Svensk vägbyggnad och vägtrafik - Versionshistorik

Janfre: /* Epok III */

2026-09-13T08:35:49Z

Epok III

← Äldre version		Versionen från 13 september 2026 kl. 10.35
Rad 139:		Rad 139:
	[[Image: Kungsgatan 1962.jpg\|1000px\|Kungsgatan 1962.jpg]]		[[Image: Kungsgatan 1962.jpg\|1000px\|Kungsgatan 1962.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. ~~Tvärfallet~~ anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008.		\| class="imageCaption" \| Kungsgatan i Stockholm 1962, med trådbuss och motorfordon. [[Tvärfall]]et anas på bilarna som är parkerade. Foto Håkan Trapp, Digitalt museum 2108-1008.
	\|}		\|}

Janfre: /* Inledning */

2026-09-13T08:18:11Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 13 september 2026 kl. 10.18
Rad 2:		Rad 2:

	==Inledning==		==Inledning==
			<span id="Allmän väg"></span>Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon.

			==Vägens uppbyggnad==
	En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden.		En väg består av underbyggnad och överbyggnad. Överbyggnaden består i sin tur ofta av flera lager: förstärkningslager, bärlager och slitlager. Underbyggnaden består vidare av undergrund (den ursprungliga markytan) och eventuell uppbyggd terrass. På enklare vägar ligger ibland överbyggnaden direkt på undergrunden.

Rad 11:		Rad 14:
	\|}		\|}

			===Avrinning och tvärfall===
	<span id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.		<span id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 29:		Rad 33:
	\| class="imageCaption" \| Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap.		\| class="imageCaption" \| Utformning av diken. Bild Ulla Carne, från skogskunskap.
	\|}		\|}

	<span id="Allmän väg"></span>Det svenska vägnätet delas in allmänna vägar och enskilda vägar. En allmän väg är en väg som förvaltas gemensamt och dit allmänheten har tillträde. En ensklid väg har en privat ägare. Staten kan ge bidrag till enskilda vägar, men då måste väghållaren hålla vägen öppen för allmän trafik. Övriga enskilda vägar får väghållaren själv avgöra vem som får trafikera med motorfordon.

	==Historik==		==Historik==

Janfre: /* Andra wikisidor */

2026-08-14T22:20:44Z

Andra wikisidor

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.20
Rad 322:		Rad 322:
	[[Vägfordon och vägtrafik]]<br/>		[[Vägfordon och vägtrafik]]<br/>
	[[Vägar i modell]]<br/>		[[Vägar i modell]]<br/>
	[[Svenska vägskydd]]		[[Svenska vägskydd]]<br/>
			[[Bensinstationer]]

	==Webreferenser - förebild allmännt==		==Webreferenser - förebild allmännt==

Janfre: /* Epok II */

2026-08-14T22:19:28Z

Epok II

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.19
Rad 56:		Rad 56:
	(1922 - 1948)		(1922 - 1948)

	Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med [[#Asfalt\|asfalt]] och betong började användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid raffinaderiet i Nynäshamn. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. [[Grindar]] över allmän väg förbjöds 1927.		Under 1920-talet började den framväxande landsvägstrafiken utgöra en reell konkurrent för järnvägstrafiken, särskilt för korta transporter. Vägunderhållet finansierades nu huvudsakligen med bilskatt. Vägbeläggning med [[#Asfalt\|asfalt]] och betong började användas i liten skala på 1920-talet, främst i tätörter. Asfalt blev med tiden mycket vanligare än betong. Asfalten importerades, men 1929 började också asfalt framställas vid [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Raffinaderier\|raffinaderiet i Nynäshamn]]. De första trafikljusen installerades i Stockholm i mitten på 1920-talet. Halkbekämpning med sand och maskinell snöröjning började användas. [[Grindar]] över allmän väg förbjöds 1927.

	Under 1930-talet blev [[#Gatsten\|smågatsten]] den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933.		Under 1930-talet blev [[#Gatsten\|smågatsten]] den dominerande formen av vägbeläggning vid nybyggnad. Plåttrummor började användas. De första reglerna för vägmärken gavs ut 1931, och uppdaterades 1937. Fr.o.m. 1934 målas stolparna till svart-gula vägmärken svart-gula, och röd-gula vägmärken röd-gula. Gästgiveriförordningen togs bort 1933.

Janfre: /* Tryckta referenser - förebild vägbyggnad & trafiksäkerhet */

2026-08-14T20:43:26Z

Tryckta referenser - förebild vägbyggnad & trafiksäkerhet

← Äldre version		Versionen från 14 augusti 2026 kl. 22.43
Rad 427:		Rad 427:

	"De kartlägger trafikolyckan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1959 (Trafikolyckor i Malmöhus län 1958).		"De kartlägger trafikolyckan." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1959 (Trafikolyckor i Malmöhus län 1958).

	~~Birger Gripstad: "Macken är ingen Mack." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 2/1962 (Om bakgrunden till begreppet "mack").~~

	Håkan Kjell, Gunnar Andersson & Sven Salonius: "Måste 1000 dödas på vägarna i är." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1963, s. 11 (Farliga platser).		Håkan Kjell, Gunnar Andersson & Sven Salonius: "Måste 1000 dödas på vägarna i är." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1963, s. 11 (Farliga platser).

Janfre: /* Tryckta referenser - modell */

2026-08-11T18:46:23Z

Tryckta referenser - modell

← Äldre version		Versionen från 11 augusti 2026 kl. 20.46
Rad 1 226:		Rad 1 226:
	[[LOK]]: "Cykel m.m. i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk).		[[LOK]]: "Cykel m.m. i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1985, s. 28 (Inkl. cykelställ, bensinpumpar och parkbänk).

	[[Lars Olov Karlsson]]: "Pumpar och pallar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, [[0]] och 1:18).		[[Lars Olov Karlsson]]: "Pumpar och pallar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998, s. 9 ([[Lastpallar]] i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, [[0]] och 1:18).

	[[Lars Olov Karlsson]]: "Bildekaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin).		[[Lars Olov Karlsson]]: "Bildekaler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2000, s. 53 (Dekaler till svenska utryckningsfordon i 1:87, 1:43 och 1:24 från Jan-Erik Sundlin).

Janfre: /* Tryckta referenser - modell */

2026-07-25T19:16:14Z

Tryckta referenser - modell

← Äldre version		Versionen från 25 juli 2026 kl. 21.16
Rad 1 241:		Rad 1 241:

	[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]		[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
			[[Kategori: Anläggningar]]
	[[Kategori: Anläggningsbygge]]		[[Kategori: Anläggningsbygge]]
	[[Kategori: Landskap och gestaltning]]		[[Kategori: Landskap och gestaltning]]

Janfre: /* Inledning */

2026-07-24T05:24:56Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 24 juli 2026 kl. 07.24
Rad 11:		Rad 11:
	\|}		\|}

	<span Id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.		<span id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\| style="text-align: center" \|[[Image: Tvärfall dubbelt.png\|400px\|Tvärfall dubbelt.png]]		\| style="text-align: center" \|[[Image: Tvärfall dubbelt.png\|400px\|Tvärfall dubbelt.png]]

Janfre: /* Inledning */

2026-07-24T05:22:25Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 24 juli 2026 kl. 07.22
Rad 11:		Rad 11:
	\|}		\|}

	För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.		<span Id=”Bombering”></span>För avrinningen bör körbanan ha ett visst [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvärfall tvärfall], d.v.s. luta en aning mot vägrenen. På raksträcka är lutningen symmetrisk så att vägen är högst längs mitten, vägbanan är i praktiken ofta rundad. I kurvor lutar vägen i stället inåt mot kurvradiens centrum. Lutningen beror på vilket material som används i slitlagret. Eventuella trottoarer lutar istället något mot vägbanan.
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\| style="text-align: center" \|[[Image: Tvärfall dubbelt.png\|400px\|Tvärfall dubbelt.png]]		\| style="text-align: center" \|[[Image: Tvärfall dubbelt.png\|400px\|Tvärfall dubbelt.png]]

Janfre: /* Epok VI */

2026-06-28T17:41:42Z

Epok VI

← Äldre version		Versionen från 28 juni 2026 kl. 19.41
Rad 203:		Rad 203:
	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
	\|+ Trafikverkets typsektioner för vägar 2020		\|+ Trafikverkets typsektioner för vägar 2020
	~~\| '''~~Beteckning~~'''~~		! Beteckning
	~~\| '''~~Utförande~~'''~~		! Utförande
	~~\| '''~~Breddmått (m)~~'''~~		! Breddmått (m)
	\|-		\|-
	\| Motorväg VR 110/120		\| Motorväg VR 110/120