Skala H0 - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser i urval */

2026-04-05T13:50:06Z

Tryckta referenser i urval

← Äldre version		Versionen från 5 april 2026 kl. 15.50
Rad 131:		Rad 131:

	Casey Jones: "Tåghörnan. Europas MJ standardiserar." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1953 (Möte med tyska VDEMC om att anta [[NMRA]]-normerna. [[Skala TT]], [[H0]], [[skala S\|S]], [[0]] och [[1]] föreslås).		Casey Jones: "Tåghörnan. Europas MJ standardiserar." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1953 (Möte med tyska VDEMC om att anta [[NMRA]]-normerna. [[Skala TT]], [[H0]], [[skala S\|S]], [[0]] och [[1]] föreslås).

			"Olika märken kombineras." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1955, s. 15 (Kombinera [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Märklin]]).

	[[Jan Jangö]]: ”Ingen lyxhobby längre.” i Lennart Sundström (red.) ''Hobbyboken 1956.'' Stockholm: Wennerbergs förlag 1955 ([[Fleischmann]], [[Märklin]], [[Rivarossi]] och [[Trix]] dominerade den svenska [[H0]]-marknaden).		[[Jan Jangö]]: ”Ingen lyxhobby längre.” i Lennart Sundström (red.) ''Hobbyboken 1956.'' Stockholm: Wennerbergs förlag 1955 ([[Fleischmann]], [[Märklin]], [[Rivarossi]] och [[Trix]] dominerade den svenska [[H0]]-marknaden).

Janfre: /* Tryckta referenser i urval */

2026-03-23T20:33:31Z

Tryckta referenser i urval

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2026 kl. 22.33
Rad 130:		Rad 130:
	Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.		Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.

			Casey Jones: "Tåghörnan. Europas MJ standardiserar." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1953 (Möte med tyska VDEMC om att anta [[NMRA]]-normerna. [[Skala TT]], [[H0]], [[skala S\|S]], [[0]] och [[1]] föreslås).

	[[Jan Jangö]]: ”Ingen lyxhobby längre.” i Lennart Sundström (red.) ''Hobbyboken 1956.'' Stockholm: Wennerbergs förlag 1955 ([[Fleischmann]], [[Märklin]], [[Rivarossi]] och [[Trix]] dominerade den svenska [[H0]]-marknaden).		[[Jan Jangö]]: ”Ingen lyxhobby längre.” i Lennart Sundström (red.) ''Hobbyboken 1956.'' Stockholm: Wennerbergs förlag 1955 ([[Fleischmann]], [[Märklin]], [[Rivarossi]] och [[Trix]] dominerade den svenska [[H0]]-marknaden).

Janfre: /* Tryckta referenser i urval */

2026-03-16T17:56:23Z

Tryckta referenser i urval

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 19.56
Rad 122:		Rad 122:
	Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.		Wentzels: ''Jubileumskatalog 10. 1934 - 1944.'' Stockholm: Sven Wentzel 1944.

	Knut A.L. Lindberg: "En Pullmanvagn i H0." i ''Teknik för alla'' nr 26/1947 (Svensk byggsats till [[amerikansk]] vagn från från Casey Jones).		Knut A.L. Lindberg: "En Pullmanvagn i H0." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1947 (Svensk byggsats till [[amerikansk]] vagn från från Casey Jones).

	C-E Nordstrand: ''Modelljärnvägen'' (TfA Handböcker 12-13). Stockholm: Teknik för alla 1948.		C-E Nordstrand: ''Modelljärnvägen'' (TfA Handböcker 12-13). Stockholm: Teknik för alla 1948.

	Kauko Kuosma: "Modelljärnvägshobby i Finland." i ''Teknik för alla'' nr 3/1950.		Kauko Kuosma: "Modelljärnvägshobby i Finland." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1950.

	Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.		Sven Lingö: ''Vi bygger en modelljärnväg'' (2a upplagan). Stockholm: Lindqvist 1950.

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T23:22:57Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 01.22
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som ~~1957~~-58 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1955-57 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T23:21:27Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 01.21
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som ~~1956~~ följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1957-58 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T23:19:20Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 01.19
Rad 71:		Rad 71:
	I Tyskland fortsatte [[Trix]] med 00-modeller 1935, följt av [[Märklin]] 1938. Även [[Trix]] och [[Märklin]] använde [[treräls]] [[växelström]]. I Tyskland användes fortfarande beteckningen 00. I USA tog bl.a. [[Walthers]] upp H0 1937.		I Tyskland fortsatte [[Trix]] med 00-modeller 1935, följt av [[Märklin]] 1938. Även [[Trix]] och [[Märklin]] använde [[treräls]] [[växelström]]. I Tyskland användes fortfarande beteckningen 00. I USA tog bl.a. [[Walthers]] upp H0 1937.

	Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] även efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.		Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 från 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] även efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.

	Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan [[självbyggare]] använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta [[storserietillverkare]] förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.		Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan [[självbyggare]] använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta [[storserietillverkare]] förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T08:12:04Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 10.12
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. ~~På femtiotalet~~ kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T08:10:01Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 10.10
Rad 73:		Rad 73:
	Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] även efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.		Under andra världskriget, medan mycken hobbyverksamhet låg i träda, kom skala H0 att steg för steg bli den största skalan i USA (tidigare var det [[skala 0]]) och så även i Sverige. 1944 dominerar H0-utbudet helt MJ-sidorna i Wentzel-katalogen. 1950 angav Sven Lingö att H0 blivit den dominerande skalan i Sverige. Även i Tyskland övergick man till beteckningen H0 1950. Vissa tillverkare har dock använt beteckningen [[H0-00]] även efter det, sannolikt för att bredda sin marknad.

	Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan självbyggare använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta storserietillverkare förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.		Inledningsvis användes inte [[2R]], utan de vanliga alternativen var [[3R]] eller en tredje strömskena utanför spåret (ungefär som på de flesta tunnelbanor). "Leksaksbranschen" använde mittledare, medan [[självbyggare]] använde sidoledare. På 1940-talet började dock MJ-pressen och handböckerna propagera för [[2R]]-systemet, vilket ju också kom att användas av de flesta [[storserietillverkare]] förutom [[Märklin]] och [[Trix]]. [[Fleischmann]] lanserade sitt sortiment för [[tvåräls]] i H0 1952, vilket kom att få en stark ställning i Sverige. Mot femtiotalets mitt hade sidoledaren försvunnit från de flesta MJ-sammanhang.

	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

Janfre: /* Historik */

2026-03-14T08:07:48Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 10.07
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång ~~först~~ i ~~mitten~~ av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Historik */

2026-03-13T19:11:15Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 13 mars 2026 kl. 21.11
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. Importen från kontinenten kom igång först i mitten av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång först i mitten av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 01.22
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som ~~1957~~-58 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1955-57 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2026 kl. 01.21
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som ~~1956~~ följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1957-58 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom också litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 10.12
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. ~~På femtiotalet~~ kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. Då kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

← Äldre version		Versionen från 14 mars 2026 kl. 10.07
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång ~~först~~ i ~~mitten~~ av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång i början av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

← Äldre version		Versionen från 13 mars 2026 kl. 21.11
Rad 77:		Rad 77:
	Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].		Sedan 1940-talet har H0 varit den dominerande modelljärnvägskalan, både i Sverige och i resten av världen förutom [[Storbritannien]]. Utvecklingen i Sverige har följt den kontinentaleuropeiska, med en rätt jämn fördelning av marknaden mellan Märklins [[3R\|3-rälssystem]] och [[2R\|2-rälssystemet]].

	På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. Importen från kontinenten kom igång först i mitten av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].		På fyrtiotalet bestod marknaden i Sverige av diverse [[byggsatser i trä och kartong\|byggsatser i trä, papp]] och [[zinkgjutgods]] från flera inhemska tillverkare. [[Amerikanska]] produkter importerades också, även om de ibland var svåra att få tag i. TfA Hobbytjänst importerade också en del [[brittiskt]] material i [[00]] runt 1950. Importen från kontinenten kom igång först i mitten av femtiotalet. På femtiotalet kom först utländska modeller från de olika tillverkarna på kontinenten (Främst [[Märklin]], [[Fleischmann]], [[Rivarossi]] och [[Trix]]) som 1956 följdes av några svenska modeller från storserietillverkarna: Littera [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Märklin]], litt. [[SJ ellok litt F\|F]] från [[Liliput]] och en [[SJ ellok litt Da\|Da]] från [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann\|Fleischmann]]. 1958 kom litt. [[SJ ånglok litt Sb\|Sb]] från [[Tenshodo]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|