Analog - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-04-06T08:15:50Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 6 april 2026 kl. 10.15
Rad 57:		Rad 57:
	Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana).		Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana).

	[[Hans Svensson]]: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (~~System~~ för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).		[[Hans Svensson]]: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Eldragning för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).

	</div>		</div>

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-03-15T21:31:45Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 23.31
Rad 36:		Rad 36:
	Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).		Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

	Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1945/tfa_1945_04.pdf Modelljärnvägens elektrifiering.]" i ''Teknik för alla'' nr 4/1945 (Elektrifiering med tredje räl utanför spåret).		Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1945/tfa_1945_04.pdf Modelljärnvägens elektrifiering.]" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1945 (Elektrifiering med tredje räl utanför spåret).

	Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).		Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).

	[[Göran Eriksson]]: "Lokljud från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av analog lokjudmodul för såväl [[AC]] som [[DC]]).		[[Göran Eriksson]]: "Lokljud från Noch." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1978 (Recension av analog lokjudmodul för såväl [[AC]] som [[DC]]).

Janfre: /* Historik */

2026-02-16T21:25:29Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 16 februari 2026 kl. 23.25
Rad 14:		Rad 14:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga [[självbyggare]] använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-02-09T19:38:10Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 9 februari 2026 kl. 21.38
Rad 35:		Rad 35:
	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).		Andrew Duckworth: ''Electronics and Wiring for Model Railways.'' Marlborough: The Crowood Press 2019 (Grundläggande om MJ-el med fokus på analog teknik).

			Casey Jones: "[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1945/tfa_1945_04.pdf Modelljärnvägens elektrifiering.]" i ''Teknik för alla'' nr 4/1945 (Elektrifiering med tredje räl utanför spåret).

	Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).		Sten-Åke Grahn: "Nu bolmar modelltåget!" i ''Teknik för alla'' nr 11/1960 (Recension av rökaggregat från Seuthe).

Janfre: /* Beskrivning */

2025-06-12T17:22:04Z

Beskrivning

← Äldre version		Versionen från 12 juni 2025 kl. 19.22
Rad 9:		Rad 9:
	Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

	Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras ~~effektivt trots att~~ den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).		Utifrån genomtänkt planering av spårsektioner och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras även om den är analog. Banan kan t.ex. utrustas med konstantbelysning och rökaggregat (se referenserna nedan).

	==Historik==		==Historik==

Janfre: /* Beskrivning */

2025-06-01T18:28:44Z

Beskrivning

← Äldre version		Versionen från 1 juni 2025 kl. 20.28
Rad 5:		Rad 5:
	[[Körkontroll]]en är ofta en så kallad transformator (kortform: '''[[Trafo\|trafo]]'''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagström] 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen '''[[likström]]''' ([[DC]]) eller '''[[växelström]]''' ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin\|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. Växelströmslok med [[allströmsmotor]]er kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]].		[[Körkontroll]]en är ofta en så kallad transformator (kortform: '''[[Trafo\|trafo]]'''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagström] 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen '''[[likström]]''' ([[DC]]) eller '''[[växelström]]''' ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin\|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. Växelströmslok med [[allströmsmotor]]er kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]].

	Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att ~~lok~~ inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det har funnits allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.		Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att [[dragfordon]] inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det har funnits allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.

	Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

Janfre: /* Historik */

2025-04-21T17:05:27Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 21 april 2025 kl. 19.05
Rad 14:		Rad 14:
	Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.		Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.

	När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel ~~detta system~~. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel denna lösning. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

Janfre: /* Beskrivning */

2025-03-25T02:19:59Z

Beskrivning

← Äldre version		Versionen från 25 mars 2025 kl. 04.19
Rad 5:		Rad 5:
	[[Körkontroll]]en är ofta en så kallad transformator (kortform: '''[[Trafo\|trafo]]'''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagström] 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen '''[[likström]]''' ([[DC]]) eller '''[[växelström]]''' ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin\|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. Växelströmslok med [[allströmsmotor]]er kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]].		[[Körkontroll]]en är ofta en så kallad transformator (kortform: '''[[Trafo\|trafo]]'''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Svagström svagström] 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara antingen '''[[likström]]''' ([[DC]]) eller '''[[växelström]]''' ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin\|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. Växelströmslok med [[allströmsmotor]]er kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]].

	Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det ~~finns~~ allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.		Det är ovanligt att [[körkontroll\|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. Det har funnits allt ifrån enkla [[körkontroll\|körkontroller]], till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar [[pulsad]] [[likström]] för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera.

	Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.		Utan särskilda åtgärder påverkar körkontrollen samtliga [[dragfordon]] på en analog bana. För att kunna ha flera dragfordon stående på spåret samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller [[strömställande växlar]] aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.

Janfre: /* Historik */

2024-12-11T21:03:18Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 11 december 2024 kl. 23.03
Rad 16:		Rad 16:
	När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel detta system. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).		När elektriska modelljärnvägar lanserades på 1920-talet valde i stort sätt alla tillverkare samma lösning: [[treräls växelström]] med ca 20 V maxspänning. Tidiga självbyggare använde istället en tredje räl utanför spåret och [[likström]]. Under 1940-talet började en del amerikanska skribenter marknadsföra [[tvåräls likström]]. Skalor som lanserats efter 1945 använder i regel detta system. [[Treräls växelström]] är dock fortfarande vanligt i [[skala H0]] ([[Märklin]]) och [[skala 0]] (i USA).

	Det har också funnits [[~~Digitala system#~~Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.		Det har också funnits [[Analoga flertågssystem\|flertågssystem baserade på analog teknik]], de första kom på 1960-talet. Dessa är numera utkonkurrerade av digitaltekniken.

	[[Digitalstyrning]] började slå igenom på 1980-talet, men klassisk analog styrning har fortfarande en stark ställning på MJ-marknaden.		[[Digitalstyrning]] började slå igenom på 1980-talet, men klassisk analog styrning har fortfarande en stark ställning på MJ-marknaden.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2024-11-06T04:52:47Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 6 november 2024 kl. 06.52
Rad 55:		Rad 55:
	Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana).		Ulf Beskow: "Att bygga en modelljärnväg. Del 5." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1998 (Kabeldragning för [[tvåräls]] & [[treräls]] på samma bana).

	Hans Svensson: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (System för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).		[[Hans Svensson]]: "Analoga elsystem." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (System för mindre banor med högst två [[dragfordon]] i drift samtidigt).

	</div>		</div>