Skillnad mellan versioner av "SJ ånglok litt Ke"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Historik)
(Historik)
Rad 1: Rad 1:
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
<div id="content_view" class="wiki" style="display: block">
 
==Historik==
 
==Historik==
Med litt. [[SJ ånglok litt Kd|Kd]] som grund beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, litt. Ke. 115 lok levererades mellan 1902 och 1915. Ke var en tankloksversion av [[SJ ånglok litt Kd|Kd]], med samma hjulsats, hjulbas, cylindrar och ångpanna. Därmed fick SJ ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare  och invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan. De första tio loken skilde sig från de följande genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för enskilda järnvägar ([http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ]). Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare.1924-1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera Kh. Den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ]), de flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden.
+
Med litt. [[SJ ånglok litt Kd|Kd]] som grund beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, litt. Ke. 115 lok levererades mellan 1902 och 1915. Ke var en tankloksversion av [[SJ ånglok litt Kd|Kd]], med samma hjulsats, hjulbas, cylindrar och ångpanna. Därmed fick SJ ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare  och invändig [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85nglok#Slidstyrning slidstyrning] typ Allan. De första tio loken skilde sig från de följande genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för enskilda järnvägar ([http://www.historiskt.nu/normalsp/hhj/index.html HHJ] och [http://www.historiskt.nu/normalsp/gdj/gdj_inneh.htm GDJ]). Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare.1924-1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera Kh. Den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. [http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_inneh.htm HNJ]). De flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden.
  
 
Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt 6 Ke kvar som fick nytt litt K3. 1942-48 återkom ytterligare 6 K3 från olika enskilda järnvägar (HHJ, [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ], GDJ), bland annat de 4 som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes 9 om med överhettning till K4 1943-1953, men 3 K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.
 
Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt 6 Ke kvar som fick nytt litt K3. 1942-48 återkom ytterligare 6 K3 från olika enskilda järnvägar (HHJ, [https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4ssj%C3%B6%E2%80%93Oskarshamns_J%C3%A4rnv%C3%A4g NOJ], GDJ), bland annat de 4 som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes 9 om med överhettning till K4 1943-1953, men 3 K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.

Versionen från 18 november 2018 kl. 19.55

Historik

Med litt. Kd som grund beställde SJ ett nytt tanklok för växling och lokaltrafik, litt. Ke. 115 lok levererades mellan 1902 och 1915. Ke var en tankloksversion av Kd, med samma hjulsats, hjulbas, cylindrar och ångpanna. Därmed fick SJ ett våtånglok med två utvändiga cylindrar, ledskenegnistsläckare och invändig slidstyrning typ Allan. De första tio loken skilde sig från de följande genom ett mindre kolförråd. Fyra Ke byggdes också för enskilda järnvägar (HHJ och GDJ). Efterhand under 1920-talet byttes skorstenarna ut till sådana utan gnistsläckare.1924-1934 byggdes 54 av loken om med överhettare och gavs nytt littera Kh. Den synliga skillnaden mellan Kh och Ke är att Kh har längre sotskåp. Under 1920- och 30-talen såldes en del överflödiga Ke och Kh till enskilda järnvägar (bl.a. HNJ). De flesta av dessa återkom till SJ vid förstatliganden.

Ej ombyggda Ke slopades i stor utsträckning, men 1942 fanns alltjämt 6 Ke kvar som fick nytt litt K3. 1942-48 återkom ytterligare 6 K3 från olika enskilda järnvägar (HHJ, NOJ, GDJ), bland annat de 4 som byggts till enskilda järnvägar. Av dessa byggdes 9 om med överhettning till K4 1943-1953, men 3 K3 fanns kvar vid skrotning 1958 till 1964.

Kh fick nytt littera K4 1942. K4 gick allmänhet kvar i växlingstjänst inpå 1960-talet, de sista loken skrotades 1969.

Huvuddimensioner Ke/Kh

Löb: 8,95/9,10 m
Hjulbas: 3,70 m
Tjänstevikt: 40,3/40,8 ton
Axeltryck: 13,4/13,6 ton
Dragkraft: 5,9 Mp
Sth: 60 km/h
Broms: tryckluft fr.o.m. 1920-talet
Axelföljd: C
Kolförråd: 1,2 ton
Vattenförråd: 4,0 m3

SJ_Ke_724.jpg

SJ Ke 724. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA08116

SJ_K4_871.jpg

SJ K4 871 i Växjö 1947, ombyggd med tryckluftbroms och utökade förråd för vedeldning. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ07725

Litt Ke/Kh i modell

Skala H0

  • 1983 släppte DJH en byggsats i vitmetall av litt. K4, katalognummer E111. Inledningsvis levererades loken med drivning, men denna togs bort i senare upplagor.
  • 1990 släppte Jan-Erik Nilsson en etsplåt av en K4.

Brimalm har producerat ett underrede till en K4

Länkar

Lok
Svenska lok

Referenser

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Lars Olof Leander: Boken om HNJ. Halmstad-Nässjö Järnvägar 1882-1982. Malmö: Frank Stenvalls Förlag 1984.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Hans-Johan Polanik: "SJ litt K4, en skön modell." i järnvägar! nr 3/1983. (Recension av DJH:s byggsats)

Leif Persson: "Flexichassi till ånglok litt. Ke och Ka." i Folke Westling (red.): Ekensholmsbanan - Bergslagen på spåren. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2000. (Om hur chassit till DJH:s K4 kan modifieras för bättre gångegenskaper).

Jan Frelin: "En Ke för P87." i Göran Tholin (red.): Mjf Smalspårsfrämjandet 25 år. 1977-2002. Falköping: Mjf Smalspårsfrämjandet 2003, s. 100. (Bygge av DJH:s K4-byggsats för Proto 87).

Svenska lok: Ke, Kh, K3, K4

Brimalm: Modellhistork