Trafikkoncept epok IIIa - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-04-15T19:52:36Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 15 april 2026 kl. 21.52
Rad 408:		Rad 408:
	Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring)..		Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring)..

	Lars Olov Karlsson: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.		[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

	Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.		Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-04-09T18:48:28Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 20.48
Rad 308:		Rad 308:
	''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.		''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.

	Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).		Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).<br/>
			Nils Ahlberg: "Jubileumståget. 2a avsnittet. Tåget som blev stoppat." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 9/1956.

	N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.		N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-04-08T19:42:48Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 8 april 2026 kl. 21.42
Rad 307:		Rad 307:

	''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.		''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/RationaliseringOrientering_1954.pdf Orientering om rationaliseringsarbetet vid Statens Järnvägar]''. 1954.

			Nils Ahlberg: "Jubileumståget." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 8/1956 (Det jubileumståg SJ planerade att använda 1956).

	N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.		N. G. Lindskog (red.): ''Sveriges järnvägar hundra år. Minnesskrift med anledning av Statens Järnvägars 100-årsjubileum 1/12 1956.'' Stockholm 1956.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-30T17:52:45Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.52
Rad 420:		Rad 420:
	[[Kategori: SRJ]]		[[Kategori: SRJ]]
	[[Kategori: TGOJ]]		[[Kategori: TGOJ]]
			[[Kategori: ASG]]

Janfre: /* Indelning av gods och godsvagnar */

2026-03-30T17:52:28Z

Indelning av gods och godsvagnar

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.52
Rad 79:		Rad 79:
	SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.		SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.

	<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.		<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.

	<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.		<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

Janfre: /* Enskilda järnvägar */

2026-03-23T02:25:53Z

Enskilda järnvägar

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2026 kl. 04.25
Rad 229:		Rad 229:
	[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]		[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Den stora vågen av förstatliganden av [[enskilda järnvägar]] var genomförd 1948, ytterligare några ~~smalspårsjärnvägar~~ tillkom 1950. Under denna period fanns det därför inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl ändå råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden.		Den stora vågen av förstatliganden av [[enskilda järnvägar]] var genomförd 1948, ytterligare några smalspåriga järnvägar tillkom 1950. Under denna period fanns det därför inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl ändå råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden.
	* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades 1953-56. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. Fr.o.m. 1953 ingick TGOJ det s.k. "koordineringsavtalet" med SJ. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ, enligt koordineringsavtalet. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var efter koordineringsavtalet helt integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt.		* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades 1953-56. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. Fr.o.m. 1953 ingick TGOJ det s.k. "koordineringsavtalet" med SJ. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ, enligt koordineringsavtalet. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var efter koordineringsavtalet helt integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt.
	* [[SRJ]] (Stockholm-Roslagens Järnvägar) var ett nätverk av [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) linjer i Uppland som band samman Stockholm, Norrtälje, Uppsala och Hallstavik samt [[Svensk industri för MJ: gruvor#Exempel: Dannemora gruvor\|gruvorna i Dannemora]]. De södra delarna var elektrifierade, där drevs också en omfattande lokaltrafik. SRJ blev ett statligt bolag 1951 men drevs skilt från SJ till 1959.		* [[SRJ]] (Stockholm-Roslagens Järnvägar) var ett nätverk av [[smalspår]]iga ([[891 mm]]) linjer i Uppland som band samman Stockholm, Norrtälje, Uppsala och Hallstavik samt [[Svensk industri för MJ: gruvor#Exempel: Dannemora gruvor\|gruvorna i Dannemora]]. De södra delarna var elektrifierade, där drevs också en omfattande lokaltrafik. SRJ blev ett statligt bolag 1951 men drevs skilt från SJ till 1959.

Janfre: /* Den allmänna trafikutvecklingen under perioden */

2026-03-23T01:58:26Z

Den allmänna trafikutvecklingen under perioden

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2026 kl. 03.58
Rad 15:		Rad 15:
	För att förbättra lönsamheten vidtog järnvägarna olika rationaliseringsåtgärder. Vissa mindre bibanor lades ned, och persontrafiken ersattes med landsvägsbuss på vissa linjer, helt eller delvis. SJ prövade också att utveckla olika former av enhetslaster, såsom [[lastpallar]] och [[Intermodal trafik#Storbehållare\|storbehållare]]. [[Vagnbjörnar]] började användas för att kunna forsla [[vagnslaster]] till kunder utan spåranslutning. Vidare gjordes också investeringar i hanteringsutrustning på stationerna, t.ex. olika former av kranar. SJ inledde därtill ett program med breddning av de [[Smalspår i Sverige\|smalspårslinjer]] som hade störst trafik. På det återstående smalspåret satsade man på [[överföringstrafik]]. Till rationaliseringsåtgärdena kan också räknas rutiner för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]].		För att förbättra lönsamheten vidtog järnvägarna olika rationaliseringsåtgärder. Vissa mindre bibanor lades ned, och persontrafiken ersattes med landsvägsbuss på vissa linjer, helt eller delvis. SJ prövade också att utveckla olika former av enhetslaster, såsom [[lastpallar]] och [[Intermodal trafik#Storbehållare\|storbehållare]]. [[Vagnbjörnar]] började användas för att kunna forsla [[vagnslaster]] till kunder utan spåranslutning. Vidare gjordes också investeringar i hanteringsutrustning på stationerna, t.ex. olika former av kranar. SJ inledde därtill ett program med breddning av de [[Smalspår i Sverige\|smalspårslinjer]] som hade störst trafik. På det återstående smalspåret satsade man på [[överföringstrafik]]. Till rationaliseringsåtgärdena kan också räknas rutiner för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]].

	Under föregående period ([[epok IIc]]) hade huvuddelen av det svenska järnvägsnätet förstatligats, vilket mer än fördubblade längden på SJ:s linjenät. En stor mängd [[rullande materiel]] av skilda utföranden tillfördes också, varav en stor andel var rätt ålderstigen. De nytillkomna linjerna drevs inledningsvis ungefär som innan förstatligandet, med liknande tidtabeller och samma personal och rullande materiel som tidigare. Allt eftersom [[rullande materiel]]en behövde mer omfattande revisioner skickades den dock till SJ:s centrala verkstäder, och kunde därmed återsändas till helt andra stationeringsorter. Tidtabellerna utvecklades också allt eftersom SJ identifierade nya möjligheter till samordning. Ytterligare några [[enskilda järnvägar]] förstatligades under denna period.		Under föregående period ([[epok IIc]]) hade huvuddelen av det svenska järnvägsnätet förstatligats, vilket mer än fördubblade längden på SJ:s linjenät. En stor mängd [[rullande materiel]] av skilda utföranden tillfördes också, varav en stor andel var rätt ålderstigen. De nytillkomna linjerna drevs inledningsvis ungefär som innan förstatligandet, med liknande tidtabeller och samma personal och rullande materiel som tidigare. Allt eftersom [[rullande materiel]]en behövde mer omfattande revisioner skickades den dock till SJ:s centrala verkstäder, och kunde därmed återsändas till helt andra stationeringsorter. Tidtabellerna utvecklades också allt eftersom SJ identifierade nya möjligheter till samordning. Ytterligare några [[enskilda järnvägar]] förstatligades dessutom under denna period.

	SJ:s anpassningar kunde också innebära att vissa f.d. [[EJ]] fick en ändrad roll i linjenätet. Det gällde särskild banor som kunde fungera som sammanbindningsbanor mellan SJ:s huvudlinjer.		SJ:s anpassningar kunde också innebära att vissa f.d. [[EJ]] fick en ändrad roll i linjenätet. Det gällde särskild banor som kunde fungera som sammanbindningsbanor mellan SJ:s huvudlinjer.

Janfre: /* Den allmänna trafikutvecklingen under perioden */

2026-03-23T01:57:45Z

Den allmänna trafikutvecklingen under perioden

← Äldre version		Versionen från 23 mars 2026 kl. 03.57
Rad 15:		Rad 15:
	För att förbättra lönsamheten vidtog järnvägarna olika rationaliseringsåtgärder. Vissa mindre bibanor lades ned, och persontrafiken ersattes med landsvägsbuss på vissa linjer, helt eller delvis. SJ prövade också att utveckla olika former av enhetslaster, såsom [[lastpallar]] och [[Intermodal trafik#Storbehållare\|storbehållare]]. [[Vagnbjörnar]] började användas för att kunna forsla [[vagnslaster]] till kunder utan spåranslutning. Vidare gjordes också investeringar i hanteringsutrustning på stationerna, t.ex. olika former av kranar. SJ inledde därtill ett program med breddning av de [[Smalspår i Sverige\|smalspårslinjer]] som hade störst trafik. På det återstående smalspåret satsade man på [[överföringstrafik]]. Till rationaliseringsåtgärdena kan också räknas rutiner för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]].		För att förbättra lönsamheten vidtog järnvägarna olika rationaliseringsåtgärder. Vissa mindre bibanor lades ned, och persontrafiken ersattes med landsvägsbuss på vissa linjer, helt eller delvis. SJ prövade också att utveckla olika former av enhetslaster, såsom [[lastpallar]] och [[Intermodal trafik#Storbehållare\|storbehållare]]. [[Vagnbjörnar]] började användas för att kunna forsla [[vagnslaster]] till kunder utan spåranslutning. Vidare gjordes också investeringar i hanteringsutrustning på stationerna, t.ex. olika former av kranar. SJ inledde därtill ett program med breddning av de [[Smalspår i Sverige\|smalspårslinjer]] som hade störst trafik. På det återstående smalspåret satsade man på [[överföringstrafik]]. Till rationaliseringsåtgärdena kan också räknas rutiner för förenklad trafik, den s.k. [[Paragraf 100]].

	Under föregående period ([[epok IIc]]) hade huvuddelen av det svenska järnvägsnätet förstatligats, vilket mer än fördubblade längden på SJ:s linjenät. En stor mängd [[rullande materiel]] av skilda utföranden tillfördes också, varav en stor andel var rätt ålderstigen. De nytillkomna linjerna drevs inledningsvis ungefär som innan förstatligandet, med liknande tidtabeller och samma personal och rullande materiel som tidigare. Allt eftersom [[rullande materiel]]en behövde mer omfattande revisioner skickades den dock till SJ:s centrala verkstäder, och kunde därmed återsändas till helt andra stationeringsorter. Tidtabellerna utvecklades också allt eftersom SJ identifierade nya möjligheter till samordning.		Under föregående period ([[epok IIc]]) hade huvuddelen av det svenska järnvägsnätet förstatligats, vilket mer än fördubblade längden på SJ:s linjenät. En stor mängd [[rullande materiel]] av skilda utföranden tillfördes också, varav en stor andel var rätt ålderstigen. De nytillkomna linjerna drevs inledningsvis ungefär som innan förstatligandet, med liknande tidtabeller och samma personal och rullande materiel som tidigare. Allt eftersom [[rullande materiel]]en behövde mer omfattande revisioner skickades den dock till SJ:s centrala verkstäder, och kunde därmed återsändas till helt andra stationeringsorter. Tidtabellerna utvecklades också allt eftersom SJ identifierade nya möjligheter till samordning. Ytterligare några [[enskilda järnvägar]] förstatligades under denna period.

	SJ:s anpassningar kunde också innebära att vissa f.d. [[EJ]] fick en ändrad roll i linjenätet. Det gällde särskild banor som kunde fungera som sammanbindningsbanor mellan SJ:s huvudlinjer.		SJ:s anpassningar kunde också innebära att vissa f.d. [[EJ]] fick en ändrad roll i linjenätet. Det gällde särskild banor som kunde fungera som sammanbindningsbanor mellan SJ:s huvudlinjer.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-16T06:17:47Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 08.17
Rad 387:		Rad 387:

	[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/223d_1949-1956_I-IIA.pdf "Del IV. Bestämmelser för godstrafiken med utlandet."] i ''Godsexpeditionsföreskrifter'' (Gxf. Särtryck 223d) 1949.		[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/223d_1949-1956_I-IIA.pdf "Del IV. Bestämmelser för godstrafiken med utlandet."] i ''Godsexpeditionsföreskrifter'' (Gxf. Särtryck 223d) 1949.

			Karl Modin: "Rullande termos." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Utveckling av godsvagnar, bl.a. [[överföringsvagnar]] och frysvagnar).

	Statens Järnvägars Författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/141a_1940-1957.pdf ''Godstransportföreskrifter. Del 1''] (Särtryck 141a). Stocholm: författaren 1940-1957.		Statens Järnvägars Författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/141a_1940-1957.pdf ''Godstransportföreskrifter. Del 1''] (Särtryck 141a). Stocholm: författaren 1940-1957.

	~~Karl Modin: "Rullande termos." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 5/1951 (Utveckling av godsvagnar, bl.a. [[överföringsvagnar]] och frysvagnar).~~

	Statens Järnvägars Författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1957.pdf ''Godsvagnsföreskrifter''] (Gvf, Särtryck 636). Stocholm: författaren 1957.		Statens Järnvägars Författningssamling: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/636_1957.pdf ''Godsvagnsföreskrifter''] (Gvf, Särtryck 636). Stocholm: författaren 1957.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-16T06:16:15Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 16 mars 2026 kl. 08.16
Rad 382:		Rad 382:
	''Godstjänsten. Sammanfattning av föreskrifterna om behandling av gods'' (SJ 46755). Stockholm: Kungl Järnvägstyrelesen & Svenska Järnvägsföreningen 1946.		''Godstjänsten. Sammanfattning av föreskrifterna om behandling av gods'' (SJ 46755). Stockholm: Kungl Järnvägstyrelesen & Svenska Järnvägsföreningen 1946.

	"Vagnbjörnen debuterar i Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1949, s. 9 (SJ utförde demonstrationer av [[~~vagnbjörn~~]]ar runt Stockholm).		"Vagnbjörnen debuterar i Sverige." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 25/1949, s. 9 (SJ utförde demonstrationer av [[vagnbjörnar]] runt Stockholm).

	1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.		1942 års Järnvägskostnadsutredning: ''[https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou/1949/1949_5%28librisid_13537915%29.pdf Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid Statens Järnvägar]'' (SOU 1949:5). Stockholm: Kommunikationsdepartementet 1949.