Wiking - Versionshistorik

Janfre: /* Wiking Modellbau GmbH */

2026-04-27T06:30:54Z

Wiking Modellbau GmbH

← Äldre version		Versionen från 27 april 2026 kl. 08.30
Rad 12:		Rad 12:
	\|}		\|}
	<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när [[Tyskland]] efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span>		<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när [[Tyskland]] efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span>

			Wiking har sedan starten representerats av Eskader i Sverige.

	==Refereenser==		==Refereenser==

Janfre: /* Refereenser */

2025-12-24T07:51:05Z

Refereenser

← Äldre version		Versionen från 24 december 2025 kl. 09.51
Rad 18:		Rad 18:
	</div>		</div>
	[[Kategori: Wiking]]		[[Kategori: Wiking]]
			[[Kategori: Tyskland]]
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
	[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]		[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]

Janfre: /* Wiking Modellbau GmbH */

2025-08-13T20:45:00Z

Wiking Modellbau GmbH

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2025 kl. 22.45
Rad 11:		Rad 11:
	\| style="text-align: center" colspan="2" \| <span style="font-size: 8pt; font-family: Arial">Wiking 200/01G, Ford Taunus M (en s.k. oglasad modell) samt 410/03A, MAN 415 och 540/26D, Mercedes Benz LP 321 </span><br />		\| style="text-align: center" colspan="2" \| <span style="font-size: 8pt; font-family: Arial">Wiking 200/01G, Ford Taunus M (en s.k. oglasad modell) samt 410/03A, MAN 415 och 540/26D, Mercedes Benz LP 321 </span><br />
	\|}		\|}
	<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span>		<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när [[Tyskland]] efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span>

	==Refereenser==		==Refereenser==

Janfre: /* Refereenser */

2024-11-03T16:05:09Z

Refereenser

← Äldre version		Versionen från 3 november 2024 kl. 18.05
Rad 20:		Rad 20:
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
	[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]		[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
			[[Kategori: H0-bilar]]
	[[Kategori: SJ]]		[[Kategori: SJ]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]

Janfre: /* Refereenser */

2024-09-26T16:39:44Z

Refereenser

← Äldre version		Versionen från 26 september 2024 kl. 18.39
Rad 19:		Rad 19:
	[[Kategori: Wiking]]		[[Kategori: Wiking]]
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
	~~[[Kategori: Bilar]]~~		[[Kategori: Vägfordon och vägtrafik]]
	[[Kategori: Vägfordon]]
	[[Kategori: SJ]]		[[Kategori: SJ]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]

Admin: LOK 1984

2024-01-05T13:43:29Z

LOK 1984

← Äldre version		Versionen från 5 januari 2024 kl. 15.43
Rad 11:		Rad 11:
	\| style="text-align: center" colspan="2" \| <span style="font-size: 8pt; font-family: Arial">Wiking 200/01G, Ford Taunus M (en s.k. oglasad modell) samt 410/03A, MAN 415 och 540/26D, Mercedes Benz LP 321 </span><br />		\| style="text-align: center" colspan="2" \| <span style="font-size: 8pt; font-family: Arial">Wiking 200/01G, Ford Taunus M (en s.k. oglasad modell) samt 410/03A, MAN 415 och 540/26D, Mercedes Benz LP 321 </span><br />
	\|}		\|}
	<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span></div>		<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span>

			==Refereenser==
			[[LOK]]: "LOK om H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1984 (Bl.a. Wiking 35 år).

			</div>
	[[Kategori: Wiking]]		[[Kategori: Wiking]]
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]

Janfre: /* Wiking Modellbau GmbH */

2022-04-30T12:31:47Z

Wiking Modellbau GmbH

← Äldre version		Versionen från 30 april 2022 kl. 14.31
Rad 16:		Rad 16:
	[[Kategori: Bilar]]		[[Kategori: Bilar]]
	[[Kategori: Vägfordon]]		[[Kategori: Vägfordon]]
			[[Kategori: SJ]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]

Admin: /* Wiking Modellbau GmbH */

2021-08-31T17:54:29Z

Wiking Modellbau GmbH

← Äldre version		Versionen från 31 augusti 2021 kl. 19.54
Rad 12:		Rad 12:
	\|}		\|}
	<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span></div>		<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span></div>
			[[Kategori: Wiking]]
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
	~~[[Kategori: Wiking]]~~
	[[Kategori: Bilar]]		[[Kategori: Bilar]]
	[[Kategori: Vägfordon]]		[[Kategori: Vägfordon]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]

Admin den 11 juli 2021 kl. 13.39

2021-07-11T13:39:02Z

← Äldre version		Versionen från 11 juli 2021 kl. 15.39
Rad 13:		Rad 13:
	<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span></div>		<br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">1957 började så modeller med genombrutna fönster (s.k. ’glasade’ modeller till skillnad mot de tidigare ’oglasade’ modellerna) att marknadsföras. Mängder av äldre formar arbetades om och moderniserades. Man tog även nya tag med de forna fartygs- och flygplansmodellerna, men efterfrågan var vid denna tid (när Tyskland efter kriget sattes på hjul) ytterst marginell på den kanten. Från mitten på 1960-talet började man även att förse trafikmodellerna med olika former av inredning vilket även det tidigare saknats eller varit mycket rudimentärt antytt.<br /> </span><br /> <span style="font-size: 10pt"><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma">Som en följd av [[N]]-skalans framgång så introducerade Wiking 1969 även trafikmodeller i skala 1:160. I början ganska enkla, bl.a. var hjulaxlarna fasta och modellerna var även gjutna i ett stycke. 1970-talet innebar däremot inga direkta förändringar utan man befäste sina positioner med ett ganska omfattande modellprogram. För de flesta så hade Wiking vid denna tid blivit nästintill synonymt med modellbilar avsedda för modelljärnväg (även om skalan fortfarande inte alltid var exakt 1:87 för de modeller som påstås vara det). Några små orosmoln hade dock börjat dyka upp i form av nya tillverkare, exempelvis [[Herpa]] som kom med sina första fordonsmodeller runt 1978/1979. </span><br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma"> 1980-talet innebar däremot förändringar då bl.a. firmans grundare ''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">Friedrich Karl Peltzer </span>''<span style="color: rgb(51, 51, 51)">avled 1981. Såsom ende ägare så innebar detta initialt ett svårt slag då man har svårt att hitta någon eller några som kunde föra Wikings traditioner vidare. Först 1984 säkrades detta då [http://www.siku.de Siku] tog över. Denna firma (som startade på 1920-talet med att gjuta leksaksbilar i plast och zink) hade en verksamhet som låg nära Wikings egen. Trots sammanslagningen och de synergieffekter som detta medförde så fortsatte Wiking sin produktion, under eget namn, som ett relativt självständigt dotterbolag i gruppen. </span></span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)">Övertagandet betydde mångmiljoninvesteringar, men innebar samtidigt även vissa anpassningar jämfört med tidigare.<br /> <br /> En gång för alla gjorde man upp med de kompromisser som gällt på den större sidan, framöver skulle det vara exakt 1:87 som var allenarådande. Nya kvalitetsspecifikationer infördes samtidigt som modellerna blir alltmer detaljerade och genomarbetade. Man övergav även sina gamla fabrikslokaler och flyttade produktionen till nyare och mera ändamålsenliga byggnader. Wiking förberedde sig även på den rådande konkurrensen genom att till viss del smalna av sitt modellprogram. Siku tog </span>senare över även [[Roskopf]] efter att dess ägare gått bort, men den senare firmans modeller förblev inte fristående utan Roskopfs modellprogram blev inkorporerat i Wikings och dess modeller dyker sporadiskt upp, men då i Wikings klassiska serie.</span><br /> <br /> <div style="text-align: center">[[Image:Wiking_0832_02_D.jpg\|Wiking_0832_02_D.jpg]]</div><br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <span style="font-size: 10pt; font-family: Tahoma; color: rgb(51, 51, 51)"> </span></div>
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
			[[Kategori: Wiking]]
	[[Kategori: Bilar]]		[[Kategori: Bilar]]
	[[Kategori: Vägfordon]]		[[Kategori: Vägfordon]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]

Admin: /* Wiking Modellbau GmbH */

2021-06-23T19:12:18Z

Wiking Modellbau GmbH

← Äldre version		Versionen från 23 juni 2021 kl. 21.12
Rad 14:		Rad 14:
	[[Kategori: Tillverkare]]		[[Kategori: Tillverkare]]
	[[Kategori: Bilar]]		[[Kategori: Bilar]]
			[[Kategori: Vägfordon]]
	[[Kategori: Skala H0]]		[[Kategori: Skala H0]]
	[[Kategori: Skala N]]		[[Kategori: Skala N]]