Moduler

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 2 februari 2019 kl. 15.56 av Admin (Diskussion | bidrag) (Hur börja med moduler?)
Hoppa till: navigering, sök

Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i sektioner). Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på modulträffar. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels trafikkörning efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med vagnslasttrafik.

Olika typer av moduler

Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder. I Sverige avser banan hela järnvägsanläggningen omfattande såväl stationer som linje.

  • Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en linjesträcka mellan stationer, utan växlar.
  • Hållplatser byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att rälsbussar infördes.
  • En lastplats är en plats på linjen (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.
  • Stationer används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).
  • Industrimoduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också SIH0-standarden nedan.
  • Tågmagasin används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

Hur börja med moduler?

Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan driftplats, är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM 2R, MMM 3R, FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för H0) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för N-skala).

Befintliga normer

FREMO
(flera normer i olika skalor, bland annat N-RE,H0- RE svensk översättning)

NTRAK
(N-skala)

Västeråsmodul
(H0-skala)

Mälarmodul
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (H0-skala, 2R)

MMM-3R
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R (H0).

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

SIH0
Svensk norm för industrimoduler i H0.

H0n3
Utkast till norm för svenskt H0n3.

Sammanslutningar

FNISS (N)

FREMO
Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala.

MMM - Mälar Modul Möte (H0 2R/3R)

Modulsyd (H0 2R/3R, N, 0-16,5)
En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och 0-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer FREMO N-RE och US-rallarna america-n. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5.

N-skala Väst
Vi är ett glatt gäng som samlas kring vårt intresse för modelljärnvägar, företrädelsevis i n-skala (1:160) och modulbygge.

SkånskaN(N)
Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden FREMO N-RE.

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt i H0.

VMJF
Värnamo ModellJärnvägsFörening.
Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl).

Andra wikiartiklar om moduler

Modulträffar
Boostrar till modulbanor
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb

Andra wikiartiklar om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Landskap

Lästips

Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. s. 46 - 51.

Urban Johansson: "Godsvagnar, vagnskort och trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 7/2011. (Modifiering av godsvagn för modultrafik, vagnskort).

Lars Ljungberg: "Transport och förvaring av modelltåg. - 1." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011. (Recension av Hobby-tote).

Daniel Jönsson: "Transport och förvaring av modelltåg. - 2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011. (Lösning med plastbackar och skumplast).

Urban Johansson: "FREMO stationsdatablad." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012. (Vad man behöver veta om en station i ett trafikspel).

Lars Ljungberg: "Industrimoduler - bas för realistiska trafikspel." i Modelljärnvägsmagasinet nr 9/2012. (Moduler för att bygga industri- eller hamnspår).

Urban Johansson: "Tågklarerarens arbetsbord - eller vad behövs på en modulstation?" i Modelljärnvägsmagasinet nr 10/2012.

Urban Johansson: "Trafikspelstillbehör á la FREMO." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013. (Stationsskylt, avlastningshylla, vagnskorthållare, signalspade).

Urban Johansson: "FREMO modultillbehör." i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013. (Transportgavlar, elutrustning, packlista, märkning).

Stefan Fjällemark: "Komma igång med Ekebus." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016. (Buss för att kombinera LocoNet och ExpressNet).