Motala Verkstad ånglok typ 114 - Versionshistorik

Janfre: /* Historik */

2025-11-18T18:41:14Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 18 november 2025 kl. 20.41
Rad 3:		Rad 3:
	När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.		När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

	Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: livsmedel#~~Sockerbetor~~\|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].		Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Sockerbruk\|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].

	NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.		NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

Janfre: /* Historik */

2025-11-18T18:40:53Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 18 november 2025 kl. 20.40
Rad 3:		Rad 3:
	När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.		När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

	Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: ~~Livsmedel~~#Sockerbetor\|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].		Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: livsmedel#Sockerbetor\|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].

	NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.		NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

Janfre: /* Historik */

2025-11-18T18:40:24Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 18 november 2025 kl. 20.40
Rad 3:		Rad 3:
	När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.		När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

	Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.		Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga [[Svensk industri för MJ: Livsmedel#Sockerbetor\|betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma]].

	NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.		NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

Janfre: /* Historik */

2025-07-04T07:38:20Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 4 juli 2025 kl. 09.38
Rad 1:		Rad 1:
	<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">		<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
	==Historik==		==Historik==
	När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en ~~tankloksversion~~ av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.		När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en [[tanklok]]sversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

	Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.		Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.

Janfre: /* Huvuddimensioner */

2025-01-01T14:13:34Z

Huvuddimensioner

← Äldre version		Versionen från 1 januari 2025 kl. 16.13
Rad 15:		Rad 15:
	\| <br />		\| <br />
	\| NÖJ 17-18		\| NÖJ 17-18
	\| NÖJ 22, HFJ 11		\| NÖJ 22,<br/> HFJ 11
	\|-		\|-
	\| [[Löb]] (m)<br />		\| [[Löb]] (m)<br />

Janfre: /* Huvuddimensioner */

2025-01-01T14:13:17Z

Huvuddimensioner

← Äldre version		Versionen från 1 januari 2025 kl. 16.13
Rad 44:		Rad 44:
	\| colspan="2"\| Tryckluft Kuntze-Knorr<br />		\| colspan="2"\| Tryckluft Kuntze-Knorr<br />
	\|-		\|-
	\|		\|[[Axelföljd]]
	[[Axelföljd]]
	\| colspan="2"\| 1'D1'		\| colspan="2"\| 1'D1'
	\|-		\|-

Janfre: /* Tryckta källor - förebild */

2024-07-28T06:43:23Z

Tryckta källor - förebild

← Äldre version		Versionen från 28 juli 2024 kl. 08.43
Rad 89:		Rad 89:

	AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).		AB Motala Verkstad: ''Lokomotiv'' (No 3037). Vadstena: Västra Östergötlands Järnvägsförening. Faksimil u.å. (Katalog).

			Sune Lantz: "NÖJ 18 - Ett av Sveriges vackraste smalspårslok." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 ([[891 mm]]).

	Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).		Ove Jansson: "Norra Östergötlands Järnvägar del 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1974 (NÖJ 22, ritning).

Admin: /* Historik */

2024-05-22T20:02:32Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 22 maj 2024 kl. 22.02
Rad 9:		Rad 9:
	Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] [[spårvidd]], beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.		Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] [[spårvidd]], beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.

	Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. ~~Den gamla~~ NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.		Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. De f.d. NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.

	==Huvuddimensioner ==		==Huvuddimensioner ==

Janfre: /* Historik */

2024-05-21T03:40:56Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2024 kl. 05.40
Rad 7:		Rad 7:
	NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.		NÖJ beställde ytterligare ett lok av samma grundkonstruktion som levererades 1946, NÖJ 22. Man hade haft problem med hög vattenförbrukning på den båda tidigare loken, varför ångpannan konstruerades om något och vattenförråden utökades.

	Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] spårvidd, beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.		Bruksbanan Hällefors-Fredriksbergs Järnväg, den sista banan med [[802 mm]] [[spårvidd]], beställde ett lok som i stort sätt var identiskt med NÖJ 22 som levererades 1947. Loket fick nummer HFJ 11. Loket gjorde tjänst på HFJ till 1961.

	Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. Den gamla NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.		Samtliga [[891 mm]]-lok kom till SJ mellan 1948 och 1950, och fick littera '''N4p'''. F.d. GJ 8 blev kvar på Gotland och användes sista gången i betkampanjen 1953. Den gamla NÖJ-loken användes sista gången i den ordinarie trafiken 1962.

Janfre: /* Historik */

2024-05-21T03:38:29Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 21 maj 2024 kl. 05.38
Rad 1:		Rad 1:
	<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">		<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
	==Historik==		==Historik==
	När Norra Östergötlands Järnväg hade behov av större lok för att hantera den ökande ~~godtrafiken~~, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.		När Norra Östergötlands Järnväg ([[spårvidd]] [[891 mm]]) hade behov av större lok för att hantera den ökande godstrafiken, vände sig den nye maskiningenjören Erik S. Halén till Motala Verkstad. Tillsammans konstruerade man en tankloksversion av Västgötabanornas godstågslok [[Motala Verkstad ånglok typ 14\|typ 14]]. Drivhjulsdiametern ökades något för att även kunna användas i persontrafik, medan ångpannan minskades något. Som resultat fick NÖJ två tanklok 1920 eller 1921 med goda prestanda för att hantera banans omfattande godstrafik, nr 17 och 18. Loken hade fyra kopplade axlar, Walshaerts slidstyrning, överhettning samt en löpaxel i varje ände. Loken hade AGA gasbelysning vid leverans, som ersattes med turboelektrisk belysning innan 1930.

	Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.		Gotlands Järnvägar tog emot ytterligare ett lok av samma typ 1939, GJ 8, som var identiskt med NÖJ 17 och 18. GJ 8 sattes framför allt in i de årliga betkampanjerna med sockerbetor till bruket i Roma.