SJ ånglok litt Sb

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 5 oktober 2019 kl. 14.05 av Admin (Diskussion | bidrag) (Skala H0)
Hoppa till: navigering, sök

Historik

Grundat på erfarenheterna från littera S ville SJ ha ett persontågslok med längre räckvidd. Med inspiration från J-typen valde man då en konstruktion med större förråd över en bakre boggi, för att på det sättet minska variationerna i adhesionsvikt hos ett tanklok. SJ önskade också en ökad standardisering, så att littera Sb fick samma drivhjul som littera B, samma ångpanna som littera E, en delvis omkonstruerad löpboggi från littera A samt ett maskineri som utgick från littera B.

År 1917 levererades fem lok enligt denna konstruktion. Loken hade överhettning, utvändiga cylindrar, plåtramar, sluten hytt, Walschaerts slidstyrning, fotogenbelysning, och vacuumbroms. Ångpannan fick till skillnad från E-loken en gemensam ång- och sanddom. Främre löpaxeln utfördes som radialaxel, precis som på S-loken. Loken utfördes i SJ:s traditionella ångloksfärger, med gråblåa pannplåtar och cylindrar, svart hytt, sotskåp, ramverk och svarta tankar, röda buffertbalkar och plogbillar, linjering i rött samt gul märkning. Sb fick gasbeysning 1920-21 med AGA:s förenklade system där gasbelysning monterades i fotogenlykthusen. De främre lyktorna ersattes med ordinarie gaslyktor 1924-1926. Loken fick tryckluftbroms 1922, och vacuumbromsen togs bort 1926-27. Alla lok utrustades för vedeldning under någon period mellan 1941 och 1951. Två lok fick central vattenpåyllning 1944, i form av ett rör och påfyllningslucka framför domen på pannan. År 1954-55 utrustades loken med elektrisk belysning med turbogenerator. Två av loken fick Nalco pannstensavkiljare 1958, i form av en burk på hyttaket mitt på framkanten.

Sb har tjänstgjort på ej elektrifierade bansträckor på många håll i Sverige, främst med persontåg men även med snabbgående godståg. Sträckor som haft regelbunden tjänstgöring med Sb-lok är:

  • Falköping-Nässjö 1917-1932.
  • Malmöområdet 1917-1933.
  • Ånge-Storlien 1930-1940.
  • Stockholm-Uppsala 1933-1936.
  • Bohusbanan 1936-1939.
  • Kristinehamn-Mora 1939-1957.
  • Helsingborg-Hässleholm 1940-1943.
  • Alvesta-Kalmar och Alvesta-Karlskrona 1944-1950.
  • Skelleftehamnsbanan 1950-1962.
  • Linköping-Hultsfred 1953.
  • Kristianstad-Karlskrona 1957-62.

Loken avställdes 1963-66.

Huvuddimensioner Sb

Löb: 14,1 m
Hjulbas: 10,75 m
Tjänstevikt: 80,0 ton
Axeltryck: 12,6 ton
Dragkraft: 8,05 Mp
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft
Axelföljd: 1'C2'
Kolförråd: 3,6 ton
Vattenförråd: 10,0 m3

SJ S1 1910

SJ S1 1910, leveransfoto 1952. Källa Samlingsportalen Jvm.KBIA00297

SJ S1 1912

SJ S1 1912 med persontåg i Värnamo 1953. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08694

Litt Sb i modell

Skala H0

Lima S1

Lima S1

Limas S1. Foto: Ola Ahlström

Länkar

Lok
Svenska lok

Tryckta referenser - förebild

Ulf Diehl, Ulf Fjeld & Lennart Nilsson: Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar (SJK 13), Växjö: Svenska Järnvägsklubben 1973.

Leif Dahl: "Statens Järnvägars normalspåriga ånglok med S-littera." i Tåg nr 7/1972.

"SJ littera S1." i Allt om Hobby nr 3/1978 (Ritning).

Tryckta referenser - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Göran Axelsson: "Make up på en S1." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om Hobby 1998. (Bygge och förbättring av Jecos S1).

Anders Linde: "Svenska lokmodeller. SJ littera Sb-S2 och S1." i Modelljärnvägsmagasinet nr 29/2017. (Beskrivning av förebild och Jecos modell).

Webreferenser

Svenska lok: S1

Lokmodeller.se