Dragfordon - Versionshistorik

Janfre: /* Hur vet jag att jag kan köra ett dragfordon på min bana? */

2026-05-05T06:59:31Z

Hur vet jag att jag kan köra ett dragfordon på min bana?

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 08.59
Rad 20:		Rad 20:
	Fordonet måste:		Fordonet måste:
	*Ha rätt [[spårvidd]].		*Ha rätt [[spårvidd]].
	*Ha rätt ~~spårsystem~~ ([[treräls]] eller [[tvåräls]]).		*Ha rätt typ av strömupptagning ([[treräls]] eller [[tvåräls]]).
	*Passa till banans [[spårstandard]].		*Passa till banans [[spårstandard]].
	*Klara av banans minsta [[kurvradie]].		*Klara av banans minsta [[kurvradie]].

Janfre: /* Dragfordon i modell */

2026-05-05T06:49:22Z

Dragfordon i modell

← Äldre version		Versionen från 5 maj 2026 kl. 08.49
Rad 1:		Rad 1:
	'''Dragfordon''' är ett samlingsnamn på [[lok]], [[motorvagn]]ar och [[rälsbuss]]ar, d.v.s. järnvägsfordon som kan dra andra fordon.		'''Dragfordon''' är ett samlingsnamn på [[lok]], [[motorvagn]]ar och [[rälsbuss]]ar, d.v.s. järnvägsfordon som kan dra andra fordon.

			==Inledning==
			Ett dragfordon för [[MJ]] är normalt eldrivet (se dock [[live steam]]), och saknar egen strömkälla. Strömmen matas i regel via [[Spår\|spåret]], antingen med [[2R\|tvåräls]]- eller [[3R\|trerälssystemet]]. Detta innebär att ström måste tas upp via hjulen, och en släpsko vid trerälsdrift.

	==Dragfordon i modell==		==Dragfordon i modell==
	Ett dragfordon för [[MJ]] är normalt eldrivet (se dock [[live steam]]), och saknar egen strömkälla. Strömmen matas i regel via [[Spår\|spåret]], antingen med [[2R\|tvåräls]]- eller [[3R\|trerälssystemet]]. Detta innebär att ström måste tas upp via hjulen, och en släpsko vid trerälsdrift. Den centrala utmaningen vid konstruktionen av dragfordon för modelljärnvägar, särskilt i de små skalorna, är att få till en väl fungerande strömupptagning och en tillräcklig dragkraft. Ju tyngre dragfordonet är, desto bättre kommer det att fungera. Dessutom vill man ha en så stor del som möjligt av vikten på de drivande axlarna. På äldre dragfordon för MJ förekommer ofta slirskydd, d.v.s. en gummiring på ett eller flera hjul, för att öka dragkraften. Eftersom slirskydd fungerar som isolatorer för [[El på modelljärnvägen#Ledare och isolatorer\|elektrisk ledning]], har de dock negativa effekter på strömupptagningen, särskilt på dragfordon för [[tvåräls]]. Dragfordonets gångegenskaper förbättras om det finns en viss flexibilitet i chassit, detta kan t.ex. åstadkommas med fjädring eller [[trepunktslagring]]. Smuts på hjul och spår försämrar strömupptagningen påtagligt, därför är det viktigt att både hjul och spår hålls rena.		Den centrala utmaningen vid konstruktionen av dragfordon för modelljärnvägar, särskilt i de små skalorna, är att få till en väl fungerande strömupptagning och en tillräcklig dragkraft. Ju tyngre dragfordonet är, desto bättre kommer det att fungera. Dessutom vill man ha en så stor del som möjligt av vikten på de drivande axlarna. På äldre dragfordon för MJ förekommer ofta slirskydd, d.v.s. en gummiring på ett eller flera hjul, för att öka dragkraften. Eftersom slirskydd fungerar som isolatorer för [[El på modelljärnvägen#Ledare och isolatorer\|elektrisk ledning]], har de dock negativa effekter på strömupptagningen, särskilt på dragfordon för [[tvåräls]]. Dragfordonets gångegenskaper förbättras om det finns en viss flexibilitet i chassit, detta kan t.ex. åstadkommas med fjädring eller [[trepunktslagring]]. Smuts på hjul och spår försämrar strömupptagningen påtagligt, därför är det viktigt att både hjul och spår hålls rena.

	På senare år har vissa istället börjat med [[batteridriven modelljärnväg]], där dragfordon förses med batterier. Därmed behövs ingen strömförsörjning via spåret.		På senare år har vissa istället börjat med [[batteridriven modelljärnväg]], där dragfordon förses med batterier. Därmed behövs ingen strömförsörjning via spåret.

Janfre: /* Wiki-sidor om rullande materiel mm. */

2026-03-02T05:14:30Z

Wiki-sidor om rullande materiel mm.

← Äldre version		Versionen från 2 mars 2026 kl. 07.14
Rad 81:		Rad 81:
	[[Ritningar i järnvägar!]]<br/>		[[Ritningar i järnvägar!]]<br/>

	==Wiki-sidor om rullande materiel mm.==		==Wiki-sidor om rullande materiel m.m.==
	[[Vagnar]]<br />		[[Vagnar]]<br />
	[[Trepunktslagring]]<br/>		[[Trepunktslagring]]<br/>

Janfre: /* Strömupptagning */

2025-12-02T19:50:43Z

Strömupptagning

← Äldre version		Versionen från 2 december 2025 kl. 21.50
Rad 58:		Rad 58:
	Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.		Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.

	Ett tredje alternativ för [[tvåräls]] är att ha s.k. "[[split frame]]". Därmed behövs inga strömavtagare. Split frame används av en del självbyggare och på en del äldre underreden från [[Bachmann]].		Ett tredje alternativ för [[tvåräls]] är att ha s.k. "[[split frame]]". Därmed behövs inga strömavtagare. Split frame används av en del självbyggare och på en del äldre underreden från [[Bachmann]] och [[Atlas]].

	Standardlösningen för strömupptagning för '''[[treräls]]''' är att jorda polen från rälerna i underredet, medan polen från mittledaren leds till motorn med sladd från strömskidan. Nyare underreden för [[treräls]] kan ha andra lösningar, eftersom de är gjorda för att även kunna användas för [[tvåräls]].		Standardlösningen för strömupptagning för '''[[treräls]]''' är att jorda polen från rälerna i underredet, medan polen från mittledaren leds till motorn med sladd från strömskidan. Nyare underreden för [[treräls]] kan ha andra lösningar, eftersom de är gjorda för att även kunna användas för [[tvåräls]].

Janfre: /* Strömupptagning */

2025-08-13T06:55:57Z

Strömupptagning

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2025 kl. 08.55
Rad 54:		Rad 54:
	Standardlösningen för strömupptagning för '''[[tvåräls]] ''' är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.		Standardlösningen för strömupptagning för '''[[tvåräls]] ''' är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.

	En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering av [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.		En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering av [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha den ena polen jordad i loket och den andra i tendern.

	Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.		Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.

Janfre: /* Strömupptagning */

2025-07-13T07:14:32Z

Strömupptagning

← Äldre version		Versionen från 13 juli 2025 kl. 09.14
Rad 54:		Rad 54:
	Standardlösningen för strömupptagning för '''[[tvåräls]] ''' är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.		Standardlösningen för strömupptagning för '''[[tvåräls]] ''' är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.

	En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering ~~nav~~ [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.		En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering av [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.

	Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.		Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.

Janfre den 13 juli 2025 kl. 07.12

2025-07-13T07:12:47Z

← Äldre version		Versionen från 13 juli 2025 kl. 09.12
Rad 52:		Rad 52:

	===Strömupptagning===		===Strömupptagning===
	Standardlösningen för strömupptagning för [[tvåräls]] är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.		Standardlösningen för strömupptagning för '''[[tvåräls]] ''' är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.

	En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering nav [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.		En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering nav [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.
Rad 60:		Rad 60:
	Ett tredje alternativ för [[tvåräls]] är att ha s.k. "[[split frame]]". Därmed behövs inga strömavtagare. Split frame används av en del självbyggare och på en del äldre underreden från [[Bachmann]].		Ett tredje alternativ för [[tvåräls]] är att ha s.k. "[[split frame]]". Därmed behövs inga strömavtagare. Split frame används av en del självbyggare och på en del äldre underreden från [[Bachmann]].

	Standardlösningen för strömupptagning för [[treräls]] är att jorda polen från rälerna i underredet, medan polen från mittledaren leds till motorn med sladd från strömskidan. Nyare underreden för [[treräls]] kan ha andra lösningar, eftersom de är gjorda för att även kunna användas för [[tvåräls]].		Standardlösningen för strömupptagning för '''[[treräls]]''' är att jorda polen från rälerna i underredet, medan polen från mittledaren leds till motorn med sladd från strömskidan. Nyare underreden för [[treräls]] kan ha andra lösningar, eftersom de är gjorda för att även kunna användas för [[tvåräls]].

	Strömupptagningen är ofta en utmaning för modelljärnvägar, särskilt i mindre skalor ([[H0]] och mindre). Dragfordon med stela underreden och få strömupptagande axlar är mest utsatta. Konstruktionslösningar som underlättar är:		Strömupptagningen är ofta en utmaning för modelljärnvägar, särskilt i mindre skalor ([[H0]] och mindre). Dragfordon med stela underreden och få strömupptagande axlar är mest utsatta. Konstruktionslösningar som underlättar är:

Janfre: /* Underredeskonfigurationer */

2025-07-04T07:21:50Z

Underredeskonfigurationer

← Äldre version		Versionen från 4 juli 2025 kl. 09.21
Rad 42:		Rad 42:
	Den vanligaste konfigurationen för boggiunderreden är en centralt placerad [[motor]] som driver bägge boggierna via kardanaxlar och växellådor med ett snäckdrev och en serie kuggdrev, så att alla axlar drivs. En del äldre konstruktioner har i stället en motor monterad i ena boggin, som endast driver den boggin. [[Motor]]n är i det fallet ofta en [[pannkaksmotor]]. Undantagsvis förekommer också lösningar med en motor i varje boggi.		Den vanligaste konfigurationen för boggiunderreden är en centralt placerad [[motor]] som driver bägge boggierna via kardanaxlar och växellådor med ett snäckdrev och en serie kuggdrev, så att alla axlar drivs. En del äldre konstruktioner har i stället en motor monterad i ena boggin, som endast driver den boggin. [[Motor]]n är i det fallet ofta en [[pannkaksmotor]]. Undantagsvis förekommer också lösningar med en motor i varje boggi.

	Koppelstångsunderreden förekommer i två huvudsakliga varianter, sådana som driver en drivaxel med kuggdrev och övriga drivaxlar med koppelstängerna, och sådana som driver alla drivaxlar med en serie kuggdrev. I regel är [[motor]]n placerad längs med underredet, vissa äldre dragfordon kan också ha [[pannkaksmotor]]er. I tenderlok finns också möjligheten att ha [[motor]]n i tendern, och drivning via kardanxlar. Vissa ånglok med tender har dessutom haft hela drivningen i tendern, där förebildens drivhjul i praktiken bara fungerar som löphjul. [[Fleischmann]] och [[Weinert]] är särskilt kända för denna lösning.		Koppelstångsunderreden förekommer i två huvudsakliga varianter, sådana som driver en drivaxel med kuggdrev och övriga drivaxlar med koppelstängerna, och sådana som driver alla drivaxlar med en serie kuggdrev. I regel är [[motor]]n placerad längs med underredet, vissa äldre dragfordon kan också ha [[pannkaksmotor]]er. I [[tenderlok]] finns också möjligheten att ha [[motor]]n i tendern, och drivning via kardanxlar. Vissa ånglok med tender har dessutom haft hela drivningen i tendern, där förebildens drivhjul i praktiken bara fungerar som löphjul. [[Fleischmann]] och [[Weinert]] är särskilt kända för denna lösning.

	Underreden med fasta drivaxlar utan koppelstänger hamnar någonstans mellan dessa lösningar. Oftast väljs en serie drev som driver axlarna; ibland driver man bara en drivaxel. I vissa fall byggs de som boggifordon även när förebilden har fasta axlar.		Underreden med fasta drivaxlar utan koppelstänger hamnar någonstans mellan dessa lösningar. Oftast väljs en serie drev som driver axlarna; ibland driver man bara en drivaxel. I vissa fall byggs de som boggifordon även när förebilden har fasta axlar.

Janfre: /* Strömupptagning */

2025-07-04T00:44:49Z

Strömupptagning

← Äldre version		Versionen från 4 juli 2025 kl. 02.44
Rad 54:		Rad 54:
	Standardlösningen för strömupptagning för [[tvåräls]] är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.		Standardlösningen för strömupptagning för [[tvåräls]] är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.

	En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering nav [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre tenderlok kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.		En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering nav [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre [[tenderlok]] kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.

	Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.		Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.

Janfre: /* Strömupptagning */

2025-07-04T00:44:11Z

Strömupptagning

← Äldre version		Versionen från 4 juli 2025 kl. 02.44
Rad 52:		Rad 52:

	===Strömupptagning===		===Strömupptagning===
	Standardlösningen för strömupptagning för [[tvåräls]] är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna. En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering av [[lokdekoder\|dekodrar]]!		Standardlösningen för strömupptagning för [[tvåräls]] är att ta upp ström med strömavtagare som verkar på hjulringarna. Underredet hålls isolerat från bägge polerna.

			En äldre lösning är att att jorda ena polen i underredet (genom att hjulaxlarna bara är isolerade på ena sidan), och bara ha strömavtagare för den andra polen. Denna lösning kan försvåra montering nav [[lokdekoder\|dekodrar]]! Äldre tenderlok kan ha ena polen jordad i loket och andra i tendern.

	Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.		Strömavtagare kan vara en tunn metallremsa eller metalltråd som verkar på hjulringens baksida, flänsar eller hjulbanan. Ett alternativ är s.k. Pilz-kontakter, en metallcylinder med fjäder som verkar på hjulringens baksida. Strömavtagare orsakar vanligtvis en viss friktion, så man brukar undvika att ha strömavtagare på löpaxlar.