Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt B"
Admin (Diskussion | bidrag) m (→Historik) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Tryckta referenser: GDG) |
||
| Rad 39: | Rad 39: | ||
==Tryckta referenser== | ==Tryckta referenser== | ||
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: ''Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar'' (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973. | ||
| + | |||
| + | GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg1.pdf Lokomotiv och motorvagnar.]" i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946. | ||
Ulf Diehl: "SJ ånglok litt B." i ''Tåg'' nr 10/1972 (Beskrivning och ritning). | Ulf Diehl: "SJ ånglok litt B." i ''Tåg'' nr 10/1972 (Beskrivning och ritning). | ||
Versionen från 30 juni 2020 kl. 20.52
Innehåll
Historik
Med inspiration från det preussiska P8-loket skapades 1909 ett nytt lok för snabba godståg och tunga persontåg, littera B. Loket visade sig vara mycket lyckat och fram till 1919 byggdes 96 lok av typen för SJ. Hytten fick en karaktäristisk s.k. vindklyvarform, lånad från A-loket. Loket hade stavramar, överhettare, två utvändiga cylindrar med slidstyrning av system Walschaert och öppen hytt. Vid leverans var loken försedda med boggitendrar av littera A. Inledningsvis användes B-loken till de snälltåg på Västra och Södra Stambanan som A-loken inte klarade av. Efter elektrifieringen av Södra Stambanan 1935-37 såldes elva B-lok till BJ, SDJ och SWB. (Littera på BJ/SDJ blev B3 och hos SWB A2). SWB lät dessutom bygga ytterligare tre B-lok 1943-44. Några fler försäljningar blev inte aktuella, eftersom B-loken behövdes i den omfattande trafiken under beredskapsåren.
Alla utom ett av de sålda loken återkom till SJ vid järnvägsförstatliganden 1944-48. Några B-lok fick oljeledning efter andra världskriget, och vissa försågs med treaxliga tendrar. De flesta B-lok försågs efterhand med sluten hytt. Efter andra världskriget användes B-lok på Ostkustbanan och Mora-Rättvik-Falun/Borlänge i snälltåg och godståg. Enstaka B-lok användes i trafiken fram till 1972, huvuddelen av dem torde därefter ha ställts upp som beredskapslok.
Huvuddimensioner B
Löb: 19,49 m
Hjulbas (lok och tender): 16,15 m
Tjänstevikt: 70,2+46,6 ton
Axeltryck: 15,9 ton
Dragkraft: 9,6 Mp
Sth: 90 km/h
Broms: vakuum. Tryckluft Kunze-Knorr fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: 2'C-4 (2'C-3)
Kolförråd: 6,0 ton
Vattenförråd: 20,0 m3
|
|
| SJ B 1139 med öppen hytt och A-tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07951 |
|
|
| SJ B 1144 med sluten hytt och C-tender. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07953 |
Litt B i modell
Skala H0
- 1970 släppte Hobbyteknik en etsplåt med delar till ett B-lok.
- 1978 släppte Cewe import en byggsats av ett B-lok avsett för Liliputs P8-underrede. 1984 tog Emtepe HAB över denna byggsats.
|
|
| B-lok från Cewe Import. Foto: Ola Ahlström |
- 1996 släppte Brimalm Engineering ett B-lok som färdig småseriemodell i mässing, ett antal såldes även som byggsatser. Dessa erbjöds i såväl SJ som BJ version. 1999 kom ytterligare en serie i leveransutförande.
- 2016 lanserade Lokmodeller en etsplåt till ett B-lok och en A-tender, avsedda för Liliputs underrede.
Wiki-sidor om lok
Tryckta referenser
Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13). Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.
GDG: "Lokomotiv och motorvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.
Ulf Diehl: "SJ ånglok litt B." i Tåg nr 10/1972 (Beskrivning och ritning).
Jan Jangö: Järnvägshobby 2. Stockholm: Allt om hobby 1979 (Ritning).
Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
