbo Grande]], för att konvertera en [[Roco]]-vagn. Katalognummer 2503.
*[[Dekaler & Etsat]] har en WL6 på en etsplåt för konvertering från en [[Roco]]-vagn.
*[[HNoll]] [[färdigmodell]]er
*:- Katalognummer HN.1321 SJ litt WL6 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1322 SJ litt WL6 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1323 SJ litt WL6 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1324 SJ litt WL6 blå (2019).
*:- Katalognummer HN.1341 SJ litt WL6 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1342 SJ litt WL6 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1343 SJ litt WL6 svart (2019).
*:- Katalognummer HN.1351 SSRT litt WL6 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1352 SSRT litt WL6 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1353 SSRT litt WL6 grå och röd (2019).
*:- Katalognummer HN.1354 SSRT litt WL6 grå och röd (2019).

===Tryckta referenser WL6===
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Joakim Sannagård: "Nattåg från HNoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019 (Recension).

===Webreferenser WL6===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/wl6 Järnväg.net: WL6] (Beskrivning och bilder).

[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler & Etsat]

[http://www.hnoll.se/sv-SE/produkter/sj-80-tals-vagnar/sovvagn-wl6-36461433 HNoll: Sovvagn WL6]

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19625.0 Svenskt MJ-forum: Ny svensk Mj-Tillverkare. 80-tals vagnar i efterlängtat utförande 2017.] (Presentation av HNoll).

==Referenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]

Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002.

Torsten Engberg: "Nya ASEA-boggier för SJ." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984.

Frank Edgar: "SJ provar 90-talets design." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988 (Om det nya färgschemat i blått och grafitgrått).

Lars-Olof Karlsson: "Svart är den nya färgen." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2007, s. 21 (Notis om ommålad A7M).

"Smakprov på nya vagnar från [[Hnoll]]." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018, s. 36.

"80-talsvagnar i 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2020, s. 32 (Nya modeller från Frykmodell).

[https://jarnvagar.nu/project/verkligheten-i-skala-187/ Järnvägar.nu: Verkligheten i skala 1:87] (Reportage om Hnoll).
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VI]]

Trafikkoncept epok IIIa

2021-06-20T19:20:08Z

Pjoo:

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IIIa|epok III a]] (1948-1956) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet till sammansättning av tåg.

==Den allmänna trafikutvecklingen under perioden==
Från mitten på 1930-talet till åren närmast efter andra världskriget ökade trafiken på järnvägarna i Sverige kraftigt, både gods- och persontrafiken mer än fördubblades. Från ca 1950 vände dock trenden och trafikvolymerna började sjunka, med ca 10% till periodens slut. Den viktigaste förklaringen var hård konkurrens från landsvägstrafiken som nu började göra sig gällande för korta transporter. Detta skedde samtidigt med ökade lönekostnader, vilket innebar kraftigt försämrad lönsamhet för SJ.

För att förbättra lönsamheten vidtog järnvägarna olika rationaliseringsåtgärder. Vissa mindre bibanor lades ned, och persontrafiken ersattes med landsvägsbuss på vissa linjer, helt eller delvis. SJ prövade också att utveckla olika former av enhetslaster, såsom lastpallar och [[Intermodal trafik#Storbehållare|storbehållare]]. Vidare gjordes också investeringar i hanteringsutrustning på stationerna, t.ex. olika former av kranar. SJ inledde därtill ett program med breddning av de [[smalspår]]slinjer som hade störst trafik. På det återstående smalspåret satsade man på [[överföringstrafik]]. Till rationaliseringsåtgärdena kan också räknas rutiner för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]].

Under föregående period (epok II c) hade huvuddelen av det svenska järnvägsnätet förstatligats, vilket mer än fördubblade längden på SJ:s linjenät. En stor mängd rullande materiel av skilda utföranden tillfördes också, varav en stor andel var rätt ålderstigen. De nytillkomna linjerna drevs inledningsvis ungefär som innan förstatligandet, med liknande tidtabeller och samma personal och rullande materiel som tidigare. Allt eftersom rullande materielen behövde mer omfattande revisioner skickades den dock till SJ:s centrala verkstäder, och kunde därmed återsändas till helt andra stationeringsorter. Tidtabellerna utvecklades också allt eftersom SJ identifierade nya möjligheter till samordning.

== Persontrafik ==

För persontrafiken var det den framväxande privatbilismen som var den starkaste konkurrenten om resorna. Denna nya situation mötte man genom att öka hastigheten på resorna, främst med nya expresståg som innebar förkortade restider mellan de största städerna. Som ett led i att öka attraktionskraften började man namnge de bästa förbindelserna. Alla expresståg hade namn, men även vissa snälltåg och något persontåg. Trots dessa ansträngningar minskade järnvägsresorna med ungefär 10% under perioden, främst på bibanor och korta resor.

Det fanns i grunden tre komfortklasser att välja på för resenärer, första, andra och tredje klass. SJ hade dock inte byggt några sittvagnar för första klass sedan 1880-talet. Första klass sittplatser tillhandahölls istället genom att blockera mellanplatserna i andraklasskupéer, så att man slapp ha någon bredvid sig. Första klass sittplatser tillhandahölls endast på vissa snälltåg på huvudlinjerna. I sovvagnstrafiken fanns dock i regel alla tre klasser tillgängliga.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar och sittvagnar ([[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|'''BCo''']]) var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns en s.k. normalplan, som talade om vilka vagnstyper som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I denna plan ingick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. I normalplanen angavs också vilka tåg som skulle vara s.k. bälgtåg (d.v.s. ha vagnar med inbyggda plattformar) respektive ha vagnar med öppna plattformar. Alla snälltåg och en del persontåg var bälgtåg. Post- och resgodsvagnar med öppna plattformar kunde även gå i bälgtåg, medan övriga vagnar med öppna plattformar endast i undantagsfall fick framföras i bälgtåg. Däremot fick bälgvagnar framföras i tåg för öppna plattformar. Andraklassvagnar skulle vidare hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att andraklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Blandade tåg (Blt)''' var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en boggivagn av [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|'''Co''']] eller [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|'''BCo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Björbo 1950.jpg|Björbo 1950]]
|-
| class="imageCaption" | En [[SWB ånglok litt M3|E6]] med ett blandat tåg i Björbo 1950. Här har man löst värmefrågen genom att koppla personvagnen närmast loket. Foto Olof Sjöholm, Samlingsportalen Jvm.KBED00005
|}

* '''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. fjärrpersontåg som inte riktigt kvalificerade som snälltåg, s.k. “mjölktåg” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, vissa nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 3 klass, nya rälsbussar i '''YCo6'''-familjen började införas fr.o.m. 1953. Loktågen varierade mycket i modernitet, från moderna stålvagnar till trävagnar med öppna plattformar. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar ('''C3''', '''CC2''', '''Co5''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|Co13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Co6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under denna period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''', '''Xoa6''', '''Xoa7''') förekom också. Vissa persontåg kunde också medföra godsvagnar, detta beslutades av tågledaren.
* '''Snälltåg (Snt)''' var snabba förbindelser med få stopp. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Snälltåg var huvudtjänsten för [[SJ ellok litt F|'''F'''-lok]], men även andra loktyper förekom. Dessa tåg var ofta rätt långa och hade stora resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. I de snabbaste snälltågen undveks trävagnar för att kunna hålla högre hastigheter (stålvagnar tillät oftast 120 km/h medan inga trävagnar fick gå fortare än 100 km/h). I övriga snälltåg blandades trä- och stålvagnar. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar. Tvåaxliga vagnar fick inte gå i den främre delen av snälltåg Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Ånge, med undantag för vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5|F5]]'''.
* '''Expresståg (Xt)''' var de snabbaste förbindelserna, i regel insatta som dagtåg. Nya snabbtåg av typ '''Xoa5''' och '''Xoa8''' användes för expresstågen, det sista året användes även de två nya [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]-loken. Det fanns i regel begränsningar för hur mycket polletterat resgods som fick tas med i expresståg.

Tåg vid övergångsstationer kunde invänta försenade anslutningståg, för att få med passagerare, post eller ilgods. S.k. allmän väntetid var fastställd i tidtabellen, och var i regel 10 min., men kunde vara upp till 30 min. I vissa fall kunde tågledaren också besluta om utökad s.k. särskilt väntetid, när särskilda behov förelåg.

== Godstrafik ==

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken. För att möta denna konkurrens infördes godsexpresstågen för att ge nya, snabba förbindelser för framför allt färskvaror. Olika rationaliseringsåtgärder infördes också. Likväl minskade godstrafiken med ca 10%.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg går längs en viss sträcka och hämtar och lämnar i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs den sträckan. De flesta godstransporter började och slutade med ett lokalgodståg. De flesta driftplatser rangerades med lokalgodstågets eget lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|'''CF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. [[Sth]] var 60 km/h
* '''Fjärrgodståg (Fjgt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i vagngrupper med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Fjärrgodståg på bibanor gick ibland samma sträckor som lokalgodstågen, och användes i så fall snarare till att öka antalet tåg till och från stationer med omfattande godstrafik, utan att dessa stationer användes för sammansättning av lokalgodståg. [[Sth]] för fjärrgodståg var 60-70 km/h.
* '''Direktgodståg (Dgt)''' sattes in mellan stationer där det fanns tillräckligt mycket gods för en direkt förbindelse. Dessa stannade alltså inte på några stationer på vägen. I regel handlade det om förbindelser mellan större rangerbangårdar, som t.ex. Tomteboda och Hallsberg. [[Sth]] var 60-70 km/h.
* '''Ilgodståg (Igt)''' sattes in när kapaciteten att hantera ilstyckegods (se nedan) i persontåg var otillräcklig eller för långsam, med ilgodståg fick endast ilgods medföras. Ilgodståg betjänades i regel på personplattformarna, eller i särskilda ilgodsmagasin på större stationer. Ilgodståg kunde också medföra vagnslaster med ilgods. Ilgodstågen bestod i regel av en fast uppsättning '''F''' och '''G'''-vagnar (av varierande modernitet) för ilstyckegods, ibland kompletterade med en postvagn och vagnslastvagnar (med ilgodsfraktsedel). [[Sth]] var 80-90 km/h
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Krylbo Dg 370.jpg|Krylbo Dg 370]]
|-
| class="imageCaption" | [[SJ ellok litt D|Dg]] 370 med ilgodståg i Krylbo. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB01953
|}
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' infördes 1950 och var de snabbaste godstågen, i första hand avsedda för färskvarutransporter. Tågen uppläts också för ilstyckegods, vanligt styckegods och särskilt angelägna vagnslastvagnar. Vissa godsexpresståg tog även passagerare. Tågen delas in i vagngrupper med vagnar för respektive station, precis som fjärrgodståg. Mängden godsexpresståg ökade efterhand under perioden. [[Sth]] var 80-90 km/h.

'''Systemtåg''' var inte särskilt vanligt, förutom malmtågen på malmbanan och [[TGOJ]]. SJ körde också en del systemtåg i Bergslagen, framför allt till Domnarvets järnverk i Borlänge. Dit gick malm i [[SJ godsvagn litt M2|'''Mas''']]-vagnar, koks från hamnarna i Stockholm och Gävle i [[SJ godsvagn litt Ibr|'''Ibr''']]-vagnar och kalk från Rättvik.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade en röd rand upptill och nedtill), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilgodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i persontåg, i vissa fall t.o.m. snälltåg, och genom att köra särskilda ilgodståg. Vilka persontåg som fick ta med vagnslastgods beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbaste förbindelsen under alla omständigheter, sen må detta vara snälltåg, persontåg, blandat tåg eller godståg. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som gick fortast.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var frilastspår på stationer, egna sidospår vid stationer, industrispår (där kunden i vissa fall också svarade för växling), eller lastplatser längs linjen. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

'''Privata vagnar''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination, för att i regel gå direkt tomma tillbaka till hemstationen. De flesta tankvagnar var privatvagnar.

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Gods under 2500 kg betraktades som styckegods, om inte kunden begärt att det skulle befordras i egen vagn. Fraktstyckegods lämnades på ortens [[godsmagasin]] och distribuerades till valfri järnvägsstation med godsmagasin, ibland även direkt till kunden med lastbil. Styckegodsvagnar var alltid inplanerade till vissa bestämda tåg. Fraktstyckegods hanterades dels med '''direkta styckegodsvagnar''', som gick i en fast relation mellan två stationer, och dels med '''kursvagnar''', som användes för att hantera styckegods från flera mindre stationer längs den sträcka vagnen framförs. Direkta styckegodsvagnar delas in i sin tur in i '''stationsvagnar''', som medför styckegods med slutdestination till en station, och '''omlastningsvagnar''', som medför styckegods till ett större godsmagasin för omlastning. Styckegodsvagnar var i regel [[SJ godsvagnar#litt G|'''G'''-vagnar]]; i vissa fall förekom även kylvagnar för styckegods. Kursvagnar kopplas i regel in i lokalgodståg, medan direkta styckegodsvagnar kopplas in i fjärrgodståg eller godsexpresståg om det finns tillgängligt. Notera att ilstyckegods i regel fraktades med snäll- och persontåg eller med ilgodståg, och hanterades på personplattformarna.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs linjen var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation är en station där fjärrgodstågen stannar och utbyter vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgår. Övriga stationer är mellanstationer. Sträckan mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket '''inte''' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst fjärrgodståg är inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en linje. Vid stora transportbehov gick flera fjärrgodståg längs en linje, då delade man upp huvudstationerna mellan olika fjärrgodståg för att få enklare växling (ju färre grupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnslasterna i fjärrgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta "RIV". Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_61.pdf Särtryck 637] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen.

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

== Linjetyper ==

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo, Bergslagsbanan Gävle – Gbg, och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetcknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

På stambanorna förekom alla slags tåg, ett eller två expresståg om dan i vardera riktningen, några dag- och nattsnälltåg samt några persontåg över långa avstånd som stannade på alla stationer. Dessa persontåg hade ofta transport av ilgods och/eller post som som huvuduppgift. Enstaka rälsbussar förekom också på kortare avstånd, men utanför storstadområdena var inte persontrafiken särskilt tät. Runt storstadsområdena förekom däremot en tät lokaltrafik.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många fjärrgodståg varje natt, varav de flesta endast gick en delsträcka, en handfull godsexpresståg och något ilgodståg. Godsexpresståg och ilgodståg gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att alla stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Oa Ob|'''Oa''', '''Ob''',]] [[SJ ellok litt Oe Of|'''Oe''' och '''Of''']]-lok, dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några persontåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet. Istället gick direkta sovvagnar mellan Narvik och Oslo genom Sverige.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Karven 1955.jpg|Karven 1955]]
|-
| class="imageCaption" | Det dagliga persontåget på Malmbanan, den s.k. "Karven" 1955. Foto Lennart Nilsson, Samlingsportalen Jvm.KBDB10091
|}

=== Kontinentförbindelserna ===
Persontrafiken till kontinententen hade upphört helt under andra världskriget. På grund av krigets verkningar gick trafiken söderut delvis i nya vägar inledningsvis. År 1946 öppnades tågfärjeförbindelser Malmö-Köpenhamn och Trelleborg-Gdynia. Förbindelsen över Gdynia flyttades till Odra Port i västra Polen 1948. Samma år öppnades återigen förbindelsen Trelleborg-Sassnitz. Så småningom lades linjen över Odra Port ner 1953, och trafiken överfördes till Sassnitz-förbindelsen.

Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick inledningsvis över Jylland via Korsör-Nyborg, och via Gedser-Großenbrode som öppnade 1952.

Direkta vagnar till olika destinationer på kontinenten började nu införas för att eftersom man upplevde en ökad efterfrågan på direktresor. Såväl sittvagnar som sovvagnar erbjöds. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt- och sovvagnar till Köpenhamn under hela perioden. Sittvagnar till Amsterdam eller Hoek van Holland gick i flera år, så smångom även till Paris. Sovvagnar till Paris och Rom (Wagon Lits), liksom till Hamburg, Berlin, Warszawa och Sofia har också förekommit.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att lokaltrafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal persontåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel nattsnälltåg eller expresståg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare. Blandade tåg förekom.

Enstaka genomgående fjärrgodståg och godsexpresståg samt blandade tåg stod för godstrafiken öven gränsen. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg och blandade tåg.
Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kornsjö 1949.jpg|Kornsjö 1949]]
|-
| class="imageCaption" | Xoa5 220 med "Skandiapilen" i Kornsjö 1949. Foto Seved Walther, Samlingsportalen Jvm.KBDB01319
|}

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Krylbo - Borlänge - Rättvik, Falun - Rättvik - Mora eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig. Många av dessa banor elektrifierades under denna period. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Persontrafiken mötte främst lokala behov, och dominerades av vanliga persontåg. Enstaka snälltåg förekom också. Rälsbusståg förekom ibland på kortare avstånd. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik. Så länge som dessa linjer var oelektrifierade dominerade ångloksdriften.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga fjärrgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser. Godsexpresståg och ilgodståg förekom på vissa linjer.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.

=== Större bibana ===

Motsvarar Halmstad – Nässjö, Nässjö – Oskarshamn, Kalmar – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Hässleholm – Veinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad. Även vissa smalspårsträckor kan räknas hit, såsom Göteborg-Gårdsjö, Västerviksbanorna ock Kristianstad-Karlskrona.

På de oelektrifierade linjerna fanns bara ånglok att tillgå för loktåg fram till att [[SJ diesellok litt Tp|Tp]] och [[SJ diesellok litt T2 T3|T2]] började levereras mot periodens slut. I persontrafiken förekom både loktåg och rälsbussar. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket krävde loktåg. Snälltåg i form av loktåg och rälsbussar förekom också i några fall. På flera av dessa banor användes fjärrgodståg för att komplettera lokalgodstågen, även på smalspår.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Hultsfred 1949.jpg|Hultsfred 1949]]
|-
| class="imageCaption" | [[SJ ånglok litt A|A]] 1012 med persontåg i Hultsfred 1949. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07847
|}

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Huvuddelen av SJ:s omfattande [[smalspår]]snät hör också hit. Godstrafiken bestod ofta av ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen, på vissa mindre bibanor förekom också fjärrgodståg. Innan de omfattande leveranserna av stålrälsbussar på 1950-talet var ångloksdragna persontåg och trärälsbussar vanliga. Blandade tåg har också förekommit.

På flera av dessa linjer tillämpades SJ:s regler för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]], tills SJ stoppade denna lösning 1956 efter en allvarlig olycka i närheten av Arvidsjaur.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Bengtsfors V 1952.jpg|Bengtsfors V 1952]]
|-
| class="imageCaption" | Smalspåriga Yo1p 500 i Bengtsfors V 1952. Foto B. Nordin, Samlingsportalen Jvm.KBEB02857:01
|}

== Enskilda järnvägar ==
Den stora vågen av förstatliganden av enskilda järnvägar var genomförd 1948, ytterligare några smalspårsjärnvägar tillkom 1950. Under denna period fanns det därför inte så många enskilda järnvägar kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var industrijärnvägar som av olika historika skäl råkade ha koncession för allmän järnvägstrafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades 1953-56. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. Fr.o.m. 1953 hade TGOJ det s.k. "koordineringsavtalet" med SJ. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ, enligt koordineringsavtalet. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var efter koordineringsavtalet helt integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt.
* SRJ (Stockholm-Roslagens Järnvägar) var ett nätverk av [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) linjer som band samman Stockholm, Norrtälje, Uppsala och Hallstavik samt gruvorna i Dannemora. De södra delarna var elektrifierade, där drevs också en omfattande lokaltrafik. SRJ blev ett statligt bolag 1951 men drevs skilt från SJ till 1959.
* SNJ (Stockholm-Nynäs Järnväg) drev lokaltrafik söder om Stockholm samt snälltåg till Gotlandsbåtarna, med diesel- och ångdrift. Nynäs Petroleums stora raffinaderi i Nynäshamn öppnade 1928, vilket kom att stå för huvuddelen av godstrafiken på SNJ. SNJ hade få egna godsvagnar eftersom trafiken enligt det s.k. samtrafikavtalet (se nedan) blev för dyr för banan. Godstrafiken sköttes istället huvudsakligen med [[SJ godsvagnar]]. Däremot hade Nynäs Petroleum en omfattande park tankvagnar registrerad vid SNJ.
* NBJ (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre malm- och industribana i Bergslagen som också bedrev persontrafik.
* NKlJ (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland som också hade persontrafik.


Utbyte av godsvagnar mellan olika svenska järnvägar reglerades i det s.k. samtrafikavtalet från 1924, som upprättats mellan Svenska Järnvägsföreningen och SJ. När en godsvagn ska skickas mellan olika järnvägsförvaltningar, kan sändande järnväg antingen skicka en egen vagn, eller beställa en vagn från den järnväg som destinationen tillhör. När man lossat en vagn, som tillhör en främmande järnväg, så ska den snarast möjligt återsändas till ägande järnväg. Finns det last till vagnen får vagnen lastas om destinationen ligger närmare den ägande järnvägen. I första hand väljs laster med destination på den ägande järnvägen. Vagn från främmande järnväg får vidare avledas, d.v.s. skickas till annan station för lastning, så länge som destinationen för lasten ligger närmare den ägande järnvägen. (I själva verket skulle främmande järnvägs vagn skickas tillbaka via den station den lämnat den ägande järnvägen på, men det torde sällan finnas flera övergångar än en på en modulbana.)

Samtrafikavtalet gällde samtliga enskilda järnvägar som nämns ovan tills TGOJ och SJ upprättat koordineringsavtalet 1953, varefter TGOJ:s vagnar behandlades som SJ-vagnar. För övriga järnvägar gällde samtrafikavtalet hela perioden.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

== Tryckta referenser - allmänt ==
''Tågföringsföreskrifter'' (Tff, särtryck nr 234, 3e upplagan). Stockholm: Statens järnvägars författningssamling 1942.

Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.

Bengt Hammar: "Trafiken på Nynäsbanan." i ''Tåg'' nr 10/1971.

Per-Åke Fransson: "Järnvägsminnen från Vansbro." i ''Tåg'' nr 2/1972.

Gösta Björe: "Somrarna på Källby station." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Reportage från smalspårsnätet i Västergötland 1938-1952, [[891 mm]]).

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

Kjell Aghult, Lars Olof Lind & Gunnar Sandin: ''Järnvägsdata 1999'' (SJK 68, 3e upplagan). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1999.

Erik Sjöholm: ''Järnvägsminnen 1.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2005.

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Flera årgångar av ''Sveriges Kommunikationer''

Jan Olsson: "Norra stambanan och dess persontrafik 1894-1968." i ''Tåg'' nr 6/1969.

Hans-Fredrik Wennström: "Namntåg." i ''Tåg'' nr 2/1970.

Lars-Olof Karlsson: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Bengt Didner: "SJ fjärresetrafik i flydda tider och i våra dagar." i ''Tåg'' nr 10/1980 (Utvecklingen 1900-1978).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Fjärrpersontåg).

Max Goldschmidt: "Skolungdomens allmänna fjällfärd - knappast off-pist." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 (Chartertåg för ungdomar).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

== Tryckta referenser - godstrafik ==
1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Utländska godsvagnar med anknytning till Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014.

==Webreferenser==
[https://digitaltmuseum.se/owners/S-JVM Digitalt Museum: Järnvägsmuseum] (Bilder)

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237839 Järnvägshistoriskt forum: Andra godståg än lokalgodståg på smalspår] (Smalspår med fjärrgodståg).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=245352 Järnvägshistoriskt forum: Namngivna "fintåg" 1948-61] (I Sveriges kommunikationer namngivna tåg).

[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Wagon_Regulations Wikipedia: International Wagon Regulations] (RIV).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: SNJ]]
[[Kategori: TGOJ]]

SJ ånglok litt F

2021-06-20T19:19:03Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
För att hantera att [[SJ ånglok litt A|'''A'''-loken]] blivit alltför svaga konstruerade SJ ett nytt snälltågslok, med större dragkraft och hastighetsresurser än man trodde sig behöva. Mellan 1914 och 1916 levererades elva lok littera '''F'''. Loken var utförda som fyrcylindriga [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kompound%C3%A5ngmaskin kompoundlok] med Walschaerts slidstyrning, överhettning, tre kopplade axlar, främre löpboggi och bakre löpaxel, samt en s.k. vaggtender med två tvåaxliga boggier. Det är troligt att konstruktionen hämtade inspiration från de Würtembergiska statsbanornas [https://en.wikipedia.org/wiki/W%C3%BCrttemberg_C littera C], i alla fall har loken flera liknande drag. F-loken blev också de enda loken i Sverige av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Typnamn Pacific-typ].

Fotogenbelysningen ersattes dissousgasbelysning system Dahlén 1918. I samband med detta togs huvudstrålkastaren på sotskåpet bort. Tågbromsen byttes ut från vakuumbroms till tryckluftbroms system Kunze-Knorr 1922.

Loken användes till de tyngsta snälltågen på Södra Stambanan Stockholm-Malmö, först stationerade i Hagalund och Malmö, senare i Norrköping och Nässjö. Vid tillfälle användes loken även i persontåg. F 1200 var med om [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gsolyckan_i_Get%C3%A5 Getåolyckan] 1918, loket repararades dock och återgick i tjänst. När elektrifieringen av Södra Stambanan var klar 1933 flyttades loken till Västkustbanan Göteborg-Malmö. När även denna linje elektrifierats 1937 såldes alla F-lok till DSB i Danmark, där de fick littera '''E'''. De sista loken tjänstgjorde i Danmark fram till 1970.

==Huvuddimensioner==
Löb: 21,30 m Hjulbas: 18,20 m Tjänstevikt: 87,8+55,0 ton Axeltryck: 16,0 ton Dragkraft: 8,7 Mp Sth: 90 km/h Broms: vakuum; tryckluft fr.o.m. 1922. [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 2'C1-4 Kolförråd: 6,5 ton Vattenförråd: 25,0 m3 

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 1200.jpg|SJ F 1200]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 1200, sannolikt leveransfoto 1914. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAF04850
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F 1208.jpg|SJ F 1208]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F 1208 i Alvesta 1933. Källa: Samlingsportalen Jvm.KDAJ08043
|}

==Litt F i modell==
===Skala [[H0]]===
* 1981 släppte Keyser en [[byggsatser i vitmetall|vitmetallbyggsats]] av en littera F, katalognummer CL 11.
* 1999 släppte [[Brimalm]] Engineering en småseriemodell i mässing, som levererades i både tidigt och sent utförande.
* 2008 släppte [[Heljan]] en färdigmodell av F-loket i flera versioner. 2013 kom en nyutgåva.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Tryckta referenser - förebild==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Historien om F." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008.

"SJ littera F." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1971 (Ritning).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Leif Dahl: "Ånglok litt F som byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av Keysers byggsats, ritning).

Lars Olov Karlsson: "F1200 - Sveriges största ånglok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014 (Beskrivning).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Leif Dahl: "Ånglok litt F som byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av Keysers byggsats, ritning).

Hans-Johan Polanik: "F 1200 som H0-byggsats." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 1/1982 (Recension av Keysers byggsats).

Anders Hässler: "[[Live steam|Live Steam]]-mästarprov: F 1200 i skala 1:10." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983 (Gregor Levins pågående bygge).

Mats Dahlström: "En närmare titt på Heljans F 1200, Guldversionen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 105/2008 (Recension).

Rutger Friberg: "Uppdatera ditt F-lok!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2009.

Rutger Friberg: "F-lokskolan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010 (Förbättringar av gångegenskaper m.m.). 
Rutger Friberg: "F-lokskolan. Med fokus på tendern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2010. 
Rutger Friberg: "F-lokskolan - allt om dekodern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010.
Rutger Friberg: "F-lokskolan - om ljudsystemet, elsystemet och rökgeneratorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010.

Claes Mattisson: "Försköna ditt F-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010 (Detaljeringstips).

Bengt Nylén: "Heljans F 1207." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 110/2010 (Uppgraderingstips).

Jocke Sannagård: "Heljans F-lok i repris." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013 (Recension av andra utgåvan av F-loket).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera F - en jubilerande skönhet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (Presentation av förebild och modeller).

==Webreferenser - förebild==
[http://www.jernbanen.dk/damp.php?s=1&litra=E&typenr=0 Jernbanen.dk: E]

[https://www.mj-magasinet.se/pdf/1208/mjm1208.pdf Modelljärnvägsmagasinet: Ånglok littera F] (Ritning).

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=F&typenr=2 Svenska lok: F]

==Webreferenser - modell==
[http://brimalm.se/modellhistorik/ Brimalm: Modellhistorik]

[http://www.mmjk.se/f1207.htm MMJK: Modifiering av Heljans F-lok F1207] (Uppgraderingstips).

[http://www.modellrallaren.se/?p=3233 Modellrallaren: Heljan F1200. Drömmen som sprack] (Recension).

[http://www.motessparet.se/viewtopic.php?t=2705 Mötesspåret: Heljans F-Lok i Nyutgåva] (Diskussionstråd).
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]

SJ ånglok litt Y

2021-06-20T19:17:38Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
År 1909 levererades tio tvåaxliga lok för lokaltrafik från Motala Verkstad och Nohab, littera '''Y'''. Loken var utförda som ramtanklok med överhettning, Gölsdorfs slidstyrning, vakuumbroms och var utrustade för enmansbetjäning så att det gick att passera mellan tåg och lok under gång. De första fyra loken från Motala hade sluten hytt, men dessa befanns vara för tunga så resterande lok från Nohab utfördes med öppen hytt och något mindre förråd.

Loken sattes först in i lokaltågstjänst på olika håll, men befanns vara för svaga för den tjänsten. Därefter överfördes de till växllingstjänst, men även där befanns loken vara för svaga.

Loktypen slopades 1930-37 och ett lok såldes till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malmö–Simrishamns_Järnvägar MSJ] 1930 för att återkomma som littera '''Å8''' 1943, men såldes igen, denna gång till Sockerbolaget i Ängelholm 1944.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| 989-992 
| 993-998 
|-
| Löb (m) 
| 7,30 
| 7,30 
|-
| Axelavstånd (m) 
| 2,95 
| 2,95 
|-
| Tjänstevikt (ton) 
| 27,6 
| 26,9 
|-
| Axeltryck (ton) 
| 13,8 
| 13,4 
|-
| Dragkraft (Mp) 
| 3,3 
| 3,3 
|-
| Sth (km/h) 
| 55 
| 55 
|-
| Broms 
| vakuum 
| vakuum 
|-
|
[[Lok#Axelföljd|Axelföljd]] 
| B 
| B 
|-
| Kolförråd (ton) 
| 0,8 
| 0,65 
|-
| Vattenförråd (m3) 
| 2,4 
| 2,4 
|}
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Y 989.jpg|SJ Y 989]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Y 989, leveransfoto 1909 (med sluten hytt). Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07821
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Y 998 Nora.jpg|SJ Y 998 Nora]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Y 998, utlånad till [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] i Nora på 1920-talet (med öppen hytt). Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07825
|}

==Y i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[TeknoBygg]] har haft en byggsats i [[Byggsatser i etsad metall|etsad mässing]] av en litt Y med sluten hytt, till vilken Thomas Jonsson sålt ett underrede.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
"SJ lokaltågslok litt. Y." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Beskrivning och ritning med Motalahytt).

"SJ littera Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1972 (Ritning).

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "MJ-ritningen: SJ tanklok litt Y." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Ritning och beskrivning)..

Håkan Grundstedt: "Ångloket littera Y. Charmig H0-modell från TeknoBygg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010 (Bygge av TeknoByggs byggsats).

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=Y&typenr=2 Svenska lok: Y]
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]

Skala N

2021-06-20T19:16:06Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala N kommer från siffran "Nio" som står för [[spårvidd]]en i millimeter, skalan är 1/160 och spårvidden alltså 9 mm. Det är [[tvåräls]] som gäller i N-skala. Det finns också smalspår in N-skala, kallad [[Nn3 Nm|Nn3/Nm]].
==Om N-skalan==
Till skillnad från de större skalorna tar N lite utrymme i anspråk, och det är därför möjligt att bygga stora anläggningar i relativt små utrymmen. N-skalan är ett bra val för den som gillar "Tåg i landskap" och vill skapa scener där järnvägen blir en del i landskapet. Det går att bygga ytor med ängar och skogar som blir så stora så tåget bara blir en liten del av landskapet. Men allt är inte öppet landskap, man kan också bygga städer utan att de tar upp ett helt rum. Det finns gott om modeller av stadsbebyggelse och på någon kvadratmeter kan man få in en hel stadsdel, det ger en bra storstadskänsla i miljön kring en större station. Det finns också gott om tillbehör, bilar och figurer som ger liv åt en stadsmiljö.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Öresjö.jpg|Öresjö.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Svensk N-skala, Y6:a vid Öresjö. Bygge och foto Gustav Lundström.
|}

N-skalan är också lämplig för att gestalta trafikflöden, d.v.s. en tidtabellstyrd persontågstrafik med däremellan passerande godståg. Ett persontåg med lok och 6 vagnar blir lite drygt en meter långt så det finns chans att få till rejäla stationer på en ändå liten sträcka, man har råd att välja lite längre växlar som ger spåret ett smäckrare flöde osv.

Även om det är fullt möjligt så kanske inte N-skala är för dig som är mest intresserad av växling, avkoppling av lätta vagnar m.m. kan ställa till problem men allt går om man lägger ner tid på att ge vagnar lagom vikt och ser till att koppel m.m. är välfungerande. Men som sagt, är du främst intresserad av växling så kanske du ska kika på [[H0]] eller något större.

Kvaliten på modellerna har förbättrats kontinuerligt, och är sedan länge jämförbar med de större skalorna. N-skalan har därtill fördelen att de flesta tillverkares produkter är helt kompatibla med varandra gällande strömsystem, koppel etc. Trots att modellerna är små så kan man detaljera som med tillbehör och få till modeller som står sig riktigt bra i jämförelsen med [[H0]] modeller. Men man bör nog ha ett intresse mer mot "Tåg" än mot "Lok" och "vagnar" som enskilda modeller.

==Tillverkare och utbud==
Ett flertal större tillverkare och mängder med småtillverkare producerar modeller och spårmaterial för N-skalan. De största i Europa är [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och Minitrix ([[Trix]]), tidigare var [[Arnold]] en av de "stora" men de drogs med i en konkurs och var borta under några år men har på allvar återuppstått 2008 under namnet "[[Hornby]] Italy". [[Roco]] har också haft ett program i N-skala, dock inte lika omfattande som de andras, men precis som Arnold så hade de problematiskt under några år men även de verkar komma igång på allvar igen under 2008. I England finns Graham Farish (GraFar) som gör modeller av Engelska lok och vagnar, detta är dock "Brittisk N-skala" (1/148) och de är lite större än N-skalans modeller. Graham Farish är numera (2018) uppköpta av [[Bachmann]] Branchline.

I USA är de större tillverkarna Atlas, [[Bachmann]], Kato och möjligen Athearn. [[Walthers]] har köpt upp tidigare Life-Like under driver det nu under eget namn. Många av de tidigare mindre tillverkarna har även vuxit till sig och Intermountain är en av dessa. Micro-Trains som nämnt ovan har ett stort program av vagnar men även några lok har kommit ut. Amerikanska tillverkare gör nästan uteslutande "Limited Run" med serier av modeller som säljs (bokas) innan produktionen startar. Sen får en modell vila ett tag innan den körs i en ny serie. Övriga länders N-skaletillverkning är ganska begränsad, dock finns ett stort antal tillverkare i Japan där skalan är populär.

Vill man köra svenskt i N-skala finns [[SJ ellok litt Rc|Rc]] och [[SJ ellok litt D|Du2]], från [[Fleischmann]] tillsammans med några personvagnar. Green Cargo [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|Re]] har producerats av både [[Minitrix]] och [[Fleischmann]]. Övriga tillverkare har haft några få vagnar som dykt upp och försvunnit. [[Arnold]] har haft mest: ett lok, en tysk DHG700 målad som [[SJ diesellok litt V5|V5]], och ett antal vagnar i svensk målning, mer eller mindre korrekta. I övrigt har det förekommit en hel del svenska intiativ i skiftande nivå, JS Design målade upp en stor mängd vagnar i svenska färger, Bengt Samelius har gjort vitmetallgjutningar till en del lok och vagnar. [[Modellproduktion]] i Gävle har gjort konverteringssats till T44 och etsade personvagnssidor. [[Entec]] producerar Y6 som [[Byggsatser i etsad metall|etsmodell]]. [[Nmodell]] har producerat ett större antal ommålningar av lok och andra detaljer, [[Frykmodell]] har också detaljer och något lok. Möllehems Gårdsproduktion har producerat flera lok- och vagnsbyggsatser. Dessa intitativ anges i tidsordning och vissa är inte längre aktiva medan andra är i full gång. En sammanfattning över en hel del svenskt i N-skala kan hittas på sidan [http://swen.kasoe.se svensk N-skalehistoria].

Vill man köra utländska förebilder så är det främst tyska modeller som förekommer men mycket europeiskt finns att tillgå från små och stora tillverkare. Amerikanskt finns i mängder från de amerikanska tillverkarna, japanskt är också lätt att hitta. Vill man däremot köra något annat, t.ex. australienskt så får man förlita sig till småtillverkare i första hand.

[[Wiking]] och [[Herpa]] tillverkar [[vägfordon#Skala 1/160|vägfordon]] i 1/160.

===Tillverkarförteckning===
{| class="wikitable"
|
[[Arnold]] 
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Frykmodell]] 
[[Heljan]]
|
[[Herpa]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
[[Lima]] 
[[Minitrix]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Möllehem Gårdsproduktion]] 
[[Nmodell]]
|
[[Roco]] 
[[Peco]] 
[[Piko]] 
[[Preiser]] 
[[Rivarossi]] 
[[Wiking]] 
[[Vollmer]]
|}

==Koppel==
Användning av koppel i N-skalan är förhållandevis standardiserad.
* För europepisk N-skala dominerar [[Koppel#Arnold-typen|Arnold-kopplet]].
* För amerikansk N-skala dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Magne-Matic-kopplet]].

==Moduler==
[[FREMO]] har normer för både europeisk N-skala ([[N-RE]]) och amerikansk N-skala, [https://www.fremo-net.eu/index.php?eID=dumpFile&t=f&f=8333&token=93ef68817e5cfa3717ab990c3bfb711b583296da AmericaN]. Dessa har i praktiken även blivit standard även i Sverige.

==Historia==

N-skalans ursprung är gammalt, redan 1927 ställdes det ut modeller i "2 mm skala" på en modelljärnvägsutställning som hölls av "The Wimbledom Model Railway Club". 2 mm skala är ett engelskt skalmått som betyder att en engelsk fot avbildas som 2 mm i modell, dvs skala ca 1/152. På träffen visade en Mr A. Walkey upp en modell av ett 0-6-0 lok som gick på 3/8" spårvidd (9,52 mm) och drevs med endast 2 volt. Året därpå kom ytterligare en byggare men det var sedan ganska tyst. 1935 dök ett 0-4-0 lok upp från Mr Walkey, en sann bedrift för den tiden då de flesta körde 0-skala! Dessa två var troligen ganska ensamma om sina bedrifter, några till fanns säkerligen men sen dröjde det till 60-talet innan skalan kom stort. 2mm-skalan har fortfarande en aktiv grupp utövare i Storbritannien som bygger [[finskala]], och en egen förening, 2 mm association.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://ptitrain.cd1.free.fr/10e-art/realisations/photo17.jpg
|-
| class="imageCaption" | Den brittiska anläggningen Chee Tor, i 2 mm-skala
|}

Men innan vi landar på 60-talet så stannar vi till 1945, närmare bestämt i Nr 25 av tidskriften Teknik för Alla. Där presenteras en sensationell nyhet av signaturen "Casey Jones" (alias C-E Nordstrand), den är så sensationell att artikeln anger "WORLD COPYRIGHT". Det är skalan "Halv noll noll" som presenteras, skalan är 1/150 och spårvidden är 10 mm, namnet anges till "Micro-tåget" och det följer sedan en serie artiklar under ett par år och en serietillverkning startas av några modeller med amerikansk förebild, kallade "Micro-Trains". Senare artiklar påtalar "tillverkningsproblem" (ingen nytt inom MJ produktionen) och troligt är det problem med loken. Ett D-lok diskuteras också men sen dör detta ut och efter några år anges inte mycket kring skalan. Det intressanta i denna parantes i N-skalans historia är att hela denna produktlinje köps upp av ett amerikanskt bolag, Kadee, och tillverkning av främst vagnar fortsätter in på 60-talet i liten skala. När N-skalan presenteras i Europa (mer om det nedan) så görs produktionen om till N-skala, dvs 1/160 och 9 mm spårvidd, men namnet "Micro-Trains" lever vidare för denna produktlinje. Senare så delar grundarna bakom Kadee på sig och en fortsätter med namnet Kadee i H0-skala medan det andra bolaget blir "Micro-Trains" som än idag levererar mycket fina modeller i N-skala av amerikanska förebilder.

Nu är vi inne på 60-talet och N-skalans riktiga genombrott, det är det tyska företaget "[[Arnold]]" som går i första ledet och tar fram ett antal modeller i skala 1/160 på 9 mm spårvidd som då kallas N-skala. Beteckningen "000" förekommer också ibland. Strax därefter så standardiserad N av NEM och detta är en avgörande händelse för N-skalan, den blir i princip från början standardiserad och de som börjar tillverka modeller sluter upp och man får enhetliga koppel och matningsspännignar på allt inom N-skala. Detta gör att man än i dag kan köra i princip alla sorters modeller på samma bana och koppel m.m. fungerar tillsammans. En liten parentes är spanska [[Ibertren]] som en mycket kort period försökte introducera 3-rälsdrift i N-skala.

De tidigaste modellerna lämnade en hel del att önska när det gäller skalenligheten, och även driftsäkerheten var lite tveksam, men utvecklingen har gått framåt rejält och idag är de flesta N-skalemodellerna väl fungerande modeller som inte skäms för sig när det gäller något.

När N-skalan lanserades i Storbrittanien upplevde tillverkarna samma problem med brittiska förebilder som tidigare (se artikel om skala [[00]] och [[TT]]), dvs att det begränsade brittiska [[fria rummet]] gav problem vid tillverkningen av dragfordon. Därmed valde man ånyo att gå upp i skala, så att "brittisk N" är skala 1/148. (Notera att detta ''inte'' är samma skala som 2 mm, 1/152. Skillnaden är dock försumbar.)

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Edgar, Jörgen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt==
''The 2 mm Handbook'' - utgiven av [http://www.2mm.org.uk/ 2 mm Association]

Teknik för alla - årgångar 1945-50

Mailväxling med [http://www.kadee.com/ Kadee]

"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Åke Asph: "Atlas spår 'N'. nykomling med framtid." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1968 (Presentation av Atlas amerikanska sortiment för N).

"Allt om Hobby synar: [[Fleischmann]]s premiärtåg i skala 1:160." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1969 (Recension).

"Bygg med oss en modelljärnväg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1969 (Serie om ett anläggningsbygge i N-skalan). 
"Bygg med oss en modelljärnväg avsnitt 2. A och O i N: Ett perfekt lagt spår!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
"Bygg modelljärnväg avsnitt 3. Landskap med fördelar: Snabbt att bygga, lätt att ändra." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 9/1969 (Landskap och eldragning). 
"Bygg en modelljärnväg avsnitt 4. Jernvägen Bergsmåla-Nåsiö klar för invigning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969 (Avslutning, byggnader och rullande materiel).

Sven-Olof Olofsson: "Byggtips: Gör denna egna stolpar i N-skalan!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981.

Björn Dahlström: "The 2 mm scale association." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Presentation av klubben).

Jon Fast: "Lite MJ-historik - H00." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1988 (Om Carl-Erik Nordstrand och Micro-Trains).

Rutger Friberg: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
Rutger Friberg: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

E.L. "Ung man bygger järnväg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Nytryck av artikel ur "Signalen" 1942 om Carl-Erik Nordstrand och de första idéerna om MJ i skala 1/150).

Jörgen Edgar: "Ett beroendeframkallande projekt." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Om bygget av en stor samling statiska modeller för Sveriges Järnvägsmuseum).

Iain Rice: ''Railway Modeling. The Realistic Way.'' Yeovil: Haynes 2007.

Lars Ljungberg & Anders Östlund: "Spårsystem för skala N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Genomgång av marknaden).

"Finska trähus i metall i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hus i [[etsad metall]] från Mestarimallit).

== Tryckta referenser - anläggningar==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Omväxling i Vällingby: Flygare kör amerikanska tåg i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1977 (Reportage från Ole Pades bana i Vällingby).

Örjan Svane: "Testamente efter Waldheim." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Anläggning med tysk förebild)

Anders Ericson: "Ulf Nilsson - en mästare i smått." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2001 (Dioramor i skala N).

[[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]: "'n Skultuna - Fritt efter förebilden." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Anläggningsreportage).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Jocke Sannagård: "Moduler med fokus på Västmanland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Reportage om [[Frykmo, Olle|Olle Frykmo]]).

Jocke Sannagård: "Hälsingland i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Större svensk hembana).

Rolf Brems: "Copenhagen Fields." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Välkänd större brittisk anläggning i 2 mm skala).

Kirby Vincent: "Svanskogsbanan i N." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Reportage från hembana).

== Tryckta referenser - rullande materiel==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om SJ litt C3c och DF5 från [[Lima]]).

Hjulo: "Skala N: Bygg en svensk boggievagn på en kväll!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1971 (Konvertering av två [[Lima]] C3c till boggivagn).

"Ett bra år för rallaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av [[SJ ellok litt D|Du]] och svenska personvagnar från [[Fleischmann]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnvägar: N-skalavagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Konvertering av tyska godsvagnar).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Kvalitet i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (Katos N-skaleprogram).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Engelsk konfekt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1990 (Genomgång av Graham Farish brittiska sortiment).

Per-Åke Jansson: "Inbyggnad av lokdekoder i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Rutger Friberg: "Svenska tåg i N-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2000 (Om JS Design).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Svenska N-modeller." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Reportage om Bengt Nilsson och hans modeller av svenskt rullande material).

Peter Åsman: "Att bygga åNglok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Svenska ånglok på köpta chassin).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i N och [[H0]]).

"Hector från Hobbytrain." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015, s. 10 (Notis om Hector litt 441 i två olika utförande med katalognummer 2917).

"Frykmodell bygger vidare på Banverkstemat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2018 (Byggsats till Banverket litt Qbx).

==Webreferenser==
[http://www.2mm.org.uk The 2mm Scale Association]

[https://www.entec.se/n-skala/ Entec: N-skalan] (Entecs N-skalesortiment).

[http://www.frykmodell.se/n_skala00.html Frykmodell: Skala N] (Frykomdells N-skalesortiment).

[http://jorgenedgar.se/vinterbanan.html Jörgen Edgar: Vinterbanan] (Bröderna Edgars bana i N-skala i vinterskrud).

[https://www.spur-n-datenbank.de/index.php Spur N Datenbank] (Förteckning av i stort sett all rullande materiel som tillverkats i skala N som [[färdigmodell]]er av Europeiska tillverkare, på tyska).

[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]

[http://www.swed-n.se/index.html Swed-N] (Swed-N, svenska detaljer i skala N).
</div>
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Normalspår]]

Moduler

2021-06-20T19:12:41Z

Pjoo:

Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i '''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])'''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

==Varför bygga moduler?==
Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Moduler ger dessutom en möjlighet att bygga modelljärnväg som inte är beroende av bostaden eller klubblokalen, vid en eventuell flytt behöver inte banan rivas och byggas om.

==Hur börja med moduler?==
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).

==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser '''banan''' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] på linjen byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och [[Hamnar och sjöfart|hamnanläggningar]] mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

Större moduler som stationer eller industrier brukar behöva delas i flera delar för transport. Varje del brukar då inte betraktas som en egen modul, utan det är hela [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplatsen]] eller industrin som betraktas som en modul, med en eller flera standardiserade anslutningar till andra moduler.

==Befintliga normer [[H0]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/ FREMO]''' 
([https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ H0-RE svensk översättning])

'''[http://www.wnj.se/arkiv/vasterasmodul/vasterasmodul.htm Västeråsmodul]''' 
(H0-skala)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MälarModulMöte-norm-2R-2.3.pdf Mälarmodul]''' 
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

'''[http://www.malarmodulmote.se/wp-content/uploads/2019/04/MMM-Norm-3R-Ver-2.0.pdf MMM-3R]''' 
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

'''[http://www.usms.se/standard.htm USMS]''' 
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

'''[http://sih0.blogspot.se SIH0]''' Svensk norm för industrimoduler i H0.

'''[http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3]''' 
Utkast till norm för svenskt [[H0n3]].

==Befintliga normer [[N]]==
'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/american/ FREMO AmericaN]''' 
Amerikansk N-skala

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-n/n-re/ FREMO N-RE]''' 
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

'''[http://www.ntrak.org/ NTRAK]''' 
(N-skala)

==Befintliga normer [[0]]==
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019). 
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]

[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med [[891 mm]] spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]]. 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''

'''[https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/0-regelspur/ Fremo-net.eu: 0-RE]''' 
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på '''[http://nollan.nu/information/moduler/ nollan.nu: moduler]''' för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

==Sammanslutningar==
'''[http://www.fniss.se/ FNISS]''' (N) 
'''[[FREMO]]''' Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala. 
'''[http://www.malarmodulmote.se MMM - Mälar Modul Möte]''' (H0 2R/3R) 
'''[http://www.modulsyd.se/ Modulsyd]''' (H0 2R/3R, N, 0-16,5) En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer [[N-RE|FREMO N-RE]] och US-rallarna [http://www.america-n.de/ america-n]. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5. 
'''[http://nskalavast.org/ N-skala Väst]''' Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge. 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N) Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]]. 
'''[http://www.usms.se/index.htm USMS]''' Svenskar som bygger amerikanskt i H0. 
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]''' Värnamo ModellJärnvägsFörening. Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl). 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg'''] Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

==Andra wiki-sidor om moduler==
[[Modulträffar]] 
[[Boostrar till modulbanor]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Spår]] 
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

== Tryckta referenser - allmänt ==
Lars-Olof Karlsson: "Moduljärnväg i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Presentation av modulbygge som idé, baserad på FREMO).

Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Första publicering av Västeråsnormen). 
Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.

Trggve Krogsäter & Björn Beining: "Ett norskt förslag till modul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987.

Hans Dagermark: "Mer om moduler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Utvecklingen de första åren).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Mälarmodulen är modellen." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007, s. 46 - 51.

Anders Östlund: "Svensk [[016,5|0-16,5]] modulnorm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Presentation av förslag).

Morten Pelle Korsmo & Stein Teppen: "Smalspor i Norge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 107/2009 (Utveckling av norsk modulstandard för H0e).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

Lars Ljungberg: "Moduler - vad är det?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 (Introduktion).

Stefan Olsson: "Svenska [[H0n3]]-moduler - mycket har hänt, men i det tysta." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016 (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).

Joakim Sannagård: "Moduler i nollan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).

Lars Ljungberg: "Modulstandarder i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Genomgång av aktuella standarder).

== Tryckta referenser - modulbygge ==
Gert Ekström & Robin Högberg: "Saltskogs glömda station återuppstår i skala 1/87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (MMM-modul).

Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011 (Bygge av linjemodul). 
Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011. 
Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.

"Moduler för ohändiga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 14 (Notis om modulbyggsatser i kartong från M-play).

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Redaktionen: "Modul i kartong." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 126/2014 (Testbygge med M-play). 
Redaktionen: "Modul i kartong del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014.

Stefan Olsson: "Smalspåriga moduler med förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015 ([[H0n3]]-moduler).

Stefan Olsson: "Tre västgötakurvor som moduler - eller hur man får modul-inspiration." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 133/2015 ([[H0n3]])

Håkan Grundstedt: "Så 'modulariserade' jag en lokstation." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Från fast anläggning till modul).

== Tryckta referenser - trafik ==
Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Vad man behöver veta om en station i ett [[trafikspel]]).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

==Webreferenser==
[https://digira.se Digira AB] (Butik med komponenter för anläggningsstyrning med [[LCC]] och komponenter för modulbygge).

[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_ben.htm Frykmo.se: Bygge av modulben] (Ben till N-RE-moduler).

[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_track.htm Frykmo.se: Spårläggning i modulskarvar]

[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_stomme.htm Frykmo.se: Stomme till rak standardmodul] (Modulbygge Fremo N-RE enligt Olle Frykmo).

[https://www.modulsyd.se/forum_3.3/viewtopic.php?f=5&t=4210 Svenskt modulforum: Snickra i plywood] (Tips om verktyg och material för modulbygge).

[https://www.modulsyd.se/forum_3.2.1/viewtopic.php?f=4&t=2648 Svenskt modulforum: Standarder för H0-moduler] (Diskussionstråd med förteckning av modulnormer).
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: Utformning]]

Metall för hobbyarbeten

2021-06-20T19:11:06Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Metall i modelljärnvägsarbeten används främst när man behöver ett förhållendevis starkt material. Syftet att bygga modeller i metall är i allmänhet att kunna få (någorlunda) skalenliga delar med tillräcklig hållfasthet.

==Inledning==
Till metallarbeten för modelljärnvägsbruk används i allmänhet [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing mässing] eller [http://sv.wikipedia.org/wiki/Nysilver nysilver]. Dessa metaller (egentligen legeringar) har ganska likvärdiga egenskaper, där styrkan hos en metall kombineras med att vara förhållandevis lätta att bearbeta. Mässing är lättare att bearbeta med [http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A4rande_bearbetning skärande bearbetning] och att bocka och böja än nysilver, medan nysilver är lättare att löda i och framför allt att måla än mässing. Till gjutdelar används också [http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitmetall vitmetall], ett handelsnamn för diverse bly- och tennlegeringar med låg smältpunkt (och därför lätta att gjuta). Tennsoldater är till exempel gjorda i vitmetall.

Ett annat alternativ till mässing/nysilver är mjukt stål, så kallad bleckplåt.

Mässing och nysilver finns som plåt i olika tjocklekar, samt som tråd i diametrar från 0,3 mm. Mässing finns också i en rik flora av profiler avsedda för modellbygge samt som ett stort urval av färdiga delar för modellbygge i olika skalor, antingen gjutna eller etsade. Vitmetall finns antingen som gjutdelar, eller som råmaterial för att gjuta själv.

==Märka ut och kapa==
Det enklaste sättet att märka ut på metall är att först täcka ytan med spritpenna, för att sedan ritsa med ett vasst instrument, vilket ger bra kontrast mot spritfärgen. Den finns speciell märkfärg för detta ändamål, men en vanlig spritpenna fungerar utmärkt. En knappnål i en stiftklove fungerar som rits. För att sätta ut linjerna används skjutmått, stålskala och vinkelhake.

En alternativ metod är att rita delarna i sitt ritprogram på datorn och sedan skriva ut dem på papper. Pappret klistras sedan på metallen, antingen med självhäftande papper eller med lim (limstift och vanligt vitlim fungerar). När delarna är utsågade eller utklippta tas pappret bort.

För att kapa delarna används i allmänhet såg, för klenare dimensioner en guldsmedssåg eller en lövsåg, med lämpligt sågblad monterat. Bladet bör dels vara avsett för metall, dels vara tillräckligt fintandat, för att såga i en 0,3 mm plåt måste tandningen vara tätare än 0,3 mm. En lövsågsbräda är ett bra tillbehör. Går man upp i dimensionerna, så är en ryggsåg eller t.o.m. en bågfil mera lämplig. Profiler kan också kapas med avbitare, gärna en s.k. rail-cutter, som ger någorlunda raka snitt.

Mässingsplåt kan även klippas med en plåtsax, en guldsmedssax klarar upp till 0,3 mm plåt, medan grövre plåt kräver kraftigare don, en vanlig plåtsax. Ett bekymmer med att klippa plåt, är att materialet deformeras av saxen. Det är ganska svårt att t. ex klippa ut 3 mm breda remsor och få dessa att vara raka, saxen ger ofta remsan bananform. En lösning på detta problem kan vara att man först grovt klipper ut delen man ska tillverka, med rejäl putsmån, kanske 2 mm extra på alla dimensioner. Sen kan man succesivt klippa bort smala remsor tills man är nere till rätt mått, dessa smala remsor blir då kraftigt deformerade, medan detaljen behåller sin form.

==Filning och putsning==
En tillsågad metalldel behöver i allmänhet filas för att få rätt form. Långa raka kanter filas med en stor finhuggen fil, med ett fint slippapper lagt på arbetsbordet eller med en bänkfil. Mer komplexa former filas med nålfilar.

Att fila vitmetall är ett speciellt kapitel, vitmetallen sätter igen filen, så därför bör man ha en uppsättning med filar speciellt för detta ändamål.

==Håltagning==
Vid modellbygge används i allmänhet borrning. Små borr finns att köpa ned till 0,3 mm diameter, men är rätt ömtåliga. Platsen där hålet ska tas märks ut och markeras med ett körnslag för att styra borren rätt. För små borr används antingen handborrning med stiftklove, vilket kräver en viss försiktighet, eller borrning med miniborrmaskin.

Hål som borras, speciellt i tunn plåt, tenderar att bli en smula triangulära. För att få ett runt hål med god passning används handbrotschar, som också medger ett helt steglöst val av diameter. Arbetsgången blir då att hålet borras med för liten diameter och sedan brotschas upp till rätt diameter (med frekventa tester om hög precision behövs).

Orunda "hål" görs antingen genom att borra flera hål och fila till rätt form med nålfilar, eller genom lövsågning med guldsmedssåg. Även efter lövsågning behöver hålet i allmänhet putsas med t.ex en fil.

==Sammanfogning==
Till sammanfogning används i allmänhet limning, lödning eller skruvförband.

[[Lim|Limning]] av metall kräver stora ytor som rengörs noga för att ge hållfasta fogar. Till [[lim]] anväds lämpligen [[Lim#Epoxilim|två-komponentlim]] eller s.k. [[Lim#Snabblim|snabblim]], cyanoakrylat. Speciellt mässing har en fet karaktär som gör det besvärligt att limma.

[[Lödning]] ger mycket starkare fogar och rekommenderas i allmänhet. Det kräver viss träning, men rekommenderas t.ex. för att bygga etsade byggsatser.

I många fall är det lämpligt att skruva ihop delar. Dels blir fogen stark, dels kan man ta isär den igen. Detta kan göras med skruv och mutter, men man får större precision om man själv gängar hålen i metallen med en gängtapp. Detta kan göras med vanliga handverktyg.

==Målning==
Den största nackdelen med dessa material är svårigheterna att få färg att fästa på dem, det gäller i synnerhet mässing. Ytan måste rengöras noga innan målning, och därefter skyddas (med t.ex. gummihandskar) tills allt målningsarbete är klart. Metaller bör alltid grundmålas med primer innan den avsedda kulören appliceras. För bästa resultat bör färgen appliceras med [[sprutmålning]], det gäller i synnerhet grundfärgen. Till målning kan såväl akryl- som oljefärger användas.

==Verktyg för metallarbeten==
*Stålskala
*Vinkelhake
*Skjutmått
*Rits (t.ex. knappnål i stiftklove)
*Guldsmedssåg
*Ryggsåg
*Geringslåda
*Guldsmedssax
*Finhuggen plattfil
*Nålfilar
*Slippapper
*Borr
*Handbrotschar
*Stiftklove
*Miniborrmaski
*Lödutrustning
*Avbitartång (gärna en s.k. rail-cutter)
*Sax
*Gängtapp

==Referenser - allmänt==
Jon Fast: "En godsvagn från Nora Bergslags Järnväg med bygganvisningar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1969 ([[Scratchbygge]] av godsvagn i nollan i trä och metall).

Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1969 ([[Scratchbygge]] av [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] i mässing i skala [[H0]]). 
Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1969.

Göran Eriksson: "Nybörjartips: Bygg i mässing." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979 (Metoder för scratchbygge i metall).

Jon Fast: "NBJ malmvagn i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 ([[Scratchbygge]] i [[H0]] i [[trä]] och metall).

Göran Eriksson: "MJ-framställning i liten skala. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Produktion av etsade byggsatser i små serier). 
Göran Eriksson: "MJ-framställning i liten skala. Del 2. Fotogravering steg för steg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987. 
Göran Eriksson: "Tips om gjutdelar. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987 (Framställning av original för gjutning).

Jon Fast: "NKJ resgodsvagnar litt F." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988 ([[Scratchbygge]] i [[H0]] i [[trä]] och metall).

Jon Fast: "Nora - Karlskoga Järnvägars vagnar littera I. Godsvagnshistorik och fina byggtips." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988 ([[Scratchbygge]] av NKJ-vagn i [[0]] i [[trä]] och metall).

Jon Fast: "Bygg Nora-Karlskoga littera N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989 [[Scratchbygge]] av NKJ-vagn i [[0]] i [[trä]] och metall).

Örjan Svane: "Tricks med strips - smådetaljer till godsvagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 41/1989 (Detaljering med metallstrips och metallprofiler). 
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Bygge av plattformsgrindar). 
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 3." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 48/1991 (Stolphållare för öppna godsvagnar). 
Örjan Svane: "Tricks med strips - Del 4." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 50/1992 (Fjädernävar).

Jon Fast: "Östra Wermlands Jernvägs minimalmvagn littera P från 1874." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004 ([[Scratchbygge]] i [[nollan]], ritning).

Göran Sandberg: "Byggtips: Bocka klena rör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015.

Lars Hegestad: "Varför inte nita nå't?..." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 142/2018 (Nita modeller på riktigt i [[skala 0]]).

==Referenser - verktyg==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Enkelt verktyg för tillverkning av sexkantsbultar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986.

Jon Fast: "Den förskräckliga nitmaskinen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Hembyggt nitverktyg).

Mats Björkelund: "Stansverktyg för stolphållare till godsvagnar litt N och O." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989.

Örjan Svane: "Att trycka en nit och fila med en böjd." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 48/1991 (Erfarenheter av nitverktyg från Dick Ganderton och böjda filar).

Rutger Friberg: "Nitmaskin för mj." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997, s. 75 (Notis om nitverktyg från Midland Railway Centre).

Mats Björkelund: "Självklarheter om skjutmått." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 74/2001 (Bockning, kapning och ritsning med skjutmått).

Jan Frelin: "Nita med stil." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 90/2005 (Recension av nitapparat från GW Models).

Nils Bengtsson: "Noterat... Bockjigg för handräcken." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 91/2005, s. 30 (Notis om bockjigg från Bill Bedford/[[SMJ]]).

Peter Estelius: "Att bocka en plåt." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 95/2006 (Hemtillverkat bockningsverktyg).

Håkan Davidsson: "Verktyg för modellbyggaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2010. 
Håkan Davidsson: "Mer om hobbyverktyg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011.

Daniel Larson: "Verktyg från Perma-Grit." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012 (Recension).

Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2017. 
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2017. 
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2017. 
Martin Peterson: "En metallsvarv i hobbyrummet, del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017. 

Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018. 
Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018. 
Martin Peterson: "En fräs i hobbyrummet. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018. 

</div>
[[Kategori: Byggtekniker]]

Märklin

2021-06-20T19:09:54Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Märklin bildades 1859 av bröderna Theodor Friedrich och Wilhelm Märklin. Företaget är baserad i Göppingen, Baden-Württemberg, i Tyskland. Ursprungligen tillverkade de dockhustillbehör. 1891 kom deras första tågsystem som använde urverksdrivna lok.

Dagens [[H0]] järnväg tillkom 1938.
==Produkter==
* Modelljärnvägar i skala [[H0]] ([[treräls]]), [[skala 1|1]] och [[Z]] ([[tvåräls]]).
* Järnvägsrelaterade tillbehör, såsom broar och kranar.

==Tryckta referenser==
Rune Boman: "Mittledare med punktkontakter för ombyggnad av likströmsräls." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1986 (Mittledare med stift, [[H0]]).

Lars Söderman: "Nyttiga tips från Märklindoktorn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989 (Underhållstips för Märklinlok).

Rutger Friberg: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension). 
Rutger Friberg: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 ([[Banunderbyggnad]], spårunderlag och [[spår]]bygge med K-räls).

Stefan Nilsson & Hans Svensson: "Minex - en kort episod i Märklins historia." i [[Engström, Christer|Christer Engström]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Minex historik).

Niclas Westerlund: "Minitips: Att isolera C-räls." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015.

Niclas Westerlund: "Synare: Snälltåget från Märklin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Recension).

==Webreferenser==
[https://www.facebook.com/groups/131301210222254/ Facebook: marklin.users.net]

[http://maerklin.de maerklin.de] (Hemsida).

[http://marklin-users.net marklin-users.net] (Engelskspråkigt Märklin-forum).

[http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rklin Wikipedia: Märklin]
</div>
[[Kategori: Tillverkare]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala 0e]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala Z]]

Lok

2021-06-20T19:09:19Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">Ett [https://sv.wikipedia.org/wiki/Lok lok] (förkortning av lokomotiv) är ett järnvägsfordon avsett för att dra [[vagnar]] på en järnväg. Ett lok har inget utrymme för gods eller passagerare; i så fall talar man istället om en [[Rälsbuss|motorvagn]]. 
==Lokets egenskaper==
Viktiga egenskaper för lok är dragkraft, hastighet och axeltryck. Dragkraften avgör hur tunga tåg som kan framföras, och därmed hur mycket last som kan transporteras. Lokets största tillåtna hastighet spelar roll för hur lång tid ett tåg behöver för en viss rörelse. Persontåg går nästan alltid med högre hastigheter än godståg. Högre axeltryck innebär att en större dragkraft kan överföras till spåret, men då axeltrycket ökar måste bana och broar byggas stabilare, ett lok med större axeltryck kan användas på färre linjer.

Hjulaxlarna på lok är antingen drivaxlar eller löpaxlar. Drivaxlar överför dragkraft till spåret, medan löpaxlar används för att reducera axeltrycket eller ge en bättre gång i spåret. Lokunderreden kan delas in dels efter hur hjulen drivs (med mekaniskt sammankopplade axlar eller med direktdrift på varje axel), dels efter om axlarna är fast lagrade i chassit eller sitter i boggier. Koppelstänger används för att överföra drivkraft mellan drivaxlar på lok som inte är direktidrivna. De flesta ånglok har haft koppelstångsdrift, medan nästan alla moderna lok har boggier och direktdrivna axlar.
===Axelföljd===
För att beskriva hur ett loks axlar är arrangerade, används olika koder i en så kallad [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelf%C3%B6ljd axelföljd]. På svensk MJ-wiki använder vi [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelf%C3%B6ljd#UIC-systemet UIC-systemet] för att ange axelföljd. 

==Lok i modell==
Ett modelljärnvägslok är normalt eldrivet (se dock [[live steam]]), och saknar egen strömkälla. Strömmen matas i stället via [[Spår|spåret]], antingen med [[2R|tvåräls]]- eller [[3R|trerälssystemet]]. Detta innebär att ström måste tas upp via hjulen, och en släpsko vid trerälsdrift. Den centrala utmaningen vid konstruktionen av modelljärnvägslok, särskilt i de små skalorna, är att få till en väl fungerande strömupptagning och en tillräcklig dragkraft. Ju tyngre loket är, desto bättre kommer det att fungera. Dessutom vill man ha en så stor del som möjligt av vikten på de drivande axlarna. På äldre MJ-lok förekommer ofta slirskydd, d.v.s. en gummiring på ett eller flera hjul, för att öka dragkraften. Eftersom slirskydd fungerar som isolatorer för [[El på modelljärnvägen|elektrisk ledning]], har de dock negativa effekter på strömupptagningen, särskilt på lok för [[2R|tvåräls]]. Lokets gångegenskaper förbättras om det finns en viss flexibilitet i chassit, detta kan antingen åstadkommas med fjädring eller ett balanserat chassi. Smuts på hjul och spår försämrar strömupptagningen påtagligt, därför är det viktigt att både hjul och spår hålls rena.

Varvtalet på de små elmotorer som används för modelljärnvägsdrift är normalt alldeles för högt för att driva hjulen direkt. Således behövs en utväxling mellan motorn och hjulen för att loket ska få en lagom hastighet. Denna utväxling utförs oftast med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kugghjul kugghjul] eller en [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%A4ckv%C3%A4xel snäckväxel]. För maximera dragkraften ska utväxlingen ha så låg friktion som möjligt.

Vid [[analog]] drift matas strömmen från spåret direkt till motorn; vid [[Digitala system|digital]] drift matas den först till en [[Digitala system#Lokdekodrar|dekoder]] som styr motorn. Moderna lok är normalt utrustade med en dekoderkontakt eller dekoder vid köp. Äldre lok kan kräva lite mer arbete för att installera en dekoder. Vissa äldre lok har ena polen jordad via chassit, en konstruktion som försvårar installation av dekoder.

För att kunna dra tåg behöver lok också [[koppel]]. Lokets hjul behöver vidare vara anpassade till vald [[Spårstandarder|spårstandard]].

De flesta modelljärnvägslok som säljs på marknaden idag är färdigmodeller från [[storserietillverkare]], i regel med korg i plast och underrede i metall. Det finns också [[småserietillverkare]] som tillhandahåller [[färdigmodell]]er, dessa är oftast byggda i mässing. Dessutom finns [[byggsatser]] av lok i olika material, i regel också från [[småserietillverkare]].

Använder man enbart färdigmodeller i sin lokpark kan den bli lite enahanda, min modelljärnväg ser ut som alla andras. Med små medel som detaljering och [[väderbitning]] kan denna effekt dock mildras.

==Wiki-sidor om lok==
[[Kvartning]] 
[[Svenska lok]] 
[[Ritningar i järnvägar!]]

==Wiki-sidor om rullande materiel mm.==
[[Rälsbuss]] 
[[Vagnar]] 
[[Koppel]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Tryckta referenser - allmänna principer==
Lennart Elg: "Hur mycket orkar loket? Algebra för smalspårsbyggare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 23/1984 (Dragkraftsberäkningar för modellok).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Tung gång - med svänghjul." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Lokunderreden med svänghjul).

Bengt Nylén: "Dragkraft på modellok." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 139/2017.

==Tryckta referenser - underhåll, vård och förbättringar==
Lennart Elg: "Färre tjuvstopp ... med bättre strömupptagning." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983 (Om användning av släpskor för att förbättra strömupptagningen för [[tvåräls]]).

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Kör med rent spel. Om renlighetens betydelse för kontakt och strömupptagning." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Rengöring av spår och hjul).

Rutger Friberg: "Underhåll av mj-hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Hantera slitna och korrosionerade mj-hjul).

Rutger Friberg: "Smart borste ger rena lokhjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2000 (Recension av mässingsborste för rengöring av lokhjul, från [[Trix]]).

"Rengöring och underhåll av rullande material." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010, s. 13 (Notis om nya produkter från Viessmann).

Christer Kedström: "Hur man får besvärliga lok att hålla sig på spåret." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 138/2017 (Löphjul som inte spårar ur).

==Tryckta referenser - lokbygge, allmänt==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Lokbygge." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1966. 
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Lokbygge - kvartning av drivhjul." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3/1967 ([[Kvartning]] med egentillverkad jigg). 
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Lokbygge - drivhjul." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1968 ([[Scratchbygge]] av hjul). 
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Lokbygge - utväxlingar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1971 (Beräkning av lämplig utväxling med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Nomogram nomogram]).

Lars Gustafsson: "Allt om hobby synar: Drivenhet för H0-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Recension av Escap RG4).

Björn Dahlström: "Böcker om lokbygge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Genomgång av dittills publicerade böcker om lokbygge).

Björn Dahlström: "Recension. The 4mm engine." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 40/1989 (Recension av Guy Williams bok om lokbygge, "The [[00|4mm]] Engine").

Leif Dahl: "Varför J 1337?" i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Om [[scratchbygge|scratchbyggandets]] vedermödor).

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Whitemetal Locos. A Kitbuilders's Guide." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 44/1990 (Recension av Iain Rice's bok om bygge av [[vitmetall]]ok).

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Etched Loco construction." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 49/1991 (Recension av Iain Rice's bok om bygge av [[Byggsatser i etsad metall|etsade]] lokmodeller).

Hans Larsson: "Skalenliga belysningar för lokmodeller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (AGA gaslyktor i [[H0]]).

==Tryckta referenser - underredeskonstruktion==
Björn Dahlström: "Allt om chassin." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 5/1978 (Grundläggande principer för modellchassin).

Jörgen Bergfors: "SJ litt Pa som H0-modell. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Scratchbygge med flexichassi; ritning). 
Jörgen Bergfors: "SJ litt Pa som H0-modell. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987.

Lars Juhlin: "Chassibygge med flexichassimetoden." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Bygge av balanserade lokchassin).

Lars Juhlin: "Lokomotivchassin som fungerar." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Hur man bygger med flexichassimetoden i praktiken).

Bengt Nylén: "Chassikonstruktioner för modellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Olika sätt att konstruera lokchassin för hembygge).

==Tryckta referenser - motorer==
Leif Dahl: "Ny motortyp för modellok - bättre krypkörning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1978 (Presentation av ankarlösa motorer). 
Börje Lundvall: "Allt om hobby synar: Nya motorer för mj-bruk (2)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1978 (Fortsatt diskussion om ankarlösa motorer)..

Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer..." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 42/1990 (Genomgång av ankarlösa elmotorer). 
Jörgen Bergfors: "Allt om faulhabermotorer. Del 2." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 43/1990 (Genomgång av ankarlösa elmotorer och drivning utan snäckväxlar).

Bengt Nylén: "Lite om motorer för lokmodeller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Jämförelse av olika motortyper).

==Tryckta referenser - hjul==
Leif Dahl: "Allt om hobby synar: [[H0]]-hjul från MRW." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Ett sortiment med lokhjul).

René Sjöstrand: "Tipset: Kvartning av hjul." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg. Modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2001, s 91. ([[Kvartning]] av hjul med egentillverkad jigg).

Bengt Nylén: "Hjulbearbetning." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014.

Lars Hegestad: "Hur gör(a) hjul?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 152/2020 (Framställning av lokhjul för [[019,8]] med 3D-printer). 
Lars Hegestad: "Att göra hjul (del 2) - det praktiska." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 153/2020.

==Böcker om lokbygge==
Samtliga dessa böcker är brittiska och helt fokuserade på bygge av ånglok. Mycket av lösningarna är dock relevanta för alla typer av koppelstångslok.

John H. Ahern: ''Miniature Locomotive Construction.'' London: Percival Marshal 1948 (Klassisk titel, nu något föråldrad).

Mike Sharman: ''Flexichas. A Way to Build Fully Compensated Locomotive Chassis.'' Oxford: The Oakwood Press 1982 (Sharmans pamflett om Flexichas-systemet för balanserade chassin).

Mike Sharman: ''A Guide to Locomotive Building. From Prototype to Small Scale Models.'' Cricklade: Författaren 1986 (Bok om lokbygge av upphovsmannen till flexichas-systemet för balanserade chassin).

R. Guy Williams: ''The 4mm Engine. A Scratchbuilders Guide.'' Didcot: Wild Swan Publications 1988 ([[Scratchbygge]] av ånglok i mässing i [[00|4mm]] skala).

Iain Rice: ''Whitemetal Locos. A Kitbuilders Guide.'' Didcot: Wild Swan Publications 1989 (Sannolikt enda boken att bygga lokbyggsatser i vitmetall, högst relevant för alla som ska bygga i vitmetall, inte bara lokbyggare).

Iain Rice: ''Etched Loco Construction.'' Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Om att bygga etsade lokkorgar)..

Iain Rice: ''Locomotive Kit Chassis Construction.'' Didcot: Wild Swan Publications 1993 (Om chassibygge, framför allt för etsade lok).

Geoff Holt: ''Locomotive Modelling from Scratch and Etched Kits'' (Pt 1&2). Didcot: Wild Swan Publications 2012-13 (Lokbygge i [[00|4mm]] och [[0|7mm]] skala).

Simon Bolton: ''Scratch-building Model Railway Locomotives.'' Marlborough: The Crowood Press 2014 (Bygge i [[00]], med stelt chassi samt en variation I [[EM]] med fjädring)

==Webreferenser==
[http://www.clag.org.uk/beam-annex3.html clag.co.uk: Continuous springy beams] (Principer för fjädrande chassin).

[http://www.clag.org.uk/41-0rev.html clag.co.uk: The principles of model locomotive suspension (Scalefour Digest 41.0)] (Grunderna för fjädrande chassin)
</div>
[[Kategori: Ellok]]
[[Kategori: Diesellok]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]

Fast, Jon

2021-06-20T19:07:24Z

Pjoo:

Jon Fast, (1933-2008)

Göteborgare engagerad i [[GMJS]]. Skicklig modellbyggare. Intresserad av foton och ritningar. Mannen som skapade och under några år drev tidskriften [[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]. Ursprunget var en klubbtidning för GMJS, men den utvecklades snabbt till en allmän MJ-tidskrift av mycket hög klass. Tyvärr upphörde den efter alltför få årgångar, en verklig klassiker.

==Referenser==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Fast i nollan." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003 (Porträtt av Jon Fast).

[[Kategori: Personprofiler]]

Modelljärnvägstrafik

2021-06-20T19:06:28Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
När en modelljärnväg är färdig, vad ska man då göra med den? Det går att misstänka att många modellbyggare aldrig ställs inför det problemet, eftersom de inte någonsin hinner dit. Andra ser byggandet som huvudsaken, och fortsätter att bygga om delar av anläggningen, eller river den helt sonika om de skulle råka bli färdiga.

För de som vill få ut något mer av anläggningen, kan det vara meningsfullt att försöka hitta något sätt att skapa en strukturerad trafik. Planlöst körande av de olika fordon som banan har förlorar snart sin charm, det som gör trafiken intressant är att skapa någon form av lagom utmanande spel som är tillräckligt enkelt för att inte tappa bort nöjet att köra tåg och tillräckligt komplext för att vidmakthålla intresset. Det är klart att förebildens trafikmetoder är en bra ledstång för utvecklingen av modelljärnvägens trafik, men det viktiga är nöjet, inte nödvändigtvis korrektheten.
==Tidtabellstrafik==
Tågtrafiken på en riktig järnväg styrs i de allra flesta fall av en tidtabell, som visar när olika typer av tåg skall gå längs banan. Utgångspunkten för trafikplanerarna är vanligtvis en [[grafisk tidtabell]], som sedan omsätts i en [[tjänstetidtabell]]. Grunden för en intressant trafik på MJ-banan är oftast just en tidtabell. Att utveckla en egen tidtabell kan ses som ett nöje i sig, då man dels efterforskar förebildens trafik, och dels utvecklar intressant och varierad trafik för den egna banan. Mer omväxling är oftast nyckeln till mer nöje. Flera typer av tåg (persontåg, godståg, blandade tåg, snälltåg osv.) och flera olika typer av händelser (möten, förbigångar, tåg som inte stannar vid alla stationer o.s.v.) ökar intresset. En riktig tidtabell täcker oftast ett trafikdygn, och det är en bra utgångspunkt för MJ-tidtabellen också. Ett bra verktyg vid MJ-trafik är också en [[tågordning]], dvs en lista på alla tåg i tidsordning som trafikerar en viss station.

En modelljärnväg är i princip aldrig [[skalenlig]]t lång. Små stationer kan kanske byggas [[skalenlig]]a, men linjen mellan dem är i bästa fall några tiotals meter på en stor anläggning, och förhoppningsvis längre än en tåglängd på den trångbodda hemmabanan. Det gör att det går mycket fortare för ett modelltåg att passera en modelljärnväg om man kör i [[skalenlig]] hastighet än det skulle gjort i "verkligheten". Därmed blir det konstigt att använda en vanlig klocka på modellbanan. Den enklaste lösningen är att strunta i vad klockan är, utan istället se tidtabellen som en sekvens av tåg som skall köras i tur och ordning. Därmed slipper man ett stressmoment, eftersom tågen på din modelljärnväg ALLTID kommer i tid per definition (något för SJ att drömma om). Samtidigt missar man också möjligheten att prova de olika rutiner som finns för att hantera förseningar. Det andra alternativet är att ha en klocka som går fortare än i verkligheten, för att på så sätt kompensera för de korta avstånden mellan stationerna. Trafiken blir klart mera utmanande. En sådan klocka brukar 6-12 gånger fortare. En nackdel att växlingen på stationerna kan bli väldigt tidspressad, eftersom den inte går mycket fortare än i verkligheten, och då kan det vara svårt att hänga med de snabba tågrörelserna på linjen.

==Vagnslasttrafik==
För att ihopväxlingen av godståg ska bli något mera än en parad av visuellt intressanta godsvagnar, kan även [[vagnslasttrafik]] simuleras på modelljärnvägen. Det finns flera etablerade metoder för detta, t.ex. datorgenererade växlingslistor som delas ut innan trafiken startar elller s.k. fraktkort, som utgår från de tänkta transportbehov som banan skall hantera. För att skapa underlag för vagnslasttrafiken kan det vara intressant att fundera på vilka [[Industrier i modell|industrier]] som finns i banans trafikområde.
==Trafikidé och [[Planera en modelljärnväg#trafikordningar|planering]]==
Det är bra att ha en trafikidé för modelljärnvägen innan den skall byggas. Trafikidén beskriver vilken typ av trafik som förekommer på banan, och hur den ska utföras, och av vem/vilka. Trafikidén kan påverka utforningen av bangårdar, vilka [[Industrier i modell|industrier]] som läggs längs banan, hur modelljärnvägen [[Metoder för kontroll av modelljärnvägar|kontolleras]], och i vilken utsträckning förebildens [[Säkerhetstjänst för MJ|säkerhetstjänst]] skall simuleras. Därmed är det bra att loopa igenom trafikidén innan man sätter sågen i virket.

==Andra wiki-sidor om trafik mm.==
[[Industrier i modell]] 
[[Hamnar och sjöfart]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVa]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Referenser==
[[Kock, Bruno|Bruno Kock]]: "En dag i Östra Väster." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989 (En trafikdag på [https://www.modelljarnvagenshus.se/yxkrokens-jarnvag/ Yxkrokens Järnväg]).

Björn Söderberg: "Trafik på modelljärnvägen." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]](red.) ''Modeltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Trafik med [[grafisk tidtabell]], [[tjänstetidtabell]], förarturlista och [[tågordning]]).

L. Anders Wallquist: "Hur fort ska tågen köras på modelljärnvägen?" i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Om olika faktorer som påverkar lämplig tåghastighet).

Jan Frelin: "Trafik på Trefoten." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 93/2005 (Tidtabellstrafik utan klocka, och vagnslasttrafik).

Anders Wallquist: "Hastighetsmätare för modelltåg." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Hastighetsmätare för att mäta [[skalenlig]] hastighet, fast placerad på anläggningen).

Redaktionen: "Trafik på modelljärnvägen. Tips för roligare körning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010 (Tidtabell och [[vagnslasttrafik]]).

Lance Mindheim: ''How To Operate A Modern Era Switching Layout.'' CreateSpace.com 2011 (Om trafik på industrispår i USA).

Per Ljungberg: "Att köra lokalgodståg på en modelljärnväg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Lars Ljungberg: "Modernt trafikspel anpassat för svensk trafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

Jocke Sannagård: "Storskaligt trafikspel på moduljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014 (Reportage från Dreamtrack).

Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig [[FREMO]]-rangering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Berättelse från [[modulträffar|modulträff]] i Hartmannsdorf 2013).

Stefan Nilsson: "Trafikdag 82 på NLJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Trafik på en svensk hembana i [[H0]]).
</div>
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Trafik]]

Byggnader till modelljärnvägen

2021-06-20T19:05:38Z

Pjoo:

==Indelning==
De flesta modelljärnvägar har någon form av hus. Hur dessa ser ut är beroende på skala och förebild, och det finns också ett stort antal sätt att bygga dem.

Vi kan dock skilja på två huvudkategorier, nämligen hus från [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]], och hemmabyggda hus. Vid byggande av hus och andra MJ-tillbehör helt efter eget huvud och utan att man använder sig av delar ifrån byggsatser talar man om "[[MJ-termer#Scratchbygge|scratch-byggen]]". Idag finns också färdiga byggander att köpa i modell, främst från [[Jeco]] i [[H0]].

===Hus från byggsatser===
MJ-marknaden erbjuder idag ett stort utbud av [[byggsatser]] i olika skalor och med olika tekniker. Skala [[H0]] har dock störst utbud, följt av [[N]]-skalan. Sedan 1960-talet har marknaden för husbyggsatser dominerats av [[plastbyggsatser]] i styren. Andra tekniker förekommer också, förr var [[byggsatser i trä och kartong]] vanliga. Äldre husbyggsatser är ofta mindre än [[skalenlig]]a.

På senare år har utbudet av [[laserskurna]] byggsatser ökat snabbt. Det finns också några [[byggsatser i etsad metall]], och [[byggsatser i resinplast]].

===Scratchbyggda hus===
Fördelen med scratchbyggda hus är att man kan få precis den byggnad man vill, och få den i ett skalenligt utförande. För scratchbygge av hus med förebild behövs underlag. gärna [[Byggnadsritningar|ritningar]] men det behövs normalt bilder också. Kan man besöka förebilden är det ofta en fördel. Saknas ritningar kan dessa ibland rekonstrueras om man har tillgång till bilder och husets dimensioner.

Det finns flera material som brukar användas för [[scratchbygge]] av hus, vanligast är [[styrenplast]] och [[trä]]. [[Kartong]], [[cellpannå]] och [[styropor]] förekommer också.

{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Stationshus Verkebäck.jpg|Stationshus Verkebäck]]
|-
| class="imageCaption" | Modell av stationshuset i Verkebäck, efter [[Byggnadsritningar#Verkebäck|ritning i Smalspårigt nr 49/1991]]. Foto: Ola Ahlström
|}

==Om arkitektur==
Byggnader på olika platser har normalt olika karaktär, detta gäller särskild äldre byggnader. Allmogebyggnader kännetecknas oftast av de material som fanns tillgängliga i lokalsamhället, och de byggnadsstilar som var kulturellt etablerade i området. Byggnadskonsten har industrialiserats sedan 1800-talet, vilket har inneburit en viss gradvis likriktning av arkitekturen globalt. Likväl finns skillnader kvar, även i moderna byggda miljöer kan man se skillnader på lokala stilar och tankegångar.

Järnvägens egna byggnader hade och har dessutom ofta mer tydliga kännetecken, där stilarna mellan olika länder och olika järnvägslinjer skiljer sig åt

För den som vill avbilda en viss typ av miljö innebär detta utmaningar. Det byggsatstilverkarna tillhandahåller är sällan tillräckligt varierat för att kunna fånga bredden av lokala stilar. Äldre byggsatser var dessutom ofta skalenligt för små, många av dessa är fortfarande i produktion.

Det här behöver inte innebära att man måste [[scratchbygga]] allt för att avbilda en viss miljö. Mycket kan åstadkommas med att använda byggasatserna kreativt och [[MJ-termer#Konvertering|konvertera]] dem för att bättre fånga den miljö man vill efterbilda.

Byggnaderna kan bli mer personliga på andra sätt också. Att måla byggsatserna på olika sätt hjälper till att skapa variation. De kan också detaljeras och [[väderbitas]].

==Utbud==
Tillverkare av färdiga husmodeller med svensk förebild:
*[[Jeco]] ([[H0]])

Tillverkare av [[plastbyggsatser]]:
*[[Auhagen]] ([[H0]], [[N]] och [[TT]]).
*[[Faller]] ([[H0]], [[N]], [[G]] och [[Z]]).
*[[Heljan]] ([[H0]], [[N]], [[0]] och [[00]]).
*[[Kibri]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]]).
*[[Peco]] ([[00]]).
*[[Vollmer]] ([[H0]], [[N]], [[G]], [[TT]] och [[Z]]).
*[[Walthers]] ([[H0]] och [[N]])

Tillverkare av husbyggsatser i [[resinplast]]:
*[[Artitec]] ([[H0]], [[N]] och [[Z]])

Tillverkare av [[laserskurna byggsatser]] med svensk förebild, samtliga [[H0]]:
*Joswood ([[H0]])
*[[KMJK]] ([[H0]])
*MobaArt ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]])

Tillverkare av husbyggsatser i [[etsad metall]] med svensk förebild:
*[[Modellproduktion]] ([[H0]])
*[[Rimbo Grande]] ([[H0]] och [[0]])
*Swed-N ([[N]])

==Andra wiki-sidor om byggnader==
[[Artiklar om modellbyggnation]] 
[[Byggnadsritningar]] 
[[Källor till modellmateriel|Källor till materiel för husbyggnad]] 
[[Styrenplast]] och [[trä]] är vanliga materiel för husbyggnad. 
[[Industrier i modell]] 
[[Stationshus]]: [[Diö, Chester|Diö station]] 
[[Godsmagasin]] 
[[metod för att bygga kartonghus 001|Ett sätt att bygga enkla hus av kartong]]

==Andra wiki-sidor om landskapsdetaljer mm.==
[[Landskap]] [[Bilar till modelljärnvägen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Böcker om husbygge==
Dave Rowe: ''Architectural Modelling in [[00|4mm]] scale.'' Didcot: Wild Swan Publications 1983 ([[Scratchbygge]] av hus i [[styrenplast|styren]] och träflak).

Chris Pilton: ''Cottage Modelling for Pendon.'' Didcot: Wild Swan Publications 1987 ([[Scratchbygge]] av hus i kartong).

Iain Rice: ''Plastic Structure Kits. Making the Most of the Wills Scenic Series.'' Didcot: Wild Swan Publications 1988 (Husbygge med [[plastbyggsats]]er från Wills).

==Tryckta referenser==
(I urval, mer på [[artiklar om modellbyggnation]], [[stationshus]] och [[godsmagasin]].)

"'Skräddarsytt'." i ''Teknik för alla'' nr 4/1961 (Om utbudet av byggnader och tillbehör).

Mattias Nordmark: "Hur man 'scratchbygger' ett modellhus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971 (Scratchbygge i H0).

Göran Eriksson: "Gör modelljärnvägsbebyggelsen mer realistisk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1973 (Målning och detaljering av byggsatser).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare järnväg: Stationssamhällen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1978 (Samhällsplanering för MJ-byggare).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Husbygge från grunden. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Byggtips: Miljöhobby. Husbygge från grunden. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1984. 
[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Husbygge från grunden. Del 4. Sten och puts för modellbruk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985.

Bo Hansson: "Byggtips: En byscha att börja med." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Arbetsbod som nybörjarprojekt).

Rune Boman: "Förändra husbyggsatserna och gör dem mer personliga." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4-5/1988 (Metod för [[konvertering]] av [[plastbyggsatser]] av hus).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Handgrepp för halvnollhusbyggare." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare.'' Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Grundtekniker för husbyggnad i trä och fönster med dragstift).

Örjan Svane: "Perspektiv på Nättrabyhamn." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Perspektivkonstruktion för MJ-bruk).

Lars Malkar: "En lektion i modellhusbygge." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Bygge i [[trä]]).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Gräv där du står!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 (Olika källar till information om svenska stationsmiljöer).

[[Bylén, Sture|Sture Bylén]]: "Att bygga hus." i ''Min väg till Morshyttan. Om modellbygge med förebild.'' Alunda: Bokförlaget Modellrallaren 2017, s 107 (Husbyggnad i [[styren]]).

Christer Kedström: "Samhällsbygge och byggnader." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Svensk arkitekturhistoria).

==Webreferenser==
[http://www.hokey.nu/byggnader-1867368 Hokey.nu: Husbyggen] (Många hembyggda hus).

[https://www.kmjkwebbutik.se KMJK] (Svenska husbyggsatser).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23459.msg236472#msg236472 Svenskt MJ-forum: Svensk Falu rödfärg?] (Recept på falu rödfärg med olika färgfabrikat).

[https://www.youtube.com/watch?v=0I2W5W5fXNs Youtube: How to Add Lighting to a Model Building]

[https://www.youtube.com/watch?v=wZ3JP5oBr-Q Youtube: Kitbashing HO Model Railroad Structures] (Konvertering av plastbyggsatser).

[[Kategori: Byggnader]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Landskap och gestaltning]]

Skala H0n3

2021-06-20T19:05:01Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala H0n3 används för att bygga smalspåriga banor med tre fots spårvidd i skala [[H0]], 1/87. Spårvidden är 10,5 mm. Skalan kommer ursprungligen från USA, där banor med tre fots spårvidd (914 mm) var de vanligaste smalspårsbanorna. H0n3 är också den vanligaste [[Skalor%20f%C3%B6r%20smalsp%C3%A5r|skalan]] för smalspårsbygge i USA. H0n3 är en [[Sp%C3%A5rstandarder|NMRA-standard]].

Med svenska förebilder används spårvidden vanligen för att avbilda järnvägar med [[891 mm]] [[spårvidd]] (en svensk fot var något kortare än en amerikansk). Därmed är spårvidden något för stor, men skillnaden är obetydlig, ca 0,2 mm.
==Utbud==
I USA dominerar smalspårsbanorna från Colorado helt utbudet av modeller. Även om trefotsbanor fanns på andra håll i USA, levde trefoten i Colorado kvar längre (inpå sextiotalet), och landskapet är synnerligen spektakulärt. Det finns tre typer av lokmodeller, ett fåtal "storseriemodeller", några olika byggsatser, och relativt många färdiga småseriemodeller i mässing. Vagnar är vanligen byggsatser i [[byggsatser i trä och kartong|trä]] eller [[resinbyggsatser|härdplast]], även några få byggsatser i [[byggsatser i styren|termoplast]] finns.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
https://lh3.googleusercontent.com/-kmv3WLOHQ2o/Vn7Nw82wG8I/AAAAAAAAWQM/y-qXjjh857k/s800-Ic42/upload_-1.jpg
|-
| class="imageCaption" | En C-19 från D&RGW. Foto Mikael Graff.
|}

Spår finns från Micro Engineering och [[Peco]] ([[flexräls]] och [[växlar]]), samt från BK Enterprises. Micro Engineering har även treskensspår [[H0]]/H0n3. Blackstone models tillverkar spår med banvall, ProTraxx. Shinohara har tidigare tillverkat flexräls och växlar, samt treskensspår för [[H0]] och H0n3, men har nu lagt ned verksamheten.

I Sverige finns det mest byggsatser, oftast i etsad mässing, och Brimalm har gjort en [[färdigmodell]] av litt. [[SJ diesellok litt Tp|Tp]]. [[Rimbo Grande]], [[Vagnverkstaden]], [[Dekaler & Etsat]], och [[Skultorps Vagn & Lokverkstad]] tillverkar modeller med svenska förebilder, se annonser i Smalspårigt.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.trefoten.se/srj1107b.jpg
|-
| class="imageCaption" | SRJ 1107 växlas fram från lokstallet upp mot persontågsspåren. Här passerar den förbi den mekaniska verkstaden i Elmsta. MjK Trefotens anläggning, Foto: Jörgen Bergfors.
|}

===Tillverkare i H0n3 med svenska förebilder===
[[Brimalm]] 
[[Dekaler & Etsat]] 
[[GOSVV]] 
[[HNJ Verkstad]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Peco]] 
[[Rimbo Grande]] 
[[Skultorps Vagn & LokVerkstad]] 
[[Vagnverkstaden]]

==Koppel==
*Det vanligast förekommande kopplet i H0n3 är [[Koppel#Kadee-kopplet|Kadee-kopplet]], för såväl amerikanska som svenska förebilder.

==Moduler==
Det finns en svensk standard för modulbygge i [http://www.smalsparigt.org/wp-content/uploads/2012/01/H0n3-modulnorm_0-92.pdf H0n3], som bygger på MMM-standarden.

[[FREMO]] har en standard för [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-usa/hon3/hon3-norm/ amerikansk H0n3].

==Historia==
H0n3 utvecklades inledningsvis i USA på 1940-talet, och fick så småningom en något finare [[Sp%C3%A5rstandarder|spårstandard]] än [[H0]], på initiativ av [[John%20Allen|John Allen]]. Skalan växte sedan långsamt i popularitet, men i början på 1960-talet hade smalspårsbygge etablerats, med en rad färdiga [[småseriemodell]]er i mässing på marknanden.

I USA idag är H0n3 fortfarande den största smalspårsskalan, även om [[0n3]] och [[Sn3]] har också stora marknadsandelar.

I Sverige växte H0n3 fram som ett alternativ för smalspårsbygge under 1960-talet (eftersom det är den spårvidd som kommer närmast [[891 mm]] i skala H0). En tidig pionjär var Bo Holmgren (Hjulo), som skrev artiklar om sin anläggning "Össlöf" i Allt om Hobby. Sitt genombrott fick skalan dock först med klubbanäggningarna på Malmö Modelljärnvägsklubb och Mjk Trefoten, som började byggas i början på 1980-talet. När [[Rimbo Grande]] sedan etablerade sig som producent av byggsatser för svensk H0n3 1990, kan man säga att skalan etablerats.

==Wiki-artiklar om skalor==
[[Skalor för smalspår]]

==Tryckta referenser - allmänt==
Jörgen Bergfors: "SRJ på modulbana." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1984 (Liten H0n3-bana).

Arne Nilsson: "Hemma hos Arne." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 28/1985 (Reportage från "Trinity & Six Rivers", en H0n3-bana med amerikansk förebild).

Göran Tholin: "Övertorps Nedre." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 36/1988 (Mindre hembana i H0n3).

Jörgen Bergfors: "En spårstandard blir till." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 50/1992 (Beskrivning av H0s3, en finare [[spårstandard]] för H0n3).

Göran Tholin: "Var ligger Grepen?" i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 (Hembana).

Göran Tholin: "Bokslut: Grepen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996 (Slutredovisning av en modelljärnväg).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Att bygga smalspår i H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 74/2001 (Utbudet av spårmaterial i [[H0e]], H0n3 och [[H0m]]). 
[[Engström, Christer|Christer Engström]] & Björn Dahlström: "Att bygga smalspår i H0. del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 76/2001.

Ulf Smedbo: "Förvarsingslådor för fordon." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 78/2002 (Förvaring för H0n3-fordon).

Per Nilsson: "ProTraxx H0n3-spår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 (Recension av spår med banvall).

Stefan Olsson: "Svenska H0n3-[[moduler]] - mycket har hänt, men i det tysta." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015. 
Stefan Olsson: "Smalspåriga moduler med förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015. 
Stefan Olsson: "Tre västgötakurvor som moduler - eller hur man får modul-inspiration." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 133/2015.

Bo Andréasson: "Bästa skalan för smalspår?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 (Hembana med BLJ-förebild).

==Tryckta referenser - dragfordon==
Hjulo: "Så här bygger man SJ:s rälsbuss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (Bygge av Hilding Carlsson-buss).

Göran Eriksson: "På smala spår med Långshyttan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 (Bygge av [[Motala Verkstad ånglok typ C 891|Motala-tanklok]] med korg från [[Hobby-Teknik]] och scratchbyggt underrede).

Mats Dahlström & Olle Sahlin: "Recension. Roundhouse 2-8-0 inside- och outsideframe." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 10/1980 (Recension av ett tenderlok med [[Lok#Axelföljd|axelföljd]] 1'D i H0n3 med amerikansk förebild).

Lennart Elg: "Lågpris-Shay!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983 (Recension av Shay-lok i byggsats för [[H0]] och H0n3 från Model Die Casting).

Jörgen Bergfors: "Roslagsbanemotorvagn som H0n3-modell: SRJ:s Nohab-motorvagn nummer 1107." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1985 ([[Scratchbygge]]).

Göran Tholin: "Drivningar till smalspårsrälsbussar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Recension av drivningar från Kai Nilsson/Dekaler & Etsat).

Magnus Carlson: "NKlJ ASJ-lok från Dekaler & Etsat." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 118/2012 (Recension).

==Tryckta referenser - vagnar==
Mats Dahlström: "SRJ litt Op i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 18/1983 (Konvertering av [[Lima]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till smalspår i H0n3).

Erik Walde: "Öst-tyskt normalspår blir svenskt smalspår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 21/1983 (Kitbash av [[Piko]]s [[Tyska privatbanevagnar#DR G "Kassel"|Kassel]]-vagn till svensk H0n3-vagn från [http://www.historiskt.nu/smalsp/roj/osmj.html ÖSmJ]).

"Nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987, s. 30 (Avisering av Erik Waldes etsplåtar med vagnar i H0n3 och [[0n3]]).

Jörgen Bergfors: "Waldewagen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 41/1989 (Recension av Erik Waldes H0n3-vagnar).

Torbjörn Holmberg: "Jumbo, en kort betraktelse över förebild kontra modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 49/1991 ([[Scratchbygge]] av en öppen godsvagn med boggier från Falkenbergs Järnväg i H0n3).

Anders Johansson: "Bygg SJ litt Gp." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 69/1999 (Konvertering Gp-godsfinka i H0n3 från [[UGJ]] [[SJ godsvagn litt G3|SJ litt Gs]]).

Anders Johansson: "CDFo10p 691." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 74/2001 (Konvertering av SMJ C3d till boggivagn).

Göran Tholin: "Så byggdes VWJ 18." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 83/2003 ([[MJ-termer#Scratchbygge|Scratchbygge]] av personvagn för H0n3).

Klas Eriksson: "Mellersta Östergötlands Järnvägs Litt CF No 999." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 85/2003 ([[Konvertering]] av SMJ C3-vagn).

Mats Dahlström: "Det kan tyckas konstigt..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 88/2004 (Konvertering av NN-vagn från [[UGJ]] till DHJ malmvagn).

Göran Tholin "Ny småtillverkare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 94/2006 (Presentation av Göran Olsson/GOSVV).

Ola Ahlström: "NNmp, en vagn för timmertransporter." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 102/2008 (Recension av vagn från GOSVV).

Mats Dahlström: "VGJ tankvagn från GOSVV." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 102/2008 (Recension).

Magnus Carlson: "NKlJ malmvagn litt Mo." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 103/2008 (Recension av byggsats från Dekaler & etsat).

Göran Tholin: "VGJ:s litt Ol i modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension av byggsats från GOSVV, ritning).

Peter Bergren: "Kylvagnar från WP&YR. Synare av småserievagnar för H0n3." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 1/2009 (Micro-Trains vagnar).

Göran Tholin: "Smalspårig cementvagn i H0." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 106/2009 (Recension av SJ Q14p från Dekaler & etsats).

"Byggsats till SJ litt Q14p." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 10 (Etsad byggsats från Dekaler & etsat).

Ola Ahlström: "SRJ C 20 sjukvårdsvagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013 (Data och bygge med [[etsad byggsats]] från GOSVV/[[HNJ Verkstad]]).

Ola Ahlström: "MÖJ personvagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 124/2013 (Bakgrund och konvertering från byggsatser från GOSVV/[[HNJ Verkstad]] och [[SV&LV]]).

Ola Ahlström: "HSJ 119." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 125/2013 ([[Konvertering]] av vagn från GOSVV).

==Tryckta referenser - klubbar==
Per Nilsson & Ola Sjöblom: "Smygöppning." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Invigning av H0n3-sträcka på Malmö modelljärnvägsklubb).

Torbjörn Holmberg: "Smalspåriga klubbar 1: En enkel Wilseleda." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 26/1985 (Presentation av H0n3-banan på Malmö modelljärnvägsklubb).

Jan Frelin: "Tredje hjulmarknaden och - Äntligen svenskt!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 26/1985 (Mjk Trefotens utställningsbana på Hjulmarknad i Blå Hallen).

Mjk Trefoten: "Smalspåriga klubbar 2: Trefoten rent smalspår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Presentation av Mjk Trefotens utställningsbana).

Björn Svensson: "Ett sommarminne från 1950: Sommar med Norrtälje-Väddö Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1987 (Reseskildring Trefoten).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Resa runt Roslagen. Bland 'trefötter' i H0n3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1987 (Reportage om Trefoten).

Jörgen Bergfors: "'Trefoten' och NVJ." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Kort presentation av Trefoten).

Jan Frelin: "Trefotens smalspårskoncept." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 48/1991 (Erfarenheterna av att starta en MJ-klubb i H0n3).

Malmö Modelljärnvägsklubb: "WBJ 20 år - eller vad som händer på MMJK:S skenmanöver." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 71/2000 (Avisering av 20-årsjubileum).

Per Nilsson: "Lägesrapport från Mjk Trefoten. Norrtälje-Väddö Järnväg framme vid Väddö kanal." i Göran Tholin: ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Reportage).

Ulf Beskow: "Norrtälje-Väddö Järnväg - banan som aldrig byggdes." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Reportage från Trefoten).

Johan Winell: "På besök hos Sällskapet Lelångenbanan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 106/2009.

Per Nilsson: "Trefoten 2014." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

Christer Kedström & Björn Dahlström: "Trefoten. Nostalgi från Roslagen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 140/2017 (Bildreportage).

Per Nilsson: "MJK Trefoten nedlagd - Sista tåget har rullat på Norrtälje-Väddö Järnväg, NVJ." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 146/2019 (Nekrolog).

Stefan Nilsson: "Lelångenbanan i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Klubbanläggning i Uddevalla i H0n3).

==Webreferenser==
[http://www.microengineering.com/products_ft.htm Micro Engineering] (Flexräls och växlar).

[https://model-railroad-hobbyist.com/node/33418 Model Railroad Hobbyist: Walthers Shinohara track is no more] (Diskussionstråd).

[http://www.rimbogrande.se/ Rimbo Grande]

[http://www.svlv.se/ Skultorps Vagn & LokVerkstad]

[http://www.smalsparigt.org/ Smalspårsfrämjandet]

[http://www.trefoten.se/ Mjk Trefoten]
</div>
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala H0n3]]
[[Kategori: Smalspår]]

SJ godsvagn litt Ore

2021-06-20T19:04:04Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1962 och 1979 levererades 6634 öppna vagnar med sidolämmar och stolpar i pressad plåt. De vagnar som levererats inledningsvis fick lämmar i svetsad stålkonstruktion (1044 vagnar), medan de som levererats fr.o.m. 1965 (5590 vagnar) fick högre lämmar i durkplåt. Littera var inledningsvis '''Ore''' för bägge typerna, men efter UIC-reformen 1967 fick vagnarna med svetsade lämmar littera '''Kbs''' medan de med plåtlämmar fick littera '''Os'''. Vagnarna av typ Os byggdes i några varianter:
* De som byggdes på 1960-talet (typ 64, 65, 661, 663, 68, 682) fick en gavel med krön likt äldre O-vagnar och hjulbas 8,00 m samt spännstag av 50 mm rundstång monterade med bult i fästen som är insvetsade i konsoler mellan inre och yttre rambalk och vilande mot separata spännstagstöttor. Dessutom hade vagnarna relativt väl synliga anordningar för helt mekaniskt reglerad lastutvägning av bromskraften. Mellan de olika sextiotalstyperna finns de smärre skillnader, som också ger 0,5 tons skillnad i lastgräns.
* De som byggdes på 1970-talet (typ 711, 731, 751) fick raka gavlar och hjulbas 9,00 m samt hade i stället spännstag inklusive spännstagstöttor av L-profil 100*100 insvetsade på inre långbalkens insida. På dessa vagnar övergick man till utvägningsventiler med pneumatisk överföring till lastbromsautomaten som medför att föregående generations hävarmar och dragstänger ersatts av en ca 1100 mm lång och väl synlig utvägningsbalans med kort länkage till en ventil på inre långbalkens utsida. Mellan de olika sjuttiotalstyperna finns det smärre skillnader, som synas i enskilda detaljer.
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_inneh.html TGOJ] skaffade också Ore/Os-vagnar, 50 styck Ore med höga gavlar (typ 659) 1966 och 159 styck med låga gavlar (Os typ 730) 1973. Dessutom levererade KVAB 10 vagnar litt Os till [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ].

På sextiotalet byggdes vissa Kbs om till '''Klps''', senare '''Lgs''', för containertrafik mm. Andra blir tjänstevagnar hos olika verkstäder.

SJ Kbs gick i trafik inpå 1990-talet. Litt Os finns fortfarande i GC vagnkatalog i ett mindre antal. Varianten litt '''Os-x''' har kortare stolpar och används främst för skrottransporter. Många avvecklade Ore-vagnar har använts för ombyggnad till andra typer.

==Huvuddimensioner==
{| class="wikitable"
| 
| Kbs 
| Os hög gavel 
| Os låg gavel 
|-
| Löb (m) 
| 13,86 
| 13,86 
| 13,86 
|-
| Hjulbas (m) 
| 8,00 
| 8,00 
| 9,00 
|-
| Lastgräns C (ton) 
| 27,5 
| 27,0 el. 27,5 
| 26,5 
|-
| Lastlängd (m) 
| 12,50 
| 12,62 
| 12,62 
|-
| Lastbredd (m) 
| 2,77 
| 2,86 
| 2,86 
|-
| Sidolämmarnas höjd (m) 
| 0,45 
| 0,80 
| 0,80 
|-
| Gavlarnas höjd (m) 
| 0,45 
| 1,12 
| 0,90 
|-
| Golvyta (m2) 
| 34,6 
| 36,0 
| 36,0 
|-
| Rymd (m3) 
| - 
| 38,5 
| 38,5 
|-
| Sth (km/h) 
| 100 
| 100 
| 100 
|-
| Broms 
| tryckluft 
| tryckluft 
| tryckluft 
|-
| Märkning 
| RIV 
| RIV 
| RIV 
|}
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Ore.jpg|litt Ore.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Ore 90915. Lastning i Värtan. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB09891
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Os UIC.jpg|litt Os UIC.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Os med raka gavlar. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE01199
|}

==Littera Ore i Modell==
===Skala [[H0]]===
*1987 levererade [[Märklin]] en vagn märkt Os (men mer lik en Kbs) och lastad med en Landrover, katalognummer 4722.
*[[NMJ]] har producerat litt Os.
*:- Katalognummer 601.101-104 SJ litt Os brun, fyra stolpar på varje gavel, olika nummer (2008).
*:- Katalognummer 601.105-106 SJ litt Os brun, två stolpar på varje gavel, olika nummer (2013).
*:- Katalognummer 601.201 TGOJ litt Os brun, två stolpar på varje gavel (2013).
*:- Katalognummer 601.301-302 SJ litt Os brun, två stolpar på varje gavel, olika nummer, lastad med rör (2013).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NMJ%20litt%20Os.jpg|900px|NMJ litt Os.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | NMJ litt Os
|}

==Wiki-sidor om godsvagnar==
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[TGOJ]] (portalsida)

==Tryckta referenser - förebild==
Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

"SJ littera Kbs." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 (Ritning).

John Frostberg: ''AGEVE 50 år 1933-1983.'' Gävle: Ageve u.å.

Malte Ljunggren & Anders Jansson: ''100 år på spår - Kalmar. Från Kalmar Verkstad till Bombardier Transportation'' (SJK 75). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 2002, s 105.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001.'' Huddinge: H-felt förlag 2001.

Tommy Bergquist: "SJ.s flatvagn litt Kbs I H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1982 ([[Konvertering]] av [[Roco]]-vagn).

Lars Ryderberg: "SJ flakvagn litt Kbs som H0-modell." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 3/1985 ([[Kitbash]] från en [[Roco]]-vagn).

"Nytt på diskarna." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1987, s. 31 (Notis om [[Märklin]]s Kbs i [[H0]]).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Svensk O-vagn från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008 (Notis).

Lars Olov Karlsson: "NMJ:s O-vagn." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008, s. 63 (Notis).

"Nya versioner av Os och Kbps från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2013, s. 9 (Notis).

"Flakvagnar från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014, s. 6 (Notis om Os och Kbps).

==Webreferenser - förebild==
[http://www.greencargo.com/sv/godsvagnshandboken/lad--och-flakvagnar/o-flakvagnar/os/ Green Cargo: Os]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf SJ Godsvagnar 1971]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf SJ Godsvagnar 1983]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/SJ_Godsvagnar_1991.pdf SJ Godsvagnar 1991]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/SJ_Godsvagnar_199x.pdf SJ Godsvagnar]

==Webreferenser - modell==
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1256 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar m.fl. litt Os] (Om NMJ:s Os).

[http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19640.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Ny artikel om SJ O-vagnar]
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: GC]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]

Skala H0

2021-06-20T19:02:11Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skalan är '''1/87''', normal[[spårvidd]]en är '''16,5mm''' (1435mm / 87). Namnet H0 kommer av "halva nollan", dvs allt är (ungefär) hälften så stort som i [[skala 0]]. H0 är den vanligaste skalan i Sverige, liksom i de flesta länder världen över.

H0 delas in i '''[[tvåräls]]''' och '''[[treräls]]''', som inte är kompatibla med varandra. Tidigare var det vanligt att tala om [[likström]] eller [[växelström]], men i dag är de flesta modellhärnvägar [[Digitala system|digitala]], så dessa beteckningar är numera mindre relevanta.

Det finns även smalspårsvarianter av H0, till exempel [[H0m]], [[H0n3]], [[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD|H0e]], [[H0n2]] och [[H0i%2C%20H0f%2C%20H06%2C5|H0i]]. Dessa använder enbart [[tvåräls]]systemet.

==Utbud==
H0 har det största utbudet på marknaden idag, med alltifrån [[småserietillverkare]] till de största aktörerna på MJ-marknaden.

För den som vill köra svenskt finns det överlägset största utbudet i denna skala, där både inhemska småserietillverkare och de stora kontinentala tillverkarna gör modeller. Genom [[Märklin]]s starka ställning i Sverige finns många färdigmodeller tillgängliga för [[treräls]], medan nästan alla modeller finns för [[tvåräls]]. De flesta småserietillverkarna koncentrerar sig på [[2R]] och levererar [[byggsatser]].

På den tyska, österrikiska och schweiziska marknaden är också H0-utbudet relativt stort, störst i Tyskland och sannolikt minst i Schweiz. På alla dessa marknader finns både stor- och småserietillverkare aktiva, däremot är inslaget av byggsatser proportionellt mindre än i Sverige. Fördelningen mellan [[tvåräls]] och [[treräls]] är ganska jämn.

I USA dominerar [[tvåräls]] helt skala H0, även om [[Märklin]] fortfarande har importörer i landet. Utbudet är mycket stort, och omfattar hela skalan av tillverkare. Det finns lok- och vagnsbyggsatser, men många amerikaner förväntar sig högkvalitativa färdigmodeller.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: Gorre & Daphetid.jpg|1000px|Gorre & Daphetid]]
|-
| class="imageCaption" | Taylor Lake på Gorre & Daphetid, John Allens berömda anläggning, 1958. Copyright Keith Beard.
|}

I Storbritannien används normalt [[00]] i stället för H0, även om det finns en [http://www.british-ho.com/ förening] för brittiskt H0-bygge.

Det finns ett rätt omfattande utbud av [[vägfordon #1/87|vägfordon]] i skala H0, de flesta tillverkade för MJ-marknaden. Det finns också relativt gott om figurer, tyska [[Preiser]] dominerar marknaden.

===Tillverkare i H0===
{| class="wikitable"
|
[[Bachmann]] 
[[Brawa]] 
[[Brekina]] 
[[Entec]] 
[[Faller]] 
[[Fleischmann]] 
[[Heljan]] 
[[Herpa]] 
[[HNJ-Verkstad]] 
[[Hobby-Teknik]] 
[[Hornby]] 
|
[[Jeco]] 
[[Liliput]] 
[[Lima]] 
[[Modellproduktion]] 
[[Märklin]] 
[[NMJ]] 
[[Peco]] 
[[Perl]] 
[[Piko]] 
[[Pocher]] 
[[Pola]] 
|
[[Preiser]] 
[[Rimbo Grande]] 
[[Rivarossi]] 
[[Roco]] 
[[Röwa]] 
[[Tillig]] 
[[Trix]] 
[[Vagnverkstaden]] 
[[Vollmer]] 
[[VVA]] 
[[Wiking]] 
|}

==Spårstandarder i H0==
Det finns en uppsjö av [[spårstandarder]] för H0, vilket kanske kan sägas ge kunden en omfattande valfrihet, men också skapar en hel del "kompatibilitetsproblem" för MJ-utövaren.

Det första valet handlar om [[tvåräls]] eller [[treräls]]. Väljer man [[treräls]] är det bara att följa [[Märklin]]s normer. Väljer man [[tvåräls]] finns det flera alternativ.

I Europa dominerar [http://www.miba.de/morop/nem310-d.pdf NEM] , vilket också är den '''minst''' [[skalenlig]]a av de vanligt förekommande standarderna ([[Märklin]] har dock en egen standard). P.g.a. detta har det funnits en viss trend under rätt många år att söka sig mot finare standarder, men någon enhetlig ny sådan standard för europamarknaden har inte etablerats.

I USA gäller istället [http://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/S-1.2%202009.07.pdf NMRA S-1.2], som är något mer [[skalenlig]] än NEM, och framför allt har lägre flänsar. Denna används också av många i Europa som vill ha lite skalenligare fordon, och kallas ofta något oegentligt för [[RP-25]].

NMRA-fordon kan oftast ta sig fram på NEM-räls, men p.g.a. de höga flänsarna är det inte säkert att NEM-fordon kan utnyttja NMRA-räls.

I [[FREMO]] finns en [[finskala]]-standard som utgör ett mellanläge mellan NMRA S-1.2 och Proto:87, som kallas H0-fine. Den bygger också på [[RP25]]-hjul, men den smalare variant ([[code]] 88) som annars används för [[H0n3]].

Slutligen finns det också två så kallade proto-standarer för H0, [[Proto%2087|Proto 87]] som är normerad av NMRA, och [[H0pur]], som har sin bakgrund i Tyskland. Det finns vissa skillnader mellan dessa standarder, men de är i praktiken kompatibla.

==Koppel==
Det finns en stor mängd koppeltyper som har lanserats för H0. Några har dock blivit dominerande inom vissa segment.

*[[Koppel#Märklin-typen|Märklin-kopplet]] har en stark ställning inom europeisk H0-skala. Det har dock nackdelen att fordonen kommer långt ifrån varandra.
*[[Koppel#Kortkoppel|Kortkoppel]] används främst i H0 för europeiska fordon med buffertar, för att de ska komma närmare varandra. Det finns inget standardiserat kortkoppel, men det finns standarder för koppelfästen och koppelkulisser.
*På den amerikanska marknaden dominerar [[Koppel#Kadee-kopplet|Kadee-kopplet]].

Äldre [[Fleischmann]]-fordon har ofta [[Koppel#Fleischmann-typen|Fleischmanns koppel]]. På svenska klubbanor förekommer också [[Koppel#Trådbygelkoppel|TB-kopplet]].

==Moduler==
[[MMM]] har modulstandarder både för både [http://www.malarmodulmote.se/dokumentation/ 2R och 3R].

[[FREMO]] har flera modulstandarder i H0 (samtliga [[2R]]), dels för [https://www.fremo-net.eu/sv/fremo-i-europa/sverige/h0-re/ europeiska förebilder] med olika spårstandarer, dels för [https://www.fremo-net.eu/en/modular-systems/h0-scale/h0-usa/h0-usanormen/ amerikanska förebilder]. USMS [http://www.usms.se/standard.htm standard] är baserad på FREMO.

==Historik==
H0 uppfanns i Storbritannien, eller närmare bestämt av några medlemmar i Wimbledons modelljärnvägsklubb, mellan 1923-1925 (H0 är alltså '''exakt''' hälften av brittisk [[skala 0]], 1/43,5.). I Storbritannien kom H0 att konkurreras ut av skala [[00]], för att det uppfattades att dåtidens spårstandarder inte riktigt medgav att brittiska lok byggdes skalenliga med skalenlig spårvidd.

Under tiden hade däremot en del amerikanska och tyska byggare tagit till sig H0-skalan där den kom att få bättre fäste. Möjligen kan detta bero på skillnaderna i [[lastprofil]] mellan länderna. [[Märklin]] började tillverka H0-modeller 1935. Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige.

Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom [[Märklin]]. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.

Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom Storbritannien. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R|3-rälssystem]] och [[2R|2-rälssystemet]].

På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong|byggsatser i trä, papp]] och zinkgjutgods från flera inhemska tillverkare. Exporten från Tyskland kom igång först i början på femtiotalet. På femtiotalet kom först tyska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten, som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb|Sb]] från Tenshodo.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Milton TM.jpg|1000px|Milton TM.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | En vy från [[Milton, Uno|Uno Milton]]s anläggning på Tekniska Muséet, byggd 1947 - 1955. Allt på anläggningen är i princip [[scratchbygge|scratchbyggt]]. Foto Jonas Berggren
|}

Sedan dess har de stora tillverkarna då och då kommit med modeller av svenska förebilder, samtidigt som Sverige sedan slutet av 1960-talet har fått en livaktig småindustri av inhemska [[småserietillverkare]] som kunnat försörja den som varit intresserad av att bygga [[Olika tekniker för byggsatser|byggsatser]] själv. På senare år har dessutom en del "mellanserietillverkare" släppt svenska färdigmodeller i lite större serier ([[Jeco]], [[Heljan]], [[Hobbytrade]], [[NMJ]] och På Sporet).

==Wiki-sidor om skalor mm.==
[[Skalor för normalspår]] 
[[Tvåräls]] 
[[Treräls]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Tryckta referenser - allmänt==
Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.

C-E Nordstrand: ''Modelljärnvägen'' (TfA Handböcker 12-13). Stockholm: Teknik för alla 1948.

Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.

Lennart Sundström & Robert Kutschbach: ''Min modelljärnväg''. Stockholm: Wennerberg 1958.

Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Projektjärnväg i H0 med mindre station). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1973 (Grovlandskap). 
Hjulo: "Så bygger man en modelljärnväg. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1973 (Stadsbebyggelse, el).

Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Modelljärnvägens hus." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage).

Redaktionen: "Vi bygger en lokstation." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013 (Lokstationsdiorama). 
Redaktionen: "Vi bygger en lokstation. Del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 123/2013. 

Jocke Sannagård: "Det började med D." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Reportage om Tumba lokstation).

Günther Kraml: "Skala H0 - bakgrund och historia." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014.

Steinar Jeppestøl: "Godståg Sjuskogen - Nes. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Trafik på en norsk H0-bana).

==Tryckta referenser - anläggningsreportage, svenska==
Sixten Stregfeldt: "Järnvägskung ... i smått." i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Reportage från stor H0-bana).

Leif Elgh: "Recept för MJ-rallare." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Pragmatiskt MJ-bygge).

[[Kock, Bruno|Bruno Kock]]: "Yxkrokens Järnväg läggs ned." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994.

Stig Johansson: "En gammal modelljärnväg." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Att utveckla en äldre anläggning).

Gert Ekström: "[[Milton, Uno|Uno Miltons]] museala modelljärnväg." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996.

Göran Tholin: "Bygget av Vestra Wetterns järnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1998 (Byggreportage).

Ulf Beskow: "Månadens Modelljärnväg. Hästveda Karpalunds Modelljärnväg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (ÖSJ:s klubbana i Kristianstad).

Rickard Derving: "Mälarviken-Mollsjö Järnvägar. Genvägarnas järnväg." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 124/2013 (Reportage).

Jocke Sannagård: "Ljusnäs - en station på femte våningen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2014 (Anläggningsreportage).

Jocke Sannagård: "En hel kommun i modell - Hässleholm i skala 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2014.

Bengt Nyhlén: "Anläggningbesök - hos Thomas Rasmusson." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 136/2016 (Bildreportage från anläggning med förebild i skånsk landsbygd).

Göran Tholin: "Miniature Kingdom - alltid värt en resa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Reportage från Miniature Kingdom i Kungsör).

==Tryckta referenser - anläggningsreportage, utländska==
"Mästerlig bana på Hisingen." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1981 (Stor bana med tysk förebild).

Gert Ekström: "Lästips: 'Världens finaste modelljärnväg'." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1982 (Recension av "Model Railroading with John Allen", se bild högre upp på sidan).

Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 1." i ''[[järnvägar!]]'' nr 5/1987 ([[Planering]] och bygge av en större bana med tysk förebild i [[treräls]], [[epok]] III och IV). 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988. 
Rune Boman: "Rune Bomans MJ-koncept. Del 3." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988. 

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om USA-järnvägar. Yosemite Valley Railroad i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1987 (Jack Burgess modelljärnväg med verklig förebild).

Geir S. Östrem: "En god norgehistoria." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Reportage från Trondheims modelljärnvägsklubb, TMJK).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg: Hemma hos Per-Inge Jansson." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Stor [[Märklin]]bana med förebild från Bayern 1963).

Ulf Beskow: "Månadens modelljärnväg. Erie Lackawanna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2002.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Norges järnvägshistoria i skala 1:87." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Dioramor på Norsk Jernbanemuseum i Hamar).

Janne Claesson: "Edge City - ett hörn av världen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 89/2004 (Amerikansk spårvägsanläggning i stadsmiljö).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna på MiWuHa." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 4. Fjörde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2004 (Reportage från Miniatur Wunderland).

Steinar Jeppestøl: "Sjuskogen-Styggbergetbanen, SjB." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 100/2007 (Hembana med norsk förebild).

Matti Bergström: "Finlands finaste modelljärnväg?" i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Reportage om Untamo Sallinens bana).

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 (Amerikanskt 1800-tal).

Jocke Sannagård: "En kolgruva i Appalacherna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2015 (Stor bana i Stuttgart med amerikansk förebild).

Joakim Sannagård: "Moduler med fokus på industri." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2018 (Reportage från större bana byggd på [[sektioner]] i [[treräls]]).

Thomas Nordanberg: "En tidsresa till Inland Empire." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Bana med förebild amerikanskt 1970-tal).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Vykort från Yosemite Valley." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2019.

Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med tysk förebild, riktigt vatten och radiostyrda fartyg).

Redaktionen: "Alla behöver en hobby - Så även sir Rod Stewart!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Bildreportage från Rod Stewarts stora H0-bana med amerikansk förebild).

Anders Linde: "Jefferson City - Martindale Branch. 1950-talsnostalgi vid en bibana i USA." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021.

==Tryckta referenser - spår==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Svensk metod för naturtrogen rälsläggning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Presentation av rälsläggningssystem från Jomo Jigs).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1979 (Genomgång av förebilden och vid tillfället aktuellt utbud). 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1979. 
[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Växlar i H0. Del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1979.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Allt om hobby synar: Spår från USA." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1980 (Recension av räler, slipers och [[flexräls]] från RailCraft, numera Micro Engineering).

[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Punktkontakter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 (Test av lösa punktkontakter från Herei för att bygga om [[tvåräls]]spår till treräls).

Redaktionen: "Svenska Jomo Jigs senasation i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1984, s. 16.

[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Jomo Jigs - svenskt rälsläggningssystem debuterar på världsmarknaden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1984 (Recension).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Allt om hobby synar: Spännande spårnyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989 (Om [[Peco]] code 75 och Shinohara code 83 för H0).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Apropå Märklins nya C-skena. En helt nytt rälssystem!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "C-skenan öppnar nya möjligheter!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1997.

Kasper Dudzik: "[[Pilz]] - Ett intressant rälsalternativ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1999.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Tysta spår och smygande tåg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2007 (Test av ett system för tysta spår från tyska Minitec).

"Svenska stoppbockar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2013, s. 8 (Notis om stoppbockar från Jeco).

Redaktionen: "[[Piko]] A-gleis med banvall." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).

Redaktionen: "Fem tvårälssorter med banvall i H0." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 43/2020 (Jämförelse mellan [[Fleischmann]] Profi, [[Piko]] A-gleis, [[Roco]] Geoline och Rocoline, [[Trix]] C-räls).

"Lång korsningsväxel från Weinert." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis).

==Tryckta referenser - rullande materiel, allmänt==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Göran Eriksson: "Helsvensk i halvnoll." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1978 (Genomgång av dittills utgivet rullande material med svensk förebild).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "I huvudet på en lokförare." Anders Johansson: i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Porträtt av Olof Levin, [[scratchbygge|scratchbyggare]] sedan 1940-talet).

"Polarexpressen från Roco." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014, s. 9 (Notis).

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Modelltåg jag vill se." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2015 (Aktuella önskningar).

Redaktionen: "Lok och vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015. 
Redaktionen: "Vagnar i verklighet och modell på YEJ/YJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.

==Tryckta referenser - dragfordon==
Ulf Carlén: "Ånglok litt L i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974 ([[Försvenskning]] av [[Rivarossi]]-lok till [[frilansa]]d [https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelföljd#Typnamn mogul]).

Peter Öhman: "Spårvagnsmodeller av mässing: Trevligt alternativ för modellbyggaren." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Recension av SS A1 från Swedtram).

"Ännu en modell efter svensk och norsk förebild." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 (Porter-diesel får NorthWestShortLine som använts på flera svenska [[industribanor]]).

Jörgen Bergfors: "[[Roco]], [[Liliput]] och [[Bemo]]: Tre [[storserietillverkare|modeller i stora serier]] granskas." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Recension av [[Roco]] SBB litt. Ee 3/3, [[Liliput]] Bad. litt. VIc och [[Bemo]] RhB litt. ABe 4/4).

Jörgen Bergfors: "Stort test av likströmslok i H0." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1987 (Test av flera då aktuella lok).

Jörgen Bergfors: "Två 'nästan svenska' växellok." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1988 (Recension av DB V65 från Hobbytrain och General Electric 44 ton från [[Bachmann]]).

[[Brandt, Krister|Krister Brandt]]: "Tåganmälan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988, s. 26 (Notis om [[Bachmann]]s 44-tonnare i H0).

Göran Axelsson: "Bygg en BHJ motorvagn." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 ([[Försvenskning]] av [[Trix]] 2469).

Erik Forss: "NBJ-dieslar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1990 (Konvertering av [[Fleischmann]] V100 till NBJ 25 & 26).

Leif Dahl: "Lok G8 1840." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips''. Stockholm: Allt om Hobby 1992 ([[Scratchbygge]]).

Lars Juhlin: "Nora Bergslags rälsbuss Yo2. Ett [[scratchbygge]] för alla och envar." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Bygge i [[metall|mässing]])

Claes Mattisson: "En amerikan i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2005 (Försvenskning av [[Bachmann]]s tenwheeler).

Claes Mattisson: "En andra amerikanare i Tiveden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (En ersättare till WNJ:s första, också byggd på [[Bachmann]]s tenwheeler men med etsdelar till en Ystad-Eslöv-amerikanare från [[Dekaler & Etsat]]).

Leif Dahl: "Littera L33 - loket som ingen ville ha." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2014 ([[Scratchbygge]] av lok som aldrig funnits).

Jocke Sannagård: "Class 66 i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Genomgång av utbudet i [[N]] och H0).

Leif Dahl: "Ångloksminnen från Dalarna förevigade i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014.

Jörgen Wetterskog: "'Die Krauss' eller m.a.o. 'Fleischmanns lilla gröna'." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 128/2014 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]]s lilla tvåaxliga tanklok).

Jocke Sannagård: "Modern svensk diesel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2015 (Recension av HCTOR litt 941 från B-models).

Lars Sjölund: "Bygge av SJ litt Pa." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 137/2016 (Korg från [[Modellproduktion]] och [[scratchbygge|scratchbyggt]] underrede).

Leif Dahl: "En fyrling i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2017 ([[Scratchbyggd]] SJ ånglok litt B4).

Joakim Sannagård: "Svensk T66 från ESU." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2018 (Recension av Rush Rail litt T66).

==Tryckta referenser - vagnar==
Tommy Bergquist: "Byggtips: Litt Qbd." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1980 ([[Konvertering]] av Kleinbahnvagnar till svensk grusvagn).

Tommy Bergquist: "Byggtips: SJ:s spårrensare litt Qce." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984 ([[Scratchbygge]]).

Claes Mattisson: "Tillverka egna underredesdetaljer i mässing." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Detaljer till [[Perl]] Co1).

Jens Dahlström: "SJ Qbd..." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning''. Stockholm: Allt om Hobby 1991 ([[Försvenskning]] av [[Fleischmann]] 5525).

Mats Björkelund: "Min modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 ([[Scratchbygge]] av SJ ångkran litt Q2).

Claes Mattisson: "Handbroms för modelltåg." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -94. Stort och smått.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993 (Skruvbromsar för godsvagnar).

Lars Juhlin: "Personvagn Co5 à la KJ." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Konvertering av två SMJ C3d-vagnar).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Bygg själv: Svensk grusvagn i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Konvertering av Fleischmannvagn till litt Qbd).

Håkan Nilsson: "California Railway & Navigation Company del 3. Vagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015.

[[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]]: "Tjänstevagnar i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2016.

==Webreferenser==
[http://www.oldmodelkits.com/blog/plastic-model-kit-history/the-ho-scale-model-railroading-revolution-of-the-1940s/ Old Model Kits: The HO Scale Model Railroading Revolution of the 1940s] (Om utvecklingen av skala H0 på den amerikanska marknaden).

[http://www.doubleogauge.com/history/history.htm Stephen Siddle: A History of 00 Gauge] (Behandlar även framväxten av H0 och konkurrensen mellan H0 och 00).

[http://www.yosemitevalleyrr.com/ Yosemite Valley Railroad] (Jack Burgess modelljärnväg med förebild från Kalifornien).
</div>
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Normalspår]]

GSG ånglok litt H3

2021-06-20T19:01:09Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
===GSG H3===
Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikförvaltningen_Göteborg–Stockholm–Gävle GSG]) anskaffa ett nytt snälltågslok av tenwheeler-typ, som gavs littera '''H3'''. Loktypen hade förhållandevis lågt axeltryck, överhettning, öppen hytt, och två invändiga cylindrar med slidstyrning av typ Walschaert eller Deeley. Sammanlagt byggdes 32 lok åt [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ], [https://sv.wikipedia.org/wiki/Dalabanan SDJ] (som alla ingick i GSG) och även åt [http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ]. Dimensioner och utförande varierade något mellan de olika bolagen. SWB försåg senare sina lok med sluten hytt (1931-36) och stora rökskärmar (1941-44).

De första loken kom till SJ i och med förstatligandet av HHJ 1942 och deras fyra lok fick littera '''A4'''. När SWB's lok övertogs 1945 gavs deras åtta H3 SJ littera '''A6''', 1947 fick även loken från HHJ detta littera. 1948 övertogs ytterligare nitton lok med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikf%C3%B6rvaltningen_G%C3%B6teborg-Dalarne-G%C3%A4vle GDG]-banorna, som också de fick littera A6. Några lok byggdes om av SJ med sluten hytt och spetsiga sotskåpsluckor. Tre lok fick en större ombyggnad med höga gångbord, ny hytt och rökskärmar typ Witte 1953-54. A6-loken hade sin sista tjänstgöring i Dalarna 1963 och slopades 1973.



===DJ H3===
Då [http://www.historiskt.nu/normalsp/dj/index.html DJ] skaffade tre '''H3'''-lok 1914-17 valde man en något större ångpanna samt att förse loken med vindklyvarhytt och spetsig sotskåpslucka. Ett lok såldes till [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] och fick littera '''P7'''. Detta lok blev det första att förstatligas 1945. De övriga kom till SJ 1948. De före detta DJ-loken fick littera '''A7'''. Två av loken försågs med rökskärmar typ Witte av SJ. Lokens sista tjänstgöring blev på f.d. HNJ och de avställdes i slutet av 1950-talet och slopades 1970.



===OKB H===
När [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] skulle köpa nya snälltågslok utgick man från '''H3'''-typen, men man ville ha samma ångpanna och löpboggier som sina [[SJ ånglok litt A|'''A'''-lok]]. Loken fick dessutom höga gångbord och sluten hytt. Två lok med detta utförande levererades 1928 och fick littera '''H'''. Sammantaget fick OKB's H-lok ett från övriga H3 högst avvikande utseende. Loken övertogs av SJ 1933 och fick littera '''OKa''', 1942 ändrat till '''A3'''. Loken var genom sin höjd begränsade i sitt användningsområde och de tjänstgjorde på Bohusbanan, i Dalarna och i Småland. De avställdes i början på 1960-talet och slopades 1970.

===KJ/SäNJ H4===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/kj/kj_jvgar.html Kalmarbanorna] skaffade två nya snälltågslok 1930 varvid man utgick från OKB's H-lok, men man försåg loken med en något mindre ångpanna och en något annorlunda tender. Loken fick littera '''H4''' på Kalmarbanorna. När SJ övertog loken 1942 fick de först littera '''A4''', vilket ändrades till '''A5''' 1943. Loken tjänstgjorde till 1962, först på hembanan och den sista tiden i Dalarna, och slopades 1970.

==Huvuddimensioner H3==
Löb: 17,41 m Hjulbas (lok och tender): 14,1 m Tjänstevikt: 56,8-59,6+34,8-36,9 ton Axeltryck: 12,1 ton Dragkraft: 7,5 Mp Sth: 90 km/h Broms: vakuum. Tryckluft Kunze-Knorr fr.o.m. 1920-talet [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: 2'C-3 Kolförråd: 4,7-5,9 ton Vattenförråd: 13,8-14,5 m3

==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ A6 1793.jpg|1000 px|SJ A6 1793.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ A6 1793 i Kalmar 1956. Källa Digitalt museum JvmKDAJ08492
|}
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_A6_1690.jpg SJ A6 1690 i Falun, f.d. SWB H3 59. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04004
 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_A7_1749.jpg SJ A7 1749, f.d. DJ H3 9, i Halmstad 1949. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA02557
 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_A3_1510.jpg SJ A3 1510, f.d. OKB, i Kalmar 1950. Foto Henrik Snell, Samlingsportalen Jvm.KBIA04558
 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/28/SJ_A5_1545.jpg SJ A5 1545, f.d. KJ 17. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08329
 

==Litt H3 i modell==
===Skala [[H0]]===
*1980 släppte Cewe import en byggsats av en litt. H3/SJ A6 i samarbete med Intermodell, avsedd för ett underrede från [[Liliput]].
*1989 släppte Metallo HB/Emtepe en [[Byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]] av en OKB H/SJ A3, katalognummer EM 3 B
*[[SMJ]] [[Byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]] med färdiga underreden
*:- BJ litt H3 (2007)
*:- SWB litt H3 (2007)
*:- GDJ litt H3 (2007)
*:- HHJ litt H3 (2007)
*:- DJ litt H3 (2011).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: SMJ A6.jpg| SMJ A6]]
|-
| class="imageCaption" | SMJ:s A6. Foto Ola Ahlström
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: SMJ A7.jpg| SMJ A7]]
|-
| class="imageCaption" | SMJ:s A7. Foto Ola Ahlström
|}

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] 
[[Svenska lok]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 
[[HNJ]] (Portalsida om HNJ) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida om SWB) 

==Tryckta referenser - förebild==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.

Ulf Diehl: "De moderniserade H3 ångloken." i ''Tåg'' nr 7/1968 (Om loken till OKB och Kalmarbanorna, ritning).

Göran Rönn: "Bergslagens skönheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1969 (Om H3, H3s, N3 och M3s).

Hans Eriksson: "Snälltågsloken av H3-typ (SJ A6)." i ''Tåg'' nr 3/1970.

Rune Ekegren, Leif Dahl & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971 (Beskrivning och ritning).

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

[[Dahlberg, Bengt|Bengt Dahlberg]]: "H3-or från Motala och Falun." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar]]!'' nr 1/1985 (Beskrivning och ritning på BJ:s och GDJ:s versioner).

Ulf Fjeld: "SJ A7 1804." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Utrdrag ur artikel i Tåg nr 2/1975).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Leif Dahl: "Allt om hobby synar: Intermodels A6 i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1980 (Snabbtitt på modellen från Cewe Import/Intermodell).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar: Litt A från Intermodel." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981 (Recension av modellen från Cewe Import/Intermodell).

Leif Dahl: "Allt om hobby synar: A3 1509-10 OKB nu här i H0!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1989 (Recension av A3-byggsatsen från Metallo HB/Emtepe).

Leif Dahl: "Innercylindrat möte." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 ([[Scratchbygge|Scratchbyggda]] A6 och A3 från Emtepe).

Redaktionen: "Ångloksbyggsats från SMJ/Dekaler & Etsat." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 96/2006, s. 18 (Notis om SMJ H3).

Bengt Nylén: "Bygge av SJ A6 1543 (HHJ 21)." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 109/2009 (Bygge av SMJ:s byggsats).

"SJ A7 i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010, s. 14 (Notis).

Claes Mattisson: "En variant av H3-loket." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 116/2011 (Bygge av SMJ:s byggsats som BJ 60).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller: H3-A6 och H3s-A8." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Beskrivning och modellbilder).

Christer Kedström: "Dalslands Järnväg litt H3 nr 9." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 133/2015 (Bygge av SMJ:s byggsats till ett DJ-lok).

Martin Göth: "'Krösaångloket' nr 51 - bygge av SJ A7 1749." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 148/2019 (Bygge av SMJ:s byggsats till ett A7-lok).

Bengt Nylén: "Mitt byggprojekt: SJ A7 1804." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Byggartikel av A7 med sluten hytt).

==Webreferenser==
[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A3&typenr=2 Svenska lok: A3]

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A5&typenr= Svenska lok: A5]

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A6&typenr= Svenska lok: A6]

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=A7&typenr= Svenska lok: A7]
</div>

[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: GSG]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]

Skala G

2021-06-20T19:00:41Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Skala G är en samlingsbenämning på ett antal olika smalspåriga skalor. Den introducerades under 60-talet av den tyska firman Lehman Grossbahn (LGB), med smalspåriga modeller i skala 1/22,5 på 45 mm spårvidd. I [http://www.morop.eu/de/normes/nem010_d.pdf NEM-normen] kallas skalan IIm. LGB, ursprungligen en leksakstillverkare med anor så långt tillbaka som till sent 1800-tal, var under många år mer eller mindre ensam herre på täppan som tillverkare i skala G. Dock har på senare år märkts ett ökat intresse för denna skala, och andra tillverkare har tillkommit, t.ex [[Bachmann]], Aristocraft m.fl.


Detta har även medfört viss spridning när det gäller skalor mm, så tillvida att de amerikanska tillverkarna anger skala 1/20,3, dock fortfarande med 45 mm spårvidd. (Denna skala benämns '''Fn3''' av NMRA) På senare år (90-talet och framåt) så har även LGB börjat tillverka modeller med normalspårig amerikansk förebild, dessa brukar då anges som skala 1/29, fortfarande med 45 mm spårvidd. Då börjar man närma sig [[skala 1]].

Eftersom tågen blir ganska stora i skala G, så öppnar sig flera möjligheter till ett annorlunda modellrallande. Den första möjligheten är att flytta ut hela eller delar av sin bana ut i trädgården (förutsätter naturligvis att man har en trädgård). En G-skalig bana kan bli ett mycket dekorativt inslag i en välskött trädgård. LGB's materiel klarar en utomhusvistelse bra, all plast är UV skyddad för att inte brytas ner av solen, lokens drivlinor är helt inkapslade, axlar och andra ståldetaljer är tillverkade av rostfritt material, rälerna är av solid mässingsprofil. En varning kan vara på sin plats här, andra fabrikat (ingen nämnd, ingen glömd) klarar vårt svenska klimat betydligt sämre än LGB.

Dock finns ett bekymmer med att ha en bana i trädgården, och det är strömupptagningen från spåret. Om man har sitt spår liggandes ute året runt, så kommer väder och vind att efter några år göra strömmatningen tämligen osäker. Det är framför allt skarvjärnen som kommer att börja glappa och oxidera. Ett alternativ kan då vara att mata ström via kablar till varje enskild spårbit, eller så gör man problemet till en möjlighet, man kör tågen på batteri.

Det kan låta som ett stort steg bakåt, under 1950- och 60-talen fanns det batteridrivna modelljärnvägar, eller kanske var det rena leksakståg, som kunde konverteras till modeller, bl.a. genom att man skaffade en transformator. Dock har batteritekniken tagit ett eller två steg framåt under de senaste femtio åren, och idag (2008) kan man enkelt stoppa in ett antal laddbara AA eller AAA celler under kåpan på ett lok i skala G. Tolv celler ger 14,4 volt, det räcker i allmänhet mycket väl, och moderna celler med en kapacitet över 2000 mAh klara lätt av att ge den ström som behövs för en hel dags trafik. Vän av ordning undrar då naturligtvis hur man manövrerar sitt batterilok, jo man kör det via radio. Samma typ av radiostyrning som används för båt, bil eller flyg. Den enklaste och billigaste radion som idag finns i handeln, är avsedd för RC-bil, och har två kanaler. En sån utrustning går utmärkt att installera i ett lok, den ena kanalen går då till fartreglaget, den andra kanalen kan användas till övriga funktioner, ljud eller liknande.

Den tredje möjligheten är att om man anlägger en trädgårdsbana med 45 mm spårvidd, så har man grunden till en livesteambana, [[live steam]] finns i många olika skalor och storlekar, men det finns en hel material tillverkad för 45 mm spårvidd.
==Wiki-artiklar om skalor==
[[Skalor för smalspår]]

==Referenser - allmänt==
"Spielwarenmesse Nürnberg." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (Notis om LGB premiär).

"Nürnberg-sensationer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1968 (Lanseringen av LGB).

"Allt om Hobby synar: Lehmann Gross-Bahn, året-om järnväg ute och inne." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1968 (Recension).

Mats Dahlström: "En titt på Bachmanns G-skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 (Presentation av Bachmanns G-skaleprogram).

[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "LGB-bana på 2x3 m!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994.

Lennart Elg: "'G' inomhus? Går med skohorn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 60/1996.

Gunnar Fristedt: "Timmerbana i 1:24." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 66/1999 (Banreportage).

Jonas Tausis: "Järnväg i din trädgård?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2000 (Olika alternativ för trädgårdsbanor).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "180 m2 tåg i trädgården." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (LGB-bana).

Hans Svensson: "En holländsk LGB-fantast i Norrland." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2009 (Stor LGB-bana utomhus).

Berth Sundström: "Gladbyggd järnvägshistoria." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2011 (LGB-bana utomhus).

Toni Canfora: "Colorado Freight Depot." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014 (Diorama i G-skala).

Jocke Sannagård: "Storskaligt smalspår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2016 (Stor inomhusbana i Fn3).

==Referenser - rullande material==
Jan Gunnarsson: "Gotlandslok som ångdriven modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1974 ([[Live-steam]] bygge i 1/20 på G-spår). 
Jan Gunnarsson: "Bygg ett ånglok del 2. Ångpannan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1974. 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974 (Ramverk och hjul). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975 (Cylinderblock). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1975 (Slidskåp). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Cylinderklädsel, slidstyrning). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 7." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1975 (Maskineri). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 8." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1975 (Gångbord, sotskåp, panndetaljer). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 9." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 10." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Gotlandsloket i mässing 11." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Armatur). 
Jan Gunnarsson: "Nu blir Gotlandsloket äntligen klart!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976.

Lennart Elg: "Bachmanns Porter testad." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 47/1991 (Recension av tvåaxligt tanklok).

Jörgen Bergfors: "Min modell." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 48/1991 ([[Scratchbygge]] av BLJ N 161 i 1/20).

Lennart Elg: "Twin Peaks Lumber #1 - timmerdragare i stor skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 57/1994 ([[Konvertering]] av [[Bachmann]]s Porter).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Bygg själv för LGB-rallare: Carlssons rälsbuss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1995 ([[Scratchbygge]] av rälsbuss).

Lennart Elg: "Timmerboggier i G-skala." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 58/1995 ([[Scratchbygge]]).

Lennart Elg: "Logging i G-skala - vad finns att köpa." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 59/1995 (Marknadsöversikt).

Ralle: "Byggtips: Radiostyr ditt LGB-lok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1999.

Kjell Jansson: "KUJ nr 2 i skala G." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 76/2001 ([[Scratchbygge]]).

Arne Larsson: "Näslandets Järnväg litt. Q93." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 ([[Frilansa]]d redskaps- och manskapsvagn).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Gör det själv-projekt skala 1/20: En jätte-falk med drag!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2008 ([[Scratchbygge|Scratchbyggt]] lok med vinsch).
</div>
[[Kategori: Skala G]]
[[Kategori: Smalspår]]
[[Kategori: Live steam]]

Faller Car System

2021-06-20T19:00:05Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> Faller Car System är ett system för att få vägfordon att köra på en modell i skala [[H0]] och [[N]]. 
==Snabb information==
I sin enklaste version så ligger det en ståltråd under vägytan och i fordonet finns: 

* Batteri
* Huvudströmbrytare
* Laddningskontakt
* DC motor med snäckväxel till bakhjulen.
* Fungerande styrning till framhjulen.

==Tidslinje==
[https://marklinstop.com/2014/07/history-of-the-faller-company/ 1987]: Första modellerna faller lanserade hade en rak magnetarm och ingen reed kontakt för att stanna vid rödljus till exempel. xxxx: Magnetarmen har en avrundning vilket gör att fordonet INTE fastnar i en järnvägsövergång och reed kontakten införs. xxxx: Faller Car System Digital lanseras. 2013: Faller Car System 3.0 lanseras, bilarna utrustas med ultraljuds sändare och rummet där modellen med vägen behöver ha minst 3st "satelliter" vilket är ultraljudsmikrofoner som plockar upp signalen från fordonet och visar på en datorskärm var just det fordonet finns. [https://www.car-system-digital.de/de/ Länk] 

==Väg==
Färdig väg från Faller är 10cm bred med tråden 2,5cm från diket, [https://www.car-system-digital.de/de/strassenbau/161670.html tråden i vägen är 0,5mm] och påminner mycket om pianotråd. Bygger man själv så går det även att använda 8cm väg, bara man ser till att fordonen inte att varandra backspeglar :-) Har även funnit att svetstråd fungerar till styrtråd bara den är magnetisk och rak (inte sticker i väg åt alla "fel" håll). Det finns även de som bygger väg med 3mm magnetband. [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=5671.msg59441#msg59441 Kurvradie ca 13 cm för vanliga lastbilar utan släp, att ha radien 19 cm för tvåfilig väg.] [https://www.car-system-digital.de/de/magazin/tag/Laser%20Street.htm Laser Street] 

==Modulstandarder==
[http://www.modulsyd.se/forum/viewtopic.php?f=43&t=782 Diskussion om modulstandard för FCS]

==Andra wikisidor om FCS==
[[Faller161772|Faller kontrollbox 161772]]

==Andra wikisidor om vägfordon==
[[Bilar till modelljärnvägen]]

==Alternativa fordonssystem==
[http://wiki.dc-car.de/index.php?title=Hauptseite DCCar DCCar] [http://www.opencarsystem.de/index.html OpenCar] [http://www.dcctrainautomation.co.uk/mccdinamocarsystem.html MMC]

==Inspiration / Referenser==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Trafikbana tåganläggningen. Körbara bilar i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990 (Presentation). 
Rutger Friberg: "Trafikbana tåganläggningen. Körbara bilar i H0 - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Svenska bilar på Fallers trafikbana." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -93. Nya byggtips.'' Stockholm: Allt om Hobby 1992.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Idéer från MiWuHa: Fungerande biltrafik på H0-banan." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 4. Fjärde modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2004.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Kör egna bilar på Fallerbanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011.

Redaktionen: "Faller Car System. Startsats med DHL-bil." i ''Modelljärnvägsmagasinet'' nr 11/2012. (Recension).

[http://www.railroad24.de/modellbahnbilder/bilder.php?id=6007 railroad24] 
Tipps zum Faller Car System [http://www.opendcc.de/modell/fallercar/fallercar_tipps.html] A.M.F.N. [http://amfn.nice.free.fr/pics/station-csf.htm] Omnibuslenkung - Halterung Wiking O 404 [http://www.fcsfm.de/Technik%202-4%20Eigenbau-Lenkungen.htm] Miniatur Wunderland Car System Equivelent [http://www.instructables.com/id/Miniatur-Wunderland-Car-System-Equivelent/step4/Charging/] Minimaler Radius bei Faller Car System Bus [http://stummiforum.de/viewtopic.php?t=92329&p=1116606] MZR "Modellbau-Zubehör-Rackel" [http://mzr-online.com/hobby/hobby.htm] Faller Model cars [http://www.gamesontrack.com/pages/webside.asp?articleGuid=164200] Faller Car System, Abzweigung, Servo, Steuerung, Mehrfach - Abzweigung [http://www.fcsfm.de/T-M-Abzweig-M.htm] Kategorie:Strassenbau [http://wiki.dc-car.de/index.php?title=Kategorie:Strassenbau] Strassenbau mit Magneten [http://www.modellautobahnen.de/allgemeine/strassen.htm] Digital Modellbahn [http://pgahtow.de/wiki/index.php?title=Car_System] An Introduction to the Faller Car System [http://modelscape.net/index.php?route=news/article&news_id=12] Faller_Car_System [https://groups.yahoo.com/neo/groups/Faller_Car_System/info] Experiments with Faller Car System [http://www.rmweb.co.uk/community/index.php?/topic/59430-experiments-with-faller-car-system/] DC-car Vs Faller Car System [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=7587.msg74881#msg74881] MMM - Dubbelspårig linjemodul med ”underjordisk” Faller Car vändslinga [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=12675.0] Installera Faller Car System på en befintlig bana [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=4742.msg47938#msg47938] Faller Car bana till min mj-anläggning " ts mj " [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=13181.msg128328#msg128328] Varför kör inte fler med Faller car? [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=5671.25] FCS [http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=15183.msg150423#msg150423] Category:Road construction [http://wiki-en.dc-car.de/index.php?title=Category:Road_construction] ''Youtube'' OpenCarSystem Operation [https://youtu.be/cnO8s1ZDNxY] Faller road building with UK model railways [https://youtu.be/kh4AlXRtGJM] how to make faller road pt1 [https://www.youtube.com/watch?v=Yq2tG7oZOH8] how to make faller road pt2 [https://www.youtube.com/watch?v=MWepy1pJnBA] Faller Car System Play Street [https://www.youtube.com/watch?v=XLAVFaTitBg] 1:87 H0 - HowTo: Wie baut man Car System PKW - How to built a car for Car system - Opencar - Part 1 [https://youtu.be/zXPAvUBdpVI?list=PLwv7u821qdaTSzsn4PJ9TXZ6-b4PziaXN] Part 2 [https://youtu.be/WdG6CahEFL8] Parkhaus für Modellautos in H0 [https://youtu.be/1-967kvujf0] 1. Faller Car System Fahrzeug mit selbstentwickeltem Decoder/CarDuino [https://youtu.be/HpajKkn7Hz8?list=PLwv7u821qdaQ_3wajbSyD-TAwhZmfVvQ_] Car System Umbau Renault Magnum Hängerzug mit Fahrgestell aus dem 3D Drucker [https://youtu.be/6p6PbN-f11k] DC05-si. dc car decoder ( décodeur ) car system [https://youtu.be/onvcoF6BkDU] 0903 DCcar in England 1 [https://youtu.be/xKMZeBw-Bfs] 2 [https://youtu.be/TtcnOlvSI9o] 3 [https://youtu.be/OQkGzYwCciQ] 4 [https://youtu.be/BINVLqQAO8k] 5 [https://youtu.be/CGWdID_ofVo] 6 [https://youtu.be/7GOLC7HhGpQ] 7 [https://youtu.be/dpn_SbFAEMo] 8 [https://youtu.be/9tyfD7EoUHQ] 9 [https://youtu.be/njOGrkDAeaQ] 10 [https://youtu.be/-I-OOkG2T8U] Faller Car System Explained (In English!) [https://youtu.be/eagvbT0tTjY]</div>
[[Kategori: Bilar]]
[[Kategori: Skala H0]]

El på modelljärnvägen

2021-06-20T18:59:37Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
En grundläggande kompetens i ellära är bra för att förstå grunderna för el i MJ-sammanhang. En enkel introduktion finns [http://sv.wikibooks.org/wiki/Ell%C3%A4ra_A här] och [http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet här].

==Allmänt om el==
En grundläggande egenskap för fungerande elektricitet är en sluten krets. För att ström ska flyta krävs det att strömkällans bägge poler är inkopplade. Är motståndet mellan polerna mycket lågt kommer stor ström att flyta (se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag Ohms lag]); man talar då om en [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kortslutning kortslutning]. För att hindra att komponenter skadas av detta finns i regel olika former av [http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4kring säkringar]. I kretsar för hushållsel gäller automatsäkringar eller porslinsisolerade smältsäkringar ("proppar"). På [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagströmssidan] kan säkringar också nyttjas. För att en krets inte ska kortslutas krävs alltså en tillräcklig resistans i kretsen, t.ex. motorn i ett MJ-lok.

Olika material leder ström i olika stor omfattning. Material som leder ström kallas [https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektrisk_ledare ledare]. Dit räknas alla [https://sv.wikipedia.org/wiki/Metall metaller] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Legering legeringar] men också kol i form av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit grafit]. Material som inte leder ström kallas [https://sv.wikipedia.org/wiki/Isolator isolatorer] och omfattar glas, porslin, plast, gummi, trä mm.

En modelljärnväg drivs med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagström], med en spänning på 10-18 volt. Dessa spänningsnivåer är i princip helt ofarliga. Historiskt sett har det funnits [[analog|analoga]] system för MJ med både växelström ([[AC]]) och likström ([[DC]]). Idag används [[digitala system]] i allt större omfattning. På en modelljärnväg måste i allmänhet strömmen ledas fram till tågen via spåret, idag finns det [[tvåräls]]- och [[treräls]]system för strömupptagning.

Vanlig hushållsel är [[AC|växelström]], med en spänning på ca 230 volt och en frekvens på ca 50 Hz. '''Denna spänning är direkt livsfarlig!''' För att den ska kunna omvandlas till hanterlig spänning för MJ-bruk (10-18 volt) behövs en transformator, vilken kan köpas i MJ-handeln. Med tanke på riskerna får ingen som saknar kunskap göra kopplingar med hushållsel. Köp alltså transformatorn.

Idag styrs modelljärvägar antingen med [[analog]] teknik, där spänningen reglerar tågens fart, eller med [[digitala system|digital teknik]], där tågen regleras med digitala styrkommandon.

==Eldragning för [[analog]] modelljärnväg==
*Grundläggande el enligt [http://www.nmra.org/beginner/wiring NMRA].
*Om grundläggande eldragning: [http://lancemindheim.com/about-us/organizing-wire/ Lance Mindheim om MJ-el]
*Om [http://www.all-model-railroading.co.uk/amr/chapter02.htm blockindelning] för analog drift.

==Eldragning för digitalbana==
Att koppla el för en [[digital]] anläggning ställer delvis andra krav än att göra det för en analog anläggning. Allan Gartner har en utmärkt hemsida om detta - läs den! [http://www.wiringfordcc.com/intro2dcc.htm Allan Gartners Wiring for DCC]. 

==Andra wiki-sidor om el==
[[AC]] 
[[DC]] 
[[Analog]] 
[[Digitala system]] 
[[Lysdioder]] 
[[Signaler med Charlieplexing]]

==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]] 
[[Ramverk]] 
[[Moduler]] 
[[Rangerspel]] 
[[Spår]] 
[[Signaler]] 
[[Kontaktledning]] 
[[Landskap]] 
[[Byggnader till modelljärnvägen]] 
[[Bilar till modelljärnvägen]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Tryckta referenser==
Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Varning för livsfarlig ledning! Läs, begrunda och förebygg själv!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Elsäkerhet för modelljärnvägar).

Jörgen Bergfors: "Så slussas strömmen säkrast." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-52/1992 (Om dubbel- respektive enkelsidig isolering för analog blockindelning).

L. Anders Wallquist: "Analoga elsystem, en fortsättning." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 ([[Analog]] koppling för att kunna köra en större bana).

==Webreferenser==
[http://www.all-model-railroading.co.uk/amr/chapter02.htm All model railroading: Chapter 2] (Om blockindelning).

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/grundlaggande-ellara/vad-ar-elektricitet Kjell & Co: Vad är elektricitet?]

[http://lancemindheim.com/about-us/organizing-wire/ Lance Mindheim: Organizing wire]

[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC]

[http://www.nmra.org/beginner/wiring NMRA.org: Wiring] (Eldragning för nybörjare).

[http://sv.wikibooks.org/wiki/Ell%C3%A4ra_A Wikibooks: Ellära A]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Grafit Wikipedia: Grafit]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Isolator Wikipedia: Isolator]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kortslutning Wikipedia: Kortslutning]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Legering Wikipedia: Legering]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Metall Wikipedia: Metall]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Ohms_lag Wikipedia: Ohms lag]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström Wikipedia: Svagström]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4kring Wikipedia: Säkring]

[http://www.wiringfordcc.com/intro2dcc.htm Wiring for DCC] (Heltäckade om eldragning för DCC).
</div>
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: El och elektronik]]

Digitalstyrning

2021-06-20T18:58:52Z

Pjoo: /* Tryckta referenser - allmänt */

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Digitalstyrning är en teknik för att styra en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. I dragfordonet (eller vid signalen, växeln etc) sitter en s.k. dekoder, som omvandlar den digitala signalen till motorstyrning, ljud och belysning mm. Varje dekoder har en adress, som systemet skickar kommandon till. Den som skall köra ett visst tåg väljer adress med sin [[körkontroll]] och kan börja köra.

==Inledning==
Fördelarna med digitaldrift är flera. Det går att kontrollera många flera funktioner i dragfordonen, det är mycket lättare att förse fordonen med ljus och ljud, dagens dekodrar medger en stor grad av anpassning till olika fordon, och eldragningen till banan kan reduceras, då antalet spårsektioner kan minskas. Därmed bortfaller också behovet att manuellt koppla ström till rätt dragfordon. Ett digitalt system är ju en rätt komplex teknologi, men på många sätt reduceras faktiskt komplexiteten för användaren vid digitaldrift.

Till nackdelarna får väl räknas kostnaden, ett system kostar någonstans från ett par till några tusenlappar, och dessutom måste varje dragfordon förses med en dekoder, som idag kostar 2-300 SEK.

Idag stödjer de flesta digitala system [[Digital Command Control|DCC]]-standarden. Det finns andra alternativ också, främst [[Märklin-Motorola|Märklin]].

==Så här funkar digitalstyrningen==
Det man i första hand diskuterar när man pratar om "Digitaltåg" är troligen det sätt (ibland kallat "protokoll") som man kontrollerar lok och funktionsdekodrar på, dvs [[DCC]] eller [[Märklin-Motorola|MM]], vi kallar detta i texten för digitalsignalen och menar då en av dessa två varianter. Men innan vi ger oss in i detaljerna så ska vi definiera några begrepp som vi använder:
* Dekoder - Mottagaren för digitalsignalen, finns i främst tre olika varianter:
*:- Lokdekoder - sitter i ett lok.
*:- Funktionsdekoder - styr växlar, signaler men kan också sitta i vagnar för att kontrollera t.ex. belysning. Kan även förekomma i lok av samma anledning om lokdekodern inte räcker till.
*:- Feedbackdekoder - känner av händelser på spåret eller hur en växel är lagd m.m. (Ber om ursäkt för svengelskan).
* Digitalenhet - En "burk" som är en del av digitalsystemet. Det kan vara en '''[[körkontroll]]''' för att köra loken, en '''centralenhet''' som är hjärnan i systemet, ett interface till en PC eller en '''booster''' som ger kraften till tågen eller någon annan del av digitalsystemet.

Som ni ser finns det två grupper av enheter, nu ska vi beskriva vad skillnaden mellan dessa är. Under tiden du läser så kan du då och då kika på bilden nedan så blir det lättare att hänga med i resonemangen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/1/DCC_bild_1b.jpg
|-
| class="imageCaption" | Digitalsystem
|}


==Digitalsignal mellan booster och dekoder==
Den digitala signalen överförs från en booster till dekodrarna via rälsen, det kan också förekomma fall då man vill ha en separat ledning till funktionsdekodrar, men i huvudsak ska man betrakta rälsen som en "sladd" mellan boostern och dekodern. Dekodrarna är i sin tur anslutna till rälsen, funktionsdekodrar med sladd och lokdekodrar via lokets strömupptagning.

Digitalsignalen kommer från en booster som är en enhet i digitalsystemet. Denna kan vara antingen inbyggd i centralenheten eller vara en helt separat enhet. Booster är ju engelska och betyder i princip förstärkare, det boostern gör är att den tar den digitala signalen som skapas i centralenheten och lägger ihop den med en kraftmatning som gör att dekodern både förstår vad den ska göra och dessutom har kraften, musklerna, att utföra jobbet att driva motorn eller tända lampor osv. Detta är viktigt:

'''Signalen som går mellan booster och dekoder är den som namnger systemet!'''

Det är denna signal som är "[[Digital Command Control|DCC]]" eller "[[Märklin-Motorola|MM]]" standard!

I klartext betyder det: när man säger ett "[[DCC]] system" så menar man att den signal som går mellan boostern och dekodern pratar "[[DCC]]". Och när man pratar om ett "[[Märklin-Motorola|MM]] system" så menar man att språket mellan booster och dekoder är "[[Märklin-Motorola|MM]]". Dessa olika språk brukar också kallas "protokoll" och är standardiserade. Dvs. ett lok som har en [[DCC]] dekoder från en tillverkare, t.ex [[Lenz]], kan alltså köras på en bana som har ett digitalsystem från en annan tillverkare, t.ex. [[Fleischmann]], så länge det är ett [[DCC]] system.

==Signaler mellan digitalenheter==
Av bilden framgår också att de olika enheterna i digitalsystemet pratar med varandra. För detta finns det numera (sedan 2016) en standard, som dock inte har fått så stort genomslag (se nedan). Däremot har två större system fått rejält fäste och dominerar marknaden. Detta gäller främst för [[DCC]] då [[Märklin-Motorola|MM]] systemet i princip styrs helt av [[Märklin]].

För [[DCC]] så har [[Lenz]] skapat ett protokoll ("språk") som enheterna kommunicerar med som heter XpressNet och ett annat system, [[LocoNet]], kommer från Digitrax i USA. Dessa två system kan inte prata med varandra och '''här finns alltså en skillnad man måste ta hänsyn till''' när man köper dina digitalenheter. I praktiken har det ingen större betydelse vilket av systemen man väljer, båda har sina ivriga förespråkare men båda klarar också att utan problem hantera en normal modelljärnväg. Men ska man göra någon åtskillnad mellan de två så kan [[LocoNet]] ha en fördel om man bygger mycket stora anläggningar som t.ex. en klubbana. [[LocoNet]] har av samma anledning också valts som standard av vissa av de modulstandarder som finns. För en normal hemmabana har det inte så stor betydelse. Till XpressNet fördel kan det å andra sidan sägas att det systemets enheter kan vara något billigare. Här är ytterligare en viktig sak att känna till:

'''Signalerna mellan digitalenheterna är vanligtvis inte standardiserad! Här måste man välja system!'''

Här kommer en liten lista över några av de större tillverkare som följer de olika systemen. Det finns fler men detta är några av de större:

* [[LocoNet|LocoNet:]] Uhlenbrock, Digitrax, [[Fleischmann]]
* XpressNet: [[Lenz]], [[Roco]], Atlas, [[Bachmann]], [[Hornby]]
* [[LCC]]: Ny standard från NMRA, som börjar få visst stöd på marknaden.

Nu har vi gått igenom hur signalerna mellan digitalsystemet och dekodern tar sig fram, och även hur enheterna i systemet håller kontakt med varandra. Nu ska vi kika lite mer i detalj hur dekodrarna fungerar.

==Om dekodrar==
Som ni säkert förstår så reagerar inte alla dekodrar på samma kommandon från digitalsystemet. De måste särskiljas på något sätt och det sker med en adress. För att ett system ska fungera måste varje dekoder ha en unik adress. Detta gör man genom att programmera dekodern med en adress. Detta sker på ett separat spår som är separerat från anläggningen, annars får alla lok på anläggningen samma adress! Man kan även programmera dekodrar med ett stort antal andra funktioner. Lite mer om de olika dekodrarna:
===Lokdekodrar===
Lokdekodrar används till att omvandla styrpulserna i digitalsignalen till motorstyrning. När föraren ställer in hastigheten på sitt [[köraggregat]] till "sitt" lok, känner dekodern av detta och styr ut motsvarande spänning till motorn. Färdriktningen bestäms också från köraggregatet; när köraggregatet anger "framåt" så rör sig loket framåt oavsett vilket håll det står på spåret (till skillnad från [[analog]]a lok för [[likström]]). Från köraggregatet kan man också ge kommandon för belysning, ljud o.s.v.

I lokdekodern kan man också ställa in acceleration, inbromsning, maxhastighet, ljusstyrka på belysning m.m. Detta sker genom programmering av olika värden i dekodern som kallas "CV", ''Configuration Variable'' eller Konfigurationsvariabel på svenska, oftast används begreppet CV även på svenska. För DCC har dessa CV genom NMRA blivit standardiserade så man kan lära sig grundprogrammeringen oavsett vilket fabrikat av dekoder man har valt. Det är dock tillåtet för respektive tillverkare att ha egna finesser i dekodern. Dessa brukar framgå av de bruksanvisningar som följer med dekodern. I alla dekodrar finns CV29 som styr grundfunktionerna i dekodern och det är ett av de viktigare CV att lära sig.

Varje lokdekoder har en standardadress som för [[DCC]] bestämd till "03". Så om du köper ett lok med inbyggd dekoder så kan du vara säker på att den har adress "03", även om du köper lösa dekodrar så har de adressen "03". Adressen kan enkelt ändras genom omprogrammering med digitalsystemet. Det finns möjligheter att ha massor med lok, de flesta system klarar att hantera över 1000 olika lokadresser, ofta upp till 10.000.

Nuförtiden finns många lok förberedda för dekodrar, det brukar framgå i kataloger med hjälp av av symboler, ibland en liten kontakt eller så står det t.ex. "NEM 651". Detta är en standard för kontaktdon på dekodrar. Har loken en "NEM-kontakt" så brukar det finnas en speciell plats för dekodern och installation innebär att lägga i dekodern och ansluta kontakten. Många lok levereras också med fabriksmonterad dekoder.

Lite äldre modeller får man bygga om till digitaldrift, det kan vara mer eller mindre svårt beroende på lokets uppbyggnad.

===Funktionsdekodrar===
Dessa dekodrar används för att styra växlar, signaler eller andra funktioner. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till Boostern så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man tex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning.

Funktionsdekdorar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar. Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder analog styrning av sina växlar och signaler m.m. Funktionsdekodrar kan dock underlätta genom att minska behovet av kabeldragning till banan, i stället för en sladd till varje växel eller signal från ställverket ansluts alla signaler och centralstyrda växlar till ett nätverk ([[DCC]]-signalen, eller [[LocoNet]] som också kan användas för att styra funktionsdekodrar).

===Feedbackdekodrar===
Dekodrar som på svenska skulle heta "Återkopplingsdekoder" eller liknande, men den engelska benämningen används flitigt även på "svenska". Dessa dekodrar används för att berätta för digitalsystemet om vad som händer på anläggningen: om ett block är upptaget, hur en växel/signal är ställd osv. Att använda [[återkoppling|feedback/återkoppling]] är ofta något man kommer fram till ganska sent, men är man intresserad av dator- eller automatstyrning av sin anläggning, eller modern ställverksteknik, så bör man ta med detta i planeringen från början. Det är ett relativt omfattande "systemarbete" som krävs för att få detta utfört på bästa sätt.

==Strömförsörjning==
Kraven på strömförsörjning är lite annorlunda för ett digitalt system än för en analog anläggning. Varje [[booster]] måste i allmänhet ha en egen, separat strömkälla. (Man brukar säga att de måste vara galvaniskt åtskilda.) Olika boostrar skiljer sig åt i hur mycket ström de kan leverera, det finns boostrar från 2 ampére (A) till 10 A på marknaden, där de största boostrarna är avsedda för utomhusdrift och stora skalor. För en mindre hembana kan det räcka med en booster på 3-5 A, men en större bana eller en modulbana i allmänhet kräver flera boostrar (se [[boostrar till modulbanor]]).

För att veta hur mycket ström en modelljärnväg kräver, måste man ha en ungefärlig uppfattning om hur mycket ström alla strömförbrukare drar. Alla dragfordon i drift drar ström, beroende av främst motorkvalitet men också lokets storlek. Moderna lok drar mycket mindre ström än gamla lok. Har fordonet ljud drar det betydligt mer ström. Stillastående dragfordon utan ljud drar en mycket liten ström, medan stillastående ljuddekodrar fortfarande drar en märkbar ström. Räkna med en strömförbrukning (i H0) från 0,1 A (litet lok utan ljud med modern motor) - 1 A (stort gammalt lok med ljud). Används digitalsystemet för annat, som växelomläggning, signaler och belysning, går det förstås åt mera ström. Denna analys används som grund för hur kraftig booster man behöver, och om det eventuellt behövs flera boostrar.

En booster brukar kräva en strömkälla på cirka 12-18V [[AC]] eller ibland [[DC]], lite olika för olika tillverkare. Därmed måste man ha en transformator som leverar detta, och som också kan leverera tillräckligt mycket ström till boostern. Kapaciteten hos en transformator mäts i voltampere (VA), vilket helt enkelt är spänningen gånger strömmen. För en booster på 3 A som skall ha 15 V blir det m.a.o. 45 VA. '''En gammal transformator för [[analog]] modelljärnvägsdrift är i allmänhet för klen!''' De brukar leverera mellan 15 och 30 VA. Har man för mycket stömförbrukare för sin booster eller transformator brukar det främst märkas i form av konstiga fel! Alltså behöver man transformatorer, en för varje booster, med '''tillräcklig effekt''' för den valda boostertypen. Dessa finna att köpa från modelljärnvägshandeln.

==Fördelar med digitalt==
Med digitalstyrning så kan man köra sina tåg helt oberoende, en gammal dröm för många tidigare modellrallare. Man kan också styra funktioner som belysning m.m. i loken helt fritt. Det öppnar hur många möjligheter som helst till datorstyrning och andra funktioner på modellerna. Digitaltekniken utvecklas och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen. Man kan utrusta modeller med ljud, digitalt kontrollerade koppel, olika typer av belysning (t.ex. hel/halvljus) osv. Det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av vändslingor, bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa handkontroller m.m. Eldragningen på en digital bana blir i allmänhet enklare! Vill man ha [[återkoppling]] krävs dock en mer omfattande eldragning. Man kan även låta en dator sköta hela trafiken och även ha ställverket i datorn, eller så bygger man upp det med digitalteknik och slipper massor med kabeldraging över hela anläggningen, alla signaler går i några få sladdar.

Möjligheterna är enorma och funktionerna som står till buds ökar ständigt! Digitalt ger oss möjligheten att göra just det vi som små alltid drömde om att göra med vår modelljärnväg. Om vi nu har nått den åldern...

==Några nackdelar med digitalstyrning?==
Det finns bara en större nackdel med digitalstyrning och det är att det initialt innebär en ganska stor kostnad, även om det går att smyga igång. En dekoder till ett lok kan man få från ca 200 kr och uppåt och de billigare [[DCC]]-systemen kan man få för strax under 2000 kr. Om man inte har en transformator går en sådan loss på 300 kr till. Om man har många lok i sin samling kan det bli ett antal tusenlappar i kostnad för att konvertera till digitalt.

En annan nackdel är att äldre lok som inte är digitalförberedda kan vara krångliga att montera in dekodrar i. Om man just ska till att köpa sina första lok däremot då är det inga problem eftersom många av de moderna loken är förberedda för digitalisering eller redan utrustade med dekoder. Men vi är övertygade om att även om dessa nackdelar kan verka nog så allvarliga för en del, så är fördelarna och möjligheterna med en digitalt styrd anläggning betydligt mer värdefulla!

==Att digitalisera sin analoga bana.==
Moderna multidekodrar klarar av både likström och växelström och känner av vilken sort som är i spåret. Man kan köpa dekodrar i den takt man vill och har råd och sedan när man tycker att nu skall jag digitalisera så köper man en digitalstyrning.

Så länge man kör digitala lok på en analog bana bör man tänka på följande:
* Ta bort eventuella elektroniska "kickstartare" av typ Relco eller Gaugemaster HF, de kan förstöra dekodrar.
* Vid tre-räls: var försiktig med riktningsändringar, alla dekodrar klarar inte den strömpulsen.
Strömdragningen vid digitaldrift kan behöva ändras, lite beroende på hur många boostrar som används. Se vidare [[El på modelljärnvägen#Eldragning för digitalbana|el på modelljärnvägen]].

==Sammanfattning==
Det är mycket troligt att man förr eller senare kommer att överväga en digitalisering av sin modelljärnväg, även om man är inbiten "analograllare". Ska man börja med MJ helt från början så finns ingen anledning att inte välja digitalt.

Digitalstyrning är dagens och framtidens sätt att kontrollera sin modelljärnväg, den är definitivt här för att stanna. Fler och fler tillverkare erbjuder numera lok med dekoder installerad direkt från början. Även om man inte har tänkt sig att ha digital styrning av banan, eller kanske bara av lok men inte växlar och signaler, så bör man ta sig en funderare så man förbereder bygget för att en dag i framtiden kunna digitalisera sin anläggning!

Vi hoppas denna lilla guidning genom digitaltågen har gett dig lite nyttig information. Har du fler frågor så kan du vända dig till expertisen på [http://www.svensktmjforum.se/ forumet] .

==Teknisk lösning==
Den elektriska lösningen består av en konstant likspänning som moduleras genom polvändning för att koda den digitala signalen. På så vis fås en fyrkantsvåg, som alltså liknar en växelspänning. Ettor och nollor bestäms genom längden på vågen. I t.ex . [[DCC]] -systemet är en 1:a är en dubbel polvändning där varje halva är 58 µs, en 0:a är en dubbel polvändning där varje halva är 95 µs eller längre.

==Förhistoria==
Före digitala styrsystem fanns det '''analoga''' system för "command control" eller "flertågssystem". Dessa har olika kanaler, vilket helt enkelt handlar om olika signalfrekvenser i spåret - ungefär som på en radio. Det första systemet som lanserades var General Electrics "Astrac", som lanserades i USA 1963. Systemet hade fem kanaler, så fem lok kunde användas. En mottagare var 38 x 29 x 19 mm, så det var nog endast aktuellt att montera dem i stora, amerikanska [[H0]]-lok. I [[skala 0]] var det förstås enklare.

Andra analoga system har funnits, på 1970- och 80-talet kunde man t.ex. skaffa "Onboard" från Keller Engineering. Detta system hade 20 kanaler, då fick man dessutom ljud också. Ett annat analogt system är Dynatrol från 1980, som hade 18 kanaler.

Någon standard för analoga system har inte funnits, utan alla system var tillverkarspecifika. I allmänhet var det exklusiva system som enbart användes av ett fåtal MJ-byggare, främst i USA.

==Historik==
De första digitala systemen lanserades kring 1980, då flera system lanserades ungefär samtidigt. De två första systemen verkar ha varit Zimo och Hornby Zero 1.

Zimo lanserade sitt första digitala system 1979 under beteckningen "flertågssystem". Detta system medgav 99 olika fordon, och därmed visade det på den digitala teknikens potential. Zimo övergick till [[DCC]]-formatet 1996.

Hornby Zero 1 lanserades i början på 1980-talet. Det kunde hantera 16 lok, och hade i övrigt ungefär samma funktionalitet som de analoga systemen. Detta system finns inte längre på marknaden, Hornby har istället ett relativt nytt (2007) [[DCC]]-system.

Märklins första [[Märklin-Motorola|system]] lanserades 1984 och kunde hantera 80 lokadresser. Märklins flertågssystem finns fortfarande på marknaden i en utvecklad version.

Bernd Lenz kom in i marknaden som underleverantör av systemlösningar till [[Arnold]] och [[Märklin]]. När NMRA bestämde sig för att initiera en standard, valde man att utgå från [[Lenz]] lösning. [[Lenz]] rättighter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev [[DCC]]-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

NMRA lanserade en ny standard för digitalstyrning av signaler och växlar mm. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.

==Andra wiki-sidor om digitalstyrning mm.==
[[DCC]] 
[[DCC-signalen]] 
[[LCC]] 
[[LocoNet]] 
[[Märklin-Motorola]] 
[[Selectrix]] 
[[Återkoppling]] 
[[Boostrar till modulbanor]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Andra wiki-sidor om el==
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Analog]] 
[[Likström]] 
[[Växelström]]

==Tryckta referenser - allmänt==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997.

Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Trimma digitalloket - en resa in i lokdekodern." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Dekoderprogrammering med datorn).

==Tryckta referenser - aktuella produkter==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Superdekodern från Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).

Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

Niclas Westerlund & Tomas Lannestedt: "IoT - Internet of Trains. Del 2: kommunikationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Beskrivning av nya sätt att kommunicera mellan digitala enheter på anläggningen).

==Tryckta referenser - äldre==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Flertågssystem från Salota." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).

Torgny Palm & Lars Granler: "Flertågssystem i översikt: Det nya sättet att köra tågen!" i ''järnvägar!'' nr 4/1985 (Då aktuell marknadsöversikt över flertågssystem, digitala som analoga).

Gunnar Tufvesson: "Allt om hobby synar: Märklin digital - den ideala flertågsstyrningen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Allt om hobby synar: FMZ Fleischmann digital. Ett flertågssystem för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1988 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Hembyggt digitalsystem för fasta funktionsdekodrar). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989. 

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Hitta rätt i digitaldjungeln." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Översikt över digitala system "före DCC").

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Recension av [[Lenz]] första system under eget namn).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension).

==Webreferenser==
[https://dccwiki.com/DCC_History DCCwiki: DCC History]

[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Om kondensatorer för att förbättra gången på digitaliserade lok)

[https://modellbahn.mahrer.net/technisches/zentralen/ modellbahn.mahrer.net: Zentralen-Liste] (Lista över ett de flesta digitalcentraler som funnits).

[https://www.nmra.org/lcc NMRA.org: Layout Command Control (LCC)] (Beskrivning av den nya standarden för kommunikation mellan komponenter på anläggningen).

[http://en.wikipedia.org/wiki/Hornby_Railways#Zero_1 Wikipedia: Hornby Zero 1]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rklin_Digital Wikipedia: Märklin Digital]
</div>
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Utformning]]

Digitalstyrning

2021-06-20T18:58:28Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
Digitalstyrning är en teknik för att styra en modelljärnväg så att ett eller flera lok och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. I dragfordonet (eller vid signalen, växeln etc) sitter en s.k. dekoder, som omvandlar den digitala signalen till motorstyrning, ljud och belysning mm. Varje dekoder har en adress, som systemet skickar kommandon till. Den som skall köra ett visst tåg väljer adress med sin [[körkontroll]] och kan börja köra.

==Inledning==
Fördelarna med digitaldrift är flera. Det går att kontrollera många flera funktioner i dragfordonen, det är mycket lättare att förse fordonen med ljus och ljud, dagens dekodrar medger en stor grad av anpassning till olika fordon, och eldragningen till banan kan reduceras, då antalet spårsektioner kan minskas. Därmed bortfaller också behovet att manuellt koppla ström till rätt dragfordon. Ett digitalt system är ju en rätt komplex teknologi, men på många sätt reduceras faktiskt komplexiteten för användaren vid digitaldrift.

Till nackdelarna får väl räknas kostnaden, ett system kostar någonstans från ett par till några tusenlappar, och dessutom måste varje dragfordon förses med en dekoder, som idag kostar 2-300 SEK.

Idag stödjer de flesta digitala system [[Digital Command Control|DCC]]-standarden. Det finns andra alternativ också, främst [[Märklin-Motorola|Märklin]].

==Så här funkar digitalstyrningen==
Det man i första hand diskuterar när man pratar om "Digitaltåg" är troligen det sätt (ibland kallat "protokoll") som man kontrollerar lok och funktionsdekodrar på, dvs [[DCC]] eller [[Märklin-Motorola|MM]], vi kallar detta i texten för digitalsignalen och menar då en av dessa två varianter. Men innan vi ger oss in i detaljerna så ska vi definiera några begrepp som vi använder:
* Dekoder - Mottagaren för digitalsignalen, finns i främst tre olika varianter:
*:- Lokdekoder - sitter i ett lok.
*:- Funktionsdekoder - styr växlar, signaler men kan också sitta i vagnar för att kontrollera t.ex. belysning. Kan även förekomma i lok av samma anledning om lokdekodern inte räcker till.
*:- Feedbackdekoder - känner av händelser på spåret eller hur en växel är lagd m.m. (Ber om ursäkt för svengelskan).
* Digitalenhet - En "burk" som är en del av digitalsystemet. Det kan vara en '''[[körkontroll]]''' för att köra loken, en '''centralenhet''' som är hjärnan i systemet, ett interface till en PC eller en '''booster''' som ger kraften till tågen eller någon annan del av digitalsystemet.

Som ni ser finns det två grupper av enheter, nu ska vi beskriva vad skillnaden mellan dessa är. Under tiden du läser så kan du då och då kika på bilden nedan så blir det lättare att hänga med i resonemangen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/1/DCC_bild_1b.jpg
|-
| class="imageCaption" | Digitalsystem
|}


==Digitalsignal mellan booster och dekoder==
Den digitala signalen överförs från en booster till dekodrarna via rälsen, det kan också förekomma fall då man vill ha en separat ledning till funktionsdekodrar, men i huvudsak ska man betrakta rälsen som en "sladd" mellan boostern och dekodern. Dekodrarna är i sin tur anslutna till rälsen, funktionsdekodrar med sladd och lokdekodrar via lokets strömupptagning.

Digitalsignalen kommer från en booster som är en enhet i digitalsystemet. Denna kan vara antingen inbyggd i centralenheten eller vara en helt separat enhet. Booster är ju engelska och betyder i princip förstärkare, det boostern gör är att den tar den digitala signalen som skapas i centralenheten och lägger ihop den med en kraftmatning som gör att dekodern både förstår vad den ska göra och dessutom har kraften, musklerna, att utföra jobbet att driva motorn eller tända lampor osv. Detta är viktigt:

'''Signalen som går mellan booster och dekoder är den som namnger systemet!'''

Det är denna signal som är "[[Digital Command Control|DCC]]" eller "[[Märklin-Motorola|MM]]" standard!

I klartext betyder det: när man säger ett "[[DCC]] system" så menar man att den signal som går mellan boostern och dekodern pratar "[[DCC]]". Och när man pratar om ett "[[Märklin-Motorola|MM]] system" så menar man att språket mellan booster och dekoder är "[[Märklin-Motorola|MM]]". Dessa olika språk brukar också kallas "protokoll" och är standardiserade. Dvs. ett lok som har en [[DCC]] dekoder från en tillverkare, t.ex [[Lenz]], kan alltså köras på en bana som har ett digitalsystem från en annan tillverkare, t.ex. [[Fleischmann]], så länge det är ett [[DCC]] system.

==Signaler mellan digitalenheter==
Av bilden framgår också att de olika enheterna i digitalsystemet pratar med varandra. För detta finns det numera (sedan 2016) en standard, som dock inte har fått så stort genomslag (se nedan). Däremot har två större system fått rejält fäste och dominerar marknaden. Detta gäller främst för [[DCC]] då [[Märklin-Motorola|MM]] systemet i princip styrs helt av [[Märklin]].

För [[DCC]] så har [[Lenz]] skapat ett protokoll ("språk") som enheterna kommunicerar med som heter XpressNet och ett annat system, [[LocoNet]], kommer från Digitrax i USA. Dessa två system kan inte prata med varandra och '''här finns alltså en skillnad man måste ta hänsyn till''' när man köper dina digitalenheter. I praktiken har det ingen större betydelse vilket av systemen man väljer, båda har sina ivriga förespråkare men båda klarar också att utan problem hantera en normal modelljärnväg. Men ska man göra någon åtskillnad mellan de två så kan [[LocoNet]] ha en fördel om man bygger mycket stora anläggningar som t.ex. en klubbana. [[LocoNet]] har av samma anledning också valts som standard av vissa av de modulstandarder som finns. För en normal hemmabana har det inte så stor betydelse. Till XpressNet fördel kan det å andra sidan sägas att det systemets enheter kan vara något billigare. Här är ytterligare en viktig sak att känna till:

'''Signalerna mellan digitalenheterna är vanligtvis inte standardiserad! Här måste man välja system!'''

Här kommer en liten lista över några av de större tillverkare som följer de olika systemen. Det finns fler men detta är några av de större:

* [[LocoNet|LocoNet:]] Uhlenbrock, Digitrax, [[Fleischmann]]
* XpressNet: [[Lenz]], [[Roco]], Atlas, [[Bachmann]], [[Hornby]]
* [[LCC]]: Ny standard från NMRA, som börjar få visst stöd på marknaden.

Nu har vi gått igenom hur signalerna mellan digitalsystemet och dekodern tar sig fram, och även hur enheterna i systemet håller kontakt med varandra. Nu ska vi kika lite mer i detalj hur dekodrarna fungerar.

==Om dekodrar==
Som ni säkert förstår så reagerar inte alla dekodrar på samma kommandon från digitalsystemet. De måste särskiljas på något sätt och det sker med en adress. För att ett system ska fungera måste varje dekoder ha en unik adress. Detta gör man genom att programmera dekodern med en adress. Detta sker på ett separat spår som är separerat från anläggningen, annars får alla lok på anläggningen samma adress! Man kan även programmera dekodrar med ett stort antal andra funktioner. Lite mer om de olika dekodrarna:
===Lokdekodrar===
Lokdekodrar används till att omvandla styrpulserna i digitalsignalen till motorstyrning. När föraren ställer in hastigheten på sitt [[köraggregat]] till "sitt" lok, känner dekodern av detta och styr ut motsvarande spänning till motorn. Färdriktningen bestäms också från köraggregatet; när köraggregatet anger "framåt" så rör sig loket framåt oavsett vilket håll det står på spåret (till skillnad från [[analog]]a lok för [[likström]]). Från köraggregatet kan man också ge kommandon för belysning, ljud o.s.v.

I lokdekodern kan man också ställa in acceleration, inbromsning, maxhastighet, ljusstyrka på belysning m.m. Detta sker genom programmering av olika värden i dekodern som kallas "CV", ''Configuration Variable'' eller Konfigurationsvariabel på svenska, oftast används begreppet CV även på svenska. För DCC har dessa CV genom NMRA blivit standardiserade så man kan lära sig grundprogrammeringen oavsett vilket fabrikat av dekoder man har valt. Det är dock tillåtet för respektive tillverkare att ha egna finesser i dekodern. Dessa brukar framgå av de bruksanvisningar som följer med dekodern. I alla dekodrar finns CV29 som styr grundfunktionerna i dekodern och det är ett av de viktigare CV att lära sig.

Varje lokdekoder har en standardadress som för [[DCC]] bestämd till "03". Så om du köper ett lok med inbyggd dekoder så kan du vara säker på att den har adress "03", även om du köper lösa dekodrar så har de adressen "03". Adressen kan enkelt ändras genom omprogrammering med digitalsystemet. Det finns möjligheter att ha massor med lok, de flesta system klarar att hantera över 1000 olika lokadresser, ofta upp till 10.000.

Nuförtiden finns många lok förberedda för dekodrar, det brukar framgå i kataloger med hjälp av av symboler, ibland en liten kontakt eller så står det t.ex. "NEM 651". Detta är en standard för kontaktdon på dekodrar. Har loken en "NEM-kontakt" så brukar det finnas en speciell plats för dekodern och installation innebär att lägga i dekodern och ansluta kontakten. Många lok levereras också med fabriksmonterad dekoder.

Lite äldre modeller får man bygga om till digitaldrift, det kan vara mer eller mindre svårt beroende på lokets uppbyggnad.

===Funktionsdekodrar===
Dessa dekodrar används för att styra växlar, signaler eller andra funktioner. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till Boostern så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man tex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning.

Funktionsdekdorar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar. Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder analog styrning av sina växlar och signaler m.m. Funktionsdekodrar kan dock underlätta genom att minska behovet av kabeldragning till banan, i stället för en sladd till varje växel eller signal från ställverket ansluts alla signaler och centralstyrda växlar till ett nätverk ([[DCC]]-signalen, eller [[LocoNet]] som också kan användas för att styra funktionsdekodrar).

===Feedbackdekodrar===
Dekodrar som på svenska skulle heta "Återkopplingsdekoder" eller liknande, men den engelska benämningen används flitigt även på "svenska". Dessa dekodrar används för att berätta för digitalsystemet om vad som händer på anläggningen: om ett block är upptaget, hur en växel/signal är ställd osv. Att använda [[återkoppling|feedback/återkoppling]] är ofta något man kommer fram till ganska sent, men är man intresserad av dator- eller automatstyrning av sin anläggning, eller modern ställverksteknik, så bör man ta med detta i planeringen från början. Det är ett relativt omfattande "systemarbete" som krävs för att få detta utfört på bästa sätt.

==Strömförsörjning==
Kraven på strömförsörjning är lite annorlunda för ett digitalt system än för en analog anläggning. Varje [[booster]] måste i allmänhet ha en egen, separat strömkälla. (Man brukar säga att de måste vara galvaniskt åtskilda.) Olika boostrar skiljer sig åt i hur mycket ström de kan leverera, det finns boostrar från 2 ampére (A) till 10 A på marknaden, där de största boostrarna är avsedda för utomhusdrift och stora skalor. För en mindre hembana kan det räcka med en booster på 3-5 A, men en större bana eller en modulbana i allmänhet kräver flera boostrar (se [[boostrar till modulbanor]]).

För att veta hur mycket ström en modelljärnväg kräver, måste man ha en ungefärlig uppfattning om hur mycket ström alla strömförbrukare drar. Alla dragfordon i drift drar ström, beroende av främst motorkvalitet men också lokets storlek. Moderna lok drar mycket mindre ström än gamla lok. Har fordonet ljud drar det betydligt mer ström. Stillastående dragfordon utan ljud drar en mycket liten ström, medan stillastående ljuddekodrar fortfarande drar en märkbar ström. Räkna med en strömförbrukning (i H0) från 0,1 A (litet lok utan ljud med modern motor) - 1 A (stort gammalt lok med ljud). Används digitalsystemet för annat, som växelomläggning, signaler och belysning, går det förstås åt mera ström. Denna analys används som grund för hur kraftig booster man behöver, och om det eventuellt behövs flera boostrar.

En booster brukar kräva en strömkälla på cirka 12-18V [[AC]] eller ibland [[DC]], lite olika för olika tillverkare. Därmed måste man ha en transformator som leverar detta, och som också kan leverera tillräckligt mycket ström till boostern. Kapaciteten hos en transformator mäts i voltampere (VA), vilket helt enkelt är spänningen gånger strömmen. För en booster på 3 A som skall ha 15 V blir det m.a.o. 45 VA. '''En gammal transformator för [[analog]] modelljärnvägsdrift är i allmänhet för klen!''' De brukar leverera mellan 15 och 30 VA. Har man för mycket stömförbrukare för sin booster eller transformator brukar det främst märkas i form av konstiga fel! Alltså behöver man transformatorer, en för varje booster, med '''tillräcklig effekt''' för den valda boostertypen. Dessa finna att köpa från modelljärnvägshandeln.

==Fördelar med digitalt==
Med digitalstyrning så kan man köra sina tåg helt oberoende, en gammal dröm för många tidigare modellrallare. Man kan också styra funktioner som belysning m.m. i loken helt fritt. Det öppnar hur många möjligheter som helst till datorstyrning och andra funktioner på modellerna. Digitaltekniken utvecklas och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen. Man kan utrusta modeller med ljud, digitalt kontrollerade koppel, olika typer av belysning (t.ex. hel/halvljus) osv. Det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av vändslingor, bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa handkontroller m.m. Eldragningen på en digital bana blir i allmänhet enklare! Vill man ha [[återkoppling]] krävs dock en mer omfattande eldragning. Man kan även låta en dator sköta hela trafiken och även ha ställverket i datorn, eller så bygger man upp det med digitalteknik och slipper massor med kabeldraging över hela anläggningen, alla signaler går i några få sladdar.

Möjligheterna är enorma och funktionerna som står till buds ökar ständigt! Digitalt ger oss möjligheten att göra just det vi som små alltid drömde om att göra med vår modelljärnväg. Om vi nu har nått den åldern...

==Några nackdelar med digitalstyrning?==
Det finns bara en större nackdel med digitalstyrning och det är att det initialt innebär en ganska stor kostnad, även om det går att smyga igång. En dekoder till ett lok kan man få från ca 200 kr och uppåt och de billigare [[DCC]]-systemen kan man få för strax under 2000 kr. Om man inte har en transformator går en sådan loss på 300 kr till. Om man har många lok i sin samling kan det bli ett antal tusenlappar i kostnad för att konvertera till digitalt.

En annan nackdel är att äldre lok som inte är digitalförberedda kan vara krångliga att montera in dekodrar i. Om man just ska till att köpa sina första lok däremot då är det inga problem eftersom många av de moderna loken är förberedda för digitalisering eller redan utrustade med dekoder. Men vi är övertygade om att även om dessa nackdelar kan verka nog så allvarliga för en del, så är fördelarna och möjligheterna med en digitalt styrd anläggning betydligt mer värdefulla!

==Att digitalisera sin analoga bana.==
Moderna multidekodrar klarar av både likström och växelström och känner av vilken sort som är i spåret. Man kan köpa dekodrar i den takt man vill och har råd och sedan när man tycker att nu skall jag digitalisera så köper man en digitalstyrning.

Så länge man kör digitala lok på en analog bana bör man tänka på följande:
* Ta bort eventuella elektroniska "kickstartare" av typ Relco eller Gaugemaster HF, de kan förstöra dekodrar.
* Vid tre-räls: var försiktig med riktningsändringar, alla dekodrar klarar inte den strömpulsen.
Strömdragningen vid digitaldrift kan behöva ändras, lite beroende på hur många boostrar som används. Se vidare [[El på modelljärnvägen#Eldragning för digitalbana|el på modelljärnvägen]].

==Sammanfattning==
Det är mycket troligt att man förr eller senare kommer att överväga en digitalisering av sin modelljärnväg, även om man är inbiten "analograllare". Ska man börja med MJ helt från början så finns ingen anledning att inte välja digitalt.

Digitalstyrning är dagens och framtidens sätt att kontrollera sin modelljärnväg, den är definitivt här för att stanna. Fler och fler tillverkare erbjuder numera lok med dekoder installerad direkt från början. Även om man inte har tänkt sig att ha digital styrning av banan, eller kanske bara av lok men inte växlar och signaler, så bör man ta sig en funderare så man förbereder bygget för att en dag i framtiden kunna digitalisera sin anläggning!

Vi hoppas denna lilla guidning genom digitaltågen har gett dig lite nyttig information. Har du fler frågor så kan du vända dig till expertisen på [http://www.svensktmjforum.se/ forumet] .

==Teknisk lösning==
Den elektriska lösningen består av en konstant likspänning som moduleras genom polvändning för att koda den digitala signalen. På så vis fås en fyrkantsvåg, som alltså liknar en växelspänning. Ettor och nollor bestäms genom längden på vågen. I t.ex . [[DCC]] -systemet är en 1:a är en dubbel polvändning där varje halva är 58 µs, en 0:a är en dubbel polvändning där varje halva är 95 µs eller längre.

==Förhistoria==
Före digitala styrsystem fanns det '''analoga''' system för "command control" eller "flertågssystem". Dessa har olika kanaler, vilket helt enkelt handlar om olika signalfrekvenser i spåret - ungefär som på en radio. Det första systemet som lanserades var General Electrics "Astrac", som lanserades i USA 1963. Systemet hade fem kanaler, så fem lok kunde användas. En mottagare var 38 x 29 x 19 mm, så det var nog endast aktuellt att montera dem i stora, amerikanska [[H0]]-lok. I [[skala 0]] var det förstås enklare.

Andra analoga system har funnits, på 1970- och 80-talet kunde man t.ex. skaffa "Onboard" från Keller Engineering. Detta system hade 20 kanaler, då fick man dessutom ljud också. Ett annat analogt system är Dynatrol från 1980, som hade 18 kanaler.

Någon standard för analoga system har inte funnits, utan alla system var tillverkarspecifika. I allmänhet var det exklusiva system som enbart användes av ett fåtal MJ-byggare, främst i USA.

==Historik==
De första digitala systemen lanserades kring 1980, då flera system lanserades ungefär samtidigt. De två första systemen verkar ha varit Zimo och Hornby Zero 1.

Zimo lanserade sitt första digitala system 1979 under beteckningen "flertågssystem". Detta system medgav 99 olika fordon, och därmed visade det på den digitala teknikens potential. Zimo övergick till [[DCC]]-formatet 1996.

Hornby Zero 1 lanserades i början på 1980-talet. Det kunde hantera 16 lok, och hade i övrigt ungefär samma funktionalitet som de analoga systemen. Detta system finns inte längre på marknaden, Hornby har istället ett relativt nytt (2007) [[DCC]]-system.

Märklins första [[Märklin-Motorola|system]] lanserades 1984 och kunde hantera 80 lokadresser. Märklins flertågssystem finns fortfarande på marknaden i en utvecklad version.

Bernd Lenz kom in i marknaden som underleverantör av systemlösningar till [[Arnold]] och [[Märklin]]. När NMRA bestämde sig för att initiera en standard, valde man att utgå från [[Lenz]] lösning. [[Lenz]] rättighter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev [[DCC]]-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

NMRA lanserade en ny standard för digitalstyrning av signaler och växlar mm. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.

==Andra wiki-sidor om digitalstyrning mm.==
[[DCC]] 
[[DCC-signalen]] 
[[LCC]] 
[[LocoNet]] 
[[Märklin-Motorola]] 
[[Selectrix]] 
[[Återkoppling]] 
[[Boostrar till modulbanor]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Andra wiki-sidor om el==
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Analog]] 
[[Likström]] 
[[Växelström]]

==Tryckta referenser - allmänt==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997.

Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Trimma digitalloket - en resa in i lokdekodern." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olf|Lars Olov Karlsson]] (red.): ''Allt om modelltåg 8. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om hobby 2008 (Dekoderprogrammering med datorn).

==Tryckta referenser - aktuella produkter==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Superdekodern från Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).

Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

Niclas Westerlund & Tomas Lannestedt: "IoT - Internet of Trains. Del 2: kommunikationen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 37/2019 (Beskrivning av nya sätt att kommunicera mellan digitala enheter på anläggningen).

==Tryckta referenser - äldre==
[[Jangö, Jan|Jan Jangö]]: "Flertågssystem från Salota." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).

Torgny Palm & Lars Granler: "Flertågssystem i översikt: Det nya sättet att köra tågen!" i ''järnvägar!'' nr 4/1985 (Då aktuell marknadsöversikt över flertågssystem, digitala som analoga).

Gunnar Tufvesson: "Allt om hobby synar: Märklin digital - den ideala flertågsstyrningen?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1988 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Allt om hobby synar: FMZ Fleischmann digital. Ett flertågssystem för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1988 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 1." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Hembyggt digitalsystem för fasta funktionsdekodrar). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1988. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 4." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1989. 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Multiplexsystem för mj - del 6." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1989. 

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av [[Arnold]]s första system). 
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitaltekniken tågar in i skala N. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1990.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Hitta rätt i digitaldjungeln." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Översikt över digitala system "före DCC").

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Recension av [[Lenz]] första system under eget namn).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension).

==Webreferenser==
[https://dccwiki.com/DCC_History DCCwiki: DCC History]

[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Om kondensatorer för att förbättra gången på digitaliserade lok)

[https://modellbahn.mahrer.net/technisches/zentralen/ modellbahn.mahrer.net: Zentralen-Liste] (Lista över ett de flesta digitalcentraler som funnits).

[https://www.nmra.org/lcc NMRA.org: Layout Command Control (LCC)] (Beskrivning av den nya standarden för kommunikation mellan komponenter på anläggningen).

[http://en.wikipedia.org/wiki/Hornby_Railways#Zero_1 Wikipedia: Hornby Zero 1]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rklin_Digital Wikipedia: Märklin Digital]
</div>
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Utformning]]

Digital Command Control

2021-06-20T18:56:54Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
'''Digital Command Control''' (DCC) är en standard för att styra en [[modelljärnväg]] så att ett eller flera [[lok]] och tillbehör kan manövreras var för sig på en och samma strömkrets. DCC har antagits av både [[NMRA]] och [[Morop#NEM|NEM]].

==Inledning==
DCC är den vanligaste tekniken för [[Digitala system|digitalstyrning]] som finns på marknaden idag. Den dominerar marknaden för [[2R|2-räls]] modelltåg i alla skalor ([[H0]], [[N]], [[G]] etc) och används även av ett fåtal inom [[3R|3-räls]]rallande ([[Märklin]]).

[[DCC-signalen]] som går från digitalcentralen till dekodrarna är en fyrkants-växelström, den innehåller båda kraft och datainformation.

DCC har endast standardiserat protokollet från centralen till dekodrarna. Därför finns det bland DCC-tillverkarna flera olika standarder för att koppla in [[körhandtag]] ([[LocoNet]], Xpressnet m fl) och [[återkoppling|återkopplingsmoduler]] ([[LocoNet]], [[Lenz]], Märklin s88 m fl).

Det finns också en ny (2016) standard för kommunikation mellan enheter i digitalsystemet ([https://www.nmra.org/lcc Layout Command Control], [[LCC]]). [[LCC]] har än så länge begränsat stöd bland tillverkare, men 2020 lanserades ett nytt företag i Sverige som bl.a. säljer komponenter för LCC, [https://digira.se Digira AB].

==Hur börja med DCC==
Har man ett fordon med en DCC-[[dekoder]], behöver man en [[körkontroll]], en [[centralenhet]] och en [[booster]] för att komma igång. För många system ingår en eller flera av dessa funktioner i samma burk. Om inte boostern har väldigt låg kapacitet, behövs det sannolikt en ny, större [[Digitala system#Strömförsörjning|trafo]] också.

Det finns ett antal större tillverkare av DCC-system. Många använder antingen [[LocoNet]] eller XpressNet som [[Digitala system#Signaler mellan digitalenheter|systembuss]]. Vissa system supportar bägge lösningarna och några system har helt egna lösningar. När man skaffar sitt första system är det bra att veta vilken systembuss som ingår, den kommer nämligen att styra fortsatt utbyggnad av systemet.

Det finns några instegspaket för DCC idag, som är tänkta som en prisvärd start. Då får man förstås lite mindre funktionalitet än på ett fullskaligt system. Är man intresserad av de övriga delarna, kan en digital [[startsats]] inklusive [[spår]], [[lok]] och [[vagnar]] vara en bra start. Då får man "allt", och priserna är mycket konkurrenskraftiga.

Läs mera om [[digitala system]] i allmänhet.

==Tillverkare - system==
Flera specialiserade tillverkare av system finns: 

* Digikeijs (XpressNet & [[LocoNet]])
* Digitrax ([[LocoNet]])
* [[ESU]] (ECOSLink)
* [[Lenz]] (XpressNet)
* [[Roco]] (XpressNet & [[LocoNet]])
* [[Piko]] ([[LocoNet]])
* Uhlenbrock ([[LocoNet]])
* Zimo (CAN-buss).

==Tillverkare - dekodrar==

* CT Electronics
* Digitrax
* ESU
* Kühn
* [[Lenz]]
* [[Roco]]
* Soundtraxx
* Uhlenbrock
* Zimo

==Historik==
[[Digitalstyrning]] av modelljärnvägar hade funnits i drygt tio år när NMRA bestämde sig för att initiera en standard. NMRA valde att utgå från [[Lenz]] lösning. Lenz rättighter överläts 1994 till NMRA för att möjliggöra detta, vilket alltså blev [[DCC]]-standarden. Detta har inneburit en stor förbättring för användarna på flera sätt. För det första kan man skaffa dekodrar från flera tillverkare, oberoende av vilket bassystem man har. Dessutom är man inte beroende av en tillverkare kan försvinna från marknaden (detta har drabbat användare av äldre system). Standardiseringen har också inneburit en ökad innovationsnivå, nu finns det mindre och bättre dekodrar, och fordon med ljud är på frammarch på ett tidigare helt okänt sätt.

NMRA lanserade en ny standard för digitalstyrning av signaler och växlar mm. 2016, kallad Layout Command Control ([[LCC]]), som nu börjar få visst genomslag på marknaden.

==Andra wiki-sidor om digitalstyrning==
[[Digitala system]] 
[[DCC-signalen]] 
[[LCC]] 
[[LocoNet]] 
[[Lenz]] 
[[Märklin-Motorola]] 
[[Selectrix]] 
[[Återkoppling]] 
[[Boostrar till modulbanor]]

==Andra wiki-sidor om el==
[[El på modelljärnvägen]] 
[[Analog]] 
[[Likström]] 
[[Växelström]]

==Tryckta referenser - allmänt==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Möt MJ-profilen Bernd Lenz. Digitalvärldens doldis." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997.

Otto Berg von Linde: "Från analog till digital drift." i Folke Westling (red.): ''Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000 (Beskrivning av digitaliseringen av SMJ).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax - USA:s största DCC-tillverkare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2004 (Reportage).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Bakom kulisserna hos Zimo." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (Reportage).

==Tryckta referenser - system==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för 2R-digitalrallare: Vi testar Digital Plus." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Recension av [[Lenz]] första system under eget namn).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax passar europeiska system." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Digitrax generation 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1995 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Tredje generationens system från Digitrax. Digitalt med Chief." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1997 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Test av digitalsystem för MJ: Zimo för finsmakaren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för digitalrallare: Intellibox från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1999 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Easy DCC - en byggsats för proffsen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2000 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för I-box vänner. Efter Fred kommer Daisy." ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2003 (Recension).

Mats Dahlström: "Bachmann Dynamis körkontroll." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Recension).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).

Magnus Colding: "Kom igång med Z21!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Test av [[Roco]]s senaste [[centralenhet]]).

Redaktionen: "Piko Smart Control - nytt digitalt körhandtag." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5000 - digitalcentral med många möjligheter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Recension).

==Tryckta källor - komponenter & tips==
[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Det digitala bildställverket. Nyhet som underlättar för DCC-rallare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1997 (Recension av [[Lenz]] LW100).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Intelligent vändslinga för DCC." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001 (Test av olika vändslingemoduler).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Nytt för DCC-rallare: Railcom - där loken talar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2002 (Presentation).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Programmering och mappning av ljusfunktioner." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Redaktionen: "Dekodermontering. Om att digitalisera tvårälslok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "Superdekodern från Zimo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Recension av MX695-KV).

[[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]]: "För DCC-rallare: H0-system för svenska signaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2012 (Signalsidans signaldekodrar).

Bengt Nylén: "Högtalartest." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 122/2013.

Lars Ljungberg: "Digikeijs DR5033 - prisvärd 3,5 A booster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Recension).

Bengt Nylén: "Lite info om Zimo ljuddekodrar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 141/2017 (Programmering mm).

Per Gustafsson: "Dubblera nöjet - kör multipel!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Multipelkoppling med DCC).

Olof Wickström: "Synare: DCC Concepts stay-alive-lösning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Recension av energilager med kondensatorer).

==Webreferenser==
[http://www.dccwiki.com/ DCCWiki] (En öppen, företagsoberoende wiki för nybörjare såväl som experter. På engelska.)

[https://dccwiki.com/Layout_Command_Control DCCWiki: Layout Command Control] (LCC på DCCWiki.)

[https://digira.se Digira AB] (Firma som marknadsför komponenter för LCC-standarden).

[http://www.mmjk.se/kondensator.htm MMJK: Powermodul/powerpack/pufferkondensator osv.] (Installation av kondensatorer till dekodrar från CT Electronic och Zimo).

[http://www.nmra.org/standards NMRA.org: Standards] (Standarder och "Recommanded Practices" från NMRA, bl.a. för DCC. På engelska).

[https://www.nmra.org/lcc NMRA.org: Layout Command Control (LCC)] (Beskrivning av den nya NMRA-standarden för en "anläggningsbuss").

[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC]

[http://www.wiringfordcc.com/wirefordcc_toc.htm Wiring for DCC] (En respekterad hemsida med praktiska råd och dåd för DCC. På engelska.)
</div>
[[Kategori: Digitalt]]
[[Kategori: Standarder]]

Likström

2021-06-20T18:55:28Z

Pjoo:

Likström är elektrisk ström med konstant riktning, motsats till [[växelström]]. Se vidare [http://sv.wikipedia.org/wiki/Likstr%C3%B6m Wikipedia]. Likström förkortas ofta till DC, från engelska "Direct Current".

De flesta modelljärnvägar får sin ström från hushållselen, 230 V [[växelström]]. För att den ska kunna användas för likströmsdrift behöver den först transformeras till rätt spänning, och sedan [https://sv.wikipedia.org/wiki/Likriktning likriktas]. En [[MJ-termer#Trafo|MJ-transformator]] för likström både transformerar och likriktar.
==Tvåräls analog==
Under många år var DC synonymt med körsystemen för [[tvåräls]] och än idag används DC ofta för att beteckna de [[analog|analoga]] styrsystemen från [[Roco]]/[[Fleischmann]] m.fl. Maximala driftspänningen är i allmänhet 12-15 V. Färdriktningen avgörs av spänningens polaritet, d.v.s. polvänder man strömmen byter fordonet färdriktning. NMRA har standardiserat hur ett [[tvåräls]] likströmsfordon skall bete sig vid analog drift, NMRA [https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/s-9_1984.08.pdf S-9].

==Övrigt==
Likström kan naturligtvis användas till mycket annat och är vanligt förekommande på till lampor, [[lysdioder]], reläer mm.

==Andra artiklar om el==
[[Analog]] 
[[AC]] 
[[El på modelljärnvägen]]
==Tryckta referenser==
Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

"Allt om Hobby synar: H & M Clipper Mk II." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1969 (Recension av [[MJ-termer#Trafo|transformator]] och [[körkontroll]]).

Hans Svensson: "Köra Märklinlok på likström." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1977 (Hur man löser det praktiskt).

Gert Ekström: "Rätt polaritet i vändslinga." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1977 (Flera alternativ för ompolning av vändslingor för tvåräls analog).

Lennart Lagerwall: "Automatisk linjeblockering för modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981 ([[Analog]] krets för linjeblockering).

Björn Dahlström: "Körkontroller." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 12/1981 (Test av [[analog]]a [[körkontroll]]er som fanns på marknaden vid tillfället).

Börje Lundvall: "TME - nytt svenskt köraggregat." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Recension).

Börje Lundvall: "Test: Kör tåg med CMOS." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983 (Recension av ett svenskt [[körhandtag]], Acontrol IM).

Hans Karlsson & Anders Eriksson: "Fritt fram: Standardiserad inkoppling av MJ-köraggregat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1984, s. 76 (Insändare om den s.k. värmlandskopplingen, en inkoppling av analoga köraggregat med fempolig DIN-kontakt).

Jörgen Bergfors: "Stabiliserad belysning i lok och vagnar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1986 (Belysning vars ljusstyrka inte är beroende av spänningen).

Hans Karlsson & L. Anders Eriksson: "Standardiserad inkoppling av modelljärnvägens köraggregat." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1986 (Beskrivning av den s.k. värmlandskopplingen, en inkoppling av analoga köraggregat med fempolig DIN-kontakt).

Jörgen Bergfors: "Blinkande slutbelsyning." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1987 (Blinkande slutsignaler för DC-drift i skala [[H0]]).

Jörgen Bergfors: "Så slussas strömmen säkrast." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1992 (Om dubbel- respektive enkelsidig isolering för analog blockindelning).

Hans Svensson: "Vändslingor och tvåräls?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2003 ([[Analog]] koppling för vändslingor).

L. Anders Wallquist: "Analoga elsystem, en fortsättning." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Analog koppling för att kunna köra en större bana).

==Webreferenser==
[http://www.all-model-railroading.co.uk/amr/chapter02.htm All model railroading: Chapter 2] (Om blockindelning).

[http://lancemindheim.com/about-us/organizing-wire/ Lance Mindheim: Organizing wire]

[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/s-9_1984.08.pdf NMRA.org: S-9 Electrical] (Standard för analoga fordon vid likströmsdrift).

[https://www.nmra.org/sites/default/files/standards/sandrp/pdf/technotes/tn-9.pdf NMRA.org: TN-9 Wiring for DC & DCC]

[http://www.nmra.org/beginner/wiring NMRA.org: Wiring] (Eldragning för nybörjare).

[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=24626.0;topicseen Svenskt MJforum: Värmlandskoppling - analog cab-kontroll] (Komplett beskrivning av lösningen).

[http://www.svenskmjwiki.se/Likström Wikipedia: Likström]
[[Kategori: Analogt]]
[[Kategori: El och elektronik]]
[[Kategori: Standarder]]

Banunderbyggnad och spårunderlag

2021-06-20T18:54:07Z

Pjoo:

Bygger man en modelljärnväg behöver spåret fästas i något. Detta motsvarar i princip förebildens banunderbyggnad, samt den del av ballasten som ligger direkt under spåret.

Banunderbyggnaden och spårunderlaget bör uppfylla följande krav:
* Fästa spåret säkert, så att det inte flyttar sig oberoende av temperatur och fukt. En portabel anläggning måste dessutom tåla att flyttas.
* Efterlikna förebildens profil på bankroppen. Se vidare [[spåret som modell#Normalsektioner|spåret som modell]].
* Helst dämpa vibrationer, så att mekaniska ljud från tågen inte förstärks av anläggningen.

Lite om förebildens banunderbyggnad finns [[Spåret som modell#Normalsektioner|här]].

==Alternativ för banunderbyggnad==
* Det absolut vanligaste (om man inte bygger direkt på en skiva) är att '''figursåga''' banunderbyggnaden ur plywoodflak av lämplig tjocklek. Sticksåg används i regel.
* En äldre teknik som främst använts på större amerikanska anläggningar är att bygga banunderbyggnaden i s.k. '''splinekonstruktion''', vilket innebär att tunna remsor i plywood eller masonit limmas ihop på högkant likt en limträbalk. Splinekonstruktion brukar endast användas på [[linjen]], bangårdar brukar i regel byggas på annat sätt. Detta konstruktionssätt har också använts av SMJ på delar av klubbanan i Stockholm.
* '''Liggunderlag''' kombinerat med '''gummimatta för ljudisolering''' för bilkarosser är ett alternativ om det finns stora behov av ljudisolering. Limmas mot Woodland Scencs "risers". Se vidare artikel av [[Engström, Christer|Christer Engström]] i Allt om modelltåg 3.
{| class="wikitable"
| '''Banunderbyggnad'''
| '''Fördelar'''
| '''Nackdelar'''
|-
| Figursågad plywood.
| Relativt lite arbete.
| Blir oftast mycket spill vid utsågning av kurvor.
|-
| Splinekonstruktion. 
| Inget spillvirke. Lät att skapa fri linjedragning.
| Arbetskrävande. 
|-
| Liggunderlag och ljudisolerande gummimatta. 
| Ljudisolerande. Lätt att skära till.
| Kräver rätt material i alla steg för att bli ljudisolerande. Kan bli spill vid utskärning av kurvor.
|}

==Alternativ för spårunderlag==
* Ett alternativ är att inte bry sig om ljuddämpning utan att bygga '''hårt spårunderlag''' i trä, t.ex. tunn plywood eller balsa.
* '''Korkbanvall''' har varit vanligt förr, och finns fortfarande att köpa för MJ-bruk.
* '''[[Cellpannå]]''' eller KAPA-skivor är lätt att bearbeta till spårunderlag.
* '''Skumgummimatta''' för MJ-bruk finns att köpa från flera tillverkare, t.ex. Woodland Scenics.
* '''Homasote''' är ett amerikanskt materiel för att bygga spårunderlag.
{| class="wikitable"
| '''Spårunderlag''' 
| '''Fördelar''' 
| '''Nackdelar''' 
|-
| Hårt spårunderlag. 
| Stabilt underlag. Spåret kan skruvas eller spikas. 
| Ingen ljuddämpning. 
|-
| Kork. 
| Viss ljuddämpning. Lätt att forma korken. 
| Korken besvärlig att fästa spåret i med [[lim]] och spik. 
|-
| [[Cellpannå]]. 
| Viss ljuddämpning. Lätt att forma. Lätt att [[lim|limma]] i. 
| Cellpannå kan slå sig. Kan bli spill vid kurvor. 
|-
| Skumgummimatta. 
| Viss ljuddämpning. Lått att forma.
| 
|-
| Homasote 
| ?? 
| ?? 
|}

==Andra wiki-artiklar om spår mm.==
[[Spår]] 
[[Växlar]] 
[[Spåret som modell]] 
[[Ramverk]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Tryckta referenser==
Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi lägger spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1998 (Banunderbyggnad, spårunderlag och [[spår]]).

[[Engström, Christer|Christer Engström]]: "Hör och häpna: Om tåg på tysta spår." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2003 (Flemming Ørneholms metod för attt bygga tysta spår).

==Webreferenser==
[https://www.youtube.com/watch?v=6lTWriEr4wE&list=PLQ1nDmY-6NghL7822BgxV68DTSqU9ZF_8&index=5 Youtube: How to Cut Spline Roadbed for your Model Railroad] (Banunderbyggnad av masonitremsor som böjs ihop - s.k. spline - tillskärning av remsor)

[https://www.youtube.com/watch?v=NrHh3HI6SUw&list=PLQ1nDmY-6NghL7822BgxV68DTSqU9ZF_8&index=2 Youtube: How to Make Model Railroad Sub Roadbed] (Att figursåga kurvor i plywwod med minsta möjliga spill).

[https://www.youtube.com/watch?v=hYqI8I0JrUo&list=PLQ1nDmY-6NghL7822BgxV68DTSqU9ZF_8&index=4 Youtube: Ligonier Valley Railroad HO scale benchwork and spline roadbed overview] (Ramverk med L-girder och banunderbyggnad i spline).

[https://www.youtube.com/watch?v=_MJ2eH_SlTg&list=PLQ1nDmY-6NghL7822BgxV68DTSqU9ZF_8&index=6 Youtube: PART 1: SPLINE ROADBED] (Banundererbyggnad med spline - montering). 
[https://www.youtube.com/watch?v=WxYTi3L8h_s Youtube: PART 2: SPLINE ROADBED]
[[Kategori: Utformning]]
[[Kategori: Byggtekniker]]
[[Kategori: Bana]]

Skala 0e 016,5 0n30

2021-06-20T18:53:15Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> 0e, 016,5 och 0n30 är flera namn på ungefär samma sak, dvs [[Smalspår|smalspår]] i [[skala 0]] med 16,5 mm spårvidd.
*0e är den europeiska NEM-normen för i skala 1/45 på 16,5 mm spår. 0e är tänkt att användas för spårvidder mellan 650 och 850 mm, ofta använt för förebilder på 750 och 760 mm.
*016,5 är den brittiska skalan för 1/43,5 på 16,5 mm spårvidd, också använd för spårvidder på drygt 2 fot.
*0n30 är den amerikanska skalan normerad av NMRA i skala 1/48 för att motsvara spårvidder runt 30 tum, 762 mm (därav namnet).

Normalt används [[tvåräls]], men [[Märklin]] använde [[treräls]] för sina Minex-modeller i början på 1970-talet.
==Utbud==
[[Flexräls]] och [[växlar]] finns från [[Peco]] och Micro Engineering. [[H0]]-spår kan förstås användas, men då ser slipers för små och för täta ut för skala 0.

Det största utbudet idag finns på den amerikanska marknaden, där [[Bachmann]] tillverkar storseriemodeller av både lok och vagnar. Det finns också en livaktig marknad med byggsatser och modeller från [[småserietillverkare]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image: On30 Shay.jpg|On30 Shay]]
|-
| class="imageCaption" | On30 Shay-lok med utgångspunkt i Bachmanns modell. Foto Darryl Huffmann, Wikimedia Commons
|}

På den brittiska marknaden finns inga storseriemodeller, men en livaktig marknad av diverse [[småserietillverkare]] och andra som tillverkar [[byggsatser]] - inklusive Peco. [http://7mmnga.org.uk/index.php 7 mm Narrow Gauge Association] stödjer alla smalspårvidder i skala 1/43,5.

På den tyska marknaden finns idag inga [[storserietillverkare]] i 0e (tidigare har både [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] och [[Märklin]] haft modeller), men Hapo tillverkar [[färdigmodell]]er och det finns även här ett stort utbud av byggsatser från [[småserietillverkare]].

Skala 0e är inte jättestort i Sverige, men det har funnits mässingsbyggsatser som är avsedda för 0e, även om förebilderna oftast hämtats från svenska [[891 mm|891]]-banor. 0e ligger annars närmare den svenska [[spårvidd]]en [[802 mm]] rent skalmässigt.

För den som vill bygga själv kan ofta delar från [[H0]]-skalan utnyttjas, det har varit en del av skalans attraktionskraft genom åren. Dessa kan dock ibland vara för små för skala 0, då kan delar från [[00]] fungera bättre.

===Tillverkare i 0e/016,5/0n30===
[[Bachmann]] 
[[Fleischmann]] 
[[Märklin]] 
[[Peco]]

==Moduler==
[[FREMO]] har en modulstandard för [https://www.fremo-net.eu/modulsysteme/baugroesse-0/on30-narrow-gauge-division/norm-on30/ 0n30], avsedd för amerikanska förebilder. Det finns också en svensk modulnorm för 016,5, men aktiviteten har varit begränsad.

==Historik==
Den första som byggt smalspår i denna skala tycks ha varit amerikanen Hugh Boutell, som publicerade en artikel om sina smalspårslok 1934. Dessa var byggda i 1/45, så egentligen i 0e! 0n30 började populariseras i USA på 1960-talet, en av de mest kända pionjärerna var [http://denverandwestern.wixsite.com/on30 Gordon North]. Smalspår med spårvidden 30 tum är inte så vanligt i USA, så utbudet för smalspår i skala 0 var främst fokuserat på [[0n3]] (och en del [[0n2]]). 0n30 var mera en skala för den som ville [[kitbash]]a H0-lok i lite mer [[frilansa]]d stil. En av de få amerikanska banorna med 30 tum spårvidd var [http://www.pacificng.com/template.php?page=/roads/ca/ysl/index.htm Yosemite Short Line] (YSL), som svenske Lennart Elg började bygga i 0n30 redan på 1970-talet.

Pionjär på 0e i Tyskland blev [[Märklin]], som producerade fordon i en serie som kallades Minex i 0e mellan 1970 och 72. Denna utnyttjade Märklins [[3R|trerälssystem]]. Långt senare producerade [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] en serie som kallades Magic Train, som producerades mellan 1992 och 2009. Denna var framtagen för konventionell [[2R|tvåräls]].

2001 introducerade [[Bachmann]] ett ånglok i 0n30, som var förhållandevis billigt. Det blev starten för ett expanderande sortiment av [[färdigmodell]]er med amerikansk förebild i 0n30.

==Wiki-sidor om skalor==
[[Skalor för smalspår]] 
[[Tvåräls]] 
[[Treräls]]

Tillbaka till [[planering]]

==Tryckta referenser - allmänt==
"AoH:s spårplan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1969 (Minianläggning i 0e).

"Nu kommer 0H0!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970 (Notis om Märklin Minex premiär på Nürnbergmässan).

Lennart Elg: "Yosemite Short Line - amerikanskt smalspår i 016,5. Del 1." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 15/1982 (Presentation av en tidig 0n30-bana).

Lennart Elg: "Yosemite Revisited." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 18/1983 (Utvecklingen av 0n30-banan).

Lennart Elg: "Nya 0n30-äventyr i västerled." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1984 (Besök hos Gordon North).

Hans Svensson: "Upp till kamp! Fram för skala 0, spårvidd 16,5." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 26/1985.

Erik Walde: "En utflykt till UCB." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (En större 0e-anläggning med svensk förebild).

Tobias Ljung: "En smalspårsanläggning i nollan tar form." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 62/1996 (Rundbana i 0e med svensk förebild).

Berth Svensson: "The Freelance & Model Railroad." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 67/1999 (Liten 0n30-bana med amerikansk förebild).

Hans Svensson: "Smala spår i stor skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2007 (Bygge i skala 1/50 på [[Märklin]]-spår).

Peter Nelander: "En växel för nollan smalspår." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 103/2008 (Recension av 0n30-växel från Micro Engineering).

Anders Östlund: "Svensk 0-16,5 modulnorm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Presentation av förslag).

Lars Ljungberg: "Logging på smalspår. Modulbana enligt svensk 016,5-norm." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

Stefan Nilsson & Hans Svensson: "Minex - en kort episod i Märklins historia." i [[Engström, Christer|Christer Engström]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 12. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2012 (Minex historik).

Jocke Sannagård: "På besök hos Troels Kirk." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2014 (Reportage om The Coast Line Railroad).

Toni Canfora: "Rail Yard Service." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2014 (Sektion i 0n30).

Johan Stenson: "Projekt 802." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Bygge av [[802 mm]] på 0e-spår).

Jocke Sannagård: "Skogen i öst." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015 (0e-bana med rumänsk förebild).

Joakim Sannagård: "Stirmouth & Southern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018 (Reportage om 0n30-bana med amerikansk förebild).

Redaktionen: "'End of the line' för the Coast Line." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 148/2019 (Bildreportage inför nedläggningen av Troels Kirk The Coast Line Railroad).

==Tryckta referenser - rullande material, allmänt==
Lennart Elg: "Rullande materiel på YSL." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982.

Lennart Elg: "Amerikanskt 0n30 i byggsats." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 17/1982 (Det tidiga utbudet på USA-marknaden).

Lennart Elg: "Vad finns i 016,5." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 27/1985 (Utbudet vid tillfället).

Roger S. Jansson: "Kör smalspårigt 16,5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1988 (Om utbudet).

Roger S. Jansson: "Bygg mj i 016,5." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 39/1989 (Presentation av Wrightlines Models).

Hans Svensson: "Fleischmanns Magic Train." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1998 (Genomgång av sortimentet).

Erik Walde: "Enkel avkopplingsmagnet för smalspåriga tvåkammarkoppel i skala 1:45." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 117/2011 (Avkoppling för skalenliga [[koppel]]).

==Tryckta referenser - dragfordon==
Hans Svensson: "Hugin - etiopiskt bygge i kartong." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1974 (016,5-lok på [[Märklin]]chassi).

Hans Svensson: "Smalspår för nybörjare. Ett lok i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1984 (Konvertering av Fleischmanns "Svarta Anna" till 016,5-lok).

Roger S. Jansson: "Dragos - ett ombygge i skala 0." i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 ([[Konvertering]] av [[Fleischmann]] 2240 till 'Dragos' från Emsfors bruk).

Hans Svensson: "Andra gången gillt!" i [[Brandt, Krister|Krister Brandt]] (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av Hunslet-ånglok i [[vitmetall]] med [[Peco]]s byggsats QL-3)

Roger S. Jansson: "En Grefve utan tak - vitmetallbygge med mersmak." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 64/1998 (Recension av Noneministre Models byggsats av en Montania-diesel).

Torbjörn Holmberg: "Mer från Fleischmann..." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 75/2001 (Recension av Magic Train tenderlok med tysk märkning).

CeGe Olsson: "Stafsjö Järnvägs motorvagn - ett modellbygge i skala 016,5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2003 ([[Scratchbygge]]).

Lennart Elg: "Bachmanns 0n30-Shay - en superb lokmodell!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 83/2003 (Recension).

Roger S. Jansson: "Bachmann - Gas Mechanical Critter." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 86/2004 (Recension av litet motorlok). 
Roger S. Jansson: "Mera om Bachmanns Davenport i 0n30." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 87/2004 (Olika ombyggnadssatser till Bachmanns motorlok).

Lars Ljungberg: "Articulated 1-C-C-1. 0n30-lok från Bachmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010 (Recension av Mallet-lok (1'C)'C1'-4).

Tobias Ljung: "L18p - ett drömlok i nollan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 134/2016 ([[Småseriemodell]] i 016,5, [[0n3]] och [[019,8]]).

Peter Falk: "0n30 Shay, från aska till limpa! - del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 150/2020 (Uppfiffning av Bachmanns Shay).

==Tryckta referenser - vagnar==
Hans Svensson: "Allt om hobby synar: Godsvagn i skala 016,5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1990 (Recension av 016,5 vagn från [[Peco]]).

Lennart Elg: "En flakvagn till Yosemite Short Line." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 49/1991 ([[Scratchbyggd]] flakvagn i 0n30). 
Lennart Elg: "En box car till Yosemite Short Line." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 50/1992 ([[Scratchbyggd]] sluten vagn i 0n30). 
Lennart Elg: "Timmervagnar till Yosemite Short Line." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 51/1992. 
Lennart Elg: "Gör slut på tåget - En caboose i On30." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993.

Tobias Ljung: "Decauville Co-vagn i 1/45." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 60/1996 (Recension av Dutons modell av en personboggievagn från Decauville).

Tobias Ljung: "Erik i finkan? Njae, bättre omdöme än så får denna G-finka från herr Walde." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 62/1996 (Recension, samt ombygge till fjädrande underrede).

Gunnar Fristedt: "Strabane & Letterkenny Railway Pickering 7 ton öppen godsvagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 67/1999 (Recension av byggsats med irländsk förebild).

Tobias Ljung: "Nmp vagn i nollan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 73/2000 (Recension av byggsats från Erik Walde).

Torbjörn Holmberg: "WBJ nr 123 litt Q12" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 75/2001 ([[Konvertering]] av tankvagn från [[Fleischmann]]).

CeGe Olsson: "En mindre tvåaxliga personvagn i skala 0-16,5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2003 ([[Scratchbygge]]).

Torbjörn Holmberg: "Så blev den då äntligen klar, min O-vagn." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 101/2007 ([[Scratchbygge]]).

Torbjörn Holmberg: "En G vagn från GOSVV." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 105/2008 (Recension).

Tobias Ljung: "Tvenne O-vagnar från VGJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 139/2017 (Bygge av O-vagnar från Rimbo Grande).

Tobias Ljung: "Nmp - NVHJ N-vagn med trästolpar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 142/2018 ([[Konvertering]] av byggsats från Erik Walde).

==Webreferenser==
[http://www.microengineering.com/products_ft.htm Micro Engineering] ([[Flexräls]] och [[växlar]]).

[http://nollan.nu nollan.nu] (Ny svensk sida för nollanbyggare).

[http://www.smalsparigt.org/forum-tre-punkt-ett/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=2437&p=16470#p16470 Smalspårigts forum: Diskussion om 0n30]

[https://en.wikipedia.org/wiki/On30_gauge Wikipedia: On30]

[https://www.world-of-railways.co.uk/news/7mm-narrow-gauge-association-publishes-handbook World of Railways: 7mm Narrow Gauge Association Publishes Handbook] (Recension av 7mm NGA nya handbok för smalspårsbygge, i första hand för [[skala 0]]).
</div>
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala 016,5]]
[[Kategori: Skala 0e]]
[[Kategori: Skala 0n30]]
[[Kategori: Smalspår]]

SJ ånglok litt U

2021-06-20T18:49:46Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Richmond Locomotive Works i USA levererade tio lok littera '''U''' till SJ 1899, samtidigt som [[SJ ånglok litt T|'''T'''-loken]] från samma tillverkare. Loken var treaxliga tanklok avsedda för växling, och hade utvändiga cylindrar och invändig slidstyrning modell Stephenson samt var utförda som våtånglok. U var en av tillverkarens standardtyper.

Loken tjänstgjorde på bangårdar i Stockholmsområdet till 1921-23. Då såldes åtta lok till [http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB], ett skrotades, och ett såldes till Forsbacka järnverk där det gick i trafik till 1931. När loken från OKB återkom till SJ 1933 skrotades de utan att återinregistreras.

==Huvuddimensioner==
Löb: 9,22 m Hjulbas: 3,66 m Tjänstevikt: 39,7 ton Axeltryck: 13,1 ton Dragkraft: 4,3 Mp Sth: 45 km/h Broms: ingen tågbroms [[Lok#Axelföljd|Axelföljd]]: C Kolförråd: 1,5 ton Vattenförråd: 3,8 m3 
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ U 596.jpg|SJ U 596]]
|-
| class="imageCaption" | SJ U 596 vid AGA. Källa Samlingsportalen Jvm.KAIA07107
|}

==U i modell==
Någon modell av littera U är inte känd.

==Wiki-sidor om lok==
[[Lok]] [[Svenska lok]]

==Referenser==
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

"SJ ånglok litt U." i ''Skenbladet'' nr 2/1987. (Beskrivning och ritning).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "SJ tanklok litt U." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Beskrivning och ritning).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller: SJ littera T och U." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017. (Bild på ett [[MJ-termer#Scratchbygge|scratchbyggt]] U-lok i [[H0]]).

[http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=U&typenr= Svenska lok: U]
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Ånglok]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]

Trafikkoncept epok IVa

2021-06-20T18:46:43Z

Pjoo:

== Förutsättningar ==

Normalt utvecklar man ett trafikkoncept när man planerar trafiken för en [[Modulträffar|modulträff]] och vet vilken banuppställning som kan bli aktuell. Detta koncept är istället utvecklat för att på ett enkelt sätt teckna ned hur SJ's trafik under [[Svenska järnvägsepoker#Epok IVa|epok IV a]] (1967-1979) kunde te sig, i första hand tänkt som underlag för planering av modulträffar med svensk förebild.

Även om det kan se ut så, är inte realism målet med detta koncept, utan att utnyttja förebildens lösningar till en så varierad och intressant trafik som möjligt.

Tills någon bygger en större terminalstation, kommer tågmagasin behöva avsluta större linjer för att ge tillräcklig kapacitet för sammansättning av tåg.

== Persontrafik ==

Under den här perioden var SJ persontrafik utsatt för konkurrens från vägtrafiken, såväl busstrafik som privatbilism, samt Sveriges omfattande urbanisering. Denna situation mötte man genom:
# En stegvis ökad turtäthet på dagtågen på medellånga och långa distanser, den s.k. "entimmestrafiken", på huvudlinjerna. Entimmestrafiken omfattade vid periodens slut Stockholm-Malmö, Stockholm-Götebrorg, Stockholm-Uppsala samt även Örebro, Växjö, Jönköping och Kristianstad. I samband med detta uppgraderades många snälltåg till expresståg. På linjerna Stockholm-Falun, Stockholm-Sundsvall, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Uddevalla, Borås samt Malmö-Göteborg och Helsingborg-Hässleholm blev det istället tåg varannan timme.
# Nedläggning av många mindre stationer på huvudlinjerna, vilket eliminerade behovet av långväga persontåg med många stopp.
# Precis som tidigare var namngivna tåg vanligt, för att marknadsföra olika förbindelser.
Därmed lyckades man stävja minskningen av mängden resor och en viss återhämtning av resenärer på SJ inleddes fr.o.m. 1972.

Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

För persontågen fanns en normalplan, som talade om vilka vagnstyper som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I denna plan ingick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.

* '''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen under denna period omfattade lokaltåg runt större städer, tåg på bibanor samt kortare förbindelser på huvudlinjerna. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, '''Y6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. För lokaltrafiken i storstadsområdena fanns specialbyggda vagnar ('''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13|B13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|B6]]'''). Elmotorvagnar ('''X6''', '''X7''') förekom också. '''X1''' levererades till Stockholmstrafiken under denna period.
* '''Snälltåg (Snt)''' användes nu för de flesta tåg på medel- och långdistans. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Under entimmestrafiken delade expresståg och snälltåg på avgångarna på dagtid. Snälltåg på huvudlinjerna drogs av [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ ellok litt F|'''F''']]-lok, på övriga linjer förekom även [[SJ ellok litt Da|'''Da''']] och [[SJ ellok litt D|'''Du''']] samt [[SJ diesellok litt T43|diesellok]]. Snälltåg på huvudlinjerna kunde vara rätt långa och hade fortfarande resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Glibotorp.jpg|800px|Glibotorp]]
|-
| class="imageCaption" | Snälltåg i Glibotorp 1975. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB14884:03
|}
* '''Expresståg (Xt)''' avsåg de snabbaste förbindelserna, alltid insatta som dagtåg. Expresstågen på huvudlinjerna var loktåg med litt [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']] eller [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']], och var i praktiken inte så mycket snabbare än snälltågen. Under entimmestrafiken delade expresståg och snälltåg på avgångarna, flera förbindelser som tidigare varit snälltåg blev nu expresståg. Polleterat resgods och cyklar fick i allmänhet inte medföras med expresståg.

== Godstrafik ==

Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter minskade likväl, eftersom vägtrafiken fortsatte öka.

===Indelning av godståg===
* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg går längs en viss linje och hämtar och lämnar i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs linjen. De flesta godstransporter började och slutade med ett lokalgodståg. De flesta driftplatser rangerades med lokalgodstågets eget lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
* '''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i vagngrupper med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs linjen. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Godståg med Rc.png|Godståg med Rc]]
|-
| class="imageCaption" | Godståg med Rc. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03485
|}
* '''Godsexpresståg (Gxt)''' var de snabbaste godstågen, för prioriterat gods, såsom färskvaror, kemikalier, [[intermodal trafik]] och styckegods (se nedan). Godsexpresståg gick i regel mellan större stationer och hade få stopp. För att få gå i godsexpresståg måste vagnarna kunna gå i 90 km/h. Tågen delades in i vagngrupper med vagnar för respektive station.

'''Systemtåg''' var en expanderande verksamhet under denna tid. När [https://sv.wikipedia.org/wiki/Flottning flottningen] på Dalälven, Ljungan och Indalsälven upphörde i slutet på 1960-talet började SJ köra hela tåg med timmer. Bilindustrin utnyttjade hela tåg med både färdiga produkter och delar mellan olika produktionsanläggningar. Heltåg med olja, koks, cellulosa, papper, järn, stål och flis förekom också.

===Indelning av gods===
SJ delade in gods i '''fraktgods''', '''ilgods''' och '''expressgods''', där fraktgods gick långsammast och expressgods gick fortast.. Det var fraktkunden som själv bestämde valet genom val av fraktsedel (en ilgodsfraktsedel hade en röd märkning), fraktpriserna beräknades sedan enligt fastställda tariffer. Vissa godsslag fick dock endast framföras som ilgods, såsom lik och levande djur. Både fraktgods och ilgods kunde gå som vagnslastgods eller styckegods (se nedan), det beror bara på hur stor försändelsen var. Vagnslaster kunde däremot inte distribueras som expressgods. Paket under 20 kg kallas paketgods och räknas alltid som ilstyckegods. Ilstyckegodset befordran snabbades upp genom att i regel distribueras i persontåg, i vissa fall t.om. snälltåg. [[Vagnslasttrafik|Vagnslaster]] fick däremot bara följa med i vissa persontåg, som beslutades av tågledaren. För expressgods gällde att det ska med den snabbast förbindelsen under alla omständigheter, sen må detta vara snälltåg, persontåg eller godståg. Expressgodset lastades i resgodsvagn eller styckegodsvagn, beroende på vad som går fortast.

'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var frilastspår på stationer, egna sidospår vid stationer, industrispår (där kunden i vissa fall också svarade för växling), eller lastplatser längs linjen. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning.

'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

'''Privata vagnar''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination, för att gå direkt tomma tillbaka till hemstationen. De flesta tankvagnar var privatvagnar.

'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Under perioden organiserades styckegodstrafiken om efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 32 knutpunkter fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive knutpunktsområde. Därmed avvecklades de flesta mindre [[godsmagasin]] vid stationerna (de större vid knutpunktsstationerna behövdes fortfarande). Vissa godsmagasin utöver knutpunkterna fanns fanns dock kvar för att ge tillräcklig täthet i styckegodshanteringen. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan omlastningsmagasinen kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lasbilstrafiken.

'''[[Containertrafik]]''' expanderade snabbt under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containers från 1968-70, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken var från början rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. SJ byggde ut containerterminaler på ett 20-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna containers.

'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, lanserades 1966 genom att sju åkerier från Göteborg och Stockholm bildade ett gemensamt bolag som köpte in släpvagnar, medan SJ investerade i järnvägsvagnar (littera [[SJ godsvagn litt Slps|Slps]]) och terminaler. Respektive åkeri anskaffade själva dragbilarna. Den första sträckan som öppnades mellan Göteborg och Stockholm kallades Linje 1, och blev den enda under perioden.

===Banans indelning ur godstrafiksynpunkt===
(Notera att den skiljer sig från de [[Säkerhetstjänst för MJ#Översikt över banbegrepp|säkerhetsmässiga indelningen]]!)

Stationerna längs linjen var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation är en station där normalgodstågen stannar och utbyter vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgår. Övriga stationer är mellanstationer. Sträckan mellan två angränsande huvudstationer kallas anmälanssträcka (vilket '''inte''' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka |tåganmälanssträcka]]"!). Gruppstationerna för ett visst normalgodståg är inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en linje. Vid stora transportbehov gick flera normalgodståg längs en linje, då delade man upp huvudstationerna mellan olika normalgodståg för att få enklare växling (ju färre grupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. I vissa fall gjordes även platsbegäran mellan huvudstationerna för att bereda plats för vagnslasterna i normalgodstågen. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller bedöms få) plats i tågen under dygnet.

===Internationell godstrafik===
Sedan 1922 har RIV-avtalet reglerat internationell godstrafik i Europa. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta "RIV". Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och redovisas på vagnssidorna på [[SJ godsvagnar]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu|'''Fb-u''']]).

När man mottagit och lossat en vagn från annat land, ska den skickas tillbaka till ägaren, dock helst lastad. Om flera laster kan hittas till vagnen ska i första hand väljas last tillbaka till ägarbolaget, i andra hand last som passerar ägarbolaget och i tredje hand last som innebär att vagnen kommer närmare ägarbolaget. Kan inte någon last hittas som uppfyller detta ska vagnen skickas hem tom. (Vagnen ska egentligen skickas tillbaka över samma station som den passerade in i Sverige via, men det torde sällan finnas så många alternativa vägar på en modulbana). Omdirigering innebär att en vagn först skickas till en annan station för att hitta last. Enligt RIV-avtalet är omdirigering endast tillåtet om lasten sedan passerar en internationell gräns på vägen mot hembanan.

== Linjetyper ==

=== Stambana ===

Motsvarar Sthlm – Gbg, Sthlm – Malmö, Oslo – Gbg – Malmö, Sthlm – Oslo, och Norra Stambanorna. Dessa linjer kännetecknas i huvudsak av att de sammanbinder större städer. Samtliga stambanor var elektrifierade och enkel- eller dubbelspåriga.

På Västra och Södra stambanan infördes efter hand entimmestrafiken med expresståg och snälltåg. Den kompletterades av en del lokaltrafik i storstadsområdena, samt vissa andra lokala förbindelser. På västkustbanan gick de större persontågen istället varannan timme, medan persontrafiken på norra stambanan glesades ut till förmån för Ostkustbanan.

Godstrafiken på stambanorna var i stor utsträckning ordnad så att transporter över längre avstånd ägde rum på nätterna, vilket innebar att lokalgodstågen i sin tur kunde gå på dagen och lasterna distribueras vidare direkt på kvällen. Stambanorna hade i regel många normalgodståg varje dygn, varav de flesta endast gick en delsträcka, och en handfull godsexpresståg. Godsexpresstågen gick oftast längre sträckor. Dessutom fanns ett antal lokalgodståg, som såg till att mellanliggande stationer servades med godstransporter.

Sammansättningen av tåg för en stambana kräver rätt omfattande rangermöjligheter, och genomfördes i första hand vid ändstationerna. Större förgreningsstationer längs linjen användes också. På de allra största stationerna var sammansättningen av persontåg och godståg separat.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Kungsbacka 1969.png|Kungsbacka 1969]]
|-
| class="imageCaption" | T44 263 med godståg i Kungsbacka 1969. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09411
|}

=== Malmbanan ===

Malmbanan Narvik-Luleå har en helt unik karaktär i det svenska järnvägsnätet. Sedan starten på 1890-talet har den använts för att skeppa ut malm från Lappland över Narvik och Luleå. Den tunga malmtrafiken, med [[SJ ellok litt Dm|'''Dm''' och '''Dm3''']], dominerade helt trafiken och den övriga trafiken var inte särskilt omfattande. Några persontåg om dagen, ett par tåg med sovvagnar för turisttrafiken och ett lokalgodståg för de lokala behoven. Narvik ligger i Norge, men har ingen förbndelse med det övriga norska järnvägsnätet.

Att ta malmbanan som förebild för modultrafik kräver lite extra vad gäller rullande materiel och moduler.

=== Kontinentförbindelserna ===

Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten under perioden.

Direkta vagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit.

Tills någon bygger en modell av en färjeförbindelse får nog färjetrafiken representeras med ett tågmagasin, ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.

=== Norgeförbindelse ===

Motsvarar Nordvästra Stambanan, Norrländska tvärbanan eller f.d. Dalslands Järnväg, Mellerud – Kornsjö. Förbindelserna till Norge går alla genom glesbygd, vilket innebar att lokaltrafiken närmast gränsen var ganska begränsad. Samtliga var elektrifierade på den svenska sidan.

Ett fåtal persontåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel nattsnälltåg eller expresståg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

Enstaka genomgående normalgodståg och godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Gränsstationen har i övrigt servats med lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken.

=== Större sekundärlinje ===

Motsvarar kust-till-kustlinjen Gbg – Kalmar/Karlskrona, Västeråsbanan, Helsingborg – Hässleholm, Ostkustbanan Gävle – Sundsvall – Härnösand, Hässleholm – Veinge, Uddevalla – Herrljunga – Borås – Varberg, Göteborg – Kil eller Falköping – Nässjö. I regel enkelspårig, alla var elektrifierade. Dessa banor varierar lite mer i sin karaktär än stambanorna. Även på flera av dessa sträckor reducerades antalet mellanstationer, vissa av linjerna omfattades också av entimmestrafik eller varannantimmestrafik. Genomgående tåg benämndes nu snälltåg på flera av dessa linjer, och expresståg förekom också. På andra linjer var det istället bara persontåg. Närmare storstäderna fanns också en omfattande lokaltrafik.

De mest trafikerade av de här linjerna servades av ett flertal dagliga normalgodståg fördelade över dygnet så att goda anslutningar till huvudlinjerna skapades, och lokalgodståg för att serva alla driftplatser.

Sammansättning av tåg för dessa linjer gjordes, precis som för stambanorna, vid ändstationerna eller vid större förgreningstationer längs linjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Falun.png|Falun]]
|-
| class="imageCaption" | Snälltåg med [[SJ ellok litt Rc|Rc3]] 1063 i Falun i juni 1974. Tåget består av en [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo3|AB3]], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|B1]] eller [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|B5]], [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|B3]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BFo4|BF1]]. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ09065
|}

=== Ej elektrifierad huvudlinje ===

Motsvarar Halmstad – Nässjö (HNJ) och Siljansbanan. Genom de omfattande elektrifieringarna hade Sverige egentligen inte några oelektrifierade huvudlinjer, men de banor som kommit närmast är f.d. HNJ och Siljansbanan, där en omfattande persontrafik stundtals drevs med loktåg med diesellok. På HNJ gick det snälltåg med [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] vid periodens början, men dessa togs sedermera bort och ersattes av rälsbussar. På Siljansbanan fortsatte persontåg med diesellok fram till att banan elektrifierades 1978.

Godstrafiken på HNJ var tillräckligt omfattande för att kräva ett antal normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

=== Större bibana ===

Motsvarar Nässjö – Oskarshamn, Kalmar – Nässjö, Malmö – Ystad, Svartåbanan, Kustbanan i Blekinge, Bohusbanan eller förbindelsen till en norrlänsk kuststad. Kan vara både elektrifierad och oelektrifierad.

På de oelektrifierade banorna dominerade rälsbussar persontrafiken. Variationen i persontåg var lite större på elektrifierade linjer. Direkta personvagnar förekom i flera fall, vilket i regel också krävde loktåg. Snälltåg i form av rälsbussar (Y3) förekom också.

På flera av dessa banor användes normalgodståg för att komplettera lokalgodstågen.

Sammansättning av tåg gjordes i regel vid ändstationerna, om dessa var tillräckligt stora för ändamålet. Om grenstationen var liten kunde sammansättningen ske på annan station i närheten på huvudlinjen.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:Vallnäs 1972.jpg|800px|Vallnäs 1972]]
|-
| class="imageCaption" | T43 244 med lokalgodståg i Vallnäs 1972. Källa Samlingsportalen Jvm.KBEB01074
|}

=== Mindre bibana ===

Dessa bibanor ansluter ofta en småstad med resten av järnvägsnätet, eller utgör en förbindelse i ett glesbebyggt område. Längden på banorna varierar mycket, allt från några kilometer till sträckor över halva landet (i princip faller hela Inlandsbanan inom den här kategorin). Trafiken bestod ofta endast av rälsbussar och ett dagligt lokalgodståg i vardera riktningen. Flera persontågsturer ersattes med buss.

Sammansättning av tåg på dessa linjer var mindre omfattande, och gjordes i regel vid ändstationerna eller större mellanstationer.

== Enskilda järnvägar ==

Under denna epok fanns det inte så många enskilda järnvägar kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var industrijärnvägar som av olika historika skäl råkade ha koncession för allmän järnvägstrafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat fjärrstyrningssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s, TGOJ hade procentandel av SJs godsvagnspark. T.ex. så styrdes TGOJs inköp av de 200 [[SJ godsvagn litt Gre|Gre/Gbs]]-vagnarna av avtalet med SJ och inte av TGOJs egna transportbehov. TGOJ lok- och motorvagnspark målades om i orange/vit färgsättning. TGOJ godsvagnar märkets succesivt om till UIC-nummer med undantag av de vagnar som skulle utgå under de närmaste åren. Malmvagnarna behöll sin märkning, om än i ett förenklat utförande. TGOJ malmvagnar rustades succesivt upp, vagnar av typerna M1, M2 och M3 utgick. De bästa M3-vagnar omkorgades till M30/31.
* NBJ (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre malm- och industribana i Bergslagen med enbart godstrafik, dessutom i begränsad omfattning. NBJ var i stort sätt ensamma om att utnyttja [[Trafikkoncept epok IIIa#Samtrafikavtalet|samtrafikavtalet]] i godstrafikutbytet med SJ.
* NKlJ (Nordmark-Klarälvens Järnväg) var en [[smalspår]]ig ([[891 mm]]), elektrifierad bruksbana i Värmland med enbart godstrafik.

== Andra sidor om moduler och trafik på wikin ==
[[Moduler]] 
[[Modulträffar]] 
[[Introduktion till MJ-trafik]] 
[[Industrier i modell]] 
[[Metoder för kontroll av modelljärnvägar]] 
[[Säkerhetstjänst för MJ]] 
[[Tjänstetidtabell]] 
[[Tågordning]] 
[[Grafisk tidtabell]] 
[[Vagnslasttrafik]] 
[[Överföringstrafik]] 
[[Intermodal trafik]] 
[[Trafikkoncept epok IIIa]] 
[[Trafikkoncept epok IIIb]] 
[[Trafikkoncept epok IVb]] 
[[Svensk modelljärnväg]]

== Tryckta referenser - allmänt ==
Hermods korrespondensinstitut: ''Järnvägstjänst. Kurs för kontorister.'' Malmö: författaren 1944.

"Placering av SJ driftånglok 1.6.69." i ''Tåg'' nr 7/1969.

Lars Crona: "Översikt över användning av lok och motorvagnar på SJ fr o m 1/1 1972." i ''Tåg'' 1/1972.

Lars Crona: "Översikt över användning av lok och motorvagnar på SJ fr o m 28/5 1972." i ''Tåg'' 6/1972.

Ulf Diehl: ''De sista svenska ångloken. En bildkrönika'' (SJK 20). Stockholm: Svenska järnvägsklubben 1977 (Bilder från ånglokstjänsten 1957-1970).

Lars-Olov Karlsson & Carl Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: KW Gullers 1981.

Ernst Wannedal: ''Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar. 2. TGOJ 1927-1990.'' Eskilstuna: Trafikaktiebol. Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) 1993.

Bengt Spade: ''SJ motorlok T41.'' Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2010.

Bengt Spade: ''Järnvägsminnen 14. Bilder från stationer och linjer, 1960-1970-talen'' (del 1). Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2013. 
Bengt Spade: ''Järnvägsminnen 15. Bilder från stationer och linjer, 1960-1970-talen'' (del 2). Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget 2014.

Lars Olov Karlsson: "Korta tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2020 (Svenska tåg med 0-4 vagnar).

== Tryckta referenser - persontrafik ==
Flera årgångar av ''Sveriges Kommunikationer''

Hans-Fredrik Wennström: "Namntåg." i ''Tåg'' nr 2/1970.

Lars-Olof Karlsson: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Bengt Didner: "SJ fjärresetrafik i flydda tider och i våra dagar." i ''Tåg'' nr 10/1980 (Utvecklingen 1900-1978).

Hans-Heinrich Fickler: "Med tåg Stockholm-Berlin." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1985 (Historiken 1909-1985).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "RBo2 Byffévagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 65-69 (Beskrivning).

Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

== Tryckta referenser - godstrafik ==
1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.

"Containertrafiken ökar." i ''SJ-nytt'' nr 5/1968 (Om de inledande insatserna med Slps-vagnar och öppna vagnar).

Sven Israelsson: "SJ:s normalspåriga godsbanor - en aktuell trafiköversikt. Del I." i ''Tåg'' nr 4/1970. 
Sven Israelsson: "SJ:s normalspåriga godsbanor - en aktuell trafiköversikt. Del II." i ''Tåg'' nr 5/1970.

Lars-Olof Lind: "Timmertransporterna från Dalarna." i ''Tåg'' nr 2/1971.

Thomas Eriksson: "NKlJ smalspårsbana i takt med tiden." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1971.

Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnväg: Utländska godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1979 (Utländska godsvagnar som förekom i Sverige).

Leif Wester: "En dag vid NBJ's Bredsjölinje." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982.

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983.

Max Goldschmidt: "Tidningståg under ett halvt sekel." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007 (Om distribution av dagstidningar).

Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Utländska godsvagnar i Sverige). 
Kjell Friberg: "Gränsöverskridande vagntrafik. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.

==Webreferenser==
[http://www.ekeving.se/hi/SJdok/graftdt.html Ekeving.se: Grafiska tidtabeller]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=117084 Järnvägshistoriskt forum: Avvecklingen av ilgodstrafik]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=230882 Järnvägshistoriskt forum: Knutpunkter] (Knutpunkter för styckegodstrafiken 1972, samt övriga godsmagasin som fortfarande var öppna).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234257 Järnvägshistoriskt forum: Förteckning över tågslag] (Beteckningar på 1960-talet och 1980-talet).

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=163155 Järnväghistoriskt forum: Önskar artikel från SJ-nytt 1972] (Godsexpress 1972).

[http://www.samlingsportalen.se Samlingsportalen] (Bilder)

[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]
[[Kategori: Trafik]]
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Moduler]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: NKlJ]]
[[Kategori: TGOJ]]

Vagnar

2021-06-20T18:46:07Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Inledning==
Med järnvägsvagn avses vanligen en vagn som inte har en egen motor, utan som måste kopplas till ett dragfordon för att kunna flyttas.

Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. Godsvagnar används för fraktgods, medan personvagnar används till passagerare. Vagnar för banarbete kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. Vagnar med med fasta axlar är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har axlarna monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera axlar. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.

En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.

De första vagnarna var tvåaxliga, men allt eftersom behovet av större laster ökade, infördes både treaxliga vagnar och boggievagnar. I USA blev boggievagnar dominerande redan på 1850-talet. I Sverige infördes treaxliga godsvagnar och boggievagnar för persontrafik på 1890-talet. (Mera om utvecklingen i Sverige [[Svenska järnvägsepoker|här]]).

De flesta modelljärnvägsvagnar som säljs på marknaden idag är [[färdigmodell]]er från [[storserietillverkare]], i regel av plast. Det finns också [[byggsatser]] av vagnar i olika material, i regel från [[småserietillverkare]]. Det finns dessutom enstaka småserietillverkare som tillhandahåller [[färdigmodell]]er, dessa är oftast byggda i mässing.

==Tekniska krav på MJ-vagnar==
En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två hjulaxlar och [[koppel]] i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att hjulen rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, hjul och spår fungerar ihop.

För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig hjul- och [[Spårstandarder|spårstandard]]. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. [[trepunktslagring]], eller en fungerande vagnsfjädring.

För att vagnar ska gå att koppla i och ur tåg på ett smidigt sätt krävs ett väl fungerande [[koppel]]. Det finns idag inte någon dominerande lösning på MJ-koppel. Koppel måste dessutom vara monterade på en konsistent höjd för att fungera väl. Detta kan vålla problem då olika märken som levererar fordon med samma koppeltyp ändå inte är konsistenta i höjd alla gånger.

Lättrullade järnvägshjul åstadkoms på moderna MJ-vagnar i regel med spetslagrade hjul, vilket innebär att hjulaxel slutar i en spets som löper i en kona i hjullagret. Nästan alla färdigmodeller levereras på detta sätt, vilket innebär att friktionen i hjulupphängningen sällan är ett problem. Tapplagrade axlar förekommer ibland, det fungerar också väl.

Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor ''skillnad'' i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från [[MOROP]], NMRA och [[FREMO]] för vad som är en optimal [[vagnvikt]].

==Att bygga upp sin vagnpark==
När man väl kommit på vilken [[planering|slags modelljärnväg]] man vill ha blir det lättare att bygga upp sin vagnpark. Har man valt en viss förebild eller [[epok]] handlar det om att leta rätt på vagnar som stämmer med detta. Det handlar också om att hitta vagnar till den trafik man vill ha på sin bana, för såväl persontrafik som godstrafik. Godvagnsbeståndet kan ockås behöva anpassas till vilka [[vagnslaster]] som ska avvecklas, och vilka [[industrier i modell|industrier]] som finns i banans trafikområde. Sen är det nog så att de flesta modelljärnvägsbyggare ändå skaffar sig en del rullande materiel som inte riktigt passar med banans trafikidé.

Om vagnparken främst består av [[färdigmodell]]er kan den bli lite enahanda, och göra att min modelljärnväg liknar alla andras. Att förse vagnarna med t.ex. belysning, detaljering eller [[väderbitning]] kan dock mildra effekten.

==Andra wiki-sidor om vagnar mm.==
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[Tyska privatbanevagnar]] 
[[Trepunktslagring]] 
[[Vagnvikt]] 
[[Ritningar i järnvägar!]] 
[[Lok]] 
[[Koppel]]

Tillbaka till [[nybörjarguiden]]

==Tryckta referenser - allmänt==
[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fixtur för påpressning och avdragning av hjul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.

"Stjärnekerhjul i toppklass." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Recension av MRW:s stjärnekerhjul, [[H0]]).

Krister Brandt: "Byggtips: (H)jul igen!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Stjärnekerhjul från MRW, [[H0]]).

Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

Björn Dahlström: "Nu är det hjul igen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 (Tillpassning av hjul och axlar).

Rutger Friberg: "Underhåll av mj-hjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1997 (Hantera slitna och korrosionerade mj-hjul).

"Rengöring och underhåll av rullande material." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2010, s. 13 (Notis om nya produkter från Viessmann)

Håkan Yngvik: "Svarva om hjullager." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Verktyg för att anpassa hjullager till axellängd).

Lars Ljungberg: "Isolera hjulaxlar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Montering av nytillverkade bussningar till oisolerade axlar).

Anders Ericson: "Belysning med LED." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Vagnsbelysning för personvagnar).

==Tryckta referenser - vagnsbyggnad==
Jon Fast: "En godsvagn från Nora Bergslags Järnväg med bygganvisningar." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 1/1969 ([[Scratchbygge]] av godsvagn i [[Skala 0|nollan]] i [[trä]] och [[metall]]).

Claes Mathisson: "Vi bygger en stolpvagn litt O." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1969 ([[Scratchbygge]] av O-vagn i mässing i skala [[H0]]).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Att tillverka bromsblock själv." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1981 ([[Skala 0]]).

Kent Hedqvist: "Byggtips: Stjärnekerhjul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 ([[Scratchbygge]] av egna stjärnekerhjul, [[H0]]).

Jon Fast: "NBJ malmvagn i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 ([[Scratchbygge]] i [[H0]] i [[trä]] och metall).

Jon Fast: "NKJ resgodsvagnar litt F." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1988 ([[Scratchbygge]] i [[H0]] i [[trä]] och [[metall]]).

Jon Fast: "Nora - Karlskoga Järnvägars vagnar littera I. Godsvagnshistorik och fina byggtips." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1988 ([[Scratchbygge]] av NKJ-vagn i [[0]] i [[trä]] och [[metall]])

Jon Fast: "Bygg Nora-Karlskoga littera N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989 [[Scratchbygge]] av NKJ-vagn i [[skala 0]] i [[trä]] och [[metall]]).

Jörgen Bergfors: "Att etsa eller inte etsa - det är frågan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 40/1989 ([[Scratchbygge]] av SRJ Co 103, en svetsad vagn, i [[styren]]).

Jon Fast: "... om att fuska fram ritningar från fotounderlag ..." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -92. Byggtipsblandning''. Stockholm: Allt om Hobby 1991 (Förenklad perspektivkonstruktion från foton).

Bo Holmgren: "Magiska skärmen." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -97. Uppgraderingar.'' Stockholm: Allt om Hobby 1996 (Om att fästa tågslutskärmar med magneter).

David Jenkinson: ''Carriage Modeling Made Easy.'' Didcot: Wild Swan 1996 (Om att [[scratchbygga]] personvagnar i [[styrenplast]]).

Tobias Ljung: "Erik i finkan? Njae, bättre omdöme än så får denna G-finka från herr Walde." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 62/1996 (Recension av vagnar i [[0e]], samt ombygge till fjädrande underrede).

Jan Frelin: "Svenska lagergafflar i H0 från Bill Bedford." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 96/2006 (Recension av fjädrande lagergafflar).

==Webreferenser==
[https://www.vtg.com/wagon-hire/our-fleet/ VTG AG: Our Fleet] (Vagnskatalog för VTG).

[http://www.mmjk.se/byggtips_dfo29.pdf MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092] (Byggtips).
</div>
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Fordonsteknik]]

Tyska privatbanevagnar

2021-06-20T18:45:28Z

Pjoo:

På denna sida behandlas tyskbyggda vagnar som köpts av svenska normalspåriga enskilda järnvägar mellan 1900 och 1945. I huvudsak behandlas vagnar av tysk standardtyp, men även godsvagnar som konstruerats för svensk räkning.

I samband med att det blev billigt att handla i Tyskland i slutet av första världskriget och åren därefter köpte flera svenska privatbanor vagnar i Tyskland. Först och främst köptes godsvagnar av ett antal tyska standardtyper. Dessa vagnar har varit populära bland svenska modellbyggare sedan sextiotalet, eftersom flera av dem har funnits i flera upplagor från de tyska [[storserietillverkare|storserietillverkarna]]. Idag är utbudet av "riktiga" svenska vagnar större, men dessa modeller erbjuder fortfarande en möjlighet att på ett enkelt sätt få lite variation i vagnparken.

När Deutsche Reichsbahn (DR) bildades 1920 "ärvde" man många varianter av godsvagnar från de tidigare "landbanorna". För att skilja på olika vagnar av samma grundtyp men med olika prestanda gav man vagnarna tilläggslittera i form av tyska ortsnamn. Ortsnamnen valdes helt godtyckligt, de hade ingen speciell koppling till vagnstypen och användes bara för att skilja vagnarna åt. Godsvagnar av tysk standardtyp redovisas här under sina ortslittera från DR.

==KPEV C3itr==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Treaxliga personvagnar från Preussiska statsbanorna. 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/174/P5240374.JPG 
BJ- och HNJ-vagn i skala [[N]].
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:HNJ verkstad C3c 9191.jpg|HNJ verkstad C3c 9191]]
|-
| class="imageCaption" | [[HNJ Verkstad]]s C3c 9191, f.d. MYJ 316, en moderniserad C3itr med två axlar och nya sidor ([[H0]]). Foto: Ola Ahlström
|}
Under första världskriget skaffade Preussiska statsbanorna treaxliga personvagnar för militärtågen. Efter kriget drabbades Tyskland av en stor ekonomisk kris och kraftig inflation, därför såldes mycket material för att skaffa pengar. Svenska privatbanor köpte billigt omkring 60 stycken av dessa vagnar. De flesta av dessa vagnar var oinredda. Inredningen utfördes i banornas egna verkstäder och vagnarna blev litt '''BC''', '''C''', '''CD''', '''CF''' eller '''F'''.
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] 
| 406, 407 
| '''EC3c''' 9164, 9085 
| Nr. 406 blev tvåaxlig 1923 när den byggdes om till sjukvagn. Den var placerad vid Borås C från till 1940, då den togs i bruk som resgodsvagn. När den kom till SJ ägo blev den '''EF1''' 8746 men 1941 blev den omnumrerad. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| '''C3a''' 166-180 
| '''C3c''' 4289-4303 
| Olivgrå med märkning i guldfärg med ljusblå skuggning. Ombyggd 1936-38 till tvåaxliga med nya fjädernävar, fönsterna utbytta till lyftfönster, och furupanel. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| '''CD3''' 2440, 2441 '''C3''' 2442-2449 
| Slopades '''C3a''' 4304-4311 
| Mellan 1941-1942 ombygges vagnarna som på BJ. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/HHJ HHJ] 
| 590, 591 
| '''EC3c''' 9022, 9023 
| Ormbyggdes till tvåaxlig 1935 och fick ny fönsterindelning med fem stora och två små vikfönster. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] 
| '''CF4a''' 41-43 '''CF4b''' 44-47 '''C4''' 48-50 
| '''CF4''' 3906, 3907 '''C3c''' 3888-3893 
| Röd med mörkgrå lister(?).Nr. 43 blev ÅmÅJ 31, sedan DJ 32 och omnumrerades till 459. Vid det tillfället blev den ombyggd som BJ vagnar. Vid SJ blev den '''CF1''' 4335. 1924 blev nr. 50 tvåaxlig och 1930-1931 blev även 45-49 ombyggda på samma sätt. Nr. 45-47 fick vikfönster och axelavståndet ökades till 8 m. År 1939 blev Nr 41 tjänstevagn litt. '''Q4'''. Samma år fick 42 och 44 nya vikfönster. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://runeberg.org/nfbo/0548.html L&HJ] 
| '''C4''' 626, 627 
| '''EC3c''' 9039-9040 
| 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/lyj/lyj_inneh.html LyJ] 
| 6, 7 
| '''EC3a''' 9019, '''EC3c''' 9020 
| År 1932 ormbyggdes nr 7 till tvåaxlig. Bägge fick vikfönster. Efter förstatligandet skickades vagnarna till Skåne och märktes HHJ 543, 544 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/myj/myj_inneh.html MYJ] 
| '''C4''' 312-317 
| '''EC3c''' 9187-9192 
| Fönstren delning bytts till ett litet och sex stora vikfönster. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_inneh.html OFWJ] 
| '''F3''' 266-267 
| 
| Vagnarna ormbyggdes till tvåaxliga med träpanel i slutet av 1920-talet. Omnumrerades 1931 till [[TGOJ]] 180, 181 och 1946 till 148, 149 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] 
| '''C''' 35 '''F''' 40-44 
| Slopad '''EF1''' 8670-8674 
| Nr 35 tvåaxlig från början. Nr 40-44 fick de två mittre fönstren ersatta av en infälld skjutdörr. Under 1930-talet ändrades fönsterindelning och vagnarna fick lodrät furupanel. På vissa vagnar ersattes dörren med utanpåliggande skjutdörr, men på andra med dubbla utåtgående svängdörrar. Mittenaxeln togs bort av SJ som också byggde för den ena plattformen. 
| v.d. Zypen & Charlier 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_inneh.html ÖKJ] 
| '''CF''' 42,43 
| 
| Mellan 1928-1930 blev vagnarna ombyggda till tvåaxliga med träpanel och omlitterade till '''F3'''. Omnumrerades 1931 till [[TGOJ]] 182, 183 och 1946 till 150, 151 
| v.d. Zypen & Charlier 
|}
Av SJ övertagna vagnar som återstod samlades så småningom ihop under SJ littera '''C3c''' och '''B3c'''.
*I [[H0]] kan man använda [[Fleischmann]] 5062, som dock är ca 7 mm för kort. Det beror på att Fleischmannvagnen är en modell av en förkrigsvariant som inte inte var anpassad för bårar. [[Perl]] har haft en exakt modell, nr [https://web.archive.org/web/20031118221531/http://www.perlmodell.se/best016.htm 016], samt några moderniserade varianter, nr [https://web.archive.org/web/20040715174840/http://www.perlmodell.se/best084.htm 084], [https://web.archive.org/web/20041204043257/http://www.perlmodell.se/best085.htm 085] och [https://web.archive.org/web/20031220010208/http://www.perlmodell.se/best100.htm 100]. [[HNJ Verkstad]] har haft en modell av SJ '''C3c''' 9191, f.d. MYJ 316, katalognummer 554. [[Vagnverkstaden]] har haft en modell av en HNJ-vagn i ombyggt skick, '''C3c''' 3892, nr [http://www.vagnverkstaden.eu/wp-content/uploads/2016/09/551-5.pdf 551-5].
*En lämplig modell i skala [[N]] är [[Fleischmann]] 8072. Nmodell har dekaler för BJ '''C3b''': 20033.
*I skala [[TT]] har [[Tillig]] vagnar med flera märkningar, t.ex. nr 16047 för Polska statsbanorna.

===Huvudmått (vid inköp)===
Löb: 12,8 m 
Hjulbas: 3,5+3,5 m 
Korglängd: 9,8 m 
Bredd: 3,05 m 
Sittplatser tredje klass: 47-48 (För C-vagnar) 

===Referenser - förebild===
Erik Sundström: "Treaxliga personvagnar av tysk tillverkning" i ''[[Tidskrifter#Tåg|Tåg]]'' nr 6/1977 (Ritning på chassi, BJ C3b, HNJ CF4b och OFWJ F3).

Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

===Referenser - modell===
Jan Frelin: "Svensk vagn från Fleischmann!" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 75/2001 (Recension av Fleischmann 5062 med fokus på svenska förebilder).

Göran Nilsson: "HNJ CF4b 44 - Byggd från Perlmodell C3itr18." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Konvertering och ritning).

Lars-Olof Karlsson: "LOK om järnvägar." ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2005, s. 60 (Flera [[konvertering]]ar av Fleischmanns vagnar).

==DR G "Kassel"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Deutsche Reichsbahn litt '''G "Kassel"''', senare DB litt '''G10'''. Det tyska litterat introducerades år 1928 och slopades sent på 70-talet. 
http://www.roco.com/images/products/47645.jpg Roco's "Kassel"-vagn med bromshytt 
Kassel-vagnar i Sverige: 
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/baj/index.html BAJ] 
| 431 - 440 med broms. 
| 37715 - 37724 med broms. 
| 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/dj/index.html DJ] 
| 340, 345, 350, 355, 360 med broms 
| 38242, 38244, 38245, 38246, 38243 med broms. 
| 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] 
| 248 - 262. 243 - 247 med broms. 
| 37730 - 37744. 37725 - 37729 med broms. 
| 
| 243-252 Görlitz 253-262 Bautzen 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] 
| 721 - 724, 726 - 729. 725, 730 med broms. 
| 38068 - 38075. 38076, 38077 med broms 
| Anskaffade 1920 
| Görlitz 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mtj/mtj_inneh.html MTJ] 
| 300-310 
| 37810-37820
| Inköpta 1914, samtliga bromsade
| Köningshütte 1899 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/NOJ NOJ] 
| 753 - 757. 758 - 762 med broms. 
| 38086, 38087, 38127, 38088, 38089. 38090 - 38094 med broms. 
| 755 ombyggd till [[#Kylvagnar|kylvagn]] (vitmålad), övriga med köttkrokar (Gsk) 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/sggj/sggj.htm SGGJ] 
| 222 - 224. 225 med broms. 
| 37484, 37485, 37357. 37486 med broms. 
| Handbroms och konduktörskupé på nummer 224 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] 
| 95 - 101. 85 - 94 med broms. 
| 37745, 37746, 37637 - 37677. 37705 - 37714 med broms. 
| 97 - 101 hästinredning. Bromsade vagnar från början med både skruvbroms och tyckluft. 
| Wismar, 1923 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/vaj/vaj_inneh.html WAJ] 
| 19 - 24, 26 - 29. 25 med broms. 
| 37781 - 37790. 37780 med broms 
| 25 ombyggd till kylvagn med utvändig isolering, återbyggd till Gsu av SJ vid förstatligandet. 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_inneh.html ÖKJ] 
| 480 - 484. 475 - 479 med broms. 
| 
| Senare [[TGOJ]] 1636-1640 (bromsade), 1641-1645 (obromsade) 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/osj/osj_inneh.htm ÖSJ] 
| 238 - 241. 
| 37832 - 37835. 
| Blev CHJ 972 - 975. 
| 
|}
Samtliga bromsade vagnar var ursprungligen försedda med hög bromshytt. Littera var oftast '''G4''' eller '''G3''' i Sverige, senare oftast '''Gs''', hos SJ litt '''Gsh''' eller '''Gsu'''. Efter förstatligandet togs alla bromshytter ned.

*Lämpliga vagnar i [[H0]] är [[Roco]] 47645 med bromshytt, 47646 utan bromshytt. [[Brawa]] har också G10, t.ex. 49067 utan bromshytt och 49094 med bromshytt. [[Liliput]] erbjuder modeller: utan broms: L235082, med broms L235090. [[Piko]] har tidigare sålt svenskmärkta litt Gs(u), katalognummer BJ 002, BJ 003, 5/6436/210, 5/6438/210, 95020, 95043, 95081, 95084.
*Lämpliga vagnar i [[N]] är [[Fleischmann]] 8360 utan bromshytt och 8355 med broms.
*I [[skala 0]] har [[Lenz]] en G "Kassel", katalognummer [https://www.lenz-elektronik.de/spur0-gueterwagen-gedeckt.php#g10 42210-03] m.fl., tyvärr dock med en snedsträva på vagnssidan som de svenska vagnarna i regel saknade.
*Märklin har en G10 i [[skala 1]], katalognummer 58942. Thunder Models har en [http://www.thundermodel.com/German-Gedeckter-Guterwagen.html G10] som [[plastbyggsats]] i [[Skala 1|1/35]]. 2018 släppte även Sabre Models en G10 som [[plastbyggsats]].
*I skala [[TT]] har [[Tillig]] en KPEV Nm med bromshytt som passar, katalognummer 17351. [[Piko]] släpper en G02 utan bromshytt 2021, katalognummer 47761.

===Huvudmått (obromsad/bromsad)===
Löb: 9,30/9,60 m 
Hjulbas: 4,5 m 
Lastgräns: 19/18 ton 
Lastlängd: 7,83 m 
Lastbredd: 2,74 m 
Vägghöjd: 2,12 m 
Golvyta: 21,4 m2 
Rymd: 44,7 m3

===Tryckta referenser - förebild===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s 66.

Erik Sundström: "Täckta godsvagnar av tysk typ." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Ritning och konvertering av [[Pola]]-vagn i [[skala 0]]).

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

Jan-Olov Svensson & Roland Hansson: ''Järnvägar på Söderslätt. MTJ, TKJ, HSFJ, KTK och TRJ.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2018.

===Tryckta referenser - modell===
Erik Sundström: "Täckta godsvagnar av tysk typ." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 4/1970 (Ritning och konvertering av [[Pola]]-vagn i [[skala 0]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Bygg godsfinka litt Gs." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Ommärkning och konvertering av tyska G10).

Lars-Olof Karlsson: "Riktigt försvenskade godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Recension av svenskmärkta vagnar från [[Piko]]).

"Spårbart i 1/35." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2018, s. 43 (Tyska godsvagnar som [[plastbyggsats]]er från Thunder Models).

"Vagnar i 1/35." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2019, s. 63 (Tyska godsvagnar som [[plastbyggsats]]er från Sabre Models).

===Webreferenser===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna vagnar på GDG 1946]

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/01-g/html/100-002-g10.html Modellbahnfrokler.de: Gedeckter Güterwagen der Bauart G Gattungsbezirk München-Kassel]. (Ritning).

[https://www.maerklin.de/en/products/details/article/58942/ Märklin.de: Type G 10 boxcar] (Modell i [[skala 1]]).

[https://web.archive.org/web/20060721210804/http://www.worldrailfans.info/Articles/Europe/GG10.shtml Worldrailfans.info: G10 covered goods wagons] (Genomgång av modeller av G10. Från Wayback Machine).

==DR Gl "Dresden"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Deutsche Reichsbahn litt '''Gl "Dresden"''', senare DB litt '''Gl 22'''. 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:DR Glr Dresden.jpg|1000px|DR Glr Dresden.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Glr "Dresden". Inga svenska vagnar hade dock bromshytt. Wikimedia Commons.
|}

1939 köpte [https://sv.wikipedia.org/wiki/Trafikf%C3%B6rvaltningen_G%C3%B6teborg-Dalarne-G%C3%A4vle GDG] 100 vagnar varav 50 var utan broms och 50 hade tryckluftsbroms.

{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 1214 - 1225, 1238 - 1248. 1201 - 1213, 1226 - 1237 med broms. 
| 44619 - 44641. 44676 - 44700 med broms. 
| 1201-1225 1940 1226-1237 1941 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 2851 - 2860, 2871 - 2878. 2861 - 1870, 2879 - 2887 med broms. 
| 44701 - 44718. 44642 - 44660 med broms. 
| 2851-2870 1940 2871-2887 1941 
| 
|-
|
[http://runeberg.org/nfch/0117.html SDJ] 
| 651, 652, 656 - 660. 653 - 655, 661 - 665 med broms. 
| 44669 - 44675. 44661 - 44668 med broms. 
| 651-655 1940 656-665 1941 
| 
|}
Littera var '''Gr''' hos GDG och '''Gu''' hos SJ. Littera efter UIC-reformen 1967 blev '''Gbl'''.

SJ köpte liknande vagnar i Tyskland som dock hade samma dimensioner som [[SJ godsvagn litt G|SJ '''G''']]. Dessa fick inledningsvis litt. '''Gu''', efter UIC-reformen 1967 litt. '''Gbls-u'''.

*[[Brawa]] har Dresden-vagnar i [[H0]], t.ex. nr 48708 eller nr 48711. [[Roco]] har Dresden-vagnar i H0, t.ex. nr 76675 och har haft en Gu i svensk märkning, nr 47512. [[Märklin]] släppte en SJ Gbl 2019, katalognummer 41465, och har tidigare haft en modell i [[H0]]: nr [http://www.maerklin.de/de/service/suche/details.html?page=1&perpage=10&level1=2341&level2=2346&art_nr=00794&search=1&era=0&gaugechoice=0&groupchoice=0&subgroupchoice=0&catalogue=0&features=0&searchtext=Dresden&backlink=%2Fwww.maerklin.de%2Fde%2Fservice%2Fsuche%2Fproduktsuche.html 00794]. Axelavstånd är 7,0m. [[NMJ]] har haft en modell av SJ's variant i H0, nr 607-101.
*I skala [[N]] har [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] en modell av "Dresden" vagn:nr 8308. Axelavståndet på modellen är okänt.
*I [[skala 0]] har [[Lenz]] en Glr "Dresden", katalognummer [https://www.lenz-elektronik.de/spur0-gueterwagen-gedeckt.php#dresden 42212-02].

===Huvudmått för GDG-vagnar (obromsad/bromsad)===
Löb: 12,1 m 
Hjulbas: 7,0 m 
Lastgräns: 18/17 ton 
Lastlängd: 10,72 m 
Lastbredd: 2,74 m 
Vägghöjd: 2,0 m 
Golvyta: 29,4 m2 
Rymd: 62,5 m3 
Sth: 90 km/h 
Broms: tryckluft eller genomgångsledning

===Tryckta referenser - förebild===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010. s. 72-73.

Jon Fast: "GDJ godsvagn litt. Gr." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 2/1968 (Beskrivning och ritning).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Redaktionen: "G-vagnar i Sverige. Del 2." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Bilder på Gus, F6a, G, Gbls, Gs, Gs-u samt Lgjs).

Christer Andersson: "Förebild till NMJ:s tyskbyggda Gbls." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Beskrivning).

Bertil Bengtsson: "Om Gu-vagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020, s. 5 (Brev, en bild).

===Tryckta referenser - modell===
Krister Brandt: "Rocos svenska G-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1987 ([[Konvertering]] till Gu av Dresden-typ från Roco-vagn).

Lars-Olov Karlsson "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001, s. 54 (Notis om [[Roco]]s svenskmärkta Gbl).

Redaktionen: "Märklin SJ Gbl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 39/2019 (Recension).

===Webreferenser - förebild===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna BJ-vagnar]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237181 Järnvägshistoriskt forum: Godståg från Lidingö: Kyrkviken, Canada och Kontinenten] (Ritning på SJ Gu).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=250613 Järnvägshistoriskt forum: GDG G och Gr, Märkning 1950?] (Hur märktes f.d. BJ-vagnar efter förstatligandet?)

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/01-g/html/100-011-gl22.html Modellbahnfrokler.de: Gedeckter Güterwagen der Bauart Gl Gattungsbezirk Dresden] (Ritning).

===Webreferenser - modell===
[https://www.mj-magasinet.se/synare-marklin-sj-gbl Modelljärnvägsmagasinet: Märklin SJ Gbl] (Recension).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1262 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Gbls (Tyska)] (NMJ:s Gu).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=48&t=1017 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Gbl (Tyska)] (Rocos Gu/Gbl - ex GDG).

==Kylvagnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Flera banor köpte flera typer av tyska kylvagnar på 20- och 30-talet, litt '''Hs''' (senare litt '''Hmu''', '''Hsu''') 
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 2490 - 2494 
| 38164 - 38168 
| Köpt 1924. Huvudmått: längd 8,5m, bred 2,8m, axelavstånd 5,5m 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] 
| 783 - 787 
| 2857 - 2861 
| Köpt 1924. Huvudmått: längd 7,0m, bred 2,75m, axelavstånd 3,76m Axelavstånd ombyggt till 5m 1935. 
| 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/NOJ NOJ] 
| 755 
| 38127 
| Ombyggd från '''[[#DR G "Kassel"|Gs]]''' 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/vaj/vaj_inneh.html WAJ] 
| ? 
| ? 
| Köpt 1922. Huvudmått: längd 8,3m, bred 2,8m, axelavstånd 4,5m 
| 
|}
===Referenser===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar: Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010. s.96-97.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna GDG-vagnar]

==GSG N3a==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Virkesvagnar i Bergslagen litt '''N3a''' (senare '''Nss''', '''Ns''', '''Os''')
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:BJ_Nss_6813_web.jpg|BJ_Nss_6813_web.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | BJ Nss 6813
|}
I början av första världskriget var BJ i stort behov av nya vagnar. Eftersom det var brist på material vid svenska tillverkare, vände sig BJ till Tyskland. Under våren 1917 levererades 336 vagnar, men omkring 50 ytterligare beställda vagnar beslagtogs av de tyska myndigheterna. Dessa vagnar var inte utförda som en tysk standardtyp, utan i princip en svensk design med en del tyska detaljer. Många men inte alla var ombyggda till '''Os''' före förstatligandet.
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''Omfördelning 1919''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 6788-6822 med skruvbroms 6706-6787 utan broms 
| 6788-6814 med skruvbroms 6706-6788 utan broms 
| 
| 
| Wegman, 1916-17 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 6769-6787, 6815-6835 med skruvbroms 6836-6995 utan broms 
| 
| 
| Försedda med KK-broms slutet av 30-talet 6769-6858 
| Wismar, 1925 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 2101-2130 med skruvbroms 2201-2272 utan broms 
| 2101-2126 med skruvbroms 2201-2263 utan broms 
| 
| Försedda med KK-broms slutet av 30-talet 2111-2176 
| Wegman, 1916-17 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 2127-2176 med skruvbroms 2187-2200, 2264-2399 utan broms 
| 
| 
| 
| Wismar, 1925 
|-
|
[http://runeberg.org/nfch/0117.html SDJ] 
| 410-432 med skruvbroms 433-485 utan broms 
| 410-431 med skruvbroms 433-483 utan broms 
| 
| Försedda med KK-broms slutet av 30-talet 410-431, 433-483 
| Wegman, 1916-17 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] 
| 1686-1697 med skruvbroms 1698-1726 utan broms 
| 1686-1697 med skruvbroms 1381-1393 med skruvbroms 1698-1726 utan broms 1351-1380 utan broms 
| Os(u) 11114-11197 
| Försedda med KK-broms slutet av 30-talet 3601-3684 Ombyggs till '''Oss''', typ O4, 1935-1944 3601-3625 skruvbroms bort 1939 3626-3684 utan broms 
| Wegman, 1916-17 
|}
===SJ-nummer av dessa vagnar från GDG-banorna===
'''Ns(u)''': 12332-12379, 14515-14720, 8007-8017, 8094 
'''Os(u)''': 12487-12659, 12758-12799, 14000-14074, 14317-14367, 14402-14514, 14721-14771, 8000-8006, 8018-8038, 8048-8093

===Huvudmått för GDG-vagnar===
Löb: 9,1 m Hjulbas: 4,5 m 
Lastgräns: 20-21 ton 
Lastlängd: 7,8 m 
Lastbredd: 2,9 m 
Vägghöjd: 0,53 m (Nss), 0,8 m (Os) 
Golvyta: 21,5-22,5 m2 
Broms: tryckluft eller genomgångsledning.

===Referenser===
Erik Sundström: "Virkesvagnar av tysk typ på banor i Bergslagen." i ''Tåg'' nr 3/1970 (Beskrivning och ritning).

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 226.

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6b.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

==ÖCB NN3==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
[https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCB] köpte tjugo virkesvagnar från Dortmunder Union 1919 - 1921. Vagnarna hade från början littera '''NN3''', senare '''NNs'''.

ÖCB:s tyska vagnar var konstruerade för svenskt bruk, men hade ändå flera tyska särdrag än [[#GDG N3a|GDG N3a]].
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%A5ng%C3%A5dalsbanan ÖCB] 
|176-181, 186-191 utan broms 182-185, 192-195 med broms
|Samtliga vagnar blev tjänstevagnar hos SJ 
| 
| Dortmunder Union 1919-1921 
|}

===Tryckta referenser===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 227.

Niklas Adell & Per-Olof Brännlund: ''Östra Centralbanan. Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999, s 242-243.

===Webreferenser===
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=238996 Järnvägshistoriskt forum: Halle-vagn ombyggd till NN] (Som visade sig vara tyskbyggda NN-vagnar).

[http://www.kindabild.se/web/fotodb/displayimage.php?pos=-49860 Kindabild: Järnvägsstationen i Korpklev] (Lastning av ved på ÖCB NN-vagn).

==DR O "Halle"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Deutsche Reichsbahn litt '''O "Halle"''', senare DB litt '''O10''' 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/o.jpg http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/o_broms.jpg 
Fleischmanns Halle-vagnar 
Halle-vagnar i Sverige: 
{| class="wikitable"
| style="text-align: left" | '''Förvaltning''' 
| style="text-align: left" | '''Nummer''' b=Broms 
| '''SJ-nummer''' b=Broms 
| style="text-align: left" | '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| style="text-align: left" | 7122-7158. 7113-7121b 
| 12280-12315 14118-14123b 
| Rödbruna, 7113 - 7121 med broms. Köpta 1937 från Vectura, byggda 1916. 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://runeberg.org/nfbn/0736.html CHJ] 
| style="text-align: left" | ? 
| 
| style="text-align: left" | Mörkblå eller svarta. 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] 
| style="text-align: left" | 556-570. 551-555b. 
| 10043,10045,10047, 10050-10060 
| Rödbruna. Vissa till SJ som '''Im''' eller '''Is''' 
| Hannover Wagenfabrik 
|-
| style="text-align: left" |
[http://runeberg.org/nfcp/0060.html GFJ] 
| style="text-align: left" | 61 - 115 
| 
| Bruna. 86 - 98 med bromshytt, senare bromsplattform 91 - 100 fick tryckluftsbroms på 1930-talet. Ombyggda till grusvagnar vid SJ. 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] 
| style="text-align: left" | 1501-1525 
| 11665-11676 11728-11732b 
| Rödbruna, slutsiffra 0 och 5 användes sannolikt för bromsad vagn. Köpta under VK1 från gruvfirman Cornelius. 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mtj/mtj_inneh.html MTJ] 
| style="text-align: left" | 400-424 
| 
|
| Zypen & Charlier 1916 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mtj/mtj_inneh.html MTJ] 
| style="text-align: left" | 578-585,2028-2037. 576,577,2026,2027b. 
| 
| style="text-align: left" | Mörkblå eller svarta. Privat SSA Trelleborg. Privat SSA Hököpinge. 
| Hannoversche Waggonfabrik 1920 
|-
| style="text-align: left" |
[http://sv.wikipedia.org/wiki/NOJ NOJ] 
| style="text-align: left" | 703-722 723-727b 
| 11885-11903 11880-11884b 
| style="text-align: left" | Mörkbruna. (träkolskrov) 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/nshj/nshj_inneh.html NsHJ] 
| 9 - 11 
| 
| style="text-align: left" | Köpta 1924 från GFJ, (83, 90, 85). 
| 
|-
| style="text-align: left" |
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_inneh.html OFWJ] 
| style="text-align: left" | 1801-1827 1828-1830b 
| 
| style="text-align: left" | Rödbruna. 1828-1830 med broms. Inköpta begagnade 1924 från Avesta Järnverk. Senare [[TGOJ]] '''Iss''' 4001-4027, '''Is''' 4101-4103 
| Waggonfabrik Wismar; Zwickauer Fahrwzeugfabrik 
|-
| style="text-align: left" |
[http://runeberg.org/nfch/0043.html SbhJ] 
| style="text-align: left" | 59,61-63. 60b 
| 
| style="text-align: left" | Rödbruna, Privat SSA Säbyholm. 
| 
|}
Vagnarna hade i allmänhet littera '''I3''' i Sverige, senare litt '''Is''', hos SJ litt. '''Isu'''.
*I skala [[H0]] passar [[Gebr%C3%BCder%20Fleischmann - Bröderna%20Fleischmann|Fleischmann]] nr 5260 och 5261 bra till denna variant. Enligt tyska recensenter är 5260 utan bromshytt närmast felfri, medan 5261 ska ha vissa brister.
*Lämpliga modeller i [[N]] är [[Minitrix]] 3169.

===Huvudmått (obromsad/bromsad)===
Löb: 8,1/8,8 m 
Hjulbas: 4,0 m Lastgräns: 20 ton 
Lastlängd: 6,7 m 
Lastbredd: 2,75 m 
Vägghöjd: 1,0 m 
Golvyta: 18,4 m2 
Rymd: 18,4 m3

===Tryckta referenser - förebild===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar: Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 130-131.

Ernst Andrén & Erik Sundström: ''Gruvgården - Fors Järnväg'' (SJK 5). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1968.

Ulf Lindahl: "Privatbanvagn litt Is." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 2/1970 (Ritning, data och ombygge av Fleischmannvagn i [[H0]]).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Olof Wickström: "GBJ litt I3 nr 551-570." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av vagn från [[0]]-scale Models, ritning).

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

Jan-Olov Svensson & Roland Hansson: ''Järnvägar på Söderslätt. MTJ, TKJ, HSFJ, KTK och TRJ.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2018.

===Tryckta referenser - modell===
Ulf Lindahl: "Privatbanvagn litt Is." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 2/1970 (Ritning, data och ombygge av Fleischmannvagn i [[H0]]).

Lars-Olof Karlsson: "Öppen godsvagn litt Is." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1976 (Ommärkning till svensk version).

Olof Wickström: "GBJ litt I3 nr 551-570." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -98. Projekt.'' Stockholm: Allt om Hobby 1997 (Bygge av vagn från [[0]]-scale Models, ritning).

===Webreferenser===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/04-o/html/100-070-o10.html Modellbahnfrokler.de: Offener Güterwagen der Bauart O Gattungsbezirk Halle] (Ritning)

==DR O "Nürnberg"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Deutsche Reichsbahn litt '''O "Nürnberg"''', senare DB litt '''O11''' 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:UWHJ_I3_471.jpg|900px|UWHJ_I3_471.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | UWHJ I3 nr 471
|}
Nürnberg-vagnar i Sverige:
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 5801 - 5830 
| 12236-12265 
| Utan broms. 
| Harkort i Duisberg, 1919 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 3801 - 3806 
| 12322-12327 
| Utan broms. 
| Harkort i Duisberg, 1919 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] 
| 751 - 776 
| - 
| From 762 utrustade med tryckluftsbroms 
| Harkort i Duisberg, 1919 
|-
|
[http://runeberg.org/nfch/0117.html SDJ] 
| 701 - 704 
| 12328 - 12331 
| 702 med skruvbroms, öppen plattform. Senare SJ 12329. 
| Harkort i Duisberg, 1919 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/uwhj/index.html UWHJ] 
| 470 - 474 
| 10193-10197 
| Skruvbroms, tryckluftbroms och bromshytt, ombyggda 1941/2 till tjänstevagnar utan att få SJ-nummer 
| Fried. Krupp. A.G. Essen, 1923 
|}

Vagnarna fick i allmänhet litt '''I3''' i Sverige, senare '''Is'''. Hos SJ blev littera '''Isu'''. UWHJ köpte sina vagnar nya i Tyskland 1923, övriga vagnar levererades begagnade från Danmark 1938-39, där de gått som uthyrningsvagnar.

*De bästa modellerna i [[H0]] av dessa vagnar är tillverkade av [[Märklin]]. UWHJ:s vagnar motsvaras av Märklin [http://www.maerklin.de/de/produkte/detailsh0.html?page=16&perpage=10&level1=27&level2=34&level3=2404&art_nr=46039&era=&gaugechoice=2&groupchoice=2&subgroupchoice=6&backlink=%2Fwww.maerklin.de%2Fde%2Fprodukte%2Fspur_h0%2Fwagen%2Fgueterwagen.html 46039], medan övriga vagnar endast finns i satser om 10, t.ex. Märklin [http://www.maerklin.de/de/produkte/detailsh0.html?page=&perpage=10&level1=27&level2=34&level3=2406&art_nr=46045&era=&gaugechoice=2&groupchoice=2&subgroupchoice=22&backlink=%2Fwww.maerklin.de%2Fde%2Fprodukte%2Fspur_h0%2Fwagen%2Fgueterwagensets.html 46045] och [http://www.maerklin.de/de/service/suche/details.html?page=&perpage=10&level1=2341&level2=2346&art_nr=46030&search=1&era=0&gaugechoice=2&groupchoice=2&subgroupchoice=0&catalogue=0&features=0&searchtext=N%C3%BCrnberg&backlink=%2Fwww.maerklin.de%2Fde%2Fservice%2Fsuche%2Fproduktsuche.html 46030]. [[Gebr%C3%BCder%20Fleischmann - Br%C3%B6derna%20Fleischmann|Fleischmann]] erbjuder en vagn av "Schwerin"-typ som är ganska lik (t.ex. nr 5211), men den har mindre hjulbas, annan bromshytt mm.
*I [[N]]-skala finns det [[Fleischmann]] 8208 utan broms och 8212 med broms, och [[Minitrix]] 15046 utan broms.

===Huvudmått (obromsad/bromsad)===
Löb: 6,60/7,30 m 
Hjulbas: 3,5 m 
Lastgräns: 20 ton 
Lastlängd: 5,3 m 
Lastbredd: 2,8 m 
Vägghöjd: 1,3 m 
Golvyta: 14,9 m2 
Rymd: 19,4 m3

===Tryckta referenser - förebild===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar: Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010. s.134-135.

"SJ litt. Is(u)." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (förebildsdata, bilder på märkning, Trix 3450 i H0).

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år" i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

===Tryckta referenser - modell===
"Modellspalten" i ''Järnvägsteknik'' nr 4/1958.

"SJ litt. Is(u)." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 4/1967 (förebildsdata, bilder på märkning, Trix 3450 i H0).

Krister Brandt: "Nürnberg post festum." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1986 (Ny [[Fleischmann]]-vagn aviserad i Nürnberg).

Krister Brandt: "Allt om hobby synar: Nygammal vagn för EJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987 (Recension av [[Fleischmann]]s vagn).

Claes Mattison: "Schwerinvagnen - än en gång." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Ombyggnad från Fleischmanns Schwerinvagn).

RAF: "Märklinsats med svenskt klotter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2006 (Sats med [[SJ godsvagn litt Oe|Oe]] och Isu).

===Webreferenser===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDJ]

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/04-o/html/100-068-o11.html Modellbahnfrokler.de: Offener Güterwagen der Bauart O Gattungsbezirk Nürnberg] (Ritning)

[http://www.mrw1.se/byggtips/byggtips9.htm MRW: Märklins Nürnberg-vagn]

==DR Om "Breslau-Essen"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Deutsche Reichsbahn litt '''Om "Essen"''' och '''"Breslau"''', senare DB litt '''Om12'''. 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/oum.jpg 
http://www.svensktmjforum.se/forum/uploads/255/oum_broms.jpg 
Fleischmanns vagnar 
Breslau/Essen-vagnar i Sverige: 
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ -nummer''' b= Broms 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 7096 - 7112 
| 14115-17b 14129-30b 12266-79 
| Litt '''Is'''. 7096 - 7098 med broms. Köpta 1937 från Vectura. Byggda 1916. 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/flj/flj_inneh.html FLJ] 
| 1000-1014 1015-1020 
| 
| Litt '''I4''', inköpta 1920. 1015-1020 med broms. Senare [[TGOJ]] '''Iss''' 4048-4062, 4063-4067 
| Dortmunder Union 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gbj/index.html GBJ] 
| 601 - 615 
| 10061-73 
| Samtliga obromsade. Vissa till SJ som '''Isu''' 
| 601-610 Linke-Hoffman 611-615 Dortmunder Union 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 2570 - 2573 
| 12321 14125-27b 
| Litt '''Is'''. 2570 - 2572 med broms. 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ] 
| 1526 - 1573(?), 1574 - 1586 
| 11677- 11725 11733- 11741b 
| Slutsiffra 0 och 5 bromsad vagn. 1526 - 1573 köpta omedelbart efter VK1 från gruvfirman Cornelius, 1574 - 1586 köpta direkt från Tyskland 1924. 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ] 
| 793 - 800, 801 - 830 
| 
| 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB] 
| 1851 - 1900, 1951 - 2000 
| 10575- 10653 10703- 10722b 
| Litt '''I4''' - '''Iss'''. 1889-1900, 1993-2000 med broms. 
| 1851-1858, 1889,1890 Heine 1859-1888, 1891-1900 Görlitz 1951-2000 Dortmund 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ] 
| 1050 - 1054 
| 
| 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_inneh.html ÖKJ] 
| 1401-1420 
| 
| Litt '''I4'''. Inköpta 1919, Senare [[TGOJ]] '''Iss''' 4028-4047 
| Linke-Hoffman 
|}

Svensk littera har varit '''I4''', senare '''Iss''' eller '''Is'''. På SJ fick vagnarna litt '''Is(u)'''.
*Passande modeller i [[H0]] är [[Fleischmann]] 5715 och 5716. [[Piko]] har tidigare sålt svenskmärkta vagnar, katalognummer BJ 001, 5/6437/210, 95044, 95074, 95083.
*Lämpliga modeller i [[N]] är Fleischmann 8215 (Essen) och 8216 (Breslau) och [[Arnold]] 4471 utan broms och 4412 med broms. JS-design har haft en modell av dessa vagnar i skala N.
*2020 släppte [[Lenz]] en '''Om12''' utan bromsplattform i skala [[0]], katalognummer 42110-11, 42110-14.
*I [[TT]] har [[Tillig]] haft modeller, t.ex. katalognummer 14282 "Breslau" och 14276 "Essen".

===Huvudmått (obromsad/bromsad)===
Löb: 9,10/9,80 m 
Hjulbas: 4,5 m 
Lastgräns: 20 ton 
Lastlängd: 7,7 m 
Lastbredd: 2,75 m 
Vägghöjd: 1,55 m 
Golvyta: 21,0 m2 
Rymd: 33,0 m3

===Tryckta referenser - förebild===
Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s 132-133.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Jon Fast & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Tyskbyggda I4-vagnar med 4,5 m axelavstånd." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -94.'' Stockholm: Allt om Hobby 1993. (Ritning & beskrivning).

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

===Tryckta referenser - modell===
Lars-Olof Karlsson: "Svenskare järnväg: Öppen vagn litt Iss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 (Ommärkning av tyska vagnar).

Lars-Olof Karlsson: "Riktigt försvenskade godsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982 (Recension av svenskmärkta vagnar från [[Piko]]).

===Webreferenser===
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

[https://www.lenz-elektronik.de/spur0-gueterwagen-offen.php Lenz.de: Offene Güterwagen - Lenz Spur 0] (Lenz öppna godsvagnar i skala 0).

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/04-o/html/100-073-om12.html Modellbahnfrokler.de: Offener Güterwagen det Bauart Om Gattungsbezirk Breslau-Essen] (Ritning)

==GDG O==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
För att möta den kraftiga ökningen av trafik under andra världskriget, köpte GDG litt '''O''' vagnar från Tyskland. Vagnarna var helsvetsade och hade andra buffertbalkar i jämförelse med svenska vagnar. 
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] 
| 3906-3922 broms 3923-3940 
| 78184-78200 78151-78168 
| 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ] 
| 3090-3099 broms 3190-3194 broms 3195-3206 
| 78201-78210 78211-78215 78169-78180 
| 
| 
|-
|
[http://runeberg.org/nfch/0117.html SDJ] 
| 573-580 broms 614-620 
| 78213-78223 78144-78150 
| 
| 
|}
I "Förteckning över rullande material" för GDG år 1946 hade vagnarna littera '''O(u)'''.

===Huvudmått (bromsad/obromsad)===
Löb: 12,1 m 
Hjulbas: 7,0 m 
Lastgräns: 21/22 ton 
Lastlängd: 10,8 m 
Lastbredd: 2,8 m 
Vägghöjd: 0,8 m 
Golvyta: 30,2 m2 
Vikt: 9,3 ton utan, 10,3 ton med broms 
Broms: tryckluft eller genomgångsledning

===Referenser===
Per-Olov Sundström: "GDJ godsvagn litt. O." i ''[[Tidskrifter#Skarvjärnet|Skarvjärnet]]'' nr 10/1972. (Ritning, data).

[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg6b.pdf Historiskt.nu: Öppna godsvagnar hos GDG]

==KPEV Omk/DR O "Frankfurt"==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
Preussiska Statsbanorna littera '''Omk''', senare DR littera '''O "Frankfurt"''', DB littera '''O 01''' 
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:MTJ I3.jpg|MTJ I3.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | Perls modell av MTJ 543.
|}
Dessa vagnar skiljer sig från de ovan beskrivna genom att många anskaffades redan från åren närmast efter sekelskiftet 1900, och genom att vara av en ren "Länderbahnmodell" snarare än en standardtyp. Vagnarna har kommit Sverige via vagnuthyrningsfirman Ludwig & Lange och Malmö-Genarps Järnväg.
{| class="wikitable"
| '''Förvaltning''' 
| '''Nummer''' 
| '''SJ-nummer''' 
| '''Kommentar''' 
| '''Tillverkare''' 
|-
|
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Helsingborg%E2%80%93R%C3%A5%C3%A5%E2%80%93Raml%C3%B6sa_J%C3%A4rnv%C3%A4g HRRJ] 
| 116-125 
| 
| Inköpta 1919-20, Svarta. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 Werkspoor, Amsterdam 1896 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Klagshamn KTJ] 
| 1000-1084 
| 10498-10530 10480-10482b 
| Anskaffade 1902-3. 1000-1003, 1025-1031 med broms. Övertogs senare av MSJ. Svarta med tjärat trävirke. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1891 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/LTJ LTJ] 
| 231-265 
| 39966-39996 10179b,10180b 
| 251-265 anskaffade 1902, 231-250 anskaffade 1909. 263-265 med broms. Rödbruna. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1898 
|-
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/MGJ MGJ] 
| 201-210 
| 
| 206 med broms. Inköpta 1904. Rödbruna. Nr 130-200 användes för vagnar som tillfälligt ägdes av MGJ när affärer förmedlades. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1891 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mlj/index.html MLJ] 
| 3050-3079 
| 
| MLJ gjorde också omfattande vagnsaffärer. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 
|-
|
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Malm%C3%B6%E2%80%93Simrishamns_J%C3%A4rnv%C3%A4gar MSJ] 
| 576-600 
| 10490-10497 10477-10479b 
| 578, 584, 587, 588, 590,594, 599 och 600 med broms. Inköpta 1909. Svarta med tjärat trävirke. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mtj/mtj_inneh.html MTJ] 
| 241-254 
| 
|
| Malines, Belgien 1889 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/mtj/mtj_inneh.html MTJ] 
| 536-560, 562-575 
| 
| Tillhörde Trelleborgs sockerbruk. 542, 543, 546, 551, 552, 553, 556 och 557 med broms. Troligen inköpta 1920. Svarta med tjärat trävirke. Senare sålda till Hököpinge resp. Helsingborgs Sockerbruk 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 Werkspoor, Amsterdam 1898 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/myj/myj_inneh.html MYJ] 
| 1135-1154 
| 10331-10344, 10438b,10440b 
| 1152-1154 med broms. Inköpta 1905. Rödbruna. 
| 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_inneh.html OFWJ] 
| 1831-1842 
| 
| Köpta 1929 från MLJ. Senare [[TGOJ]] 4104-4115, ombyggda till '''Ns''' 1933. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 
|-
|
[https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6lvesborg%E2%80%93Olofstr%C3%B6m%E2%80%93%C3%84lmhults_J%C3%A4rnv%C3%A4g SOEJ] 
| 128-129 
| 
| 129 med broms. Inköpta 1904. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1895 
|-
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ] 
| 130-144 
| 
| 143-144 med broms. Inköpta 1920. Rödbruna. 
| Gebr. Hoffman, Breslau 1896 Werkspoor, Amsterdam 1898 
|}
Efter förstatligande fick vagnar i bättre skick litt '''Isu''', medan sämre vagnar tilldelades '''Imu''', utan SJ-nummer.

Någon storseriemodell av dessa vagnar är inte känd, men i [[H0]] har [[Perl]] haft en mässingsbyggsats, nr [https://web.archive.org/web/20170314143205/http://perlmodell.se/best139.htm#Betvagn 139].
{| class="wikitable"
| '''Huvudmått:''' 
| Längd 
| Bredd 
| Hjulbas 
| Vägghöjd 
|-
| 1880-tal utom broms 
| 7,4 
| 2,6 
| 4,0 
| 0,9 
|-
| med broms 
| 8,1 
| 2,6 
| 4,0 
| 0,9 
|-
| 1890-tal utom broms 
| 7,25 
| 2,9 
| 4,0 
| 1,0 
|-
| med broms 
| 7,93 
| 2,9 
| 4,0 
| 1,0 
|}

===Huvudmått för 1890-talsvagnarna (obromsad/bromsad)===
Löb: 8,10/8,80 m 
Hjulbas: 4,0 m 
Lastgräns: 15 ton 
Lastlängd: 6,72 m 
Lastbredd: 2,73 m 
Vägghöjd: 1,0 m 
Golvyta: 18,4 m2 
Rymd: 18,4 m3.

===Tryckta referenser===
Erik Sundström: "Tyskbyggda 1890-talsvagnar i Sverige." i ''[[Tidskrifter#Tåg|Tåg]]'' nr 3/1982. (Beskrivning, ritning).

Erik Sundström: ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010. s.128.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

Jan-Olov Svensson & Roland Hansson: ''Järnvägar på Söderslätt. MTJ, TKJ, HSFJ, KTK och TRJ.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2018.

===Webreferenser===
[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/04-o/html/100-069-o01.html Modellbahnfrokler.de: Offener Güterwagen der Bauart O Gattungsbezirk Frankfurt] (Ritning)

[https://web.archive.org/web/20170314143205/http://perlmodell.se/best139.htm#Betvagn Perlmodell: Bet- och grusvagn YJ, MTJ, SJ m fl litt I3] (Från Wayback Machine)

==Andra wiki-sidor om vagnar==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 

[[Vagnar]] 
[[SJ godsvagnar]] 
[[GC godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[SJ personvagnar]] 
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]] 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 
[[HNJ]] (Portalsida om HNJ) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida om SWB) 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ) 
[[Svensk modelljärnväg]]

==Referenser==
[[#TOP|Tillbaka till toppen]] 
[http://www.modellbahnfrokler.net/grundlagen/gueterwagenuebersicht-db3.html Modellbahnfrokler.net: DB-Güterwagen der Epoche 3] (Tabeller över tyska godsvagnsmodeller från [[epok]] III).

[http://www.modellbahnfrokler.de/archiv/100/ Modellbahnfrokler.net: Güterwagen-Skizzen 1:100 (1950)] (Ritningar på tyska godsvagnar).

[http://de.wikipedia.org/wiki/Normalien_%28Eisenbahn%29 Wikipedia: Normalien (Eisenbahn)] (S.k. "normalvagnar" från länderbahnperioden, [[epok]] I. På tyska.)

[https://web.archive.org/web/20060721210954/http://www.worldrailfans.info/Articles/Europe/GDRGwagons.shtml Worldrailfans.info: Classification of Deutsche Reichsbahn goods wagons (1920-1945)] (Genomgång av tyska godsvagnar från [[epok]] II, 1920-1945, inklusive klassificering med ortsnamn. Från Wayback Machine).
[[Kategori: Personvagnar]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: GSG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: OFWJ]]
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Skala 1]]
[[Kategori: Skala 0]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala TT]]
[[Kategori: Skala N]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]

Svenska järnvägsepoker

2021-06-20T18:44:57Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
För att underlätta för den som vill försöka att bygga upp sin modelljärnväg med utgångspunkt i olika historiska sammanhang - man vill kanske försöka att spegla hur trafik och rullande material kan ha sett ut under en viss given tidsperiod - kan man dela upp järnvägshistorien i epoker. På så sätt kan man lättare skapa en mera översiktlig bild av exempelvis vilka olika fordon och lok- och vagnsmärkningar m.m. som passar tillsammans. På kontinenten har det länge funnits ett sådant system, där man utgår ifrån olika [[epoker|järnvägsepoker]] fastställda av [[Morop]].

Nedan följer ett förslag till hur en svensk indelning i järnvägsepoker skulle kunna se ut. Utgångspunkten har varit viktiga förändringar vid de statsägda järnvägarna, medan utvecklingen vid privatbanorna redovisas i en separat kolumn. Fram till 40-talet var visserligen två tredjedelar av det svenska järnvägsnätet privatägt, men staten har alltid varit den överlägset största järnvägsoperatören i Sverige, och har på det sättet dominerat utvecklingen. Epokgränserna är också valda så att de stämmer någorlunda med MOROP:s generella standard, [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem800_d.pdf NEM 800]. [http://www.morop.eu/downloads/nem/de/nem806D_d.pdf NEM 806D], epokindelningen för Tyskland, har tjänat som inspiration. Epokerna är i sin tur indelade i underavsnitt, "perioder".

Det kan vara värt att tänka på att järnvägsfordon ofta blir mycket gamla, femtio år är ingen ovanlig ålder. Det gör att fordon som byggdes två epoker tillbaka ibland kan synas i trafiken, dock ofta ombyggda och med nya färgscheman.
==Epoktabell==
{| class="wikitable"
| '''Beteckning och tidsperiod''' 
| '''Beskrivning statliga järnvägar''' 
| '''Beskrivning privata järnvägsföretag''' 
|-
|
'''Epok I''' 1856-1922 
|
Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. Ångdrift helt dominerande, personvagnar i allmänhet målade i färger som indikerar klass (blått för första klass, grönt för andra och brunt för tredje). 
|
Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De privatbanor som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen bana och egen rullande materiel. Majoriteten byggs som normalspåriga, men en del byggs som smalspåriga med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| ''Period a'' 1856-1880 
|
Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara tom Ljusdal 1880. Ånglok mest konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)|'''B''']]) och Tyskland ([[SJ ånglok litt D|'''D''']]). Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan. Fotogenbelysning. Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Tågen är långsamma (max 30 km/h) och handbromsade, enstaka persontåg, s.k. "kurirtåg", går fortare. 
|
De första privatbanorna öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. Privatbanor byggs sedan i stor omfattning, speciellt på 1870-talet. De flesta var bibanor, men några längre banor byggs också, såsom [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_historik.html OFWJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm BJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/swb/swb.html SWB]. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många smalspårsbanor byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. 
|-
| ''Period b'' 1880-1900 
|
1880 har SJ 1956 km järnväg. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_torpshammar_storlien.html Norrländska tvärbanan] klar 1882, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] klara till Boden 1894. Ånglok konstruerade i Sverige börjar dominera ångloksparken (t.ex. litt. [[SJ ånglok litt Cc|'''Cc''']] och [[SJ ånglok litt Kd|'''Kd''']]), standardiserade godsvagnar med 1886 års underrede helt av stål införs, som har bärighet på 12-15 ton. Personvagnar med underrede i stål, öppna plattformar och genomgång införs, så småningom med lanternintak. Boggievagnar börjar byggas. Vakuumbroms införs för persontåg. 
|
1880 är huvuddelen av det svenska järnvägsnätet privat, 3920 km. [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta.html HNJ] klar 1882. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] byggs som privatbana, men förstatligas innan trafiken kommit igång. [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4stkustbanan Västkustbanan] byggs som flera privatbanor på 1880-talet, och förstatligas 1896. [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sr_j/sr_j_fakta.html#el Roslagsbanan] blir först med eldrift i Sverige. Västkustbanan är pionjärer med boggievagnar, annars följer utvecklingen av rullande material samma linjer som SJ. Dock är ånglok med invändiga cylindrar vanligare på privatbanorna. Treaxliga malmvagnar införs i stor mängd, i övrigt är standardiseringen är begränsad. Vissa banor börja dock köpa godsvagnar av SJ 1886 års modell. Ångvagnar provas för att förbilliga persontågsdriften. En del privatbanor inför vakuumbroms i persontågen ([[GDG|BJ]], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]], HNJ m.fl.). 
|-
| ''Period c'' 1900-1910 
|
Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A|'''A''']], [[SJ ånglok litt B|'''B''']], [[SJ ånglok litt E|'''E''']], [[SJ ånglok litt R|'''R''']], [[SJ ånglok litt S|'''S''']] m.fl.). Boggievagnar dominerar personvagnsparken, men nya längre tvåaxliga vagnar med länkaxlar införs också, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på 1898 års underrede med en bärighet på 14-18 ton införs. 
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta.html VGJ] klar 1900. En del mindre privatbanor byggs också. [[GDG|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med 1886 års modell. Roslagsbanan inför tryckluftbroms för persontåg. 
|-
| ''Period d'' 1910-1922 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_jarna_aby/sb_jarna_aby_snabbf.html Nyköpingsbanan] klar 1915. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/malmbanan/malmbanan_main.html Malmbanan] elektrifieras. Litt [[SJ ånglok litt F|'''F''']], [[SJ ånglok litt J|'''J''']], och [[SJ ånglok litt Sb|'''Sb''']] blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till fyrtiotalet. Nybyggda personvagnar får inte alltid lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs, dessutom får vissa nybyggda personvagnar vestibuler och bälgar. Motorvagnar börjar införas. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr börjar införas. [[Svenska signaler i modell|Ljussignaler]] börjar införas. De södra delarna av det som skall bli [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] förstatligas, och banan börjar byggas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleds. Många äldre ånglok utrangeras. 
|
En del mindre privatbanor byggs. [[GDG|BJ]] lanserar litt [[GSG ånglok litt H3|'''H3''']] 1910, som också köps av andra privatbanor i tillsammans 32 exemplar. [[TGOJ|OFWJ]] beställer de första svenska tre-cylindriga loken ([[OFWJ ånglok nr 46-50 & 61-63|'''M3''']]) 1917 för malmtågen. Motala Verkstad börjar bygga en serie [[Motala Verkstad ånglok typ 115|åtta-kopplade tanklok för smalspår]], totalt tjugo stycken. Många privatbanor provar förbränningsmotorvagnar med varierande framgång, i övrigt följs utvecklingen av rullande materiel vid SJ. 
|-
|
'''Epok II''' 1922-1948 
|
1922 har SJ 5625 km järnväg. Nytt [http://www.historiskt.nu/rullande/sj_godsvagnar_42/vagnar_42_14.html litterasystem] för godsvagnar införs 1922. Konkurrensen från vägtrafiken börjar påverka järnvägarna. Ångdriften börjar ersättas, [http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_bakgrund/el_bakgrund.html elektrifiering] införs i större skala, och dieseldrift för lättare fordon. Tryckluftsbromsen blir allmän. Godstågen blir avsevärt tyngre och går också snabbare. [[Trafikkoncept epok IIIa#Igt|Ilgodståg]] går med 90 km/h. [[Säkerhetstjänst för MJ#Automatisk linjeblockering|Automatisk linjeblockering]] införs på en del tätt trafikerade linjer. 
| 1922 finns 9775 km enskilda järnvägar i Sverige. Mot slutet av epoken förstatligas nästan alla privatbanor. Vissa privatbanor går över till tryckluftbroms för alla slags tåg, vilket innebär att både vakuumbroms, tryckluftbroms och skruvbroms används parallellt. 
|-
| ''Period a'' 1922-1930 
|
Elektrifiering av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html VSB], ellok litt [[SJ ellok litt D|'''D''']] och [[SJ ellok litt U|'''U''']]. Klassfärgerna på personvagnar försvinner, rödbrunt används för alla klasser. Stolpvagnar (litt '''N''' och '''NN'''), lådvagnar (litt '''I''') och kalkvagnar (litt '''R''') byggs om med plåtlämmar (litt [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt NN4 NN5|'''Or''']]). [[Bjurströms lokomotor typ 8|Lokomotorer]] börjar införas. Tryckluftbroms Kunze-Knorr är allmänt införd, förutom på Malmbanan (där tryckluftbroms av system Westinghouse fanns sedan tidigare). 1924 införs skyltar vid järnvägsövergångar, orangemålade kryssmärken med texten "[http://www.ekeving.se/vs/index.html VARNING FÖR TÅG]". 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB] färdigbyggd 1927. Ångloksutvecklingen på privatbanorna fortsätter, flera banor beställer trecylindriga lok för gods- och persontrafik, störst blir [[GDG|BJ]] litt [http://www.mrw1.se/anglok/litth3s.htm '''H3s''']. [[TGOJ|OFWJ]] får sitt första turbinlok litt [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/ofwj/ofwj_rullande_lok_m3t.html '''M3t'''] 1930. De första [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_ett_begrepp.html rälsbussarna], ibland benämnda bilvagnar, införs för att förbilliga driften. [[Tyska privatbanevagnar|Tyska godsvagnar]] köps in av flera privatbanor. HNJ går över till tryckuftbroms i alla slags tåg. [http://www.ekeving.se/b/rb/lb/aut_linjeblock.html Roslagsbanan] blir först med [[Säkerhetstjänst för MJ#automatisk linjeblockering|automatisk linjeblockering]] 1925. 
|-
| ''Period b'' 1930-1939 
|
[http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/inlandsb/inlb_main.html Inlandsbanan] blir till sist färdigbyggd 1937. [[Paragraf 100]] för förenklad drift på trafiksvaga linjer införs. Elektrifiering av flera linjer, t.ex. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html SSB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html ÖSB] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html Stockholm-Långsele]. SJ får sina första smalspårsbanor i samband med privatiseringar. Personvagnar i [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|nitad stålkonstruktion]] införs. Större standardgodsvagnar [[SJ godsvagn litt G|'''G''']] och [[SJ godsvagn litt O|'''O''']]. SJ inför sina första rälsbussar av [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] modell. Ellok litt [[SJ ellok litt H|'''Ha''', '''Hb''']] och [[SJ ellok litt U#Ub|'''Ub''']]. 1933 ändras färgen på kryssmärken vid järnvägsövergångar till gul. 
|
Konjunktursvackan efter Krüger-kraschen 1932 drabbar privatbanorna hårt. Vissa privatbanor tas över av staten, av ekonomiska eller drifttekniska skäl ([http://www.historiskt.nu/normalsp/okb/okb.htm OKB], [http://www.historiskt.nu/normalsp/ugj/ugj_inneh.html UGJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Landskrona-K%C3%A4vlinge-Sj%C3%B6bo_j%C3%A4rnv%C3%A4g LKSJ], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Markarydsbanan MaVJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/nrsj/index.html NrSlJ], [http://www.historiskt.nu/normalsp/mlslj/index.html MlSlJ] m.fl.), [[TGOJ]] bildas 1931 genom en sammanslagning av ett antal privatbanor. SJ nya standardgodsvagnar köps av en del banor. [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|Enstaka stålpersonvagnar köps in av privatbanor]]. [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [[GDG|BJ]] går över till tryckluftbroms i alla slags tåg. Rälsbussar, med mer eller mindre "strömlinjeform", börjar införas. Vanligast är [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_tvaaxliga.html Hilding Carlssons] tvåaxliga variant, men flera andra förekommer. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Saltsj%C3%B6banan Saltsjöbanan] blir först i Sverige med [[Säkerhetstjänst för MJ#Fjärrblockering|fjärrblockering]] 1938. 
|-
| ''Period c'' 1939-1948 
|
Genom förstatligandet tillförs SJ många bankilometer, bland annat större delen av Sveriges omfattande smalspårsnät, samt en stor mängd rullande material av mångskiftande ålder och konstruktion. Fortsatt elektrifiering, bl.a. linjen [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/lsl_boden.html Långsele-Boden], samt även sidobanor. Ellok litt. [[SJ ellok litt F|'''F''']] och [[SJ ellok litt M|'''M''']]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gengas Gengas] på motorfordon används under [http://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget VK II]. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|Personvagnar i svetsad stålkonstruktion]] införs. SJ-kringlan på ånglok, motorfordon och personvagnar ersätts med SJ i typsnittet futura. Till smalspårsnätet inleds leveranser av ett standardånglok, litt [[Motala Verkstad ånglok typ 14|'''Gp''']]. [http://www.historiskt.nu/rullande/ralsbussar/ralsbussen_boggie.html Hilding Carlssons boggierälsbuss] införs på stor bredd på både smal- och normalspår. [http://www.ekeving.se/vs/index.html Bommar] vid järnvägsövergångar börjar målas röda och gula. 
|
Den stora förstatligandeperioden, efter ett riksdagsbeslut från 1939. Beslutet går ut på att staten köper in banorna efter hand, utan tvångsinlösen, och är i princip genomfört 1950. Vissa banor tar tacksamt emot beslutet, andra är mycket motvilliga. [[GDG]] elektrifierar alla huvudlinjer, och skaffar nya loktyper litt [[GDG ellok litt O|'''O''']] och [[SJ ellok litt D#Ds|'''Ds''']]. [http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/srj.html Roslagsbanan] fortsätter elektrifiering på huvudlinjen mot Rimbo mm., och inför tryckluftbroms för alla slags tåg. Hilding Carlssons rälsbussar beställs också av många privatbanor. 
|-
|'''Epok III''' 1948-1967 
|
1948 har SJ 14574 km järnväg. "Hela folkets SJ", eller folkhemmets järnväg. Ångdriften fasas ut, och diesellok för linjetrafik införs. [[Säkerhetstjänst för MJ#CTC|Fjärrblockering]] införs i begränsad omfattning. [[Trafikkoncept epok IIIa#Gxt|Godsexpresståg]] införs, framför allt för transport av färskvaror. Nedläggningar av olönsamma bandelar. 
|
1948 finns fortfarande 2077 km enskilda järnvägar. Den klassiska privatbanan är borta, med några undantag ([http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nbj_inneh.html NBJ], [[TGOJ]], [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ], m.fl.). 
|-
| ''Period a'' 1948-1956 
|
Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. privatbanor och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10|'''E10''']]) levereras. Ellok [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till smalspårsnätet levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge|'''Ge''']] och [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']] införs. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. [[Paragraf%20100|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956.

[[Trafikkoncept epok IIIa|Trafiken under epok IIIa]]
|
[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans. [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ. 
|-
| ''Period b'' 1956-1967 
|
Tredje klass tas bort 1956. Diesellok för linjetrafik introduceras ([[SJ diesellok litt T2 T3|'''T2''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']] m.fl.) och ersätter efterhand många ånglok i linjetrafik. Nybyggda personvagnar märks med den s.k. köttstämpeln, medan SJ-märkningen på äldre personvagnar efterhand tas bort. Nya personvagnstyper, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|60-talsmodellen]], införs 1960. Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Gre|'''Gre''']], [[SJ godsvagn litt Oe|'''Oe''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Ore''']] och [[SJ godsvagn litt Teu|'''Teu''']]. Försök med [[Intermodal trafik|container- och piggybacktrafik]] inleds. 1956 börjar [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/SiMotBanan_Dbr_1957.pdf bansignaler] vid järnvägsövergångar införas. De sista träpersonvagnarna på normalspår tas ur trafik 1968. De sista ''banvakterna'' tas ur tjänst vid SJ 1962. Nedläggningar av sidobanor inleds i stor skala, och utbyggnadstakten i elektrifieringen minskar.

[[Trafikkoncept epok IIIb|Trafiken under epok IIIb]]
|
[[TGOJ]] inför [[Säkerhetstjänst för MJ#CTC|CTC]] 1958, och börjar måla även personvagnar i grönt. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyn%C3%A4sbanan Nynäsbanan] förstatligas 1957 som ett dotterbolag till SJ, och elektrifieras 1962. Roslagsbanan går helt upp i SJ 1959. NBJ slutar med persontrafik 1966. 
|-
|
'''Epok IV''' 1967-1988 
|
1967 har SJ 12202 km järnvägar. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']] införs. Nytt litterasystem för godsvagnar och personvagnar. Ångdriften helt borta. [[Intermodal trafik]] börjar införas. Nedläggningar av olönsamma järnvägslinjer fortsätter, men möts av allt större motstånd. 
| 1967 finns alltjämt 870 km enskilda järnvägar i Sverige. 
|-
| ''Period a'' 1967-1979 
|
Högertrafik på vägarna 1967. Första [[SJ ellok litt Rc|'''Rc''']] ('''Rc''', '''Rc2''', '''Rc3''' & '''Rc4''') och [[SJ diesellok litt T44|'''T44''']]. Alla godsvagnar fick ett gemensamt europeiskt littera-system 1967, det s.k. [http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/littera-internationellt UIC-systemet]. 1970 infördes även ett [http://www.jarnvag.net/vagnguide/littera-vagnar nytt litterasystem] för personvagnar, dock inte lika standardiserat som UIC. Nybyggda personvagnar märktes med det s.k. frimärket. Vulstbälgar ersatte dragspelsbälgar. Öppna boggievagnar för gods började levereras i större skala ([[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']]). [[Containertrafik]]en blev omfattande, [[piggybacktrafik]] infördes också. Täckta godsvagnar med helt öppningsbara sidor blev vanliga (UIC litt. '''H'''). Nya standardgodsvagnar, [[SJ godsvagn litt Hbis|'''Hbis''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']] och [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']]. 1975 började ljussignaler förses med vit reflekterande kantrand. Det [http://www.ekeving.se/vs/index.html nya systemet med bommar och kryssmärken] vid järnvägsövergångar infördes fult ut i samband högertrafikomläggningen 1967. Runt 1970 togs godsvagnar med 1898 års underrede ur trafik, d.v.s. [[SJ godsvagn litt G3|'''Gs''']] och [[SJ godsvagn litt Os|'''Os''']]. Sista driftsångloken vid SJ togs ur tjänst 1 april 1972. Järnvägsnedläggningarna fortsatte, men i mindre omfattning. Många mindre stationer stängdes. 
[[Trafikkoncept epok IVa|Trafiken under epok IVa]]
|
[[TGOJ]] gick över till UIC-systemet 1966-1970, samt bytte färgschema på lok och motorvagnar till orange med vita dekorlinjer under andra halvan av 1960-talet. 1967 uppgick SNJ helt i SJ. 1971 ingicks den s.k. Hörjelöverenskommelsen, då Roslagsbanan, Saltsjöbanan och pendeltågstrafiken i Stockholm övergick till lokaltrafiken i Stockholm. 
|-
| ''Period b'' 1979-1988 
|
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell|'''A7'''/'''B7''']]-vagnarna tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks|'''Hbikks''']] och [[SJ godsvagn litt Lnps|'''Lnps''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till ASG 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. 
[[Trafikkoncept epok IVb|Trafiken under epok IVb]]
| [[TGOJ]] ägs till hälften av SJ from 1982. 1979 tas NBJ upp som dotterbolag i SJ och upphör helt 1985. 
|-
|
'''Epok V''' 1988-2010 
|
1988 har SJ 11076 km järnvägar. Järnvägstrafikens renässans. Uppbrytning av SJ, då nya former för järnvägsdrift införs där banhållning och trafik separeras organisatoriskt. X2000. Ny färgsättning på tågen, länstrafikbanor. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo GC] och andra, privata godsdragare. 
|
1988 finns dessutom kvar 479 km enskilda järnvägar. En ny typ av privata järnvägsoperatörer börjar köra tåg på Banverkets spår i samband med avregleringar. 
|-
| ''Period a'' 1988-2001 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Banverket Banverket] bildas och tar över banhållningen från SJ. Nya järnvägar byggs, särskilt i Mälardalen. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Svealandsbanan Svealandsbanan] färdig 1997, [http://www.historiskt.nu/normalsp/arlandabanan/arlandabanan_sammanfattning.html Arlandabanan] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Öresundsförbindelsen Öresundsförbindelsen] 2000. [http://sv.wikipedia.org/wiki/X_2000 '''X2'''], [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x31k '''X31'''], och [http://www.jarnvag.net/vagnguide/y2 Kustpilen]. Lok och personvagnar börjar målas i olika blå färgscheman. Lok typ [[SJ ellok litt Da|'''Da''']], [[SJ ellok litt H|'''Hg''']], [[SJ diesellok litt T2 T3|'''T21''']], [[SJ diesellok litt T43|'''T43''']], [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|svetsade 40-talsvagnar]] och rälsbuss '''Y6''' tas ur trafik. Postsortering ombord avvecklas 1996. All resgodshantering och hantering av expressgods upphör 2000. SJ upphör med kylvagnar, i stället används kylcontainrar. 
|
Mindre, privata godsoperatörer börjar köra tåg i samband med avregleringar 1988 och 1994, t.ex. Österlentåg, [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=365&g=m Shortline Väst], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=363&g=m Woxna Express] och [http://www.tagakeriet.se/ Tågab]. Flera av dessa gör konkurs inom några år. Persontrafiken på många sidobanor tas över av länstrafiken och av privata tågoperatörer som [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=359&g=m BK-Tåg], [http://www.svenska-lok.se/pbane_main.php?s=361&g=m BSM] och Sydvästen. De nya operatörerna kör mest med begagnad SJ-material, dessutom importeras äldre [[Nohab diesellok AA16|Nohab-dieslar]] från Danmark. Länstrafikbolagen målar fordon i egna färger. [http://www.inlandsbanan.se/ Inlandsbanan] ombildas som kommunägd privatbana 1993. SJ tar över [[TGOJ]] återstående persontrafik 1995, [[TGOJ]] fortsätter som godsoperatör, och övergår till ett blå/grönt färgschema under slutet av 1990-talet. Sista delen av [http://www.historiskt.nu/smalsp/nklj/nklj_snabbfakta.html NKlJ] lades ner 1990. 
|-
| ''Period b'' 2001-2010 
|
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsgenerationen]] tas ur trafik hos SJ. 
|
En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042|'''142''']], och [[DSB ellok litt EG|'''EG''']]) och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino]) 
|-
|
'''Epok VI''' 2010- 
|
[http://www.trafikverket.se Trafikverket] grundas 2010, och tar över banförvaltningen från Banverket. [http://www.jarnvag.net/banguide/vasteraspby-umea Botniabanan] klar, [http://sv.wikipedia.org/wiki/European_Rail_Traffic_Management_System ERTMS] införs. [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x55 '''X55'''], [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2|'''Re''']] och [[GC ellok litt Mb|'''Mb''']] anskaffas. 
|
Veolia börjar köra tåg Malmö-Berlin. MTR trafikerar Stockholm-Göteborg med [http://www.jarnvag.net/vagnguide/x74 '''X74'''] fr.o.m. 2015. [[Siemens ellok typ Vectron|Vectron]]-lok införs. [[TGOJ]] går upp i Green Cargo 2011 och försvinner därmed till sist helt. 
|}

==Wiki-sidor==
[[Svensk modelljärnväg]]

== Tryckta källor - allmänt ==
Erik Nothin: ''Vagnlära.'' Stockholm 1912.

Lars-Olof Karlsson: "Utländska personvagnar på svenska spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1980 (Utvecklingen från 1909 till 1980).

Staffan Sävenfjord: "Smålandsåkare börjar köra på länsjärnvägar." i ''[[järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Premiär för BK Tåg).

Gunnar Alexandersson, Staffan Hulthén, Lena Nordenlöw & Guy Ehrling: [https://web.archive.org/web/20020418132437/http://www.kfb.se/pdfer/R-00-25.pdf ''Spåren efter avregleringen'' (KFB-rapport 2000:25)]. Stockholm: Kommunikationsforskningsberedningen 2000.

Johan Vinberg: "Cirkustransporter på järnvägar." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 3. Tredje modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2003.

Lennart Leffler: ''[http://www.bergslagsbanan.se/Userfiles/Archive/51/Dokument/Godstrafik_del1_20050623.pdf Järnvägens roll i transportförsörjningen. Analys av nuläge och utveckling för godstrafik sedan 1988, med tyngdpunkt 1997–2004.]'' Borlänge: Banverket 2006.

Rasmus Axelsson: "En bild av Sveriges banvaktsstugor." i ''Spår'' 2008.

Christer Andersson: "Tema: Utländska timmervagnar i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 15/2013 (Foton).

Stefan Nilsson: "Litet abc för malmtåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 16/2014. (Svenska malmtåg genom åren).

Per Ljungberg: "Fler utländska timmervagnar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 19/2014.

Lars Olov Karlsson: "Utländska godsvagnar i svenska tåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2016.

Krister Sandberg (red.): ''[https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2016/rapport-2016_7_godstransporter-i-sverige---en-nulagesanalys.pdf Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys]'' (Rapport 2016:7). Stockholm: Trafikanalys 2016.

Lars Olov Karlsson: "Banvaktens stuga." I ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2018 (Beskrivning).

== Tryckta källor - SJ, allmänt ==
Kgl. Järnvägsstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/ ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro.''] Stockholm: författaren 1931.

Lars Olov Karlsson & Carl-Axel Alrenius: ''Statens Järnvägar 125 år.'' Örebro: Gullers International AB 1981.

Staffan Sävenfjord: "Idéprogram för en järnväg i tiden." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1985 (Tidiga idéer om Mälarbanan).

Lars Berggrund: "Statens Järnvägar - ett affärsverk i hundra år." i ''Spår 2013''. Sveriges Järnvägsmuseum 2013. s 21-83.

== Tryckta källor - SJ, trafik och fordon ==
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.

"Adjö alla driftsånglok vid SJ." i ''Tåg'' nr 5/1972.

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1973.

"Regerings-ja till snabbtåg för SJ!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981 (Beslut om att bygga prototyper för X2).

Lars Håell: "Tryckluftbromsen kommer till SJ." i ''Tåg'' nr 11/1981.

Lars Ryderberg: "På SJ spår år 1909." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1984 (Förutsättningar för att bygga ett kontinentaltåg i [[H0]]).

"Asea Traction fick ordern: SJ har beställt tjugo snabbtågssätt." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Första beställningen av X2).

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: "SJ godsvagnar." i ''Lok & vagnar 1.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 38-47 (De sista kylvagnarna).

Max Goldschmidt: "Dollartåget." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2005 (SJ:s specialtåg för turister med hårdvaluta som gick mellan 1950 och 1969).

Hans Helmstein & [[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Fo5 Resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1960-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 56-64 (Beskrivning).

Johan Stenson: "Korta persontåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 68-70.

Christer Andersson: "Littera Hbis från hobby trade." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 4/2010. s 18-22.

Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

== Tryckta källor - SJ, bana ==
Jan Bergsten: "Inlandsbanan, banan som byggdes på 80 år." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1969. 
Jan Bergsten: "Norra stambanan. Våra järnvägar II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 10/1969. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 3. Östra och södra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1970. 
Jan Bergsten: "Våra järnvägar 4. Västra stambanan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1970.

Kenneth Landgren: "Forsmo-Hotingbanan." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1983.

Mats Nyblom: "Växjö-Västervik nedlagd." i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1984 (SJ:s sista smalspårsträcka med persontrafik nedlagd).

Roine Viklund: ''[https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990414/FULLTEXT01.pdf Riksgränsbanans elektrifiering. Stat och företag i samverkan: 1910-1917]'' (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet 2012.

== Tryckta källor - enskilda järnvägar ==
Vincent Ahlberg: ''Bergslagernas Jänvägsaktiebolag 1872-1922.'' Göteborg 1923.

Lennart Liljedahl: ''Dannemora-Hargs Järnväg'' (SJK 6). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1969.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del 1 Banelektrifieringen." i ''Tåg'' nr 3/1969.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

Erik Sundström: "Vagnar vid BJ under 60 år." i Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Bengt Hammar: "Sala-Gysinge-Gävle Järnväg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1982 (Kort historik).

Karl Gösta Alvfors: "Bakgrunden till 1939 års beslut om allmänt järnvägsförstatligande." i ''Tåg'' nr 7/1982.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Kurt Möller: ''Roslagsbanan 100 år.'' Stockholm: SLJ & Frank Stenvalls förlag 1985.

Bertil Thulin: ''Göteborg-Borås Järnväg'' (SJK 62). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1994.

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: ''Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999.

==Internetkällor==
[http://www.ekeving.se/ Ekeving.se]

[http://www.historiskt.nu/ Historiskt.nu]

[http://www.historiskt.nu/diverse/statistik/sv_jarnvagar_main.html Historiskt.nu: Järnvägsstatistik]

[http://www.jarnvag.net/ Järnväg.net]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=57457 Järnvägshistoriskt forum: Piggyback i Sverige]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=159332 Järnvägshistoriskt forum: Reflexrand på järnvägssignaler]

[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=158643 Järnvägshistoriskt forum: Leveransdatum för Rc]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=240049 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ Gre, 17/4 1966, bild] (Omnumrering av TGOJ-vagnar till UIC).

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=237899 Järnvägshistoriskt forum: VGJ och godstågsplanen] (Godstrafik på VGJ på 1940-taler).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnalittera] (Kjell Friberg om UIC-littera).

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Systemtåg Wikipedia: Systemtåg]
</div>
[[Kategori: Epoker]]
[[Kategori: Epok Ia]]
[[Kategori: Epok Ib]]
[[Kategori: Epok Ic]]
[[Kategori: Epok Id]]
[[Kategori: Epok IIa]]
[[Kategori: Epok IIb]]
[[Kategori: Epok IIc]]
[[Kategori: Epok IIIa]]
[[Kategori: Epok IIIb]]
[[Kategori: Epok IVa]]
[[Kategori: Epok IVb]]
[[Kategori: Epok Va]]
[[Kategori: Epok Vb]]
[[Kategori: Epok VI]]

SJ godsvagn litt Grh

2021-06-20T18:44:22Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Från 1927 skaffade SJ 400 långa täckta vagnar med högt tak, littera '''Grh'''. En variant för ilgodstransport byggdes 1929-30 med ångvärme, elvärme och fönster i dörren i tjugo exemplar med littera '''Gi'''. Littera Gi fick senare hjulbasen förlängd till 8,1 m. På 1960-talet togs hästinredningen bort från Grh och littera ändrades därmed till '''Gru'''. Littera i samband med UIC-ommärkningen 1967 blev '''Gbl'''. Vagnarna gick i trafik inpå 1970-talet.

==Huvuddimensioner Grh==
Löb: 12,30 m Hjulbas: 6,40 m Lastgräns C: 19 ton Lastlängd: 10,93 m Lastbredd: 2,74 m Sidoväggarnas höjd: 2,13 m Golvyta: 30,1 m2 Rymd: 64 m3 Sth: 90 km/h Broms: tryckluft. Märkning: RIV
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt%20Grh.jpg|litt Grh.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Grh 31698 . Källa Samlingsportalen Jvm.KBFN00004
|}

==Littera Grh i modell==
===Skala [[H0]]===
*1942 gav Fa Skandia-Modeller ut en [[byggsatser i trä och kartong|byggsats av en Grh i trä och kartong]], katalognummer 2 G.
*1944 gav Wentzels också ut en [[byggsatser i trä och kartong| byggsats av en Grh i trä och kartong]], katalognummer J 14 M.
*1948 gav Model-Craft också ut en [[byggsatser i trä och kartong| byggsats av en Grh i trä och kartong]], katalognummer By 151.
*1976 gav [[Perl]] ut en Grh i [[etsad mässing]], med katalognumren Grh 31439 och 136.
*[[NMJ]] Grh som färdigmodell
*:- Katalognummer 603.101-102 SJ litt Grh brun och mörkgrå, olika nummer (2010).
*:- Katalognummer 603.201-202 SJ litt D30 brun och ljusgrå, olika nummer (2010).
*:- Katalognummer 603.301-303 SJ litt Gbl brun, olika nummer (2010).
*:- Katalognummer 603.310 SJ litt Grh brun, Malmbanans vänner (2011).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NMJ%20litt%20Gbl.jpg|900px|NMJ litt Gbl.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | NMJ litt Gbl med senare ditsatta snedsträvor som förstärkning
|}

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ%20godsvagnar|SJ godsvagnar]] 

==Tryckta referenser - förebild==
Erik Sundström: "SJ Grh och Gi." i ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 68

Redaktionen: "Stora G-vagnar i Sverige." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 1/1986 (Bilder på G, Gru, Gi, Gbls och Gbls-u).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Mj-ritningen: G-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989 (Ritning på G och Grh).

Hans Svensson: "Månadens ritning. SJ:s slutna godsvagn litter Grh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2001.

Redaktionen: "Synare: SJ littera Gbl från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010 (Recension och ritning).

Stefan Nilsson: "Gbl-bilder." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010 (Förebildsfoton).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001.'' Huddinge: H-felt förlag 2001.

Leif Dahl: "Allt om hobby synar: Perls vagn litt Grh." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1976 (Recension).

Dan Berglund: "Godsvagnar i H0. Spin-off bygge litt Gbl." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Konvertering av [[UGJ]] [[SJ godsvagn litt G|G]] till Grh/Gbl).

Redaktionen: "Synare: SJ littera Gbl från NMJ." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010 (Recension och ritning).

==Webreferenser==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf SJ Godsvagnar 1971]

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1258 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Grh/D30/Gbl] (NMJ:s vagnar).

[https://web.archive.org/web/20170314163241/http://perlmodell.se/best136.htm Perlmodell: Sluten godsvagn SJ litt Grh] (Från Wayback Machine)
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]

SJ godsvagn litt Grf

2021-06-20T18:43:49Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
Mellan 1952 och 1962 byggde SJ 640 vagnar med isolering men utan kylning, som fick littera '''Grf'''. Underredet var samma som godsvagn littera '''[[SJ godsvagn litt G|G]]'''. Vagnarna var avsedda för livsmedelstransporter som inte var så känsliga. Vagnarna var ofta avskilda för specifika kunder, varvid flera av vagnarna fick reklammålning mot 1950-talets slut. Littera efter UIC-reformen 1967 blev '''Ibblps'''. Vagnarna gick i trafik inpå 1990-talet.

==Huvuddimensioner==
Löb: 12,30 m Hjulbas: 8,10 m Lastgräns C: 20,5 ton Lastlängd: 10,75 m Lastbredd: 2,67 m Sidoväggarnas höjd: 1,99 m Golvyta: 28,7 m2 Rymd: 68 m3 Sth: 100 km/h Broms: tryckluft. Märkning: RIV
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Grf.jpg|litt Grf.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Grf 47856. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB09496
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Grf Milda.jpg|litt Grf Milda.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Grf 48018 med reklam, "Milda". Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB09576
|}

==Littera Grf i modell==
===Skala [[H0]]===
*[[Pocher]] ([[färdigmodell]]er i plast).
*:- Katalognummer 321, SJ litt Grf gul märkt "Milda/Tre Ess", flera utföranden (1959-1963).
*:- Katalognummer 327, SJ litt Grf mörkgrön och ljusgrön märkt "Eve", flera utföranden (1962-1964).
*:- Katalognummer 328, SJ litt Grf märkt "Findus", flera utföranden (1962-1964).
*:- Katalognummer 501, SJ litt Grf gul märkt "ASG" (1965).
*1969 gav [[Rivarossi]] ut en Grf med Findus-märkning, helt lika Pocher 328. Katalognummer 54.
*1993 kom [[Rimbo Grande]] ut med etsad byggsats till en Grf, som skulle byggas som en konvertering av en [[UGJ]] litt. G. Den fanns med dekaler för Felix och Milda margarin. Katalognummer 3502.
*2009 släppte [[HNJ Verkstad]] en Grf som [[byggsats i resinplast]] med etsade och gjutna detaljer, katalognummer 454.
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:HNJ verkstad Grf.JPG|HNJ verkstad Grf]]
|-
| class="imageCaption" | HNJ Verkstads Grf. Foto: Ola Ahlström
|}
*[[NMJ]] har gett ut färdigmodeller av Grf, både trä- och plåtklädda.
*:- Träklädda
*::- Katalognummer 605.101-102 SJ litt Grf vit, olika nr (2011).
*::- Katalognummer 605.201-202 SJ litt Ibblps vit, olika nr (2011).
*::- Katalognummer 605.301-302 SJ litt Grf grön, silver och svart märkt "Eve", olika nr (2015).
*::- Katalognummer 605.303-304 SJ litt Grf gul-vit och svart märkt "Tre Ess/Milda", olika nr (2015).
*::- Katalognummer 605.305 SJ litt Ibblps-t vit märkt "INTERFRIGO/SJ Transport" (2015).
*::- Katalognummer 605.306-307 SJ litt Grf vit märkt "FELIX", olika nr (2015).
*::- Katalognummer 605.308-309 SJ litt Grf vit märkt "FELIX", olika nr (2015).
*::- Katalognummer 605.310-311 SJ litt Grfu vit och blå märkt "THERMOTRANSPORT", olika nr (2015).
*::- Katalognummer 605.312-313 SJ litt Grf vit märkt "Fruktnorlin", olika nr (2015).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NMJ%20litt%20Grf.jpg|900px|NMJ litt Grf.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | NMJ Grf med reklam "Eve".
|}
*:- Plåtklädda
*::- Katalognummer 610.101-102 SJ litt Grf vit, olika nr (2011-2013).
*::- Katalognummer 610.201-202 SJ litt Ibblps vit märkt "INTERFRIGO", olika nr (2011-2013).
*::- Katalognummer 610.301 SJ litt Ibblps vit märkt "Findus" (2011).
*::- Katalognummer 610.302-303 SJ litt Grf gul-vit och svart märkt "Tre Ess/Milda", olika nr (2011-2012).
*::- Katalognummer 610.304 SJ litt Grf grön, silver och svart märkt "Eve" (2011).
*::- Katalognummer 610.305 SJ litt Ibblps vit, silver och svart märkt "Bords-Eve" (2011).
===Skala [[N]]===
*[[Arnold]] har släppt vagnar baserade på ommålade tyska vagnar
*:- Katalognummer HN6402 tvåpack SJ litt Grfu blå & vit märkt "Thermotransport" (2019).
*:- Katalognummer HN6403 SJ litt Grf blå märkt "Eve" (2019).

==Wiki-sidor om godsvagnar==
Sammanställning över [[SJ godsvagnar]]

==Tryckta referenser - förebild==
Erik Sundström: "Vagnar för kylda varor" i ''Svenska Godsvagnar. Normalspår 1856-1956.'' Gävle: Trafikverkets museer 2010, s. 104-105.

Lars Ryderberg: "Färgglada vitvagnar." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Bilder på G, Gffoz, GHz, Grf, Grfu, Gus, Hr, Hs, Hsu, Ibblps, Ibps med reklamtryck, Icps, Igs).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Ritning: SJ littera Grf Milda-Tre Ess." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Felix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: KF Margarin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Findus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Margarinbolaget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 11/2012.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: FruktNorlin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013.

Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Banankompaniet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015. 
Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Banankompaniet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (Dokumentation av bananvagnar). 
Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Banankompaniet. Del 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Dokumentation av bananvagnar).

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: [[Rivarossi]]s svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (Recension av [[SJ godsvagn litt He|He]], [[SJ godsvagn litt G|G]] och Grf).

Dan Berglund: "Godsvagnar i H0. Litt Grf." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Recension av Rimbo Grandes byggsats).

"Godsvagnsnyheter från NMJ i butikerna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om NMJ 605.201).

"Fryst från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2015, s. 8 (Notis om NMJ 605.303-304).

"Nya vagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2015, s. 9 (Notis om vagnar med märkning från Eve, Milda, Felix och Tre Ess).

"Kylvagnar från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2016, s. 9 (Vagnar från Fruktnorlin, Felix och Thermotransport).

Joakim Sannagård: "Littera Grf. Klassiska godsvagnar i skala 1:160 från Arnold." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019 (Recension).

==Webreferenser - förebild==
[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_61.pdf Särtryck 637]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf SJ Godsvagnar 1971]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf SJ Godsvagnar 1983]

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/SJ_Godsvagnar_1991.pdf SJ Godsvagnar 1991]

==Webreferenser - modell==
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1265 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Grf/Ibblps (Plåtklädda)] (NMJ).

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1260 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Grf/Ibbps/Ibblps/Ibblps-t/Grfu (Träklädda)] (NMJ)
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]

SJ godsvagn litt G

2021-06-20T18:43:13Z

Pjoo:

<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
==Historik==
SJ presenterade 1935 en serie med standardgodsvagnar som hade tryckluftbroms, största tillåtna hastighet 90 km/h och i allmänhet större bärighet än tidigare vagnar. (Övriga standardvagnar var litt [[SJ godsvagn litt O|O]], [[SJ godsvagn litt H|H]] och L). Till 1951 byggdes 3146 vagnar littera '''G''' för SJ, och 273 för enskilda järnvägar (varav vissa utan broms), bl.a. till [[BJ]], [[TGOJ]], [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ], [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ].

SJ inredde 174 av vagnarna med gaveldörrar och löstagbar inredning för cykeltransport 1941-50, dessa hade littera '''F6'''. F6 fick också ång- och elvärme samt elbelysning. Även [[GDG]] och [[SWB - Enskild järnväg|SWB]] hade liknande vagnar. Littera ändrades till '''Giu''' 1959 i samband med att vagnarna mest användes för ilgodstransporter utan cykelinredningen. Av dessa återställdes 70 vagnar till vanliga litt G 1966 genom att belysningen togs bort.

Littera för G-vagnar efter UIC-reformen 1967 blev '''Gbl''' eller '''Gbls''', vilket 1980 ändrades till '''Gkklos'''. Vagnarna gick i allmänhet i trafik till 1980-talet. 

==Huvuddimensioner==
Löb: 12,30 m Hjulbas: 8,10 m Lastgräns C: 20,5 ton Lastlängd: 10,93 m Lastbredd: 2,74 m Sidoväggarnas höjd: 2,13 m Golvyta: 30,0 m2 Rymd: 64 m3 Sth: 90 km/h (vissa vagnar uppgraderade till 100 km/h) Broms: tryckluft. Märkning: RIV
==Bilder==
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt G.jpg|litt G.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ litt G 37005. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF08072
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt Gbls-u.jpg|litt Gbls-u.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ Gbls-u 21-74-156 6 143-8. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03124
|}
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:litt F6.jpg|litt F6.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | SJ F6 vid Stockholm C på 1950-talet. Lägg märke till gaveldörren. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB00224
|}

==Littera G i modell==
===Skala [[H0]]===
*1943 presenterade Fa Skandiamodeller en [[byggsats i trä och kartong]] av en G-vagn, katalognummer 1 G.
*1944 tog Wentzels fram en [[byggsats i trä och kartong]] av en G-vagn, katalognummer J 13 M
*1948 tog Model-Craft i Malmö fram en litt. G, också denna som [[byggsats i trä och kartong]]. Katalognummer By 150
*1951 tog TfA Hobbytjänst fram en byggsats till litt G i faner med underrede i mässing.
*[[Pocher]] ([[färdigmodell]]er i plast)
*:- Katalognummer 314 SJ litt G grön & vit märkt "Felix", flera utföranden (1958-1964).
*:- Katalognummer 315 SJ litt G brun märkt "Åkerlund & Rausing", flera utföranden (1958-1963).
*1976 gav [[Rivarossi]] ut en G-vagn med reklamtryck "Åkerlund & Rausing", baserad på Pochers verktyg. Katalognummer 2430.
*1987 kom [[UGJ]] att ge ut en [[plastbyggsats]] av litt G.
*2002 släppte [[SMJ]] en nyproducerad version av UGJ:s G-finka, med diverse förändringar av underredet. 2011 kom en en vagn med färdigtryckt Ramlösa-dekor.
*[[NMJ]] ([[färdigmodell]]er i plast)
*:- Katalognummer 604.101 & 604.102 SJ litt Gbls-u brun med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.103 SJ litt Gbls-u brun & svart med gavellucka och bromsplattform samt väderbitning (2011).
*:- Katalognummer 604.104 SJ litt G med 1951 års märkning i brunt med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.201 SJ litt Giu brun med gaveldörrar, övergång och halv bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.202 SJ litt Gbls-u brun med gaveldörrar, övergång och halv bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.301 SJ litt Gbls-u brun med gavellucka och bromsplattform samt dörrar av fiberplattor (2011).
*:- Katalognummer 604.507 SJ litt G brun, ljusgrå & svart märkt "ASG", med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.510 SJ litt G gul, silver & svart märkt "ASG", med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.503 [[BJ]] litt G brun & ljusgrå med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.505 HNJ litt G brun & mörkgrå med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.506 NOJ litt G brun & ljusgrå med gaveldörrar, övergång och halv bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.502 [[TGOJ]] litt G brunt & mörkgrå med gavellucka och bromsplattform (2011).
*:- Katalognummer 604.501 [[TGOJ]] litt F6 brun & mörkgrå med gaveldörrar, övergång och halv bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.509 SJ litt G gul, silver & svart märkt "ASG", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.513 & 604.514 SJ litt G mörkblå & ljusgrå märkt "ASG", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.511 & 604.512 SJ litt G i vit, ljusgrå & svart märkt "Ramlösa", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.515 & 604.516 SJ litt G i brun & svart märkt "Solman-Transport", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.517 SJ litt Gus grön, vit, brun & svart märkt "Felix", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.518 SJ litt Gus vit, blå, ljusgrå & svart märkt "Findus", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.519 SJ litt G orange, brun & svart märkt "AB Åkerlund & Rausing", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.520 SJ litt G orange, brun & svart märkt "Hyllbo", med gavellucka och bromsplattform (2012).
*:- Katalognummer 604.504 HNJ litt G brun & mörkgrå med gaveldörrar, övergång och halv bromsplattform (2013).
*:- Katalognummer 604.508 SJ litt G brunt, ljusgrå & svart märkt "ASG", med gavellucka och bromsplattform (2013).
{| class="captionBox"
| class="captionedImage" |
[[Image:NMJ%20litt%20Gbls.jpg|900px|NMJ litt Gbls.jpg]]
|-
| class="imageCaption" | NMJ:s modell av Gbls-u, katalognummer 604.301
|}

===Skala [[N]]===
*2014 släppte [[MGP]] en byggsats av en G-vagn i plast med detaljer i etsad metall.

==Wiki-sidor om godsvagnar==
[[SJ godsvagnar]] 
[[Övriga tågoperatörers godsvagnar]] 
[[GDG]] (Portalsida om GDG) 
[[HNJ]] (Portalsida om HNJ) 
[[SWB - Enskild järnväg|SWB]] (Portalsida om SWB) 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)

==Tryckta referenser - förebild==
Erik Sundström: "1935 års standardvagn." i ''Svenska Godsvagnar Normalspår 1856-1956'', Gävle: Trafikverkets museer 2010. s. 70.

Rune Ekegren, Leif Dahl, & Erik Sundström: ''Historik över den rullande materielen vid Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar'' (SJK 8). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1971.

"SJ littera G." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1976 (Ritning).

"SJ littera G." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978 (Ritning).

Börje Lundvall (red.): ''Bergslagernas Järnvägar 1879-1979.'' Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Lars Olof Leander: ''Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982.'' Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Redaktionen: "Stora G-vagnar i Sverige." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 1/1986 (Bilder på G, Gru, Gi, Gbls och Gbls-u).

Redaktionen: "G-vagnar i Sverige. Del 2." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Bilder på Gus, F6a, G, Gbls, Gs, Gs-u samt Lgjs).

Lars Ryderberg: "Färgglada vitvagnar." i ''[[Tidskrifter#järnvägar!|järnvägar!]]'' nr 6/1988 (Bilder på G, Grfu, GHz, Gffoz, Igs, Gus, Grf, Icps, Ibblps, Hr, Hs, Hsu, Ibps med reklamtryck).

[[Runberger, Svante|Svante Runberger]]: "Mj-ritningen: G-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1989 (Ritning på G och Grh).

Hans Svensson: "Månadens ritning: SJ:s slutna godsvagn littera G." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2001.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Tema: G-vagnar. Reklamvagn för Solman jordgubbstransport." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 1/2009.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Åkerlund & Rausing." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Ramlösa." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: ASG-varianter." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Felix." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.

Lars Olov Karlsson: "Standard G." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2012 (Beskrivning och bilder).

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Findus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: FruktNorlin." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 15/2013.

Jens Dahlström & Bo Japlin: "Reklammålade svenska godsvagnar: Köldvagnen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 18/2014 (En ombyggd G-vagn).

Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016.

==Tryckta referenser - modell==
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87, 1941-2001'', Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Allt om hobby synar: [[Rivarossi]]s svenska vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978 (Recension av [[SJ godsvagn litt He|He]], G och [[SJ godsvagn litt Grf|Grf]]).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Standard G-vagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1978 (Möjliga tyska kandidater för konvertering till G-vagn).

Claes Mattison: "Littera G - standardvagn med variationer." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg 92. Byggtipsblandning.'' Stockholm: Allt om Hobby 1991, s. 38 (Förebildsdata och variationer med UGJ's byggsats).

Göran Tholin: "G-finkan gör comeback." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 79/2002 (Presentation av SMJ:s G-finka).

"Godsvagnsnyheter från NMJ i butikerna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011, s. 24 (Notis om NMJ 604.103).

"Juni-nyheter från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 9 (Notis om NMJ 604.502, 503, 505, 506, 507 och 510).

"Ramlösa-vagn från SMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2011, s. 10 (Notis om byggsats av G-vagn med Ramlösamärkning).

"Reklamsuccé från NMJ." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2012, s. 10 (Notis om G-vagnar med reklam: Ramlösa, ASG, Solman, Felix, Findus, Åkerlind och Rasing samt Hyllbo).

"Gbls i N-skala." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2014, s. 9 (Avisering av modell från [[Möllehem]]).

==Webreferenser==
[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg5.pdf Historiskt.nu: Förteckning över slutna BJ-vagnar]

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=250613 Järnvägshistoriskt forum: GDG G och Gr, Märkning 1950?] (Hur märktes f.d. BJ-vagnar efter förstatligandet?)

[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=221911 Järnvägshistoriskt forum: Littera F6] (Detaljer om F6-vagnarna).

[http://www.livetsresa.se/uiclitt.html Livets resa: Internationella godsvagnslittera] (Olika generationer av UIC-systemet).

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_71.pdf SJ Godsvagnar 1971].

[http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf SJ Godsvagnar 1983]

[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=81&t=1259 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar m.fl. litt Gbls-u/G/Giu/F6/Gs/Gus] (NMJ:s vagnar)
</div>
[[Kategori: SJ]]
[[Kategori: BJ]]
[[Kategori: GDG]]
[[Kategori: HNJ]]
[[Kategori: SWB]]
[[Kategori: TGOJ]]
[[Kategori: Godsvagnar]]
[[Kategori: Skala H0]]
[[Kategori: Skala N]]