Trafikkoncept epok IIc - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-05-31T19:00:00Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 31 maj 2026 kl. 21.00
Rad 369:		Rad 369:
	Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).		Ola Ahlström: "Militära transporter på öppna vagnar. Del 4." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 34/2018 (Lastsäkring).

	Lars Olov Karlsson: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.		[[Lars Olov Karlsson]]: "Mjölktransporter på spår och vägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020.

	Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.		Bo-Lennart Nelldal & Lars Ahlstedt: ''[https://prod.trafa.se/globalassets/rapporter/underlagsrapporter/2024/framtida-godstransporter-pa-jarnvag.pdf Framtidens marknad för godstrafik med järnväg - Marknad, konkurrens och teknisk utveckling samt framtida potential i Sverige och Europa]'' Stockholm: författarna 2024.

Janfre: /* Persontrafik */

2026-05-29T21:45:12Z

Persontrafik

← Äldre version		Versionen från 29 maj 2026 kl. 23.45
Rad 43:		Rad 43:
	\|}		\|}

	* '''Snälltåg (Snt)''' var snabba förbindelser med få stopp. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Snälltåg fanns både på SJ och [[EJ]]. Vid periodens början var [[sth]] för snälltåg på SJ 90 km/h, men den ökades till 100 km/h 1944 när [[SJ ellok litt D\|Dk-lok]] levererats och ånyo till 120 km/h 1946 för att kunna utnyttja [[SJ ellok litt F\|F-lokens]] prestanda. Det var först mot periodens slut när tillräckligt många vagnar ur [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell\|1940-talsgenerationen]] hade levererats som det alls var möjligt att sätta samma [[tågsätt]] med endast stålvagnar~~. Tåg med trävagnar fick dock som mest gå i [[sth]] 100 km/h~~. Snälltåg på huvudlinjerna var ofta rätt långa och hade stora resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. Snälltåg på mindre banor kunde vara mindre; på vissa mindre bibanor förekom t.o.m. enstaka trärälsbussar som snälltåg. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar. Tvåaxliga vagnar fick inte gå i den främre delen av snälltåg Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Ånge, med undantag för vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5\|F5]]'''.		* '''Snälltåg (Snt)''' var snabba förbindelser med få stopp. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Snälltåg fanns både på SJ och [[EJ]]. Vid periodens början var [[sth]] för snälltåg på SJ 90 km/h, men den ökades till 100 km/h 1944 när [[SJ ellok litt D\|Dk-lok]] levererats och ånyo till 120 km/h 1946 för att kunna utnyttja [[SJ ellok litt F\|F-lokens]] prestanda. Tåg med trävagnar fick dock som mest gå i [[sth]] 100 km/h. Det var först mot periodens slut när tillräckligt många vagnar ur [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell\|1940-talsgenerationen]] hade levererats som det alls var möjligt att sätta samma [[tågsätt]] med endast stålvagnar. Snälltåg på huvudlinjerna var ofta rätt långa och hade stora resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. Snälltåg på mindre banor kunde vara mindre; på vissa mindre bibanor förekom t.o.m. enstaka trärälsbussar som snälltåg. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar. Tvåaxliga vagnar fick inte gå i den främre delen av snälltåg Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Ånge, med undantag för vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5\|F5]]'''.

	Tåg vid övergångsstationer kunde invänta försenade anslutningståg, för att få med passagerare, post eller ilgods. S.k. allmän väntetid var fastställd i tidtabellen, och var i regel 10 min, men kunde vara upp till 30 min. I vissa fall kunde tågledaren också besluta om utökad s.k. särskilt väntetid, när särskilda behov förelåg.		Tåg vid övergångsstationer kunde invänta försenade anslutningståg, för att få med passagerare, post eller ilgods. S.k. allmän väntetid var fastställd i tidtabellen, och var i regel 10 min, men kunde vara upp till 30 min. I vissa fall kunde tågledaren också besluta om utökad s.k. särskilt väntetid, när särskilda behov förelåg.

Janfre: /* Persontrafik */

2026-05-29T21:43:48Z

Persontrafik

← Äldre version		Versionen från 29 maj 2026 kl. 23.43
Rad 43:		Rad 43:
	\|}		\|}

	* '''Snälltåg (Snt)''' var snabba förbindelser med få stopp. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Snälltåg fanns både på SJ och [[EJ]]. Vid periodens början var [[sth]] för snälltåg på SJ 90 km/h, men den ökades till 100 km/h 1944 när [[SJ ellok litt D\|Dk-lok]] levererats och ånyo till 120 km/h 1946 för att kunna utnyttja [[SJ ellok litt F\|F-lokens]] prestanda. Tåg med trävagnar fick dock som mest gå i [[sth]] 100 km/h. Snälltåg på huvudlinjerna var ofta rätt långa och hade stora resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. Snälltåg på mindre banor kunde vara mindre; på vissa mindre bibanor förekom t.o.m. enstaka trärälsbussar som snälltåg. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar. Tvåaxliga vagnar fick inte gå i den främre delen av snälltåg Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Ånge, med undantag för vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5\|F5]]'''.		* '''Snälltåg (Snt)''' var snabba förbindelser med få stopp. Dessa sattes in både som dagtåg och nattåg. Snälltåg fanns både på SJ och [[EJ]]. Vid periodens början var [[sth]] för snälltåg på SJ 90 km/h, men den ökades till 100 km/h 1944 när [[SJ ellok litt D\|Dk-lok]] levererats och ånyo till 120 km/h 1946 för att kunna utnyttja [[SJ ellok litt F\|F-lokens]] prestanda. Det var först mot periodens slut när tillräckligt många vagnar ur [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell\|1940-talsgenerationen]] hade levererats som det alls var möjligt att sätta samma [[tågsätt]] med endast stålvagnar. Tåg med trävagnar fick dock som mest gå i [[sth]] 100 km/h. Snälltåg på huvudlinjerna var ofta rätt långa och hade stora resgodsutrymmen och ibland restaurangvagn. Snälltåg på mindre banor kunde vara mindre; på vissa mindre bibanor förekom t.o.m. enstaka trärälsbussar som snälltåg. De flesta sovvagnsförbindelser var snälltåg, även om enstaka nattåg var persontåg. I nattågen fanns dessutom alltid sittvagnar. Vissa snälltåg medförde också postvagnar. Tvåaxliga vagnar fick inte gå i den främre delen av snälltåg Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Ånge, med undantag för vagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#F5\|F5]]'''.

	Tåg vid övergångsstationer kunde invänta försenade anslutningståg, för att få med passagerare, post eller ilgods. S.k. allmän väntetid var fastställd i tidtabellen, och var i regel 10 min, men kunde vara upp till 30 min. I vissa fall kunde tågledaren också besluta om utökad s.k. särskilt väntetid, när särskilda behov förelåg.		Tåg vid övergångsstationer kunde invänta försenade anslutningståg, för att få med passagerare, post eller ilgods. S.k. allmän väntetid var fastställd i tidtabellen, och var i regel 10 min, men kunde vara upp till 30 min. I vissa fall kunde tågledaren också besluta om utökad s.k. särskilt väntetid, när särskilda behov förelåg.

Janfre: /* Kontinentförbindelserna */

2026-04-26T09:11:14Z

Kontinentförbindelserna

← Äldre version		Versionen från 26 april 2026 kl. 11.11
Rad 171:		Rad 171:
	Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik med godsvagnar. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.		Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik med godsvagnar. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.

	På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia (i Polen} tillkom som ny förbindelse 1946.		På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia (i Polen) tillkom som ny förbindelse 1946.

	=== Norgeförbindelse ===		=== Norgeförbindelse ===

Janfre: /* Internationell godstrafik */

2026-04-26T09:03:32Z

Internationell godstrafik

← Äldre version		Versionen från 26 april 2026 kl. 11.03
Rad 101:		Rad 101:

	===Internationell godstrafik===		===Internationell godstrafik===
	Inkommande gods från utlandet skulle tullklareras, det skedde genom att godset tillfälligt överlämnades till Tullverket för kontroll. Tullklarering genomfördes för all typer av gods, även resgods. Tullklarering av fraktstyckegods skedde i Tullverkets magasin eller på annan av Tullverket anvisad plats. Tullklarering av vagnslaster skedde vid vagnarna, på spår som anvisats av Tullverket. Tullklarering av resgods, expressgods och ilstyckegods skedde ombord på tågen. Tullklarering av vagnlastgods kunde ske vid gränsstationen eller vid ett antal utpekade tullstationer inom landet.		Inkommande gods från utlandet skulle tullklareras, det skedde genom att godset tillfälligt överlämnades till Tullverket för kontroll. Tullklarering genomfördes för all typer av gods, även resgods. Tullklarering av [[fraktstyckegods]] skedde i Tullverkets magasin eller på annan av Tullverket anvisad plats. Tullklarering av [[vagnslaster]] skedde vid vagnarna, på spår som anvisats av Tullverket. Tullklarering av resgods, [[expressgods]] och [[ilstyckegods]] skedde ombord på tågen. Tullklarering av vagnlastgods kunde ske vid gränsstationen eller vid ett antal utpekade tullstationer inom landet.

	Även gods som lämnade landet kontrollerades mot exportbestämmelser.		Även gods som lämnade landet kontrollerades mot exportbestämmelser.

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-30T17:53:56Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.53
Rad 388:		Rad 388:
	[[Kategori: SWB]]		[[Kategori: SWB]]
	[[Kategori: TGOJ]]		[[Kategori: TGOJ]]
			[[Kategori: ASG]]

Janfre: /* Indelning av gods och godsvagnar på SJ och EJ */

2026-03-30T17:53:43Z

Indelning av gods och godsvagnar på SJ och EJ

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.53
Rad 75:		Rad 75:
	Järnvägarna hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.		Järnvägarna hade vidare tre befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), ilgodsvagnar, styckegods, vagnar med flyttsaker samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade fraktgodsvagnslaster i allmänhet, andra järnvägars tomvagnar och beställda tomvagnar. '''Klass C''' omfattade övriga tomvagnstransporter. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar. Vid prioritering av vagnar inom samma befordringsklass togs vagnar som väntat längst först.

	<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av järnvägen till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och behandlades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.		<span id="Vagnslasttrafik"></span>'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken. Kunden beställde en viss vagntyp av järnvägen till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Vagnsbeställning skulle normalt göras dagen innan lastning. Undantag kunde dock göras för brådskande laster. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. Vagnslaster med ilgods skulle befordras med persontåg om det inte fanns förbindelser med ilgodståg. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och behandlades av järnvägen som vagnslastvagnar klass A.

	<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen.		<span id="Avskilda vagnar"></span>'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen.

Janfre: /* Kontinentförbindelserna */

2026-03-29T05:01:11Z

Kontinentförbindelserna

← Äldre version		Versionen från 29 mars 2026 kl. 07.01
Rad 171:		Rad 171:
	Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik med godsvagnar. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.		Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik med godsvagnar. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.

	På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia tillkom som ny förbindelse 1946.		På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia (i Polen} tillkom som ny förbindelse 1946.

	=== Norgeförbindelse ===		=== Norgeförbindelse ===

Janfre: /* Persontrafik */

2026-03-28T10:35:06Z

Persontrafik

← Äldre version		Versionen från 28 mars 2026 kl. 12.35
Rad 35:		Rad 35:
	* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt)''' var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en boggivagn av [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''Co''']] eller [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''BCo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar.		* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt)''' var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en boggivagn av [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''Co''']] eller [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''BCo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar.

	* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. s.k. “[[mjölktåg]]” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, fjärrpersontåg som nästan motsvarade snälltåg, vissa nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 3 klass. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar (på SJ '''C3''', '''CC2''', '''Co5''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Co13]]''' och nya '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Co6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under denna period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''') förekom också. Många [[EJ]] bedrev också omfattande lokaltrafik. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Eventuella ~~godsvqgnar~~ sattes i regel in sist i tåget.		* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. s.k. “[[mjölktåg]]” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, fjärrpersontåg som nästan motsvarade snälltåg, vissa nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 3 klass. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar (på SJ '''C3''', '''CC2''', '''Co5''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Co13]]''' och nya '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Co6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under denna period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''') förekom också. Många [[EJ]] bedrev också omfattande lokaltrafik. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Eventuella godsvagnar sattes i regel in sist i tåget.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Kontinentförbindelserna */

2026-03-07T07:59:33Z

Kontinentförbindelserna

← Äldre version		Versionen från 7 mars 2026 kl. 09.59
Rad 169:		Rad 169:

	=== Kontinentförbindelserna ===		=== Kontinentförbindelserna ===
	Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.		Persontrafik med direkta personvagnar till Tyskland och Danmark upphörde tidigt under andra världskriget, medan färjeförbindelserna Helsingborg – Helsnigör, Malmö – Köpenhamn och Trelleborg – Sassnitz fortsatte att drivas med oregelbunden trafik med godsvagnar. Mot slutet av kriget återstod endast Helsingborg – Helsingör, som alltjämt var öppen för godstrafik.

	På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia tillkom som ny förbindelse 1946.		På hösten 1945 när kriget slutat öppnades åter tågfärjeförbindelsen Malmö – Köpenhamn. Trelleborg – Gdynia tillkom som ny förbindelse 1946.

← Äldre version		Versionen från 28 mars 2026 kl. 12.35
Rad 35:		Rad 35:
	* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt)''' var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en boggivagn av [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''Co''']] eller [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''BCo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar.		* <span id = "Blandade tåg"></span>'''Blandade tåg (Blt)''' var tåg för både person- och godsbefordran. I regel innebar ett blandat tåg att en boggivagn av [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''Co''']] eller [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956\|'''BCo''']]-typ kopplats in tillsammans med godsvagnar, både stål- och träpersonvagnar förekom. Vintertid behövs också en ångfinka eftersom lokvärmen inte alltid var tillgänglig för uppvärmningen av personvagnar.

	* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. s.k. “[[mjölktåg]]” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, fjärrpersontåg som nästan motsvarade snälltåg, vissa nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 3 klass. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar (på SJ '''C3''', '''CC2''', '''Co5''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Co13]]''' och nya '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Co6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under denna period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''') förekom också. Många [[EJ]] bedrev också omfattande lokaltrafik. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Eventuella ~~godsvqgnar~~ sattes i regel in sist i tåget.		* <span id = "Persontåg"></span>'''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen omfattade bl.a. s.k. “[[mjölktåg]]” längs huvudlinjerna som stannade på alla stationer, fjärrpersontåg som nästan motsvarade snälltåg, vissa nattåg, lokaltrafiken runt storstadsområden samt huvuddelen av persontrafiken på sekundära linjer. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Med persontågen distribuerades också post och ilstyckegods. Ilstyckegodset medfördes antingen i resgodsvagnar, ilgodsfinkor ('''[[SJ godsvagn litt Gi\|Gi]]''') eller vanliga godsfinkor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 3 klass. Lokaltrafiken i storstadområdena krävde tidigt specialbyggda vagnar (på SJ '''C3''', '''CC2''', '''Co5''', '''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|Co13]]''' och nya '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|Co6]]'''); loktåg med lokaltrafikvagnar var huvudalternativet för lokaltrafik under denna period. Elmotorvagnar ('''Xoa4''') förekom också. Många [[EJ]] bedrev också omfattande lokaltrafik. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Eventuella godsvagnar sattes i regel in sist i tåget.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|