Grafisk tidtabell - Versionshistorik

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T19:06:36Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 21.06
Rad 13:		Rad 13:
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

	Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren i regel över 7000. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efter tågnumret, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.		Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Vissa extratåg avvek dock från det här mönstret. Då var numren i regel över 7000. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efter tågnumret, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

	[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.		[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T17:11:34Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 19.11
Rad 13:		Rad 13:
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

	Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren i regel över 7000. Motorvagnståg kännetecknades med "X" ~~efternamnet~~, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.		Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren i regel över 7000. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efter tågnumret, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

	[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.		[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T17:11:11Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 19.11
Rad 13:		Rad 13:
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

	Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 ~~i regel~~. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.		Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren i regel över 7000. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

	[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.		[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T17:10:28Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 19.10
Rad 13:		Rad 13:
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

	Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett ~~nummer~~ återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 i regel. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.		Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett tågnummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 i regel. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

	[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.		[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T17:08:57Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 19.08
Rad 13:		Rad 13:
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

	Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 i regel. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.		Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att ett nummer återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 i regel. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

	[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.		[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

Janfre: /* Tågnummer */

2026-07-08T17:07:11Z

Tågnummer

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 19.07
Rad 11:		Rad 11:

	==Tågnummer==		==Tågnummer==
	Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer~~. På modellen kan man förenkla detta drastiskt; äldre tidtabeller från ensilda järnvägar har i regel kortare nummer, se exemplet från BJ ovan~~. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.		Hos [[förebild]]en tilldelar Trafikverket hela nummerserier (2-3-4-5-siffriga) för olika slags [[tågrörelse\|tåg]] och operatörer. Tåg åt olika håll på samma [[bansträcka]] har olika tågnummer, ofta udda nummer åt ena hållet och jämna nummer åt andra hållet.

			Före datoriseringen (som ägde rum på 1970-talet) hade SJ ett system som tillät att återkom på olika [[bansträckor]], så länge de inte hade någon gemensam [[station]]. Lägre nummer användes i regel för "finare" tåg, Tvåsiffriga nummer avsåg i regel expresståg eller snälltåg, tresiffriga persontåg, de lägsta fyrsiffriga numren användes för blandade tåg, därefter godsexpresståg, ilgodståg, direktgodståg, fjärrgodståg och till sist lokalgodståg. Då var numren över 7000 i regel. Motorvagnståg kännetecknades med "X" efternamnet, rälsbusståg med "Y" och lokomotordragna tåg med "Z". Lokomotordragna tåg var lokalgodståg på korta avstånd, men ett och annat persontåg i lokaltrafik har också dragits av lokomotor.

			[[Enskilda järnvägar]] hade lägre nummer, se exemplet från BJ ovan.

	==Tidtabellsplanering==		==Tidtabellsplanering==

Janfre: /* Tryckta referenser - modell */

2026-04-04T17:31:47Z

Tryckta referenser - modell

← Äldre version		Versionen från 4 april 2026 kl. 19.31
Rad 47:		Rad 47:

	==Tryckta referenser - modell==		==Tryckta referenser - modell==
	Willibald: "Tåghörnan." i [[Teknik för Alla]] nr 8/1954 (Konstruktion av grafiska tidtabeller).		Willibald: "Tåghörnan." i ''[[Teknik för Alla]]'' nr 8/1954 (Konstruktion av grafiska tidtabeller).

	Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).		Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-04-04T17:28:51Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 4 april 2026 kl. 19.28
Rad 39:		Rad 39:
	[http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gnummer Wikipedia: Tågnummer].		[http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gnummer Wikipedia: Tågnummer].

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser - förebild==
	Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier).		Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965 (Bl.a. nya tågnummerserier).

	Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller).		Jan Bergsten: "Tjänstetidtabeller." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1970 (Om förebildens tidtabeller, såväl grafiska som tjänstetidtabeller).

			Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).

			==Tryckta referenser - modell==
			Willibald: "Tåghörnan." i [[Teknik för Alla]] nr 8/1954 (Konstruktion av grafiska tidtabeller).

	Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).		Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).

	Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på [[hembana]]).		Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på [[hembana]]).

	~~Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).~~

	[[Kategori: Tidtabeller]]		[[Kategori: Tidtabeller]]
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Järnvägsväsende]]		[[Kategori: Järnvägsväsende]]

Janfre: /* Tryckta referenser */

2025-11-01T10:24:31Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 1 november 2025 kl. 12.24
Rad 46:		Rad 46:
	Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).		Leif Elgh: "Kör efter tidtabell!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Användning av grafisk tidtabell m.m.).

	Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på hembana).		Leif Elgh: "Wadköping tur och retur." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1979 (Tidtabellstrafik på [[hembana]]).

	Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).		Leif Elgh: "Tågtid i Torup." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1982 (Trafiken i Torup en dag 1981, förklarad med en grafisk tidtabell).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2024-08-29T18:30:56Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 29 augusti 2024 kl. 20.30
Rad 33:		Rad 33:
	[[Överföringstrafik]]<br/>		[[Överföringstrafik]]<br/>
	[[Intermodal trafik]]		[[Intermodal trafik]]

			==Webreferenser==
			[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/graftdt.html Ekeving.se: Grafiska tidtabeller] (Gunnar Ekevings sidor med grafiska tidtabeller).

			[http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gnummer Wikipedia: Tågnummer].

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==