Industrier i modell - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-03-16T18:10:02Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 20.10
Rad 100:		Rad 100:

	==Tryckta referenser - förebild==		==Tryckta referenser - förebild==
	"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''Teknik för alla'' nr 1/1946.		"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i '[['Teknik för alla]]'' nr 1/1946.

	"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.		"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

Janfre: /* Tryckta referenser - modell */

2026-02-21T18:46:34Z

Tryckta referenser - modell

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2026 kl. 20.46
Rad 175:		Rad 175:

	Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge).<br/>		Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 1: Idéer och verklighet." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Gasverksbygge).<br/>
	Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.		Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 2: Gasverket började byggas." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 62/2025.<br/>
			Daniel Wietlisbach: "Ett anläggningshörn för industri. Del 6: Fisk i stället för tvål." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 66/2026 (Fiskberedningsfabrik).

	Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.		Christina Eneroth: "Fabriksskyltar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 61/2025 (Löstagbara fabriksskyltar fästa med magneter.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-02-14T19:41:01Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 14 februari 2026 kl. 21.41
Rad 101:		Rad 101:
	==Tryckta referenser - förebild==		==Tryckta referenser - förebild==
	"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''Teknik för alla'' nr 1/1946.		"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''Teknik för alla'' nr 1/1946.

			"[https://www.aef.se/Amatortidningar/Teknik_for_alla/1946/TfA_1946-17.pdf Oljan bakom allt.]" i ''Teknik för alla'' nr 17/1946.

	Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt\|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).		Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt\|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-02-12T21:38:14Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 12 februari 2026 kl. 23.38
Rad 100:		Rad 100:

	==Tryckta referenser - förebild==		==Tryckta referenser - förebild==
			"Nyårsvisit hos Elektrokemiska i Bohus." i ''Teknik för alla'' nr 1/1946.

	Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt\|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).		Henrik Laurell: "Tändsticksfabrik - varför inte?" i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt\|Smalspårigt]]'' nr 34/1987 (Produktionsprocessen m.m.).

Janfre: /* Utbud */

2025-12-24T00:15:41Z

Utbud

← Äldre version		Versionen från 24 december 2025 kl. 02.15
Rad 1:		Rad 1:
	<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br />		<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br />
	==Utbud==		==Utbud==
	[[Byggnader\|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser\|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, ~~amerikanska~~ och ~~tyska~~ byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en svensk förebild.		[[Byggnader\|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser\|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier.

			En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, [[amerikansk]]a och [[tysk]]a byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en [[svensk]] förebild.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Planering av MJ-industrier */

2025-12-08T18:12:55Z

Planering av MJ-industrier

← Äldre version		Versionen från 8 december 2025 kl. 20.12
Rad 14:		Rad 14:
	Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].		Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].

	Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan ~~förstås~~ bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.		Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

	Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.		Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Janfre: /* Planering av MJ-industrier */

2025-12-08T18:12:08Z

Planering av MJ-industrier

← Äldre version		Versionen från 8 december 2025 kl. 20.12
Rad 14:		Rad 14:
	Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].		Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].

	Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.		Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också är väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

	Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.		Lance Mindheim påpekar i sin bok om industriväxling (2011) att som gör [[växling]]en intressant är mängden destinationer för vagnar, inte mängden industrier eller mängden vagnslaster. En industri kan ha flera destinationer, ibland flera på samma spår. Det kan röra sig om lastkajer, platser för lastning eller lossning av tankvagnar, bulklastningsplatser o.s.v.

Janfre: /* Utbud */

2025-12-08T18:10:05Z

Utbud

← Äldre version		Versionen från 8 december 2025 kl. 20.10
Rad 1:		Rad 1:
	<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br />		<div id="content_view" class="wiki" style="display: block"> I verkligheten är en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.<br /> <br />
	==Utbud==		==Utbud==
	[[Byggnader\|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns ~~en del~~ att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser\|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, amerikanska och tyska byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en svensk förebild.		[[Byggnader\|MJ-hustillverkarna]] är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i [[H0]] är störst, men även i [[N]]-skalan finns mycket att välja på. Alla större [[Olika tekniker för byggsatser\|byggsats]]producenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. [[Walthers]] har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). [https://rixproducts.com/product-category/pikestuff-ho/ Pikestuff] gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Amerikanska [http://woodlandscenics.woodlandscenics.com/show/category/DPM Design Preservation Models] (DPM) och tyska [[Auhagen]] har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM:s moduler finns i både [[H0]] och [[N]], medan Auhagens moduler endast finns i H0. ([[Auhagen]] gör dock andra husmodeller i N och [[TT]].) [[Kibri]] har också en del intressanta industribyggnader i [[H0]], [[N]] och [[Z]]. Svenska Truckmodels har en del detaljer och byggnader för moderna industrier. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar i många fall är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, amerikanska och tyska byggnader kan fungera bra även om man [[frilansa]]r en svensk förebild.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Planering av MJ-industrier */

2025-11-23T06:52:46Z

Planering av MJ-industrier

← Äldre version		Versionen från 23 november 2025 kl. 08.52
Rad 12:		Rad 12:

	==Planering av MJ-industrier==		==Planering av MJ-industrier==
	Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor kvarn. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].		Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har [[Säkerhetstjänst för MJ#station\|stationer]] och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på [http://www.ekeving.se/r/bgd/EJ/BJ/Jvm1184_J2_-0111.jpg Agnesbergs] station på [http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/bj.htm Bergslagsbanan] upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Kvarnar\|kvarn]]. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med [[linjen]] en egen [[lastplats]]. En annan lösning har varit att bygga särskilda industrispår till industrier och industriområden. Vissa industrier har egna [[industribanor]] där trafiken sköttes med egen personal och egna [[lok]].

	Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.		Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala [[N]] en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens [http://www.stahlbahn.de/index.php Stahlbahn], som är en (i och för sig komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med [[växling]], lastning och lossning bevaras.

Janfre: /* Andra wikisidor om industrier */

2025-11-20T22:02:06Z

Andra wikisidor om industrier

← Äldre version		Versionen från 21 november 2025 kl. 00.02
Rad 41:		Rad 41:
	==Andra wikisidor om industrier==		==Andra wikisidor om industrier==
	[[Industribanor]]<br/>		[[Industribanor]]<br/>
	~~[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>~~
	[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>		[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>
	[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]<br/>		[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]<br/>
			[[Svensk industri för MJ: livsmedel]] <br/>
	[[Hamnar och sjöfart]]<br/>		[[Hamnar och sjöfart]]<br/>
	[[Byggnadsritningar#Industrier mm.\|Ritningar på industribyggnader]] <br/>		[[Byggnadsritningar#Industrier mm.\|Ritningar på industribyggnader]] <br/>