Trafikkoncept epok IVb - Versionshistorik

Janfre: /* Godstrafik */

2026-05-01T11:54:34Z

Godstrafik

← Äldre version		Versionen från 1 maj 2026 kl. 13.54
Rad 38:		Rad 38:
	[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]		[[#TOP\|Tillbaka till toppen]]

	Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken ~~fortsatte öka~~. Lönsamheten var också svag.		Även godstrafiken kände av konkurrensen från vägtrafiken, men SJ godstrafik höll trots detta en stabil volym under denna tid, tack vare en del nya fraktkunder. Järnvägens marknadsandel av godstransporter fortsatte dock att minska, eftersom vägtrafiken ökade. Lönsamheten var också svag.

	===Indelning av godståg===		===Indelning av godståg===

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-30T17:51:18Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.51
Rad 337:		Rad 337:
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Intermodal trafik]]		[[Kategori: Intermodal trafik]]
	~~[[Kategori: ASG]]~~
	[[Kategori: Svensk MJ]]		[[Kategori: Svensk MJ]]
	[[Kategori: Epoker]]		[[Kategori: Epoker]]
Rad 346:		Rad 345:
	[[Kategori: NKlJ]]		[[Kategori: NKlJ]]
	[[Kategori: TGOJ]]		[[Kategori: TGOJ]]
			[[Kategori: ASG]]
	[[Kategori: Intercontainer]]		[[Kategori: Intercontainer]]
	[[Kategori: Interfrigo]]		[[Kategori: Interfrigo]]

Janfre: /* Tryckta referenser - godstrafik */

2026-03-30T17:49:39Z

Tryckta referenser - godstrafik

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.49
Rad 337:		Rad 337:
	[[Kategori: Trafik]]		[[Kategori: Trafik]]
	[[Kategori: Intermodal trafik]]		[[Kategori: Intermodal trafik]]
			[[Kategori: ASG]]
	[[Kategori: Svensk MJ]]		[[Kategori: Svensk MJ]]
	[[Kategori: Epoker]]		[[Kategori: Epoker]]

Janfre: /* Indelning av gods */

2026-03-30T17:49:14Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 30 mars 2026 kl. 19.49
Rad 52:		Rad 52:
	SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.		SJ hade vidare två befordringsklasser för gods. '''Klass A''' omfattade [[intermodal trafik]], kyl- och varmvaror, övriga färskvaror, kemikalier, vagnar med avkopplingsförbud (se nedan), styckegods, spridningsgods, vagnar med flyttsaker, TEEM-vagnar (se nedan) samt samlastningsvagnar. '''Klass B''' omfattade övriga vagnar. Befordringsklasserna användes vid behov av prioritering av vagnar.

	'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. ASG) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.		'''[[Vagnslasttrafik]]en''' var grunden för godstrafiken och stod för nästan hälften av SJ:s trafikintäkter. Kunden beställde en viss vagntyp av SJ till en viss plats på järnvägsnätet, och lastade själv vagnen. Platser som användes var [[frilastspår]], egna [[sidospår]] eller [[industribanor]] (där kunden i regel också svarade för växling). Dessa spår var anslutna till [[banan]] på [[station]]er eller [[lastplats]]er. SJ forslade därefter vagnen till avsedd destination, där kunden ansvarade för lossning. Till vissa kunder som saknade spåranslutning erbjöds [[vagnbjörnar]] för att få [[vagnslaster]] hela vägen fram. Vid lastning och lossning disponerade kunden vagnen i åtta timmar på vardagar dagtid. För att garantera en viss transporttid kunde vagnslaster beläggas med '''avkopplingsförbud''', vilket innebar att vagnen ska gå med vissa i förväg bestämda tågförbindelser och inte får kopplas av vid kapacitetsbrist. SJ kunde också erbjuda dellastning eller dellossning, varvid vagnen kunde dellastas eller dellossas på upp till två platser mellan start och destination. Vissa distributionsföretag (t.ex. [[ASG]]) samlastade styckegods i egna vagnar, dessa kallades '''samlastningsvagnar''' och betraktades av järnvägen som vanliga vagnslastvagnar. SJ deltog vidare i det europeiska kylvagnssamarbetet '''[[Interfrigo]]''', som innebar att även kylvagnar från de utländska järnvägsförvaltningar som ingick i samarbetet kunde ställas till förfogande för internationella transporter.

	'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.		'''Avskilda vagnar''' var vagnslastvagnar som permanent stod till en viss kunds förfogande. Dessa utgick från kundens lastningsstation och gick antingen i fasta relationer med en bestämd destination, eller till destinationer som bestämdes efterhand av kunden. Tomma vagnar skickas direkt tillbaka till lastningsstationen. De reklammålade vagnar som förekom under perioden var antingen avskilda vagnar eller privata vagnar.
Rad 75:		Rad 75:
	'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar\|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.		'''[[Containertrafik]]en''' var stabil under perioden. Containertrafiken byggde på ISO-standarder för containrar, som användes för sjö-, landsvägs- och järnvägstransporter. Huvudintressenten i containertrafiken är rederierna, så de containrar som trafikerade Sverige från andra länder kom i regel sjövägen. Göteborg var huvudhamn för containertrafik till Sverige. En del trafik gick också över Helsingborg. SJ byggde ut containerterminaler på ett 30-tal platser i landet, och utnyttjade dessutom äldre investeringar med fasta portalkranar på många andra platser. SJ kunde också tillhandahålla lastbilstransporter runt de större terminalerna, samt egna [[SJ containrar\|containrar]]. SJ container beställdes på samma sätt som godsvagnar. Rederierna tillhandahöll också containrar. Förutom SJ:s egna vagnar gick tåg för [[Intercontainer]] mellan Göteborg Norra, Göteborg Skandiahamnen, Malmö central och containerterminalen i Solna, samt internationella destinationer. Vagnarnas användning bestämdes helt av Intercontainer. Intercontainer hade systemståg Göteborg-Oslo samt pendeltåg för Volvo Göteborg-Gent och Olofström-Gent.

	'''[[intermodal trafik#Csam\|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till ASG.		'''[[intermodal trafik#Csam\|Csam]]''' infördes som ett system med mindre containrar vid periodens början av Svelast, som kunde användas för mindre försändelser. Csam följde inte ISO-standarden för containrar. En godsvagn tog fem Csam-behållare, som kunde lastas om till särskilda lastbilar med utrustning på bilen självt. Bilarna tog i regel en eller två Csam-behållare. När styckegodstrafiken avvecklades 1986 såldes hela konceptet till [[ASG]].

	'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg\|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns\|'''Sdgmns''']] 1985-87.		'''[[Intermodal trafik#Trailers på tåg\|Piggy-back]]''', d.v.s. transport av lastbilssläp på järnvägsvagnar, ökade i omfattning under perioden, framför allt i samband med köpet av 520 kombivagnar littera [[Godsvagn litt Sdgmns\|'''Sdgmns''']] 1985-87.

Janfre: /* Indelning av gods */

2025-11-21T19:02:57Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 21 november 2025 kl. 21.02
Rad 61:		Rad 61:
	[[Image: Tomteboda.jpg\|1000px\|Tomteboda.jpg]]		[[Image: Tomteboda.jpg\|1000px\|Tomteboda.jpg]]
	\|-		\|-
	\| class="imageCaption" \| Tomteboda någon gång på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03133		\| class="imageCaption" \| Tomteboda rangerbangård någon gång på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03133
	\|}		\|}

Janfre: /* Indelning av gods */

2025-11-21T19:02:31Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 21 november 2025 kl. 21.02
Rad 57:		Rad 57:

	'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].		'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].
			{\| class="captionBox"
			\| class="captionedImage" \|
			[[Image: Tomteboda.jpg\|1000px\|Tomteboda.jpg]]
			\|-
			\| class="imageCaption" \| Tomteboda någon gång på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03133
			\|}

	'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G\|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre\|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis\|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks\|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickades direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.		'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G\|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre\|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis\|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks\|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickades direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.

Janfre: /* Indelning av gods */

2025-11-07T22:08:58Z

Indelning av gods

← Äldre version		Versionen från 8 november 2025 kl. 00.08
Rad 58:		Rad 58:
	'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].		'''[[Privata vagnar]]''' var vagnar som ägdes av något annat företag än en järnvägsförvaltning. Europeiska bestämmelser innebar att även [[privatvagnar]] registrerades vid en järnvägsförvaltning, så de flesta var märkta SJ, där de hade en egen nummerserie. Privatvagnar användes på order av ägaren; även tomvagnstransporter skulle beordras av vagnägaren. De flesta tankvagnar var [[privatvagnar]].

	'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G\|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre\|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis\|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks\|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset ~~skickade~~ direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.		'''Styckegods''' var järnvägens sätt att hantera frakter som inte krävde en hel vagn. Kollin under 2000 kg kunde sändas som styckegods. SJ ansvarade dessutom för lastning och lossning för kollin under 500 kg. Styckegodstrafiken var organiserad efter principen "tåget på längden, lastbil på tvären", den s.k. knutpunktstrafiken. Tåg tog styckegodset mellan 33 styckegodsterminaler fördelade över landet, där lastbil tog över trafiken inom respektive terminalområde. Vissa mindre godsmagasin servades dock alltjämt med tåg, på alla typer av linjer. Styckegodsvagnar gick i fasta relationer i förutbestämda tåg. '''Direktvagnar''' som forslade gods mellan terminalmagasinen och kopplades in i normalgodståg eller godsexpresståg. Styckegodsvagnar var i regel '''[[SJ godsvagnar#UIC G\|G]]'''-vagnar; '''[[SJ godsvagn litt Gre\|Gbs]]''' och '''[[SJ godsvagn litt Hbis\|Hbis]]'''/'''[[SJ godsvagn litt Hbikks\|Hbikks]]'''-vagnar fick endast undantagsvis användas för styckegods, eftersom rymliga vagnar behövdes bättre i vagnslasttrafiken. SJ erbjöd också "tågbilgods" på många håll i landet, där godset skickades direkt till mottagaren. I sammanhang med knutpunktstrafiken överfördes en del styckegods till [[intermodal trafik#Csam\|Csam]]-systemet. SJ:s egna åkerier GDG och Svelast tog stora delar av lastbilstrafiken. SJ lade ner all styckegodstrafik 1986, vilket framför allt innebar ett kraftigt avbräck för Svelast.
	{\| class="captionBox"		{\| class="captionBox"
	\| class="captionedImage" \|		\| class="captionedImage" \|

Janfre: /* Tryckta referenser - persontrafik */

2025-10-10T06:27:00Z

Tryckta referenser - persontrafik

← Äldre version		Versionen från 10 oktober 2025 kl. 08.27
Rad 287:		Rad 287:

	Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).		Kasper Dudzik: "Y1 på spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1997 (Historik).

	~~Lars T. Stenson: "Svenska snälltåg och expresståg efter andra världskriget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 5/2010.~~

	Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.		Lars T. Stenson: "Snabba SJ-tåg före X2000. CityExpress och InterCity." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]].'' nr 6/2011.

Janfre: /* RIV-avtalet */

2025-09-22T05:11:52Z

RIV-avtalet

← Äldre version		Versionen från 22 september 2025 kl. 07.11
Rad 82:		Rad 82:
	===Internationell godstrafik===		===Internationell godstrafik===
	====RIV-avtalet====		====RIV-avtalet====
	Sedan 1922 har [[RIV-avtalet]] reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och återfinns [[RIV\|här]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu\|'''Fb-u''']]). [[TGOJ]] vagnar fick endast skickas till destinationer i Danmark och Norge.		Sedan 1922 har [[RIV-avtalet]] reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och återfinns [[:kategori: RIV\|här]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu\|'''Fb-u''']]). [[TGOJ]] vagnar fick endast skickas till destinationer i Danmark och Norge.

	Se vidare [[RIV-avtalet]].		Se vidare [[RIV-avtalet]].

Janfre: /* RIV-avtalet */

2025-09-22T05:10:57Z

RIV-avtalet

← Äldre version		Versionen från 22 september 2025 kl. 07.10
Rad 82:		Rad 82:
	===Internationell godstrafik===		===Internationell godstrafik===
	====RIV-avtalet====		====RIV-avtalet====
	Sedan 1922 har [[RIV-avtalet]] reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och ~~redovisas på vagnssidorna på~~ [[~~SJ godsvagnar~~]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu\|'''Fb-u''']]). [[TGOJ]] vagnar fick endast skickas till destinationer i Danmark och Norge.		Sedan 1922 har [[RIV-avtalet]] reglerat internationell godstrafik i Europa. För kylvagnar som ingick i "Interfrigo" gjordes dock undantag, se nedan. Vagnar som uppfyller RIV-avtalet får användas i gränsöverskridande trafik utan särskilda åtgärder, dessa vagnar är märkta RIV. Vilka av SJ:s vagnar som var RIV-märkta framgår av [http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf "SJ godsvagnar" (SJ gv)] (och återfinns [[RIV\|här]]). Även icke RIV-märkta vagnar användes då och då i internationell trafik, mottagande förvaltning har dock då rätten att avvisa vagnen. Notera också att vissa SJ-vagnar inte får användas i internationell trafik, eftersom de överskrider andra länders [[lastprofil]] (t.ex. littera [[SJ godsvagn litt Lu\|'''Fb-u''']]). [[TGOJ]] vagnar fick endast skickas till destinationer i Danmark och Norge.

	Se vidare [[RIV-avtalet]].		Se vidare [[RIV-avtalet]].