Skillnad mellan versioner av "Intermodal trafik"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Hanteringsutrustning)
m (Tryckta referenser - modell lastbärare)
 
(264 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:
  
 
==ISO-containrar==
 
==ISO-containrar==
En ISO-container är en låda där mått, fästen och bärighet är standardiserade, som används för intermodala transporter. Fästena används för lastsäkring under transport, och den standardiserade bärigheten är dels till för att försäkra att containern kan lasta tillräckligt mycket, och dels att den kan staplas på höjden. En container kan variera i längd i vissa steg, samt ha olika höjd. Alla vanliga containrar (torrlastcontainrar) har en dörr i ena gaveln; det finns dessutom containrar med sidodörrar för att enkelt kunna lasta containers nr den står på en järnvägsvagn.
+
En ISO-container är en låda där mått, fästen och bärighet är standardiserade, som används för intermodala transporter. Fästena används för lastsäkring under transport, samt för lyft. Fästena sitter i containerns hörn och består av beslag med hål i tre riktningar. Lastsäkring sker med tappar. Den standardiserade bärigheten är dels till för att försäkra att containern kan lasta tillräckligt mycket, och dels att den kan staplas på höjden. En container kan variera i längd i vissa steg, samt ha olika höjd. Alla vanliga containrar (torrlastcontainrar) har dörrar på ena gaveln; det finns dessutom containrar med sidodörrar för att enkelt kunna lasta en container när den står på en järnvägsvagn.
  
 
Inom ramen för standarden ryms också specialcontainrar av olika slag, oftast containrar för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan staplas, andra inte.
 
Inom ramen för standarden ryms också specialcontainrar av olika slag, oftast containrar för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan staplas, andra inte.
  
Standardmåtten för ISO-containrar anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containrar, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att en 45' container + dragbil blir för lång.  Det finns också s.k. hi-cube-containrar, med en höjd på 9'6".
+
Standardmåtten för ISO-containrar anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är normalt 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containrar, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att en 45' container + dragbil blir för lång.  Det finns också s.k. hi-cube-containrar, med en höjd på 9'6".
  
Containrar lastas på särskilda järnvägsvagnar avsedda för ändamålet, försedda med med containerfästen, som i regel går att fälla när de inte används. Containrar kan också lastas på vanliga flakvagnar, och skall då säkras med styrreglar av trä, 5x5 cm, som spikas fast i golvet. Vid lastning på flakvagnar kan det också krävas lastsäkring mot att containrarna blåser omkull med hjälp av vagnsstolpar och/eller bindningar.
+
Containrar lastas vanligtvis på särskilda järnvägsvagnar avsedda för ändamålet. Vagnarna är försedda med containerfästen, som i regel går att fälla när de inte används. Containrar kan också lastas på vanliga flakvagnar, och skall då säkras med styrreglar av trä, 5x5 cm, som spikas fast i golvet. Vid lastning på flakvagnar kan det också krävas lastsäkring med hjälp av vagnsstolpar och/eller bindningar, för att förhindra att containrarna blåser omkull.
  
Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containrar har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containers tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containers, och många containers ägs av logisitikföretag.
+
Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containrar har varit [[hamnar och sjöfart|rederierna]], och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containrar tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containrar, och många containrar ägs av logisitikföretag.
  
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
Rad 20: Rad 20:
  
 
===Dimensioner för standardcontainrar===
 
===Dimensioner för standardcontainrar===
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
Containertyper:
 
Containertyper:
* Torrlastcontainrar är vanliga standardcontainrar, vilka utgör ca 90% av alla containers. 80% av alla containrar är standard torrlastcontainrar på 20' och 40' med standardhöjd.
+
* Torrlastcontainrar är vanliga standardcontainrar, vilka utgör ca 90% av alla containrar. 80% av alla containrar är standard torrlastcontainrar på 20' och 40' med standardhöjd. Torrlastcontainrar har alltid dörrar på ena gaveln, och kan ha dörrar på sidorna.  
 
* Hi-cube är extra höga containrar, också av torrlasttyp.
 
* Hi-cube är extra höga containrar, också av torrlasttyp.
 
* Bulk är containrar för bulklaster som lastas genom luckor i taket och tippas genom gaveln.
 
* Bulk är containrar för bulklaster som lastas genom luckor i taket och tippas genom gaveln.
Rad 31: Rad 33:
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
| <br />
 
| <br />
| 20' torrlast
+
| '''20' torrlast'''
| 40' torrlast
+
| '''30' torrlast'''
| 40' hi-cube
+
| '''40' torrlast'''
| 45' hi-cube
+
| '''40' hi-cube'''
| 20' bulk
+
| '''45' hi-cube'''
| 20' tank
+
| '''20' bulk'''
| 20' växelflak
+
| '''20' tank'''
| 40' växelflak
+
| '''20' växelflak'''
| 20' kyla
+
| '''40' växelflak'''
| 40' kyla
+
| '''20' kyla'''
 +
| '''40' kyla'''
 
|-
 
|-
| Längd (m)
+
| '''Längd''' (m)
 
| 6,055
 
| 6,055
 +
| 9,125
 
| 12,192
 
| 12,192
 
| 12,192
 
| 12,192
Rad 54: Rad 58:
 
| 12,192
 
| 12,192
 
|-
 
|-
| Höjd (m)
+
| '''Höjd''' (m) 1)
 +
| 2,591
 
| 2,591
 
| 2,591
 
| 2,591
 
| 2,591
Rad 66: Rad 71:
 
| 2,591
 
| 2,591
 
|-
 
|-
| Max totalvikt (ton)
+
| '''Max totalvikt''' (ton)
| 30,48 1)
+
| 30,48 2)
 +
| 30,48
 
| 30,48
 
| 30,48
 
| 30,48
 
| 30,48
 
| 30,48
 
| 30,48
| 30,48 1)
+
| 30,48 2)
| 30,48 1)
+
| 30,48 2)
| 30,48 1)
+
| 30,48 2)
 
| 30,48
 
| 30,48
| 30,48 1)
+
| 30,48 2)
 
| 30,48
 
| 30,48
 
|}
 
|}
  
1) Enligt dagens standard, tidigare max totalvikt 20,3 ton
+
1) Maxhöjd ursprungligen 2,438 m, utom för 45'<br/>
 +
2) Enligt dagens standard, tidigare max totalvikt 20,3 ton
 +
 
 +
===Märkning av containrar===
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
Märkningen på ISO-containrar följer ISO-standard 6346. Huvudmärkningen sitter på höger gaveldörr på de containrar som har en sådan. På övriga containertyper sitter märkningen i ena änden. Varje container ska ha en identitetsmärkning med fyra bokstäver som anger ägaren, samt sex siffror. Dessa ger tillsammans en unik identitet för containern. Identitetsmärkningen följs av en kontrollsiffra i en ruta. På gaveldörren ska också finnas en fyrställig kod som anger containertyp (sedan 1995), samt maxvikt och tomvikt för containern. Exakt hur märkningen ska utföras styrs inte av standarden, så den kan se ganska olika ut.
 +
 
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Container Nedlloyd.jpg|1000px|Container Nedlloyd.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | En Nedlloyd-container lastas i Olskroken på 1990-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03196 (detalj)
 +
|}
 +
Märkning på containern på bilden ovan:
 +
* "KNLU270136" ägarmärkning med kontrollsiffra 1.
 +
* "NLX 2040" äldre nationalitetsmärkning som inte följer dagens standard.
 +
* "GROSS WT" (maxvikt).
 +
* "TARE WT" (tomvikt).
 +
* "PAYLOAD" (maxlast, frivillig uppgift).
 +
* "CUBE" (volym, frivillig uppgift).
 +
 
 +
På containerns sidor ska finnas ägarmärkning och containertyp.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Container CMA CGM.jpg|1000px|Container CMA CGM.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | En CMA-CGM container med kaffe i Stockholms frihamn 2009. Foto Karolina Kristensson, Digitalt museum Fo183484_002DIG
 +
|}
 +
Ovanstående container har ägarmärkningen "CMAU104117" med kontrollsiffra 0, samt typmärkning "22G1", vilket innebär 20 fots container med standardhöjd av torrlasttyp.
 +
 
 +
På containerns andra gavel räcker det med ägarmärkning.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Container NYK.jpg|1000px|Container NYK.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Containergavel NYK. Källa Digitalt museum JvmKEAE03656
 +
|}
 +
 
 +
På containerns ovansida ska finnas ägarmärkning och typmärkning.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Boogabilla.jpg|1000px|Boogabilla.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Transoceans "Boogabilla" på väg med containerlast 1985. Här syns det i alla fall att det finns märkning på ovansidan. Foto Mark Markefelt, Digitalt museum Fo192369DIA
 +
|}
  
 
==Trailers på tåg==
 
==Trailers på tåg==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
Med trailer avses i detta sammanhang påhängsvagnar för landsvägstrafik, och hur de kan lastas på järnväg för mer ekonomiska transporter, ibland kallad "piggyback"-trafik. En trailer för trafik i Europa behöver ha lyftanordningar för att kunna lyftas på och av tåg, samt naturligtvis vara anpassad för vägtrafik i de länder den ska gå i. Med tanke kostnaderna för att lasta och lossa trailers för tågtransport, finns det också ett minsta avstånd där det ekonomiskt försvarbart att lasta trailers på tåg.
 
Med trailer avses i detta sammanhang påhängsvagnar för landsvägstrafik, och hur de kan lastas på järnväg för mer ekonomiska transporter, ibland kallad "piggyback"-trafik. En trailer för trafik i Europa behöver ha lyftanordningar för att kunna lyftas på och av tåg, samt naturligtvis vara anpassad för vägtrafik i de länder den ska gå i. Med tanke kostnaderna för att lasta och lossa trailers för tågtransport, finns det också ett minsta avstånd där det ekonomiskt försvarbart att lasta trailers på tåg.
  
Rad 87: Rad 140:
  
 
==Växelflak enligt CEN==
 
==Växelflak enligt CEN==
Växelflak enligt CEN-standard är avsedda för den interna marknaden inom EU, och angränsande länder som kan nås utan längre sjötransporter. De har i regel fästen som stämmer överens med ISO-containers, men behöver inte vara stapelbara, och kan ges andra yttermått än ISO-containrar. De kan vara både öppna och slutna. Därigenom kan de göras lättare än ISO-containers, och lasta mer och också lastas effektivare med t.ex. Europapallar.  
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
Växelflak enligt CEN-standard är avsedda för den interna marknaden inom EU, och angränsande länder som kan nås utan längre sjötransporter. De har i regel fästen som stämmer överens med ISO-containrar, men behöver inte vara stapelbara, och kan ges andra yttermått än ISO-containrar. De kan vara både öppna och slutna. Därigenom kan de göras lättare än ISO-containrar, och lasta mer och också lastas effektivare med t.ex. Europapallar.  
  
*Växelflak klass C har samma bottenfästen som en 20' ISO-container, men har en maxbredd på 2550 mm, maxhöjd 2750 mm och finns i två längder, 7450 eller 7850 mm, och en maxlast på 16 ton.
+
*Växelflak klass C har samma bottenfästen som en 20' ISO-container, men har en maxbredd på 2550 mm, maxhöjd 2750 mm och finns i längder om 7150, 7450 eller 7850 mm, och en maxlast på 16 ton.
 
*Växelflak klass A har samma bottenfästen som en 40' ISO-container, men har en maxbredd på 2600 mm, och finns i längder mellan 12500 och 14040 mm.
 
*Växelflak klass A har samma bottenfästen som en 40' ISO-container, men har en maxbredd på 2600 mm, och finns i längder mellan 12500 och 14040 mm.
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
http://www.lokman.se/SJ_lokf/HCTOR/AAEC_Sdggmrs25_37804993895_4_SVDB_500002_1_UN_1263_3066_Gmp_200908.jpg
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Växelflak klass A från Samskip. Lasten bakom är en trailer från Samskip. Foto Johan Hellström/Lokman.se
 +
|}
  
 
==Kombiterminaler==
 
==Kombiterminaler==
För att kunna verkställa den intermodala trafiken krävs resurser för att kunna lasta om mellan trafikslagen. Dessa anläggningar kallas kombiterminaler, där i allmänhet lastbärare av alla typer som berörts ovan kan hanteras. Många kombiterminaler finns naturligtvis i hamnar, men det finns också ett stort antal som hanterar övergången mellan järnväg och väg.
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
För att kunna verkställa den intermodala trafiken krävs resurser för att kunna lasta om mellan trafikslagen. Dessa anläggningar kallas kombiterminaler, där i allmänhet lastbärare av alla typer som berörts ovan kan hanteras. Många kombiterminaler finns naturligtvis i [[hamnar och sjöfart|hamnar]], men det finns också ett stort antal som hanterar övergången mellan järnväg och väg.
  
 
En kombiterminal behöver förstås järnvägsspår, men också plats för att ställa upp lastbärare samt vägar för köra fram dragbilar. Sen behövs hanteringsutrustning, det mest ikoniska är kanske den stora portalkranen, men många uppgifter löses med truckar av olika slag (där för övrigt svenska Kalmar Industries är en stor tillverkare). En mindre kombiterminal kan klara sig med ett par truckar.
 
En kombiterminal behöver förstås järnvägsspår, men också plats för att ställa upp lastbärare samt vägar för köra fram dragbilar. Sen behövs hanteringsutrustning, det mest ikoniska är kanske den stora portalkranen, men många uppgifter löses med truckar av olika slag (där för övrigt svenska Kalmar Industries är en stor tillverkare). En mindre kombiterminal kan klara sig med ett par truckar.
Rad 105: Rad 168:
  
 
==Historik==
 
==Historik==
Olika försök till enhetslaster har funnits på järnvägarna åtminstone sedan 1800-talet. På 1920-talet använda flera brittiska järnvägsbolag containrar för transporter dörr till dörr, och dessa var någorlunda standardiserade.  
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
Olika försök till enhetslaster har funnits på järnvägarna sedan 1800-talet. På 1920-talet använda flera brittiska järnvägsbolag containrar för transporter dörr till dörr, och dessa var någorlunda standardiserade.  
  
 
I Europa standardiserade järnvägsbolagen s.k. "pa-behållare" i början på 1950-talet i UIC-590-standarden. Vid ungefär samma tid började amerikanska järnvägsbolag köra lastbilstrailers i sina tåg, s.k. "Trailer on Flatcar" (TOFC) trafik. För att bättre sprida riskerna gick ett antal amerikanska järnvägsbolag samman och bildade Trailer Train 1955, som investerade i särskilda vagnar för TOFC-trafiken, som användes över hela USA. Trailer Train döptes om till TTX 1991.
 
I Europa standardiserade järnvägsbolagen s.k. "pa-behållare" i början på 1950-talet i UIC-590-standarden. Vid ungefär samma tid började amerikanska järnvägsbolag köra lastbilstrailers i sina tåg, s.k. "Trailer on Flatcar" (TOFC) trafik. För att bättre sprida riskerna gick ett antal amerikanska järnvägsbolag samman och bildade Trailer Train 1955, som investerade i särskilda vagnar för TOFC-trafiken, som användes över hela USA. Trailer Train döptes om till TTX 1991.
  
 
Det riktiga genombrottet för containrar kom när den amerikanska redarnäringen började intressera sig, och utvecklade några olika containerformat under 1950-talets slut. Till skillnad från tidigare containrar gick dessa att stapla på varandra, vilket passade rederiernas behov bättre. 1968-70 fastställdes de första upplagorna av ISO-standarder för containrar, som kraftigt underlättade den fortsatta utvecklingen.
 
Det riktiga genombrottet för containrar kom när den amerikanska redarnäringen började intressera sig, och utvecklade några olika containerformat under 1950-talets slut. Till skillnad från tidigare containrar gick dessa att stapla på varandra, vilket passade rederiernas behov bättre. 1968-70 fastställdes de första upplagorna av ISO-standarder för containrar, som kraftigt underlättade den fortsatta utvecklingen.
 +
 +
<span id="Intercontainer"></span>De europeiska järnvägsföretagen bildade ett gemensamt dotterbolag som hette "'''[[Intercontainer]]'''" 1967 för att organisera internationell containertrafik, framför allt från hamnarna i Västeuropa till Centraleuropa. Företaget hade sitt säte i Basel i Schweiz. Intercontainer köpte en egen vagnsflotta som registrerades som [[privatvagnar]] hos SNCB i Belgien och SNCF i Frankrike. Intercontainers vagnar gick som systemtåg eller sammanhållna vagngrupper över Europa, inklusive Skandinavien.
  
 
Fram till 1980-talet utvecklades containertrafik och trailertrafiken parallellt, men sedan 1980-talet har andelen trailers på järnväg minskat i både Europa och USA, till förmån för ISO-containrar och växelflak enligt CEN (i Europa).
 
Fram till 1980-talet utvecklades containertrafik och trailertrafiken parallellt, men sedan 1980-talet har andelen trailers på järnväg minskat i både Europa och USA, till förmån för ISO-containrar och växelflak enligt CEN (i Europa).
  
Intermodal trafik står för 25% av alla marktransporter i USA, medan den i Europa endast omfatta ca 15% (2015). Inom EU har man sedan ett EU-direktiv från 1992 drivit på för att försöka öka andelen intermodal trafik, med begränsad framgång.
+
Intermodal trafik står för 25% av alla marktransporter i USA, medan den i Europa endast omfattar ca 15% (2015). Inom EU har man sedan ett EU-direktiv från 1992 drivit på för att försöka öka andelen intermodal trafik, med begränsad framgång.
  
 
===Utvecklingen i Sverige===
 
===Utvecklingen i Sverige===
En svensk pionjär på containertrafik blev [https://sv.wikipedia.org/wiki/Nynäsbanan#Historik SNJ], som utvecklade egna containrar för Gotlandstrafiken på 1930-talet, som alltså skulle gå på normalspår på fastlandet, till sjöss över till Gotland och med smalspår på Gotland. Ett antal containrar byggdes, dessa användes på traden Visby-Stockholm under några år på 1930-talet.
+
En svensk pionjär på containertrafik blev [[SNJ]], som utvecklade egna containrar för Gotlandstrafiken på 1930-talet, som alltså skulle gå på normalspår på fastlandet, till sjöss över till Gotland och med smalspår på Gotland. Ett antal containrar byggdes, dessa användes på traden Visby-Stockholm under några år på 1930-talet.
  
SJ gick in för de standardiserade pa-behållarna enligt UIC 590, av SJ kallade storbehållare, och investerade ganska stort i dessa på 1950-talet. Ett antal [[SJ godsvagn litt Ou|Ou]]-vagnar byggdes om till Oubhl för denna trafik. Ett fåtal vagnar littera Q35p byggdes även för trafik på [[smalspår]] 891 mm.  Storbehållarna var till för transporter av bulk-laster dörr till dörr, och SJ tillhandahöll behållare för petroleum-produkter, pulver, cement och kalk. Storbehållare fanns kvar i begränsad drift till omkring 2000.
+
<span id="Storbehållare">
 +
SJ gick in för de standardiserade pa-behållarna enligt UIC 590, av SJ kallade storbehållare, och investerade ganska stort i dessa på 1950-talet. Ett antal [[SJ godsvagn litt Ou|'''Ou''']]-vagnar byggdes om till littera '''Oubhl''' för denna trafik. Ett fåtal vagnar littera '''Q35p''' byggdes även för trafik på [[smalspår]] [[891 mm]].  Storbehållarna var till för transporter av bulk-laster dörr till dörr, och SJ tillhandahöll behållare för petroleum-produkter, pulver, cement och kalk. Storbehållare fanns kvar i begränsad användning till omkring 2000.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 124: Rad 192:
 
|-
 
|-
 
| class="imageCaption" | Lossning av storbehållare typ Em från en Oubhl i Värtan 1954. Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760
 
| class="imageCaption" | Lossning av storbehållare typ Em från en Oubhl i Värtan 1954. Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760
|}
+
|} </span>
SJ började experimentera med internationell intermodal trafik 1966, och investerade i kombiterminaler. Containertrafiken med ISO-containrar kom att få en snabb spridning, 1972 fanns det ett tiotal större kombiterminaler, samt ytterligare ett tjugotal platser där en begränsad service gavs. 1981 fanns det 34 kombiterminaler i drift.
+
SJ började experimentera med internationell intermodal trafik 1966, och investerade i kombiterminaler. Containertrafiken med ISO-containrar kom att få en snabb spridning, 1972 fanns det ett tiotal större kombiterminaler, samt ytterligare ett tjugotal platser där en begränsad service gavs. 1981 fanns det 34 kombiterminaler i drift. SJ skaffade också egna [[SJ containrar|containrar]].
  
 
Ett antal åkerier investerade i ett gemensamt bolag som köpte trailers för intermodal trafik 1966, och en linje för trailer på tåg öppnades mellan Stockholm och Göteborg, kallad "Linje 1". In på 1980-talet blev denna förbindelse dock den enda i landet för trailer på tåg.  
 
Ett antal åkerier investerade i ett gemensamt bolag som köpte trailers för intermodal trafik 1966, och en linje för trailer på tåg öppnades mellan Stockholm och Göteborg, kallad "Linje 1". In på 1980-talet blev denna förbindelse dock den enda i landet för trailer på tåg.  
Rad 134: Rad 202:
 
| class="imageCaption" | Rc med trailer på [[SJ godsvagn litt Slps|Slps]]-vagnar, "Linje 1". Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760
 
| class="imageCaption" | Rc med trailer på [[SJ godsvagn litt Slps|Slps]]-vagnar, "Linje 1". Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760
 
|}
 
|}
SJ skaffade också vagnar för intermodal trafik (litt [[SJ godsvagn litt Slps|Slps]]), samtidigt som mycket av containertrafiken inledningsvis hanterades med vanliga flakvagnar. Det finns dokumentation av [[SJ godsvagn litt Ore|Kbs]], [[SJ godsvagn litt Kbps|Kbps]], [[SJ godsvagn litt O|Om]], [[SJ godsvagn litt Ore|Os]], Os-w och [[SJ godsvagn litt Rs|Rs]] med containerlast. Så småningom inleddes ett större ny- och ombyggnadsprogram för att få fram mer anpassade containervagnar, såsom litt Lgs, [[SJ godsvagn litt Lgjs|Lgjs]] respektive Sgs. SJ skaffade också egna containrar för den nationella trafiken.
+
SJ skaffade också vagnar för intermodal trafik (littera [[SJ godsvagn litt Slps|'''Slps''']]), samtidigt som mycket av containertrafiken inledningsvis hanterades med vanliga flakvagnar. Det finns dokumentation av [[SJ godsvagn litt Ore|'''Kbs''']], [[SJ godsvagn litt Kbps|'''Kbps''']], [[SJ godsvagn litt O|'''Om''']], [[SJ godsvagn litt Ore|'''Os''']], [[SJ godsvagn litt Os-w|'''Os-w''']], [[SJ godsvagn litt Ob|'''R''']] och [[SJ godsvagn litt Rs|'''Rs''']] med containerlast. Så småningom inleddes ett större ny- och ombyggnadsprogram för att få fram mer anpassade containervagnar, såsom litt [[SJ godsvagn litt Lgs|'''Lgs''']], [[SJ godsvagn litt Lgjs|'''Lgjs''']] respektive '''Sgs'''.
 +
 
 +
[[Intercontainer]] började köra containertåg i Sverige på 1970-talet, framför allt från Göteborg till Oslo. Intercontainer trafikerade endast de större containerterminalerna.
  
 
<span id="Csam">
 
<span id="Csam">
Rad 145: Rad 215:
 
|}
 
|}
  
På 1980-talet gjorde SJ också ytterligare satsningar på intermodal trafik baserad på trailertransport. Från 1980 och en tid framåt hyrdes tjugo st privatägda trailertransportvagnar litt Sss in från Frankrike genom företaget Novatrans.  
+
På 1980-talet gjorde SJ också ytterligare satsningar på intermodal trafik baserad på trailertransport. Från 1980 och en tid framåt hyrdes tjugo st privatägda trailertransportvagnar littera '''Sss''' in från Frankrike genom företaget Novatrans.  
Med köpen av [[Godsvagn litt Sdgmns|Sdms]]-vagnarna under andra halvan av 1980-talet började den svenska trafiken med trailer på tåg att öka. Det var också SJ:s första kombivagn för internationell trafik.
+
Med köpen av [[Godsvagn litt Sdgmns|'''Sdms''']]-vagnarna under andra halvan av 1980-talet började den svenska trafiken med trailer på tåg att öka. Det var också SJ:s första kombivagn för internationell trafik.
  
Stora Enso började rationalisera sina transporter 1998 genom att maximera utnyttjandet av transportkapaciteten på järnväg. En särskild container utvecklades, som utnyttjar hela den tillgängliga [[lastprofil]]en - Stora Enso Cargo Unit (SECU). Till denna håller Green Cargo med specialvagnar littera Sgmns-w. Dessa containrar är för tunga för lastbilstrafik och går därför bara på järnväg i Sverige. I Göteborg lastas de på Roro-fartyg med särskilda truckar. En SECU-box är 3,6 m bred, 3,6 m hög och 13,8 m lång och maximal last är 80 ton.
+
Stora Enso började rationalisera sina transporter 1998 genom att maximera utnyttjandet av transportkapaciteten på järnväg. En särskild container utvecklades, som utnyttjar hela den tillgängliga [[lastprofil]]en - Stora Enso Cargo Unit (SECU). Till denna håller Green Cargo med specialvagnar littera '''Sgmns-w'''. Dessa containrar är för tunga för lastbilstrafik och går därför bara på järnväg i Sverige. I Göteborg lastas de på Roro-fartyg med särskilda truckar. En SECU-box är 3,6 m bred, 3,6 m hög och 13,8 m lång och maximal last är 80 ton.
  
 
==Intermodal trafik i modell==
 
==Intermodal trafik i modell==
Det finns en standard för hur intermodala lastbärare ska lastas på modelljärnvägsvagnar, men tyvärr har inte de europeiska tillverkarna varit särskilt följsamma med denna. I praktiken har varje tillverkare ett eget system för containerlastning, vilket innebär att förutsättningarna för trafikspel med containers inte är så goda. [[Morop]] har publicerat en standard för lastning av ISO-containers i de skalor som normalt omfattas av Morops standarder, [https://www.morop.org/downloads/nem/de/nem380_d.pdf NEM 360], som bygger på att en container har tappar undertill i motsvarande positioner som ISO-fästena. I vagnar, på containerns översida och på lastbilar finns motsvarande hål. Intressant nog har NEM 360 fått ett större genomslag i USA, där flera tillverkare,  bland annat Walthers, följer den. Det finns ingen NMRA-standard för intermodal trafik.  
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
[[Morop]] har publicerat en standard för lastning av ISO-containrar i de skalor som normalt omfattas av Morops standarder, [https://www.morop.org/downloads/nem/de/nem380_d.pdf NEM 360]. Den bygger på att en container har tappar undertill i motsvarande positioner som ISO-fästena. I vagnar, på containerns översida och på lastbilar finns motsvarande hål. Tyvärr har inte de europeiska tillverkarna varit särskilt följsamma med NEM 360. I praktiken har varje tillverkare ett eget system för containerlastning, vilket innebär att förutsättningarna för [[trafikspel]] med containrar inte är så goda. Intressant nog har NEM 360 fått ett större genomslag i USA, där flera tillverkare,  bland annat [[Walthers]], följer den. Det finns ingen [[NMRA]]-standard för intermodal trafik.  
  
Inom [[FREMO]] finns nu (2018) ett förslag om att använda NEM 360 för modultrafik med containers i skala [[H0]], vilket innebär att både vagnar och containrar kan behöva modifieras för uppfylla kraven. I samma artikel föreslås också att hantera containers som vanlig [[vagnslasttrafik]] vid [[modulträffar]], en container betraktas som vilken annan last som helst.
+
Inom [[FREMO]] finns sedan 2018 ett förslag om att använda NEM 360 för modultrafik med containrar i skala [[H0]], vilket innebär att både vagnar och containrar kan behöva modifieras för uppfylla kraven. I samma artikel föreslås också att hantera containrar som vanlig [[vagnslasttrafik]] vid [[modulträffar]], en container betraktas som vilken annan last som helst.
  
 
===Vagnar===
 
===Vagnar===
Rad 160: Rad 232:
 
{| class="wikitable"
 
{| class="wikitable"
 
| <br />
 
| <br />
| UIC-littera
+
| '''UIC-littera'''
 
|-
 
|-
| Tvåaxliga containervagnar för småbehållare
+
| '''Tvåaxliga containervagnar för småbehållare'''
 
| Lb, Lbs
 
| Lb, Lbs
 
|-
 
|-
| Tvåaxliga containervagnar med stötskydd
+
| '''Tvåaxliga containervagnar med stötskydd'''
 
| [[SJ godsvagn litt Lgjs|Lgjs, Lgjns]]<br/>
 
| [[SJ godsvagn litt Lgjs|Lgjs, Lgjns]]<br/>
 
Lgjns-w, Lgjns-wk
 
Lgjns-w, Lgjns-wk
 
|-
 
|-
| Tvåaxliga containervagnar utan stötskydd
+
| '''Tvåaxliga containervagnar utan stötskydd'''
| Lgs, Lgns
+
| [[SJ godsvagn litt Klps|Klps]]<br/>[[SJ godsvagn litt Lgs|Lgs]], [[SJ godsvagn litt Lgns|Lgns (typ 881)]], [[GC godsvagn litt Lgns (typ 081)|Lgns (typ 081)]]<br/>[[SNCF godsvagn litt Lgs|Lgs (Intercontainer)]],
 
|-
 
|-
| Tvåaxliga containervagnar C-sam
+
| '''Tvåaxliga containervagnar C-sam'''
 
| Ljlps
 
| Ljlps
 
|-
 
|-
| Fyraxliga containervagnar
+
| '''Fyraxliga vagnar för SECU-boxar'''
 +
|
 +
Sgmns-w
 +
|-
 +
| '''Fyraxliga containervagnar'''
 
|  
 
|  
 
Sgs <br/> [[Godsvagn litt Sgns|Sgns, Sgnss]]
 
Sgs <br/> [[Godsvagn litt Sgns|Sgns, Sgnss]]
 
|-
 
|-
| Sexaxliga containervagnar
+
| '''Sexaxliga containervagnar'''
 
| [[Godsvagn litt Sggmrs|Sggmrss, Sggrs]]
 
| [[Godsvagn litt Sggmrs|Sggmrss, Sggrs]]
 
|-
 
|-
| Fyraxliga kombivagnar
+
| '''Fyraxliga kombivagnar'''
 
|  
 
|  
 
[[SJ godsvagn litt Slps|Sds, Slps]] <br/>
 
[[SJ godsvagn litt Slps|Sds, Slps]] <br/>
 
[[Godsvagn litt Sdgmns|Sdgmns, Sdms]]
 
[[Godsvagn litt Sdgmns|Sdgmns, Sdms]]
 
|-
 
|-
| Sexaxliga kombivagnar
+
| '''Sexaxliga kombivagnar'''
 
| [[Godsvagn litt Sdggmrs|Sdggmrs, Sdggmrss]]
 
| [[Godsvagn litt Sdggmrs|Sdggmrs, Sdggmrss]]
 +
|}
 +
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Svenskt containertåg.jpg|1000px|Svenskt containertåg.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Svenskt containertåg med [[SJ godsvagn litt Lgs|Lgs-vagnar]] på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE01318
 
|}
 
|}
  
 
===Lastbärare===
 
===Lastbärare===
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
I regel följer det last med när man köper en kombivagn, men söker man lite omväxling i trafiken så att samma vagn inte hela tiden åker runt med samma last så finns det också ett utbud av lastbärare att köpa separat.
 
I regel följer det last med när man köper en kombivagn, men söker man lite omväxling i trafiken så att samma vagn inte hela tiden åker runt med samma last så finns det också ett utbud av lastbärare att köpa separat.
*ISO-containrar finns i skala [[H0]] från Walthers, Con-Cor, Atlas, Kato, AWM, [[Herpa]], [[Faller]], [[Wiking]], och [[Kibri]] bland andra. Herpa har även växelflak enligt ISO-standard. I N-skala finns det ISO-containers från Walthers, Con-Cor, Atlas, [[Wiking]] & Microtrains. A-line ([[H0]]) och Microscale ([[H0]], [[N]]) har dekaler för containrar.
+
*'''ISO-containrar''' finns i skala [[H0]] från [[Walthers]], Con-Cor, [[Atlas]], [[Kato]], [[Herpa]], [[Faller]], [[Wiking]], Kombimodell, och [[Kibri]] bland andra. [[Herpa]] har även växelflak enligt ISO-standard. I [[N]]-skala finns det ISO-containrar från [[Walthers]], [[Frykmodell]], Con-Cor, [[Atlas]], [[Wiking]], [[Faller]], Kombimodell & [[Microtrains]]. [[Atlas]] har containrar i [[skala 0]]. I [[TT]] finns det ett fåtal ISO-containrar från [[Herpa]] och [[Tillig]]. I [[skala 1]] har Holland Oto och Marge Models containrar.  A-line ([[H0]]) och Microscale ([[H0]], [[N]]) har [[dekaler]] för containrar.
*Trailers finns separata från [[Herpa]] i skala [[H0]] och ett fåtal i [[TT]], samtliga omålade. AWM har också omålade trailers i [[H0]]. Annars finns det förstås hela trailerekipage från [[Brekina]] ([[H0]]), [[Wiking]] ([[H0]], [[N]]), AWM ([[H0]]) och [[Herpa]] ([[H0]], [[TT]], [[N]]).
+
*'''Trailers''' finns separata från [[Herpa]] och [https://kombimodell.waggonfabrik.eu/kombimodell.html Kombimodell] i skala [[H0]] och ett fåtal i [[TT]]. [[Swedish Truck Models]] har gett ut en järnvägstrailer från Börje Jönsson. Annars finns det förstås hela trailerekipage inklusive dragbilar från [[Brekina]] ([[H0]]), [[Wiking]] ([[H0]], [[N]]) och [[Herpa]] ([[H0]], [[TT]], [[N]]).
* Växelflak typ CEN är inte kända som separata produkter. Däremot följer de med en del vagnmodeller.
+
*'''Växelflak typ CEN''' finns i ett begränsat sortiment från [https://kombimodell.waggonfabrik.eu/kombimodell.html Kombimodell] i [[H0]]. Annars följer de med en del vagnmodeller.
  
Både Lokstallet och [[One:87]] har producerat Csam-boxar i [[H0]]. Lokstallet har också producerat SECU-boxar i [[H0]].
+
[[One:87]], [[Lokstallet]] och [[Lima]] har producerat Csam-boxar i [[H0]]. Limas var märkta "Svelast". Lokstallet har också producerat SECU-boxar i [[H0]]. AWM har tidigare haft containrar och trailers i [[H0]] men lade ner produktionen i maj 2020.
  
 
===Hanteringsutrustning===
 
===Hanteringsutrustning===
*Portalkranar: I [[H0]] har [[Faller]] aviserat en stor rälsgående kran (katalognummer 120290), som också ska komma med en separat motoriseringsbyggsats. Faller har också en mindre rälsgående kran. I H0 har [[Kibri]] en medelstor rälsgående Demag-kran.  Walthers har en medelstor portalkran med gummihjul. I [[N]] har [[Vollmer]] en rälsgående kran som statisk modell.
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
*Truckar: Kibri har några modeller av Kalmar-truckar i [[H0]], både en reach-stacker och kraftig gaffeltruck. Walthers har en Kalmar-truck med containerok i [[H0]], och Herpa har en reach-stacker från Liebherr i [[H0]]. I [[N]] har Showcase miniatures producerat en Kalmar-truck och Tomytec har också en containertruck i [[N]]. Vidare producerar P & D Marsh en byggsats till en [http://www.pdmarshmodels.com/show_product.php?pid=578 reach-stacker] i [[N]].
+
 
 +
*'''Portalkranar''': I [[H0]] har [[Faller]] en stor rälsgående kran (katalognummer 120290). Till denna ska det också komma en separat motoriseringsbyggsats. Faller har också en mindre rälsgående kran. I H0 har [[Kibri]] en medelstor rälsgående Demag-kran.  [[Walthers]] har en medelstor portalkran med gummihjul. [[Heljan]] har haft en rälsgående portalkran som presenterades 2006, fullt fungerande och digitalstyrd.  I [[N]] har [[Vollmer]] en rälsgående kran som statisk modell.
 +
*'''Truckar''': [[Kibri]] har några modeller av Kalmar-truckar i [[H0]], både en reach-stacker och en kraftig gaffeltruck. [[Walthers]] har en Kalmar-truck med containerok i [[H0]], och [[Herpa]] har en reach-stacker från Liebherr i [[H0]]. I [[N]] har Showcase miniatures producerat en Kalmar-truck och Tomytec har också en containertruck i [[N]]. Vidare producerar P & D Marsh en byggsats till en [http://www.pdmarshmodels.com/show_product.php?pid=578 reach-stacker] i [[N]]. I [[skala 1|1:35]] har Four Star Miniatures aviserat en Kalmar RT240 militär reach-stacker som [[resinbyggsats]].
 +
*'''Europeiska containerbilar''' finns från [[Wiking]] ([[H0]], [[N]]), [[Herpa]] ([[H0]], [[TT]], [[N]]) och Marge Models i [[skala 1]]. AWM har tidigare producerat både containerbilar och separata containersläp i [[H0]] men lade ner produktionen i maj 2020.
  
==Andra wiki-artiklar om trafik==
+
==Andra wiki-sidor om trafik==
 
[[Introduktion till MJ-trafik]]<br />  
 
[[Introduktion till MJ-trafik]]<br />  
 
[[Säkerhetstjänst för MJ]]<br />  
 
[[Säkerhetstjänst för MJ]]<br />  
[[SJ godsvagnar]], [[GC godsvagnar]] och [[privata järnvägsoperatörers godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar.<br />  
+
[[SJ godsvagnar]], [[GC godsvagnar]] och [[övriga tågoperatörers godsvagnar]] innehåller data om svenska godsvagnar.<br />  
 
[[Industrier i modell]]<br/>
 
[[Industrier i modell]]<br/>
 +
[[Hamnar och sjöfart]]<br/>
 
[[Vagnslasttrafik]]<br />
 
[[Vagnslasttrafik]]<br />
 
[[Överföringstrafik]]<br/>
 
[[Överföringstrafik]]<br/>
 +
[[Trafikkoncept epok IIIa]]<br />
 
[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />  
 
[[Trafikkoncept epok IIIb]]<br />  
 
[[Trafikkoncept epok IVa]] <br/>
 
[[Trafikkoncept epok IVa]] <br/>
Rad 215: Rad 305:
  
 
==Tryckta referenser - förebild==
 
==Tryckta referenser - förebild==
Josephine Ayre: [http://onlinepubs.trb.org/Onlinepubs/hrr/1967/153/153-001.pdf ''History and Regulation of Trailer-on-Flatcar Movement.''] Paper presented at the 45th Annual Meeting of the Committee on Intercity Highway Freight Transportation. u.å.
+
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
Deutsche Bundesbahn: ''[http://hem.bredband.net/aggi/Doc/DB_vaxelflak_1964.pdf Neue Betriebsmittel für den Huckepackverkehr.]'' München: Bundesbahn-Zentralamt 1963 (Tidig försöksutrusning).
  
Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974. (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).
+
Josephine Ayre: [http://onlinepubs.trb.org/Onlinepubs/hrr/1967/153/153-001.pdf ''History and Regulation of Trailer-on-Flatcar Movement.''] Paper presented at the 45th Annual Meeting of the Committee on Intercity Highway Freight Transportation. u.å (1966?).
  
Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983. (Tidig containertrafik och trailer på tåg Stockholm-Göteborg, "Linje 1").
+
"Containertrafiken ökar." i ''SJ-nytt'' nr 5/1968 (Om de inledande insatserna med Slps-vagnar och öppna vagnar).
 +
 
 +
"Ritning på Europapall." i ''[[Skarvjärnet]]'' nr 3-4/1968, s. 21.
 +
 
 +
Statens Järnvägar: ''Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok.'' Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).
 +
 
 +
Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: ''GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50.'' Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983 (Tidig containertrafik och trailer på tåg Stockholm-Göteborg, "Linje 1").
 +
 
 +
Nils-Erik Lind: "Containervagnar hos NKlJ." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 29/1985, s. 11 (Ombyggda från malmvagnar, [[891 mm]]).
  
 
Johan Woxenius & Fredrik Bärthel: [https://www.pol.gu.se/digitalAssets/1344/1344854_2002_ftam_intermodal_organisation.pdf ''The Organisation of the European Intermodal Road/Rail Freight Transport Industry.''] Paper presented at the International congress on Freight Transport Automation and Multi- modality, Delft, 23 & 24 May 2002.
 
Johan Woxenius & Fredrik Bärthel: [https://www.pol.gu.se/digitalAssets/1344/1344854_2002_ftam_intermodal_organisation.pdf ''The Organisation of the European Intermodal Road/Rail Freight Transport Industry.''] Paper presented at the International congress on Freight Transport Automation and Multi- modality, Delft, 23 & 24 May 2002.
Rad 226: Rad 326:
  
 
Kenneth Landgren: ''Med Nynäsbanan till Gotland. Trafikhistoria under 107 år.'' Nynäshamn: Stockholm Nynäs Järnvägs kamratförening 2009.
 
Kenneth Landgren: ''Med Nynäsbanan till Gotland. Trafikhistoria under 107 år.'' Nynäshamn: Stockholm Nynäs Järnvägs kamratförening 2009.
 +
 +
"SJ pallen." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Om europapallar).
 +
 +
Green Cargo: [http://greencargo.com/globalassets/documents/kundservice/min-transport/lastning-och-lastbarare/lastning_av_intermodala_enheter_instruktion_ny.pdf ''Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi)'' (C 83-90 A)]. Författaren 2013.
 +
 +
Stefan Persson: "Modellförslag: Dryport." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 21/2015 (En containerterminal i Falköping).
  
 
KombiConsult GmbH: [https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/themes/strategies/studies/doc/2015-01-freight-logistics-lot2-combined-transport.pdf ''Analysis of the EU Combined Transport. Final Report.''] Frankfurt am Main: författaren 2015.
 
KombiConsult GmbH: [https://ec.europa.eu/transport/sites/transport/files/themes/strategies/studies/doc/2015-01-freight-logistics-lot2-combined-transport.pdf ''Analysis of the EU Combined Transport. Final Report.''] Frankfurt am Main: författaren 2015.
 +
 +
Joakim Ahlberg: [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:937243/FULLTEXT01.pdf ''Intermodala transporter. Definition, aktörer och omfattning'' (VTI notat 12-2016).] Stockholm: VTI 2016.
 +
 +
Karl Fischer, Marko Just & Florian Fürle: [https://www.lkzprien.de/fileadmin/LKZ-Prien/02_Kompetenz_Projekte/LKZ_Future_Trailer_Ergebnisbroschuere.pdf ''Future trailer for road and rail.''] Prien am Chiemsee: LKZ Prien GmbH 2017 (Förutsättningar för ökning av piggy-back-transporter. På tyska).
 +
 +
Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 31/2017 (Från Kiel).
  
 
Kevin Smith: [https://www.railjournal.com/freight/can-europe-finally-solve-its-intermodal-transport-conundrum "Can Europe finally solve its intermodal transport conundrum?"] i ''International Railway Journal'' Jun 11, 2018.
 
Kevin Smith: [https://www.railjournal.com/freight/can-europe-finally-solve-its-intermodal-transport-conundrum "Can Europe finally solve its intermodal transport conundrum?"] i ''International Railway Journal'' Jun 11, 2018.
  
Bo Norvinge: [http://norvinge.se/onewebmedia/LastbilOchJarnvagiSmidigKombi_CsamLMF_KLR_4-2018.pdf "Lastbil och järnväg i smidig kombi."] i ''Klassiska lastbilar'' nr 4/2018. (Om Csam-systemet).
+
Bo Norvinge: [http://norvinge.se/onewebmedia/LastbilOchJarnvagiSmidigKombi_CsamLMF_KLR_4-2018.pdf "Lastbil och järnväg i smidig kombi."] i ''Klassiska lastbilar'' nr 4/2018 (Om Csam-systemet).
  
 
BTO Förvaltningsgrupp Lastsäkring: [http://www.tagoperatorerna.se/wp-content/uploads/BTO-TAGDOK-790-utg2-180426K.pdf ''Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi)'' (TÅGDOK 790).] Tågoperatörerna 2018.
 
BTO Förvaltningsgrupp Lastsäkring: [http://www.tagoperatorerna.se/wp-content/uploads/BTO-TAGDOK-790-utg2-180426K.pdf ''Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi)'' (TÅGDOK 790).] Tågoperatörerna 2018.
  
==Tryckta referenser - modell==
+
==Tryckta referenser - modell allmänt==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 
Jocke Sannagård (red.): ''Modell & förebild. Kombitrafik på räls, väg och vatten.'' Stockholm: Allt om Hobby 2014.
 
Jocke Sannagård (red.): ''Modell & förebild. Kombitrafik på räls, väg och vatten.'' Stockholm: Allt om Hobby 2014.
  
Sören Bendtsen & Felix Kasiske: "Realistic and Compatible Intermodal Transport in FREMO." i ''Hp1 Modellbahn'' nr 1/2018. (Utvecklingen av containertrafik inom FREMO).
+
Sören Bendtsen & Felix Kasiske: "Realistic and Compatible Intermodal Transport in FREMO." i ''Hp1 Modellbahn'' nr 1/2018 (Utvecklingen av containertrafik inom FREMO).
 +
 
 +
Oskar Fröidh: "Fritt utrymmet för stora laster." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Om Trafikverkets referensprofil C för trafik med SECU-boxar på normalspår, och hur den kan omsättas i modell).
 +
 
 +
Jocke Sannagård: "Containrar på smala spår." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022 (Intermodal trafik på [https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Rhätische_Bahn RhB] i Schweiz).
 +
 
 +
==Tryckta referenser - modell hantering==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
"[[Brawa]]s nya containerkran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1974, s. 4 (Recension av motordriven kran).
 +
 
 +
Ola Terje: "Allt om hobby synar: Containerkran." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1988 (Recension av [[plastbyggsats]] i [[H0]] från [[Roco]]).
 +
 
 +
[[Rutger Friberg]]: "Entré för containerterminalen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2006 (Presentation av Heljans containerkran).
 +
 
 +
"Faller." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 32/2018, s. 8 (Containerkran).
 +
 
 +
"Kalmartruck för militärdioramat." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2022, s. 41 (Kalmar RT240 i [[Skala 1|1:35]] från Four Star Miniatures i [[resin]]).
 +
 
 +
"Containertransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 13 (Pacton containertrailer i 1:32 från Marge Models).
 +
 
 +
==Tryckta referenser - modell rullande materiel==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
"Container-vagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1978, s. 7 (Containrar från [[Liliput]]: SJ, Rörstrand och Volvo i [[H0]]).
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Behållarevagn litt Lb." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1978 (Konvertering av [[Lima]] [[SJ godsvagn litt O|O-vagn]] till Lb/Oubhl).
 +
 
 +
Tobias Ljung: "Q35p. Storbehållarvagn." i ''[[Tidskrifter#Smalspårigt|Smalspårigt]]'' nr 144/2018 (Bygge av smalspårig storbehållarvagn i [[019,8]], inklusive bakgrundshistoria och ritning).
 +
 
 +
==Tryckta referenser - modell lastbärare==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).
 +
 
 +
[[LOK]]: "Massor av nya H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1993 (C-sam-containrar från SHMI).
 +
 
 +
[[LOK]]: "Svenska containrar i H0-skalan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1994, s. 6 (ICA växelflak från Jackson Modelltåg i Lund).
 +
 
 +
[[Lars Olov Karlsson]]: "Massor av nya H0-bilar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996 (Containrar från ASG).
 +
 
 +
[[Lars Olov Karlsson]]: "Nyheter för H0-spåren." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1998, s. 68 (20-fotscontainrar från [[Roco]]).
 +
 
 +
[[Lars Olov Karlsson]]: "LOK om H0-bilar. Bilbygge med följdverkan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/1998 (Växelflak med stödben från [[Herpa]]).
 +
 
 +
Paul Metzmaier: "Container och växelflak." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011, s. 9 (Ommärkning med foton och dekaler).
 +
 
 +
Jocke Sannagård: "Containrar på modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2014 (Utbud och praktiska lösningar).
 +
 
 +
"Nya containrar från [[Walthers]]." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2015, s. 6 (Notis).
 +
 
 +
"C-sam i modell." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2018, s. 34 (Csam-behållare i [[etsad metall]] från [[One87]]).
 +
 
 +
"One:87."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2018, s. 6 (Gatlykta "byhatt", SJ hållplatsskylt och [[#Csam|Csam-container]]).
 +
 
 +
"Miljödetaljer från Frykmo  Modellbyggeri." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019, s. 6 (Eka, slaghack i [[H0]] och [[N]], byggfuttar och containrar i [[N]]).
 +
 
 +
"Containrar i 1:32." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2022, s. 8 (Från Holland Oto).
 +
 
 +
Christina Eneroth: "Gör containrar!" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[Scratchbygge]] av ISO-containrar).
 +
 
 +
"Containertransporter." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2024, s. 13 (40-fots container i [[1:32]] från Marge Models).
 +
 
 +
"Swedish Truck Models." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024, s. 8 (Järnvägstrailer från Börje Jönsson i [[H0]]).
 +
 
 +
==Webreferenser - förebild, allmänt==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
[http://eurift.eu/index.php/page/Home-2011-01-06 EURIFT] (European Reference Center for Intermodal Freight Transport).
 +
 
 +
[https://ims87.se/tvaaxliga-containervagnar-i-sverige-av-rasmus/?fbclid=IwAR0hd4Cb2h3SqiHX_pWq_xKVIY6ubGNvKf2adKogOncsB2Sg5ffo3o9z-jk IMS87: Tvåaxliga containervagnar i Sverige] (Vagnar hos SJ och GC m.fl.)
 +
 
 +
[https://jarnvagar.nu/green-cargo-kor-fler-kombitag/ Järnvägar.nu: Green Cargo kör fler kombitåg]
  
Tobias Ljung: "Q35p. Storbehållarvagn." i ''Smalspårigt'' nr 144/2018. (Bygge av smalspårig storbehållarvagn i [[019,8]], inklusive bakgrundshistoria och ritning).
+
[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=138396#p178616 Järnvägshistoriskt forum: Försök med storbehållare] (Diskussionstråd om SJ storbehållare och besläktade system).
  
==Internetrefererenser - förebild==
+
[http://nostalgimacken.blogspot.com/2012/01/svelast-eller-slab-som-det-hette-innan.html Nostalgimacken: Historien om SLAB] (SLAB och Svelast).
[https://www.sis.se/en/produkter/road-vehicles-engineering/commercial-vehicles/trucks-and-trailers/ssen2842006/ SIS.se: Swap bodies - Non-stackable swap bodies of class C - Dimensions and general requirements]
+
 
 +
[http://www.one87.se/milj%C3%B6/container-csam-svelast-asg-39931355 One87.se: Container Csam/Svelast/ASG] (Reklamfilm från ASG).
 +
 
 +
[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=638510 Postvagnen: Sammansättningen av ett godståg från utlandet] (Norrgående tåg från Malmö 2012 08 11).
  
[https://www.sis.se/produkter/forpackningar-och-distribution/varudistribution/containrar-for-allman-anvandning/ssen12410/ SIS.se: Växelflak med styrtunnel - Termiska växelflak - Klass A - Mått och allmänna krav]
+
[https://en.wikipedia.org/wiki/Intercontainer-Interfrigo Wikipedia: Intercontainer-Interfrigo]
  
 
[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_freight_transport Wikipedia: Intermodal freight transport]
 
[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_freight_transport Wikipedia: Intermodal freight transport]
 +
 +
[https://www.worldshipping.org/about-the-industry/history-of-containerization/the-birth-of-intermodalism World Shipping Council: The Birth of "Intermodalism"]
 +
 +
==Webreferenser - förebild, ISO-containrar==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 +
[https://www.bic-code.org bic-code.org] (Ägarkoder för containrar, märkning m.m. BIC = Bureau International des Containers et du Transport Intermodal).
 +
 +
[https://www.helsinki.fi/en/news/society-economy/the-shipping-container-an-invention-that-revolutionized-trade-and-turned-the-world-into-a-giant-conveyor-belt Helsinki.fi: The ship­ping con­tainer: an in­ven­tion that re­vo­lu­tion­ized trade and turned the world into a gi­ant con­veyor belt] (Effekterna av införandet av containrar, från Helsingfors universitet).
 +
 +
[https://www.icecargo.com.au/markings-on-a-shipping-container-what-do-they-mean/ ICE: Markings On A Shipping Container – What Do They Mean?]
 +
 +
[http://shipsbusiness.com/container-types.html Shipsbusiness.com: Container types]
  
 
[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]
 
[https://en.wikipedia.org/wiki/Intermodal_container Wikipedia: Intermodal container]
  
[https://en.wikipedia.org/wiki/Piggyback_(transportation) Wikipedia: Piggyback (transportation)]
+
[https://en.wikipedia.org/wiki/ISO_668 Wikipedia: ISO 668] (Standarddimensioner för containrar).
 +
 
 +
[https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR1WoNGGIKD_tAQ7kjrIm89hSHHnKgKMGsErSiSeuc3q1-575w73sER0RkQ&v=VJ1lNcw3Rbw&feature=youtu.be Youtube.com: Every Stop a Shipping Container Makes from China to Chicago | WIRED] (Hur en container tar ifrån Kina till USA).
  
[https://en.wikipedia.org/wiki/ISO_668 Wikipedia: ISO 668] (Standarddimensioner för containers).
+
==Webreferenser - förebild, piggy-back==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
  
[https://en.wikipedia.org/wiki/Swap_body Wikipedia: Swap body] (Växeflak för EU-marknaden enligt CEN).
+
[https://jarnvagar.nu/trailer-pa-tag-okar-igen/ Järnvägar.nu: Trailer på tåg ökar igen]
  
[http://shipsbusiness.com/container-types.html Shipsbusiness.com: Container types]
+
[https://jarnvagar.nu/ater-mojligt-med-trailer-pa-tag-i-danmark/ Järnvägar.nu: Åter möjligt med trailer på tåg i Danmark].
  
 
[https://scmwiki2012.wordpress.com/r/trailer-on-flatcar/ SCM wiki: Trailer-on-Flatcar]
 
[https://scmwiki2012.wordpress.com/r/trailer-on-flatcar/ SCM wiki: Trailer-on-Flatcar]
Rad 263: Rad 470:
 
[https://tandemthoughts.landlinemag.com/uncategorized/is-piggyback-back/ Tandem thoughts: Is ‘piggyback’ back?]
 
[https://tandemthoughts.landlinemag.com/uncategorized/is-piggyback-back/ Tandem thoughts: Is ‘piggyback’ back?]
  
[http://eurift.eu/index.php/page/Home-2011-01-06 EURIFT] (European Reference Center for Intermodal Freight Transport).
+
[https://en.wikipedia.org/wiki/Piggyback_(transportation) Wikipedia: Piggyback (transportation)]
 +
 
 +
==Webreferenser - förebild, CEN-växelflak==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
[https://www.sis.se/en/produkter/road-vehicles-engineering/commercial-vehicles/trucks-and-trailers/ssen2842006/ SIS.se: Swap bodies - Non-stackable swap bodies of class C - Dimensions and general requirements]
 +
 
 +
[https://www.sis.se/produkter/forpackningar-och-distribution/varudistribution/containrar-for-allman-anvandning/ssen12410/ SIS.se: Växelflak med styrtunnel - Termiska växelflak - Klass A - Mått och allmänna krav]
  
 
[https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUKEwjpqs_jm9HdAhUHWCwKHXdzAO8QFjABegQICRAC&url=http%3A%2F%2Fwww.uirr.com%2Fde%2Fcomponent%2Fdownloads%2Fdownloads%2F387.html&usg=AOvVaw0a7PEQfktu-_iCDFkwUFbD UIRR: The European Swap Body]
 
[https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&ved=2ahUKEwjpqs_jm9HdAhUHWCwKHXdzAO8QFjABegQICRAC&url=http%3A%2F%2Fwww.uirr.com%2Fde%2Fcomponent%2Fdownloads%2Fdownloads%2F387.html&usg=AOvVaw0a7PEQfktu-_iCDFkwUFbD UIRR: The European Swap Body]
  
[http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=638510 Postvagnen: Sammansättningen av ett godståg från utlandet] (Norrgående tåg från Malmö 2012 08 11).
+
[https://en.wikipedia.org/wiki/Swap_body Wikipedia: Swap body] (Växeflak för EU-marknaden enligt CEN).
 +
 
 +
==Webreferenser - modell==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
[https://kombimodell.waggonfabrik.eu/kombimodell.html Kombimodell] (Kombivagnar och lastbärare).
  
[http://nostalgimacken.blogspot.com/2012/01/svelast-eller-slab-som-det-hette-innan.html Nostalgimacken: Historien om SLAB] (SLAB och Svelast).
+
[https://www.morop.org/downloads/nem/de/nem380_d.pdf Morop: NEM 360] (Normer för containerfästen i modell).
  
[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=138396#p178616 Jvmv forum: Försök med storbehållare] (Diskussionstråd om SJ storbehållare och besläktade system).
+
[https://www.motessparet.se/viewtopic.php?f=34&t=5964 Mötesspåret: AWM har lagt ner produktionen] (Tillverkare av lastbilar i H0 som upphört med produktionen i maj 2020).
  
==Internetrefererenser - modell==
 
 
[https://www.thesprucecrafts.com/modeling-tofc-trailer-on-flatcar-trains-2382499 The Spruce Crafts: Trailer in Flat Car (TOFC) Trains]
 
[https://www.thesprucecrafts.com/modeling-tofc-trailer-on-flatcar-trains-2382499 The Spruce Crafts: Trailer in Flat Car (TOFC) Trains]
 
[https://www.morop.org/downloads/nem/de/nem380_d.pdf Morop: NEM 360] (Normer för containerfästen i modell).
 
  
 
[https://www.walthers.com Walthers] (Stort sortiment av containrar mm. USA-baserad)
 
[https://www.walthers.com Walthers] (Stort sortiment av containrar mm. USA-baserad)
 +
[[Kategori: Intermodal trafik]]
 +
[[Kategori: Trafik]]
 +
[[Kategori: Intercontainer]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: GC]]
 +
[[Kategori: SNJ]]
 +
[[Kategori: Utformning]]
 +
[[Kategori: Märkning]]
 +
[[Kategori: Standarder]]
 +
[[Kategori: NEM]]
 +
[[Kategori: Vägfordon]]
 +
[[Kategori: Svensk MJ]]
 +
[[Kategori: Epok IVa]]
 +
[[Kategori: Epok IVb]]
 +
[[Kategori: Epok Va]]
 +
[[Kategori: Epok Vb]]
 +
[[Kategori: Epok VI]]
 +
[[Kategori: Brawa]]
 +
[[Kategori: Brekina]]
 +
[[Kategori: Faller]]
 +
[[Kategori: Heljan]]
 +
[[Kategori: Herpa]]
 +
[[Kategori: Kibri]]
 +
[[Kategori: Lima]]
 +
[[Kategori: One87]]
 +
[[Kategori: Tillig]]
 +
[[Kategori: Walthers]]
 +
[[Kategori: Wiking]]

Nuvarande version från 24 mars 2024 kl. 17.40

Intermodal trafik innebär att en transport utnyttjar flera trafikslag utan omlastning, oftast genom att lasten är förpackad i en särskild lastbärare under hela transporten. De vanliga typerna av intermodal trafik som utnyttjar järnvägstransporter är trafik med standardiserade ISO-containrar, att lasta lasbilstrailers på järnvägsvagnar, s.k. piggy-back-trafik, samt växelflak enligt CEN.

ISO-containrar

En ISO-container är en låda där mått, fästen och bärighet är standardiserade, som används för intermodala transporter. Fästena används för lastsäkring under transport, samt för lyft. Fästena sitter i containerns hörn och består av beslag med hål i tre riktningar. Lastsäkring sker med tappar. Den standardiserade bärigheten är dels till för att försäkra att containern kan lasta tillräckligt mycket, och dels att den kan staplas på höjden. En container kan variera i längd i vissa steg, samt ha olika höjd. Alla vanliga containrar (torrlastcontainrar) har dörrar på ena gaveln; det finns dessutom containrar med sidodörrar för att enkelt kunna lasta en container när den står på en järnvägsvagn.

Inom ramen för standarden ryms också specialcontainrar av olika slag, oftast containrar för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan staplas, andra inte.

Standardmåtten för ISO-containrar anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är normalt 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containrar, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att en 45' container + dragbil blir för lång. Det finns också s.k. hi-cube-containrar, med en höjd på 9'6".

Containrar lastas vanligtvis på särskilda järnvägsvagnar avsedda för ändamålet. Vagnarna är försedda med containerfästen, som i regel går att fälla när de inte används. Containrar kan också lastas på vanliga flakvagnar, och skall då säkras med styrreglar av trä, 5x5 cm, som spikas fast i golvet. Vid lastning på flakvagnar kan det också krävas lastsäkring med hjälp av vagnsstolpar och/eller bindningar, för att förhindra att containrarna blåser omkull.

Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containrar har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containrar tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containrar, och många containrar ägs av logisitikföretag.

Containers NJ

Containrar i Port Elisabeth, NJ, 2004. Foto Albert E. Theberge. Wikimedia Commons, public domain

Dimensioner för standardcontainrar

Tillbaka till toppen

Containertyper:

  • Torrlastcontainrar är vanliga standardcontainrar, vilka utgör ca 90% av alla containrar. 80% av alla containrar är standard torrlastcontainrar på 20' och 40' med standardhöjd. Torrlastcontainrar har alltid dörrar på ena gaveln, och kan ha dörrar på sidorna.
  • Hi-cube är extra höga containrar, också av torrlasttyp.
  • Bulk är containrar för bulklaster som lastas genom luckor i taket och tippas genom gaveln.
  • Tank omfattar tankar för alla slags vätskor.
  • Växelflak är flak för alla slags laster som inte behöver en sluten container.
  • Kylcontainrar har elaggregat för kyla, frys eller varmhållning,

Bredden är alltid 2438 mm.


20' torrlast 30' torrlast 40' torrlast 40' hi-cube 45' hi-cube 20' bulk 20' tank 20' växelflak 40' växelflak 20' kyla 40' kyla
Längd (m) 6,055 9,125 12,192 12,192 13,680 6,055 6,055 6,055 12,192 6,055 12,192
Höjd (m) 1) 2,591 2,591 2,591 2,896 2,896 2,591 2,591 2,591 2,591 2,591 2,591
Max totalvikt (ton) 30,48 2) 30,48 30,48 30,48 30,48 30,48 2) 30,48 2) 30,48 2) 30,48 30,48 2) 30,48

1) Maxhöjd ursprungligen 2,438 m, utom för 45'
2) Enligt dagens standard, tidigare max totalvikt 20,3 ton

Märkning av containrar

Tillbaka till toppen

Märkningen på ISO-containrar följer ISO-standard 6346. Huvudmärkningen sitter på höger gaveldörr på de containrar som har en sådan. På övriga containertyper sitter märkningen i ena änden. Varje container ska ha en identitetsmärkning med fyra bokstäver som anger ägaren, samt sex siffror. Dessa ger tillsammans en unik identitet för containern. Identitetsmärkningen följs av en kontrollsiffra i en ruta. På gaveldörren ska också finnas en fyrställig kod som anger containertyp (sedan 1995), samt maxvikt och tomvikt för containern. Exakt hur märkningen ska utföras styrs inte av standarden, så den kan se ganska olika ut.

Container Nedlloyd.jpg

En Nedlloyd-container lastas i Olskroken på 1990-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03196 (detalj)

Märkning på containern på bilden ovan:

  • "KNLU270136" ägarmärkning med kontrollsiffra 1.
  • "NLX 2040" äldre nationalitetsmärkning som inte följer dagens standard.
  • "GROSS WT" (maxvikt).
  • "TARE WT" (tomvikt).
  • "PAYLOAD" (maxlast, frivillig uppgift).
  • "CUBE" (volym, frivillig uppgift).

På containerns sidor ska finnas ägarmärkning och containertyp.

Container CMA CGM.jpg

En CMA-CGM container med kaffe i Stockholms frihamn 2009. Foto Karolina Kristensson, Digitalt museum Fo183484_002DIG

Ovanstående container har ägarmärkningen "CMAU104117" med kontrollsiffra 0, samt typmärkning "22G1", vilket innebär 20 fots container med standardhöjd av torrlasttyp.

På containerns andra gavel räcker det med ägarmärkning.

Container NYK.jpg

Containergavel NYK. Källa Digitalt museum JvmKEAE03656

På containerns ovansida ska finnas ägarmärkning och typmärkning.

Boogabilla.jpg

Transoceans "Boogabilla" på väg med containerlast 1985. Här syns det i alla fall att det finns märkning på ovansidan. Foto Mark Markefelt, Digitalt museum Fo192369DIA

Trailers på tåg

Tillbaka till toppen

Med trailer avses i detta sammanhang påhängsvagnar för landsvägstrafik, och hur de kan lastas på järnväg för mer ekonomiska transporter, ibland kallad "piggyback"-trafik. En trailer för trafik i Europa behöver ha lyftanordningar för att kunna lyftas på och av tåg, samt naturligtvis vara anpassad för vägtrafik i de länder den ska gå i. Med tanke kostnaderna för att lasta och lossa trailers för tågtransport, finns det också ett minsta avstånd där det ekonomiskt försvarbart att lasta trailers på tåg.

Huvudintressenterna i denna typ av intermodal trafik är åkerierna och järnvägsbolagen, som naturligtvis också är konkurrenter. Trailers på tåg ger inte samma handlingsfrihet som en ISO-container, att lasta trailern på ett fartyg är inte alls lika smidigt som att lasta en ISO-container (förutom vad gäller färjetrafik och rorofartyg). På frakter som går en ren landrutt finns det å andra sidan fördelar med trailers på tåg: en trailer lastar vanligtvis mer än en container, och åkarna slipper att hålla med särskilda containersläp.

Växelflak enligt CEN

Tillbaka till toppen

Växelflak enligt CEN-standard är avsedda för den interna marknaden inom EU, och angränsande länder som kan nås utan längre sjötransporter. De har i regel fästen som stämmer överens med ISO-containrar, men behöver inte vara stapelbara, och kan ges andra yttermått än ISO-containrar. De kan vara både öppna och slutna. Därigenom kan de göras lättare än ISO-containrar, och lasta mer och också lastas effektivare med t.ex. Europapallar.

  • Växelflak klass C har samma bottenfästen som en 20' ISO-container, men har en maxbredd på 2550 mm, maxhöjd 2750 mm och finns i längder om 7150, 7450 eller 7850 mm, och en maxlast på 16 ton.
  • Växelflak klass A har samma bottenfästen som en 40' ISO-container, men har en maxbredd på 2600 mm, och finns i längder mellan 12500 och 14040 mm.

AAEC_Sdggmrs25_37804993895_4_SVDB_500002_1_UN_1263_3066_Gmp_200908.jpg

Växelflak klass A från Samskip. Lasten bakom är en trailer från Samskip. Foto Johan Hellström/Lokman.se

Kombiterminaler

Tillbaka till toppen

För att kunna verkställa den intermodala trafiken krävs resurser för att kunna lasta om mellan trafikslagen. Dessa anläggningar kallas kombiterminaler, där i allmänhet lastbärare av alla typer som berörts ovan kan hanteras. Många kombiterminaler finns naturligtvis i hamnar, men det finns också ett stort antal som hanterar övergången mellan järnväg och väg.

En kombiterminal behöver förstås järnvägsspår, men också plats för att ställa upp lastbärare samt vägar för köra fram dragbilar. Sen behövs hanteringsutrustning, det mest ikoniska är kanske den stora portalkranen, men många uppgifter löses med truckar av olika slag (där för övrigt svenska Kalmar Industries är en stor tillverkare). En mindre kombiterminal kan klara sig med ett par truckar.

Årsta 1970

Årsta-terminalen på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03393

Historik

Tillbaka till toppen

Olika försök till enhetslaster har funnits på järnvägarna sedan 1800-talet. På 1920-talet använda flera brittiska järnvägsbolag containrar för transporter dörr till dörr, och dessa var någorlunda standardiserade.

I Europa standardiserade järnvägsbolagen s.k. "pa-behållare" i början på 1950-talet i UIC-590-standarden. Vid ungefär samma tid började amerikanska järnvägsbolag köra lastbilstrailers i sina tåg, s.k. "Trailer on Flatcar" (TOFC) trafik. För att bättre sprida riskerna gick ett antal amerikanska järnvägsbolag samman och bildade Trailer Train 1955, som investerade i särskilda vagnar för TOFC-trafiken, som användes över hela USA. Trailer Train döptes om till TTX 1991.

Det riktiga genombrottet för containrar kom när den amerikanska redarnäringen började intressera sig, och utvecklade några olika containerformat under 1950-talets slut. Till skillnad från tidigare containrar gick dessa att stapla på varandra, vilket passade rederiernas behov bättre. 1968-70 fastställdes de första upplagorna av ISO-standarder för containrar, som kraftigt underlättade den fortsatta utvecklingen.

De europeiska järnvägsföretagen bildade ett gemensamt dotterbolag som hette "Intercontainer" 1967 för att organisera internationell containertrafik, framför allt från hamnarna i Västeuropa till Centraleuropa. Företaget hade sitt säte i Basel i Schweiz. Intercontainer köpte en egen vagnsflotta som registrerades som privatvagnar hos SNCB i Belgien och SNCF i Frankrike. Intercontainers vagnar gick som systemtåg eller sammanhållna vagngrupper över Europa, inklusive Skandinavien.

Fram till 1980-talet utvecklades containertrafik och trailertrafiken parallellt, men sedan 1980-talet har andelen trailers på järnväg minskat i både Europa och USA, till förmån för ISO-containrar och växelflak enligt CEN (i Europa).

Intermodal trafik står för 25% av alla marktransporter i USA, medan den i Europa endast omfattar ca 15% (2015). Inom EU har man sedan ett EU-direktiv från 1992 drivit på för att försöka öka andelen intermodal trafik, med begränsad framgång.

Utvecklingen i Sverige

En svensk pionjär på containertrafik blev SNJ, som utvecklade egna containrar för Gotlandstrafiken på 1930-talet, som alltså skulle gå på normalspår på fastlandet, till sjöss över till Gotland och med smalspår på Gotland. Ett antal containrar byggdes, dessa användes på traden Visby-Stockholm under några år på 1930-talet.

SJ gick in för de standardiserade pa-behållarna enligt UIC 590, av SJ kallade storbehållare, och investerade ganska stort i dessa på 1950-talet. Ett antal Ou-vagnar byggdes om till littera Oubhl för denna trafik. Ett fåtal vagnar littera Q35p byggdes även för trafik på smalspår 891 mm. Storbehållarna var till för transporter av bulk-laster dörr till dörr, och SJ tillhandahöll behållare för petroleum-produkter, pulver, cement och kalk. Storbehållare fanns kvar i begränsad användning till omkring 2000.

Värtan 1957b

Lossning av storbehållare typ Em från en Oubhl i Värtan 1954. Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760

SJ började experimentera med internationell intermodal trafik 1966, och investerade i kombiterminaler. Containertrafiken med ISO-containrar kom att få en snabb spridning, 1972 fanns det ett tiotal större kombiterminaler, samt ytterligare ett tjugotal platser där en begränsad service gavs. 1981 fanns det 34 kombiterminaler i drift. SJ skaffade också egna containrar.

Ett antal åkerier investerade i ett gemensamt bolag som köpte trailers för intermodal trafik 1966, och en linje för trailer på tåg öppnades mellan Stockholm och Göteborg, kallad "Linje 1". In på 1980-talet blev denna förbindelse dock den enda i landet för trailer på tåg.

Rc och Slps

Rc med trailer på Slps-vagnar, "Linje 1". Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760

SJ skaffade också vagnar för intermodal trafik (littera Slps), samtidigt som mycket av containertrafiken inledningsvis hanterades med vanliga flakvagnar. Det finns dokumentation av Kbs, Kbps, Om, Os, Os-w, R och Rs med containerlast. Så småningom inleddes ett större ny- och ombyggnadsprogram för att få fram mer anpassade containervagnar, såsom litt Lgs, Lgjs respektive Sgs.

Intercontainer började köra containertåg i Sverige på 1970-talet, framför allt från Göteborg till Oslo. Intercontainer trafikerade endast de större containerterminalerna.

På 1970-talet tog Svelast och Lagab fram en minicontainer, från början kallad linjegodslastbärare (LLB). Dessa lastades på tvären på järnvägsvagnar, och på längden på lastbilar, så längd- och breddmått var anpassade efter respektive lastprofil. Försök inleddes 1978. SJ bidrog med att bygga om ett antal vagnar för trafiken, och överförde styckegodstrafik till LLB. Containrarna släpades över till bilarna med hydraulutrustning ombord på bilarna, så ingen övrig hanteringsutrustning behövdes. 1981 döptes systemet om till Container samlastning (Csam). När SJ upphörde med styckegodstrafiken 1986 såldes hela systemet till ASG, som drev det ytterligare ett antal år tills trafiken upphörde under 1990-talet. Csam-containern var 2600 mm bred, 3400 mm lång och 2330 mm hög samt lastade 6280 kg. Det fanns också en jumbo-variant som var 2680 mm hög och lastade 6700 kg.

Csam Växjö 1987

Omlastning av Csam i Växjö 1987. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15806

På 1980-talet gjorde SJ också ytterligare satsningar på intermodal trafik baserad på trailertransport. Från 1980 och en tid framåt hyrdes tjugo st privatägda trailertransportvagnar littera Sss in från Frankrike genom företaget Novatrans. Med köpen av Sdms-vagnarna under andra halvan av 1980-talet började den svenska trafiken med trailer på tåg att öka. Det var också SJ:s första kombivagn för internationell trafik.

Stora Enso började rationalisera sina transporter 1998 genom att maximera utnyttjandet av transportkapaciteten på järnväg. En särskild container utvecklades, som utnyttjar hela den tillgängliga lastprofilen - Stora Enso Cargo Unit (SECU). Till denna håller Green Cargo med specialvagnar littera Sgmns-w. Dessa containrar är för tunga för lastbilstrafik och går därför bara på järnväg i Sverige. I Göteborg lastas de på Roro-fartyg med särskilda truckar. En SECU-box är 3,6 m bred, 3,6 m hög och 13,8 m lång och maximal last är 80 ton.

Intermodal trafik i modell

Tillbaka till toppen

Morop har publicerat en standard för lastning av ISO-containrar i de skalor som normalt omfattas av Morops standarder, NEM 360. Den bygger på att en container har tappar undertill i motsvarande positioner som ISO-fästena. I vagnar, på containerns översida och på lastbilar finns motsvarande hål. Tyvärr har inte de europeiska tillverkarna varit särskilt följsamma med NEM 360. I praktiken har varje tillverkare ett eget system för containerlastning, vilket innebär att förutsättningarna för trafikspel med containrar inte är så goda. Intressant nog har NEM 360 fått ett större genomslag i USA, där flera tillverkare, bland annat Walthers, följer den. Det finns ingen NMRA-standard för intermodal trafik.

Inom FREMO finns sedan 2018 ett förslag om att använda NEM 360 för modultrafik med containrar i skala H0, vilket innebär att både vagnar och containrar kan behöva modifieras för uppfylla kraven. I samma artikel föreslås också att hantera containrar som vanlig vagnslasttrafik vid modulträffar, en container betraktas som vilken annan last som helst.

Vagnar

Här kommer endast vagnar för europeisk trafik att behandlas. Amerikanska vagnar för intermodal trafik har följt en helt annan utveckling, främst eftersom den amerikanska lastprofilen är mera generös.


UIC-littera
Tvåaxliga containervagnar för småbehållare Lb, Lbs
Tvåaxliga containervagnar med stötskydd Lgjs, Lgjns

Lgjns-w, Lgjns-wk

Tvåaxliga containervagnar utan stötskydd Klps
Lgs, Lgns (typ 881), Lgns (typ 081)
Lgs (Intercontainer),
Tvåaxliga containervagnar C-sam Ljlps
Fyraxliga vagnar för SECU-boxar

Sgmns-w

Fyraxliga containervagnar

Sgs
Sgns, Sgnss

Sexaxliga containervagnar Sggmrss, Sggrs
Fyraxliga kombivagnar

Sds, Slps
Sdgmns, Sdms

Sexaxliga kombivagnar Sdggmrs, Sdggmrss

Svenskt containertåg.jpg

Svenskt containertåg med Lgs-vagnar på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE01318

Lastbärare

Tillbaka till toppen

I regel följer det last med när man köper en kombivagn, men söker man lite omväxling i trafiken så att samma vagn inte hela tiden åker runt med samma last så finns det också ett utbud av lastbärare att köpa separat.

One:87, Lokstallet och Lima har producerat Csam-boxar i H0. Limas var märkta "Svelast". Lokstallet har också producerat SECU-boxar i H0. AWM har tidigare haft containrar och trailers i H0 men lade ner produktionen i maj 2020.

Hanteringsutrustning

Tillbaka till toppen

  • Portalkranar: I H0 har Faller en stor rälsgående kran (katalognummer 120290). Till denna ska det också komma en separat motoriseringsbyggsats. Faller har också en mindre rälsgående kran. I H0 har Kibri en medelstor rälsgående Demag-kran. Walthers har en medelstor portalkran med gummihjul. Heljan har haft en rälsgående portalkran som presenterades 2006, fullt fungerande och digitalstyrd. I N har Vollmer en rälsgående kran som statisk modell.
  • Truckar: Kibri har några modeller av Kalmar-truckar i H0, både en reach-stacker och en kraftig gaffeltruck. Walthers har en Kalmar-truck med containerok i H0, och Herpa har en reach-stacker från Liebherr i H0. I N har Showcase miniatures producerat en Kalmar-truck och Tomytec har också en containertruck i N. Vidare producerar P & D Marsh en byggsats till en reach-stacker i N. I 1:35 har Four Star Miniatures aviserat en Kalmar RT240 militär reach-stacker som resinbyggsats.
  • Europeiska containerbilar finns från Wiking (H0, N), Herpa (H0, TT, N) och Marge Models i skala 1. AWM har tidigare producerat både containerbilar och separata containersläp i H0 men lade ner produktionen i maj 2020.

Andra wiki-sidor om trafik

Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar, GC godsvagnar och övriga tågoperatörers godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Industrier i modell
Hamnar och sjöfart
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb

Tryckta referenser - förebild

Tillbaka till toppen

Deutsche Bundesbahn: Neue Betriebsmittel für den Huckepackverkehr. München: Bundesbahn-Zentralamt 1963 (Tidig försöksutrusning).

Josephine Ayre: History and Regulation of Trailer-on-Flatcar Movement. Paper presented at the 45th Annual Meeting of the Committee on Intercity Highway Freight Transportation. u.å (1966?).

"Containertrafiken ökar." i SJ-nytt nr 5/1968 (Om de inledande insatserna med Slps-vagnar och öppna vagnar).

"Ritning på Europapall." i Skarvjärnet nr 3-4/1968, s. 21.

Statens Järnvägar: Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok. Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50. Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983 (Tidig containertrafik och trailer på tåg Stockholm-Göteborg, "Linje 1").

Nils-Erik Lind: "Containervagnar hos NKlJ." i Smalspårigt nr 29/1985, s. 11 (Ombyggda från malmvagnar, 891 mm).

Johan Woxenius & Fredrik Bärthel: The Organisation of the European Intermodal Road/Rail Freight Transport Industry. Paper presented at the International congress on Freight Transport Automation and Multi- modality, Delft, 23 & 24 May 2002.

Bo-Lennart Nelldal, Peter Bark, Jakob Wajsman & Gerhard Troche: Konkurrenskraftiga kombitransportsystem (Rapport 0513). Stockholm: KTH Järnvägsgruppen 2005.

Kenneth Landgren: Med Nynäsbanan till Gotland. Trafikhistoria under 107 år. Nynäshamn: Stockholm Nynäs Järnvägs kamratförening 2009.

"SJ pallen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Om europapallar).

Green Cargo: Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi) (C 83-90 A). Författaren 2013.

Stefan Persson: "Modellförslag: Dryport." i Modelljärnvägsmagasinet nr 21/2015 (En containerterminal i Falköping).

KombiConsult GmbH: Analysis of the EU Combined Transport. Final Report. Frankfurt am Main: författaren 2015.

Joakim Ahlberg: Intermodala transporter. Definition, aktörer och omfattning (VTI notat 12-2016). Stockholm: VTI 2016.

Karl Fischer, Marko Just & Florian Fürle: Future trailer for road and rail. Prien am Chiemsee: LKZ Prien GmbH 2017 (Förutsättningar för ökning av piggy-back-transporter. På tyska).

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017 (Från Kiel).

Kevin Smith: "Can Europe finally solve its intermodal transport conundrum?" i International Railway Journal Jun 11, 2018.

Bo Norvinge: "Lastbil och järnväg i smidig kombi." i Klassiska lastbilar nr 4/2018 (Om Csam-systemet).

BTO Förvaltningsgrupp Lastsäkring: Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi) (TÅGDOK 790). Tågoperatörerna 2018.

Tryckta referenser - modell allmänt

Tillbaka till toppen

Jocke Sannagård (red.): Modell & förebild. Kombitrafik på räls, väg och vatten. Stockholm: Allt om Hobby 2014.

Sören Bendtsen & Felix Kasiske: "Realistic and Compatible Intermodal Transport in FREMO." i Hp1 Modellbahn nr 1/2018 (Utvecklingen av containertrafik inom FREMO).

Oskar Fröidh: "Fritt utrymmet för stora laster." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019 (Om Trafikverkets referensprofil C för trafik med SECU-boxar på normalspår, och hur den kan omsättas i modell).

Jocke Sannagård: "Containrar på smala spår." i Allt om Hobby nr 1/2022 (Intermodal trafik på RhB i Schweiz).

Tryckta referenser - modell hantering

Tillbaka till toppen

"Brawas nya containerkran." i Allt om Hobby nr 8/1974, s. 4 (Recension av motordriven kran).

Ola Terje: "Allt om hobby synar: Containerkran." i Allt om Hobby nr 4/1988 (Recension av plastbyggsats i H0 från Roco).

Rutger Friberg: "Entré för containerterminalen." i Allt om Hobby nr 6/2006 (Presentation av Heljans containerkran).

"Faller." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018, s. 8 (Containerkran).

"Kalmartruck för militärdioramat." i Allt om Hobby nr 1/2022, s. 41 (Kalmar RT240 i 1:35 från Four Star Miniatures i resin).

"Containertransporter." i Allt om Hobby nr 1/2024, s. 13 (Pacton containertrailer i 1:32 från Marge Models).

Tryckta referenser - modell rullande materiel

Tillbaka till toppen

"Container-vagnar." i Allt om Hobby nr 6/1978, s. 7 (Containrar från Liliput: SJ, Rörstrand och Volvo i H0).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i Allt om Hobby nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Behållarevagn litt Lb." i Allt om Hobby nr 4/1978 (Konvertering av Lima O-vagn till Lb/Oubhl).

Tobias Ljung: "Q35p. Storbehållarvagn." i Smalspårigt nr 144/2018 (Bygge av smalspårig storbehållarvagn i 019,8, inklusive bakgrundshistoria och ritning).

Tryckta referenser - modell lastbärare

Tillbaka till toppen

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i Allt om Hobby nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).

LOK: "Massor av nya H0-bilar." i Allt om Hobby nr 2/1993 (C-sam-containrar från SHMI).

LOK: "Svenska containrar i H0-skalan." i Allt om Hobby nr 8/1994, s. 6 (ICA växelflak från Jackson Modelltåg i Lund).

Lars Olov Karlsson: "Massor av nya H0-bilar." i Allt om Hobby nr 3/1996 (Containrar från ASG).

Lars Olov Karlsson: "Nyheter för H0-spåren." i Allt om Hobby nr 2/1998, s. 68 (20-fotscontainrar från Roco).

Lars Olov Karlsson: "LOK om H0-bilar. Bilbygge med följdverkan." i Allt om Hobby nr 6/1998 (Växelflak med stödben från Herpa).

Paul Metzmaier: "Container och växelflak." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011, s. 9 (Ommärkning med foton och dekaler).

Jocke Sannagård: "Containrar på modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 6/2014 (Utbud och praktiska lösningar).

"Nya containrar från Walthers." i Allt om Hobby nr 4/2015, s. 6 (Notis).

"C-sam i modell." i Allt om Hobby nr 4/2018, s. 34 (Csam-behållare i etsad metall från One87).

"One:87." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 6 (Gatlykta "byhatt", SJ hållplatsskylt och Csam-container).

"Miljödetaljer från Frykmo Modellbyggeri." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 6 (Eka, slaghack i H0 och N, byggfuttar och containrar i N).

"Containrar i 1:32." i Allt om Hobby nr 5/2022, s. 8 (Från Holland Oto).

Christina Eneroth: "Gör containrar!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023 (Scratchbygge av ISO-containrar).

"Containertransporter." i Allt om Hobby nr 1/2024, s. 13 (40-fots container i 1:32 från Marge Models).

"Swedish Truck Models." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024, s. 8 (Järnvägstrailer från Börje Jönsson i H0).

Webreferenser - förebild, allmänt

Tillbaka till toppen

EURIFT (European Reference Center for Intermodal Freight Transport).

IMS87: Tvåaxliga containervagnar i Sverige (Vagnar hos SJ och GC m.fl.)

Järnvägar.nu: Green Cargo kör fler kombitåg

Järnvägshistoriskt forum: Försök med storbehållare (Diskussionstråd om SJ storbehållare och besläktade system).

Nostalgimacken: Historien om SLAB (SLAB och Svelast).

One87.se: Container Csam/Svelast/ASG (Reklamfilm från ASG).

Postvagnen: Sammansättningen av ett godståg från utlandet (Norrgående tåg från Malmö 2012 08 11).

Wikipedia: Intercontainer-Interfrigo

Wikipedia: Intermodal freight transport

World Shipping Council: The Birth of "Intermodalism"

Webreferenser - förebild, ISO-containrar

Tillbaka till toppen

bic-code.org (Ägarkoder för containrar, märkning m.m. BIC = Bureau International des Containers et du Transport Intermodal).

Helsinki.fi: The ship­ping con­tainer: an in­ven­tion that re­vo­lu­tion­ized trade and turned the world into a gi­ant con­veyor belt (Effekterna av införandet av containrar, från Helsingfors universitet).

ICE: Markings On A Shipping Container – What Do They Mean?

Shipsbusiness.com: Container types

Wikipedia: Intermodal container

Wikipedia: ISO 668 (Standarddimensioner för containrar).

Youtube.com: Every Stop a Shipping Container Makes from China to Chicago | WIRED (Hur en container tar ifrån Kina till USA).

Webreferenser - förebild, piggy-back

Tillbaka till toppen

Järnvägar.nu: Trailer på tåg ökar igen

Järnvägar.nu: Åter möjligt med trailer på tåg i Danmark.

SCM wiki: Trailer-on-Flatcar

Tandem thoughts: Is ‘piggyback’ back?

Wikipedia: Piggyback (transportation)

Webreferenser - förebild, CEN-växelflak

Tillbaka till toppen

SIS.se: Swap bodies - Non-stackable swap bodies of class C - Dimensions and general requirements

SIS.se: Växelflak med styrtunnel - Termiska växelflak - Klass A - Mått och allmänna krav

UIRR: The European Swap Body

Wikipedia: Swap body (Växeflak för EU-marknaden enligt CEN).

Webreferenser - modell

Tillbaka till toppen

Kombimodell (Kombivagnar och lastbärare).

Morop: NEM 360 (Normer för containerfästen i modell).

Mötesspåret: AWM har lagt ner produktionen (Tillverkare av lastbilar i H0 som upphört med produktionen i maj 2020).

The Spruce Crafts: Trailer in Flat Car (TOFC) Trains

Walthers (Stort sortiment av containrar mm. USA-baserad)