Analog - Versionshistorik

Janfre: /* Analog körning */

2026-09-04T03:48:05Z

Analog körning

← Äldre version		Versionen från 4 september 2026 kl. 05.48
Rad 11:		Rad 11:
	Utan särskilda åtgärder påverkar [[körkontroll]]en samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar [[körkontroll]]en samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

	Miniminivån av utrustning för analog är alltså en [[strömkälla]] och en [[körkontroll]].		Miniminivån av utrustning för analog drift är alltså en [[strömkälla]] och en [[körkontroll]]. Ibland säljs dessa sammanbyggda.

	Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).		Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).

Janfre: /* Analog körning */

2026-09-04T03:29:47Z

Analog körning

← Äldre version		Versionen från 4 september 2026 kl. 05.29
Rad 11:		Rad 11:
	Utan särskilda åtgärder påverkar [[körkontroll]]en samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar [[körkontroll]]en samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

	Miniminivån av utrustning för analog är alltså en [[strömkälla]] och en []körkontroll]].		Miniminivån av utrustning för analog är alltså en [[strömkälla]] och en [[körkontroll]].

	Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).		Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).

Janfre: /* Analog körning */

2026-09-04T03:29:09Z

Analog körning

← Äldre version		Versionen från 4 september 2026 kl. 05.29
Rad 9:		Rad 9:
	Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att [[dragfordon]] inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det har funnits allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.		Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att [[dragfordon]] inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det har funnits allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.

	Utan särskilda åtgärder påverkar ~~körkontrollen~~ samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar [[körkontroll]]en samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

			Miniminivån av utrustning för analog är alltså en [[strömkälla]] och en []körkontroll]].

	Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).		Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-08-28T03:49:01Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 28 augusti 2026 kl. 05.49
Rad 55:		Rad 55:
	[[Hans Svensson]]: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Eldragning för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).		[[Hans Svensson]]: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Eldragning för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).

	Christer Brimalm: "Treräls-tvåräls, växelström-likström. Lite historia om små elektriska tåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 68/2026 (Olika tekniska lösningar för analog MJ(.		Christer Brimalm: "Treräls-tvåräls, växelström-likström. Lite historia om små elektriska tåg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 68/2026 (Olika tekniska lösningar för analog MJ).
	</div>		</div>
	[[Kategori: Analogt]]		[[Kategori: Analogt]]

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-08-28T03:47:52Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 28 augusti 2026 kl. 05.47
Rad 37:		Rad 37:
	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).		Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

			Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).

	Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]] bästa alternativet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.<br/>		Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]] bästa alternativet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.<br/>

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-08-24T04:26:49Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 24 augusti 2026 kl. 06.26
Rad 37:		Rad 37:
	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).		Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

	Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1945/tfa_1945_04.pdf Modelljärnvägens elektrifiering.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1945 (Elektrifiering med tredje räl utanför spåret).

	~~Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).~~

	~~[[Göran Eriksson]]: "Lokljud från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av analog lokjudmodul för såväl [[AC]] som [[DC]]).~~

	~~[[Jan Jangö]]: "Flertågssystem från Salota." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1981 (Recension av analogt system med fem kanaler).~~

	Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]] bästa alternativet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.<br/>		Lars-Åke Hugosson: "[[Treräls]] [[likström]] bästa alternativet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1982.<br/>

Janfre: /* Historik */

2026-07-22T20:04:46Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2026 kl. 22.04
Rad 16:		Rad 16:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls ~~växelström~~]] med ca 20 V maxspänning. Man kunde välja på "svagström", som drevs av ett batteri, och "starkström", som drevs direkt från hushållselen med förkopplingsmotstånd. Det senare alternativet förbjöds under 1920-talets andra halva i de flesta länder. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls]] med ca 20 V maxspänning. Både [[likström]] och [[växelström]] användes. Man kunde välja på "svagström", som drevs av ett batteri, och "starkström", som drevs direkt från hushållselen med förkopplingsmotstånd. Det senare alternativet förbjöds under 1920-talets andra halva i de flesta länder. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

Janfre: /* Historik */

2026-07-22T20:03:48Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2026 kl. 22.03
Rad 16:		Rad 16:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Man kunde välja på "svagström", som drevs av ett batteri, och "starkström", som drevs direkt från ~~hushålls elen~~ med förkopplingsmotstånd. Det senare alternativet förbjöds under 1920-talets andra halva i de flesta länder. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Man kunde välja på "svagström", som drevs av ett batteri, och "starkström", som drevs direkt från hushållselen med förkopplingsmotstånd. Det senare alternativet förbjöds under 1920-talets andra halva i de flesta länder. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

Janfre: /* Historik */

2026-07-22T20:03:27Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2026 kl. 22.03
Rad 16:		Rad 16:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Man kunde välja på "svagström", som drevs av ett batteri, och "starkström", som drevs direkt från hushålls elen med förkopplingsmotstånd. Det senare alternativet förbjöds under 1920-talets andra halva i de flesta länder. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

Janfre: /* Historik */

2026-07-22T20:00:01Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 22 juli 2026 kl. 22.00
Rad 16:		Rad 16:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades ~~på 1920-talet~~ valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades runt sekelskiftet 1900 valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.