Trafikkoncept epok IIIb - Versionshistorik

Janfre: /* Persontrafik */

2026-08-22T08:25:51Z

Persontrafik

← Äldre version		Versionen från 22 augusti 2026 kl. 10.25
Rad 30:		Rad 30:
	Efter några olyckor under perioden försökte SJ minska antalet trävagnar i persontrafiken, de sista trävagnarna gick i trafik påsken 1968.		Efter några olyckor under perioden försökte SJ minska antalet trävagnar i persontrafiken, de sista trävagnarna gick i trafik påsken 1968.

	* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt''') var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en ~~boggivagn~~ av [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''Bo''']] eller [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''ABo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a\|diesel]]- eller ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar. Blandade tåg kunde fylla samma funktioner som [[Trafikkoncept epok IIIb#Lgt\|lokalgodståg]], [[Trafikkoncept epok IIIb#Fjgt\|fjärrgodståg]] eller [[Trafikkoncept epok IIIb#Gxt\|godsexpresståg]]. Blandade tåg togs bort 1965 (åtminstone till namnet, liknande person- och godståg fortsatte att gå några år till).		* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt''') var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en eller två boggivagnar av [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''Bo''']] eller [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''ABo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a\|diesel]]- eller ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar. Blandade tåg kunde fylla samma funktioner som [[Trafikkoncept epok IIIb#Lgt\|lokalgodståg]], [[Trafikkoncept epok IIIb#Fjgt\|fjärrgodståg]] eller [[Trafikkoncept epok IIIb#Gxt\|godsexpresståg]]. Blandade tåg togs bort 1965 (åtminstone till namnet, liknande person- och godståg fortsatte att gå några år till).
	* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. fjärrpersontåg som inte riktigt kvalificerade som snälltåg, s.k. “mjölktåg” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, enstaka nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Giu\|Giu]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, nya rälsbussar i '''YBo6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. Loktågen varierade mycket i modernitet, från moderna stålvagnar till trävagnar med öppna plattformar. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar ('''B3''', '''BB2''', '''Bo15''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Bo13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Bo6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under dena period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''', '''Xoa6''', '''Xoa7''') förekom också. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget.		* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. fjärrpersontåg som inte riktigt kvalificerade som snälltåg, s.k. “mjölktåg” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, enstaka nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Giu\|Giu]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, nya rälsbussar i '''YBo6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. Loktågen varierade mycket i modernitet, från moderna stålvagnar till trävagnar med öppna plattformar. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar ('''B3''', '''BB2''', '''Bo15''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Bo13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Bo6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under dena period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''', '''Xoa6''', '''Xoa7''') förekom också. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Indelning av gods */

2026-08-19T05:32:26Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 19 augusti 2026 kl. 07.32
Rad 96:		Rad 96:
	'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var ofta avskilda vagnar.		'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var ofta avskilda vagnar.

	'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination. Ägaren styrde privatvagnarnas användning, de fick inte återsändas automatiskt efter lossning. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].		'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination. Ägaren styrde privatvagnarnas användning, de fick inte återsändas automatiskt efter lossning. De flesta [[tankvagnar]] var [[privatvagnar]].

	'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Gods under 2500 kg betraktades som styckegods, om inte kunden begärt att det skulle befordras i egen vagn. Fraktstyckegods lämnades på ortens [[godsmagasin]] och distribuerades till valfri järnvägsstation med godsmagasin. På större tätorter distribuerades frakstyckegods direkt till kunden med lastbil. Styckegods hanterades dels med '''direkta styckegodsvagnar''', som gick i en fast relation mellan två stationer, och dels med '''kursvagnar''' ([[ksv]]), som användes för att hantera styckegods från flera mindre stationer längs den sträcka vagnen framförs. Kursvagnar fanns för fraktgods, ilgods och fraktgods under värme. Uppvärmda vagnar sattes in vintertid. Direkta styckegodsvagnar delas in i sin tur in i '''stationsvagnar''' ([[stv]]), som medför styckegods med slutdestination till en station, och '''omlastningsvagnar''' ([[olv]]), som medför styckegods till ett större [[omlastningsmagasin]]. Styckegodsvagnar gick i regel i fasta relationer i förutbestämda tåg. Extra direktvagnar fick dock läggas till om det fanns gods för minst 3000 kg till en viss driftplats. Extra kursvagnar fick endast läggas till i samma tåg som ordinarie kursvagn om denna blev fulllastad. Styckegodsvagnar var i regel [[SJ godsvagnar#litt G\|'''G'''-vagnar]]; i vissa fall förekom även uppvärmda kursvagnar för styckegods. Större vagnar skulle normalt reserveras för vagnslasttrafik. Det innebar att [[SJ godsvagn litt G3\|'''Gs''']]-vagnar var huvudalternativet för styckegods i början av perioden. När [[SJ godsvagn litt Gre\|'''Gre''']]-vagnarna levererats från 1961, sattes även [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']]-vagnar in i styckegodstrafiken. S.k. '''isoleringsvagnar''' var [[öppna vagnar]] som användes i styckegodstrafiken för farligt gods, illaluktande gods eller gods som var för stort för att lastas i [[täckta vagnar]] (benämnt "isoleringsgods"). Isoleringsvagnar gick normalt i färre turer än ordinarie styckegodsvagnar. Isoleringsvagnarna skulle lastas så att de kunde lossas på rätt sida vid ankomststationen. Isoleringsgods från stationer där isoleringsvagn saknades lastades istället tomma eller lastade öppna vagnar i passande tåg. Kursvagnar för fraktstyckegods kopplades i regel in i lokalgodståg, medan direkta styckegodsvagnar kopplades in i fjärrgodståg eller godsexpresståg om det var möjligt. För att spara växlingrörelser undveks ibland att att växla in kursvagnarna direkt till godsmagasinet, istället användes ramper och andra lösningar för att nå andra spår (se bild nedan). Notera att ilstyckegods i regel fraktades med snäll- och persontåg eller med ilgodståg, och hanterades på personplattformarna. Även för ilstyckegods användes kursvagnar, som därmed i regel gick i persontåg eller ilgodståg.		'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Gods under 2500 kg betraktades som styckegods, om inte kunden begärt att det skulle befordras i egen vagn. Fraktstyckegods lämnades på ortens [[godsmagasin]] och distribuerades till valfri järnvägsstation med godsmagasin. På större tätorter distribuerades frakstyckegods direkt till kunden med lastbil. Styckegods hanterades dels med '''direkta styckegodsvagnar''', som gick i en fast relation mellan två stationer, och dels med '''kursvagnar''' ([[ksv]]), som användes för att hantera styckegods från flera mindre stationer längs den sträcka vagnen framförs. Kursvagnar fanns för fraktgods, ilgods och fraktgods under värme. Uppvärmda vagnar sattes in vintertid. Direkta styckegodsvagnar delas in i sin tur in i '''stationsvagnar''' ([[stv]]), som medför styckegods med slutdestination till en station, och '''omlastningsvagnar''' ([[olv]]), som medför styckegods till ett större [[omlastningsmagasin]]. Styckegodsvagnar gick i regel i fasta relationer i förutbestämda tåg. Extra direktvagnar fick dock läggas till om det fanns gods för minst 3000 kg till en viss driftplats. Extra kursvagnar fick endast läggas till i samma tåg som ordinarie kursvagn om denna blev fulllastad. Styckegodsvagnar var i regel [[SJ godsvagnar#litt G\|'''G'''-vagnar]]; i vissa fall förekom även uppvärmda kursvagnar för styckegods. Större vagnar skulle normalt reserveras för vagnslasttrafik. Det innebar att [[SJ godsvagn litt G3\|'''Gs''']]-vagnar var huvudalternativet för styckegods i början av perioden. När [[SJ godsvagn litt Gre\|'''Gre''']]-vagnarna levererats från 1961, sattes även [[SJ godsvagn litt Ge\|'''Ge''']]-vagnar in i styckegodstrafiken. S.k. '''isoleringsvagnar''' var [[öppna vagnar]] som användes i styckegodstrafiken för farligt gods, illaluktande gods eller gods som var för stort för att lastas i [[täckta vagnar]] (benämnt "isoleringsgods"). Isoleringsvagnar gick normalt i färre turer än ordinarie styckegodsvagnar. Isoleringsvagnarna skulle lastas så att de kunde lossas på rätt sida vid ankomststationen. Isoleringsgods från stationer där isoleringsvagn saknades lastades istället tomma eller lastade öppna vagnar i passande tåg. Kursvagnar för fraktstyckegods kopplades i regel in i lokalgodståg, medan direkta styckegodsvagnar kopplades in i fjärrgodståg eller godsexpresståg om det var möjligt. För att spara växlingrörelser undveks ibland att att växla in kursvagnarna direkt till godsmagasinet, istället användes ramper och andra lösningar för att nå andra spår (se bild nedan). Notera att ilstyckegods i regel fraktades med snäll- och persontåg eller med ilgodståg, och hanterades på personplattformarna. Även för ilstyckegods användes kursvagnar, som därmed i regel gick i persontåg eller ilgodståg.

Janfre: /* Enskilda järnvägar */

2026-08-14T22:13:59Z

Enskilda järnvägar

← Äldre version		Versionen från 15 augusti 2026 kl. 00.13
Rad 247:		Rad 247:
	Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden; [[SRJ\|Stockholm-Roslagens Järnväg]] gick upp i SJ 1959 efter att ha drivits som ett separat statligt bolag sedan 1951.		Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de största som återstod under perioden; [[SRJ\|Stockholm-Roslagens Järnväg]] gick upp i SJ 1959 efter att ha drivits som ett separat statligt bolag sedan 1951.
	* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades på 50-talet. På 60-talet infördes [[Fjärrblockering\|CTC]]. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt. Vid utrikes trafik fick dock TGOJ vagnar endast skickas till Danmark och Norge.		* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnvägar) var en större malmbana som elektrifierades på 50-talet. På 60-talet infördes [[Fjärrblockering\|CTC]]. TGOJ hade både buss och persontrafik på olika linjer. TGOJ körde dels egna tåg på egna sträckor samt s.k. "natura" utjämning på SJ-sträckor för att balansera det som SJ körde på TGOJ. TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. Då malmsorterna skiljer mellan de olika gruvorna användes malmvagnarna efter vilken sorts malm som skulle transporteras. TGOJ's godsvagnar, förutom malmvagnarna, var integrerade i SJ's godsvagnspark och användes på samma sätt. Vid utrikes trafik fick dock TGOJ vagnar endast skickas till Danmark och Norge.
	* [[SNJ]] (Stockholm-Nynäs Järnväg) blev statligt 1957 genom att SJ köpte in aktiemajoriteten. SNJ drevs dock som separat dotterbolag till SJ fram till 1967, endast dieselloken togs upp som SJ materiel. Till 1962, då SNJ elektrifierades, fortsatte verksamheten ungefär som tidigare. Fokus låg på lokaltrafik och persontrafik till Nynäshamn och Gotlandstrafiken, samt tankvagnståg från raffinaderiet i Nynäshamn. Efter elektrifieringen fungerade SNJ i praktiken som vilken SJ-bibana som helst, trafiken genomfördes med SJ:s materiel.		* [[SNJ]] (Stockholm-Nynäs Järnväg) blev statligt 1957 genom att SJ köpte in aktiemajoriteten. SNJ drevs dock som separat dotterbolag till SJ fram till 1967, endast dieselloken togs upp som SJ materiel. Till 1962, då SNJ elektrifierades, fortsatte verksamheten ungefär som tidigare. Fokus låg på lokaltrafik och persontrafik till Nynäshamn och Gotlandstrafiken, samt tankvagnståg från [[Svensk industri för MJ: petroleumindustri#Raffinaderier\|raffinaderiet i Nynäshamn]]. Efter elektrifieringen fungerade SNJ i praktiken som vilken SJ-bibana som helst, trafiken genomfördes med SJ:s materiel.
	* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre malm- och industribana i Bergslagen som också bedrev persontrafik. NBJ, tillsammans med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Krylbo–Norbergs_Järnväg KNJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malmö–Limhamns_Järnväg MLJ], utnyttjade fortfarande [[samtrafikavtalet]] i godstrafikutbytet med SJ.		* [[NBJ]] (Nora Bergslags Järnväg) var en mindre malm- och industribana i Bergslagen som också bedrev persontrafik. NBJ, tillsammans med [https://sv.wikipedia.org/wiki/Krylbo–Norbergs_Järnväg KNJ] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Malmö–Limhamns_Järnväg MLJ], utnyttjade fortfarande [[samtrafikavtalet]] i godstrafikutbytet med SJ.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Indelning av gods */

2026-08-11T06:56:55Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 11 augusti 2026 kl. 08.56
Rad 90:		Rad 90:
	SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, spridningsvagnar, samlastningsvagnar samt TEEM-vagnar. '''Klass B''' omfattade vagnslaster med fraktgods, andra järnvägars tomvagnar samt beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Om platserna i ett tåg inte räcker till för alla vagnar av en viss klass, ska vagnar som väntat längst väljas först.		SJ hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, spridningsvagnar, samlastningsvagnar samt TEEM-vagnar. '''Klass B''' omfattade vagnslaster med fraktgods, andra järnvägars tomvagnar samt beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Om platserna i ett tåg inte räcker till för alla vagnar av en viss klass, ska vagnar som väntat längst väljas först.

	'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras senast kl 12.00 dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. Lastades eller lossades vagnen på SJ:s spår skulle det i regel göras mellan 07:00 och 17:00 måndag-lördag. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.		'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras senast kl 12.00 dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[lastkaj]]er, [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. Lastades eller lossades vagnen på SJ:s spår skulle det i regel göras mellan 07:00 och 17:00 måndag-lördag. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg eller godsexpresståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.

	<span id="Bilpollettering"></span>Från 1960-talets början erbjöd SJ resenärer att pollettera privatbilar vid resor mellan södra och norra Sverige, på vissa utvalda stationer. Polletterade privatbilar lastades i regel på öppna godsvagnar och transporterades som prioriterat vagnlastgods med ilgodståg eller godsexpresståg. Mellan Kiruna och Narvik gick dock privatbilstransporten med persontågen. Rabatt erbjöds om man lastade två bilar på samma vagn.		<span id="Bilpollettering"></span>Från 1960-talets början erbjöd SJ resenärer att pollettera privatbilar vid resor mellan södra och norra Sverige, på vissa utvalda stationer. Polletterade privatbilar lastades i regel på öppna godsvagnar och transporterades som prioriterat vagnlastgods med ilgodståg eller godsexpresståg. Mellan Kiruna och Narvik gick dock privatbilstransporten med persontågen. Rabatt erbjöds om man lastade två bilar på samma vagn.

Janfre: /* Indelning av godståg */

2026-07-18T11:57:55Z

Indelning av godståg

← Äldre version		Versionen från 18 juli 2026 kl. 13.57
Rad 64:		Rad 64:

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===
	* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[rangera]]des med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''BF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen för lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje mellanstation, i den ordning vagngrupperna skulle växlas av. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar grupprätt.		* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[rangera]]des med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''BF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen för lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje mellanstation, i den ordning vagngrupperna skulle växlas av. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar [[grupprätt]].
	* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg bytte namn till normalgodståg (Ngt) 1965.		* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg bytte namn till normalgodståg (Ngt) 1965.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Indelning av godståg */

2026-07-18T11:56:16Z

Indelning av godståg

← Äldre version		Versionen från 18 juli 2026 kl. 13.56
Rad 64:		Rad 64:

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===
	* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er ~~rangerades~~ med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''BF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen för lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje mellanstation, i den ordning vagngrupperna skulle växlas av. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar grupprätt.		* <span id="Lgt"></span>'''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtade och lämnade i regel vagnar vid samtliga [[station]]er och [[lastplats]]er längs [[bansträcka]]n. De flesta [[driftplats]]er [[rangera]]des med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor. I lokalgodstågen gick alltid en personvagn eftersom passagerare skulle kunna medfölja, även om tågen inte annonserats i Sveriges Kommunikationer. I regel var personvagnen en tvåaxlig [[SJ personvagnar#1956 till 1970\|'''BF''']]-vagn med arbetsutrymme för konduktören, men andra vagnstyper förekom. Sammansättningen för lokalgodståg gjordes så långt som möjligt så att kursvagnarna för styckegods sattes in intill person[[vagnsätt]]et, samt med en [[vagngrupp]] för varje mellanstation, i den ordning vagngrupperna skulle växlas av. Vissa stationer med korta uppehåll hade undantag från att behöva växla in nya vagnar grupprätt.
	* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg bytte namn till normalgodståg (Ngt) 1965.		* <span id="Fjärrgodståg"></span><span id="Fjgt"></span>'''Fjärrgodståg (Fjgt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett fjärrgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett fjärrgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla gruppstationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra fjärrgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen. Fjärrgodståg bytte namn till normalgodståg (Ngt) 1965.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"

Janfre: /* Tryckta källor - godstrafik allmänt */

2026-07-08T16:57:14Z

Tryckta källor - godstrafik allmänt

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 18.57
Rad 505:		Rad 505:

	[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/223a_1942-1964_I.pdf ''Expedieringsbestämmelser för il- och fraktgods''] (Särtryck 1080) 1942-1964.		[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/223a_1942-1964_I.pdf ''Expedieringsbestämmelser för il- och fraktgods''] (Särtryck 1080) 1942-1964.

	~~Statens Järnvägars Författningar: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/620_1962-1966.pdf ''Godstransportföreskrifter.''] (GTF, Särtryck 620). Stocholm: författaren 1962-1967.~~

	"Tekniskt nytt världen runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1964, s. 41 (Radiostyrda växellok på SJ).		"Tekniskt nytt världen runt." i ''[[Teknik för alla]]'' nr 20/1964, s. 41 (Radiostyrda växellok på SJ).

	Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965.		Administrativa avdelningen: ''[https://www.ekeving.se/hi/SJdok/tdt/SJC_6_32_1965.pdf Ändrade tågslagsbenämningar. Nya tågnummer'' (SJC 6: 32)]. Stockholm: författaren 1965.

			Statens Järnvägars Författningar: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/620_1962-1966.pdf ''Godstransportföreskrifter.''] (GTF, Särtryck 620). Stocholm: författaren 1962-1967.

	Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.		Johan Hellström: [http://www.lokman.se/NW/tag0208_spf.pdf "Svenska privatvagnsföreningen 50 år.'"] i ''[[Tåg]]'' nr 8/2002.

Janfre: /* Banans indelning ur godstrafiksynpunkt */

2026-07-08T16:41:44Z

Banans indelning ur godstrafiksynpunkt

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 18.41
Rad 113:		Rad 113:
	Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan\|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där fjärrgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallades anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka \|tåganmälanssträcka]]"!). Om ett lokalgodståg passerar en huvudstation, ska i regel medhavda vagnar som inte har destinationer på nästa anmälanssträcka långs tågets färdväg växlas ur. Gruppstationerna för ett visst fjärrgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en [[bansträcka]]. Vid stora transportbehov gick flera fjärrgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika fjärrgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.		Stationerna längs [[Säkerhetstjänst för MJ#Banan\|banan]] var indelade i '''huvudstationer''' och '''mellanstationer'''. En huvudstation var en station där fjärrgodstågen stannade och utbytte vagnar, och varifrån lokalgodstågen utgick. Övriga stationer var mellanstationer. [[Bansträcka]]n mellan två angränsande huvudstationer kallades anmälanssträcka (vilket ''inte'' är samma sak som "[[Säkerhetstjänst för MJ#Tåganmälanssträcka \|tåganmälanssträcka]]"!). Om ett lokalgodståg passerar en huvudstation, ska i regel medhavda vagnar som inte har destinationer på nästa anmälanssträcka långs tågets färdväg växlas ur. Gruppstationerna för ett visst fjärrgodståg var inte nödvändigtvis desamma som huvudstationerna länges en [[bansträcka]]. Vid stora transportbehov gick flera fjärrgodståg längs en [[bansträcka]], då delade man upp huvudstationerna mellan olika fjärrgodståg för att få enklare växling (ju färre vagngrupper det är i varje tåg, desto enklare blir växlingen). Dessutom kunde vissa mellanstationer vara gruppstationer i vissa fall, t.ex. om de hade stora godsvolymer eller var grenstationer.

	För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. Platsbegäran lämnades även till huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i fjärrgodståg, ilgodståg, godsexpresståg och blandade tåg. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller ~~bedöms~~ få) plats i tågen under dygnet.		För att få en uppfattning om transportbehovet, skulle mellanstationerna dagligen, innan lokalgodståget avgick, lämna in platsbegäran till den huvudstation som avsände lokalgodståget för dagens vagnslaster, så att vagnarna kunde beredas plats. Platsbegäran lämnades även till huvudstationerna för att bereda plats för vagnarna i fjärrgodståg, ilgodståg, godsexpresståg och blandade tåg. Alla stationer skulle också anmäla vagnar som inte fått (eller inte bedömdes få) plats i tågen under dygnet.

	===Internationell godstrafik===		===Internationell godstrafik===

Janfre: /* Indelning av gods */

2026-07-08T16:37:31Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 8 juli 2026 kl. 18.37
Rad 94:		Rad 94:
	<span id="Bilpollettering"></span>Från 1960-talets början erbjöd SJ resenärer att pollettera privatbilar vid resor mellan södra och norra Sverige, på vissa utvalda stationer. Polletterade privatbilar lastades i regel på öppna godsvagnar och transporterades som prioriterat vagnlastgods med ilgodståg eller godsexpresståg. Mellan Kiruna och Narvik gick dock privatbilstransporten med persontågen. Rabatt erbjöds om man lastade två bilar på samma vagn.		<span id="Bilpollettering"></span>Från 1960-talets början erbjöd SJ resenärer att pollettera privatbilar vid resor mellan södra och norra Sverige, på vissa utvalda stationer. Polletterade privatbilar lastades i regel på öppna godsvagnar och transporterades som prioriterat vagnlastgods med ilgodståg eller godsexpresståg. Mellan Kiruna och Narvik gick dock privatbilstransporten med persontågen. Rabatt erbjöds om man lastade två bilar på samma vagn.

	'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var ~~oftast~~ avskilda vagnar.		'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var ofta avskilda vagnar.

	'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination. Ägaren styrde privatvagnarnas användning, de fick inte återsändas automatiskt efter lossning. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].		'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även privatvagnar registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privata vagnar hade alltid en specifik hemstation. Därifrån skickades vagnarna till avsedd destination. Ägaren styrde privatvagnarnas användning, de fick inte återsändas automatiskt efter lossning. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

Janfre: /* Webkällor - persontrafik */

2026-07-05T21:20:46Z

Webkällor - persontrafik

← Äldre version		Versionen från 5 juli 2026 kl. 23.20
Rad 336:		Rad 336:
	[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=723 Järnvägshistoriskt forum: Norska trävagnar i Sverige]		[https://jvmv3.se/phpbb/viewtopic.php?t=723 Järnvägshistoriskt forum: Norska trävagnar i Sverige]

	[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211312 Järnvägshistoriskt forum: När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?] (Sammansättningen ev SJ expresståg).		[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211312 Järnvägshistoriskt forum: När började Ra och Rb gå på mellersta Norrland?] (Sammansättningen av SJ expresståg).

	[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]		[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]