Trafikkoncept epok IVa - Versionshistorik

Janfre: /* Tryckta referenser - persontrafik */

2026-04-09T03:16:10Z

Tryckta referenser - persontrafik

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 05.16
Rad 325:		Rad 325:
	Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).		Transportstyrelsen: [https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och-rapporter/jarnvag/utveckling-utbud-priser-jarnvagslinjer-sverige-1990-2023.pdf ''Utveckling av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige 1990-2023'' (TSJ 2024-495)] Författaren 2024 (Avser persontrafiken).

	Sebastian Koch: ”VT 18.16 Der Star auf den Gleisen der DR in den 60er Jahren. In einem Görlitzer durch Europa.” i ''MIBA Spezial'' nr 155/2025 (Om VT 18.16 och ”Berlinaren” Malmö-Berlin).		Sebastian Koch: ”VT 18.16 Der Star auf den Gleisen der DR in den 60er Jahren. In einem Görlitzer durch Europa.” i ''[[MIBA]] Spezial'' nr 155/2025 (Om VT 18.16 och ”Berlinaren” Malmö-Berlin).

	== Tryckta referenser - godstrafik ==		== Tryckta referenser - godstrafik ==

Janfre: /* Norgeförbindelse */

2026-04-09T03:09:14Z

Norgeförbindelse

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 05.09
Rad 140:		Rad 140:
	Ett fåtal persontåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel snälltåg eller expresståg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.		Ett fåtal persontåg hade direkt förbindelse över gränsen, i regel snälltåg eller expresståg. Övriga tåg hade gränsstationen som slutstation, medan genomgående direkta vagnar varit vanligare.

	Enstaka genomgående godsexpresståg ~~och normalgodståg~~ stod för godstrafiken öven gränsen. Gränsstationen har i övrigt servats med normalgodståg och lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo.		Enstaka genomgående godsexpresståg stod för godstrafiken öven gränsen. Gränsstationen har i övrigt servats med normalgodståg och lokalgodståg. Sammansättning av tåg genomfördes vid Charlottenberg och Storlien. I Kornsjö (som var rätt liten) gjordes detta endast för den lokala trafiken. [[Intercontainer]] hade vidare en containerpendel mellan Göteborg och Oslo.

	=== Större sekundärlinje ===		=== Större sekundärlinje ===

Janfre: /* Kontinentförbindelserna */

2026-04-09T03:01:33Z

Kontinentförbindelserna

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 05.01
Rad 128:		Rad 128:
	=== Kontinentförbindelserna ===		=== Kontinentförbindelserna ===

	Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten ~~under perioden~~. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen). [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.		Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen). [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

	Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2\|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit. Fr.o.m. 1968 gick "Berlinaren" Malmö-Berlin med östtyska motorvagnar DR VT 18.16 via Trelleborg-Sassnitz. Den internationella trafiken med VT 18.16 upphörde 1981.		Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2\|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit. Fr.o.m. 1968 gick "Berlinaren" Malmö-Berlin med östtyska motorvagnar DR VT 18.16 via Trelleborg-Sassnitz. Den internationella trafiken med VT 18.16 upphörde 1981.

Janfre: /* Indelning av godståg */

2026-04-09T02:51:53Z

Indelning av godståg

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 04.51
Rad 38:		Rad 38:
	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===
	* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtar och lämnar i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta driftplatser rangerades med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.		* '''Lokalgodståg (Lgt)''' användes för transporter på kortare avstånd. Ett lokalgodståg gick längs en viss [[bansträcka]] och hämtar och lämnar i regel vagnar vid samtliga stationer och lastplatser längs [[bansträcka]]n. De flesta driftplatser rangerades med lokalgodstågets lok, men vissa stationer hade eget växellok eller lokomotor.
	* <span id="Ngt"></span>'''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.		* <span id="Ngt"></span>'''Normalgodståg (Ngt)''' användes för transporter på längre avstånd. Tågen stannade endast på på större stationer (kallade gruppstationer) där det fanns rangerspår och växellok, varvid vagnar hämtades och/eller lämnades. Vagnarna i ett normalgodståg delades in i [[vagngrupper]] med vagnar för respektive gruppstation. För varje [[vagngrupp]] var det bestämt vilka [[driftplats]]er som hör dit (förutom gruppstationen), d.v.s. vilka destinationer som får tilldelas till vagngruppen. Det fanns tydliga regler för vilka vagnar som skulle medföras i vilket tåg, ett normalgodståg endast med vagnar till utpekade gruppstationer, inte nödvändigtvis till alla stationer längs [[bansträcka]]n. För att kunna hantera variationer i trafiken lades extra normalgodståg in i tidtabellen, som endast gick på order när behov fanns. Extratågen var i regel inlagda före de ordinarie tågen i tidtabellen.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Persontrafik */

2026-04-09T02:47:42Z

Persontrafik

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 04.47
Rad 19:		Rad 19:
	Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL6K''', '''WL7''' och '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.		Direkta vagnar (s.k. kursvagnar) mellan större stationer var vanligt förekommande. Dessa kunde tas ur tåg med destination längre bort och dessutom växlas mellan flera tåg för att nå sin destination. Sovvagnar (alla utom '''WL6K''', '''WL7''' och '''WL14''') och sittvagnar ('''AB''') var vanligast, restaurangvagnar har också förekommit.

	För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände som underlättade växling.		För persontågen fanns '''normalplaner''', som talade om vilka [[vagnsätt]] som ingick i respektive tåg, och i vilken ordning. I normalplanerna framgick såväl den fasta sammansättningen av tåget, som vilka kursvagnar som skulle medföras i tåget och på vilka stationer dessa skulle växlas. Förstaklassvagnar skulle hållas samlade i ena änden av tåget om möjligt, så att förstaklassdelen av tåget var i den södra änden av tåg som gick till eller från Stockholm. Eventuella restaurangvagnar och andra vagnar med servering placerades så nära tågets mitt som möjligt. Undantag gjordes t.ex. för kursvagnar, som kopplades in i den ände av tåget som underlättade växling.

	* '''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen under denna period omfattade lokaltåg runt större städer, tåg på bibanor samt kortare förbindelser på huvudlinjerna. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, '''Y6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. För lokaltrafiken i storstadsområdena fanns specialbyggda vagnar ('''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|B13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|B6]]'''). Elmotorvagnar ('''X6''', '''X7''') förekom också. '''X1''' levererades till Stockholmstrafiken under denna period. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget.		* '''Persontåg (Pt)''' kunde vara både loktåg, rälsbussar och motorvagnar. Persontågen under denna period omfattade lokaltåg runt större städer, tåg på bibanor samt kortare förbindelser på huvudlinjerna. Vissa tåg bytte från snälltåg till persontåg eller tvärtom på olika delsträckor. Rälsbusståg erbjöd i regel endast 2 klass, '''Y6'''-familjen dominerade helt i rälsbusstrafiken. För lokaltrafiken i storstadsområdena fanns specialbyggda vagnar ('''[[SJ personvagnar av 1930-talsmodell#Co13\|B13]]''', '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6\|B6]]'''). Elmotorvagnar ('''X6''', '''X7''') förekom också. '''X1''' levererades till Stockholmstrafiken under denna period. Vissa persontåg kunde också medföra [[vagnlaster]] med ilgods, och ibland annat gods av befordringsklass A (se nedan). Vilka persontåg som fick medföra vagnslaster beslutades av tågledaren och framgick i godstågsplanen. Dessa vagnar sattes i regel in sist i tåget.

Janfre: /* Tryckta referenser - godsvagnar */

2026-03-30T17:50:51Z

Tryckta referenser - godsvagnar

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.50
Rad 380:		Rad 380:
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Intermodal trafik]]		[[Kategori: Intermodal trafik]]
	~~[[Kategori: ASG]]~~
	[[Kategori: Svensk MJ]]		[[Kategori: Svensk MJ]]
	[[Kategori: Epoker]]		[[Kategori: Epoker]]
Rad 389:		Rad 388:
	[[Kategori: NKlJ]]		[[Kategori: NKlJ]]
	[[Kategori: TGOJ]]		[[Kategori: TGOJ]]
			[[Kategori: ASG]]
	[[Kategori: Intercontainer]]		[[Kategori: Intercontainer]]
	[[Kategori: Interfrigo]]		[[Kategori: Interfrigo]]

Janfre: /* Tryckta referenser - godsvagnar */

2026-03-30T17:50:25Z

Tryckta referenser - godsvagnar

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.50
Rad 380:		Rad 380:
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Intermodal trafik]]		[[Kategori: Intermodal trafik]]
			[[Kategori: ASG]]
	[[Kategori: Svensk MJ]]		[[Kategori: Svensk MJ]]
	[[Kategori: Epoker]]		[[Kategori: Epoker]]

Janfre: /* Indelning av gods */

2026-03-30T17:50:12Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.50
Rad 54:		Rad 54:
	SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.		SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

	'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ var delägare i det europeiska kylvagnbolaget '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar.		'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ var delägare i det europeiska kylvagnbolaget '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar.

	'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.		'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var oftast avskilda vagnar.

Janfre: /* Enskilda järnvägar */

2026-02-27T03:54:58Z

Enskilda järnvägar

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2026 kl. 05.54
Rad 193:		Rad 193:

	Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.		Under denna epok fanns det inte så många [[enskilda järnvägar]] kvar, och de som var kvar var mycket olika till sin karaktär. Många av de mindre banorna var [[industrijärnvägar]] som av olika historika skäl råkade ha koncession för [[allmän järnväg]]strafik. Listan nedan redovisar de tre största som återstod under perioden.
	* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat fjärrstyrningssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s (förutom att TGOJ vagnar endast fick användas i Sverige, Norge och Danmark), TGOJ hade procentandel av SJs godsvagnspark. T.ex. så styrdes TGOJs inköp av de 200 [[SJ godsvagn litt Gre\|Gre/Gbs]]-vagnarna av avtalet med SJ och inte av TGOJs egna transportbehov. TGOJ lok- och motorvagnspark målades om i orange/vit färgsättning. TGOJ godsvagnar märkets succesivt om till UIC-nummer med undantag av de vagnar som skulle utgå under de närmaste åren. Malmvagnarna behöll sin märkning, om än i ett förenklat utförande. TGOJ malmvagnar rustades succesivt upp, vagnar av typerna M1, M2 och M3 utgick. De bästa M3-vagnar omkorgades till M30/31.		* [[TGOJ]] (Trafikaktiebolaget Grängesberg Oxelösund Järnväg) var en större malmbana som var elektrifierad och hade ett för dåtiden avancerat fjärrstyrningssystem ([https://www.ekeving.se/ctc/tgoj/index.html CTC]). TGOJ bedrev tät malmtrafik mellan gruvor i Bergslagen och Oxelösunds hamn. TGOJ bedrev också persontrafik på ett antal linjer i Mälardalen enligt avtal med SJ. Godstrafiken utom malmtrafiken var helt integrerad med SJ:s (förutom att TGOJ vagnar endast fick användas i Sverige, Norge och Danmark), TGOJ hade procentandel av SJs godsvagnspark. T.ex. så styrdes TGOJs inköp av de 200 [[SJ godsvagn litt Gre\|Gre/Gbs]]-vagnarna av avtalet med SJ och inte av TGOJs egna transportbehov. TGOJ lok- och motorvagnspark målades om i orange/vit färgsättning. TGOJ godsvagnar märkets succesivt om till UIC-nummer med undantag av de vagnar som skulle utgå under de närmaste åren. Malmvagnarna behöll sin märkning, om än i ett förenklat utförande. TGOJ malmvagnar rustades succesivt upp, vagnar av typerna [[TGOJ godsvagn litt M1\|M1]], [[TGOJ godsvagn litt M2\|M2]] och [[TGOJ godsvagn litt M3\|M3]] utgick. De bästa M3-vagnar omkorgades till [[TGOJ godsvagn litt M30 M31\|M30/31]].
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Kontinentförbindelserna */

2026-01-27T04:57:55Z

Kontinentförbindelserna

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2026 kl. 06.57
Rad 130:		Rad 130:
	Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten under perioden. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen). [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.		Tåg mellan kontinenten och Sverige nyttjade tågfärjor, Helsingborg-Helsingör för förbindelser till Västeuropa och Trelleborg-Sassnitz (i Östtyskland) för förbindelser till Östeuropa. Förbindelserna från Köpenhamn söderut gick via Rödby-Puttgarten under perioden. För godstrafik utnyttjades även Malmö-Köpenhamn och Ystad-Swinoujscie (i Polen). [[Intercontainer]]s vagnar fick endast gå via Trelleborg-Sassnitz och Ystad-Swinoujscie.

	Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2\|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit. Fr.o.m. 1968 gick "Berlinaren" Malmö-Berlin med östtyska motorvagnar DR VT 18.16 via ~~Trelleborgar~~-Sassnitz. Den internationella trafiken med VT 18.16 upphörde 1981.		Direkta personvagnar till olika destinationer på kontinenten förekom, såväl sittvagnar, liggvagnar som sovvagnar. Vilka destinationer som fanns varierade lite mellan åren. SJ har haft sitt-, ligg- och sovvagnar till Köpenhamn och Hamburg under hela perioden. Sittvagnar gick också till Amsterdam ([[SJ personvagnar av 1950-talsmodell#BCo2\|'''AB8K''']]). Sovvagnar till Berlin, Moskva och Belgrad har också förekommit. Fr.o.m. 1968 gick "Berlinaren" Malmö-Berlin med östtyska motorvagnar DR VT 18.16 via Trelleborg-Sassnitz. Den internationella trafiken med VT 18.16 upphörde 1981.

	Tills någon bygger en modell av en färjeförbindelse får nog färjetrafiken representeras med ett [[tågmagasin]], ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.		Tills någon bygger en modell av en färjeförbindelse får nog färjetrafiken representeras med ett [[tågmagasin]], ifall det skulle behövas en förbindelse med kontinenten.