Skillnad mellan versioner av "Överföringstrafik"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Skala H0)
m (Lösningar för överföringstrafik)
Rad 9: Rad 9:
 
* Överföringsvagnar (även kända som grodor eller transportörer), som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.
 
* Överföringsvagnar (även kända som grodor eller transportörer), som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.
  
Den s.k. [[lastprofil]]en (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste [[fria rummet]] därför utvidgas, ibland mer än för normalspår (eftersom upplastade normalspårspårsvagnar kommer högre). Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.
+
Den s.k. [[lastprofil]]en (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste [[fria rummet]] därför utvidgas, i regel mer än för normalspår (eftersom upplastade normalspårspårsvagnar kommer högre). Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.
  
 
===Överföringstrallor===
 
===Överföringstrallor===

Versionen från 15 februari 2020 kl. 12.17

Med överföringstrafik avses i detta sammanhang att transportera fordon med en spårvidd på en järnväg med en annan spårvidd.

Bakgrund

När smalspåriga järnvägar byggdes uppstod behovet av att överföra laster mellan spårvidderna. Under 1800-talet gjordes detta med omlastning för hand, och löneläget var sådant att det inte medförde några ohanterliga kostnader. När man efter sekelskiftet 1900 ökade trafiken med tankvagnar och träkolstransporter, uppstod ett behov av att slippa omlastning mellan spårvidderna. Framför allt handlade det om att få fram normalspåriga vagnar på smalspåriga järnvägar.

Lösningar för överföringstrafik

I Europa utkristalliserade sig två lösningar tidigt:

  • Överföringstrallor (även kända som rullbockar), som med gafflar stöder direkt på den normalspåriga vagnens hjulaxlar. Till fördelarna hör att normalspårsvagnarna inte kommer så högt, till nackdelarna hör att det är svårt att ordna med bromsar och att det inte går att transportera treaxliga vagnar och vagnar med korta boggier på överföringstrallor. Trallorna kopplas med stångkoppel eller direkt med normalspårsvagnarnas koppel.
  • Överföringsvagnar (även kända som grodor eller transportörer), som har en ram som man ställer normalspårsvagnen på. Dessa blir högre än trallorna, men kan hantera de flesta normalspårsvagnar och kan förses med broms. Överföringsvagnar kopplades oftast med stångkoppel.

Den s.k. lastprofilen (d.v.s. vilken höjd och bredd fordonen får ha) är normalt mindre på smalspårsbanor än på normalspårsbanor. För att kunna överföra normalspårsvagnar måste fria rummet därför utvidgas, i regel mer än för normalspår (eftersom upplastade normalspårspårsvagnar kommer högre). Detta innebar kostnader för smalspårsbanorna, som ibland införde begränsningar på att överföringstrafik inte fick gå på hela banan eller på hur höga de överförda vagnarna fick vara.

Överföringstrallor

I Sverige var inte överföringstrallor så vanligt, Det var endast DHJ i Dannemora (1902) och ÖCJ i Åtvidaberg (1906) som fick trafiktillstånd. DHJ övergick tidigt till överföringsvagnar, men i Åtvidaberg fanns trallorna kvar tills smalspårstrafiken upphörde 1964. I Åtvidaberg användes en smalspårig koppelvagn med buffertar och normalspårskoppel i ena änden för att koppla normalspårsvagnarna. Trallorna i Åtvidaberg fick endast användas inom stationsområdet, men det finns i uppgifter att de använts på längre sträckor (till Falerum), då med sth 20 km/h.

Åtvidaberg överföringstrallor

Överföringstrallor i lastningsgropen på Åtvidabergs station. Utanför trallorna syns normalspårsskenorna. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16202

Vagnar på överföringstrallor

Normalspårsvagnar på överföringstrallor på Åtvidabergs station, sannolikt 1950-tal. Foto B. Kindvall, Samlingsportalen Jvm.KDAA16203

Överföringsvagnar

Standardlösningen i Sverige blev i stället överföringsvagnar. NKlJ började med överföringsvagnar på linjen Finnshyttan-Hagfors 1908, främst för träkolstransporter. Denna lösning kom sedan användas av många smalspårsbanor efterhand som de hade möjligheter att göra investeringen i överföringsvagnar och utvidgning av fria rummet. Allt eftersom de normalspåriga godsvagnarna blev större beställdes längre överföringsvagnar. Utbyggnaden av överföringstrafik fortsatte när SJ hade övertagit många smalspårsbanor under 1940-talet, i strävan att reducera trafikkostnaderna. SJ kom att standardisera överföringsvagnarna till Q37p/t, som leverades i ansenliga mängder mellan 1943 och 1957. 1961 uppger SJ att vagnslaster på normalspårsvagnar kan nå alla delar av SJ:s återstående smalspårsnät.

Överföringstrafiken med normalspårsvagnar på smalspår försvann sedan i takt med att smalspårsbanorna avvecklades 1958-1991. Idag (2019) är endast Roslagsbanan kvar, och där bedrivs sedan 1970-talet ingen godstrafik.

ULB Qo 302

ULB Qo 302, leveransfoto från Nohab 1929. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344

NVHJ Qo 5000

NVHJ Qo 5000 lastad med SJ Gmh 13161 i Ankarsrum 1929. Notera stångkopplen. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344

SJ Q37p 300015

SJ Q37p 300015 lastad med SJ Or 39358 med kolskrov i Kalmar Västra på 1940-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ02344

Skara 70-tal

SJ Os och Oms på fyra Q37p i Skara på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04933

Smalspår på normalspår

När SJ blev ägare till smalspårsbanor på skilda håll i landet, uppstod också ett behov en rationell hantering av rullande materiel, såväl avseende omfördelning mellan olika smalspårsbanor som vid revisioner. För att kunna transportera smalspårsfordon på normalspårsnätet skaffade SJ ett antal överföringsvagnar litt Q37, som främst använts i detta syfte, och för nyleveranser av fordon.

Normalspåriga överföringsvagnar Q37 har också använts i begränsad omfattning för kommersiell trafik. Ett exempel är leveransen av motorvagnståg från ASJ till de Colombianska järnvägarna. Dessa gick på överföringsvagn från fabrken i Tannefors utanför Linköping till lämplig hamn, sannolikt Göteborg. När behovet av överföringsvagnarna minskade i samband med avvecklingen av smalspårsbanorna fick de nya sporadiska trafikuppgifter som djuplastningsvagnar för skrymmande gods.

SJ Q37

SJ Q37 i Åtvidaberg 1956, förflyttning av SJ YCo5p 808 till Västergötland. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ00455

Överföringstrafik i modell

Skala H0

  • På 1960-talet producerade Zeuke/Herr en överföringsvagn för H0m.
  • Bemo har sedan många år överföringstrallor för H0e och H0m, katalognummer 2010 600, 2210 600, 2010 800, 2010 802, 2210 800, 2210 802.
  • Weinert har överföringstrallor i byggsats, katalognummer 6258 (H0m), 6058 (H0e).
  • 1989 släppte Liliput en överföringsvagn för H0e som färdigmodell, som har kommit i några serier sedan dess. Katalognummer L291904, L291905, L291906, L291907, L291909.
  • 2004 släppte Weinert byggsatser till en överföringsvagn som byggsats i mässingsgjutgods, katalognummer 6235 (H0m tryckluftbroms), 6242 (H0m vakuumbroms), 6035 (H0e tryckluftbroms), 6042 (H0e vakuumbroms).
  • 2007 släppte Dekaler & etsat en SJ Q37p för H0n3 som byggsats i etsad mässing.

Byggsvenskt Q37p

Byggsats till SJ Q37p från Dekaler & Etsat/Byggsvenskt. Foto Ola Ahlström
  • Veit Modellbau har en överföringsvagn som färdigmodell för H0e, katalognummer 76020.
  • 2020 aviserade Roco ett tvåpack med överföringsvagnar för H0e i zinkgjutgods, katalognummer 34067.

Skala 0

  • Peter Herrmann har haft byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i 0e.
  • Henke har byggsatser i mässingsgjutgods av överföringstrallor i 0e.
  • Henke har haft en modell av en "Sächsische Rollwagen" i 0e som plastbyggsats.
  • Landala modelltåg producerar en byggsats i mässing av en littera Q37p, för 0e eller 0n3s.

Skala G

  • Train-Line 45 erbjuder överföringsvagnar, katalognummer 3247400, 3047200.

Andra wiki-artiklar om smalspår

Smalspår
Smalspårslok

Tryckta referenser - förebild

Trafikbyrån: SJ Godståg 1961. Stockholm: författaren 1961 (Riktar sig till godskunder).

Lennart Karlsson: "Överföringsbangårdar i verkligheten..." i Smalspårigt nr 14/1982 (Kort översikt).

Stig Svallhammar: "Utan stångkoppel..." i Smalspårigt nr 15/1982 (Koppling av överföringsvagnar med normalspårsvagnarnas drag- och stötinrättningar).

Göran Engström: "Transportör." i Smalspårigt nr 15/1982 (Ritning på BKB:s första överföringsvagnar littera Qo från 1911).

Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 1." i Smalspårigt nr 16/1982 (Överföringstrallor, ritning på DHJ 221-225).
Erik Sundström: "Lite historik. Äldre överföringsvagnar. Del 2." i Smalspårigt nr 17/1982 (Överföringsvagnar, ritning på UHB Qo 0491-0500).

Peter Löf: "Ny smalspårig godsvagnstyp på NKlJ." i Smalspårigt nr 44/1990 (Kortade överföringsvagnar för överföring av boggivagnar, ritning).

Niklas Adell & Per-Olov Brännlund: Östra Centralbanan Linköping-Hultsfred. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1999. s 246 (Överföringstrallorna i Åtvidaberg).

Tryckta referenser - modell

Lennart Karlsson: "Överföringsvagnar - ...och i modell!" i Smalspårigt nr 14/1982 (Scratchbygge av överföringsvagn i H0).

Lars Torsner: "Byggtips. Överföringsvagn i H0n3." i Smalspårigt nr 17/1982 (Scratchbygge av överföringsvagn i H0n3).

Ulf Smedbo: "Liliputs överföringsvagn." i Smalspårigt nr 40/1989 (Recension).

Tobias Ljung: "Q37p och Q12 i skala 1:45." i Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Stockholm: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003 (Konvertering av Henkes överföringsvagn till Q37p).

Mats Dahlström: "Weinert överföringsvagn." Smalspårigt nr 88/2004, s 20 (Recension och konvertering till H0n3).

Mats Dahlström: "Dekaler & Etsat Q37p." i Smalspårigt nr 99/2007 (Recension).

Stig Bergström: "Litt Q37p. En överföringsvagn i nollan." i Smalspårigt nr 143/2018 (Scratchbygge av överföringsvagn i skala 0 med hemetsade detaljer).

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: Q37p och dito "t": Leveransår? (Leveranser av Q37p/t).

jagsttalbahn-modelle: Bemo Rollbock (På tyska).

Modellbau in 0 und 0e: Bausatz der Rollböcke von der Jagsttalbahn (På tyska).

Roco.at: 34067 (Rocos överföringsvagnar).