Skillnad mellan versioner av "Normalspår"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Tryckta referenser)
m (Historik)
Rad 61: Rad 61:
  
 
==Historik==
 
==Historik==
I tidernas begynnelse hade varje modelljärnvägstillverkare sina egna skalor, helt oberoende av alla andra. (Därmed är strategin att låsa in sina kunder i ett eget system lika gammal som hobbyn). 1891 valde den då dominerade tillverkaren, Bing, att standardisera tre skalor, som man kallade 1, 2 och 3. Då tänkte man snarare på spårvidder än på skalor, så skala 1 var 1 3/4" (44,5 mm), skala 2 var 2" (51 mm) och skala 3 var 2 3/4" (70 mm). Flera andra tillverkare följde efter.
+
I tidernas begynnelse hade varje modelljärnvägstillverkare sina egna skalor, helt oberoende av alla andra. (Därmed är strategin att låsa in sina kunder i ett eget system lika gammal som hobbyn). 1891 valde den då dominerade tillverkaren, Bing, att standardisera tre skalor, som man kallade 1, 2 och 3. Då tänkte man snarare på spårvidder än på skalor, så [[skala 1]] var 1 3/4" (44,5 mm), skala 2 var 2" (51 mm) och skala 3 var 2 3/4" (70 mm). Flera andra tillverkare följde efter.
  
 
Omkring sekelskiftet 1900 lanserades [[skala 0]], som kom att dominera MJ-marknaden fram till andra världskriget. Därefter har mindre skalor lanserats efter hand som elmotortekniken har medgett det, skala [[H0]] som lanserades på slutet av 1930-talet är dock fortfarande dominerande på de flesta håll i världen. Den senaste skalan som nylanserades på stor bredd är skala [[Z]].
 
Omkring sekelskiftet 1900 lanserades [[skala 0]], som kom att dominera MJ-marknaden fram till andra världskriget. Därefter har mindre skalor lanserats efter hand som elmotortekniken har medgett det, skala [[H0]] som lanserades på slutet av 1930-talet är dock fortfarande dominerande på de flesta håll i världen. Den senaste skalan som nylanserades på stor bredd är skala [[Z]].

Versionen från 3 november 2019 kl. 21.47

Med normalspår menar man vanligen spårvidden 1435 mm, den mest använda spårvidden i de flesta av världens länder, däribland även Sverige. Spårvidd är avståndet mellan rälernas insidor på ett spår.

Spårvidder över 1435 mm kallas bredspår. Spårvidder smalare än 1435 mm kallas smalspår.

Skalor för normalspår

Här redovisas spårvidder för normalspår i olika skalor.

Beteckning
Z
N
TT
H0
00
S
Skala 0
Skala 1
Skala
1:220
1:160
1:120 (1)
1:87
1:76
1:64
1:45 (2)
1:32
Spårvidd
modell
6,5 mm
9 mm
12 mm
16,5 mm
16,5 mm (3)
22,5 mm
32 mm
45 mm

1) I Storbritannien 1:101,6 (3mm).
2) I vissa länder; i andra länder 1:48 (Nordamerika) eller 1:43,5 (Storbritannien, Schweiz).
3) 19,1 mm i USA, men mycket ovanligt där.

  • H0 är den vanligaste skalan världen över, utom i Storbritannien. Den medger möjligheter att bygga en användbar anläggning i en bostad, samtidigt som utbudet av rullande materiel och tillbehör är överlägset störst.
  • Näst vanligast är skala N, som är nästan halva storleken jämfört med H0. N-skalan finns i alla stora modelljärnvägsländer, såsom Tyskland, USA och Storbritannien. Fördelen är förstås att man får plats med mera tåg på ett givet utrymme. Driftsäkerheten är dock inte riktigt densamma som i H0 (även om den är mycket god för nya modeller). Utbudet är inte heller lika stort.
  • Skala 00 är den brittiska motsvarigheten till H0. Skalan är stor där, men i princip obefintlig i andra länder. I Sverige är det inte heller många som bygger brittiskt.

Marknaden för övriga skalor är betydligt mindre, och det är inte heller känt vilka skalor som har störst marknadsandelar.

  • Skala 0 är ungefär dubbelt så stor som H0. Skalan har fått en viss renässans de senaste åren, med ett visst utbud av färdigmodeller på flera marknader. Det finns också en liten grupp i Sverige som bygger i nollan.
  • Skala 1 är större än skala 0. Skalan har återetablerats av Märklin, och har en viss närvaro i Tyskland, USA och Storbritannien.
  • TT ligger mellan H0 och N i storlek. Skalan har fått en renässans i östra Europa, men har en begränsad marknadsandel i övrigt.
  • Z är den minsta skalan med något större utbud av modeller, men har aldrig blivit etablerad ordentligt.
  • Skala S ligger mellan H0 och 0 i storlek. Det finns ett visst utbud i Nordamerika, men i övrigt är det en skala för självbygge.

Historik

I tidernas begynnelse hade varje modelljärnvägstillverkare sina egna skalor, helt oberoende av alla andra. (Därmed är strategin att låsa in sina kunder i ett eget system lika gammal som hobbyn). 1891 valde den då dominerade tillverkaren, Bing, att standardisera tre skalor, som man kallade 1, 2 och 3. Då tänkte man snarare på spårvidder än på skalor, så skala 1 var 1 3/4" (44,5 mm), skala 2 var 2" (51 mm) och skala 3 var 2 3/4" (70 mm). Flera andra tillverkare följde efter.

Omkring sekelskiftet 1900 lanserades skala 0, som kom att dominera MJ-marknaden fram till andra världskriget. Därefter har mindre skalor lanserats efter hand som elmotortekniken har medgett det, skala H0 som lanserades på slutet av 1930-talet är dock fortfarande dominerande på de flesta håll i världen. Den senaste skalan som nylanserades på stor bredd är skala Z.

Dagens skalor är standardiserade av NMRA och Morop.

Länkar till wikisidor

Tillbaka till nybörjarguiden

Tryckta referenser

Iain Rice: Railway Modeling - The Realistic Way, 2007.

Kjell Palén: "Svensk modelljärnvägshobby - en resa i tiden." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan. Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000.

Webreferenser

NEM

NMRA: NMRA Standards and Recommended Practises

Spikesys: Model Railroad Scale List (Lista över modellskalor).