Skillnad mellan versioner av "Analog"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Referenser: Flytt) |
Janfre (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds. | Beteckningen '''analog''' tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot [[digitala system]] fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds. | ||
| − | Analog styrning går ut på att med hjälp av en [[körkontroll]] påverka tågets hastighet och riktning, i det enklaste fallet genom att reglera ''spänningen'' som matas ut på spåret. Körkontrollen är ofta en så kallad transformator (kortform: ''[[MJ-termer#Trafo|trafo]]''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara både likström ([[DC]]) och växelström ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. En äldre trafo är sannolikt gjord för 220 V inspänning, vilket gör att den maximala utspänningen kan bli för hög - detta får man vara observant på. | + | Analog styrning går ut på att med hjälp av en [[körkontroll]] påverka tågets hastighet och riktning, i det enklaste fallet genom att reglera '''spänningen''' som matas ut på spåret. Körkontrollen är ofta en så kallad transformator (kortform: ''[[MJ-termer#Trafo|trafo]]''), som omvandlar vägguttagets 230 V [[växelström]] till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara både likström ([[DC]]) och växelström ([[AC]]), det senare vanligt hos fabrikatet [[Märklin]] till deras modeller i [[H0]]. [[Märklin|Märklins]] modeller i skala [[Z]] och [[1]] drivs med likström. En äldre trafo är sannolikt gjord för 220 V inspänning, vilket gör att den maximala utspänningen kan bli för hög - detta får man vara observant på. |
Växelströmslok kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]]. Det är ovanligt att [[körkontroll|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. | Växelströmslok kan köras med [[likström]] men likströmslok kan däremot inte köras med [[växelström]]. Det är ovanligt att [[körkontroll|köraggregat]] ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag. | ||
Versionen från 7 februari 2020 kl. 13.43
Beteckningen analog tågkontroll kom nog inte in i MJ-vokabulären förrän det behövde kontrasteras mot digitala system fram under 1980-talet. Tidigare var analog tågkontroll det (i princip) enda som stod till buds.
Analog styrning går ut på att med hjälp av en körkontroll påverka tågets hastighet och riktning, i det enklaste fallet genom att reglera spänningen som matas ut på spåret. Körkontrollen är ofta en så kallad transformator (kortform: trafo), som omvandlar vägguttagets 230 V växelström till human 0-10 V, 0-12 V eller 0-16 V. Strömmen kan vara både likström (DC) och växelström (AC), det senare vanligt hos fabrikatet Märklin till deras modeller i H0. Märklins modeller i skala Z och 1 drivs med likström. En äldre trafo är sannolikt gjord för 220 V inspänning, vilket gör att den maximala utspänningen kan bli för hög - detta får man vara observant på.
Växelströmslok kan köras med likström men likströmslok kan däremot inte köras med växelström. Det är ovanligt att köraggregat ger ända från 0 V ut till banan; ofta startar de vid 4 V eller ända upp till 7 V. Det medför att lok inte alltid kan krypköras så som kanske är önskvärt utan startar med hög hastighet. Vissa körkontroller lämnar dock låg startspänning och om man bygger sin egen körkontroll kan detta förstås göras efter behag.
Det finns allt ifrån enkla körkontroller, till och med sådana som har ficklampsbatterier, till mer avancerade, som lämnar pulsad likström för bättre krypkörning, motstånd för acceleration och inbromsning med mera. Sådana finns på marknaden även idag.
Utan extra åtgärder påverkar körkontrollen samtliga lok på en analog bana. För att kunna ha flera lok stående på rälsen samtidigt delas banan in i spårsektioner, som är elektriskt isolerade från varandra. Med hjälp av strömbrytare eller strömställande växlar aktiveras eller isoleras enskilda sektioner.
Utifrån genomtänkt planering av spårblock och strömbrytare, inkoppling av reläer och annan elektrisk utrustning etc., kan en hel bana styras ganska avancerat trots att den är analog. Banan kan till och med ha flertågstrafik, konstantbelysning m.m.
Andra artiklar om analog tågkontroll mm.
Tillbaka till nybörjarguiden
