Industrier i modell - Versionshistorik

Janfre: /* Andra wikisidor om industrier */

2026-07-07T06:57:11Z

Andra wikisidor om industrier

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2026 kl. 08.57
Rad 53:		Rad 53:
	[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>		[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>
	[[Hamnar och sjöfart]]<br/>		[[Hamnar och sjöfart]]<br/>
	[[Byggnadsritningar#Industrier mm.\|Ritningar på industribyggnader]] <br/>		[[Byggnadsritningar#Industrier m.m.\|Ritningar på industribyggnader]] <br/>
	[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar\|Publicerade artiklar om industrier i modell]] <br/>		[[Artiklar om modellbyggnation#Industrianläggningar\|Publicerade artiklar om industrier i modell]] <br/>

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-07-07T06:39:32Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 7 juli 2026 kl. 08.39
Rad 107:		Rad 107:

	==Tryckta referenser - förebild==		==Tryckta referenser - förebild==
	"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.		"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

	"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.		"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Janfre: /* Utbud */

2026-07-02T20:23:58Z

Utbud

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2026 kl. 22.23
Rad 8:		Rad 8:
	[[Image:Falkenbergs valskvarn.jpg\|Falkenbergs valskvarn.jpg]]		[[Image:Falkenbergs valskvarn.jpg\|Falkenbergs valskvarn.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| ~~MFalkenbergs~~ valskvarn 1982. Foto Hallands länsmuseer, Digitalt museum FMA.03796		\| class="imageCaption" \| Falkenbergs valskvarn 1982. Foto Hallands länsmuseer, Digitalt museum FMA.03796
	\|}		\|}

Janfre: /* Utbud */

2026-07-02T20:23:46Z

Utbud

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2026 kl. 22.23
Rad 6:		Rad 6:
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|
	[[Image:~~Persberg malmfickorna~~.jpg\|~~1000px\|Persberg malmfickorna~~.jpg]]		[[Image:Falkenbergs valskvarn.jpg\|Falkenbergs valskvarn.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| ~~Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922~~. Foto ~~Harald Carlborg~~, Digitalt museum ~~TEKA0161846~~		\| class="imageCaption" \| MFalkenbergs valskvarn 1982. Foto Hallands länsmuseer, Digitalt museum FMA.03796
	\|}		\|}

Janfre den 2 juli 2026 kl. 20.21

2026-07-02T20:21:57Z

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2026 kl. 22.21
Rad 15:		Rad 15:
	==Planering av MJ-industrier==		==Planering av MJ-industrier==
	Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].		Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].
			{\| class="captionBox"
			\| class="captionedImage" \|
			[[Image:Persberg malmfickorna.jpg\|1000px\|Persberg malmfickorna.jpg]]
			\|-
			\| class="imageCaption" \| Malmfickorna vid Persbergs gruvor 1922. Foto Harald Carlborg, Digitalt museum TEKA0161846
			\|}

	Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.		Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

Janfre: /* Andra wikisidor om trafik */

2026-06-06T22:19:02Z

Andra wikisidor om trafik

← Äldre version		Versionen från 7 juni 2026 kl. 00.19
Rad 73:		Rad 73:
	[[Intermodal trafik]]<br/>		[[Intermodal trafik]]<br/>
	[[Vagnbjörnar]]<br/>		[[Vagnbjörnar]]<br/>
			[[Trafikkoncept epok IIc]]<br />
	[[Trafikkoncept epok IIIa]]<br />		[[Trafikkoncept epok IIIa]]<br />
	[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />		[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />

Janfre: /* Industrier och MJ-trafik */

2026-05-16T19:40:43Z

Industrier och MJ-trafik

← Äldre version		Versionen från 16 maj 2026 kl. 21.40
Rad 31:		Rad 31:
	Många småindustrier skickade sina leveranser som [[styckegods]] via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik\|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.		Många småindustrier skickade sina leveranser som [[styckegods]] via [[godsmagasin]]en på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela [[vagnslasttrafik\|vagnslaster]]. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.

	Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en ~~produktionskedja~~ förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.		Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar '''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Insatsvara insatsvaror]''' som i en produktionsprocess förvandlas till '''produkter'''. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.

	Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor\|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart\|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.		Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. [[Svensk industri för MJ: gruvor\|malm]] eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En [[hamnar och sjöfart\|hamn]] är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.

Janfre: /* Planering av MJ-industrier */

2026-05-16T19:39:13Z

Planering av MJ-industrier

← Äldre version		Versionen från 16 maj 2026 kl. 21.39
Rad 14:		Rad 14:

	==Planering av MJ-industrier==		==Planering av MJ-industrier==
	~~Oftast~~ tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].		Ofta tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].

	Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva ~~spåranslutning~~, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.		Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutningar, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

	Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.		Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-03-16T18:10:02Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 20.10
Rad 100:		Rad 100:

	==Tryckta referenser - förebild==		==Tryckta referenser - förebild==
	"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''Teknik för alla'' nr 1/1946.		"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

	"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.		"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Janfre: /* Tryckta referenser - modell */

2026-02-21T18:46:34Z

Tryckta referenser - modell

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2026 kl. 20.46
Rad 175:		Rad 175:

	Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge).<br/>		Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge).<br/>
	Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.		Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.<br/>
			Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 6: Fisk i stället för tvål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Fiskberedningsfabrik).

	Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.		Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.