Skillnad mellan versioner av "Hamnar och sjöfart"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Inledning) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser - förebild, fartyg inlandssjöfart: Västan) |
||
| (152 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik | + | ==Inledning== |
| + | En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik. | ||
| − | + | Här behandlas endast hamnanläggningar med järnvägsanknytning. | |
| − | Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler. | + | |
| + | Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler. | ||
| − | När järnvägar började byggas hade ångfartyg redan funnits i | + | ==Hamnar som förebild== |
| + | När järnvägar började byggas hade ångfartyg redan funnits i ett par decennier, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i allt mindre omfattning. | ||
Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster. | Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster. | ||
| − | Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO- | + | Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes [[containertrafik]] med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för vägfordon för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats. |
Det är inte alltid det är möjligt att lasta direkt mellan fartyg och järnväg eller lastbil för vidare transport. Alla hamnar omfattar oftast också lagerhållning för de varuslag som passerar hamnen. Det finns lagerbyggnader för styckegods, bulklager för stenkol, virke eller malm, oljetankar för petroleumprodukter o.s.v. Lagerhållningen har också tidigare använts för förtullning av importerade varor. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Frihamnar] är områden där varor kan mellanlagras för vidare transport utan att förtullas. | Det är inte alltid det är möjligt att lasta direkt mellan fartyg och järnväg eller lastbil för vidare transport. Alla hamnar omfattar oftast också lagerhållning för de varuslag som passerar hamnen. Det finns lagerbyggnader för styckegods, bulklager för stenkol, virke eller malm, oljetankar för petroleumprodukter o.s.v. Lagerhållningen har också tidigare använts för förtullning av importerade varor. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Frihamnar] är områden där varor kan mellanlagras för vidare transport utan att förtullas. | ||
| − | Hamnspår betraktas normalt som sidospår, varför trafiken vanligtvis sköts som [[växlingsrörelse]]r. På sina håll har det dock funnits regelrätta järnvägar i hamnmiljöerna där [[tågrörelse]]r eller [[vagnuttagning]]ar använts. | + | Hamnspår betraktas normalt som [[sidospår]], varför trafiken vanligtvis sköts som [[växlingsrörelse]]r. På sina håll har det dock funnits regelrätta järnvägar i hamnmiljöerna där [[tågrörelse]]r eller [[vagnuttagning]]ar använts. Värtabanan i Stockholm var t.ex. klassificerad som [[bispår]]. |
En karaktäristisk detalj i många hamnmiljöer är gatuspår, där spåren är nedsänkta i en hårdgjord yta så att [[vägfordon]] kan passera enkelt. Det enklaste sättet att bygga gatuspår är att använda dubbla räler, och på det sättet försäkra sig om ett tillräckligt utrymme för flänsarna. Denna metod ersattes efter hand av särskilda gaturäler av den typ som brukar användas på spårvägar, som kom färdigvalsade med flänsrännor. På många äldre hamnar undvek man att lägga växlar som gatuspår. | En karaktäristisk detalj i många hamnmiljöer är gatuspår, där spåren är nedsänkta i en hårdgjord yta så att [[vägfordon]] kan passera enkelt. Det enklaste sättet att bygga gatuspår är att använda dubbla räler, och på det sättet försäkra sig om ett tillräckligt utrymme för flänsarna. Denna metod ersattes efter hand av särskilda gaturäler av den typ som brukar användas på spårvägar, som kom färdigvalsade med flänsrännor. På många äldre hamnar undvek man att lägga växlar som gatuspår. | ||
| Rad 35: | Rad 38: | ||
==Kanaler och inlandssjöfart== | ==Kanaler och inlandssjöfart== | ||
| − | Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de | + | Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de seglingsbara floderna och sjöarna. I stor utsträckning innebar järnvägarnas utbyggnad att kanaltrafikens utveckling avstannade, och några större kanaler för inlandssjöfart har inte byggts efter att järnvägen etablerats. Helt försvann dock inte kanaltrafiken, och på många håll i världen fanns järnvägar och kanaltrafik parallellt i många år. Längs Europas stora floder är inlandssjöfarten fortfarande omfattande. |
| + | |||
| + | I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Större sjöar har också haft lokal trafik. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern. | ||
| − | + | Några av de äldsta järnvägarna i Sverige etablerades som förbindelser mellan olika seglingsbara sjöar, och erbjöd därmed bättre transporter än hästforor. Denna typ av järnvägar fanns främst i Bergslagen och ersattes snart av längre linjer där man slapp omlastningarna. | |
{| class="captionBox" | {| class="captionBox" | ||
| class="captionedImage" | | | class="captionedImage" | | ||
| Rad 46: | Rad 51: | ||
==Utbud== | ==Utbud== | ||
| − | Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både [[H0]] och [[N]]. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i [[H0]] och [[N]]. Precis som för [[industrier i modell|industrimodeller]] innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. Walthers producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i [[H0]]. Artitec har byggnader och kajkanter i [[H0]] och [[N]]. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i [[Z]]. | + | Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både [[H0]] och [[N]]. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i [[H0]] och [[N]]. Precis som för [[industrier i modell|industrimodeller]] innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. [[Walthers]] producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i [[H0]]. [[Artitec]] har byggnader och kajkanter i [[H0]] och [[N]]. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i [[Z]]. |
| + | <span id="Fartyg"></span> | ||
En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga [[Normalspår|modelljärnvägsskalorna]]. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i [[H0]], [[N]] och | En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga [[Normalspår|modelljärnvägsskalorna]]. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i [[H0]], [[N]] och | ||
[[Z]] som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar [[0]], [[00]] och [[N]]. Sylvan Scale Models har producerat en lite större Lakes Class Tramp Steamer i [[H0]] och [[N]]. | [[Z]] som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar [[0]], [[00]] och [[N]]. Sylvan Scale Models har producerat en lite större Lakes Class Tramp Steamer i [[H0]] och [[N]]. | ||
| Rad 53: | Rad 59: | ||
Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell. | Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell. | ||
| − | Walthers har en klaffbro i [[H0]] som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg. | + | [[Walthers]] har en klaffbro i [[H0]] som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg. |
==Hamnmiljöer i modell== | ==Hamnmiljöer i modell== | ||
Eftersom det funnits många små hamnar i verkligheten, går det oftast att få plats med en trovärdig hamnmiljö på sin modelljärnväg, även på ett begränsat utrymme. Vill man bygga en större hamn, kan man använda samma idé som ibland används till [[industrier i modell]]: att bara bygga de delar där järnvägsvagnar lastas och lossas. | Eftersom det funnits många små hamnar i verkligheten, går det oftast att få plats med en trovärdig hamnmiljö på sin modelljärnväg, även på ett begränsat utrymme. Vill man bygga en större hamn, kan man använda samma idé som ibland används till [[industrier i modell]]: att bara bygga de delar där järnvägsvagnar lastas och lossas. | ||
| − | Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett stickspår. När kapaciteten blev för liten tillkom extra stickspår. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Spåren kunde vara anknutna till station, en [[lastplats]] eller [[blockpost]]. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta | + | Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett stickspår. När kapaciteten blev för liten tillkom extra stickspår. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Spåren kunde vara anknutna till station, en [[lastplats]] eller [[blockpost]]. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta [[växling]]en. |
| − | Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik epok behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats. | + | Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik [[epok]] behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats. |
| − | På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda | + | På större hamnar dominerar [[Landskap#Vägar och preparerade ytor|hårdgjorda ytor landskapet]]. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och [[vägfordon]] ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda [[spårväg]]sräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små [[Planera en modelljärnväg#Kurvradier|kurvradier]] även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över spåret, och att flänsrännorna stämmer med den valda [[spårstandard]]en. |
Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns [[Landskap#Vatten|här]], och mer om publicerade artiklar om vatten finns [[Artiklar om landskapsbygge#Vatten|här]]. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar. | Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns [[Landskap#Vatten|här]], och mer om publicerade artiklar om vatten finns [[Artiklar om landskapsbygge#Vatten|här]]. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar. | ||
| Rad 69: | Rad 75: | ||
==Hamnar på modulbanor== | ==Hamnar på modulbanor== | ||
| − | En liten hamn kan få plats en stationsmdul eller vid en [[lastplats]], men det finns också specifika [[Moduler|modulnormer]] för hamnar och industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora hamnområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymme för många timmars intressant växling. | + | En liten hamn kan få plats en stationsmdul eller vid en [[lastplats]], men det finns också specifika [[Moduler|modulnormer]] för hamnar och industrispår, t.ex. den svenska [http://sih0.blogspot.se/p/sih0.html SIH0-normen] och [[FREMO]]'s [https://www.fremo-net.eu/de/modulsysteme/baugroesse-h0/h0-europa/hafenindustrie/ IH05]. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora hamnområden byggas upp på [[modulträffar]], vilket ger utrymme för många timmars intressant [[växling]]. |
| − | ==Andra wiki-sidor industrier m.m.== | + | ==Andra wiki-sidor om industrier m.m.== |
[[Industrier i modell]]<br/> | [[Industrier i modell]]<br/> | ||
| + | [[Industribanor]]<br/> | ||
[[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/> | [[Svensk industri för MJ: gruvor]] <br/> | ||
[[Svensk industri för MJ: järn och stål]] | [[Svensk industri för MJ: järn och stål]] | ||
| − | Tillbaka till [[nybörjarguiden]] | + | Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]''' |
| − | ==Andra | + | ==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge== |
[[Planera en modelljärnväg|Planering]]<br /> | [[Planera en modelljärnväg|Planering]]<br /> | ||
[[Ramverk]]<br /> | [[Ramverk]]<br /> | ||
| Rad 93: | Rad 100: | ||
[[Byggnadsritningar]] | [[Byggnadsritningar]] | ||
| − | ==Andra | + | ==Andra wiki-sidor om trafik== |
[[Introduktion till MJ-trafik]]<br /> | [[Introduktion till MJ-trafik]]<br /> | ||
[[Säkerhetstjänst för MJ]]<br /> | [[Säkerhetstjänst för MJ]]<br /> | ||
| Rad 110: | Rad 117: | ||
Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien). | Dave Wright: ''Modeling Ports and Inland Waterways.'' Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien). | ||
| − | ==Tryckta referenser - förebild== | + | ==Tryckta referenser - förebild, hamnar== |
| − | Lennart Elg: "Väderbitarens julafton." i ''[[ | + | Lennart Elg: "Väderbitarens julafton." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 12/1981 (Ritning på liten båtmotorverkstad från Nynäshamn). |
| + | |||
| + | Erik Walde: "Hamnkran." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 22/1983 (Ritning på hamnkranen från Hästholmen). | ||
| + | |||
| + | Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 (Spårplan, bilder, [[891 mm]]).<br/> | ||
| + | Björn Kallin: "Klart Verkebäck!" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 51/1992 (Karta från Svensk Hamnkalender 1933, bilder).<br/> | ||
| + | ''[[Smalspårigt]]'' nr 64/1998, s. 17 (Bild). | ||
| − | + | Carl-Gunnar Olsson: "Inspiration för modellbyggare." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005 (Foton från hamnarna i Askersund, Karlstad och Jönköping). | |
Hans Svensson: "En hamnkran från 1881." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Ritning på Galtströms bruk ångkran i Otterviken). | Hans Svensson: "En hamnkran från 1881." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Ritning på Galtströms bruk ångkran i Otterviken). | ||
| − | ==Tryckta referenser - | + | ==Tryckta referenser - förebild, fartyg saltsjön== |
| − | + | Jan Jangö: "Räddar vi för mycket? - varför inte rädda en bogserbåt i stället?" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1966 (Ritning på Hugin och Munin från Stockholms hamnar). | |
| + | |||
| + | "Saltsjöbadsfärjan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Ritning på Saltsjöbaden 2). | ||
| + | |||
| + | "Nytt om färjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Göteborgsfärja, ritning). | ||
| + | |||
| + | "SS Brevik i översiiktsritning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1969. | ||
| + | |||
| + | Raymond Nilsson: "Bogserbåten de Geer." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1975 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Nenne: "Bure." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 19/1983 (Tågfärja mellan Kalmar & Färjestaden, ritning). | ||
| + | |||
| + | "Hans byggde tågfärjan Hälsingborg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1987 (Skalabåt, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Johnsson Line 100 år. Utställning på sjöhistoriska muséet." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1990. | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Bygg en ångfärja i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1991 (Stockholmsfärjorna "Ettan" och "Tvåan", ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Byggtips. En annorlunda Petterssonbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1992 (Campingbåt från 1940-talet, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Sveriges vanligaste motorbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1993 (Den klassiska Petterssonbåten, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Tuppen - fartyg med gäll ångvissla." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1992 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Ölbåtar och ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1995 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Gotlandsångaren Hansa i vacker modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Inkl. ritning). | ||
| + | |||
| + | Yngve Malmquist: "Slupen Larus av Brantevik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1997 (Seglande slup från 1840, ritning). | ||
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - förebild, skärgårdsbåtar== | ||
| + | Ingvar Kronhamn: "Så räddades SS Bohuslän." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1966 (Inkl. ritning). | ||
| + | |||
| + | "SS Norrtälje - vackraste vaxholmsbåten." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1967 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Byggtips ritning. Skärgårdsångaren 'Tor VII' - bortglömd ångare med brokigt ursprung." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1991. | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Skärgårdsbåten William Lindberg." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1992 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Skärgårdsångare med många namn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1993 (Ritning på ångare som började som SS Wärsta). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget 'Hemsö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1993 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Åtta ångare som hetat Värmdö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1994 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "En alleles vanlig skärgårdsbåt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1994 (SS Ljusterö, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget Blidö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1994 (Inkl. ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Waxholmsbåtarnas uppgång och fall." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1995 (Ritning Waxholm I). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "S/S Strömma Kanal. En sengångare i skärgårdstrafiken." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1996 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Ångfartyget Lidingö." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1996 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Dux - en vit drottning." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1996, s. 33 (Ritning). | ||
| − | CeGe Olsson: " | + | Claes-Göran Dahl: "SS Norrtälje 100 år - historien om henne och hennes syster SS Express II." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2001. |
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - förebild, fartyg inlandssjöfart== | ||
| + | Bo Grandien: "Ångfartyget Mariefred - unik trotjänare bland de vita båtarna." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1966 (Reportage med ritning). | ||
| + | |||
| + | "Diana - Göta kanalbåt med ånga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1967 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | "Historien om Motala Express." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1971 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Carl-Gunnar Olsson: "'Indalen' en svensk hjulångare." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1971 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Carl-Gunnar Olsson: "SS Strömma Kanal." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1971 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Carl-Gunnar Olsson: "Hjulångaren Ådalen." ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1971 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | "S/S Trafik av Hjo." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1973 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Roger Perlving: "SS Thomée åter i reguljär trafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1975 (Ritning). | ||
| + | |||
| + | Gert Ekström: "Ångslupen Vega." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1975 (Liten ångslup, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Kanalisera dina båtdrömmar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1993 (Ångslupen Pius, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Skärgårdsbåt blev lastramp i Vänern." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1993 (SS Stafsnäs, ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Ångslupar, ångslupar. ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/1994 (inkl. ritningar). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Små 3 hästars ångslupar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1994 (Inkl. ritning). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "En graciös Rospigg!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1995 (Sidovy). | ||
| + | |||
| + | C-G D.: "Gamla gudinnor lever än." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2001 (MF Västan). | ||
| + | |||
| + | Göran Tholin: "Tågfärja över Vättern?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 84/2003 (Förslag på tågfärja inkluseive ritningar. Denna utfördes aldrig). | ||
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - modell, hamnar== | ||
| + | Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1972 (Spårplan för hamnväxling). | ||
| + | |||
| + | Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del III)." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1982 (Hamnmiljöer). | ||
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Kör både båt och tåg samtidigt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1990 (System för kanaler och slussar med riktigt vatten från Fritz Schiffsmodellen). | ||
| + | |||
| + | Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Industrial & Mechanized Modelling." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 45/1990 (Recension av Dave Rowe's bok om hur man bygger animerade detaljer i landskapet). | ||
Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i [[H0]] av plåtburkar). | Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): ''Modelltåg -95. Exempelsamling.'' Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i [[H0]] av plåtburkar). | ||
| − | Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto). | + | Stefan Mankefors: "Modernisering av Märklinkranar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1995 (Fler rörliga funktioner med minnesmetall). |
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto). | ||
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Walthers går till sjöss." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2000, s. 73 (Fyr 933-3603 och svängbro). | ||
| − | Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av | + | [[Rutger Friberg]]: "Skenor för spårvägstrafik." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2004 (Recension av [[spårväg]]sräls i [[H0]] från [[Tillig]]). |
Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i [[N]]-skala). | Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2009 (Bygge i [[N]]-skala). | ||
| Rad 132: | Rad 246: | ||
Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. | Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009. | ||
| − | + | [[Hans Svensson]]: "Ångkran som H0-byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2010 (Recension av ångkranen från Galtströms bruk från [[Tekno-Bygg]]). | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår). | Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår). | ||
| Rad 149: | Rad 253: | ||
Gunnar Persson: "Att skapa hamnmiljöer på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hamnmiljö i [[N]]-skala). | Gunnar Persson: "Att skapa hamnmiljöer på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2014 (Hamnmiljö i [[N]]-skala). | ||
| + | |||
| + | Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig [[FREMO]]-rangering." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Berättelse från [[modulträffar|modulträff]] i Hartmannsdorf 2013). | ||
Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier). | Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier). | ||
| + | |||
| + | Lars Ransheim: "Slussar i blickfånget." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018. | ||
Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med riktigt vatten och radiostyrda fartyg, [[H0]]). | Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med riktigt vatten och radiostyrda fartyg, [[H0]]). | ||
| Rad 158: | Rad 266: | ||
Tord Björk: "Snabbtitt: Hus i H0 från Holzmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Brasiliansk tillverkare av hus från 1950 och framåt, många industrilokaler m.m.). | Tord Björk: "Snabbtitt: Hus i H0 från Holzmann." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021 (Brasiliansk tillverkare av hus från 1950 och framåt, många industrilokaler m.m.). | ||
| − | ==Webreferenser== | + | "Joswoods nyheter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 30 (Hamnkranen frå Galtström). |
| + | |||
| + | "Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 54/2023, s. 6 (Liten äldre hamnkran i H0). | ||
| + | |||
| + | ==Tryckta referenser - modell, fartyg== | ||
| + | [[Hans Svensson]]: "African Queen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Ångslup i [[1:45]], känd från film). | ||
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Kombinera MJ-banan med: Sluss och kanaltrafik i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1992 (Slussar med riktigt vatten och radiostyrda båtar från Fritz Modellbau). | ||
| + | |||
| + | CeGe Olsson: "Gå till sjöss på MJ-banan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1994 (Mindre ångbåt i [[H0]]). | ||
| + | |||
| + | Ola Ahlström: "Blev jag först?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 63/1998 (Bygge av tågfärjan "Bure", [[H0]] & [[H0n3]]). | ||
| + | |||
| + | Jan-Mats Eneroth: "I väntan på Öresundsbron." i Krister Brandt (red.) ''Modeltåg -99. ... och i morgon är pappa stins.'' Stockholm: Allt om Hobby 1998 ([[Scratchbyggd]] Öresundsfärja). | ||
| + | |||
| + | Örjan Svane: "Pius II - under vatten till midjan." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 65/1999 ([[Scratchbyggd]] vattenlinjemodell av kanalångare i [[00]]). | ||
| + | |||
| + | Sven Hägg: "Tågfärjan Fehmarn - rapport från ett bygge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 82/2003 (Recension av [[resin-byggsats]] från Artitec i skala [[N]]). | ||
| + | |||
| + | Peter Estelius "En försvenskad tysk." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 87/2004 (Försvenskning och "uppskalning" av bogserbåt från Noch). | ||
| + | |||
| + | Ola Ahlström: "Noterat... Tågfärjan m/f Svea." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 88/2004 (Notis om större tågfärja i [[H0]] som [[resinbyggsats]]). | ||
| + | |||
| + | Carl-Gunnar Olsson: "Ett skepp kommer lastat - eller konsten att bygga ett litet kanalfartyg till modelljärnvägen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 96/2006 (Pius i [[skala 0]]). | ||
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2009 ([[Byggsats i resin]] från Artitec, [[H0]]).<br/> | ||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 2 av 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2009.<br/> | ||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 3 av 3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2010. | ||
| + | |||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2011 ([[Byggsats i resin]] från Artitec, [[H0]]).<br/> | ||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2011.<br/> | ||
| + | [[Rutger Friberg]]: "Elsa - en svensk ångslup." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011. | ||
| + | |||
| + | Mattias Stenbom: "S/S Upland på modul." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2011 (Insjöångare i [[H0]]). | ||
| + | |||
| + | Lars Ransheim: "En tågfärja, tack!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 16/2014 (Provbygge av kartongmodell i 1:100). | ||
| + | |||
| + | Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015. | ||
| + | |||
| + | Göran Tholin: "Båtar till din bana." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015 ([[Scratchbygge]] av vattenlinjemodeller med spantteknik). | ||
| + | |||
| + | "Artitec." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar). | ||
| + | |||
| + | "Trålare i 1:87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 24 (Ny nordsjötrålare i [[resin]]). | ||
| + | |||
| + | "Kustfraktaren Mercantic." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2023, s. 63 (Från Billing Boats i 1:50). | ||
| + | |||
| + | Örjan Svane: "Vedlastad storeka i Nättabyhamn - nu ligger hon där." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 166/2024 (Vattenlinjemodell i [[00]]). | ||
| + | |||
| + | ==Webreferenser - förebild== | ||
| + | [https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253313 Järnvägshistoriskt forum: Kollossning i Hammarbyhamnen] (Kollossning i Värtahamnen på 1930-talet). | ||
| + | |||
| + | [https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=280219 Järnvägshistoriskt forum: Norrköpings hamn 1953-54] (Bilder). | ||
| + | |||
| + | [https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=253093 Järnvägshistoriskt forum: Växelomläggare i hamnspår?] | ||
| + | |||
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Wikipedia: Frihamn] | [https://sv.wikipedia.org/wiki/Frihamn Wikipedia: Frihamn] | ||
| + | ==Webreferenser - modell== | ||
[https://www.artitecshop.com/en/ Artitec Shop] (Båtar och hamnutrustning [[H0]], [[N]] och [[Z]]). | [https://www.artitecshop.com/en/ Artitec Shop] (Båtar och hamnutrustning [[H0]], [[N]] och [[Z]]). | ||
| Rad 167: | Rad 331: | ||
[https://www.modelrailforum.com/forums/index.php?showtopic=20514&st=0 Model Rail Forum: How to create paved track.] (Diskussionstråd med tips om gatuspår). | [https://www.modelrailforum.com/forums/index.php?showtopic=20514&st=0 Model Rail Forum: How to create paved track.] (Diskussionstråd med tips om gatuspår). | ||
| − | [https://www.walthers.com/operating-single-track-railroad-bascule-bridge-kit-33-1-2-x-3-x-11-quot-83-7-x-7-5-x-27-5-cm Walthers | + | [https://www.walthers.com/operating-single-track-railroad-bascule-bridge-kit-33-1-2-x-3-x-11-quot-83-7-x-7-5-x-27-5-cm Walthers: Operating Single-Track Railroad Bascule Bridge] (Klaffbron i Vänersborg som H0-modell). |
| + | |||
| + | [https://www.walthers.com/catalogsearch/result/?q=waterfront Walthers: Waterfront] (Walthers sortiment för marina miljöer). | ||
| − | [https://www. | + | [https://www.youtube.com/watch?v=uPXZR9qm55A Youtube: HOW TO PAVE ROADS OVER TRACK to make Engine facility by Al Mayo] (Gatuspår med gipsblandning). |
| − | [https://www.youtube.com/watch?v= | + | [https://www.youtube.com/watch?v=UGEvUllEP6s Youtube: Model Railroad of the old port of Antwerp - “Voorde Dok” by Samuel de Zutter and Wouter de Troyer] (Video från MJ-utställning). |
| − | [https://www.youtube.com/watch?v= | + | [https://www.youtube.com/watch?v=a2vN7Q0b6dE Youtube: RailNScale. Paving Railroad Tracks.] (Gatuspår med DAS-lera och en speciell roller). |
| − | [ | + | [[Kategori: Utformning]] |
| + | [[Kategori: Industrier]] | ||
| + | [[Kategori: Byggnader]] | ||
| + | [[Kategori: Trafik]] | ||
| + | [[Kategori: Landskap och gestaltning]] | ||
| + | [[Kategori: MJ-böcker]] | ||
| + | [[Kategori: Nybörjare]] | ||
| + | [[Kategori: Artitec]] | ||
| + | [[Kategori: Walthers]] | ||
Nuvarande version från 11 april 2024 kl. 22.14
Innehåll
- 1 Inledning
- 2 Hamnar som förebild
- 3 Kanaler och inlandssjöfart
- 4 Utbud
- 5 Hamnmiljöer i modell
- 6 Hamnar på modulbanor
- 7 Andra wiki-sidor om industrier m.m.
- 8 Andra wiki-sidor om anläggningsbygge
- 9 Andra wiki-sidor om trafik
- 10 Böcker om hamnar och sjöfart för MJ
- 11 Tryckta referenser - förebild, hamnar
- 12 Tryckta referenser - förebild, fartyg saltsjön
- 13 Tryckta referenser - förebild, skärgårdsbåtar
- 14 Tryckta referenser - förebild, fartyg inlandssjöfart
- 15 Tryckta referenser - modell, hamnar
- 16 Tryckta referenser - modell, fartyg
- 17 Webreferenser - förebild
- 18 Webreferenser - modell
Inledning
En hamn representerar dels en intressant miljö på en modelljärnväg, dels en flexibel möjlighet att skapa trafik.
Här behandlas endast hamnanläggningar med järnvägsanknytning.
Hamnar har funnits i alla storlekar från mycket små för enstaka mindre fartyg med litet djupgående till enorma oceanhamnar för interkontinental trafik. Mindre hamnar har även funnits vid insjöar och kanaler.
Hamnar som förebild
När järnvägar började byggas hade ångfartyg redan funnits i ett par decennier, men segelfartyg fortsatte att användas i kommersiell sjötrafik inpå 1960-talet, om än i allt mindre omfattning.
Från början skedde i princip all lastning och lossning i hamnarna för hand, men efter hand så har mekanisk hanteringsutrustning införts. Först infördes kranar av olika slag. Mot slutet av 1800-talet började tågfärjor införas på kortare sträckor, vilket innebar smidigare flöden, och för Sveriges del, direkt järnvägstrafik till kontinenten. Så småningom infördas särskilda typer av hanteringsutrusning för bulklaster av olika slag, såsom stenkol, malm, spannmål och petroleumprodukter. Petroleumprodukter är i regel vätskor med tillräckligt låg viskositet för att kunna pumpas. Spannmål går att förflytta med lufttryck, i princip stora dammsugare. Malm och stenkol hanterades med skopkranar eller transportband, och också genom gravitation. Detta innebar efter hand att det krävdes särskilda specialiserade fartyg och kajanläggningar för olika typer av bulklaster.
Under 1960-talet infördes två förändringar som har påverkat sjöfarten (och hamnarna) stort. Dels infördes containertrafik med ISO-containrar, dels infördes ro-ro fartyg för vägfordon för både godstrafik och passagerartrafik. På senare år har också särskilda fartyg för gastransporter utvecklats.
Det är inte alltid det är möjligt att lasta direkt mellan fartyg och järnväg eller lastbil för vidare transport. Alla hamnar omfattar oftast också lagerhållning för de varuslag som passerar hamnen. Det finns lagerbyggnader för styckegods, bulklager för stenkol, virke eller malm, oljetankar för petroleumprodukter o.s.v. Lagerhållningen har också tidigare använts för förtullning av importerade varor. Frihamnar är områden där varor kan mellanlagras för vidare transport utan att förtullas.
Hamnspår betraktas normalt som sidospår, varför trafiken vanligtvis sköts som växlingsrörelser. På sina håll har det dock funnits regelrätta järnvägar i hamnmiljöerna där tågrörelser eller vagnuttagningar använts. Värtabanan i Stockholm var t.ex. klassificerad som bispår.
En karaktäristisk detalj i många hamnmiljöer är gatuspår, där spåren är nedsänkta i en hårdgjord yta så att vägfordon kan passera enkelt. Det enklaste sättet att bygga gatuspår är att använda dubbla räler, och på det sättet försäkra sig om ett tillräckligt utrymme för flänsarna. Denna metod ersattes efter hand av särskilda gaturäler av den typ som brukar användas på spårvägar, som kom färdigvalsade med flänsrännor. På många äldre hamnar undvek man att lägga växlar som gatuspår.
|
|
| Containerhamnen i Rotterdam. Getty Images. |
|
|
| SJ N-lok I Göteborgs hamn på 1950-talet. Observera gatuspår med gaturäler och gatstenar. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01857. |
|
|
| SJ Sdgmns 31-74-451 2 425-6 vid färjeläget i Malmö F. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE02648 |
Kanaler och inlandssjöfart
Kanaler började byggas runt om i världen på 1700-talet, vilket innebar att inlandssjöfarten expanderade utanför de seglingsbara floderna och sjöarna. I stor utsträckning innebar järnvägarnas utbyggnad att kanaltrafikens utveckling avstannade, och några större kanaler för inlandssjöfart har inte byggts efter att järnvägen etablerats. Helt försvann dock inte kanaltrafiken, och på många håll i världen fanns järnvägar och kanaltrafik parallellt i många år. Längs Europas stora floder är inlandssjöfarten fortfarande omfattande.
I Sverige kom kanalbyggandet igång senare än i Europas centrala delar, och nätet bliv inte lika omfattande. Inlandssjöfart med gods etablerades i sjösystemen längs med Göta kanal och Trollhätte kanal, samt i Bergslagen. Större sjöar har också haft lokal trafik. Inlandssjöfart med gods finns numera endast kvar på Mälaren och Vänern.
Några av de äldsta järnvägarna i Sverige etablerades som förbindelser mellan olika seglingsbara sjöar, och erbjöd därmed bättre transporter än hästforor. Denna typ av järnvägar fanns främst i Bergslagen och ersattes snart av längre linjer där man slapp omlastningarna.
|
|
| Hjo hamn på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKDAA10610 |
Utbud
Hamnkranar, både stora och små, har funnits i modell nästan lika länge som det funnits kommersiella modelljärnvägar. Idag finns det ett utbud av flera sorter i både H0 och N. Mindre lagerbyggnader för hamnmiljöer finns också som modell från flera tillverkare i H0 och N. Precis som för industrimodeller innebär den pragmatiska arkitektur som används i hamnmiljöer att hamnbyggnader ofta passar i många länder. Walthers producerar en stor brokran, kajkanter, en hamnkran, en pir och fyr i H0. Artitec har byggnader och kajkanter i H0 och N. Artitec har även några byggnader och en hamnkran i Z.
En stor utmaning för den som vill ha fartyg till sin hamnmiljö är att alla fartyg utom de allra minsta blir mycket stora i de vanliga modelljärnvägsskalorna. Därför finns det inte heller något större utbud av fartygsmodeller som direkt passar för modelljärnvägar. Nederländska Artitec har dock ett antal vattenlinjemodeller av mindre fartyg i H0, N och Z som kan passa i en svensk miljö. Engelska Langley har en del båtar 0, 00 och N. Sylvan Scale Models har producerat en lite större Lakes Class Tramp Steamer i H0 och N.
Artitec och Langley har också slussportar för den som vill bygga kanaler i modell.
Walthers har en klaffbro i H0 som i princip är identisk med klaffbron i Vänersborg.
Hamnmiljöer i modell
Eftersom det funnits många små hamnar i verkligheten, går det oftast att få plats med en trovärdig hamnmiljö på sin modelljärnväg, även på ett begränsat utrymme. Vill man bygga en större hamn, kan man använda samma idé som ibland används till industrier i modell: att bara bygga de delar där järnvägsvagnar lastas och lossas.
Spårplanen kan i enklaste fall bestå av ett stickspår. När kapaciteten blev för liten tillkom extra stickspår. Vid större hamnanläggningar uppstod behov av att kunna passera vagnar som lastar och lossar, varför man började bygga dubbelspår med växelpar i zick-zack-mönster. Spåren kunde vara anknutna till station, en lastplats eller blockpost. Ibland utgick de ifrån en regelrätt hamnstation. Vid större hamnar började man bygga regelrätta bangårdar för att underlätta växlingen.
Utvecklingen av olika typer av hanteringsutrustning för olika typer av gods innebär en möjlighet att specialisera sin hamnmiljö, som en containerhamn eller en oljehamn till exempel, för skapa variation och intressanta miljöer. Vill man bygga sin hamn efter en specifik epok behöver också ge akt på hur hamnarna har utvecklats i takt med fartygsfrakten har utvecklats.
På större hamnar dominerar hårdgjorda ytor landskapet. En särskild utmaning i många hamnmiljöer är den rikliga förekomsten av gatuspår som utvecklats de senaste hundra åren för att järnvägsfordon och vägfordon ska kunna samsas. Det finns två huvudsakliga alternativ för att bygga detta, dels kan man använda spårvägsräls, dels kan man bygga eget gatuspår med olika tekniker. Räls avsedda för spårvägar kan dock ha för små kurvradier även för hamnväxling. Bygger man eget gatuspår måste man istället försäkra sig om att inget material sticker upp över spåret, och att flänsrännorna stämmer med den valda spårstandarden.
Normalt behöver man vattenytor till sin hamnanläggning, även om möjligheten att ha anläggningens kant precis vid kajkanten inte ska glömmas bort. Mer om vatten finns här, och mer om publicerade artiklar om vatten finns här. Det har också funnits minst två utställningsbanor som använt riktigt vatten, och i ett fall dessutom radiostyrda båtar.
I ett trafikspel kan en hamn fungera som en flexibel generator av både in- och utgående vagnslasttrafik, eftersom de flesta typer av frakter kan tänkas angöra hamnen. Det gäller förstås särskilt de mindre specialiserade kajerna.
Hamnar på modulbanor
En liten hamn kan få plats en stationsmdul eller vid en lastplats, men det finns också specifika modulnormer för hamnar och industrispår, t.ex. den svenska SIH0-normen och FREMO's IH05. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora hamnområden byggas upp på modulträffar, vilket ger utrymme för många timmars intressant växling.
Andra wiki-sidor om industrier m.m.
Industrier i modell
Industribanor
Svensk industri för MJ: gruvor
Svensk industri för MJ: järn och stål
Tillbaka till nybörjarguiden
Andra wiki-sidor om anläggningsbygge
Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap
Hårdgjorda ytor
Vatten
Byggnader till modelljärnvägen
Byggnadsritningar
Andra wiki-sidor om trafik
Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Intermodal trafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb
Böcker om hamnar och sjöfart för MJ
Dave Rowe: Industrial and Mechanized Modelling. Didcot: Wild Swan Publications 1990 (Bygge av industrimodeller, gärna animerade. Innehåller bl.a. en mindre hamn med riktigt vatten).
Dave Wright: Modeling Ports and Inland Waterways. Marlborough: The Crowood Press 2016 (Bygge av hamnar och kanaler, med förebild från Storbritannien).
Tryckta referenser - förebild, hamnar
Lennart Elg: "Väderbitarens julafton." i Smalspårigt nr 12/1981 (Ritning på liten båtmotorverkstad från Nynäshamn).
Erik Walde: "Hamnkran." i Smalspårigt nr 22/1983 (Ritning på hamnkranen från Hästholmen).
Björn Kallin: "Verkebäcks stationsområde - en lämplig förebild?" i Smalspårigt nr 45/1990 (Spårplan, bilder, 891 mm).
Björn Kallin: "Klart Verkebäck!" i Smalspårigt nr 51/1992 (Karta från Svensk Hamnkalender 1933, bilder).
Smalspårigt nr 64/1998, s. 17 (Bild).
Carl-Gunnar Olsson: "Inspiration för modellbyggare." i Smalspårigt nr 92/2005 (Foton från hamnarna i Askersund, Karlstad och Jönköping).
Hans Svensson: "En hamnkran från 1881." i Allt om Hobby nr 6/2006 (Ritning på Galtströms bruk ångkran i Otterviken).
Tryckta referenser - förebild, fartyg saltsjön
Jan Jangö: "Räddar vi för mycket? - varför inte rädda en bogserbåt i stället?" i Allt om Hobby nr 2/1966 (Ritning på Hugin och Munin från Stockholms hamnar).
"Saltsjöbadsfärjan." i Allt om Hobby nr 3/1966 (Ritning på Saltsjöbaden 2).
"Nytt om färjor." i Allt om Hobby nr 6/1967 (Göteborgsfärja, ritning).
"SS Brevik i översiiktsritning." i Allt om Hobby nr 6/1969.
Raymond Nilsson: "Bogserbåten de Geer." i Allt om Hobby nr 3/1975 (Ritning).
Nenne: "Bure." i Smalspårigt nr 19/1983 (Tågfärja mellan Kalmar & Färjestaden, ritning).
"Hans byggde tågfärjan Hälsingborg." i Allt om Hobby nr 7/1987 (Skalabåt, ritning).
CeGe Olsson: "Johnsson Line 100 år. Utställning på sjöhistoriska muséet." i Allt om Hobby nr 4/1990.
CeGe Olsson: "Bygg en ångfärja i modell." i Allt om Hobby nr 8/1991 (Stockholmsfärjorna "Ettan" och "Tvåan", ritning).
CeGe Olsson: "Byggtips. En annorlunda Petterssonbåt." i Allt om Hobby nr 1/1992 (Campingbåt från 1940-talet, ritning).
CeGe Olsson: "Sveriges vanligaste motorbåt." i Allt om Hobby nr 5/1993 (Den klassiska Petterssonbåten, ritning).
CeGe Olsson: "Tuppen - fartyg med gäll ångvissla." i Allt om Hobby nr 8/1992 (Ritning).
CeGe Olsson: "Ölbåtar och ångslupar." i Allt om Hobby nr 2/1995 (Ritning).
CeGe Olsson: "Gotlandsångaren Hansa i vacker modell." i Allt om Hobby nr 8/1995 (Inkl. ritning).
Yngve Malmquist: "Slupen Larus av Brantevik." i Allt om Hobby nr 4/1997 (Seglande slup från 1840, ritning).
Tryckta referenser - förebild, skärgårdsbåtar
Ingvar Kronhamn: "Så räddades SS Bohuslän." i Allt om Hobby nr 3/1966 (Inkl. ritning).
"SS Norrtälje - vackraste vaxholmsbåten." i Allt om Hobby nr 6/1967 (Ritning).
CeGe Olsson: "Byggtips ritning. Skärgårdsångaren 'Tor VII' - bortglömd ångare med brokigt ursprung." i Allt om Hobby nr 7/1991.
CeGe Olsson: "Skärgårdsbåten William Lindberg." i Allt om Hobby nr 2/1992 (Ritning).
CeGe Olsson: "Skärgårdsångare med många namn." i Allt om Hobby nr 7/1993 (Ritning på ångare som började som SS Wärsta).
CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget 'Hemsö." i Allt om Hobby nr 8/1993 (Ritning).
CeGe Olsson: "Åtta ångare som hetat Värmdö." i Allt om Hobby nr 1/1994 (Ritning).
CeGe Olsson: "En alleles vanlig skärgårdsbåt." i Allt om Hobby nr 2/1994 (SS Ljusterö, ritning).
CeGe Olsson: "Historien om ångfartyget Blidö." i Allt om Hobby nr 6/1994 (Inkl. ritning).
CeGe Olsson: "Waxholmsbåtarnas uppgång och fall." i Allt om Hobby nr 7/1995 (Ritning Waxholm I).
CeGe Olsson: "S/S Strömma Kanal. En sengångare i skärgårdstrafiken." i Allt om Hobby nr 2/1996 (Ritning).
CeGe Olsson: "Ångfartyget Lidingö." i Allt om Hobby nr 5/1996 (Ritning).
CeGe Olsson: "Dux - en vit drottning." i Allt om Hobby nr 8/1996, s. 33 (Ritning).
Claes-Göran Dahl: "SS Norrtälje 100 år - historien om henne och hennes syster SS Express II." i Allt om Hobby nr 1/2001.
Tryckta referenser - förebild, fartyg inlandssjöfart
Bo Grandien: "Ångfartyget Mariefred - unik trotjänare bland de vita båtarna." i Allt om Hobby nr 1/1966 (Reportage med ritning).
"Diana - Göta kanalbåt med ånga." i Allt om Hobby nr 3/1967 (Ritning).
"Historien om Motala Express." i Allt om Hobby nr 2/1971 (Ritning).
Carl-Gunnar Olsson: "'Indalen' en svensk hjulångare." i Allt om Hobby nr 3/1971 (Ritning).
Carl-Gunnar Olsson: "SS Strömma Kanal." i Allt om Hobby nr 4/1971 (Ritning).
Carl-Gunnar Olsson: "Hjulångaren Ådalen." Allt om Hobby nr 6/1971 (Ritning).
"S/S Trafik av Hjo." i Allt om Hobby nr 1/1973 (Ritning).
Roger Perlving: "SS Thomée åter i reguljär trafik." i Allt om Hobby nr 1/1975 (Ritning).
Gert Ekström: "Ångslupen Vega." i Allt om Hobby nr 8/1975 (Liten ångslup, ritning).
CeGe Olsson: "Kanalisera dina båtdrömmar." i Allt om Hobby nr 4/1993 (Ångslupen Pius, ritning).
CeGe Olsson: "Skärgårdsbåt blev lastramp i Vänern." i Allt om Hobby nr 6/1993 (SS Stafsnäs, ritning).
CeGe Olsson: "Ångslupar, ångslupar. ångslupar." i Allt om Hobby nr 5/1994 (inkl. ritningar).
CeGe Olsson: "Små 3 hästars ångslupar." i Allt om Hobby nr 7/1994 (Inkl. ritning).
CeGe Olsson: "En graciös Rospigg!" i Allt om Hobby nr 1/1995 (Sidovy).
C-G D.: "Gamla gudinnor lever än." i Allt om Hobby nr 4/2001 (MF Västan).
Göran Tholin: "Tågfärja över Vättern?" i Smalspårigt nr 84/2003 (Förslag på tågfärja inkluseive ritningar. Denna utfördes aldrig).
Tryckta referenser - modell, hamnar
Leif Elgh: "Månadens spårplan. Nr 3." i Allt om Hobby nr 6/1972 (Spårplan för hamnväxling).
Gert Ekström: "En dag på GEJ. (Del III)." i Allt om Hobby nr 1/1982 (Hamnmiljöer).
Rutger Friberg: "Kör både båt och tåg samtidigt." i Allt om Hobby nr 3/1990 (System för kanaler och slussar med riktigt vatten från Fritz Schiffsmodellen).
Björn Dahlström: "Läsgodsexpedition. Industrial & Mechanized Modelling." i Smalspårigt nr 45/1990 (Recension av Dave Rowe's bok om hur man bygger animerade detaljer i landskapet).
Lars Malkar: "Tankar om tankar." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994 (Bygge av oljecisterner i H0 av plåtburkar).
Stefan Mankefors: "Modernisering av Märklinkranar." i Allt om Hobby nr 8/1995 (Fler rörliga funktioner med minnesmetall).
Rutger Friberg: "Nytt för H0-rallaren: Gatsten på rulle." i Allt om Hobby nr 6/2000 (En roller för att göra gatuspår med gatstenar i DAS-pronto).
Rutger Friberg: "Walthers går till sjöss." i Allt om Hobby nr 8/2000, s. 73 (Fyr 933-3603 och svängbro).
Rutger Friberg: "Skenor för spårvägstrafik." i Allt om Hobby nr 8/2004 (Recension av spårvägsräls i H0 från Tillig).
Robin Högberg: "Trelleborg och tågfärjor." i Allt om Hobby nr 6/2009 (Bygge i N-skala).
Robin Högberg: "Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 100 år - och ett bygge i skala N." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 9. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2009.
Hans Svensson: "Ångkran som H0-byggsats." i Allt om Hobby nr 3/2010 (Recension av ångkranen från Galtströms bruk från Tekno-Bygg).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).
Lars Björk: "Hamnkran 2 i Halmstad." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Scratchbygge av medelstor hamnkran).
Gunnar Persson: "Att skapa hamnmiljöer på modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 3/2014 (Hamnmiljö i N-skala).
Lars Ljungberg: "Ett arbetspass i hamnen - rolig FREMO-rangering." i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Berättelse från modulträff i Hartmannsdorf 2013).
Lars Ljungberg: "Industrimoduler SIH0 - med verklig förebild." i Modelljärnvägsmagasinet nr 20/2015 (Moduler med fokus på industrier).
Lars Ransheim: "Slussar i blickfånget." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018.
Joakim Sannagård: "Kejsarens nya skepp." i Allt om Hobby nr 6/2020 (Stor hamnanläggning med riktigt vatten och radiostyrda fartyg, H0).
"Artitec." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar).
Tord Björk: "Snabbtitt: Hus i H0 från Holzmann." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021 (Brasiliansk tillverkare av hus från 1950 och framåt, många industrilokaler m.m.).
"Joswoods nyheter." i Allt om Hobby nr 6/2023, s. 30 (Hamnkranen frå Galtström).
"Artitec." i Modelljärnvägsmagasinet nr 54/2023, s. 6 (Liten äldre hamnkran i H0).
Tryckta referenser - modell, fartyg
Hans Svensson: "African Queen." i Allt om Hobby nr 4/1988 (Ångslup i 1:45, känd från film).
Rutger Friberg: "Kombinera MJ-banan med: Sluss och kanaltrafik i skala H0." i Allt om Hobby nr 3/1992 (Slussar med riktigt vatten och radiostyrda båtar från Fritz Modellbau).
CeGe Olsson: "Gå till sjöss på MJ-banan." i Allt om Hobby nr 4/1994 (Mindre ångbåt i H0).
Ola Ahlström: "Blev jag först?" i Smalspårigt nr 63/1998 (Bygge av tågfärjan "Bure", H0 & H0n3).
Jan-Mats Eneroth: "I väntan på Öresundsbron." i Krister Brandt (red.) Modeltåg -99. ... och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om Hobby 1998 (Scratchbyggd Öresundsfärja).
Örjan Svane: "Pius II - under vatten till midjan." i Smalspårigt nr 65/1999 (Scratchbyggd vattenlinjemodell av kanalångare i 00).
Sven Hägg: "Tågfärjan Fehmarn - rapport från ett bygge." i Smalspårigt nr 82/2003 (Recension av resin-byggsats från Artitec i skala N).
Peter Estelius "En försvenskad tysk." i Smalspårigt nr 87/2004 (Försvenskning och "uppskalning" av bogserbåt från Noch).
Ola Ahlström: "Noterat... Tågfärjan m/f Svea." i Smalspårigt nr 88/2004 (Notis om större tågfärja i H0 som resinbyggsats).
Carl-Gunnar Olsson: "Ett skepp kommer lastat - eller konsten att bygga ett litet kanalfartyg till modelljärnvägen." i Smalspårigt nr 96/2006 (Pius i skala 0).
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0." i Allt om Hobby nr 7/2009 (Byggsats i resin från Artitec, H0).
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 2 av 3." i Allt om Hobby nr 8/2009.
Rutger Friberg: "Fartyget Noordborg i skala H0. Del 3 av 3." i Allt om Hobby nr 1/2010.
Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 2/2011 (Byggsats i resin från Artitec, H0).
Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 3/2011.
Rutger Friberg: "Elsa - en svensk ångslup." i Allt om Hobby nr 4/2011.
Mattias Stenbom: "S/S Upland på modul." i Allt om Hobby nr 4/2011 (Insjöångare i H0).
Lars Ransheim: "En tågfärja, tack!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 16/2014 (Provbygge av kartongmodell i 1:100).
Lars Ljungberg: "Tågfärjor - praktisk förlängning av anläggningen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015.
Göran Tholin: "Båtar till din bana." i Smalspårigt nr 132/2015 (Scratchbygge av vattenlinjemodeller med spantteknik).
"Artitec." i Modelljärnvägsmagasinet nr 44/2021, s. 7 (Notis om slussportar och båtar).
"Trålare i 1:87." i Allt om Hobby nr 2/2022, s. 24 (Ny nordsjötrålare i resin).
"Kustfraktaren Mercantic." i Allt om Hobby nr 6/2023, s. 63 (Från Billing Boats i 1:50).
Örjan Svane: "Vedlastad storeka i Nättabyhamn - nu ligger hon där." i Smalspårigt nr 166/2024 (Vattenlinjemodell i 00).
Webreferenser - förebild
Järnvägshistoriskt forum: Kollossning i Hammarbyhamnen (Kollossning i Värtahamnen på 1930-talet).
Järnvägshistoriskt forum: Norrköpings hamn 1953-54 (Bilder).
Järnvägshistoriskt forum: Växelomläggare i hamnspår?
Webreferenser - modell
Artitec Shop (Båtar och hamnutrustning H0, N och Z).
Langley Models (Båtar, slussportar och hamnmagasin i 0, 00 och N).
Model Rail Forum: How to create paved track. (Diskussionstråd med tips om gatuspår).
Walthers: Operating Single-Track Railroad Bascule Bridge (Klaffbron i Vänersborg som H0-modell).
Walthers: Waterfront (Walthers sortiment för marina miljöer).
Youtube: HOW TO PAVE ROADS OVER TRACK to make Engine facility by Al Mayo (Gatuspår med gipsblandning).
Youtube: Model Railroad of the old port of Antwerp - “Voorde Dok” by Samuel de Zutter and Wouter de Troyer (Video från MJ-utställning).
Youtube: RailNScale. Paving Railroad Tracks. (Gatuspår med DAS-lera och en speciell roller).
