Trafikkoncept epok IIIa - Versionshistorik

Janfre: /* Indelning av godståg */

2026-07-18T12:03:12Z

Indelning av godståg

← Äldre version		Versionen från 18 juli 2026 kl. 14.03
Rad 58:		Rad 58:

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===
	* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' gick längs en kortare [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[~~rangerades~~]] med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''CF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen av lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje [[driftplats]] längs [[bansträcka]]n, i den ordning vagngrupperna skulle kopplas ur. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar [[grupprätt]]. [[Sth]] var 60 km/h		* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' gick längs en kortare [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[rangera]]des med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''CF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen av lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje [[driftplats]] längs [[bansträcka]]n, i den ordning vagngrupperna skulle kopplas ur. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar [[grupprätt]]. [[Sth]] var 60 km/h
	* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' gick längre sträckor och stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det vanligtvis fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. I godstågsplanen vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg på mindre bibanor gick ibland samma sträckor som lokalgodstågen, och användes i så fall snarare till att öka antalet tåg till och från gruppstationer med omfattande godstrafik, utan att dessa stationer användes för sammansättning av lokalgodståg. [[Sth]] för fjärrgodståg var 60-70 km/h.		* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' gick längre sträckor och stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det vanligtvis fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. I godstågsplanen vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg på mindre bibanor gick ibland samma sträckor som lokalgodstågen, och användes i så fall snarare till att öka antalet tåg till och från gruppstationer med omfattande godstrafik, utan att dessa stationer användes för sammansättning av lokalgodståg. [[Sth]] för fjärrgodståg var 60-70 km/h.
	* '''Direktgodståg (Dgt)''' sattes in mellan stationer där det fanns tillräckligt mycket gods för en direkt förbindelse. Dessa stannade alltså inte på några stationer på vägen. I regel handlade det om förbindelser mellan större rangerbangårdar, som t.ex. Tomteboda och Hallsberg. [[Sth]] var 60-70 km/h.		* '''Direktgodståg (Dgt)''' sattes in mellan stationer där det fanns tillräckligt mycket gods för en direkt förbindelse. Dessa stannade alltså inte på några stationer på vägen. I regel handlade det om förbindelser mellan större rangerbangårdar, som t.ex. Tomteboda och Hallsberg. [[Sth]] var 60-70 km/h.

Janfre: /* Indelning av godståg */

2026-07-18T12:02:21Z

Indelning av godståg

← Äldre version		Versionen från 18 juli 2026 kl. 14.02
Rad 58:		Rad 58:

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===
	* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' gick längs en kortare [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er rangerades med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''CF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen av lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje [[driftplats]] längs [[bansträcka]]n, i den ordning vagngrupperna skulle kopplas ur. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar grupprätt. [[Sth]] var 60 km/h		* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' gick längs en kortare [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[rangerades]] med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''CF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen av lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje [[driftplats]] längs [[bansträcka]]n, i den ordning vagngrupperna skulle kopplas ur. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar [[grupprätt]]. [[Sth]] var 60 km/h
	* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' gick längre sträckor och stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det vanligtvis fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. I godstågsplanen vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg på mindre bibanor gick ibland samma sträckor som lokalgodstågen, och användes i så fall snarare till att öka antalet tåg till och från gruppstationer med omfattande godstrafik, utan att dessa stationer användes för sammansättning av lokalgodståg. [[Sth]] för fjärrgodståg var 60-70 km/h.		* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' gick längre sträckor och stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det vanligtvis fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje vagngrupp var det bestämt vilka driftplatser som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. I godstågsplanen vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg på mindre bibanor gick ibland samma sträckor som lokalgodstågen, och användes i så fall snarare till att öka antalet tåg till och från gruppstationer med omfattande godstrafik, utan att dessa stationer användes för sammansättning av lokalgodståg. [[Sth]] för fjärrgodståg var 60-70 km/h.
	* '''Direktgodståg (Dgt)''' sattes in mellan stationer där det fanns tillräckligt mycket gods för en direkt förbindelse. Dessa stannade alltså inte på några stationer på vägen. I regel handlade det om förbindelser mellan större rangerbangårdar, som t.ex. Tomteboda och Hallsberg. [[Sth]] var 60-70 km/h.		* '''Direktgodståg (Dgt)''' sattes in mellan stationer där det fanns tillräckligt mycket gods för en direkt förbindelse. Dessa stannade alltså inte på några stationer på vägen. I regel handlade det om förbindelser mellan större rangerbangårdar, som t.ex. Tomteboda och Hallsberg. [[Sth]] var 60-70 km/h.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-06-24T20:23:54Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 24 juni 2026 kl. 22.23
Rad 414:		Rad 414:
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Epoker]]		[[Kategori: Epoker]]
			[[Kategori: Sammansättning av tåg]]
	[[Kategori: Svensk MJ]]		[[Kategori: Svensk MJ]]
	[[Kategori: Epok IIIa]]		[[Kategori: Epok IIIa]]

Janfre: /* Godstrafik */

2026-06-02T09:06:53Z

Godstrafik

← Äldre version		Versionen från 2 juni 2026 kl. 11.06
Rad 55:		Rad 55:
	[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]		[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken. För att möta denna konkurrens infördes godsexpresstågen för att ge nya, snabba förbindelser för framför allt färskvaror. Olika rationaliseringsåtgärder infördes också. Likväl minskade godstrafiken med ca 10%.		Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken. För att möta denna konkurrens infördes godsexpresstågen för att ge nya, snabba förbindelser för framför allt färskvaror. Olika rationaliseringsåtgärder infördes också. Likväl minskade godstrafiken med ca 10 %.

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-04-15T19:52:36Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 15 april 2026 kl. 21.52
Rad 408:		Rad 408:
	Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring)..		Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring)..

	Lars Olov Karlsson: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.		[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

	Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.		Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-04-09T18:48:28Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 20.48
Rad 308:		Rad 308:
	''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.		''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.

	Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).		Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).<br/>
			Nils Ahlberg: "Jubileumståget. 2a avsnittet. Tåget som blev stoppat." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1956.

	N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.		N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-04-08T19:42:48Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 8 april 2026 kl. 21.42
Rad 307:		Rad 307:

	''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.		''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.

			Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).

	N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.		N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-30T17:52:45Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.52
Rad 420:		Rad 420:
	[[Kategori: SRJ]]		[[Kategori: SRJ]]
	[[Kategori: TGOJ]]		[[Kategori: TGOJ]]
			[[Kategori: ASG]]

Janfre: /* Indelning av gods och godsvagnar */

2026-03-30T17:52:28Z

Indelning av gods och godsvagnar

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.52
Rad 79:		Rad 79:
	SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.		SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.

	<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.		<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.

	<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.		<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

Janfre: /* Enskilda järnvägar */

2026-03-23T02:25:53Z

Enskilda järnvägar

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2026 kl. 04.25
Rad 229:		Rad 229:
	[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]		[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Den stora vågen av förstatliganden av [[enskilda järnvägar]] var genomförd 1948, ytterligare några ~~smalspårsjärnvägar~~ tillkom 1950. Under denna period fanns det därför inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl ändå råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden.		Den stora vågen av förstatliganden av [[enskilda järnvägar]] var genomförd 1948, ytterligare några smalspåriga järnvägar tillkom 1950. Under denna period fanns det därför inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl ändå råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden.
	* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades 1953-56. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. Fr.o.m. 1953 ingick TGOJ det s.k. "koordineringsavtalet" med SJ. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ, enligt koordineringsavtalet. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var efter koordineringsavtalet helt integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt.		* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades 1953-56. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. Fr.o.m. 1953 ingick TGOJ det s.k. "koordineringsavtalet" med SJ. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ, enligt koordineringsavtalet. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var efter koordineringsavtalet helt integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt.
	* [[SRJ]] (Stockholm-Roslagens Järnvägar) var ett nätverk av [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) linjer i Uppland som band samman Stockholm, Norrtälje, Uppsala och Hallstavik samt [[Svensk industri för MJ: gruvor#Exempel: Dannemora gruvor\|gruvorna i Dannemora]]. De södra delarna var elektrifierade, där drevs också en omfattande lokaltrafik. SRJ blev ett statligt bolag 1951 men drevs skilt från SJ till 1959.		* [[SRJ]] (Stockholm-Roslagens Järnvägar) var ett nätverk av [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) linjer i Uppland som band samman Stockholm, Norrtälje, Uppsala och Hallstavik samt [[Svensk industri för MJ: gruvor#Exempel: Dannemora gruvor\|gruvorna i Dannemora]]. De södra delarna var elektrifierade, där drevs också en omfattande lokaltrafik. SRJ blev ett statligt bolag 1951 men drevs skilt från SJ till 1959.