Ramverk - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-04-05T20:13:11Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 5 april 2026 kl. 22.13
Rad 130:		Rad 130:
	Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 1:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1950.<br/>		Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 1:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1950.<br/>
	Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 2:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1950.		Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 2:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1950.

			"MJ-bord i sektioner." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 18/1955.

	Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).		Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-03-16T17:59:04Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 19.59
Rad 128:		Rad 128:

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 1:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 19/1950.<br/>		Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 1:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 19/1950.<br/>
	Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 2:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 20/1950.		Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 2:a avsnittet." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1950.

	Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).		Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-03-13T18:53:05Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 13 mars 2026 kl. 20.53
Rad 128:		Rad 128:

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
	Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. I:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 19/1950.		Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 1:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 19/1950.<br/>
			Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. 2:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 20/1950.

	Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).		Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-03-13T18:51:10Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 13 mars 2026 kl. 20.51
Rad 128:		Rad 128:

	==Tryckta referenser==		==Tryckta referenser==
			Flingman: "ABC för 'portabla' MJ-byggen. I:a avsnittet." i ''Teknik för alla'' nr 19/1950.

	Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).		Linn H. Westcott: ''How to Build Model Railroad Benchwork.'' Milwaukee, WI: Kalmbach Books 1979 (Med L-girder).

Janfre: /* L-girder */

2025-12-25T23:39:20Z

L-girder

← Äldre version		Versionen från 26 december 2025 kl. 01.39
Rad 14:		Rad 14:
	==Ramverk för fasta anläggningar==		==Ramverk för fasta anläggningar==
	===L-girder===		===L-girder===
	L-girder är en amerikansk idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 25 mm för den vertikala delen och 50 x 25 mm för den horisontella delen. Dessa skruvas och limmas samman. Två sådana balkar monteras längs med anläggningen med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Stolpar görs av virke ca. 50 x 50 mm. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 25 mm) tvärs över L-balkarna. Tvärslåarna skruvas underifrån genom L-balkens horisontella del. På dessa tvärslåar skruvas sedan pelare av liknande dimension upp till [[Banunderbyggnad\|banunderlaget]]. Banunderlaget skruvas i pelarna med lister 25 x 25 mm. Dessa pelare kan göras upp till 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder. En viktig princip är att dra alla skruvar underifrån eller från sidan, för att underlätta justering om man behöver ändra banan under bygget.		L-girder är en [[amerikansk]] idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 25 mm för den vertikala delen och 50 x 25 mm för den horisontella delen. Dessa skruvas och limmas samman. Två sådana balkar monteras längs med anläggningen med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Stolpar görs av virke ca. 50 x 50 mm. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 25 mm) tvärs över L-balkarna. Tvärslåarna skruvas underifrån genom L-balkens horisontella del. På dessa tvärslåar skruvas sedan pelare av liknande dimension upp till [[Banunderbyggnad\|banunderlaget]]. Banunderlaget skruvas i pelarna med lister 25 x 25 mm. Dessa pelare kan göras upp till 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder. En viktig princip är att dra alla skruvar underifrån eller från sidan, för att underlätta justering om man behöver ändra banan under bygget.

	En fördel med L-girder är att det är förhållandevis enkelt att snickra, man behöver bara kapa virke och skruva och i vissa fall limma ihop det. Ramverk med L-girder är dessutom lätta att justera om planerna ändras.		En fördel med L-girder är att det är förhållandevis enkelt att snickra, man behöver bara kapa virke och skruva och i vissa fall limma ihop det. Ramverk med L-girder är dessutom lätta att justera om planerna ändras.

Janfre: /* Inledning */

2025-11-01T13:41:15Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 1 november 2025 kl. 15.41
Rad 10:		Rad 10:
	Man måste också bestämma hur [[banunderbyggnad\|banunderbyggnaden]] skall utformas.		Man måste också bestämma hur [[banunderbyggnad\|banunderbyggnaden]] skall utformas.

	Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Fördelarna med att bygga en [[fast anläggning]] är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt [[landskap]]. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en flyttbar anläggning är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som [[växlar\|växeldrivar]], [[el på modelljärnvägen\|elkablar]] och [[signaler\|signaldrivar]] tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga [[moduler]].		Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Fördelarna med att bygga en [[fast anläggning]] är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt [[landskap]]. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en [[flyttbar anläggning]] är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som [[växlar\|växeldrivar]], [[el på modelljärnvägen\|elkablar]] och [[signaler\|signaldrivar]] tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga [[moduler]].

	==Ramverk för fasta anläggningar==		==Ramverk för fasta anläggningar==

Janfre: /* Inledning */

2025-11-01T13:35:50Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 1 november 2025 kl. 15.35
Rad 10:		Rad 10:
	Man måste också bestämma hur [[banunderbyggnad\|banunderbyggnaden]] skall utformas.		Man måste också bestämma hur [[banunderbyggnad\|banunderbyggnaden]] skall utformas.

	Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Fördelarna med att bygga en fast anläggning är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt [[landskap]]. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en flyttbar anläggning är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som [[växlar\|växeldrivar]], [[el på modelljärnvägen\|elkablar]] och [[signaler\|signaldrivar]] tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga [[moduler]].		Nästa steg är att fundera på om man vill he en fast eller flyttbar modelljärnväg. Fördelarna med att bygga en [[fast anläggning]] är att den är enklare att snickra, att det kan vara lättare att ordna bra belysning, och att det är lättare att bygga ett riktigt spektakulärt [[landskap]]. Modelljärnvägar med bergslandskap är oftast fasta anläggningar. Fördelarna med en flyttbar anläggning är uppenbart att den går att flytta, men också att det kan vara lättare att koppla el och komma åt att serva anläggningens undersida (där sånt som [[växlar\|växeldrivar]], [[el på modelljärnvägen\|elkablar]] och [[signaler\|signaldrivar]] tenderar att hamna). En flyttbar sektion kan man eventuellt ta med sig till arbetsbordet. En specifik variant av en flyttbar anläggning är att bygga [[moduler]].

	==Ramverk för fasta anläggningar==		==Ramverk för fasta anläggningar==

Janfre: /* Tryckta referenser */

2025-04-01T17:51:16Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 1 april 2025 kl. 19.51
Rad 140:		Rad 140:
	Lars Hagström: "Med stomme av metall." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Ramverk av metallprofiler).		Lars Hagström: "Med stomme av metall." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -96. Inspirationsbok.'' Stockholm: Allt om Hobby 1995 (Ramverk av metallprofiler).

	Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet ramverk).		Ulf Beskow: "Så bygger du en mj-anläggning. Vi börjar bygga!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1997 (Tågbord med öppet ramverk).

	Daniel Jonsson: "Demonterbar modelljärnväg. Hur man bygger en modulär klubbana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.<br/>		Daniel Jonsson: "Demonterbar modelljärnväg. Hur man bygger en modulär klubbana. Del 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011.<br/>
Rad 146:		Rad 146:

	Olof Wickström: "Synare: Laserskuret tittskåp från Tim Horn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Sektioner som tittskåp).		Olof Wickström: "Synare: Laserskuret tittskåp från Tim Horn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 30/2017 (Sektioner som tittskåp).

			"Mj-bord från Hattons." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2020, s. 20.

	Per Gustafsson: "Delbart tågbord." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021		Per Gustafsson: "Delbart tågbord." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 47/2021

Janfre: /* L-girder */

2025-02-24T19:11:21Z

L-girder

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2025 kl. 21.11
Rad 14:		Rad 14:
	==Ramverk för fasta anläggningar==		==Ramverk för fasta anläggningar==
	===L-girder===		===L-girder===
	L-girder är en amerikansk idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 25 mm för den vertikala delen och 50 x 25 mm för den horisontella delen. Dessa skruvas och limmas samman. Två sådana balkar monteras längs med anläggningen med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Stolpar görs av virke ca. 50 x 50 mm. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 25 mm) tvärs över L-balkarna. Tvärslåarna skruvas underifrån genom L-balkens horisontella del. På dessa tvärslåar skruvas sedan pelare av liknande dimension upp till [[Banunderbyggnad\|banunderlaget]]. Banunderlaget ~~fästs~~ i pelarna med lister 25 x 25 mm. Dessa pelare kan göras upp till 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder. En viktig princip är att dra alla skruvar underifrån eller från sidan, för att underlätta justering om man behöver ändra banan under bygget.		L-girder är en amerikansk idé som bygger på styrkan hos en L-formad balk. L-balken byggs av virke, t.ex. 75 x 25 mm för den vertikala delen och 50 x 25 mm för den horisontella delen. Dessa skruvas och limmas samman. Två sådana balkar monteras längs med anläggningen med L-foten uppåt, på en höjd som är väl under landskapets lägsta punkt. Stolpar görs av virke ca. 50 x 50 mm. Därefter monteras tvärslåar (kanske 50 x 25 mm) tvärs över L-balkarna. Tvärslåarna skruvas underifrån genom L-balkens horisontella del. På dessa tvärslåar skruvas sedan pelare av liknande dimension upp till [[Banunderbyggnad\|banunderlaget]]. Banunderlaget skruvas i pelarna med lister 25 x 25 mm. Dessa pelare kan göras upp till 30-40 cm höga, vilket både medger flexibla landskapsnivåer och att banan går på skilda höjder. En viktig princip är att dra alla skruvar underifrån eller från sidan, för att underlätta justering om man behöver ändra banan under bygget.

	En fördel med L-girder är att det är förhållandevis enkelt att snickra, man behöver bara kapa virke och skruva och i vissa fall limma ihop det. Ramverk med L-girder är dessutom lätta att justera om planerna ändras.		En fördel med L-girder är att det är förhållandevis enkelt att snickra, man behöver bara kapa virke och skruva och i vissa fall limma ihop det. Ramverk med L-girder är dessutom lätta att justera om planerna ändras.

Janfre: /* Verktyg för ramverksbygge */

2025-02-24T19:08:58Z

Verktyg för ramverksbygge

← Äldre version		Versionen från 24 februari 2025 kl. 21.08
Rad 65:		Rad 65:
	*Snickarpenna		*Snickarpenna
	*Större vinkelhake		*Större vinkelhake
	*~~Stålskala~~, ~~så lång som möjligt~~		*Stålskalor, flera olika längder
	*Vattenpass		*Vattenpass
	*Måttband		*Måttband