Nordamerika - Versionshistorik

Janfre: /* Nordamerika som förebild */

2026-10-24T21:05:46Z

Nordamerika som förebild

← Äldre version		Versionen från 24 oktober 2026 kl. 22.05
Rad 26:		Rad 26:
	För den som vill bygga modelljärnvägar med nordamerikansk [[förebild]] finns det alltså ett stort utbud, även om många modeller ges ut i tidsbegränsade utgåvor. Utbudet är störst för ”diesellokseran” från ca 1950 och framåt. Det finns visserligen rätt mycket ångloksmodeller också, men behövs en specifik loktyp blir man ofta hänvisad till begagnade [[småseriemodell]]er. Det största utbudet finns i [[skala H0]], följt av [[skala N]] och [[skala 0]]. [[Smalspår]] är också vanligt förekommande, särskilt [[0n30]], [[H0n3]], [[0n3]], [[Sn3]] och [[Fn3]]. [[0n2]] förekommer också.		För den som vill bygga modelljärnvägar med nordamerikansk [[förebild]] finns det alltså ett stort utbud, även om många modeller ges ut i tidsbegränsade utgåvor. Utbudet är störst för ”diesellokseran” från ca 1950 och framåt. Det finns visserligen rätt mycket ångloksmodeller också, men behövs en specifik loktyp blir man ofta hänvisad till begagnade [[småseriemodell]]er. Det största utbudet finns i [[skala H0]], följt av [[skala N]] och [[skala 0]]. [[Smalspår]] är också vanligt förekommande, särskilt [[0n30]], [[H0n3]], [[0n3]], [[Sn3]] och [[Fn3]]. [[0n2]] förekommer också.

	[[NMRA]] har inneburit att standardiseringen inom amerikansk MJ är stark. Produkter i alla skalor utom [[nollan]] brukar följa NMRA standarder. Det gäller även produkter i [[nollan]] [[tvåräls]].		[[NMRA]] har inneburit att standardiseringen inom amerikansk MJ är stark. Produkter i alla skalor utom [[nollan]] brukar följa [[NMRA]] standarder. Det gäller även produkter i [[nollan]] [[tvåräls]].

	Amerikanska MJ-[[skalor]] anges i regel med hur lång en fot blir i tum, som t.ex. "1/4 tum" för [[skala 0]]. Det innebär att en fot (304,8 mm) blir 1/4 tum (6,35 mm) lång i skala 1:48.		Amerikanska MJ-[[skalor]] anges i regel med hur lång en fot blir i tum, som t.ex. "1/4 tum" för [[skala 0]]. Det innebär att en fot (304,8 mm) blir 1/4 tum (6,35 mm) lång i skala 1:48.

Janfre: /* Tryckta referenser - ånglok H0 */

2026-10-24T20:00:02Z

Tryckta referenser - ånglok H0

← Äldre version		Versionen från 24 oktober 2026 kl. 21.00
Rad 307:		Rad 307:
	"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1959, s. 14 (American-lok från Kitmaster som [[plastbyggsats]]).		"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1959, s. 14 (American-lok från Kitmaster som [[plastbyggsats]]).

	Stig Sandelin: "Julklappstips för hobbyfolket." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1959 (New York Central Mohawk från [[Tenshodo]], axelföljd 2'D1'-6).		Stig Sandelin: "Julklappstips för hobbyfolket." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1959 (New York Central Mohawk från [[Tenshodo]], [[axelföljd]] 2'D1'-6).

	"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1960 (En Great Northern litt S-1 i [[H0]] från [[Tenshodo]], [[axelföljd]] 2'D2'-6).		"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1960 (En Great Northern litt S-1 i [[H0]] från [[Tenshodo]], [[axelföljd]] 2'D2'-6).

Janfre: /* Allmänt */

2026-10-24T09:30:48Z

Allmänt

← Äldre version		Versionen från 24 oktober 2026 kl. 10.30
Rad 2:		Rad 2:

	==Allmänt==		==Allmänt==
	I USA började modelljärnvägar tillverkas runt 1900. En av pionjärerna var Lionel. De började tillverkningen av s.k. "Standard Gauge" med 54 mm spårvidd och en skala på 1:27, med [[treräls]]. Runt 1915 införde Lionel även [[skala 0]], och tillverkningen av standard gauge upphörde 1939. På 1930-talet lanserades [[skala H0]], som redan från början använde [[tvåräls]] i USA. [[NMRA]] bildades 1935. Under 1940-talet blev [[H0]] dominerande, även om [[skala 0]] fortsatte att ha en marknad i USA. [[Smalspår#Smalspår i modell - NMRA\|Smalspår]] med tre fots [[spårvidd]] var en gång i tiden ganska omfattande i USA, med modeller i [[H0n3]] men även i [[0n3]]. [[Skala S]] etablerades ungefär samtidigt med [[H0]], men tog aldrig riktigt fart. På 1960-talet tillkom också [[skala N]].		I USA började modelljärnvägar tillverkas runt 1900. En av pionjärerna var Lionel. De började tillverkningen av s.k. "Standard Gauge" med 54 mm spårvidd och en skala på 1:27, med [[treräls]]. Runt 1915 införde Lionel även [[skala 0]], och tillverkningen av standard gauge upphörde 1939. På 1930-talet lanserades [[skala H0]], som redan från början använde [[tvåräls]] i USA. [[NMRA]] bildades 1935. Under 1940-talet blev [[H0]] dominerande, även om [[skala 0]] fortsatte att ha en marknad i USA. [[Smalspår#Smalspår i modell - NMRA\|Smalspår]] med tre fots [[spårvidd]] var en gång i tiden ganska omfattande i USA, och avbildades med modeller i [[H0n3]] men även i [[0n3]]. [[Skala S]] etablerades ungefär samtidigt med [[H0]], men tog aldrig riktigt fart. På 1960-talet tillkom också [[skala N]].

	Under mellankrigstiden utvecklades s.k. "craft train kits". Dessa var ofta [[träbyggsats]]er, ibland med delar i [[zinkgjutgods]], [[mässing]] eller [[vitmetall]]. I lyxigare fall var byggsatserna helt i [[zinkgjutgods]]. Handbyggda [[småseriemodell]]er börjarde också importeras i slutet på 1940-talet, först från Japan och senare även från Korea. På 1950-talet introducerade Athearn [[godsvagnar]] som enkla färdigmålade [[plastbyggsatser]]. Fr.o.m. 1960-talet kom även [[färdigmodell]]er av [[diesellok]] från amerikanska [[storserietillverkare]], såsom [[Atlas]] och Athearn. [[Rivarossi]] blev först med förhållandevis billiga [[storseriemodell]]er av [[ånglok]] på 1960-talet.		Under mellankrigstiden utvecklades s.k. "craft train kits". Dessa var ofta [[träbyggsats]]er, ibland med delar i [[zinkgjutgods]], [[mässing]] eller [[vitmetall]]. I lyxigare fall var byggsatserna helt i [[zinkgjutgods]]. Handbyggda [[småseriemodell]]er börjarde också importeras i slutet på 1940-talet, först från Japan och senare även från Korea. På 1950-talet introducerade Athearn [[godsvagnar]] som enkla färdigmålade [[plastbyggsatser]]. Fr.o.m. 1960-talet kom även [[färdigmodell]]er av [[diesellok]] från amerikanska [[storserietillverkare]], såsom [[Atlas]] och Athearn. [[Rivarossi]] blev först med förhållandevis billiga [[storseriemodell]]er av [[ånglok]] på 1960-talet.

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-09-17T17:40:55Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 17 september 2026 kl. 18.40
Rad 105:		Rad 105:
	Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.		Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

	Hans Johan Polanik & Torgny Palm: "Normalt nyhetsår för MJ-mässan i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987 (Stor kolningsanläggning från [[Heljan]]).		Hans Johan Polanik & Torgny Palm: "Normalt nyhetsår för MJ-mässan i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987 (Stor kolningsanläggning från [[Heljan]] i [[H0]]).

	Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).		Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-09-17T17:40:43Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 17 september 2026 kl. 18.40
Rad 104:		Rad 104:

	Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.		Ole Pade: "Varför kör jag amerikanskt?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1986.

			Hans Johan Polanik & Torgny Palm: "Normalt nyhetsår för MJ-mässan i Nürnberg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987 (Stor kolningsanläggning från [[Heljan]]).

	Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).		Klas Jonsson: "Scotch Girl Mining Camp eller varför amerikanskt är häftigare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 37/1988 (Diorama av gruva från Rio Grande Southern, [[Sn3]]).

Janfre: /* Tryckta referenser - ånglok H0 */

2026-09-11T03:48:45Z

Tryckta referenser - ånglok H0

← Äldre version		Versionen från 11 september 2026 kl. 04.48
Rad 297:		Rad 297:
	[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]		[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Casey Jones: "Månadens modell." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1948, s. 17 ([[Scratchbyggt]] "American"-lok från 1870-talet av Berndt Andersson, [[axelföljd]] 2'B-4).		Casey Jones: "Månadens modell." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1948, s. 17 ([[Scratchbyggt]] "American"-[[lok]] från 1870-talet av Berndt Andersson, [[axelföljd]] 2'B-4).

	"Invasion på Tekniska muséet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1950, s. 8 (Ytterligare "American"-lok från Berndt Andersson).		"Invasion på Tekniska muséet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 7/1950, s. 8 (Ytterligare "American"-[[lok]] från Berndt Andersson).

	"En större kollektion Roundhouse-Model Die Casting Co:s." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1956, s. 31 (Annons. Ånglok och godsvagnar från MDC).		"En större kollektion Roundhouse-Model Die Casting Co:s." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 1/1956, s. 31 (Annons. [[Ånglok]] och godsvagnar från MDC).

	"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1959, s. 14 (American-lok från Kitmaster som [[plastbyggsats]]).		"Hobby." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1959, s. 14 (American-lok från Kitmaster som [[plastbyggsats]]).

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2026-09-11T03:40:29Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 11 september 2026 kl. 04.40
Rad 84:		Rad 84:
	Anders G. Ström "Mötet med giganterna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019 (Duluth, Missabe & Iron Range litt M3/M4, axelföljd (1'D)D2'-7).		Anders G. Ström "Mötet med giganterna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2019 (Duluth, Missabe & Iron Range litt M3/M4, axelföljd (1'D)D2'-7).

	Anders Linde: "Amerikanska kuggväxellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Ånglok för timmerbanor: Shay, Climax och Heisler).		Anders Linde: "Amerikanska kuggväxellok." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 ([[Ånglok]] för timmerbanor: Shay, Climax och Heisler).

	Anders Linde: "Santa Fe - en designikon med indianprägel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Förebild och modell).		Anders Linde: "Santa Fe - en designikon med indianprägel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 41/2020 (Förebild och modell).

Janfre: /* Tryckta referenser - evenemang */

2026-09-01T06:14:38Z

Tryckta referenser - evenemang

← Äldre version		Versionen från 1 september 2026 kl. 07.14
Rad 528:		Rad 528:
	[[Kategori: H0-Artiklar]]		[[Kategori: H0-Artiklar]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]
	[[Kategori: ~~Anläggningsreprtage~~]]		[[Kategori: Anläggningsreportage]]
	[[Kategori: Evenemang]]		[[Kategori: Evenemang]]
	[[Kategori: Scratchbyggen]]		[[Kategori: Scratchbyggen]]

Janfre: /* Tryckta referenser - evenemang */

2026-09-01T06:09:46Z

Tryckta referenser - evenemang

← Äldre version		Versionen från 1 september 2026 kl. 07.09
Rad 528:		Rad 528:
	[[Kategori: H0-Artiklar]]		[[Kategori: H0-Artiklar]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]
	[[Kategori: ~~Anläggningsbygge~~]]		[[Kategori: Anläggningsreprtage]]
	[[Kategori: Evenemang]]		[[Kategori: Evenemang]]
	[[Kategori: Scratchbyggen]]		[[Kategori: Scratchbyggen]]

Janfre: /* Allmänt */

2026-08-29T08:25:58Z

Allmänt

← Äldre version		Versionen från 29 augusti 2026 kl. 09.25
Rad 2:		Rad 2:

	==Allmänt==		==Allmänt==
	I USA började modelljärnvägar tillverkas runt 1900. En av pionjärerna var Lionel. De började tillverkningen av s.k. "Standard Gauge" med 54 mm spårvidd och en skala på 1:27, med [[treräls]]. Runt 1915 införde Lionel även [[skala 0]], och tillverkningen av standard gauge upphörde 1939. På 1930-talet lanserades [[skala H0]], som redan från början använde [[tvåräls]] i USA. [[NMRA]] bildades 1935. Under 1940-talet blev [[H0]] dominerande, även om [[skala 0]] fortsatte att ha en marknad i USA. [[Smalspår#Smalspår i modell - NMRA\|Smalspår]] med tre fots [[spårvidd]] var en gång i tiden ganska omfattande i USA, ~~främst~~ i [[H0n3]] men även i [[0n3]]. [[Skala S]] etablerades ungefär samtidigt med [[H0]], men tog aldrig riktigt fart. På 1960-talet tillkom också [[skala N]].		I USA började modelljärnvägar tillverkas runt 1900. En av pionjärerna var Lionel. De började tillverkningen av s.k. "Standard Gauge" med 54 mm spårvidd och en skala på 1:27, med [[treräls]]. Runt 1915 införde Lionel även [[skala 0]], och tillverkningen av standard gauge upphörde 1939. På 1930-talet lanserades [[skala H0]], som redan från början använde [[tvåräls]] i USA. [[NMRA]] bildades 1935. Under 1940-talet blev [[H0]] dominerande, även om [[skala 0]] fortsatte att ha en marknad i USA. [[Smalspår#Smalspår i modell - NMRA\|Smalspår]] med tre fots [[spårvidd]] var en gång i tiden ganska omfattande i USA, med modeller i [[H0n3]] men även i [[0n3]]. [[Skala S]] etablerades ungefär samtidigt med [[H0]], men tog aldrig riktigt fart. På 1960-talet tillkom också [[skala N]].

	Under mellankrigstiden utvecklades s.k. "craft train kits". Dessa var ofta [[träbyggsats]]er, ibland med delar i [[zinkgjutgods]], [[mässing]] eller [[vitmetall]]. I lyxigare fall var byggsatserna helt i [[zinkgjutgods]]. Handbyggda [[småseriemodell]]er börjarde också importeras i slutet på 1940-talet, först från Japan och senare även från Korea. På 1950-talet introducerade Athearn [[godsvagnar]] som enkla färdigmålade [[plastbyggsatser]]. Fr.o.m. 1960-talet kom även [[färdigmodell]]er av [[diesellok]] från amerikanska [[storserietillverkare]], såsom [[Atlas]] och Athearn. [[Rivarossi]] blev först med förhållandevis billiga [[storseriemodell]]er av [[ånglok]] på 1960-talet.		Under mellankrigstiden utvecklades s.k. "craft train kits". Dessa var ofta [[träbyggsats]]er, ibland med delar i [[zinkgjutgods]], [[mässing]] eller [[vitmetall]]. I lyxigare fall var byggsatserna helt i [[zinkgjutgods]]. Handbyggda [[småseriemodell]]er börjarde också importeras i slutet på 1940-talet, först från Japan och senare även från Korea. På 1950-talet introducerade Athearn [[godsvagnar]] som enkla färdigmålade [[plastbyggsatser]]. Fr.o.m. 1960-talet kom även [[färdigmodell]]er av [[diesellok]] från amerikanska [[storserietillverkare]], såsom [[Atlas]] och Athearn. [[Rivarossi]] blev först med förhållandevis billiga [[storseriemodell]]er av [[ånglok]] på 1960-talet.