Svensk industri för MJ: livsmedel - Versionshistorik

Janfre: /* Övriga transporter */

2026-10-04T13:59:07Z

Övriga transporter

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2026 kl. 15.59
Rad 190:		Rad 190:
	===Övriga transporter===		===Övriga transporter===
	Utgående transporter från lantmännens magasin kunde förutom spannmål också omfatta:		Utgående transporter från lantmännens magasin kunde förutom spannmål också omfatta:
	*Potatis, i [[isolerade vagnar]].		*Potatis, i [[isolerade vagnar]]. Vissa litt [[SJ godsvagn litt Gs\|Gs]] hade lös isolering för potatis.
	*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.		*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
	*Brännved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].		*Brännved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

Janfre: /* Bryggeriernas transporter */

2026-10-04T13:38:09Z

Bryggeriernas transporter

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2026 kl. 15.38
Rad 338:		Rad 338:
	De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.		De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

	För järnvägen betyder det kanske att några [[vagnslaster]] i veckan av [[#Spannmålstransporter\|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar\|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.		För järnvägen betyder det kanske att några [[vagnslaster]] i veckan av [[#Spannmålstransporter\|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett [[frilastspår]]. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar\|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

	När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.		När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

Janfre: /* Bryggeriernas transporter */

2026-10-04T13:37:41Z

Bryggeriernas transporter

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2026 kl. 15.37
Rad 338:		Rad 338:
	De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.		De flesta bryggerier låg på centrala adresser i tätorter och saknade järnvägsanslutning. Transporter sköttes med häst och vagn, eller senare lastbil. Bryggerierna blev bland de sista företagen som nyttjade häst och vagn på 1960-talet.

	För järnvägen betyder det kanske att några vagnslaster i veckan av [[#Spannmålstransporter\|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar\|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.		För järnvägen betyder det kanske att några [[vagnslaster]] i veckan av [[#Spannmålstransporter\|korn]] och öl i back kan hanteras vid ett frilastspår. Ölet behöver sannolikt lastas i en [[täckta vagnar\|täckt vagn]], eftersom dessa kunde förseglas.

	När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.		När Pripps bryggeri i Ulvsunda byggdes 1970 genererade det dock 5000 [[vagnslaster]] om året på Ulvsundabanan. Trafiken upphörde vid bryggeriets nedläggning 2004.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-10-04T13:01:31Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2026 kl. 15.01
Rad 721:		Rad 721:

	Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.		Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

			Stefan Nilsson: "Tema: Godsgeografi. Säd och mjöl." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 17/2014 (Förebild och modell).<br/>

	[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.		[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

Janfre: /* Tryckta referenser */

2026-10-04T12:58:47Z

Tryckta referenser

← Äldre version		Versionen från 4 oktober 2026 kl. 14.58
Rad 721:		Rad 721:

	Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.		Mats Morell: ''Jordbruket i industrisamhället. 1870-1945'' (Det svenska jordbrukets historia. Band 4). Borås: Natur & Kultur 2001.

			[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

	[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]		[[Kategori: Lantbruk och livsmedelsproduktion]]

Janfre: /* Kvarnar i modell */

2026-08-29T19:08:49Z

Kvarnar i modell

← Äldre version		Versionen från 29 augusti 2026 kl. 21.08
Rad 274:		Rad 274:

	===Kvarnar i modell===		===Kvarnar i modell===
	Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. [[Euromod]] har också producerat en stubbkvarn, katalognummer 3071. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.		Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. [[Euromod]] har också tidigare producerat en stubbkvarn, katalognummer 3071. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

	Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.		Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

Janfre: /* Kvarnar i modell */

2026-08-29T19:08:30Z

Kvarnar i modell

← Äldre version		Versionen från 29 augusti 2026 kl. 21.08
Rad 274:		Rad 274:

	===Kvarnar i modell===		===Kvarnar i modell===
	Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.		Vad gäller väderkvarnar har [[KMJK]] en öländsk stubbkvarn i sitt sortiment. [[Euromod]] har också producerat en stubbkvarn, katalognummer 3071. Det finns också s.k. holländarkvarnar från bland andra [[Faller]] och [[Kibri]] som kan utgöra bas för en [[försvenskning]]. Röd färg kan eventuellt räcka.

	Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.		Svenska vattenkvarnar ser inte alls ut som de som erbjuds från plastbyggsatsbranschen. En vattenkvarn är dessutom ofta synnerligen "platsbyggd" och anpassad till terrängen där den står.

Janfre: /* Varulager I modell */

2026-08-27T02:15:12Z

Varulager I modell

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2026 kl. 04.15
Rad 674:		Rad 674:
	Utgående varor till detaljhandeln har oftast gått på väg.		Utgående varor till detaljhandeln har oftast gått på väg.

	===Varulager I modell===		===Varulager i modell===
	Ett stort varulager är just stort, så det kan bli nödvändigt att endast ta med "järnvägsgränssnittet". Som för många andra byggnader av denna karaktär kan varulager ofta [[frilansa]]s med delar ur [[plastbyggsats]]fabrikanterna produktion.		Ett stort varulager är just stort, så det kan bli nödvändigt att endast ta med "järnvägsgränssnittet". Som för många andra byggnader av denna karaktär kan varulager ofta [[frilansa]]s med delar ur [[plastbyggsats]]fabrikanterna produktion.

Janfre: /* Brännerier */

2026-08-27T02:10:34Z

Brännerier

← Äldre version		Versionen från 27 augusti 2026 kl. 04.10
Rad 619:		Rad 619:
	Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.		Hembränning förbjöds 1855 i Sverige, d.v.s. året innan den första järnvägen invigdes. Brännvin går annars bra att producera för husbehov. Brännvinsproduktion industrialiserades tidigt i Sverige, det fanns många mindre brännerier på landsbygden.

	Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest ~~kända är~~ nog Mackmyra.		Vin & Sprit bildades 1917 som ett statligt monopolföretag som tog över all sprittillverkning i Sverige. Existerade brännerier togs över av Vin & Sprit eller lades ner. Vin & Sprit drev efterhand en koncentration till fåtal anläggningar, såsom Reymersholme, Åhus, Nöbbelöv, Sundsvall och Falkenberg. Många mindre brännerier försvann efter 1945. Vin & Sprits monopol upphörde 1994 innan EU-medlemskapet, men företaget stod kvar i statlig ägo till 2008 då det såldes till franska Pernod Ricard. De senaste decennierna har en del mindre destillerier öppnat, mest var nog Mackmyra.

	Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.		Huvudingrediensen vid svenska brännerier har varit potatis, även om andra grödor också fungerar. Vid destillering kokas mäsk på potatis och malt. Därefter tillsätts jäst och jäsningen inleds. När jäsningen är klar destilleras den jästa mäsken till råsprit med avsedd styrka. Som biprodukt av råspritproduktionen får man drank som används som kreatursfoder. Råspriten renas därefter till konsumtionssprit och kryddas och buteljeras.

Janfre: /* Övriga transporter */

2026-08-26T08:05:03Z

Övriga transporter

← Äldre version		Versionen från 26 augusti 2026 kl. 10.05
Rad 192:		Rad 192:
	*Potatis, i [[isolerade vagnar]].		*Potatis, i [[isolerade vagnar]].
	*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.		*Hö och halm, i form av fyrkantsbalar eller från 1970-talet i form av rundbalar i [[öppna vagnar]], eventuellt med presenning.
	*~~Ved~~, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].		*Brännved, i regel i meterlängder i [[öppna vagnar]].

	Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta:		Inkommande transporter kunde bl.a. omfatta: