Svenska järnvägsepoker - Versionshistorik

Janfre: /* Epok I 1856-1922 */

2026-04-19T17:01:16Z

Epok I 1856-1922

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 19.01
Rad 42:		Rad 42:
	<span id="Epok Id"></span>Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A\|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E\|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.		<span id="Epok Id"></span>Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A\|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E\|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
	\|		\|
	En del mindre privatbanor byggs. [[GDG\|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ\|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. ~~Några smalspårsbanor~~ inför [[överföringstrafik]].<br />		En del mindre privatbanor byggs. [[GDG\|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ\|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. De första [[smalspår]]sbanorna inför [[överföringstrafik]].<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ie\|''Period e''<br /> 1909-1922]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ie\|''Period e''<br /> 1909-1922]]<br />

Janfre: /* Epok III 1948-1967 */

2026-04-19T16:56:22Z

Epok III 1948-1967

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 18.56
Rad 96:		Rad 96:
	\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />		\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[~~vagnlasttrafik~~]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''		<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''
	\|		\|
	[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />		[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />

Janfre: /* Epok III 1948-1967 */

2026-04-19T16:55:44Z

Epok III 1948-1967

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 18.55
Rad 96:		Rad 96:
	\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />		\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''		<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnlasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''
	\|		\|
	[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />		[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />

Janfre: /* Epok I 1856-1922 */

2026-04-19T16:53:22Z

Epok I 1856-1922

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 18.53
Rad 42:		Rad 42:
	<span id="Epok Id"></span>Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A\|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E\|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.		<span id="Epok Id"></span>Nya ånglokskonstruktioner med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettning], kolvslider, Walschaerts [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] och högt pannläge införs fr.o.m. 1906 ([[SJ ånglok litt A\|'''A''']] och [[SJ ånglok litt E\|'''E''']] först ut). Boggievagnarna kompletteras nu med nya längre tvåaxliga personvagnar med länkaxlar, främst för lokaltrafik. Gasbelysning i personvagnar införs. Nya godsvagnar baserade på [[1898 års underrede]] med en bärighet på 14-18 ton införs. Utrangeringen av äldre ånglok fortsatte.
	\|		\|
	En del mindre privatbanor byggs. [[GDG\|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ\|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg.<br />		En del mindre privatbanor byggs. [[GDG\|BJ]] beställer Sveriges första ånglok med [http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verhettare överhettare] 1905, i övrigt följer utvecklingen av rullande material SJ. Flera privatbanor börjar köpa godsvagnar av SJ-modell, men några av dem nöjer sig med att fortsätta med [[1886 års modell]]. [[SRJ\|Roslagsbanan]] inför tryckluftbroms för persontåg. Några smalspårsbanor inför [[överföringstrafik]].<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ie\|''Period e''<br /> 1909-1922]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ie\|''Period e''<br /> 1909-1922]]<br />

Janfre: /* Epok IV 1967-1988 */

2026-03-30T17:54:31Z

Epok IV 1967-1988

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.54
Rad 127:		Rad 127:
	\| [[:kategori: Epok IVb\|''Period b''<br /> 1979-1988]]<br />		\| [[:kategori: Epok IVb\|''Period b''<br /> 1979-1988]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok IVb"></span>Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell\|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1\|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc\|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks\|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps\|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms\|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till ASG 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell\|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D\|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb\|Trafiken under epok IVb]]'''		<span id="Epok IVb"></span>Personvagnar av [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell\|1980-talsmodell]] tas i trafik. En ny rälsbusstyp, [[Litt Y1\|'''Y1''']], levereras. [[SJ ellok litt Rc\|'''Rc5''' & '''Rc6''']] levereras. Alla personvagnar märks efterhand med det s.k. frimärket. Nya godsvagnar [[SJ godsvagn litt Hbikks\|'''Hbikks''']], [[SJ godsvagn litt Lnps\|'''Lnps''']] och [[Godsvagn litt Sdms\|'''Sdms''']]. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Automatic_Train_Control ATC-1] tas i drift 1980. [[Intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet med minicontainers införs, men säljs till [[ASG]] 1986. SJ:s sista smalspåriga linje, [https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4gslinjen_V%C3%A4xj%C3%B6-Hultsfred-V%C3%A4stervik Växjö-Västervik], läggs ned. [[SJ personvagnar av 1930-talsmodell\|Nitade 30-talsvagnar]] tas ur trafik. [[SJ ellok litt D\|'''D''']]-lokens sista aktiva tid. Styckegods på järnväg upphör. '''[[Trafikkoncept epok IVb\|Trafiken under epok IVb]]'''
	\| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs\|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985.<br />		\| [[Intercontainer]] började med Volvopendeln Belgien-Sverige med '''[[SNCF godsvagn litt Lgs\|Lgs]]'''-vagnar. [[Nordwaggon]] grundades 1984 för att bistå Electrolux med vitvaruvagnar. [[TGOJ]] ägdes till hälften av SJ fr.o.m. 1982. 1979 togs [[NBJ]] upp som dotterbolag till SJ och upphörde helt 1985.<br />
	\|}		\|}

Janfre: /* Epok V 1988-2010 */

2026-03-24T21:50:20Z

Epok V 1988-2010

← Äldre version		Versionen från 24 mars 2026 kl. 23.50
Rad 152:		Rad 152:
	\| [[:kategori: Epok Vb\|''Period b''<br /> 2001-2010]]<br />		\| [[:kategori: Epok Vb\|''Period b''<br /> 2001-2010]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok Vb"></span>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore\|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell\|sextiotalsgenerationen]] tas ur trafik hos SJ.<br />		<span id="Epok Vb"></span>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore\|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell\|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ.<br />
	\|		\|
	En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2\|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042\|'''142''']], [[DSB ellok litt EG\|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ\|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino])<br />		En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2\|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042\|'''142''']], [[DSB ellok litt EG\|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ\|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino])<br />

Janfre: /* Tryckta källor - allmänt */

2026-03-16T19:29:13Z

Tryckta källor - allmänt

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 21.29
Rad 290:		Rad 290:
	[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).		[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

	Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''Teknik för alla'' nr 12/1949.		Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''[[Teknik för alla]]'' nr 12/1949.

	Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.		Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Janfre: /* Tryckta källor - allmänt */

2026-03-09T21:09:55Z

Tryckta källor - allmänt

← Äldre version		Versionen från 9 mars 2026 kl. 23.09
Rad 290:		Rad 290:
	[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).		[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

	Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''Teknik för alla'' nr 12/1949		Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''Teknik för alla'' nr 12/1949.

	Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.		Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Janfre: /* Tryckta källor - allmänt */

2026-03-09T21:09:43Z

Tryckta källor - allmänt

← Äldre version		Versionen från 9 mars 2026 kl. 23.09
Rad 289:		Rad 289:
	== Tryckta källor - allmänt ==		== Tryckta källor - allmänt ==
	[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).		[[LOK]]: "Tidsperioder." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1989, s. 23 (Om val av epok för svensk MJ).

			Nils Ahlberg: "Vilken är Sveriges äldsta järnväg?" i ''Teknik för alla'' nr 12/1949

	Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.		Clas Horn: ''[https://www.ekeving.se/p/gbg/T62_katalog.pdf Tåg 62. En SJ-utställning i Göteborg.]'' Göteborg: SJ 1962.

Janfre: /* Epok I 1856-1922 */

2026-03-07T07:22:53Z

Epok I 1856-1922

← Äldre version		Versionen från 7 mars 2026 kl. 09.22
Rad 18:		Rad 18:
	Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok\|Ångdrift]] helt dominerande.		Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok\|Ångdrift]] helt dominerande.
	\|		\|
	Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg\|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan\|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår\|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]~~. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass~~. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er.<br />		Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg\|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan\|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår\|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er.<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ia\|''Period a''<br /> 1856-1874]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ia\|''Period a''<br /> 1856-1874]]<br />
Rad 24:		Rad 24:
	<span id="Epok Ia"></span>Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)\|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)\|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg.<br />		<span id="Epok Ia"></span>Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)\|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)\|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg.<br />
	\|		\|
	De första [[enskild järnväg\|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår\|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder].<br />		De första [[enskild järnväg\|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår\|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder].<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ib\|''Period b''<br /> 1873-1891]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ib\|''Period b''<br /> 1873-1891]]<br />

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 18.56
Rad 96:		Rad 96:
	\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />		\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[~~vagnlasttrafik~~]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''		<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnslasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''
	\|		\|
	[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />		[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />

← Äldre version		Versionen från 19 april 2026 kl. 18.55
Rad 96:		Rad 96:
	\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />		\| [[:kategori: Epok IIIa\|''Period a''<br /> 1948-1956]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''		<span id="Epok IIIa"></span>Eldriften utsträcks nu även till vissa f.d. [[enskilda järnvägar]] och bibanor. De sista nytillverkade ångloken ([[SJ ånglok litt S1\|'''S1''']], [[HNJ ånglok litt Mb#E10\|'''E10''']]) levereras. Enstaka ånglok fick oljeeldning. Ellok [[SJ ellok litt Da\|'''Da''']], [[SJ ellok litt Ma\|'''Ma''']], [[SJ ellok litt H#Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#Ud\|'''Ud''']] och [[SJ ellok litt Ra\|'''Ra''']]. 50 dieselväxellok av typ [[SJ diesellok litt V3\|'''V3''']] införs. Nya stålrälsbussar börjar levereras till både smalspår ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/yp '''YCo5p'''/'''t''']) och normalspår ([http://sv.wikipedia.org/wiki/Y6-generationen '''YCo6''']). Till [[Svenskt smalspår\|smalspårsnätet]] levereras även nya diesellok ([[SJ diesellok litt Tp\|'''Tp''']], [[SJ lokomotor litt Z4p Z4t\|'''Z4p''']]). Äldre personvagnar får efterhand SJ-märkningen borttagen. Godsvagn typ [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']], [[SJ godsvagn litt Grf\|'''Grf''']] och [[SJ godsvagn litt Ou\|'''Ou''']] införs. SJ inför [[vagnbjörnar]] för att öka räckvidden på [[vagnlasttrafik]]en. 1951 börjar en ny modell av [http://www.ekeving.se/vs/Nytt_195x/Nyheter_si_1951.html bommar i fackverkskonstruktion] införas, samtidigt med nya kryssmärken målade i rött och gult utan text. Äldre och udda ånglok avvecklas. [[Paragraf%20100\|Paragraf 100]], bestämmelser för förenklad drift, togs bort efter en allvarlig olycka 1956. '''[[Trafikkoncept epok IIIa\|Trafiken under epok IIIa]]'''
	\|		\|
	[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />		[http://www.historiskt.nu/smalsp/srj/sign_51_11-12/srj_forstatligas.html Roslagsbanan] elektrifierad till Norrtälje 1949, och drivs som statligt bolag fr.o.m. 1951. Man byter också färg på ellok, motorvagnar och personvagnar från brunrött till en mörkgrön nyans.<br /> [[TGOJ]] [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/tgoj_historik_2_eldrift.html elektrifieras] och skaffar nya loktyper [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg\|'''Hg''']], [[SJ ellok litt U#TGOJ Ub\|'''Ub''']], [[TGOJ ellok litt Bt\|'''Bt''']] och [[SJ ellok litt Ma#TGOJ Ma\|'''Ma''']]. Dessa målas inledningsvis i olika gröna färgscheman. Vidare ingås ett djupgående samarbetsavtal med SJ.<br />

← Äldre version		Versionen från 24 mars 2026 kl. 23.50
Rad 152:		Rad 152:
	\| [[:kategori: Epok Vb\|''Period b''<br /> 2001-2010]]<br />		\| [[:kategori: Epok Vb\|''Period b''<br /> 2001-2010]]<br />
	\|		\|
	<span id="Epok Vb"></span>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore\|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell\|sextiotalsgenerationen]] tas ur trafik hos SJ.<br />		<span id="Epok Vb"></span>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Green_Cargo Green Cargo] bildas 2001 genom att godstrafiken bryts loss från SJ, loken målas efter hand i ett grönt färgschema. [http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4larbanan Mälarbanan] färdig med dubbelspår 2001. Nya fordon ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/X40 '''X40''']). SJ:s '''Rc'''-lok och personvagnar börjar målas svarta. MTAB köper nya malmtågslok, [[MTAB ellok litt Iore\|'''Iore''']]. [[RIV-avtalet]] upphörde 2006. Vagnar ur [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell\|sextiotalsgenerationen]] börjar tas ur trafik hos SJ.<br />
	\|		\|
	En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2\|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042\|'''142''']], [[DSB ellok litt EG\|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ\|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino])<br />		En ny generation godsoperatörer tar över, t.ex. [http://www.hectorrail.com/ Hector Rail], [http://www.cargonet.no CargoNet] och [http://www.rail.dbschenker.de/site/railion/de/start.html DB Schenker Rail]. Dessa investerar i nya lok (t.ex. [[Bombardier ellok TRAXX F140AC2\|'''185''']], [[ÖBB ellok litt 1042\|'''142''']], [[DSB ellok litt EG\|'''EG''']] och '''[[T66]]''') och vagnar av ett flertal typer. Begagnade [[DSB diesellok litt MZ\|'''TMZ''']] köps också in. [http://sv.wikipedia.org/wiki/Veolia_Transport Veolia] börjar köra persontåg Stockholm-Malmö 2009. Dessutom etableras lok- och vagnuthyrningsbolag. Nya motorvagnar ([http://www.jarnvag.net/vagnguide/x50 Regina], [http://sv.wikipedia.org/wiki/Itino Itino])<br />

← Äldre version		Versionen från 7 mars 2026 kl. 09.22
Rad 18:		Rad 18:
	Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok\|Ångdrift]] helt dominerande.		Järnvägsbyggnadsepoken, huvuddelen av det svenska järnvägsnätet byggs under denna tid. Det normalspåriga stambanenätet byggs och trafikeras av [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sj_main.html SJ]. [[Ånglok\|Ångdrift]] helt dominerande.
	\|		\|
	Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg\|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan\|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår\|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]~~. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass~~. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er.<br />		Efter misslyckat försök att bygga ett [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html#1 järnvägsnät med privat kapital], bestämmer riksdagen 1856 att stambanorna skall byggas av staten, medan sidobanor byggs av privata intressen. Till dessa kan dock staten bevilja lån. De [[enskild järnväg\|privatbanor]] som växer fram är (precis som SJ) integrerade järnvägsföretag med egen [[banan\|bana]] och egen [[rullande materiel]]. Privatbanorna har (också precis som SJ) s.k. [[befordringsskyldighet]]. Majoriteten byggs som [[normalspår]]iga, men en del byggs som [[Svenskt smalspår\|smalspåriga]] med flera olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder]. Dessutom byggs rena [[industribanor]] med stor variation av [[spårvidd]]er.<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ia\|''Period a''<br /> 1856-1874]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ia\|''Period a''<br /> 1856-1874]]<br />
Rad 24:		Rad 24:
	<span id="Epok Ia"></span>Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)\|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)\|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg.<br />		<span id="Epok Ia"></span>Järnvägens grundartid. [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/vsb/index.html Västra stambanan] klar 1862, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/ssb/index.html södra stambanan] 1864, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/nv_stambanan/nv_stambanan.html nordvästra stambanan] 1872, [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/sb_ostra_stamb/sj_ostra_stambanan.html östra stambanan] 1874, medan [http://www.historiskt.nu/normalsp/staten/norra_stamb/sj_norra_stamb.html norra stambanorna] var klara t.o.m. Krylbo 1873. Ånglok konstruerade i Storbritannien ([[SJ ånglok litt A (1863)\|'''A''']], [[SJ ånglok litt B (1856)\|'''B''']], '''F''', '''G''' och '''H'''). Vagnar byggs helt i trä med detaljer i järn. Korta tvåaxliga personvagnar med direktingång till kupérna från sidan, personvagnarna är i allmänhet plåtklädda. Uppvärmning med varm sand införs i första klass 1866. Personvagnar målas från början blå med svart överdel. Från 1861 skiljs tredje klass vagnar ut genom att målas grå, och från 1867 målas första och andra klass vagnar blå medan tredje klass vagnar målas bruna. Fotogenbelysning. Godsvagnar har bärighet mindre än 10 ton, också tvåaxliga. Godsvagnar målas först grå, men 1861 ändras detta till att de målas bruna, gråa eller gula beroende på distriktstillhörighet. Tågen är långsamma och handbromsade. Snälltåg tog endast resenärer i första och andra klass. Passagerare i tredje klass fick nöja sig med blandade tåg eller personförande godståg.<br />
	\|		\|
	De första [[enskild järnväg\|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår\|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder].<br />		De första [[enskild järnväg\|privatbanorna]] öppnades för trafik 1856, bland andra [http://www.historiskt.nu/normalsp/tgoj/okj/okj_historik.html KHJ] (sträckan Örebro Dylta), [http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html NEJ] och Norbergs Järnväg. Dessa var alla små banor med lokala trafikuppgifter. Den första större privatbanan var [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_snabbfakta.html GDJ], klar 1859. De flesta enskilda järnvägar från denna period var annars mindre bibanor. Utvecklingen av rullande material ungefär som på SJ, men inledningsvis mycket liten standardiseirng. De flesta privatbanor nöjer sig med två komfortklasser i persontrafiken, men den bättre klassen kallas omväxlande första eller andra klass. Inte heller spårvidderna standardiseras, många [[Svenskt smalspår\|smalspårsbanor]] byggs med olika [http://www.historiskt.nu/diverse/sparvidd/spv_historia.html spårvidder].<br />
	\|-		\|-
	\| [[:kategori: Epok Ib\|''Period b''<br /> 1873-1891]]<br />		\| [[:kategori: Epok Ib\|''Period b''<br /> 1873-1891]]<br />