Skillnad mellan versioner av "SJ ellok litt D"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
m (GDG D)
(Skala N: Årtal)
Rad 132: Rad 132:
  
 
===Skala [[N]]===
 
===Skala [[N]]===
*[[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] har producerat en Du2 i skala N, katalognummer 7368. Denna uppgraderades 2015, katalognummer 736801
+
*1978 släppte [[Gebrüder Fleischmann - Bröderna Fleischmann|Fleischmann]] en Du2 i skala N, katalognummer 7368. Denna uppgraderades 2014, katalognummer 736801
 
*2006 levererade [[Nmodell]] en utbyteskåpa för att få ett D-lok med träkorg till Fleischmanns underrede.
 
*2006 levererade [[Nmodell]] en utbyteskåpa för att få ett D-lok med träkorg till Fleischmanns underrede.
  

Versionen från 19 oktober 2020 kl. 20.23

Historik

SJ D

Inför elektrifieringen av stambanorna i södra Sverige beställde SJ 1923 ett allroundlok som skulle kunna användas för såväl godståg som persontåg. Konstruktionen var i mångt och mycket baserad på malmtågsloken littera Oe/Of. De första loken i en serie av 50 började levereras 1925. De var försedda med träkorg med teakpanel (i likhet med Oe/Of), och hade dörrar i gavlarna för passage till tåg. De två banmotorerna överförde kraften till drivhjulen via en blindaxel och koppelstänger. Vid leverans var loken försedda med strömavtagare typ PKB. Godstågsloken (littera Dg) och persontågsloken (littera Ds) skilde sig endast åt i utväxlingen, och kunde relativt enkelt ändras om. Bägge typerna var märkta littera D. Efterhand kom nya serier av loken att beställas. Fr.o.m. 1933 levererades loken med stålkorg, och fr.o.m. 1936 fick loken en starkare motor, främst avsedd för snälltågstjänst, och nytt littera Dk. Även dessa var märkta littera D. Det sista loket littera D levererades till SJ 1943, då hade sammanlagt 321 lok levererats.

På 1940-talet började strömavtagarna ersättas med MK2. Fr.o.m. 1952 började vidare nya, starkare motorer sättas in i många D-lok, samma motor som i Da-loken. I och med detta fick de också prestanda som började närma sig Da-lokens. De uppgraderade loken fick littera Du, sammanlagt byggdes 245 lok om på detta vis. I och med ombyggnaden till Du fick man över Dk-motorer, som sattes in i Dg lok som gavs inofficiellt littera Dg1. 1967 började man så sätta in multipelkopplingsutrustning i Du-lok för att kunna dra tyngre godståg med två lok, dessa fick nytt littera Du2. Då sattes också gaveldörrarna igen. Återstående Du, Dk och Dg-lok slopades under 1960- och 70-talen. De sista Du2 togs ur trafik under 1988.

GDG D

När BJ och DJ elektrifierades, beställdes lok av SJ D-typ för persontrafiken. Loken levererades 1938-39, nio lok till BJ och två lok till DJ. DJ beställde dessutom ytterligare ett lok 1941. Loken skilde sig från SJ's i vissa elektriska detaljer, och hade ett annat utförande på fronten, med lutande rutor och utan dörr. BJ's lok var utväxlade för 110 km/h och hade littera Ds, medan DJ's hade sth 100 km/h och littera Dk. Även GDG-loken hade PKB-strömavtagare vid leverans, men de ersattes med en variant av MK2 med tyska isolatorer på 1940-talet, s.k. "BJ-modell". Alla lok kom till SJ vid förstatliganden 1948, BJ-loken fick littera Dr2 och DJ-loken Dk2. På 1960-talet ersattes strömavtagarna med standard MK2. Under tiden på SJ stannade loken först kvar vid Bergslagsnätet. När de senare stationerats i Göteborg användes de även på andra linjer. Samtliga lok avregistrerades 1974-76.

Huvuddimensioner


Dg
Ds
Dk
Dr2
Du
Löb (m)
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
Axelavstånd (m)
9,4
9,4
9,4
9,4
9,4
Tjänstevikt (ton)
80,4
80,4
80,4
80,4
80,4
Axeltryck (ton)
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
Effekt (kW)
1220
1220
1470
1470
1840
Sth (km/h)
70
90
100
110
100
Broms
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

1'C1'
1'C1'
1'C1'
1'C1'
1'C1'

Bilder

SJ_Dg_115.jpg
SJ Dg 115 med strömavtagare MK2. Vykort.
SJ_Dk_436.jpg
SJ Dk 436 i början på 1960-talet, sannolikt i Läggesta. Strömavtagare typ MK2. Fotograf Bo Gyllenberg, Samlingsportalen Jvm.KEAJ01127
BJ_Ds_201.jpg
BJ Ds 201 i Åmål 1938 med original strömavtagare PKB. Källa Samlingsportalen Jvm.KBGD00020

Ritning D träkorg

Ritning på D-lok med träkorg

Litt D i modell

Skala H0

  • 1947 släppte TfA Hobbytjänst ett D-lok med stålkorg, i några olika varianter.
  • 1970 släppte HobbyTeknik en etsplåt av ett D-lok med stålkorg, katalognummer E9, och en etsplåt till en BJ Ds, katalognummer E10.

Hobbyteknik D

Hobbyteknik D-loksplåt. Foto: Ola Ahlström

Hobbyteknik D

D-lok med Hobbyteknikplåt och Märklinchassi. Foto: Ola Ahlström
  • 1976 släppte Ulf Nilsson lokkåpor i epoxiplast för ett D-lok med träkorg, inledningsvis för Fleischmanns Da-chassi, senare för Märklin.

Ulf Nilsson D-lok

Ulf Nilssons D-lok. Foto: Ola Ahlström
  • 1982 släppte Roland Ewerman en etsplåt till ett D-lok med stålkorg.

Ewerman D

Roland Ewermans D-lok. Foto: Ola Ahlström
  • 1983 släppte Emtepe HAB en D-lok med träkorg på Märklins underrede, både som färdigmodell och byggsats i mässing, katalognummer EM 1 B.
  • 1984 släppte UGJ ett D-lok med stålkorg, och året efter även med träkorg. Även BJ Ds tillverkades. Dessa lok med korg i pressgjuten plast fanns både i DC och AC och som byggsatser och färdigmodeller.
  • 1985 släppte Märklin ett D-lok med träkorg, katalognummer 3170 och 3171, loknummer 101 och 109.
  • 1986 släppte Brimalm ett underrede till en litt D och Dg2.
  • 1997 släppte Jeco en modell av en SJ litt Du med stålkorg som färdigmodell och byggsats. Korgen var etsad av DJH.
  • 2010 släppte Jeco färdigmodeller av littera Du med stålkorg, denna gång med korgen gjuten i plast, katalognummer Du-110 - 113 (DC), Du-A160 - A163 (DCC & ljud), Du B110 - B113 (AC/3R), Du-B160 - B163 (3R ljud), med nummer 433, 298, 540 och 297.
  • 2016 släppte Brimalm färdigmodeller av litt. Du och Du2, med stålkorg.

Skala N

  • 1978 släppte Fleischmann en Du2 i skala N, katalognummer 7368. Denna uppgraderades 2014, katalognummer 736801
  • 2006 levererade Nmodell en utbyteskåpa för att få ett D-lok med träkorg till Fleischmanns underrede.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)

Tryckta källor - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "D-loket, den svenska eldriftens stöttepelare." i Tåg nr 5/1968.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del II. De elektriska lokomotiven." i Tåg nr 5/1969.

"Elektriskt lokomotiv litt. D." i Skarvjärnet nr 22. (Ritning på D med träkorg).

Bo Ekmark: "Hur man bygger (om) D-lok." i Skarvjärnet nr 23. (Bygge med Hobby-Tekniks etsplåtar, ritning på D med träkorg och stålkorg).

Börje Lundvall (red.): Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Göteborg: Bergslagernas Järnvägssällskap 1979.

Rolf Berg: "SJ elektrolok litt D med stålkorg." i järnvägar! nr 6/1988 (Beskrivning och ritning).

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

"Ritning: SJ litt. D" i Modelljärnvägsmagasinet nr 5/2010 och nr 27/2016 (Ritning på D med stålkorg).

Tryckta källor - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Bo Ekmark: "Hur man bygger (om) D-lok." i Skarvjärnet nr 23. (Bygge med Hobby-Tekniks etsplåtar, ritning på D med träkorg och stålkorg).

Jörgen Bergfors: "Ny mekanism till UGJ:s D-lok." i järnvägar! nr 5/1986. (Scratchbygge av chassi till D-lok).
Jörgen Bergfors: "Egen mekanism till ditt H0-lok. Del 2." i järnvägar! nr 6/1986. (Scratchbygge av chassi till D-lok).
Jörgen Bergfors: "Egen mekanism till ditt H0-lok. Del 3." i järnvägar! nr 1/1987. (Scratchbygge av chassi till D-lok).

Bo Hansson: "UGJ litt trä-D." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991. (Målning och detaljering av UGJ trä-D).

Christer Engström: "SJ D och Hg2 på översyn." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Recension av Jecos D-lok från 1997).

Christer Engström: "D som i David, eller hur bygga om D-lok från Jeco." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 5. Femte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobby 2005. (Scratchbyggt chassi i H0).

"Loktest: SJ littera Du från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 5/2010. (Recension av Jecos nya Du i trerälsversion).

Bengt Nylén: "Bygg vindavvisare till bl.a. D-lok H0." i Smalspårigt nr 119/2012. (Vindavvisare för sidofönster).

Redaktionen: "Fleischmanns Du i ny tappning." i Modelljärnvägsmagasinet nr 21/2015. (Snabbtitt på Du i N).

Redaktionen: "Brimalm litt. Du i H0." i Modelljärnvägsmagasinet nr 27/2016. (Snabbtest av Brimalms Du).

Webkällor - förebild

Järnväg.net: D

Järnvägshistoriskt forum: Övergångsbryggor på trä-D (Om förekomsten av övergångsbryggor mm. på tidiga D-lok).

Ny Teknik: D-loket satte fart på Sverige

Svenska lok: D(I)

Svenska lok: D(II)

Webkällor - modell

Brimalm: Modellhistorik

MMJK: Jeco D-lokschassie samt UGJ-kåpa (D-lok med träkorg på Jeco-underrede).

MMJK: Hur man bygger ett D-lok med stålkorg (UGJ stålkorg samt chassi enligt Bergfors 1986-1987).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Du (Jecos modell från 2010).

Svensk N-skalehistoria