Skillnad mellan versioner av "Moduler"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(Sammanslutningar)
(Tryckta referenser - allmänt: Friberg 1996)
 
(132 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
+
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning.
Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i ''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]])''. Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.
 
  
Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.
+
==Inledning==
 +
Modulbygge innebär att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i '''[[Ramverk#Sektioner|sektioner]]'''). Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på [[modultr%C3%A4ffar|modulträffar]]. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.
 +
 
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
https://patrick.thwoditsch.de/oeynhausen2019/original/19oeynhausen17.JPG
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Från [[FREMO]]-träffen i Bad Oeynhausen i Tyskland 2019. Foto Patrick Voelker
 +
|}
 +
 
 +
==Varför bygga moduler?==
 +
Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel.  
 +
 
 +
Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.
 +
 
 +
Moduler ger dessutom en möjlighet att bygga modelljärnväg som inte är beroende av bostaden eller klubblokalen, vid en eventuell flytt behöver inte banan rivas och byggas om.
 +
 
 +
==Hur börja med moduler?==
 +
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på [[modulträffar]] först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.
 +
 
 +
När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.
 +
 
 +
Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).
  
Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels [[Introduktion till MJ-trafik|trafikkörning]] efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med [[vagnslasttrafik]].
 
 
==Olika typer av moduler==
 
==Olika typer av moduler==
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser ''banan'' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
+
Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser '''banan''' hela järnvägsanläggningen omfattande såväl [[Säkerhetstjänst för MJ#Station|stationer]] som [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linje]].
 
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
 
*Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjesträcka]] mellan stationer, utan växlar.
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
+
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Hållplats|Hållplatser]] på linjen byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att [[Rälsbuss|rälsbussar]] infördes.
 
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
 
*En [[Säkerhetstjänst för MJ#Lastplats|lastplats]] är en plats på [[Säkerhetstjänst för MJ#Linjen|linjen]] (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
 
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
 
*[[Säkerhetstjänst för MJ#Station|Stationer]] används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
+
*[[Industrier i modell|Industri]]moduler kan användas för industrispår eller [[industribanor]] och [[Hamnar och sjöfart|hamnanläggningar]] m.m. Dessa tänks då inte ligga direkt på [[banan]], utan utgår från [[sidospår]] från en [[station]] eller en [[lastplats]]. Se också [http://sih0.blogspot.se SIH0]-standarden nedan.
*[[Planera en modelljärnväg#Tågmagasin mm.|Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".
+
*[[Tågmagasin]] används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen". Tågmagasin för modultrafik utformas normalt som [[uppställningsbangård]]ar med handplockning av godsvagnar.
 
 
==Hur börja med moduler?==
 
Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.
 
  
När det väl är dags att bygga en station eller annan [[Säkerhetstjänst för MJ#driftplats|driftplats]], är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.
+
Större moduler som stationer eller industrier brukar behöva delas i flera delar för transport. Varje del brukar då inte betraktas som en egen modul, utan det är hela [[Säkerhetstjänst för MJ#Driftplats|driftplatsen]] eller industrin som betraktas som en modul, med en eller flera standardiserade anslutningar till andra moduler.
 
 
Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM [[2R]], MMM [[3R]], FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för [[H0]]) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för [[N]]-skala).
 
  
 
==Befintliga normer [[H0]]==
 
==Befintliga normer [[H0]]==
Rad 54: Rad 69:
 
==Befintliga normer [[0]]==
 
==Befintliga normer [[0]]==
 
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019).<br />
 
I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019).<br />
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]'''<br />
+
'''[https://uploads.staticjw.com/lo/lokputsaren/modulnorm-on3s-utgava-2.pdf Svensk 0n3-norm (0n3s)]
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA [[0n3]].<br />
+
 
 +
[[019,8|Svenska tolkning av 0n3]] för förebilder med [[891 mm]] spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med [[NMRA]] [[0n3]].<br />
 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''
 
Se även '''[http://www.lokputsaren.se/moduler Lokputsaren.se]'''
  
Rad 69: Rad 85:
 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N)<br />  Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]].<br /> <br />  
 
'''[http://www.nskalaskane.se/ SkånskaN]'''(N)<br />  Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden [[N-RE|FREMO N-RE]].<br /> <br />  
 
'''<u>[http://www.usms.se/index.htm USMS]</u>'''<br />  Svenskar som bygger amerikanskt i H0.<br /> <br />  
 
'''<u>[http://www.usms.se/index.htm USMS]</u>'''<br />  Svenskar som bygger amerikanskt i H0.<br /> <br />  
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]'''<br />  Värnamo ModellJärnvägsFörening.<br />  Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl).<br />
+
'''[http://www.vmjf.org/ VMJF]'''<br />  Värnamo ModellJärnvägsFörening.<br />  Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl).<br /><br />
 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg''']<br /> Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.
 
'''[http://www.knallebygdensmj.se/ Knallebygdens Modelljärnväg''']<br /> Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.
  
==Andra wikiartiklar om moduler==
+
==Andra wiki-sidor om moduler==
 
[[Modulträffar]]<br />
 
[[Modulträffar]]<br />
 
[[Boostrar till modulbanor]]<br />
 
[[Boostrar till modulbanor]]<br />
Rad 80: Rad 96:
 
[[Trafikkoncept epok IVb]]
 
[[Trafikkoncept epok IVb]]
  
==Andra wikiartiklar om anläggningsbygge==
+
==Andra wiki-sidor om anläggningsbygge==
[[Planera en modelljärnväg|Planering]]<br /> [[Ramverk]]<br /> [[Spår]]<br /> [[El på modelljärnvägen]]<br /> [[Signaler]]<br /> [[Landskap]]
+
[[Planera en modelljärnväg|Planering]]<br />  
 +
[[Ramverk]]<br />  
 +
[[Spår]]<br />  
 +
[[El på modelljärnvägen]]<br />  
 +
[[Signaler]]<br />  
 +
[[Kontaktledning]] <br/>
 +
[[Landskap]]<br/>
 +
[[Industrier i modell]]<br/>
 +
[[Hamnar och sjöfart]]<br/>
 +
 
 +
Tillbaka till '''[[nybörjarguiden]]'''
 +
 
 +
== Tryckta referenser - allmänt ==
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Moduljärnväg i H0."  i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1985 (Presentation av modulbygge som idé, baserad på [[FREMO]]).
 +
 
 +
[[LOK]]: "Norska moduler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/1985 (Norskt modulförslag).
 +
 
 +
[[Krister Brandt]]: "God modul på er allesammans!" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986.
 +
 
 +
Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1986 (Första publicering av Västeråsnormen). <br/>
 +
Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen. Del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1987.
 +
 
 +
Tryggve Krogsäter & Björn Beining: "Ett norskt förslag till modul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1987.
 +
 
 +
Hans Dagermark: "Mer om moduler." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1990 (Utvecklingen de första åren).
 +
 
 +
[[Rutger Friberg]]: "Byggsats för H0-rallare. Västeråsmodulen är modellen." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1996.
 +
 
 +
[[Christer Engström]]: "Mälarmodulen är modellen." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007, s. 46 - 51.
 +
 
 +
Anders Östlund: "Svensk [[016,5|0-16,5]] modulnorm." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 104/2008 (Presentation av förslag).
  
== Lästips ==
+
Morten Pelle Korsmo & Stein Teppen: "Smalspor i Norge." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 107/2009 (Utveckling av norsk modulstandard för H0e).
Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): ''Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.
 
  
Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).
+
Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).
  
Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).
+
Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).
  
Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).
+
Anders Latterman: "Skaarerbanans vänner - Norskt med svenska influenser." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011.
  
Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).
+
Lars Ljungberg: "Moduler - vad är det?" i ''[[Smalspårigt]]'' nr 130/2015 (Introduktion).
  
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).
+
Stefan Olsson: "Svenska [[H0n3]]-moduler - mycket har hänt, men i det tysta." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 131/2015.
 +
 
 +
Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016 (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
 +
 
 +
Joakim Sannagård: "Moduler i nollan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2019 (Reportage).
 +
 
 +
Lars Ljungberg: "Modulstandarder i Sverige." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 42/2020 (Genomgång av aktuella standarder).
 +
 
 +
== Tryckta referenser - modulbygge ==
 +
Peter Andersson: "Modulnytt." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/1987, s. 66 (Första modulbygget som rapporterats, enligt Västeråsnorm).
 +
 
 +
Gert Ekström & Robin Högberg: "Saltskogs glömda station återuppstår i skala 1/87." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2008 (MMM-modul).
 +
 
 +
Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/2011 (Bygge av linjemodul).<br/>
 +
Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/2011.<br/>
 +
Lars Kempe: "En modul blir till." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2012.
 +
 
 +
Urban Johansson: "Moduler moduler moduler - hur jag byggde FREMO-dul 7216 och 7217."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 6/2011 (Kurvmoduler).
  
 
Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.
 
Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 10/2012.
  
Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).
+
"Moduler för ohändiga." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 5/2013, s. 14 (Notis om modulbyggsatser i kartong från M-play).
 +
 
 +
Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013 (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).
 +
 
 +
Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013 (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).
 +
 
 +
"Svenskt modulsystem." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 13/2013, s. 9 (Presentation av M-play).
 +
 
 +
Redaktionen: "Modulbyggsats från Miniature Playground." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 14/2013 (Recension).
 +
 
 +
Redaktionen: "Modul i kartong." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 126/2014 (Testbygge med M-play).<br/>
 +
Redaktionen: "Modul i kartong del 2." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 127/2014.
 +
 
 +
Stefan Olsson: "Smalspåriga moduler med förebild." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 132/2015 ([[H0n3]]-moduler).
 +
 
 +
Stefan Olsson: "Tre västgötakurvor som moduler - eller hur man får modul-inspiration." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 133/2015 ([[H0n3]]).
 +
 
 +
Anders Stéen: "Modulbygge i kartong." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 25/2016 (Bygge med M-play).
 +
 
 +
Håkan Grundstedt: "Så 'modulariserade' jag en lokstation." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 40/2020 (Från fast anläggning till modul).
 +
 
 +
Torbjörn Onegård: "Tonträsk - en liten modul i [[skala 0]]."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 49/2022 ([[Hållplats]]).
 +
 
 +
"Moduler i byggsats." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/2023, s. 16 (Från Pikart Models).
 +
 
 +
Fredrik Pettersson: "Kristinebergs industriområde." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 52/2023 ([[FREMO]]-modul i [[H0]]).
 +
 
 +
== Tryckta referenser - trafik ==
 +
Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 2/2009.
 +
 
 +
Lars Ljungberg: "Gränsstationer i modulform." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 3/2010.
 +
 
 +
Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel."  i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 7/2011 (Modifiering av godsvagn för [[modultrafik]], [[vagnskort]]).
 +
 
 +
Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Vad man behöver veta om en station i ett [[trafikspel]]).
 +
 
 +
Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller [[hamnspår]]).
 +
 
 +
==Webreferenser==
 +
[https://digira.se Digira AB] (Butik med komponenter för anläggningsstyrning med [[LCC]] och komponenter för modulbygge).
 +
 
 +
[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_ben.htm Frykmo.se: Bygge av modulben] (Ben till N-RE-moduler).
 +
 
 +
[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_track.htm Frykmo.se: Spårläggning i modulskarvar]
 +
 
 +
[http://www.frykmo.se/mj/projekt/fremo/fremo_stomme.htm Frykmo.se: Stomme till rak standardmodul] (Modulbygge Fremo N-RE enligt Olle Frykmo).
 +
 
 +
[http://www.hokey.nu/banbygge/pikart-46343693 Hokey.nu: Modulbyggsats från Pikart] (Provbygge).
 +
 
 +
[http://www.jagsttalbahn-modelle.de Jagstallbahn-modell.de: Willkommen bei der Jagsttalbahn im Maßstab 1:87] ([[H0e]]-moduler [[Fremo]]).
 +
 
 +
[https://www.modulsyd.se/forum_3.3/viewtopic.php?f=5&t=4210 Svenskt modulforum: Snickra i plywood] (Tips om verktyg och material för modulbygge).
  
Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).
+
[https://www.modulsyd.se/forum_3.2.1/viewtopic.php?f=4&t=2648 Svenskt modulforum: Standarder för H0-moduler] (Diskussionstråd med förteckning av modulnormer).
  
Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 27/2016. (Buss för att kombinera [[LocoNet]] och ExpressNet).
+
[https://vmjf.org/?p=byggtips VMJF.org: Byggtips] (Bland annat nybörjartips för modulbygge).
</div>
+
[[Kategori: Moduler]]
 +
[[Kategori: FREMO]]
 +
[[Kategori: Utformning]]
 +
[[Kategori: Standarder]]
 +
[[Kategori: Nybörjare]]
 +
[[Kategori: Anläggningsbygge]]
 +
[[Kategori: Modelljärnvägsklubbar]]
 +
[[Kategori: MJ-termer]]
 +
[[Kategori: Externa Webbsidor]]

Nuvarande version från 2 mars 2024 kl. 20.54

Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning.

Inledning

Modulbygge innebär att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i sektioner). Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på modulträffar. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

19oeynhausen17.JPG

Från FREMO-träffen i Bad Oeynhausen i Tyskland 2019. Foto Patrick Voelker

Varför bygga moduler?

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel.

Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Moduler ger dessutom en möjlighet att bygga modelljärnväg som inte är beroende av bostaden eller klubblokalen, vid en eventuell flytt behöver inte banan rivas och byggas om.

Hur börja med moduler?

Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan driftplats, är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM 2R, MMM 3R, FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för H0) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för N-skala).

Olika typer av moduler

Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser banan hela järnvägsanläggningen omfattande såväl stationer som linje.

  • Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en linjesträcka mellan stationer, utan växlar.
  • Hållplatser på linjen byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att rälsbussar infördes.
  • En lastplats är en plats på linjen (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
  • Stationer används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
  • Industrimoduler kan användas för industrispår eller industribanor och hamnanläggningar m.m. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också SIH0-standarden nedan.
  • Tågmagasin används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen". Tågmagasin för modultrafik utformas normalt som uppställningsbangårdar med handplockning av godsvagnar.

Större moduler som stationer eller industrier brukar behöva delas i flera delar för transport. Varje del brukar då inte betraktas som en egen modul, utan det är hela driftplatsen eller industrin som betraktas som en modul, med en eller flera standardiserade anslutningar till andra moduler.

Befintliga normer H0

FREMO
(H0-RE svensk översättning)

Västeråsmodul
(H0-skala)

Mälarmodul
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

MMM-3R
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

SIH0
Svensk norm för industrimoduler i H0.

H0n3
Utkast till norm för svenskt H0n3.

Befintliga normer N

FREMO AmericaN
Amerikansk N-skala

FREMO N-RE
Svensk N-skala enligt FREMO N-RE

NTRAK
(N-skala)

Befintliga normer 0

I nollan finns få byggare men aktiviteter är på gång, nedan får ses som en översyn av vad som är på gång just nu (våren 2019).
Svensk 0n3-norm (0n3s)

Svenska tolkning av 0n3 för förebilder med 891 mm spårvidd, lite justerad spårvidd (enligt GMJS normblad) jämfört med NMRA 0n3.
Se även Lokputsaren.se

Fremo-net.eu: 0-RE
Norm för 0-skala, vissa tillägg finns, se på nollan.nu: moduler för lite mer info och rekommendationer för svenska 0-byggare.

Sammanslutningar

FNISS (N)

FREMO
Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala.

MMM - Mälar Modul Möte (H0 2R/3R)

Modulsyd (H0 2R/3R, N, 0-16,5)
En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer FREMO N-RE och US-rallarna america-n. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5.

N-skala Väst
Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge.

SkånskaN(N)
Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden FREMO N-RE.

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

VMJF
Värnamo ModellJärnvägsFörening.
Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl).

Knallebygdens Modelljärnväg
Förening för modulrallare i Borås med omnejd och med modulbana i lokalen.

Andra wiki-sidor om moduler

Modulträffar
Boostrar till modulbanor
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb

Andra wiki-sidor om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Kontaktledning
Landskap
Industrier i modell
Hamnar och sjöfart

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser - allmänt

Lars-Olof Karlsson: "Moduljärnväg i H0." i Allt om Hobby nr 1/1985 (Presentation av modulbygge som idé, baserad på FREMO).

LOK: "Norska moduler." i Allt om Hobby nr 4/1985 (Norskt modulförslag).

Krister Brandt: "God modul på er allesammans!" i Allt om Hobby nr 8/1986.

Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 8/1986 (Första publicering av Västeråsnormen).
Hans Dagermark: "Standardmoduler för modelljärnvägen. Del 2." i Allt om Hobby nr 1/1987.

Tryggve Krogsäter & Björn Beining: "Ett norskt förslag till modul." i järnvägar! nr 1/1987.

Hans Dagermark: "Mer om moduler." i Allt om Hobby nr 7/1990 (Utvecklingen de första åren).

Rutger Friberg: "Byggsats för H0-rallare. Västeråsmodulen är modellen." i Allt om Hobby nr 3/1996.

Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007, s. 46 - 51.

Anders Östlund: "Svensk 0-16,5 modulnorm." i Smalspårigt nr 104/2008 (Presentation av förslag).

Morten Pelle Korsmo & Stein Teppen: "Smalspor i Norge." i Smalspårigt nr 107/2009 (Utveckling av norsk modulstandard för H0e).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011 (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011 (Lösning med plastbackar och skumplast).

Anders Latterman: "Skaarerbanans vänner - Norskt med svenska influenser." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011.

Lars Ljungberg: "Moduler - vad är det?" i Smalspårigt nr 130/2015 (Introduktion).

Stefan Olsson: "Svenska H0n3-moduler - mycket har hänt, men i det tysta." i Smalspårigt nr 131/2015.

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016 (Buss för att kombinera LocoNet och ExpressNet).

Joakim Sannagård: "Moduler i nollan." i Allt om Hobby nr 6/2019 (Reportage).

Lars Ljungberg: "Modulstandarder i Sverige." i Modelljärnvägsmagasinet nr 42/2020 (Genomgång av aktuella standarder).

Tryckta referenser - modulbygge

Peter Andersson: "Modulnytt." i Allt om Hobby nr 2/1987, s. 66 (Första modulbygget som rapporterats, enligt Västeråsnorm).

Gert Ekström & Robin Högberg: "Saltskogs glömda station återuppstår i skala 1/87." i Allt om Hobby nr 3/2008 (MMM-modul).

Lars Kempe: "En modul blir till." i Allt om Hobby nr 7/2011 (Bygge av linjemodul).
Lars Kempe: "En modul blir till." i Allt om Hobby nr 8/2011.
Lars Kempe: "En modul blir till." i Allt om Hobby nr 1/2012.

Urban Johansson: "Moduler moduler moduler - hur jag byggde FREMO-dul 7216 och 7217." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011 (Kurvmoduler).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i Modelljärnvägsmagasinet nr 10/2012.

"Moduler för ohändiga." i Allt om Hobby nr 5/2013, s. 14 (Notis om modulbyggsatser i kartong från M-play).

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013 (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013 (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

"Svenskt modulsystem." i Modelljärnvägsmagasinet nr 13/2013, s. 9 (Presentation av M-play).

Redaktionen: "Modulbyggsats från Miniature Playground." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Recension).

Redaktionen: "Modul i kartong." i Smalspårigt nr 126/2014 (Testbygge med M-play).
Redaktionen: "Modul i kartong del 2." i Smalspårigt nr 127/2014.

Stefan Olsson: "Smalspåriga moduler med förebild." i Smalspårigt nr 132/2015 (H0n3-moduler).

Stefan Olsson: "Tre västgötakurvor som moduler - eller hur man får modul-inspiration." i Smalspårigt nr 133/2015 (H0n3).

Anders Stéen: "Modulbygge i kartong." i Modelljärnvägsmagasinet nr 25/2016 (Bygge med M-play).

Håkan Grundstedt: "Så 'modulariserade' jag en lokstation." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020 (Från fast anläggning till modul).

Torbjörn Onegård: "Tonträsk - en liten modul i skala 0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 49/2022 (Hållplats).

"Moduler i byggsats." i Allt om Hobby nr 1/2023, s. 16 (Från Pikart Models).

Fredrik Pettersson: "Kristinebergs industriområde." i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023 (FREMO-modul i H0).

Tryckta referenser - trafik

Lars Ljungberg: "Godskunder i modulform." i Modelljärnvägsmagasinet nr 2/2009.

Lars Ljungberg: "Gränsstationer i modulform." i Modelljärnvägsmagasinet nr 3/2010.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 7/2011 (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012 (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Webreferenser

Digira AB (Butik med komponenter för anläggningsstyrning med LCC och komponenter för modulbygge).

Frykmo.se: Bygge av modulben (Ben till N-RE-moduler).

Frykmo.se: Spårläggning i modulskarvar

Frykmo.se: Stomme till rak standardmodul (Modulbygge Fremo N-RE enligt Olle Frykmo).

Hokey.nu: Modulbyggsats från Pikart (Provbygge).

Jagstallbahn-modell.de: Willkommen bei der Jagsttalbahn im Maßstab 1:87 (H0e-moduler Fremo).

Svenskt modulforum: Snickra i plywood (Tips om verktyg och material för modulbygge).

Svenskt modulforum: Standarder för H0-moduler (Diskussionstråd med förteckning av modulnormer).

VMJF.org: Byggtips (Bland annat nybörjartips för modulbygge).