Digitalstyrning - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser - aktuella produkter */

2026-08-04T22:26:16Z

Tryckta referenser - aktuella produkter

← Äldre version		Versionen från 5 augusti 2026 kl. 00.26
Rad 213:		Rad 213:

	==Tryckta referenser - aktuella produkter==		==Tryckta referenser - aktuella produkter==
	~~[[Rutger Friberg]]: "Nya Intellibox II från Uhlenbrock." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2011 (Recension).~~

	[[Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).		[[Rutger Friberg]]: "Säker blockövergång för digitaltåg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011 (Recension av modul för bättre övergång mellan boosterdistrikt, BTM-SG från LTG).

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-06-05T17:56:42Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2026 kl. 19.56
Rad 206:		Rad 206:
	Niclas Westerlund: "The Holy Grail." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022 (Interface mellan Z21 och GRAIL-protokollet).		Niclas Westerlund: "The Holy Grail." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48/2022 (Interface mellan Z21 och GRAIL-protokollet).

	Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022 (Om digitala ställverk).		Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022 (Om digitala [[ställverk]]).

	Per-Åke Jansson: "Tågautomatik utan digitalcentral med Arduino." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.		Per-Åke Jansson: "Tågautomatik utan digitalcentral med Arduino." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.

Janfre: /* Fördelar med digitalt */

2026-06-05T17:55:55Z

Fördelar med digitalt

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2026 kl. 19.55
Rad 87:		Rad 87:

	==Fördelar med digitalt==		==Fördelar med digitalt==
	Med digitalstyrning så kan man köra sina [[dragfordon]] helt oberoende, en gammal dröm för många tidigare [[modellrallare]]. Man kan också styra funktioner som belysning m.m. i loken helt fritt. Det öppnar hur många möjligheter som helst till [[datorstyrning]] och andra funktioner på modellerna. Digitaltekniken utvecklas och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen. Man kan utrusta modeller med ljud, digitalt kontrollerade [[koppel]], olika typer av belysning (t.ex. hel/halvljus) osv. Det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av [[vändslingor]], bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa [[körhandtag]] m.m. [[El#Eldragning - digital modelljärnväg\|Eldragningen på en digital]] bana blir i allmänhet enklare! Vill man ha [[återkoppling]] krävs dock en mer omfattande eldragning. Man kan även låta en dator sköta hela trafiken och även ha ~~ställverket~~ i datorn, eller så bygger man upp det med digitalteknik och slipper massor med kabeldraging över hela anläggningen, alla signaler går i några få sladdar.		Med digitalstyrning så kan man köra sina [[dragfordon]] helt oberoende, en gammal dröm för många tidigare [[modellrallare]]. Man kan också styra funktioner som belysning m.m. i loken helt fritt. Det öppnar hur många möjligheter som helst till [[datorstyrning]] och andra funktioner på modellerna. Digitaltekniken utvecklas och varje år kommer mer och mer finurliga funktioner till digitalstyrningen. Man kan utrusta modeller med ljud, digitalt kontrollerade [[koppel]], olika typer av belysning (t.ex. hel/halvljus) osv. Det finns moduler som automatiskt sköter hanteringen av [[vändslingor]], bromsmoduler som automatiskt bromsar in loken vid signaler, trådlösa [[körhandtag]] m.m. [[El#Eldragning - digital modelljärnväg\|Eldragningen på en digital]] bana blir i allmänhet enklare! Vill man ha [[återkoppling]] krävs dock en mer omfattande eldragning. Man kan även låta en dator sköta hela trafiken och även ha [[ställverk]]et i datorn, eller så bygger man upp det med digitalteknik och slipper massor med kabeldraging över hela anläggningen, alla signaler går i några få sladdar.

	Föredelarna med digitalstyrning blir också större ju större banan är, eldragningen för en stor [[analog]] bana med många [[dragfordon]] blir annars omfattande.		Föredelarna med digitalstyrning blir också större ju större banan är, eldragningen för en stor [[analog]] bana med många [[dragfordon]] blir annars omfattande.

Janfre: /* Funktionsdekodrar */

2026-06-05T17:55:21Z

Funktionsdekodrar

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2026 kl. 19.55
Rad 72:		Rad 72:
	Dessa dekodrar används för att styra [[växlar]], [[signaler]] eller andra funktioner. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till [[booster]]n så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man t.ex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning.		Dessa dekodrar används för att styra [[växlar]], [[signaler]] eller andra funktioner. De ansluts till rälsen med sladd eller så kan man dra en separat anslutning direkt till [[booster]]n så man slipper ansluta till rälsen, ett lämpligt sätt om man t.ex. installerar digitalstyrning i en redan färdig anläggning.

	Funktionsdekodrar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar. Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder [[analog]] styrning av sina växlar och signaler m.m. Funktionsdekodrar kan dock underlätta genom att minska behovet av kabeldragning till banan, i stället för en sladd till varje växel eller signal från ~~ställverket~~ ansluts alla signaler och centralstyrda växlar till ett nätverk ([[DCC]]-signalen, eller [[LocoNet]] och [[LCC]] som också kan användas för att styra funktionsdekodrar).		Funktionsdekodrar har ett eget adressområde och programmeras alltså inte med samma adresser som lokdekodrar. Dessa dekodrar finns i en så stor variation så vi tar inte upp några detaljer i övrigt. Det första man brukar digitalisera på en anläggning är ju lok och många är fullt nöjda med detta och använder [[analog]] styrning av sina växlar och signaler m.m. Funktionsdekodrar kan dock underlätta genom att minska behovet av kabeldragning till banan, i stället för en sladd till varje växel eller signal från [[ställverk]]et ansluts alla signaler och centralstyrda växlar till ett nätverk ([[DCC]]-signalen, eller [[LocoNet]] och [[LCC]] som också kan användas för att styra funktionsdekodrar).

	===Feedbackdekodrar===		===Feedbackdekodrar===

Janfre: /* Tryckta referenser - aktuella produkter */

2026-06-05T06:27:25Z

Tryckta referenser - aktuella produkter

← Äldre version		Versionen från 5 juni 2026 kl. 08.27
Rad 261:		Rad 261:
	[[Kategori: Körkontroller DCC]]		[[Kategori: Körkontroller DCC]]
	[[Kategori: Körkontroller digitalt]]		[[Kategori: Körkontroller digitalt]]
			[[Kategori: Dragfordon]]
	[[Kategori: Fordonsteknik]]		[[Kategori: Fordonsteknik]]
	[[Kategori: Nybörjare]]		[[Kategori: Nybörjare]]
	[[Kategori: Nürnbergmässan]]		[[Kategori: Nürnbergmässan]]

Janfre: /* Strömförsörjning */

2026-04-19T05:54:07Z

Strömförsörjning

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 07.54
Rad 82:		Rad 82:
	För att veta hur mycket ström en modelljärnväg kräver, måste man ha en ungefärlig uppfattning om hur mycket ström alla strömförbrukare drar. Alla [[dragfordon]] i drift drar ström, beroende av främst motorkvalitet men också lokets storlek. Moderna [[motor]]er drar mindre ström än gamla lok. Har fordonet ljud drar det betydligt mer ström. Stillastående [[dragfordon]] utan ljud drar en mycket liten ström, medan stillastående ljuddekodrar fortfarande drar en märkbar ström. Räkna med en strömförbrukning (i H0) från 0,1 A (litet [[dragfordon]] utan ljud med modern motor) - 1,5 A (stort gammalt [[dragfordon]] med ljud). Används digitalsystemet för annat, som växelomläggning, signaler och belysning, går det förstås åt mera ström. Denna analys används som grund för hur kraftig booster man behöver, och om det eventuellt behövs flera boostrar.		För att veta hur mycket ström en modelljärnväg kräver, måste man ha en ungefärlig uppfattning om hur mycket ström alla strömförbrukare drar. Alla [[dragfordon]] i drift drar ström, beroende av främst motorkvalitet men också lokets storlek. Moderna [[motor]]er drar mindre ström än gamla lok. Har fordonet ljud drar det betydligt mer ström. Stillastående [[dragfordon]] utan ljud drar en mycket liten ström, medan stillastående ljuddekodrar fortfarande drar en märkbar ström. Räkna med en strömförbrukning (i H0) från 0,1 A (litet [[dragfordon]] utan ljud med modern motor) - 1,5 A (stort gammalt [[dragfordon]] med ljud). Används digitalsystemet för annat, som växelomläggning, signaler och belysning, går det förstås åt mera ström. Denna analys används som grund för hur kraftig booster man behöver, och om det eventuellt behövs flera boostrar.

	En booster brukar kräva en [[strömkälla]] på cirka 12-~~20V~~ [[växelström]] eller [[likström]], lite olika för olika boostermodeller. Därmed måste man ha en [[strömkälla]] som leverar detta, och som också kan mata tillräckligt mycket ström till boostern, antingen en [[transformator]] eller en [[SMPS]]-omvandlare. Kapaciteten hos en transformator mäts i voltampere (VA), vilket helt enkelt är spänningen gånger strömmen. För en booster på 3 A som skall ha 15 V blir det m.a.o. 45 VA. '''En gammal transformator för [[analog]] modelljärnvägsdrift är i allmänhet för klen!''' De brukar leverera mellan 15 och 30 VA. Har man för mycket stömförbrukare för sin booster eller transformator brukar det främst märkas i form av konstiga fel! Alltså behöver man [[strömkällor]], en för varje booster, med '''minst lika hög effekt effekt''' som den valda boostertypen. Dessa finna att köpa från modelljärnvägshandeln.		En booster brukar kräva en [[strömkälla]] på cirka 12-20 V [[växelström]] eller [[likström]], lite olika för olika boostermodeller. Därmed måste man ha en [[strömkälla]] som leverar detta, och som också kan mata tillräckligt mycket ström till boostern, antingen en [[transformator]] eller en [[SMPS]]-omvandlare. Kapaciteten hos en transformator mäts i voltampere (VA), vilket helt enkelt är spänningen gånger strömmen. För en booster på 3 A som skall ha 15 V blir det m.a.o. 45 VA. '''En gammal transformator för [[analog]] modelljärnvägsdrift är i allmänhet för klen!''' De brukar leverera mellan 15 och 30 VA. Har man för mycket stömförbrukare för sin booster eller transformator brukar det främst märkas i form av konstiga fel! Alltså behöver man [[strömkällor]], en för varje booster, med '''minst lika hög effekt effekt''' som den valda boostertypen. Dessa finna att köpa från modelljärnvägshandeln.

	Notera att kablaget måste matcha strömkapaciteten hos valda boostrar. Har man en kraftfull booster och ska mata ström övre längre avstånd, krävs kablar som har ett lågt motstånd.		Notera att kablaget måste matcha strömkapaciteten hos valda boostrar. Har man en kraftfull booster och ska mata ström övre längre avstånd, krävs kablar som har ett lågt motstånd.

Janfre: /* Tryckta referenser - aktuella produkter */

2026-04-07T16:44:01Z

Tryckta referenser - aktuella produkter

← Äldre version		Versionen från 7 april 2026 kl. 18.44
Rad 259:		Rad 259:
	[[Kategori: El och elektronik]]		[[Kategori: El och elektronik]]
	[[Kategori: Kontroll]]		[[Kategori: Kontroll]]
			[[Kategori: Körkontroller DCC]]
			[[Kategori: Körkontroller digitalt]]
	[[Kategori: Fordonsteknik]]		[[Kategori: Fordonsteknik]]
	[[Kategori: Nybörjare]]		[[Kategori: Nybörjare]]
	[[Kategori: Nürnbergmässan]]		[[Kategori: Nürnbergmässan]]

Janfre: /* Historik */

2025-12-31T12:10:14Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 31 december 2025 kl. 14.10
Rad 123:		Rad 123:
	[[Zimo]] lanserade sitt första digitala system 1979 under beteckningen "flertågssystem". Detta system medgav 99 olika fordon, och därmed visade det på den digitala teknikens potential. [[Zimo]] övergick till [[DCC]]-formatet 1996.		[[Zimo]] lanserade sitt första digitala system 1979 under beteckningen "flertågssystem". Detta system medgav 99 olika fordon, och därmed visade det på den digitala teknikens potential. [[Zimo]] övergick till [[DCC]]-formatet 1996.

	[[Hornby]] Zero 1 lanserades också 1979. Det kunde hantera sexton lok, och hade i övrigt ungefär samma funktionalitet som de analoga ~~flertågssystemen~~. Detta system finns inte längre på marknaden, Hornby gick över till [[DCC]] 2007.		[[Hornby]] Zero 1 lanserades också 1979. Det kunde hantera sexton lok, och hade i övrigt ungefär samma funktionalitet som de [[analoga flertågssystem]]en. Detta system finns inte längre på marknaden, Hornby gick över till [[DCC]] 2007.

	Märklins [[Märklin-Motorola\|första system]] lanserades 1984 och kunde hantera 80 lokadresser. Märklins flertågssystem finns fortfarande på marknaden i en [[mfx\|utvecklad version]].		Märklins [[Märklin-Motorola\|första system]] lanserades 1984 och kunde hantera 80 lokadresser. Märklins flertågssystem finns fortfarande på marknaden i en [[mfx\|utvecklad version]].

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2025-11-30T21:15:16Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 30 november 2025 kl. 23.15
Rad 207:		Rad 207:

	Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022 (Om digitala ställverk).		Niclas Westerlund: "Inkrämet i ett ställverk." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 50/2022 (Om digitala ställverk).

			Per-Åke Jansson: "Tågautomatik utan digitalcentral med Arduino." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025.

	Mer finns på [[artiklar om äldre tågstyrning]].		Mer finns på [[artiklar om äldre tågstyrning]].

Janfre: /* Tryckta referenser - aktuella produkter */

2025-11-30T20:18:25Z

Tryckta referenser - aktuella produkter

← Äldre version		Versionen från 30 november 2025 kl. 22.18
Rad 249:		Rad 249:

	Lars Ljungberg: "Boostrar och deras användning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.		Lars Ljungberg: "Boostrar och deras användning." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 57/2024.

			"YaMoRc är igång." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 65/2025, s. 5 (Habo hobby återförsäljare).

	</div>		</div>