Stängsel - Versionshistorik

Janfre: /* Bilder */

2026-03-29T16:47:04Z

Bilder

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2026 kl. 18.47
Rad 83:		Rad 83:
	[[Image: Bromsten 1955.jpg\|1000px\|Bromsten 1955.jpg]]		[[Image: Bromsten 1955.jpg\|1000px\|Bromsten 1955.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Stängsel vid Bromsten på f.d. [[SWB - Enskild järnväg\|SWB]] 1955. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB07008.		\| class="imageCaption" \| Stängsel vid Bromsten på f.d. [[SWB - Enskild järnväg\|SWB]] 1955. Stängslet nu förenklat till tre trådar. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB07008.
	\|}		\|}
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Bilder */

2026-03-29T16:46:02Z

Bilder

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2026 kl. 18.46
Rad 78:		Rad 78:
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Vägövergång med grind på statsbanan Järna - Norrköping. Grinden är utförd med virke och ståtråd, och bägge stolparna är av trä. Skylten ovanpå grinden lyder: "Stäng grinden! Passera ej banan då tåg höres eller synes." Anslaget på stolpen går tyvärr inte att läsa. Stängslet har även här en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKDAB01031.		\| class="imageCaption" \| Vägövergång med grind på statsbanan Järna - Norrköping. Grinden är utförd med virke och ståtråd, och bägge stolparna är av trä. Skylten ovanpå grinden lyder: "Stäng grinden! Passera ej banan då tåg höres eller synes." Anslaget på stolpen går tyvärr inte att läsa. Stängslet har även här en slana överst och trådar under. Källa Digitalt museum JvmKDAB01031.
			\|}
			{\| class="captionBox"
			\| class="captionedImage" \|
			[[Image: Bromsten 1955.jpg\|1000px\|Bromsten 1955.jpg]]
			\|-
			\| class="imageCaption" \| Stängsel vid Bromsten på f.d. [[SWB - Enskild järnväg\|SWB]] 1955. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB07008.
	\|}		\|}
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild odlingslandskapet */

2025-10-25T11:28:48Z

Tryckta referenser - förebild odlingslandskapet

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2025 kl. 13.28
Rad 121:		Rad 121:
	"Hägnad." i Statens Järnvägar: "[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/ba/ByUh_I_1947.pdf Järnvägars byggnad och underhåll]." Stockholm: Författaren 1947.		"Hägnad." i Statens Järnvägar: "[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/ba/ByUh_I_1947.pdf Järnvägars byggnad och underhåll]." Stockholm: Författaren 1947.

	==Tryckta referenser - förebild ~~odlingslandskapet~~==		==Tryckta referenser - förebild odlingsstängsel==
	John-Eric Gustafsson: [https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf ''Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete'' (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.)]. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002.		John-Eric Gustafsson: [https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf ''Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete'' (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.)]. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild */

2025-10-25T11:28:25Z

Tryckta referenser - förebild

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2025 kl. 13.28
Rad 108:		Rad 108:
	[https://www.youtube.com/watch?v=0_guMOYoCpw Youtube: Chain Link Fence – Model Railroad Scenery] ([[H0]])		[https://www.youtube.com/watch?v=0_guMOYoCpw Youtube: Chain Link Fence – Model Railroad Scenery] ([[H0]])

	==Tryckta referenser - förebild ==		==Tryckta referenser - förebild järnväg==
	Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/2/0250.html "Stängsel"] i ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2. Bana och byggnader.'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. ~~216ff~~.		Gustaf Welin (red.): [http://runeberg.org/sj50/2/0250.html "Stängsel"] i ''Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning. Del 2. Bana och byggnader.'' Stockholm: Järnvägsstyrelsen 1906, sid. 216 ff.

	Hemming Olsson (red.): "Stängsel, grindar och bommar." i [http://samlingsportalen.se/digitalt_arkiv/jvm/litteratur/banlara_band_01_web.pdf ''Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll'' (1:sta bandet).] Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1915, sid. ~~427ff~~.		Hemming Olsson (red.): "Stängsel, grindar och bommar." i [http://samlingsportalen.se/digitalt_arkiv/jvm/litteratur/banlara_band_01_web.pdf ''Banlära. Järnvägars byggnad och underhåll'' (1:sta bandet).] Stockholm: Kungl. Järnvägstyrelsen 1915, sid. 427 ff.

	Kungl. Järnvägstyrelsen: "Stängsel." i ''Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund'' (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. ~~130f~~.		Kungl. Järnvägstyrelsen: "Stängsel." i ''Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund'' (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 130 f.

	Kungl. Järnvägstyrelsen: "Vägkorsningar och vägomläggningar." i ''Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund'' (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. ~~71ff~~.		Kungl. Järnvägstyrelsen: "Vägkorsningar och vägomläggningar." i ''Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Östersund-Ulriksfors med bispår till Hammerdal och Strömsund'' (Meddelanden N:r 12). Stockholm: författaren 1917, sid. 71 ff.

	Kungl. Järnvägstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0254.html "Hägnad"] i ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro'' (andra bandet). Stockholm: författaren 1931, s. ~~248ff~~.		Kungl. Järnvägstyrelsen: [http://runeberg.org/sj1931/2/0254.html "Hägnad"] i ''Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro'' (andra bandet). Stockholm: författaren 1931, s. 248 ff.

	"Hägnad." i Statens Järnvägar: "[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/ba/ByUh_I_1947.pdf Järnvägars byggnad och underhåll]." Stockholm: Författaren 1947.		"Hägnad." i Statens Järnvägar: "[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/ba/ByUh_I_1947.pdf Järnvägars byggnad och underhåll]." Stockholm: Författaren 1947.

			==Tryckta referenser - förebild odlingslandskapet==
	John-Eric Gustafsson: [https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf ''Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete'' (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.)]. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002.		John-Eric Gustafsson: [https://www.raa.se/publicerat/9789172096240.pdf ''Hägnader och stängsel i kulturlandskapet. Historik och arbetsbeskrivning över äldre och modernt hägnadsarbete'' (Praktisk fornvärd nr 1. 2:ra uppl.)]. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag 2002.

Janfre: /* Utförande odlingsstängsel */

2025-07-31T06:11:47Z

Utförande odlingsstängsel

← Äldre version		Versionen från 31 juli 2025 kl. 08.11
Rad 13:		Rad 13:

	==Utförande odlingsstängsel==		==Utförande odlingsstängsel==
	Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland stängslen vid grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.		Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar.

			Vägar korsade ibland stängslen vid grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.

	Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.		Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.

Janfre: /* Inledning */

2025-07-31T06:08:27Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 31 juli 2025 kl. 08.08
Rad 2:		Rad 2:

	== Inledning ==		== Inledning ==
	Det svenska odlingslandskapet har kännetecknats av stängsel under lång tid. Det finns regleringar av stängsel i de medeltida landskapslagarna. Grundprincipen var att inägorna (d.v.s. åkrar, och ängar för fodertäkt) skulle inhägnas, för att skydda dem från boskap och markera ägogränser. Hagar och andra betesmarker var inte inhägnade, där strövade boskap fritt. Under 1800-talet började man dock i de utpräglade slättbygderna som dominerades av åkermark att i stället stängsla betesmarkerna.		Det svenska odlingslandskapet har kännetecknats av stängsel under lång tid. Det finns regleringar av stängsel i de medeltida landskapslagarna. Grundprincipen var att inägorna (d.v.s. åkrar, och ängar för fodertäkt) skulle inhägnas, för att skydda dem från boskap och markera ägogränser. Hagar och andra betesmarker var inte inhägnade, där strövade boskap fritt. Under 1800-talet började man dock i de utpräglade slättbygderna, som dominerades av åkermark, att i stället stängsla betesmarkerna.

	Längs med svenska järnvägar finns i allmänhet stängsel. Syftet med stängslen har varit att hålla [[banan]] fri från intrång, samt att markera ägogränsen. Sedan 1945 finns dessutom lagstiftning som ålägger en järnvägs ägare att inhägna banan, främst för att skydda betande tamdjur. Denna lagstiftning är alltjämt i kraft.		Längs med svenska järnvägar finns i allmänhet stängsel. Syftet med stängslen har varit att hålla [[banan]] fri från intrång, samt att markera ägogränsen. Sedan 1945 finns dessutom lagstiftning som ålägger en järnvägs ägare att inhägna banan, främst för att skydda betande tamdjur. Denna lagstiftning är alltjämt i kraft.

Janfre: /* Utförande odlingsstängsel */

2025-07-30T21:34:12Z

Utförande odlingsstängsel

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2025 kl. 23.34
Rad 13:		Rad 13:

	==Utförande odlingsstängsel==		==Utförande odlingsstängsel==
	Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland ~~stängsel med~~ grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.		Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland stängslen vid grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.

	Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.		Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.

Janfre: /* Utförande odlingsstängsel */

2025-07-30T21:33:36Z

Utförande odlingsstängsel

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2025 kl. 23.33
Rad 13:		Rad 13:

	==Utförande odlingsstängsel==		==Utförande odlingsstängsel==
	Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland stängsel med grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga.Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.		Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland stängsel med grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga. Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.

	Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.		Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.

Janfre: /* Utförande odlingsstängsel */

2025-07-30T21:33:26Z

Utförande odlingsstängsel

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2025 kl. 23.33
Rad 13:		Rad 13:

	==Utförande odlingsstängsel==		==Utförande odlingsstängsel==
	Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar.		Den absolut vanligaste stängselformen var trägärdsgården, som användes överallt där det funnits god tillgång till virke. Det har funnits många olika utföranden på trägärdsgårdar. Stenmurar var vanliga i Sydsverige, och fick ökad användning även på andra håll under 1800-talet då myndigheterna försökte dämpa den virkesåtgång som trägärdsgårdarna krävde. Från ca. 1900 har olika trådstängsel och nätstängsel börjat användas. Vallar, häckar och diken har också använts som stängsel, ibland i kombination med gärdsgårdar eller stenmurar. Vägar korsade ibland stängsel med grindar, som vägfarande förväntades öppna och stänga.Grindar över [[allmän väg]] förbjöds 1927.

	Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.		Särskilt äldre stängsel kräver regelbundet underhåll för att vidmakthållas.

Janfre: /* Bilder */

2025-07-30T21:22:27Z

Bilder

← Äldre version		Versionen från 30 juli 2025 kl. 23.22
Rad 81:		Rad 81:
	[[Image: JvmKDAJ01620.jpg\|1000px\|JvmKDAJ01620.jpg]]		[[Image: JvmKDAJ01620.jpg\|1000px\|JvmKDAJ01620.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Vägövergång på f.d. NÖJ mellan [https://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd369.htm Örebro och Pålsboda] 1962 ([[891 mm]]). Stängslet har inga slanor, och ingen stänger längre grindarna. Grinden närmast fotografen ligger i gräset bredvid stolpen~~. Bilden är sannolikt tagen sista dagen med trafik~~. Odlingsstängslet i bakgrunden består också av stolpar och ståltråd. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01620.		\| class="imageCaption" \| Vägövergång på f.d. NÖJ mellan [https://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd369.htm Örebro och Pålsboda] 1962 ([[891 mm]]). Stängslet har inga slanor, och ingen stänger längre grindarna. Grinden närmast fotografen ligger i gräset bredvid stolpen. Odlingsstängslet i bakgrunden består också av stolpar och ståltråd. Bilden är sannolikt tagen sista dagen med trafik. Källa Digitalt museum JvmKDAJ01620.
	\|}		\|}
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"