Skillnad mellan versioner av "Hamnar och sjöfart"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Tryckta referenser - modell: Högberg 2009a&b)
m (Tryckta referenser - modell)
(10 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 25: Rad 25:
 
[[Image:Göteborgs Hamn.jpg|900px|Göteborgs Hamn.jpg]]
 
[[Image:Göteborgs Hamn.jpg|900px|Göteborgs Hamn.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | [[SJ ånglok litt N|SJ N-lok]] I Göteborgs hamn på 1950-talet. Observera gatuspår med gaturäler och gatstenar. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01857).
+
| class="imageCaption" | [[SJ ånglok litt N|SJ N-lok]] I Göteborgs hamn på 1950-talet. Observera gatuspår med gaturäler och gatstenar. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01857.
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Malmö F.jpg|Malmö F]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | [[Godsvagn litt Sdgmns|SJ Sdgmns]] 31-74-451 2 425-6 vid färjeläget i Malmö F. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE02648
 
|}
 
|}
  
Rad 40: Rad 46:
  
 
==Utbud==
 
==Utbud==
Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både [[H0]] och [[N]]. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i [[H0]] och [[N]]. Precis som för [[industrier i modell|industrimodeller]] innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. Walthers producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i [[H0]]. Artitec har byggnader och kajkanter i [[H0]] och [[N]]. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i [[Z]].
+
Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både [[H0]] och [[N]]. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i [[H0]] och [[N]]. Precis som för [[industrier i modell|industrimodeller]] innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. [[Walthers]] producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i [[H0]]. Artitec har byggnader och kajkanter i [[H0]] och [[N]]. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i [[Z]].
  
 
En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga [[Normalspår|modelljärnvägsskalorna]]. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i [[H0]], [[N]] och  
 
En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga [[Normalspår|modelljärnvägsskalorna]]. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i [[H0]], [[N]] och  
Rad 47: Rad 53:
 
Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.
 
Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.
  
Walthers har en klaffbro i [[H0]] som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg.
+
[[Walthers]] har en klaffbro i [[H0]] som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg.
  
 
==Hamnmiljöer i modell==
 
==Hamnmiljöer i modell==
Rad 56: Rad 62:
 
Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik epok behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.
 
Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik epok behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.
  
På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda spårvägsräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över spåret, och att flänsännorna blir tillräckligt stora för den valda [[spårstandard]]en.
+
På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda spårvägsräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över spåret, och att flänsrännorna blir tillräckligt stora för den valda [[spårstandard]]en.
  
 
Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns [[Landskap#Vatten|här]], och mer om publicerade artiklar om vatten finns [[Artiklar om landskapsbygge#Vatten|här]]. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar.
 
Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns [[Landskap#Vatten|här]], och mer om publicerade artiklar om vatten finns [[Artiklar om landskapsbygge#Vatten|här]]. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar.
Rad 69: Rad 75:
 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>
 
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/>
 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]
 
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]]
 +
 +
Tillbaka till [[nybörjarguiden]]
  
 
==Andra wikisidor om anläggningsbygge==
 
==Andra wikisidor om anläggningsbygge==
Rad 115: Rad 123:
  
 
Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i [[H0]] av plåtburkar).
 
Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i [[H0]] av plåtburkar).
 +
 +
Örjan Svane: "Pius II - under vatten till midjan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 65/1999 ([[Scratchbyggd]] vattenlinjemodell av kanalångare i [[00]]).
  
 
Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto).
 
Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto).
 +
 +
Sven Hägg: "Tågfärjan Fehmarn - rapport från ett bygge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Recension av [[resin-byggsats]] från Artitec i skala [[N]]).
  
 
Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i [[H0]] från [[Tillig]]).
 
Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i [[H0]] från [[Tillig]]).
  
Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i N-skala).
+
Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i [[N]]-skala).
  
Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygg i skala N."  i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.
+
Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N."  i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.
  
 
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 ([[Byggsats i resin]] från Artitec, [[H0]]).<br/>
 
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 ([[Byggsats i resin]] från Artitec, [[H0]]).<br/>

Versionen från 12 april 2021 kl. 18.34

En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik. Här behandlas endast hamnanläggningar med järnvägsanknytning.

Inledning

Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler.

När järnvägar började byggas hade ångfartyg redan funnits i några decennier, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i allt mindre omfattning.

Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.

Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes containertrafik med ISO-containers, dels infördes ro-ro fartyg för vägfordon för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.

Det är inte alltid det är möjligt att lasta direkt mellan fartyg och järnväg eller lastbil för vidare transport. Alla hamnar omfattar oftast också lagerhållning för de varuslag som passerar hamnen. Det finns lagerbyggnader för styckegods, bulklager för stenkol, virke eller malm, oljetankar för petroleumprodukter o.s.v. Lagerhållningen har också tidigare använts för förtullning av importerade varor. Frihamnar är områden där varor kan mellanlagras för vidare transport utan att förtullas.

Hamnspår betraktas normalt som sidospår, varför trafiken vanligtvis sköts som växlingsrörelser. På sina håll har det dock funnits regelrätta järnvägar i hamnmiljöerna där tågrörelser eller vagnuttagningar använts.

En karaktäristisk detalj i många hamnmiljöer är gatuspår, där spåren är nedsänkta i en hårdgjord yta så att vägfordon kan passera enkelt. Det enklaste sättet att bygga gatuspår är att använda dubbla räler, och på det sättet försäkra sig om ett tillräckligt utrymme för flänsarna. Denna metod ersattes efter hand av särskilda gaturäler av den typ som brukar användas på spårvägar, som kom färdigvalsade med flänsrännor. På många äldre hamnar undvek man att lägga växlar som gatuspår.

00_VINCI-ICONOGRAPHIE_GettyImages-168257488-1280x680-e1560430080217.jpg

Containerhamnen i Rotterdam. Getty Images.

Göteborgs Hamn.jpg

SJ N-lok I Göteborgs hamn på 1950-talet. Observera gatuspår med gaturäler och gatstenar. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01857.

Malmö F

SJ Sdgmns 31-74-451 2 425-6 vid färjeläget i Malmö F. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE02648

Kanaler och inlandssjöfart

Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de farbara floderna och sjöarna. I stor utsträckning innebar järnvägarnas utbyggnad att kanaltrafikens utveckling avstannade, och några större kanaler för inlandssjöfart har inte byggts efter att järnvägen etablerats. Helt försvann dock inte kanaltrafiken, och på många håll i världen fanns järnvägar och kanaltrafik parallellt i många år. Längs Europas stora floder är inlandssjöfarten fortfarande omfattande.

I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.

Hjo hamn.jpg

Hjo hamn på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKDAA10610

Utbud

Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både H0 och N. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i H0 och N. Precis som för industrimodeller innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. Walthers producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i H0. Artitec har byggnader och kajkanter i H0 och N. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i Z.

En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga modelljärnvägsskalorna. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i H0, N och Z som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar 0, 00 och N. Sylvan Scale Models har producerat en lite större Lakes Class Tramp Steamer i H0 och N.

Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.

Walthers har en klaffbro i H0 som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg.

Hamnmiljöer i modell

Eftersom det funnits många små hamnar i verkligheten, går det oftast att få plats med en trovärdig hamnmiljö på sin modelljärnväg, även på ett begränsat utrymme. Vill man bygga en större hamn, kan man använda samma idé som ibland används till industrier i modell: att bara bygga de delar där järnvägsvagnar lastas och lossas.

Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett stickspår. När kapaciteten blev för liten tillkom extra stickspår. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Spåren kunde vara anknutna till station, en lastplats eller blockpost. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta växlingen.

Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik epok behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.

På större hamnar dominerar hårdgjorda ytor landskapet. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och vägfordon ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda spårvägsräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små kurvradier även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över spåret, och att flänsrännorna blir tillräckligt stora för den valda spårstandarden.

Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns här, och mer om publicerade artiklar om vatten finns här. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar.

I ett trafikspel kan en hamn fungera som en flexibel generator av både in- och utgående vagnslasttrafik, eftersom de flesta typer av frakter kan tänkas angöra hamnen. Det gäller förstås särskilt de mindre specialiserade kajerna.

Hamnar på modulbanor

En liten hamn kan få plats en stationsmdul eller vid en lastplats, men det finns också specifika modulnormer för hamnar och industrispår, t.ex. den svenska SIH0-normen och FREMO's IH05. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora hamnområden byggas upp på modulträffar, vilket ger utrymme för många timmars intressant växling.

Andra wiki-sidor industrier m.m.

Industrier i modell
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk industri för MJ: järn och stål

Tillbaka till nybörjarguiden

Andra wikisidor om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap
Hårdgjorda ytor
Vatten
Byggnader till modelljärnvägen
Byggnadsritningar

Andra wikisidor om trafik

Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb

Böcker om hamnar och sjöfart för MJ

Dave Rowe: Industrial and Mechanized Modelling. Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade. Innehåller bl.a. en mindre hamn med riktigt vatten).

Dave Wright: Modeling Ports and Inland Waterways. Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).

Tryckta referenser - förebild

Lennart Elg: "Väderbitarens julafton." i Smalspårigt nr 12/1981 (Ritning på liten båtmotorverkstad från Nynäshamn).

Erik Walde: "Hamnkran." i Smalspårigt nr 22/1983. (Ritning på hamnkranen från Hästholmen).

Hans Svensson: "En hamnkran från 1881." i Allt om Hobby nr 6/2006 (Ritning på Galtströms bruk ångkran i Otterviken).

Tryckta referenser - modell

Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Industrial & Mechanized Modelling." i Smalspårigt nr 45/1990 (Recension av Dave Rowe's bok om hur man bygger animerade detaljer i landskapet).

CeGe Olsson: "Gå till sjöss på MJ-banan." i Allt om Hobby nr 4/1994 (Mindre ångbåt i H0).

Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i H0 av plåtburkar).

Örjan Svane: "Pius II - under vatten till midjan." i Smalspårigt nr 65/1999 (Scratchbyggd vattenlinjemodell av kanalångare i 00).

Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i Allt om Hobby nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto).

Sven Hägg: "Tågfärjan Fehmarn - rapport från ett bygge." i Smalspårigt nr 82/2003 (Recension av resin-byggsats från Artitec i skala N).

Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i Allt om Hobby nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i H0 från Tillig).

Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i Allt om Hobby nr 6/2009 (Bygge i N-skala).

Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.

Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0." i Allt om Hobby nr 7/2009 (Byggsats i resin från Artitec, H0).
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 2 av 3." i Allt om Hobby nr 8/2009.
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 3 av 3." i Allt om Hobby nr 1/2010.

Hans Svensson: "Ångkran som H0-byggsats." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Recension av ångkranen från Galtströms bruk från Tekno-Bygg).

Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 2/2011 (Byggsats i resin från Artitec, H0).
Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 3/2011.
Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 4/2011.

Mattias Stenbom: "S/S Upland på modul." i Allt om Hobby nr 4/2011 (Insjöångare i H0).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Lars Björk: "Hamnkran 2 i Halmstad." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Scratchbygge av medelstor hamnkran).

Gunnar Persson: "Att skapa hamnmiljöer på modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 3/2014 (Hamnmiljö i N-skala).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).

Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i Allt om Hobby nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med riktigt vatten och radiostyrda fartyg, H0).

"Artitec." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar).

Tord Björk: "Snabbtitt: Hus i H0 från Holzmann." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Brasiliansk tillverkare av hus från 1950 och framåt, många industrilokaler m.m.).

Webreferenser

Wikipedia: Frihamn

Artitec Shop (Båtar och hamnutrustning H0, N och Z).

Langley Models (Båtar, slussportar och hamnmagasin i 0, 00 och N).

Model Rail Forum: How to create paved track. (Diskussionstråd med tips om gatuspår).

Walthers.com: Operating Single-Track Railroad Bascule Bridge (Klaffbron i Vänersborg som H0-modell).

Walthers.com: Waterfront (Walthers sortiment för marina miljöer).

Youtube.com: HOW TO PAVE ROADS OVER TRACK to make Engine facility by Al Mayo (Gatuspår med gipsblandning).

Youtube.com: Model Railroad of the old port of Antwerp - “Voorde Dok” by Samuel de Zutter and Wouter de Troyer (Video från MJ-utställning).

Youtube.com: RailNScale. Paving Railroad Tracks. (Gatuspår med DAS-lera och en speciell roller).