Svensk vägbyggnad och vägtrafik - Versionshistorik

Janfre: /* Andra wikisidor */

2026-10-27T19:16:42Z

Andra wikisidor

← Äldre version		Versionen från 27 oktober 2026 kl. 20.16
Rad 326:		Rad 326:
	[[Svenska vägskydd]]<br/>		[[Svenska vägskydd]]<br/>
	[[Bensinstationer]]		[[Bensinstationer]]

			[[Planera en modelljärnväg]]

	==Webreferenser - förebild allmännt==		==Webreferenser - förebild allmännt==

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild DKW */

2026-10-06T03:20:32Z

Tryckta referenser - förebild DKW

← Äldre version		Versionen från 6 oktober 2026 kl. 04.20
Rad 1 009:		Rad 1 009:

	"4-dörrars DKW." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956, s. 18.		"4-dörrars DKW." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956, s. 18.

	~~"Modell -58 är här!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1958 (Chrysler, Plymouth, DKW & Ford Anglia).~~

	"Ägaren testar bilen. DKW 3=6 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1956.		"Ägaren testar bilen. DKW 3=6 1955." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 11/1956.

	"Senaste DKW-modellen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 16.		"Senaste DKW-modellen." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 24/1956, s. 16.

			"Modell -58 är här!" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 3/1958 (Chrysler, Plymouth, DKW & Ford Anglia).

	"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar DKW-58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1959.		"Vad anser de om sin bil? Fem ägare testar DKW-58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1959.

Janfre: /* Webreferenser - förebild vägar */

2026-09-16T19:47:19Z

Webreferenser - förebild vägar

← Äldre version		Versionen från 16 september 2026 kl. 20.47
Rad 404:		Rad 404:

	[https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksvägar_i_Sverige Wikipedia: Riksvägar i Sverige]		[https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksvägar_i_Sverige Wikipedia: Riksvägar i Sverige]

			[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjära Wikipedia: Tjära]

	[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Wikipedia: Tvärfall]		[https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall Wikipedia: Tvärfall]

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild italienska personvagnar */

2026-09-16T06:23:32Z

Tryckta referenser - förebild italienska personvagnar

← Äldre version		Versionen från 16 september 2026 kl. 07.23
Rad 906:		Rad 906:

	"Familjen testar Fiat: en vinstbil som vinner." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1957 (Fiat 600 som varit vinstbil).		"Familjen testar Fiat: en vinstbil som vinner." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 26/1957 (Fiat 600 som varit vinstbil).

			"Lancia-läckert." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1958, s. 34 (Motorindustri AB importerade Lancia).

	"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Fiat 1100-58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1958.		"Vad anser de om sin bil? 5 ägare testar Fiat 1100-58." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 14/1958.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild europeiska personvagnar - notiser */

2026-09-16T06:22:11Z

Tryckta referenser - förebild europeiska personvagnar - notiser

← Äldre version		Versionen från 16 september 2026 kl. 07.22
Rad 1 147:		Rad 1 147:

	"Ny tjeck." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1952, s. 9 (Skoda 1200 importeras till Sverige).		"Ny tjeck." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 13/1952, s. 9 (Skoda 1200 importeras till Sverige).

	~~"Lancia-läckert." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 6/1958, s. 34 (Motorindustri AB importerade Lancia)..~~

	"Motornyheter." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1963, s. 3 (Skåpbil DAF).		"Motornyheter." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 4/1963, s. 3 (Skåpbil DAF).

Janfre: /* Epok III */

2026-09-13T08:35:49Z

Epok III

← Äldre version		Versionen från 13 september 2026 kl. 09.35
Rad 139:		Rad 139:
	[[Image: Kungsgatan 1962.jpg\|1000px\|Kungsgatan 1962.jpg]]		[[Image: Kungsgatan 1962.jpg\|1000px\|Kungsgatan 1962.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. ~~Tvärfallet~~ anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008.		\| class="imageCaption" \| Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. [[Tvärfall]]et anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008.
	\|}		\|}

Janfre: /* Inledning */

2026-09-13T08:18:11Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 13 september 2026 kl. 09.18
Rad 2:		Rad 2:

	==Inledning==		==Inledning==
			<span id="Allmän väg"></span>Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon.

			==Vägens uppbyggnad==
	En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden.		En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden.

Rad 11:		Rad 14:
	\|}		\|}

			===Avrinning och tvärfall===
	<span id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.		<span id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 29:		Rad 33:
	\| class="imageCaption" \| Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap.		\| class="imageCaption" \| Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap.
	\|}		\|}

	<span id="Allmän väg"></span>Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon.

	==Historik==		==Historik==

Janfre: /* Andra wikisidor */

2026-08-14T22:20:44Z

Andra wikisidor

← Äldre version		Versionen från 14 augusti 2026 kl. 23.20
Rad 322:		Rad 322:
	[[Vägfordon och vägtrafik]]<br/>		[[Vägfordon och vägtrafik]]<br/>
	[[Vägar i modell]]<br/>		[[Vägar i modell]]<br/>
	[[Svenska vägskydd]]		[[Svenska vägskydd]]<br/>
			[[Bensinstationer]]

	==Webreferenser - förebild allmännt==		==Webreferenser - förebild allmännt==

Janfre: /* Epok II */

2026-08-14T22:19:28Z

Epok II

← Äldre version		Versionen från 14 augusti 2026 kl. 23.19
Rad 56:		Rad 56:
	(1922 - 1948)		(1922 - 1948)

	Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med [[#Asfalt\|asfalt]] och betong började användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid raffinaderiet i Nynäshamn. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. [[Grindar]] över allmän väg förbjöds 1927.		Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med [[#Asfalt\|asfalt]] och betong började användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Raffinaderier\|raffinaderiet i Nynäshamn]]. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. [[Grindar]] över allmän väg förbjöds 1927.

	Under 1930-talet blev [[#Gatsten\|smågatsten]] den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933.		Under 1930-talet blev [[#Gatsten\|smågatsten]] den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild vägbyggnad & trafiksäkerhet */

2026-08-14T20:43:26Z

Tryckta referenser - förebild vägbyggnad & trafiksäkerhet

← Äldre version		Versionen från 14 augusti 2026 kl. 21.43
Rad 427:		Rad 427:

	"De kartlägger trafikolyckan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1959 (Trafikolyckor i Malmöhus län 1958).		"De kartlägger trafikolyckan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1959 (Trafikolyckor i Malmöhus län 1958).

	~~Birger Gripstad: "Macken är ingen Mack." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1962 (Om bakgrunden till begreppet "mack").~~

	Håkan Kjell, Gunnar Andersson & Sven Salonius: "Måste 1000 dödas på vägarna i är." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1963, s. 11 (Farliga platser).		Håkan Kjell, Gunnar Andersson & Sven Salonius: "Måste 1000 dödas på vägarna i är." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1963, s. 11 (Farliga platser).