Smalspår - Versionshistorik

Janfre: /* Historik */

2026-04-30T06:04:05Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 30 april 2026 kl. 08.04
Rad 179:		Rad 179:
	När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. [[Förebild]]erna var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga förebilder, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.		När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. [[Förebild]]erna var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga förebilder, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.

	I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Herr lanserade [[H0m]] runt 1960 och Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- ~~respektive~~ 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.		I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Herr lanserade [[H0m]] runt 1960 och Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- och 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.

	Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av [[småserietillverkare]] i många länder, såsom [[Storbritannien]], [[USA]], [[Tyskland]], [[Schweiz]], Frankrike, [[Österrike]] och [[svenskt smalspår\|Sverige]]. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. [[009]], [[H0e]], [[H0n3]], [[H0m]], [[G]], [[016,5]], [[0n3]], [[0m]], [[014]] och [[Sn3]].		Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av [[småserietillverkare]] i många länder, såsom [[Storbritannien]], [[USA]], [[Tyskland]], [[Schweiz]], Frankrike, [[Österrike]] och [[svenskt smalspår\|Sverige]]. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. [[009]], [[H0e]], [[H0n3]], [[H0m]], [[G]], [[016,5]], [[0n3]], [[0m]], [[014]] och [[Sn3]].

Janfre: /* Historik */

2026-04-30T06:03:09Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 30 april 2026 kl. 08.03
Rad 179:		Rad 179:
	När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. [[Förebild]]erna var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga förebilder, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.		När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. [[Förebild]]erna var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga förebilder, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.

	I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963~~, medan Herr lanserade [[H0m]] ungefär samtidigt~~. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.		I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Herr lanserade [[H0m]] runt 1960 och Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.

	Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av [[småserietillverkare]] i många länder, såsom [[Storbritannien]], [[USA]], [[Tyskland]], [[Schweiz]], Frankrike, [[Österrike]] och [[svenskt smalspår\|Sverige]]. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. [[009]], [[H0e]], [[H0n3]], [[H0m]], [[G]], [[016,5]], [[0n3]], [[0m]], [[014]] och [[Sn3]].		Parallellt med detta har det utvecklats en rik flora av [[småserietillverkare]] i många länder, såsom [[Storbritannien]], [[USA]], [[Tyskland]], [[Schweiz]], Frankrike, [[Österrike]] och [[svenskt smalspår\|Sverige]]. Skalor där det har funnits ett större utbud av småserietillverkning är t.ex. [[009]], [[H0e]], [[H0n3]], [[H0m]], [[G]], [[016,5]], [[0n3]], [[0m]], [[014]] och [[Sn3]].

Janfre: /* Smalspår i modell - NMRA */

2026-04-30T05:59:25Z

Smalspår i modell - NMRA

← Äldre version		Versionen från 30 april 2026 kl. 07.59
Rad 115:		Rad 115:

	==Smalspår i modell - NMRA==		==Smalspår i modell - NMRA==
	[[NMRA]]s system för smalspår utgår i stället från förebildens [[spårvidd]] i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). [[skala\|Skalorna]] för smalspår ges då tillägget '''n''' (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spårvidd i fot eller tum. Här hålls spårvidden mer [[skalenlig]]:<br />		[[NMRA]]s [[amerikanska]] system för smalspår utgår i stället från förebildens [[spårvidd]] i engelska fot (304,8 mm) eller tum (25,4 mm). [[skala\|Skalorna]] för smalspår ges då tillägget '''n''' (för Narrow Gauge - smalspår) samt förebildens spårvidd i fot eller tum. Här hålls spårvidden mer [[skalenlig]]:<br />
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\| style="text-align: center" \| '''Beteckning'''<br />		\| style="text-align: center" \| '''Beteckning'''<br />

Janfre: /* Smalspår i modell - Morop */

2026-04-30T05:58:52Z

Smalspår i modell - Morop

← Äldre version		Versionen från 30 april 2026 kl. 07.58
Rad 9:		Rad 9:

	==Smalspår i modell - Morop==		==Smalspår i modell - Morop==
	I [[Morop]]s [[NEM]]~normer för smalspår används spårvidder från mindre [[skala\|skalor]]. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:<br />		I [[europeiska]] [[Morop]]s [[NEM]]~normer för smalspår används spårvidder från mindre [[skala\|skalor]]. Går man ned ett snäpp, till den närmast mindre skalan, får man "m"-spårvidderna, t.ex. 12 mm spårvidd i skala H0 som kallas H0m och används för meterspår (1000 mm) men även för "kapspår", d.v.s. 1067 mm:<br />
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\| style="text-align: center" \| '''Beteckning'''<br />		\| style="text-align: center" \| '''Beteckning'''<br />

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild, allmänt */

2026-04-26T14:52:54Z

Tryckta referenser - förebild, allmänt

← Äldre version		Versionen från 26 april 2026 kl. 16.52
Rad 221:		Rad 221:

	==Tryckta referenser - förebild, allmänt==		==Tryckta referenser - förebild, allmänt==
			"Sista tåget ut." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 15/1960 (Norska Hølandsbanen nedlagd, 750 mm).

	Sune Lantz: "Smalspårsbanorna på Rügen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1968.		Sune Lantz: "Smalspårsbanorna på Rügen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1968.

Janfre: /* Smalspår i modell - NMRA */

2026-02-15T15:22:16Z

Smalspår i modell - NMRA

← Äldre version		Versionen från 15 februari 2026 kl. 17.22
Rad 153:		Rad 153:

	#I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs '''0n30''' även med måtet 30" översatt till fot och blir då '''0n2,5''', jämför även med H0n2,5 nedan.		#I vissa, mer och mer sällsynta, fall skrivs '''0n30''' även med måtet 30" översatt till fot och blir då '''0n2,5''', jämför även med H0n2,5 nedan.
	#En svensk fot är 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas.		#En svensk fot var 297 mm. Svenska banor med tre fots spårvidd blir 891 mm; 10,5 mm-spår brukar användas.

	Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD\|H0n30]]''' (9 mm spv., ibland även '''H0n2,5'''); och även för två-fot, t.ex. '''Sn2''' (10,5 mm spv), eller '''[[1i\|3/8n20]]''' för smalspår i [[skala 1]]. Liknande skrivsätt används även för 3½-fotsbanor: '''[[Sn3½]]''', '''[[H0m\|H0n3½]]'''.		Skrivsättet används också för spårvidder som inte är standardiserade av NMRA, för bl.a. banor med 30 tums spv (= 762 mm) i främst Nordamerika. Det anges: '''[[H0e%2C%20H09%2C%20H0n30%2C%20H0n2%C2%BD\|H0n30]]''' (9 mm spv., ibland även '''H0n2,5'''); och även för två-fot, t.ex. '''Sn2''' (10,5 mm spv), eller '''[[1i\|3/8n20]]''' för smalspår i [[skala 1]]. Liknande skrivsätt används även för 3½-fotsbanor: '''[[Sn3½]]''', '''[[H0m\|H0n3½]]'''.

Janfre: /* Böcker om smalspår i modell */

2026-01-03T17:23:43Z

Böcker om smalspår i modell

← Äldre version		Versionen från 3 januari 2026 kl. 19.23
Rad 197:		Rad 197:

	==Böcker om smalspår i modell==		==Böcker om smalspår i modell==
	Peter Kazer: ''Narrow Gauge Railway Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 2001 (Bygge av smalspår med brittisk förebild).		Peter Kazer: ''Narrow Gauge Railway Modelling.'' Didcot: Wild Swan Publications 2001 (Bygge av smalspår med [[brittisk]] förebild).

	Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.		Göran Tholin (red.): ''Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002.'' Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003.

Janfre: /* Tryckta referenser - modell, skalor */

2026-01-02T05:17:59Z

Tryckta referenser - modell, skalor

← Äldre version		Versionen från 2 januari 2026 kl. 07.17
Rad 280:		Rad 280:
	Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.		Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

	[[Hans Svensson]]: "Miniatyrjärnväg i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Skala [[1:45]] på 9 mm spår, skala 0p).		[[Hans Svensson]]: "Miniatyrjärnväg i skala 0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Skala [[1:45]] på 9 mm spår, [[skala 0p]]).

	Conny Magnusson: "Tobbes svenska smalspår." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Porträtt av Torbjörn Holmberg, med bilder från hans [[H0n3]]-byggen).		Conny Magnusson: "Tobbes svenska smalspår." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare''. Stockholm: Allt om Hobby 1989 (Porträtt av Torbjörn Holmberg, med bilder från hans [[H0n3]]-byggen).
Rad 314:		Rad 314:
	"Nytt från [[Kato]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (Allegra-motorvagnar från RhB i 1:150 på 9 mm spårvidd).		"Nytt från [[Kato]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2023, s. 23 (Allegra-motorvagnar från RhB i 1:150 på 9 mm spårvidd).

	Joakim Sannagård: "Smalspår i skala 1:25." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2023 ([[Industribana]] i 1:25 på 16,5 mm [[spårvidd]], nära skala IIp).		Joakim Sannagård: "Smalspår i skala 1:25." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2023 ([[Industribana]] i 1:25 på 16,5 mm [[spårvidd]], nära [[skala IIp]]).

	[[Kategori: Smalspår]]		[[Kategori: Smalspår]]

Janfre: /* Tryckta referenser - modell, skalor */

2026-01-02T05:15:39Z

Tryckta referenser - modell, skalor

← Äldre version		Versionen från 2 januari 2026 kl. 07.15
Rad 276:		Rad 276:
	Lars T. Stensson: "Vad vet du om i H0-skalan 1:87?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Genomgång av spårvidder för smalspår i H0).		Lars T. Stensson: "Vad vet du om i H0-skalan 1:87?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Genomgång av spårvidder för smalspår i H0).

	"Förteckning öve MJ-skalor." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Både normalspår och smalspår).		"Förteckning öve MJ-skalor." i Jan Jangö & Bo Holmgren: ''Järnvägshobby 1''. Stockholm: Jan Jangö AB 1976 (Både [[normalspår]] och smalspår).

	Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.		Jan Agrell: "Smalspåriga järnvägar - skalor och spårvidder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1981.

Janfre: /* Historik */

2025-12-15T16:37:57Z

Historik

← Äldre version		Versionen från 15 december 2025 kl. 18.37
Rad 177:		Rad 177:

	==Historik==		==Historik==
	När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. ~~Förebilderna~~ var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga ~~förebideler~~, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.		När modelljärnvägar började produceras skilde man på [[spårvidd]]er snarare än skalor, [[skala]]n var inte så väldefinierad. [[Förebild]]erna var dock oftast hämtade från [[normalspår]]. Under 1930-talet började flera byggare [[scratchbygga]] modeller med specifikt smalspåriga förebilder, t.ex. Hugh Boutell i [[0n30]]. [[H0n3]] växte fram under 1940-talet som ett alternativ för den som ville bygga amerikansk trefot.

	I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963, medan Herr lanserade [[H0m]] ungefär samtidigt. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.		I Europa utvecklades [[storserietillverkare\|storserietillverkade]] smalspårsmodeller under 1960-talet, då med spårvidder från [[normalspår]] i mindre skalor. Egger-Bahn lanserade [[H0e]] 1963, medan Herr lanserade [[H0m]] ungefär samtidigt. Bägge skalorna befästes kommersiellt på 1960- respektive 1970-talet. [[LGB]] tog initiativ till [[G]]-skalan 1968 och [[Märklin]] fortsatte med Minex i [[0e]] 1970. Skala G har alltjämt en stark ställning på MJ-marknaden, medan Minex försvann efter två år. [[Fleischmann]] gjorde ett nytt försök med [[0e]] i form av Magic Train som producerades mellan 1992 och 2009. [[Bachmann]] lyckades bättre med sina modeller i [[0n30]] som lanserades 2001.