Hamnar och sjöfart - Versionshistorik

Janfre: /* Andra wiki-sidor om industrier m.m. */

2026-08-14T22:08:51Z

Andra wiki-sidor om industrier m.m.

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.08
Rad 101:		Rad 101:
	[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>		[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>
	[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>		[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>
	[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]		[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]<br/>
			[[Svensk industri för MJ: petroleumindustri]]

	Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''		Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''

Janfre: /* Hamnmiljöer i modell */

2026-08-14T22:07:11Z

Hamnmiljöer i modell

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.07
Rad 81:		Rad 81:
	Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett [[stickspår]]. När kapaciteten blev för liten tillkom extra [[stickspår]]. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Hamnspåren kunde vara utgå från en [[station]], en [[lastplats]] eller en [[blockpost]]. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta [[växling]]en.		Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett [[stickspår]]. När kapaciteten blev för liten tillkom extra [[stickspår]]. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Hamnspåren kunde vara utgå från en [[station]], en [[lastplats]] eller en [[blockpost]]. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta [[växling]]en.

	Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik [[epok]] behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.		Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en [[Intermodal trafik\|containerhamn]] eller en [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Oljehamnar\|oljehamn]] till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik [[epok]] behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.

	På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor\|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda [[spårväg]]sräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier\|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över rälens överkant, och att flänsrännorna stämmer med den valda [[spårstandard]]en.		På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor\|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda [[spårväg]]sräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier\|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över rälens överkant, och att flänsrännorna stämmer med den valda [[spårstandard]]en.

Janfre: /* Hamnar som förebild */

2026-08-14T22:04:56Z

Hamnar som förebild

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.04
Rad 11:		Rad 11:
	När järnvägar började byggas under 1800-talets första hälft hade ångfartyg redan funnits i något decennium, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i minskande omfattning.		När järnvägar började byggas under 1800-talets första hälft hade ångfartyg redan funnits i något decennium, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i minskande omfattning.

	Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Oljehamnar\|petroleumprodukter]]. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.		Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Magasin\|spannmål]] och [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Oljehamnar\|petroleumprodukter]]. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.

	Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för [[vägfordon]] för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.		Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för [[vägfordon]] för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.

Janfre: /* Hamnar som förebild */

2026-08-14T22:04:17Z

Hamnar som förebild

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.04
Rad 11:		Rad 11:
	När järnvägar började byggas under 1800-talets första hälft hade ångfartyg redan funnits i något decennium, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i minskande omfattning.		När järnvägar började byggas under 1800-talets första hälft hade ångfartyg redan funnits i något decennium, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i minskande omfattning.

	Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.		Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Oljehamnar\|petroleumprodukter]]. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.

	Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för [[vägfordon]] för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.		Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för [[vägfordon]] för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.

Janfre: /* Kanaler och inlandssjöfart */

2026-07-29T20:36:46Z

Kanaler och inlandssjöfart

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 22.36
Rad 46:		Rad 46:
	I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Större sjöar har också haft lokal trafik. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.		I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Större sjöar har också haft lokal trafik. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.

	Några av de äldsta järnvägarna i Sverige etablerades som förbindelser mellan olika seglingsbara sjöar, och erbjöd därmed bättre transporter än hästforor. Denna typ av järnvägar fanns främst i Bergslagen och ersattes snart av längre ~~linjer~~ där man slapp omlastningarna.		Några av de äldsta järnvägarna i Sverige etablerades som förbindelser mellan olika seglingsbara sjöar, och erbjöd därmed bättre transporter än hästforor. Denna typ av järnvägar fanns främst i Bergslagen och ersattes snart av längre banor där man slapp omlastningarna.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Andra wiki-sidor om trafik */

2026-07-29T19:48:37Z

Andra wiki-sidor om trafik

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 21.48
Rad 132:		Rad 132:
	[[Överföringstrafik]]<br/>		[[Överföringstrafik]]<br/>
	[[Intermodal trafik]]<br/>		[[Intermodal trafik]]<br/>
			[[Trafikkoncept epok IIc]]<br />
	[[Trafikkoncept epok IIIa]]<br />		[[Trafikkoncept epok IIIa]]<br />
	[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />		[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />

Janfre: /* Andra wiki-sidor om anläggningsbygge */

2026-07-29T19:48:19Z

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 21.48
Rad 113:		Rad 113:
	[[Rangerspel]]<br />		[[Rangerspel]]<br />
	[[Spår]]<br />		[[Spår]]<br />
			[[Broar]]<br/>
	[[El på modelljärnvägen]]<br />		[[El på modelljärnvägen]]<br />
	[[Signaler]]<br />		[[Signaler]]<br />

Janfre: /* Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från byggsatser */

2026-07-29T19:47:35Z

Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från byggsatser

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 21.47
Rad 465:		Rad 465:

	==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[byggsatser]]==		==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[byggsatser]]==
			[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	[[Rutger Friberg]]: "Kombinera MJ-banan med: Sluss och kanaltrafik i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Slussar med riktigt vatten och radiostyrda båtar från Fritz Modellbau).		[[Rutger Friberg]]: "Kombinera MJ-banan med: Sluss och kanaltrafik i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Slussar med riktigt vatten och radiostyrda båtar från Fritz Modellbau).

Janfre: /* Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från scratch */

2026-07-29T19:47:26Z

Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från scratch

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 21.47
Rad 435:		Rad 435:

	==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[scratch]]==		==Tryckta referenser - modell, fartyg och båtar från [[scratch]]==
			[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	[[Hans Svensson]]: "African Queen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Ångslup i [[1:45]], känd från film).		[[Hans Svensson]]: "African Queen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Ångslup i [[1:45]], känd från film).

Janfre: /* Tryckta referenser - modell, hamnkranar */

2026-07-29T19:47:17Z

Tryckta referenser - modell, hamnkranar

← Äldre version		Versionen från 29 juli 2026 kl. 21.47
Rad 420:		Rad 420:

	==Tryckta referenser - modell, hamnkranar==		==Tryckta referenser - modell, hamnkranar==
			[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Stefan Mankefors: "Modernisering av Märklinkranar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Fler rörliga funktioner med minnesmetall).		Stefan Mankefors: "Modernisering av Märklinkranar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Fler rörliga funktioner med minnesmetall).