SJ ellok litt H

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 11 augusti 2020 kl. 10.51 av Janfre (Diskussion | bidrag) (Hb)
Hoppa till: navigering, sök

Historik

Ud/Ha

När SJ på 1930-talet började elektrifiera även vissa sidobanor med svagare banöverbyggnad, behövdes ett linjelok med lägre axeltryck än D-loken. SJ valde då ett boggilok med mitthytt, för att även passa för växling. Fr.o.m. 1936 levererades 40 ellok med tvåaxliga boggier, tasslagerupphängda motorer och strömavtagare typ PKB. Littera var från början Ud, men ändrades till Ha redan 1938. Loken var byggda vid flera svenska järnvägsverkstäder, och detaljutförandet varierade en del mellan loken. Ha-loken hade från början sth 90 km/h, men problem med svängningar i boggierna vid gång i rakspår upptäcktes snart, vilket ledde till att sth sänktes, först till 80 och slutligen till 70 km/h. Nya strömavtagare typ MK2 monterades under 1940-talet. Ha-loken användes för regelbunden tjänst fram till 1972, och det sista loket skrotades 1975.

Hb

År 1937 beställdes 22 lok littera Hb, där olika åtgärder hade vidtagits för att förbättra gångegenskaperna jämfört med Ha. Precis som med med Ha fanns det detaljskillnader i utförandet mellan loken beroende på tillverkare. Alla Hb hade strömavtagare typ PKB från början, dessa ersattes dock under 1940-talet med MK2. Hb-loken sattes inledningsvis in på linjer som hade maximalt axeltryck av 13 ton, loken kom att finnas runt de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Allt eftersom linjerna upprustades till högre axeltryck blev behovet av Hb mera begränsat. När Nynäsbanan elektrifieradeas 1962 överfördes många Hb till den tjänstgöringen, övriga stationerades i Göteborg och Hallsberg. Göteborgsloken användes till Lysekil och Borås, Hallsbergsloken på Svartåbanan. Sista tjänstgöring för Hb blev växling i Uppsala till 1976. Huvuddelen av Hb-loken avställdes och skrotades 1967-72, de sista Hb-loken skrotades dock först 1981.

Hc/Hd

SJ var fortfarande inte nöjda med flera aspekter av H-loken. Dessutom sökte man nu också ett lok som passade för lokalgodståg på huvudlinjerna. Mellan 1942 och 1944 levererades tolv lok littera Hc för att uppfylla de nya kraven. Gångegenskaperna förbättrades genom omkonstruktion av löpverken och avfjädringen mot korgen, och genom att både avstånden mellan boggicentra och boggins hjulbas ökades. Förlängningen av loken medgav också enklare service. Hytten placerades nu osymmetriskt på loken, vilket medgav att transformatorn kunde ges en bättre placering ur viktbalansperspektiv. På prov levererades också fyra lok littera Hd med hålaxeldrift 1942, övriga H-lok hade tasslagerdrift. Hc och Hd hade strömavtagare typ PKB vid leverans, som ersattes med MK2 under 1940-talet. Hd-loken byggdes efterhand om till Hg på 1960-talet. Hc-loken kom att placeras i Kristinehamn med tjänstgöring Laxå-Charlottenberg och Laxå-Falköping. Ett lok placerades också i Gävle. Några Hc-lok försågs med Marchalstrålkastare i slutet på 1960-talet, övriga slopades 1971-73. Mot slutet ersatte Hc Hb i tjänsten på Lysekilsbanan, och det sista Hc-loket skrotades 1979.

Hg

Med förebild i litt Hc leverades 56 lok littera Hg till SJ 1947-51, med samma användningsområde, d.v.s. lokalgodståg på huvudlinjer. Hg fick starkare motorer och ytterligare något högre axeltryck. Det tydligaste synliga skillnaden mellan en Hc och en Hg är de rektangulära frontrutorna, som medgav plats för en toppstrålkastare. Hg levererades i två serier, där serie 2 hade större transformatoreffekt. SJ Hg hade strömavtagare typ PKB men med stående isolatorer vid leverans, och fick MK2 från 1960. Hg beställdes dessutom av GDG, NKlJ och TGOJ. GDG:s lok levererades först 1948 och hann knappt användas innan de gick över till SJ. GDG Hg hade strömavtagare med liggande isolatorer, s.k. "BJ-modell". Loken till GDG var dessutom växlade för sth 90 km/h, och fick därför littera Hg2 hos SJ. De växlades ner 1958-59 och återfick då littera Hg. Loken till NKlJ var tänkta att användas vid en breddning av en bandel till normalspår, som aldrig blev av. De såldes istället till SJ. Ett stort antal Hg-lok byggdes om för multipeldrift 1972-80, och gavs litt. Hg2. Hg2 togs ur planlagd trafik på SJ 1992, och de sista loken slopades.

TGOJ Hg

TGOJ tog emot sju Hg 1954, som i stort motsvarade SJ-typen. TGOJ Hg hade dock strömavtagare typ LLXJE 135. Vid leverans var loken grönmålade med gula ränder, men de fick en orange och vit färgsättning under andra halvan av 60-talet. TGOJ utrustade återstående Hg med Marchalstrålkastare 1986. TGOJ sista Hg slopades under 1992.

Huvuddimensioner H


Ha
Hb
Hc
Hd
Hg
Löb (m)
11,3/11,72
11,72/11,9
12,5
12,5
12,5
Axelavstånd (m)
7,85
7,85
8,5
8,5
8,5
Tjänstevikt (ton)
49,4
51,2
59,8
62,2
63,6/64,8
Axeltryck (ton)
12,35
12,8
14,95
15,55
15,9/16,2
Effekt (kW)
1176
1176
1176
1176
1296
Sth (km/h)
70
80
80
80
80/90
Broms
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft

Axelföljd

Bo'Bo'
Bo'Bo'
Bo'Bo'
Bo'Bo'
Bo'Bo'

SJ_Ha_484.jpg

SJ Ha 484 år 1956, strömavtagare MK2 i PKB-stativet med "trissolatorer". Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01033

SJ_Hc_529.jpg

SJ Hc 529 i Strängnäs 1959. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDA01048

SDJ_Hg_505.jpg

Södra Dalarnas Järnväg Hg 505, leveransfoto 1948. Sedermera SJ Hg 757. Notera strömavtagare av "BJ-modell". Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ03297

TGOJ Hg 203

TGOJ Hg 203 med lokalgodståg i Vibylund 1965. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ04502

Litt H i modell

Skala H0

  • 1984 kom Skanex med en byggsats till en Hg, som levererades med och utan drivning. 1985 kom några färdigmodeller, med både egen drivning och drivning från Tenshodo. Huvuddelen av byggsatsen var tillverkad i pressgjuten zink.
  • 1994 kom Jeco ut med en byggsats i vitmetall av en Ha. Byggsatsen fanns med några olika motoralternativ, och för såväl AC som DC.
  • 1996 kom Modellproduktion ut med en byggsats till en Hc i polyuretanplast, med drivning från Tenshodo.
  • 1997 kom Jeco ut med en Hg i vitmetall, som har funnits som både byggsats och färdigmodell, och med olika drivningar från Tenshodo och Roco. Rocos drivning medgav både AC och DC-versioner.

Jeco Hg

Jecos Hg från 1997. Foto: Ola Ahlström
  • 2014 kom Jeco med en Hg som färdigmodell i plast, i både SJ och TGOJ versioner.
  • Brimalm har haft underreden till Ha och Hg

Brimalms underrede till Hg

Brimalms underrede till Hg. Foto: Ola Ahlström

Skala N

  • 2010 kom Frykmodell med etsbyggsats till en litt. Hg, avsedd för en drivning från Tomix. Den levererades även färdigbyggd.

Wiki-sidor om lok

Lok
Svenska lok
GDG (Portalsida om GDG)
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

Tryckta källor - förebild

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998.

René Sjöstrand: "Elektrifieringen av Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarne-Gävles huvudlinjer. Del II. De elektriska lokomotiven." i Tåg nr 5/1969.

Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0." i Skarvjärnet nr 1/1971. (Scratchbygge av Hg, ritning).

"Ny loktyp Hg2." i Tåg nr 6/1972.

"SJ littera Hc." i Allt om Hobby nr 7/1975 (Ritning).

Sören Svensson: "Utgångna loktyper vid SJ 1981: Hb & Hc." i Tåg nr 5/1982.

Jens Dahlström & René Sjöstrand: "Ett ellok sett från ovan." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Om strömavtagare och övriga detaljer på ett elloks tak).

Frank Edgar: "Ritning: SJ litt Hg2." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Stenvalls 2016.

Tryckta källor - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0." i Skarvjärnet nr 1/1971. (Scratchbygge av Hg, ritning).
Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0. Del 2." i Skarvjärnet nr 20. (Scratchbygge av Hg).
Börje Lundvall: "Hur man bygger en H-maskin i skala H0. Del 3." i Skarvjärnet nr 21. (Scratchbygge av Hg).

Hans-Johan Polanik: "Äntligen en Hg i modell." i järnvägar! nr 1/1983. (Presentation av Skanex Hg).

Jens Dahlström: "Lite hjulgodis: En Hg-polkagris från TGOJ." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -92. Byggtipsblandning. Stockholm: Allt om Hobby 1991. (Ombyggnad av Skanex Hg till TGOJ med orange målning).

Krister Brandt & Christer Engström: "Ha-upplevelser." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -95. Exempelsamling. Stockholm: Allt om Hobby 1994. (Synare av Brimalms chassi till Ha-loket.)

Christer Engström: "SJ D och Hg2 på översyn." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -98. Projekt. Stockholm: Allt om Hobby 1997. (Recension av Jecos första Hg).

Christer Engström: "En lokbyggares vedermödor - eller hur att få fason på en Hg." i Krister Brandt (red.): Modelltåg -99. ...och i morgon är pappa stins. Stockholm: Allt om Hobby 1998. (Nytt chassi till Jecos Hg i vitmetall).

Johan Lyrfalk: "Litt Ha-Ud på arbetsbordet för en liten hi-fi modifiering." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg. Modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om hobby 2001. (Detaljering av Jecos Ha).

Rutger Friberg: "Litt Hg på Bergslagsbanan." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007. (Presentation av SSJ:s nyproduktion av Skanex Hg).

Christer Engström: "H som i Hg. En fungerande drivning till gamla och nya lok." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 11. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2011. (Scratchbygge av digitalanpassad drivning, till skillnad från den analoga i Engström 1998).

Redaktionen: "'Strykjärnet' i H0. SJ litt. Hg från Jeco." i Modelljärnvägsmagasinet nr 18/2014 (Recension av Jecos nya Hg).

Webkällor

Historiskt.nu: TGOJ ellok

Svenska lok: Litt Ha
Svenska lok: Litt Hb
Svenska lok: Litt Hc
Svenska lok: Litt Hd
Svenska lok: Litt Hg

Svensk N-skalehistoria