Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1930-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(BCo7b)
m (Webreferenser F5 - modell)
 
(831 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
<span id="TOP></span>
 
 
På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.
 
På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.
 
==Inledning==
 
==Inledning==
När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som används för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för vissa post- och resgodsvagnar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. [[Lastprofil]]en var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en resgodsvagn, '''[[#Fo2b|Fo2b]]''', specialbyggdes för internationell trafik.
+
När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som användes för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för lokaltrafiks-, post- och resgodsvagnar som fick öppna plattformar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. SJ var dock inte helt nöjda med denna boggie, varför nya boggietyper konstruerades, först boggie m/35 och sedan boggie m/39. En del senare byggda 1930-talvagnar fick dessa boggier. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. [[Lastprofil]]en var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en postvagn och en resgodsvagn, '''[[#Do5|Do5]]''' och '''[[#Fo2b|Fo2b]]''', specialbyggdes för internationell trafik.
  
Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills [[sth]] för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande. Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger.
+
Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills [[sth]] för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande.  
 
+
<span id="Sth"></span>
När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre [[sth]] än så från början. När [[SJ ellok litt D|Ds]]-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutas att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom '''[[#F5|F5]]'''), och att alla fyraxliga vagnar (och [[#F5|F5]]) fick gå 100 km/h. När man sen fick tåg med [[sth]] 120 km/h och [[SJ ellok litt F|F]]-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av [[sth]], vissa vagnar fick [[sth]] 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till [[sth]] 90 km/h.
+
När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre [[sth]] än så från början. När [[SJ ellok litt D|Dk]]-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutades att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom '''[[#F5|F5]]'''), och att alla fyraxliga vagnar (och [[#F5|F5]]) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med [[sth]] 120 km/h och [[SJ ellok litt F|F]]-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av [[sth]], vissa vagnar fick [[sth]] 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till [[sth]] 90 km/h.
  
 
Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.
 
Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.
  
När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla [[SJ personvagnar#1956 till 1970|personvagnslittera]] ut, på sittvagnar ändrades '''B''' till '''A''' och '''C''' till '''B'''. Dessutom infördes nya huvudlittera '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för de nya vagnarna i [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell|sextiotalsserien]].
+
När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga [[SJ personvagnar#1800-talet till 1956|litterasystem]], som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla [[SJ personvagnar#1956 till 1970|personvagnslittera]] ut, på sittvagnar ändrades '''B''' till '''A''' och '''C''' till '''B'''. Dessutom infördes nya huvudlittera '''S''' för specialvagnar och '''WL''' för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för modernare vagnar.
  
 
På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två '''[[#ABo3|ABo3]]''' restaurangvagnar och två '''[[#Co8|Co8]]''' sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas '''[[#Co4b|Co4b]]''', trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.
 
På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två '''[[#ABo3|ABo3]]''' restaurangvagnar och två '''[[#Co8|Co8]]''' sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas '''[[#Co4b|Co4b]]''', trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.
 +
 +
Ett antal enskilda järnvägar byggde vagnar med utgångspunkt i SJ:s 1930-talsmodell. Vagnar som var identiska med SJ:s redovisas tillsammans med motsvarande SJ-vagn ([[#Co8b - Co8d|'''Co8b''']], [[#Co14|'''Co14''']], [[#F5|'''F5''']]), medan vagnar som avvek från SJ:s modeller redovisas på en [[EJ personvagnar av 1930-talsmodell|egen sida]].
 +
 +
==Målning och märkning==
 +
Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ rödbrun, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger. Vagnarna märktes med "metkroken" och text i antikva vid leverans fram till 1938, därefter märktes vagnarna med text i grotesk. Äldre vagnar märktes om till grotesk när ett flertal märkningar behövde bytas ut, nyanskaffning av märkning i antikva upphörde 1941.
 +
 +
===Referenser målning och märkning===
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133367 Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1] (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).
 +
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260547 Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar] (Om ommärkningen från antikva till grotesk).
 +
 +
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19758.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak] (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).
 +
 +
==Översikt över vagnstyper==
 +
Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.
 +
 +
{| class="wikitable"
 +
| '''Litt'''
 +
| '''Typ'''
 +
| '''I trafi'''k
 +
| '''Ombyggd'''
 +
| '''Omlittrerad'''
 +
| '''Ny ägare'''
 +
| '''Ur trafik'''
 +
|-
 +
| [[#ABo3|ABo3]]
 +
| Restaurangvagn
 +
| 1929
 +
|
 +
| Ro2 (1933), Ro2b (1959), Ro2c (1965), R7 (1970)
 +
| TGOJ (1970)
 +
| 1970 (SJ)
 +
|-
 +
| [[#ACo4|ACo4]]
 +
| Sovvagn
 +
| 1931
 +
| WLABo4u (1962)
 +
| WLABo4 (1956), WL11 & WL12 (1970)
 +
|
 +
| 1986
 +
|-
 +
| [[#Bo4b|Bo4b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1931
 +
| ABo15b (1963), Bo9d (1969)
 +
| Ao14b (1956), Bo9c (1964), AB10 & B9 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#Bo5b|Bo5b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1932
 +
|
 +
| Ao15b (1956), A5 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#BCo7b|BCo7b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1931
 +
| [[#BCo11b|BCo11b]] (1951)
 +
| ABo7b (1956), AB7 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#BCo11b|BCo11b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1930
 +
|
 +
| ABo11b (1956), AB4R (1970), B9F (1985)
 +
|
 +
| 1987
 +
|-
 +
| [[#Co4b|Co4b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1938
 +
| Bo10b (1959)
 +
| Bo14b (1956), B11 & B14 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#Co4c|Co4c]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1940
 +
| Co4e (1955)
 +
| Bo10 & Bo14c (1956), B8 & B10 (1970), B12 (1979)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#Co8|Co8]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1921
 +
|
 +
| Bo8a (1956)
 +
|
 +
| 1968
 +
|-
 +
| [[#Co8b - Co8d|Co8b, Co8d]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1932
 +
| Co8ca (1954)
 +
| Co8e (1944), Bo8ca & Bo8d & Bo8e (1956), B8 & B8S (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#Co8c|Co8c]]
 +
| Cafévagn
 +
| 1933
 +
| Co8cm & Co8cs (1942), B13S (1979)
 +
| Bo8cm & Bo8cs (1956), B7S & B8 & RB4 & RB6 (1970)
 +
|
 +
| 1988
 +
|-
 +
| [[#Co9b|Co9b]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1930
 +
|
 +
| Bo9b (1956), B8 (1970)
 +
|
 +
| 1990
 +
|-
 +
| [[#Co13|Co13]]
 +
| Sittvagn
 +
| 1931
 +
|
 +
| Bo13 (1956), B13 (1970)
 +
|
 +
| 1975
 +
|-
 +
| [[#Co14|Co14]]
 +
| Sovvagn
 +
| 1931
 +
|
 +
| WLBo14 (1956), WL14K (1970), BC14 (1985)
 +
|
 +
| 1987
 +
|-
 +
| [[#Do5|Do5]]
 +
| Postvagn (RIC)
 +
| 1933
 +
|
 +
| Do40 (1948)
 +
|
 +
| 1969
 +
|-
 +
| [[#DFo3|DFo3]]
 +
| Post- och resgodsvagn
 +
| 1938
 +
| DFo30 (1961)
 +
| DFo32 (1948), DF30K (1970)
 +
|
 +
| 1978
 +
|-
 +
| [[#DFo5|DFo5]]
 +
| Post- och resgodsvagn
 +
| 1937
 +
| DFo20b (1958), F7 (1974)
 +
| DFo15 (1948), DF20 (1970)
 +
|
 +
| 1995
 +
|-
 +
| [[#DFo6|DFo6]]
 +
| Post- och resgodsvagn
 +
| 1933
 +
| DFo25b (1957)
 +
| DFo16 (1948), DF25 (1970)
 +
|
 +
| 1975
 +
|-
 +
| [[#DFo7|DFo7]]
 +
| Post- och resgodsvagn
 +
| 1937
 +
| DFo20b (1961), F7 (1971)
 +
| DFo10 (1948), DF20 (1970)
 +
|
 +
| 1993
 +
|-
 +
| [[#Fo2b|Fo2b]]
 +
| Resgodsvagn (RIC)
 +
| 1940
 +
|
 +
| Fo20 (1956), F2K (1970)
 +
|
 +
| 1988
 +
|-
 +
| [[#Fo4|Fo4]]
 +
| Resgodsvagn
 +
| 1932
 +
|
 +
| Fo14 (1956), F4 (1970)
 +
|
 +
| 1978
 +
|-
 +
| [[#F5|F5]]
 +
| Resgodsvagn
 +
| 1937
 +
|
 +
| FV1 (1970)
 +
|
 +
| 1989
 +
|-
 +
| [[#Ro3|Ro3]]
 +
| Restaurangvagn
 +
| 1933
 +
|
 +
| Ro3a (1955), R5 (1970)
 +
|
 +
| 1977
 +
|-
 +
| [[#RCo1|RCo1]]
 +
| Byffévagn
 +
| 1935
 +
| RBo11 (1961), RBo11b (1963), RS3 (1985)
 +
| RBo11 (1956), RBo11r (1957), RB3 (1970)
 +
|
 +
| 1987
 +
|-
 +
|}
 +
 +
===Förklaring till kolumnrubrikerna===
 +
Litt = Littera<br/>
 +
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik<br/>
 +
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik<br/>
 +
Ombyggd = Större ombyggnader<br/>
 +
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera<br/>
 +
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag
  
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
 
==Andra wiki-sidor om vagnar==
Rad 21: Rad 246:
 
[[SJ personvagnar]]<br/>
 
[[SJ personvagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 
[[Tyska privatbanevagnar]]<br/>
 +
[[EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller]]<br/>
 +
[[EJ personvagnar av 1930-talsmodell]]<br/>
 +
[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1950-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]<br/>
 
[[SJ personvagnar av 1980-talsmodell]]<br/>
 +
[[GDG]] (Portalsida om GDG)<br/>
 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)
 
[[TGOJ]] (Portalsida om TGOJ)
  
Rad 30: Rad 259:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera '''ABo3'''. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibulen vid köket var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907.
+
SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera '''ABo3'''. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibuldörrarna i köksänden var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, s.k. källare, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907 och hade generatorbelysning.
  
 
Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.  
 
Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.  
Rad 39: Rad 268:
  
 
===Huvuddimensioner ABo3===
 
===Huvuddimensioner ABo3===
Löb: 21,30 m<br />
+
[[Löb]]: 21,30 m<br />
 
Hjulbas: 15,00+2,40 m<br />   
 
Hjulbas: 15,00+2,40 m<br />   
 
Sittplatser servering: 40<br/>
 
Sittplatser servering: 40<br/>
Sth: 90 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder ABo3===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ Ro2.jpg|1000 px|SJ Ro2.jpg]]
 
[[Image:SJ Ro2.jpg|1000 px|SJ Ro2.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ ABo3a 2769 på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003  
+
| class="imageCaption" | SJ ABo3 2769 före 1933. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003  
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
https://www.abc.se/~m10901/RAIL/IMAGES/Ro2c2769.jpg
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ Ro2c 2769 på Järnvägsmuseum. Vagnen har antagligen fått Minden-Deutz-boggier under tiden som "Nordströms vagn".
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller ABo3===
 
===Modeller ABo3===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*[[HNJ Verkstad]] släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2016 i förbättrad upplaga som Vagnverkstaden 531-1.
+
*[[HNJ Verkstad]] släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2017 i förbättrad upplaga som [[Vagnverkstaden]] 531-1 och 521-1.
  
 
===Tryckta referenser ABo3===
 
===Tryckta referenser ABo3===
Rad 65: Rad 302:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
Ulf Diehl & Lennart Nilsson: ''Lok & vagnar 1''. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 25 (Bild Ro2c 1969).
  
 
===Webreferenser ABo3===
 
===Webreferenser ABo3===
 +
[https://digitaltmuseum.se/021188562929/fran-furneringen-till-tallriken-bakom-kulisserna-i-restaurangvagnen Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen] (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).
 +
 
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).
 
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).
  
Rad 72: Rad 313:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera '''ACo4'''. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett mindre fönster i bägge ändrarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.
+
Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera '''ACo4'''. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett litet fönster i bägge ändarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd.
  
 
ACo4 fick en direkt efterföljare i [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|ACo4]] ur fyrtiotalsgenerationen.
 
ACo4 fick en direkt efterföljare i [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo4 - ACo5|ACo4]] ur fyrtiotalsgenerationen.
Rad 82: Rad 323:
 
Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''WLABo4'''.  
 
Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''WLABo4'''.  
  
Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera '''WLABo4c'''. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och och 1967, med nytt littera '''WLABo4u'''. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera '''WLABo4cu'''. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.  
+
Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera '''WLABo4c'''. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och 1967, med nytt littera '''WLABo4u'''. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera '''WLABo4cu'''. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.  
  
 
Littera efter 1970 blev '''WL11''' för WLABo4, '''WL11S''' för WLABo4c, '''WL12''' för WLABo4u och '''WL12SK''' för WLABo4cu.  
 
Littera efter 1970 blev '''WL11''' för WLABo4, '''WL11S''' för WLABo4c, '''WL12''' för WLABo4u och '''WL12SK''' för WLABo4cu.  
Rad 88: Rad 329:
 
Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.
 
Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.
  
Alla vagnar utom en slopades 1977-1986.
+
Alla vagnar utom en slopades 1977-1986. Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen fick littera '''S8T''', senare '''S8TL''' och '''S28T''' samt '''Qlr'''. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.
  
Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen får littera '''S8T''', senare '''S8TL''' och '''S28T''' samt '''Qlr'''. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.
 
 
===Huvuddimensioner ACo4===
 
===Huvuddimensioner ACo4===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sovplatser andra klass: 14<br/>
 
Sovplatser andra klass: 14<br/>
 
Sovplatser tredje klass: 15<br/>
 
Sovplatser tredje klass: 15<br/>
Sth: 90 km/h<br/>   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna<br />   
 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor <br/>
 
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor <br/>
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar
+
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar.
 +
 
 +
===Bilder ACo4===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ ACo4 nitad.jpg|1000 px|SJ ACo4 nitad.jpg]]
 
[[Image:SJ ACo4 nitad.jpg|1000 px|SJ ACo4 nitad.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ ACo4 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.
+
| class="imageCaption" | SJ ACo4 år 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Vagnen har fått moderniserad märkning. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
Rad 115: Rad 357:
 
===Modeller ACo4===
 
===Modeller ACo4===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
 +
*Wentzels släppte en [[byggsats i trä och kartong]] av en ACo4 1944, katalognummer J41M.
 
*[[Modellproduktion]] producerar etsplåtar för att konvertera en [[Heljan]]-vagn till ACo4.
 
*[[Modellproduktion]] producerar etsplåtar för att konvertera en [[Heljan]]-vagn till ACo4.
  
Rad 127: Rad 370:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
 
===Webreferenser ACo4===
 
===Webreferenser ACo4===
Rad 136: Rad 381:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===     
 
===Beskrivning===     
SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera '''Bo4b''' mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.  
+
SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera '''Bo4b''' mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
  
 
Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som '''Bo4a''' bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|en vagn med samma littera]] och samma typ av inredning.
 
Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som '''Bo4a''' bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo4b|en vagn med samma littera]] och samma typ av inredning.
  
De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med [[#Bo5b|'''Bo5b''']]. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.
+
De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med [[#Bo5b|'''Bo5b''']]. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.
  
 
Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao14b'''. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera '''ABo15b'''. Sex av de återstående Ao14b fick [[sth]] höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till '''Bo9c''' 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till '''Bo9d''' med nya soffor av standard andraklasstyp.  
 
Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao14b'''. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera '''ABo15b'''. Sex av de återstående Ao14b fick [[sth]] höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till '''Bo9c''' 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till '''Bo9d''' med nya soffor av standard andraklasstyp.  
  
Vid litterareformen 1970 blev ABo15b '''AB10''' och Bo9b '''B9'''. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.  
+
Vid litterareformen 1970 blev ABo15b '''AB10''' och Bo9d '''B9'''. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.  
  
 
En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera '''S9''' 1985 och slopades 1990.
 
En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera '''S9''' 1985 och slopades 1990.
  
 
===Huvuddimensioner Bo4b===
 
===Huvuddimensioner Bo4b===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
Sth: 90 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)<br/>
 
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)<br/>
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar)
+
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar).
 +
 
 +
===Bilder Bo4b===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 165: Rad 412:
  
 
===Modeller Bo4b===
 
===Modeller Bo4b===
Någon modell av Bo4b är inte känd.
+
====Skala [[H0]]====
 +
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
 +
*:- Katalognummer 142-1801 SJ litt Bo4b (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1501 SJ litt Bo4b-LÅ (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1301 SJ litt Ao14b (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1901 SJ litt ABo15 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1601 SJ litt Bo9d (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1701 SJ litt AB10 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1401 SJ litt B9 (2000).
 +
*[[Vagnverkstaden]] [[3D-printad byggsats]]
 +
*:- Katalognummer 176-B SJ litt Bo4b med bälg (2020).
 +
*:- Katalognummer 176-BA SJ litt "Ao4b" (Ao14b) med bälg (2020).
 +
*:- Katalognummer 176-VN SJ litt AB10/B9 med vulster (2020).
  
 
===Tryckta referenser Bo4b===
 
===Tryckta referenser Bo4b===
Rad 177: Rad 436:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
 
===Webreferenser Bo4b===
 
===Webreferenser Bo4b===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Beskrivning).
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Beskrivning).
 +
 +
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna] (Modell i H0)
  
 
==Bo5b==
 
==Bo5b==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera '''Bo5a''', och gick från början i samma omlopp. Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao15b'''.
+
Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera '''Bo5b'''. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri.
  
Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnar som hade [[sth]] 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''Ao2''']] infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.
+
Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera '''Bo5a''', och gick från början i samma omlopp. Ibland fyrtiotalsvagnarna levererades [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Bo5b|ytterligare salongsvagnar med samma littera]].
  
Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid [[sth]] höjdes till 130 km/h och littera blev '''Ao15br''' tills alla vagnar konverterats.  
+
Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en [[#Bo4b|'''Bo4b''']]. Vagnar som hade [[sth]] 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Ao2|'''Ao2''']] infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.
  
Littera ändrades till '''A5''' 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rök-avdelningarna borttagna 1974 och nytt littera '''A5F'''.
+
Vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] fick vagnarna littera '''Ao15b'''. Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid [[sth]] höjdes till 130 km/h och littera blev '''Ao15br''' tills alla vagnar konverterats.
 +
 
 +
Littera ändrades till '''A5''' 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rökavdelningarna borttagna 1974 och nytt littera '''A5F'''.
  
 
A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.
 
A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.
  
 
===Huvuddimensioner Bo5b===
 
===Huvuddimensioner Bo5b===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Sittplatser andra klass: 48 <br/>
 
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 0<br/>
Sth: 90 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge
 
Internationell trafik: Norge
 +
 +
===Bilder Bo5b===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 217: Rad 484:
  
 
===Modeller Bo5b===
 
===Modeller Bo5b===
Någon modell modellav Bo5b är inte känd.
+
====[[Skala H0]]====
 +
*[[Liliput]] släppte en SJ litt Bo5b nr 2859 1981, katalognummer 844 80. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.
 +
====[[Skala N]]====
 +
*[[Arnold]] släppte en SJ litt Bo5b 1983, katalognummer 98-3310. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.
  
===Tryckta referenser Bo5b===
+
===Tryckta referenser Bo5b - förebild===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).
  
Rad 229: Rad 499:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
===Tryckta referenser Bo5b - modell===
 +
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 +
 +
[[LOK]]: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1981, s. 72 (Katalognummer 844 80).
 +
 +
[[LOK]]: "Bo5b i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1984, s. 31 (Ny version av [[Liliput]]s vagn).
  
 
===Webreferenser Bo5b===
 
===Webreferenser Bo5b===
Rad 236: Rad 513:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo7b''' i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass mad sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med '''[[#BCo11b|BCo11b]]'''. Version 1 fick Görlitz-boggier.  
+
SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo7b''' i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass med sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med '''[[#BCo11b|BCo11b]]'''. Version 1 fick Görlitz-boggier. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri, samt fick belysningstransformator före 1940.
  
Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39.  
+
Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med nio oregelbundet placerade snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
  
 
Inredningen hade sitt ursprung i littera '''BCo7''' bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|'''BCo7b''']] med samma inredning som version 2.
 
Inredningen hade sitt ursprung i littera '''BCo7''' bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo7b|'''BCo7b''']] med samma inredning som version 2.
Rad 254: Rad 531:
  
 
===Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)===
 
===Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 20<br/>
 
Sittplatser andra klass: 20<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 48/46<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 48/46<br/>
Sth: 90 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor (16 vagnar)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (16 vagnar)<br/>
 
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.
 
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.
 +
 +
===Bilder BCo7b===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
Rad 282: Rad 561:
  
 
===Modeller BCo7b===
 
===Modeller BCo7b===
Någon modell av BCo7b är inte känd.
+
====Skala H0====
 +
*Skandia-modeller släppte en BCo7b som [[byggsats i trä och kartong]] 1943, katalognummer 11P.
  
===Tryckta referenser BCo7b===
+
===Tryckta referenser BCo7b - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 63-65 (Beskrivning), s 207 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 68-72 (Beskrivning), s 175-176 (Ritningar).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).
Rad 294: Rad 574:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
===Tryckta referenser BCo7b - modell===
 +
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 +
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska  personvagnar av Ulf Essén).
  
 
===Webreferenser BCo7b===
 
===Webreferenser BCo7b===
Rad 301: Rad 586:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1948 tog SJ emot sju andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo11b'''. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och två kupéer och två dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. De två första vagnarna hade slätt tak med ventilatorer, de övriga sickat tak utan ventilatorer. Alla vagnar hade boggier m/39 vid leverans.
+
Mellan 1930 och 1941 tog SJ emot 22 andra och tredje klass sittvagnar littera '''BCo11b'''. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och fyra dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. Vagnarna hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med '''[[#BCo7b|BCo7b]]''', version 1.  De tre första vagnarna hade endast ångvärme vid leverans, men elvärme installerades snart. De sju första vagnarna hade Görlitz-boggier, de tio följande hade boggier m/35 och de övriga boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
  
Vagnarnas inredning var identisk med BCo11b ur den föregående generationen, och vagnarna användes i samma omlopp. I sextiontalsserien utvecklades [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#ABo2|'''ABo2''']] med liknande inredning.
+
Vagnarnas inredning liknade '''BCo11''' bland trävagnarna. I fyrtiotalsserien kom [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#BCo11b|BCo11b]] med samma typ av inredning.
  
BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen.  
+
BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen, samt i tåg med liten efterfrågan på andra klass.  
  
Nytt littera vid klassreformen 1956 blev '''ABo11b'''.  
+
Mot 1930-talets slut fick alla vagnar en tredjeklass dubbelkupé ombyggd till två enkelkupéer. Mellan 1951 och 1956 tillkom ytterligare tio BCo11b genom ombyggnad av [[#BCo7b|BCo7b]].
  
Ångvärmen avlägsnades 1966 varvid trafiken till Köpenhamn upphörde. Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier och [[sth]] höjdes till 130 km/h 1969. Vagnarna återfick senare m/39-boggier men sth 130 km/h behölls.  
+
Nytt littera vid [[SJ personvagnar#1956 till 1970|klassreformen 1956]] blev '''ABo11b'''. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1969, och därmed [[sth]] 130 km/h.
  
Littera blev '''AB4''' 1970. Samtliga vagnar omkorgades mellan 1976 och 1984 till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2KT''']].
+
Littera blev '''AB4R''' 1970. Vissa vagnar återfick boggie m/39 på 1970-talets börjen, varvid underlittera R togs bort. De fjorton vagnar som kvarstod på mitten av 1980-talet "nedgraderades" till andraklassvagnar med 80 sittplatser och fick littera '''B9F'''.
 +
 
 +
Vagnarna började slopas på 1970-talet, de sista slopades 1987.
  
 
===Huvuddimensioner BCo11b===
 
===Huvuddimensioner BCo11b===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 12<br/>
 
Sittplatser andra klass: 12<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 64<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 64<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (10 vagnar)<br/>
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.
+
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn för vagnar med ångvärme.
{| class="captionBox"
+
 
| class="captionedImage" |
+
===Bilder BCo11b===
[[Image:SJ BCo11b.png|1000 px|SJ BCo11b.png]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ BCo11b. Ur särtryck 263.
 
|}
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:BCo11b interiör.jpg|1000 px|BCo11b interiör.jpg]]
+
[[Image:SJ BCo11b nitad.jpg|1000 px|SJ BCo11b nitad.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Interiör av dubbelkupé i tredje klass 1945. Foto W. Söderlind, Digitalt museum JvmKDAF04723.
+
| class="imageCaption" | SJ BCo11b 2793 vid leveransen 1930. Källa Digitalt museum JvmKABA01016.  
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller BCo11b===
 
===Modeller BCo11b===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
+
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- 1945 kom en BCo11b som byggsats i trä och kartong, katalognummer J55M.
+
*:- Katalognummer 7030 & 7031 två SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning metkrok. Olika individnummer (2005).
*:- 1955 kom en BCo11b som byggsats i plast, katalognummer JP3.
+
*:- Katalognummer 7032 SJ litt  BCo11b-LÅ i rödbrunt och svart med märkning metkrok (2008).
*[[UGJ]]
+
*:- Katalognummer 7033 SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).
*:- 1986 kom en AB4 som plastbyggsats med vulster.
+
*:- Katalognummer 7034 SJ litt ABo11b i rödbrunt, silver och svart med märkning köttstämpeln (2008).
*:- 1992 kom en ABo11b som plastbyggsats med bälgar.
 
*:- 1992 kom en AB4 som plastbyggsats med bälgar.
 
  
 
===Tryckta referenser BCo11b===
 
===Tryckta referenser BCo11b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 66-67 (Beskrivning), s 208-209 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 73-76 (Beskrivning), s 177 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).
Rad 356: Rad 637:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
+
===Webreferenser BCo11b===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/ab4 Järnväg.net: AB4] (Bilder och beskrivning).
 +
 
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Bilder och beskrivning).
 +
 
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]
 +
 
 +
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1099 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b] (Heljans modeller).
  
 
==Co4b==
 
==Co4b==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera '''Co6''' för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).
+
Ett antal äldre trävagnar byggdes om med nitad stålkorg 1938 i likhet med 1930-talsmodellen. Vagnarna fick littera '''Co4b'''. Vagnarna var kortare än standard för 1930-talsvagnar, dessutom var insmalningen mot vestibulen rak. Version 1 byggdes om från tio stycken tredje klass sovvagnar littera '''Co11''', version 2 byggdes om från tre stycken tredje klass sovvagnar littera '''Co6'''. Vagnarna inreddes med två öppna avdelningar med sittning 3+1 samt två toaletter, 64 platser i version 1 och 72 platser i version 2. Korgen på version 1 hade åtta fönster per sida, version 2 nio fönster. Dessutom fanns ett smalt fönster i änden på varje sida. Taket var försett med åtta respektive nio snäckventiler. Vagnarna hade boggie m/07 vid leverans. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
 
 
En vagn levererades för att gå som släpvagn med '''Xoa4''' i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera '''Co6b'''. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.
 
 
 
Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal '''Co13''' för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, numera används motorvagnar.
 
  
Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka '''F1''' med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort ersattes denna med en '''Bo13''' 1964, där ena kupén användes som personalutrymme. Vagnarna saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på [[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en [[SJ ellok litt H#Ud/Ha|'''Ha'''/'''Hb''']] i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.
+
Vagnarna gick som sittvagnar i snälltåg, i huvudsak i väst- och sydsverige. Mot slutet gick vagnarna i lokaltåg runt Hallsberg.
  
Vagnarna fick littera '''Bo6''' vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera '''Bo6a'''. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera '''Bo6b'''. En vagn fick också littera '''Bo6c''' av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.
+
Fr.o.m. 1946 fick vagnarna boggie m/42. Några vagnar återfick senare tillfälligt boggie m/07.
  
Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera '''B6''' respektive '''B6F''' för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera '''B6G''' och '''B6FG'''.  
+
Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo14b'''. Fyra vagnar ur version 1 byggdes om med bekvämare inredning 1959, totalt 44 vilstolar placerade 2+2. Dessa vagnar fick också ångvärmeledning Vapor för gång i Danmark samt nytt littera '''Bo10b'''. Dessa vagnar sattes in i trafiken Oslo-Köpenhamn, eftersom korta vagnar passade bättre på färjorna Helsingborg-Helsingör. Denna insats slutade under sextiotalet.
  
Leveransen av '''X1''' innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik.  
+
Två av version 2-vagnarna byggdes om till sjukvagnar 1965, med en dubbeldörr på sidan. Dessa fick nytt littera '''So10'''.
  
För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg2''']] 1979. Dessa vagnar fick littera '''B6GL''' och '''B6FGL'''.
+
Littera ändrades 1970 så att Bo14b blev '''B14''', Bo10b blev '''B11''' och So10 blev '''S5'''.
  
Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.
+
Vagnarna slopades mellan 1971 och 1990.
  
[[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till '''Bo6''' 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.
+
===Huvuddimensioner Co4b (version 1/2)===
 
+
[[Löb]]: 19,50/20,70 m<br />
===Huvuddimensioner Co6===
+
Hjulbas: 14,00+2,40/14,80+2,40 m<br />   
Löb: 21,90 m<br />
 
Hjulbas: 15,00+3,00 m<br />   
 
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 98<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 64/72<br/>
Sth: 100 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
Internationell trafik: -
+
Internationell trafik: - (Bo10b Norge - Köpenhamn)
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ Co6.jpg|1000 px|SJ Co6.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SNJ Co6.jpg|1000 px|SNJ Co6.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011
 
|}
 
  
===Modeller Co6===
+
===Modeller Co4b===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
+
*1943 släppte Wentzels en Co4b (version 2) som [[byggsats i trä och kartong]], katalognummer J63M.
*:- 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
+
*[[Dekaler & etsat]] har en etsad byggsats av Bo14b/B14 (version 1).
*Wentzels
+
*2014 släppte [[HNJ Verkstad]] en Co4b (version 2) som [[byggsatser i etsad metall|etsad modell]] med gjutet tak, katalognummer 522.  
*:- 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
+
*[[Vagnverkstaden]]  
*[[Jeco|MJ-Hobbyexperten]]
+
*:- Katalognummer 522 SJ litt Co4b (version 2) som [[byggsatser i etsad metall|etsad modell]] med gjutet tak (2015). Samma som [[HNJ Verkstad]] 522.
*:- 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med [[CM-Laser]].
+
*:- Katalognummer 310-B SJ litt Bo14b/B14 (version 1) med bälgar som [[3D-printad byggsats]] (2019).
*[[På spåret]]:
+
*:- Katalognummer 310-V SJ litt Bo10b/B11 med vulster som [[3D-printad byggsats]]  (2019).
*:- 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
+
*:- Katalognummer 311-B SJ litt Co4b/"Bo4b" (Bo14b) (version 2) med bälgar som [[3D-printad byggsats]] (2020).
*:- 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
 
*:- 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
 
*:- 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.
 
  
===Tryckta referenser Co6===
+
===Tryckta referenser Co4b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4b 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 77-81 (Beskrivning), s 178 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 428: Rad 695:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.
+
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
+
===Webreferenser Co4b===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b11-b14 Järnväg.net: B11/B14] (Bilder och beskrivning).
  
===Webreferenser Co6===
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=76422 Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk]
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b6 Järnväg.net: B6] (Bilder och beskrivning).
 
  
[http://www.modelltag.se/viewforum.php?f=86 Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar]
+
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]
  
 
==Co4c==
 
==Co4c==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera '''Co6''' för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).
+
SJ tog emot tolv sittvagnar 1940 som fick littera '''Co4c'''. Vagnarna var inredda med två öppna avdelningar med sittning 3+1 med totalt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var av standardtyp med elva fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Vagnarna fick boggie m/35 vid leverans. Vagnarna saknade takventiler, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
  
En vagn levererades för att gå som släpvagn med '''Xoa4''' i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera '''Co6b'''. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.
+
Vagnar med liknande inredning byggdes av SJ först med 1960-generationen ('''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo1|Bo1]]'''), även om SWB byggde fyra stycken på 1940-talet ('''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#SWB Co9|Co4c]]''').
  
Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal '''Co13''' för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, numera används motorvagnar.
+
Vagnarna sattes in i dagsnälltåg Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö med en eller två vagnar per tågsätt.  
  
Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka '''F1''' med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort ersattes denna med en '''Bo13''' 1964, där ena kupén användes som personalutrymme. Vagnarna saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på [[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en [[SJ ellok litt H#Ud/Ha|'''Ha'''/'''Hb''']] i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.
+
Sex vagnar byggdes om med ny inredning med vilfåtöljer 1955 och fick nytt littera '''Co4e'''. Vagnarna fick 64 platser placerade 2+2. Dessa vagnar sattes in i nattåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Luleå och erbjöds som "vilfåtöljvagnar" mot extra avgift. Detta försök upphörde 1959/60.  
  
Vagnarna fick littera '''Bo6''' vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera '''Bo6a'''. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera '''Bo6b'''. En vagn fick också littera '''Bo6c''' av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.
+
Vid klassreformen 1956 blev littera Co4c '''Bo14c''' och Co4e '''Bo10'''. Bo10 blev '''Bo10a''' 1959 för att skilja den från '''[[#Co4b|Bo10b]]'''.
  
Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera '''B6''' respektive '''B6F''' för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera '''B6G''' och '''B6FG'''.  
+
Littera efter 1970 blev '''B8''' för Bo14c och '''B10''' för Bo10a. B8 ändrades till '''B12''' 1979. Mot slutet fick vagnarna Minden-Deutz-boggier.
  
Leveransen av '''X1''' innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik.  
+
Förutom en vagn slopades vagnarna under 1980-talets andra hälft.
  
För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två [[SJ ellok litt H#Hg|'''Hg2''']] 1979. Dessa vagnar fick littera '''B6GL''' och '''B6FGL'''.
+
===Huvuddimensioner Co4c===
 
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
 
[[Trafikkoncept epok IIIa#Enskilda järnvägar|SNJ]] tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till '''Bo6''' 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.
 
 
 
===Huvuddimensioner Co6===
 
Löb: 21,90 m<br />
 
Hjulbas: 15,00+3,00 m<br />   
 
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 98<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 88<br/>
Sth: 100 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: -
 
Internationell trafik: -
 +
 +
===Bilder Co4c===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co6.jpg|1000 px|SJ Co6.jpg]]
+
[[Image:Ängelholm 40-tal.jpg|1000 px|Ängelholm 40-tal.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021
+
| class="imageCaption" | SJ Co4c 3310 på Ängelholms station under 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01699
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SNJ Co6.jpg|1000 px|SNJ Co6.jpg]]
+
[[Image:SJ Bo10.jpg|1000 px|SJ Bo10.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011
+
| class="imageCaption" | SJ Bo10 3315 år 1958 med boggie m/35. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08832
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:Bo10 interiör.jpg|700px|Bo10 interiör.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Interiör av vilfåtöljvagn Bo10 1957. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12224
 
|}
 
|}
  
===Modeller Co6===
+
===Modeller Co4c===
====Skala [[H0]]====
+
Någon modell av denna vagn är inte känd.
*Skandia-modeller
 
*:- 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
 
*Wentzels
 
*:- 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
 
*[[Jeco|MJ-Hobbyexperten]]
 
*:- 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med [[CM-Laser]].
 
*[[På spåret]]:
 
*:- 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
 
*:- 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
 
*:- 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
 
*:- 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.
 
  
===Tryckta referenser Co6===
+
===Tryckta referenser Co4c===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4c 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 82-85 (Beskrivning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 507: Rad 765:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: ''Nynäsbanan'' (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.
+
===Webreferenser Co4c===
 
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b10u Järnväg.net: B10] (Bilder och beskrivning).
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
 
 
===Webreferenser Co6===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b6 Järnväg.net: B6] (Bilder och beskrivning).
 
 
 
[http://www.modelltag.se/viewforum.php?f=86 Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar]
 
  
 
==Co8==
 
==Co8==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera '''Co8d'''. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.
+
Som en slags förstudie inför en eventuell beställning av stålvagnar beställde SJ två vagnar hos WÜMAG i Görlitz där man som bäst höll på att konstruera en ny serie vagnar åt de tyska järnvägarna. Denna vagnsserie skulle bli de s.k. "Hechtwagen" ("gäddvagnarna"), men när SJ:s vagnar levererades 1921 hade inga vagnar ännu levererats till Tyskland i detta utförande. Vagnarna fick samma inredning som trävagnar littera '''Co8''' (och samma littera), d.v.s. två kupéer och dubbelkupé i respektive vagnsände, samt två likstora avdelningar med sittning 3+1 däremellan. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade tio fönster per sida, samt ett smalare fönster närmast dörren. Vestibulerna gjordes avsmalnande mot gaveln, inklusive delen med det smala fönstret, i enlighet med mönstret från "Hechtwagen". Taket utfördes rakt, men avsmalande mot gavlarna i likhet med korgen. Vagnarna hade boggier m/07 och gasbelysning, system Pintsch, vid leverans. Taket var försett med snäckventiler samt lampkåpor för gasbelysning. Belysningen byttes ut mot elbelysning från generator, batteri eller banström före 1940.
  
En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera '''Co8b''' i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler.  
+
Vagnarna användes i samma omlopp som trävagnar med samma littera. [[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944 och blev sedan aldrig högre. Mot slutet användes vagnarna runt Göteborg. Vagnarna fick så småningom elvärme.
  
Co8d hade samma inredning som Co8d bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5''']] i sextiotalsgenerationen.
+
Littera blev '''Co8a''' 1932 när modernare stålvagnar levererats och '''Bo8a''' vid klassreformen 1956. Vagnarna slopades 1965 och 1968.
  
Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen.
+
===Huvuddimensioner Co8===
 
+
[[Löb]]: 21,25 m<br />
Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev '''Bo8b''' respektive '''Bo8d'''.
+
Hjulbas: 15,50+2,40 m<br />   
 
 
När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5b''']]-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och sjutton till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']]. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd [[sth]] till 130 km/h. Detta markerades med littera '''Bo8bm'''. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.
 
 
 
Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev '''B8''' respektive '''B8B'''. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera '''B15F'''. Littera ändrades till '''B12''' 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.
 
 
 
GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.
 
 
 
===Huvuddimensioner Co8b/Co8d===
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
 
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 82/86<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 78<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[Sth]]: 90 km/h<br />   
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
+
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning vakuum<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: ånga Vapor<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Co8===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8d.jpg|1000 px|SJ Co8d.jpg]]
+
[[Image:SJ Co8 2642.jpg|1000 px|SJ Co8 2642.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039
+
| class="imageCaption" | Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35441
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Co8d interiör.jpg|1000 px|Co8d interiör.jpg]]
+
[[Image:Co8 interiör.jpg|1000 px|Co8 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.
+
| class="imageCaption" | Interiör Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35447
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ Bo8b.jpg|1000 px|SJ Bo8b.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01
 
 
|}
 
|}
  
===Modeller Co8b/d===
+
===Modeller Co8===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
+
*2012 släppte [[HNJ Verkstad]] en Co8 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 519. Denna har även släppts av [[Vagnverkstaden]] 2016, katalognummer 519-2.
*:- 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
 
*Wentzels
 
*:- 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
 
*:- 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
 
*Fa Hasselgren
 
*:- 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
 
*:- 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
 
*[[UGJ]]
 
*:- 1986 kom en B15F med vulster.
 
*:- 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
 
*[[NMJ]]
 
*:- 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
 
*:- 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
 
*:- 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
 
*[[Vagnverkstaden]]
 
*:- 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
 
*:- 2018 släppte Vagnverksatden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V
 
 
 
===Tryckta referenser Co8b/d===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).
 
  
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).
+
===Tryckta referenser Co8===
 +
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 86-89 (Beskrivning), s 179 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 594: Rad 813:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_B.pdf Personvagnar B]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
 
===Webreferenser förebild Co8b/d===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8u Järnväg.net: B8] (Bilder och beskrivning).
 
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b15 Järnväg.net: B15] (Bilder och beskrivning).
 
 
===Webreferenser modell Co8b/d===
 
[http://lokstall1.se/PSV.htm Lokstallet.se: Personvagnar] (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).
 
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1315 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b] (NMJ:s modell).
 
 
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]
 
  
 
==Co8b - Co8d==
 
==Co8b - Co8d==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera '''Co8d'''. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.
+
År 1932 tog SJ emot sex tredje klass sittvagnar littera '''Co8b'''. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och två helkupéer, en tjänstekupé, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket hade nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström. Inredningen liknade '''Co8''' bland trävagnarna.
  
En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera '''Co8b''' i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler.  
+
En variant utan tjänstekupé  levererades 1934-1939 med littera '''Co8d''' i 45 exemplar. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Korgen var identisk med Co8b. Dessa vagnar hade Görlitz-boggier för vagnar byggda 1934-1935, boggier m/35 för vagnar byggda 1936-1937 och boggier m/39 för vagnar byggda 1939. [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8b - Co8d|Co8d]] byggdes även bland de svetsade vagnarna.
  
Co8d hade samma inredning som Co8d bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5''']] i sextiotalsgenerationen.
+
Co8b sattes in i snälltåg för att erbjuda en bättre tjänstekupé än den som fanns i resgodsvagnarna. Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen fram till 1950-talet. Vagnarna saknade ångvärme, vilket innebar att de endast kunde användas på elektrifierade linjer. När '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8f|Co8f]]''' infördes sattes vagnarna in i annan trafik.  
  
Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen.  
+
När svetsade vagnar med barnkupé fick littera Co8b 1944 ändrades littera Co8b till '''Co8e'''.
  
Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev '''Bo8b''' respektive '''Bo8d'''.  
+
År 1954 byggdes 27 Co8d om med en kupé för ambulerande servering och littera '''Co8ca'''. Sex av vagnarna återställdes till Co8d året efter.
  
När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Bo5|'''Bo5b''']]-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och sjutton till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']]. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd [[sth]] till 130 km/h. Detta markerades med littera '''Bo8bm'''. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.
+
Littera vid klassreformen 1956 blev '''Bo8ca''', '''Bo8d''' respektive '''Bo8e'''.  
  
Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev '''B8''' respektive '''B8B'''. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera '''B15F'''. Littera ändrades till '''B12''' 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.
+
Samtliga Bo8e byggdes om till Bo8d i slutet på 1960-talet genom att tjänstekupén ersattes med en vanlig kupé.
  
GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.
+
Littera efter 1970 blev '''B8''' samt '''B8S''' för vagnar med kupé för ambulerande servering. Vagnarna slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn åt Skanska med nytt littera '''S8'''.
 +
 
 +
[[GDG|DJ]] beställde  en '''Co8b''' som levererades 1932. DJ ändrade littera på vagnen till '''Co8e''' före 1946, vagnen togs över av SJ 1948. [[GDG]] beställde ytterligare sex vagnar av liknande typ som SJ Co8d, med littera '''Co8''', senare '''Co8d''', som levererades 1936-1937 (GDJ 219-221 och SDJ 222, 223 samt BJ 225). GDG:s vagnar hade dock en kupé ersatt med en större avdelning. GDG ändrade littera till '''Co8d''' före 1946. Dessa togs över av SJ 1948 och byggdes raskt om till SJ utförande.  Alla GDG-vagnar hade ångvärme och vakuumbroms vid leverans. GDG-vagnarna hade [[sth]] 100 km/h från början.
  
 
===Huvuddimensioner Co8b/Co8d===
 
===Huvuddimensioner Co8b/Co8d===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 82/86<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 78/86<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Co8b/Co8d===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8d.jpg|1000 px|SJ Co8d.jpg]]
+
[[Image:SJ Co8d nitad.jpg|1000 px|SJ Co8d nitad.jpg]]
|-
 
| class="imageCaption" | SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Co8d interiör.jpg|1000 px|Co8d interiör.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" | Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:SJ Bo8b.jpg|1000 px|SJ Bo8b.jpg]]
 
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01
+
| class="imageCaption" | SJ Co8d 3090 vid leveransen 1935. Källa Digitalt museum JvmKAFM00322
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Co8b/d===
 
===Modeller Co8b/d===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
+
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
+
*:- Katalognummer 7010, 7011, 7012 och 7013 fyra olika SJ litt Co8b-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
*Wentzels
+
*:- Katalognummer 7014 SJ litt Co8e i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
*:- 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
+
*:- Katalognummer 7000, 7001, 7002 och 7003 fyra olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
*:- 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
+
*:- Katalognummer 7004 SJ litt Co8d i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
*Fa Hasselgren
+
*:- Katalognummer 7005 och 7006 två olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
*:- 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
+
*:- Katalognummer 7007 SJ litt "B8ca" (Bo8ca) i rödbrunt, svart och silver med köttstämpeln (2008).
*:- 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
+
 
*[[UGJ]]
+
===Tryckta referenser Co8b/d - förebild===
*:- 1986 kom en B15F med vulster.
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 90 (Beskrivning).
*:- 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
 
*[[NMJ]]
 
*:- 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
 
*:- 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
 
*:- 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
 
*[[Vagnverkstaden]]
 
*:- 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
 
*:- 2018 släppte Vagnverksatden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V
 
  
===Tryckta referenser Co8b/d===
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 99-101 (Beskrivning), s 181 (Ritning).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).
 
  
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).
+
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg3.pdf Del 3. Person, post och resgodsvagnar]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 692: Rad 878:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
+
===Tryckta referenser Co8b/d - modell===
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska  personvagnar av Ulf Essén).
 +
 
 +
Rutger Friberg: "Folk runt banan - del 2." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/2005 (Passagerare till [[Heljan]] Co8d).
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "LOK om järnvägar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2005, s. 16 (Notis om de första leveranserna av [[Heljan]]s modell).
  
===Webreferenser förebild Co8b/d===
+
===Webreferenser Co8b/d - förebild===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8u Järnväg.net: B8] (Bilder och beskrivning).
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b8u Järnväg.net: B8] (Bilder och beskrivning).
  
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b15 Järnväg.net: B15] (Bilder och beskrivning).
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=255664 Järnvägshistoriskt forum: Lite mer ABCo1 m.fl.] (Beskrivning av GDG nitade stålvagnar 1937).
  
===Webreferenser modell Co8b/d===
+
===Webreferenser Co8b/d - modell===
[http://lokstall1.se/PSV.htm Lokstallet.se: Personvagnar] (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1097 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8b/Co8e] (Heljans modell).
  
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=82&t=1315 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b] (NMJ:s modell).
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1096 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8ca] (Heljans modell).
  
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]
+
[http://www.wnj.se/teknik/heljan/heljan.htm WNJ.se: Heljan] ([[Väderbitning]] och isärplockning av Heljan Co8).
  
 
==Co8c==
 
==Co8c==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1941 och 1946 tog SJ emot 26 kombinerade café och tredje klass sittvagnar litter '''Co8cs'''. Vagnarna var inredda med en caféavdelning med serveringsdisk med 24 sittplatser, samt en mindre och en större avdelning för tredje klass och två helkupéer med sammanlagt 54 sittplatser. Det fanns också en toalett. Korgen var identisk med [[#Co8b - Co8d|'''Co8b''' och '''Co8d''']] med elva fönster på varje korgsida samt två mindre fönster i varje korgände. Två fönster vid serveringsavdelningen fick senare vertikala glasjalusier. Alla vagnar hade slätt tak med en större cylindrisk ventil och två Flettner-rotorer i caféänden. Vagnarna levererades med boggier m/39.
+
För att förstärka serveringskapaciteteen i snälltågen tog SJ emot 33 cafévagnar littera '''Co8c''' mellan 1933 och 1938. Vagnarna levererades i tre varianter. I den första fanns ett litet pentry, serveringsavdelning för sexton sittande, samt vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé, totalt 62 platser. Denna variant hade också två toaletter. I variant två hade man utökat pentryt och tagit bort den ena toaletten, i övrigt inga förändringar. Variant tre hade lika stort pentry som variant två, en större serveringsavdelning med 24 platser och 54 vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé. De första vagnarna hade Görlitz-boggier, fr.o.m. 1936 levererades vagnarna i stället med boggier m/35. Samtliga vagnar hade en korg med elva fönster på varje sida samt två mindre fönster i varje korgända. Fönstret vid pentryt gjordes delbart på samma sätt som toalettfönstren. Korgen var identisk med '''[[#Co8b - Co8d|Co8b]]''', '''[[#Co8b - Co8d|Co8d]]''' och '''[[#Co9b|Co9b]]'''. Vissa fönster i serveringsavdelningen fick så småningom vertikala jalusier av glas. Vagnarna hade snäckventiler, vissa vagnar hade också cylindriska ventiler över serveringsavdelningen. Sammanlagt fanns nio ventiler på taket. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
 +
 
 +
Detta var SJ:s första cafévagn, bland fyrtiotalsvagnarna kom en efterföljare med littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co8cs|Co8cs]]'''.
 +
 
 +
Co8c sattes in snälltåg för att kunna hänvisa fikasugna resenärer att inte ta upp plats i restaurangvagnen. Så småningom började man även sätta in vagnarna i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn.
 +
 
 +
Fem vagnar av variant ett byggdes om 1939-40 så att att man utvdigade antalat serveringsplatser till 24. Det lilla pentryt behölls. Redan efter ett par år byggdes vagnarna om igen med ett stort pentry, dessutom byggdes ytterligare vagnar av variant ett och två om med stort pentry och större serveringsavdelning. Denna variant betecknades med littera '''Co8cs''' fr.o.m. 1942, det finns då totalt sjutton vagnar av denna typ. Övriga vagnar byggdes om med större serveringsavdelning med 24 sittplatser, men fick behålla det mindre pentryt. Dessa betecknades med littera '''Co8cm'''.
 +
 
 +
Tidigt 1955 godkändes fyra Co8cs för [[sth]] 130 km/h, för användning i expresståg. Vid klassreformen 1956 blev littera '''Bo8cm''' respektive '''Bo8cs'''. Vagnar med sth 130 km/h särskildes med underlittera '''r''' fr.o.m. 1957.
  
Liknande cafévagnar fanns bland trettiotalsvagnarna med samma littera, dessa användes i samma omlopp. I sextiotalsgenerationen kom en ny cafévagn littera [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']].
+
En Bo8cm byggdes 1962 med en större serveringsavdelning om 26 platser (varav sex ståplatser) och 39 platser i andraklassdelen i en avdelning med sittning 3+1 och två helkupéer. Denna vagn fick också fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, samt littera Bo8cs. Övriga Bo8cm byggdes samtidigt om med ett något större pentry och en serveringsavdelning på tjugo platser. En Bo8cm och sju Bo8cs byggdes om till rena sittvagnar genom att pentryt togs bort och serveringsavdelningen byggdes om till en avdelning med sittning 2+2. Dessa särskildes med littera '''Bo8g''' fr.o.m. 1966. Övriga Bo8cs ändrades så att de vid behov kunde användas som rena sittvagnar, men pentryt behölls. De flesta vagnarna fick så småningom Minden-Deutz-boggier, några fick istället boggie m/39.
  
Co8cs användes som serveringsvagnar i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn. Alla vagnar hade ångvärme och kunde användas på ej elektrifierade linjer såsom forna OKB, SWB, Nässjö-Kalmar och Borlänge-Mora. Cafévagnar aviserades i Sverige Kommunikationer med en svart ruta med ett vinglas i. Tre vagnar sattes Göteborg-Karlskrona där det fortfarande gick vagnar med vakuumbroms varför de tre första Co8cs utrustades med genomgångsledning för detta. Vagnarna användes också som komplettering till restaurangvagnar när det var större efterfrågan.
+
Vid litterareformen 1970 fick Bo8cm littera '''RB4''', Bo8cs littera '''B7S''', Bo8g littera '''B8''', samt den unika Bo8cs med stora fönster littera '''RB6'''.  
  
Tidigt 1955 godkändes fem vagnar för [[sth]] 130 km/h. Vid klassreformen 1956 blev littera '''Bo8cs'''. Vissa vagnar fick ångvärmen avlägsnad före 1959. Senare fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Dörrarna i caféänden spärrades av så småningom, och ett väggskåp sattes upp över diskbänken på 1960-talet vilket innebar att ett fönster sattes igen.  
+
Två B7S-vagnar byggdes om till rena cafévagnar 1976 med littera '''RB5'''. Övriga B7S slopades redan 1971. RB4 ändrades till kioskvagnar littera '''B13S''' fr.o.m. 1979, varvid pentryt byggdes om till kiosk och serveringsavdelningen togs bort.
  
Fem vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c| '''B10c''']] 1965-1968. Littera på återstående Bo8cs ändrades till '''RB5''' 1970. Två vagnar byggdes om till mätvagnar 1972, återstående vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']].
+
B8-vagnarna slopades 1987. RB6 såldes 1988. B13S slopades 1987-1988.
  
===Huvuddimensioner Co8cs===
+
===Huvuddimensioner Co8c (variant 1&2/3)===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 54<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 62/54<br/>
Sittplatser servering: 24<br/>
+
Sittplatser servering: 16/24<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
Broms: tryckluft blockbroms (tre vagnar genomgångsledning för vakuum)<br />   
+
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (sju vagnar), genomgångsledning för ånga (tre vagnar)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Co8c===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8cs.jpg|1000 px|SJ Co8cs.jpg]]
+
[[Image:SJ Co8c.jpg|1000 px|SJ Co8c.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8cs 3465 i ångtåg ca 1950. Foto Eric Lundquist, Digitalt museum JvmKBDN00870
+
| class="imageCaption" | SJ Co8c 3203 vid leverans 1938. Källa Digitalt museum JvmKAFA00026
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:JvmKBDB04859.jpg|700px|JvmKBDB04859.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | Ombordstigning i Co8c, tåg från Stockholm mot Falköping på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKBDB04859
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Co8cs===
 
===Modeller Co8cs===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Skandia-modeller
+
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er, samtliga med bälgar och boggier m/39.
*:- 1943 släppte Skandia-modeller en byggsats av en Co8c i trä och kartong, katalognummer 3P.
+
*:- Katalognummer 7025 och 7026 två olika SJ litt Co8cs-i rödbrunt och svart med märkning i futura (2005).
*[[Vagnverkstaden]]
+
*:- Katalognummer 7027 SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
*:- 2018 släpptes en Co8cs/Bo8cs med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 102B.
+
*:- Katalognummer 7028 och 7029 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).
*:- 2018 släpptes en RB5 med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 102V.
 
  
===Tryckta referenser Co8cs===
+
===Tryckta referenser Co8c===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8cs kafé- och 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 80-81 (Beskrivning), s 213 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8c kafé- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 91-98 (Beskrivning), s 180 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 755: Rad 961:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Sören Svensson & Svante Runberger: "Kafévagn littera Co8cs." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1986 (Beskrivning och ritning).
+
===Webreferenser Co8c===
 
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b13s Järnväg.net: B13S/RB4] (bilder och beskrivning)
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
  
===Webreferenser Co8cs===
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1098 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8cs] (Heljans modell).
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]
 
  
 
==Co9b==
 
==Co9b==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 21 tredje klass sittvagnar littera '''Co9b'''. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och två dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade slätt tak med snäckventiler. Korgen var identisk med svetsade '''Co8b''' - '''Co8d'''. Vagnarna levererades med boggier m/39.
+
År 1930 tog SJ emot 24 tredje klass sittvagnar littera '''Co9b'''. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade elva snäckventiler eller cylindriska ventiler. Korgen var identisk med nitade '''Co8b''' - '''Co8d'''. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.
  
Inrdeningen var identisk hos 1930-talsvagnarna med samma littera, och vagnarna användes i samma omlopp. Några fler sittvagnar med enbart kupéer har SJ inte byggt.
+
Inredningen utgick ifrån trävagnar littera '''Co9a''', och vagnarna användes i samma omlopp. Ytterligare [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co9b|Co9b]] byggdes bland de svetsade stålvagnarna.
  
Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen.  
+
Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen. De vagnar som saknade elvärme fick det redan under 1930-talet. Boggierna byttes så småningom ut till boggie m/42.
  
Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo9b'''. Tretton vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera '''Bo9bu'''. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera '''B8''', oavsett om de hade tjänstekupé eller inte. Vagnarna omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']] och [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] under 1970-talet.
+
Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''Bo9b'''. Flera vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera '''Bo9bu'''. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera '''B8''', oavsett om de hade tjänstekupé eller inte.  
 +
 
 +
Återstående vagnar slopades under 1980-talet.
  
 
===Huvuddimensioner Co9b===
 
===Huvuddimensioner Co9b===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 80<br/>
 
Sittplatser tredje klass: 80<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: ånga Vapor<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Co9b===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo9b.jpg|1000 px|SJ Bo9b.jpg]]
+
[[Image:SJ Co9b.jpg|1000 px|SJ Co9b.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo9b 3508 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08830
+
| class="imageCaption" | SJ Co9b 2855 vid leverans 1930. Källa Digitalt museum JvmKAGA00419
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Co9b===
 
===Modeller Co9b===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*1943 släppte Skandia-modeller en byggsats i trä och kartong av en Co9b, katalognummer 3P.
+
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
 +
*:- Katalognummer 142-1001 SJ litt Co9b (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1201 SJ litt Co9b-LÅ (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-1101 SJ litt Bo9b-LÅ (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-0901 SJ litt B8 (2000).
  
 
===Tryckta referenser Co9b===
 
===Tryckta referenser Co9b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 86 (Beskrivning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 102-103 (Beskrivning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 809: Rad 1 021:
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
En ny version av [[#Co8b - Co8d|'''Co8'''-vagnarna]] levererades 1948-1952 i 128 exemplar, som gjordes något rymligare genom att en kupé togs bort. Littera blev '''Co8f'''. Vagnarna var inredda med en dubbelkupé med sexton sittplatser i ena änden och två enkelkupéer i andra änden, med åtta platser vardera. Mellan kupéerna låg två avdelningar med inredning 3+1, sammanlagt 78 sittplatser. Dessutom fanns två toaletter. Korgen var symmetrisk med tio fönster per sida och två små fönster i varje vagnsände. Fönstren var något större än tidigare tredjeklassvagnar. Taket var sickat och saknade ventilatorer. Samtliga vagnar hade boggie m/39 vid leverans.
+
SJ tog emot 21 lokaltågsvagnar littera '''Co13''' från Kockums 1931. Vagnarna hade två avdelningar med sittning 3+2, mittvestibul med två dörrar per sida, samt öppna plattformar. Vagnarna var försedda med träbänkar från början, dessa ersattes så småningom med rörsoffor. Det fanns en toalett vid mittvestibulen samt bagagehyllor vid vagnsändarna och vid mittvestibulen. Den ena korgdelen hade fem större och två mindre fönster på varje sida, den andra korgdelen hade fyra större och två mindre fönster på ena sidan och fem större och ett mindre fönster den andra sidan. Vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade sju cylindriska ventiler vid leverans, dessa har senare ersatts med snäckventiler. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd. Vagnarna fick sannolikt aldrig högre [[sth]] än 90 km/h.
  
Vagnarna ersatte äldre [[#Co8b - Co8d|'''Co8''']]-vagnar i dagsnälltågen, på såväl elektrifierade linjer som ånglinjer. Tio vagnar anpassades för att gå som andraklassvagnar i de första lokdragna expresstågen.  
+
Tidigare lokaltrafikvagnar hos SJ var tvåaxliga vagnar littera '''C3''' samt boggivagnar med lanternin littera '''Co5'''. Bland de svetsade stålvagnarna byggdes senare en stor serie lokaltrafikvagnar littera '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Co6]]'''.
  
Tio vagnar fick [[sth]] 130 km/h från 1955. Littera efter klassreformen 1956 blev '''Bo8f'''. Vagnar som var godkända för trafik till Danmark fick underlittera '''k'''. På sextiotalet fick många vagnar Minden-Deutz-boggier vilket markerade med underlittera '''m'''. Övriga vagnar som fick gå i 130 km/h fick istället underlittera '''r'''. Vissa vagnar återfick senare boggie m/39.  
+
Littera efter klassreformen 1956 blev '''Bo13'''. På femtiotalet ersattes boggierna med m/39.
  
Vagnarna fick littera '''B8F''' 1970, varvid de tidigare underlittera k, m och r slogs samman till '''R'''. Fyra vagnar omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#A3|'''A3''']]/[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] och sex vagnar till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|'''BC2''']].  
+
Vagnarna användes från början i lokaltrafiken runt Stockholm och Göteborg, tillsammans med äldre trävagnar. Vagnarna gick dessutom i vissa fjärrpersontåg på elektrifierade linjer. När resgodsvagnarna togs bort ur lokaltrafiken 1964 gick en Bo13 i varje lokaltåg i Stockholmsområdet tillsammans med ett antal '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co6|Bo6]]'''. Ena avdelningen i Bo13 användes då som tjänstekupé. Sista insatsen med vagnarna blev Göteborg-Borås 1975.
  
B8F som inte omkorgats fick ny inredning i de öppna avdelningarna med bekvämare stolar placerade 2+2 under andra halvan av 1970-talet. Vagnarna fick därmed sammanlagt 74 sittplatser. Dessa vagnar fick littera '''B15'''. B15 som inte omkorgats, sålts eller skadats slopades 1988-1992.
+
Littera efter 1970 blev '''B13'''. Vagnarna slopades 1967-1975.
  
TGOJ köpte tre '''Co8f''' 1949 (nr 50-52) av samma typ som SJ, men med Hedinboggier. Dessa fick littera '''Bo8f''' 1956 och '''B8F''' 1970. Från femtiotalets slut målades vagnarna gröna. Vagnarna byggdes om i likhet med SJ:s vagnar till '''B15''' 1979.
+
===Huvuddimensioner Co13===
 
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
===Huvuddimensioner Co8f===
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
 
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
 
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser tredje klass: 78<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 104<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[Sth]]: 90 km/h<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
Internationell trafik: Norge, vissa vagnar till Köpenhamn.
+
Internationell trafik: -
 +
 
 +
===Bilder Co13===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co8f.jpg|1000 px|SJ Co8f.jpg]]
+
[[Image:SJ Co13.jpg|1000 px|SJ Co13.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Co8f 3976 i Kalmar 1948. Källa Digitalt museum JvmKAFM00109
+
| class="imageCaption" | SJ Co13 2829 i Hagalund 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00058
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Bo8f.jpg|1000 px|SJ Bo8f.jpg]]
+
[[Image:Märsta 1955.jpg|1000 px|Märsta 1955.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Bo8f 4498 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08831
+
| class="imageCaption" | TGOJ [[SJ ellok litt H#TGOJ Hg|Hg]] 206 med SJ Co13 2834 i Märsta 1955. Foto Stig Eldö, Digitalt museum JvmKBDA00469 (detalj)
 
|}
 
|}
  
===Modeller Co8f===
+
===Modeller Co13===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*1986 släppte [[UGJ]] en B8FR med vulster.
+
*2011 släppte [[HNJ Verkstad]] Co13 som en [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 523.
*1986 släppte [[UGJ]] en B15 med vulster.
+
*2016 släppte [[Vagnverkstaden]] Co13 som en [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak, katalognummer 523-1.
*1993 släppte [[UGJ]] en Bo8f med bälgar.
 
*1993 släppte [[UGJ]] en B15 med bälgar.
 
  
===Tryckta referenser Co8f===
+
===Tryckta referenser Co13===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8f 3-klass sittvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 84-85 (Beskrivning), s 216 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co13 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 104-105 (Beskrivning), s 182 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 861: Rad 1 071:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
+
===Webreferenser Co13===
 
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=280768 Järnvägshistoriskt forum: Lokaltågsvagn littera Co13]
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
 
 
===Webreferenser Co8f===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b15 Järnväg.net: B15] (Bilder och beskrivning).
 
  
 
==Co14==
 
==Co14==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Bland SJ:s första svetsade vagnar var fem tredjeklass sovvagnar littera '''Co14''' (version 1) som levererades 1939. Dessa var mycket lika den nitade versionen. Ytterligare 23 Co14 leverades 1947-1950, nu med korg i enlighet med standard för för 40-talsvagnarna (version 2). Inredningen i bägge versionerna var identisk, tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen på version 1 saknade sickningar och var lik den nitade versionen förutom nitskallarna. Vagnen hade sex stora fönster och två mindre fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster på kupésidan. Taket var slätt. Version 1 levererades med boggier m/35. Version 2 hade en standardkorg med tretton fönster på varje långsida, samt tak med snäckventiler. Taket var sickat på vagnar byggda fr.o.m. 1948. Fjorton vagnar ur version 2 hade ångvärme för trafik i Danmark. Version 2 levererades med boggier m/42. Boggierna byttes ut mot Minden-Deutz-boggier vid ett senare tillfälle på samtliga vagnar.
+
SJ tog emot sju tredje klass sovvagnar 1931, littera '''Co14'''. Vagnarna var inredda med tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen hade sex stora, ett mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toaletfönster på kupésidan. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade generatorbelysning med batteristöd. På taket satt dubbla rader ventiler, totalt 26 stycken. Ventilerna ersattes så småningom med en rad med tretton snäckventiler.
  
Co14 hade från början identisk inredning med samma littera ur trettiotalsgenerationen, och användes på samma sätt. En ny sovvagn med inredning enbart för lägre klass byggdes först på 1990-talet, [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#WL6|'''WL6''']].
+
Co14 fick en direkt efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Co14|svetsade vagnar med samma littera]].
  
Vagnarna har använts tillsammans med sovvagnar '''Ao''' och '''ACo''' som förstärkning i tåg där det fanns stor efterfrågan på billiga biljetter. De har också använts för permissionsresor för värnpliktiga och i vintertrafik till fjälltrakterna. Vagnar med ångvärme användes i huvudsak för trafik till Köpenhamn.  
+
Vagnarna sattes in i snälltåg 1/2 Stockholm-Trelleborg och snälltåg 23/24 Stockholm-Storlien. Vagnarna användes också i trafiken till Köpenhamn.
  
Littera efter 1956 blev '''WLBo14'''. Version 1 försågs så småningom också med snäckventiler på taket.  Vagnar med ångvärme för trafik i Danmark fick littera '''WLBo14k''' 1964. Vid litterareformen 1970 blev littera '''WL14'''. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort.
+
Littera efter 1956 blev '''WLBo14'''. Littera ändrades till '''WLBo14k''' 1964 för att markera att vagnarna hade ångvärme och var godkända för trafik till Köpenhamn. Vid litterareformen 1970 blev littera '''WL14K'''. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort. Vagnarna fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.
  
På försök med en annorlunda utformning av kupéerna, med saxade kupéer över och under varandra, byggdes två vagnar av version 2 om till nytt littera '''WL10'''. Då fick vagnarna också ett förhöjt tak över kupéerna. Övriga vagnar av version 2 byggdes om med nya korgar till liggvagnar littera '''[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#BC2|BC2]]''' på 1970-talet.
+
Återstående vagnar klassades om till liggvagnar littera '''BC14''' på 1980-talet.  
  
De återstående fyra vagnarna av version 1 byggdes om till liggvagnar littera '''BC14''' 1984.  
+
De sista vagnarna slopades 1987.
  
BC14 och WL10 slopades 1987.
+
[[GDG|BJ]] tog emot två sovvagnar av motsvarande utförande 1937 (BJ 201 & 202) med littera '''Co4'''. På BJ hade dessa vagnar [[sth]] 100 km/h. Vagnarna togs över av SJ 1948 som littera Co14.
  
===Huvuddimensioner Co14 (version 1/2)===
+
===Huvuddimensioner Co14===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,00+3,60 m/16,60+2,40 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sovplatser: 39<br/>
 
Sovplatser: 39<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El/El, ånga Vapor för fjorton vagnar<br/>
+
Uppvärmning: el, ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn för fjorton vagnar
+
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn
 +
 
 +
===Bilder Co14===
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:SJ Co14 korridor.jpg|1000 px|SJ Co14 korridor.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ Co14 2861, leveransfoto 1931. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKABA01036.
 +
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Co14.jpg|1000 px|SJ Co14.jpg]]
+
[[Image:SJ Co14 kupé.jpg|1000 px|SJ Co14 kupé.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Co14 3277 (version 1) 1939. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAFM00052.
+
| class="imageCaption" |SJ Co14 2863 år 1931. Kupésidan. Källa Digitalt museum JvmKAFM00065.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ WLBo14.jpg|1000 px|SJ WLBo14.jpg]]
+
[[Image:Co14 interiör.jpg|600 px|Co14 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ WLBo14 (version 2) 1958. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08828.
+
| class="imageCaption" |Interiör från Co14 1933. Källa Digitalt museum JvmKADA01040.
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Co14===
 
===Modeller Co14===
====Skala [[H0]]====
+
====Skala H0====
*1943 släppte Skandia-modeller en Co14 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 2P.
+
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]
*[[Dekaler & etsat]] har etsplåt för att konvertera en [[UGJ]]-vagn till en Co14.
+
*:- Katalognummer 142-2101 SJ litt Co14 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-2201 SJ litt Co14-LÅ (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-2401 SJ litt WLBo14 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-2301 SJ litt WL14 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-2001 SJ litt BC14 (2000).
  
 
===Tryckta referenser Co14===
 
===Tryckta referenser Co14===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 87-91 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 106-107 (Beskrivning), s 183-184 (Ritning).
 +
 
 +
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg3.pdf Del 3. Person, post och resgodsvagnar]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/C01_C07.pdf Co1 till Co7]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 921: Rad 1 141:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
"Sovvagn Co14." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Ritning).
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
===Webreferenser Co14===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/bc2 Järnväg.net: BC2]
 
 
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modell i H0).
 
  
 
==Do5==
 
==Do5==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
För färjetrafiken Helsingborg-Helsingör byggdes en särskild postvagn i ett exemplar 1948, littera '''D20'''. Vagnen var kort för att passa på färjorna tillsammans med två boggievagnar. Vagnen var inredd med postkupé och ett förvaringsutrymme på tillsammans 20 m2. Korgen var kort och smalare än standard samt saknade sickning. På sidorna fanns dubbeldörrar till förvaringsutrymmet och två fönster på ena sidan och ett fönster på andra sidan. Det fanns också ett brevinkast på varje sida. Det fanns en vestibul med dörrar i ena änden, men ingen övergång till andra vagnar. Taket var slätt med snäckventiler, sju fönster och en skorsten.  
+
SJ tog emot tre postvagnar för internationell posttrafik 1933, littera '''Do5'''. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar inklusive vestibuler, en i varje vagnsände. I sorteringsavdelningen fanns också en personaltoalett samt tre förvaringsutrymmen under golvet. Korgen hade lägre tak och lanternin, samt var smalare än standard. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast och ett oregelbundet placerat fönster. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.
  
Vagnen användes i färjetrafiken till 1956. Därefter stod den avställd en längre tid. År 1968 byggdes vagnen om för att användas som konduktörsvagn i lokalgodståg med nytt littera '''BF5'''. I detta skick gick vagnen i lokalgodståg Storuman-Hoting och Vansbro-Särna. Vagnen fick littera '''BFV''' 1970 och slopades 1973.
+
SJ hade tidigare haft en renodlad postvagn, littera '''Do2''' som var avsedd för trafiken Stockholm-Berlin. Några fler renodlade postvagnar har inte nybyggts, även om vissa tillkommit med ombyggnader och övertagna vagnar från privatbanor.
  
===Huvuddimensioner D20===
+
På 1930-talet sattes vagnarna in i trafik Oslo-Göteborg-Trelleborg. När Tysklandsförbindelsen avbröts av andra världskriget gick vagnarna istället i trafik Stockholm-Göteborg, oftast i nattsnälltåget 3/4. På sextiotalet gick vagnarna i trafiken Oslo-Göteborg-Köpenhamn.
Löb: 9,30 m<br />
+
 
Hjulbas: 6,00 m<br />   
+
Littera ändrades till '''Do40''' 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Senast 1959 fick vagnarna även trafikera Danmark. Mot slutet fick vagnarna boggier m/39.
Yta postkupé: 20 m2<br/>
+
 
Sth: 100 km/h<br />   
+
Do40 slopades 1969.
 +
 
 +
===Huvuddimensioner Do5===
 +
[[Löb]]: 16,30 m<br />
 +
Hjulbas: 10,00+2,40 m<br />   
 +
Yta postkupé: 40 m2<br/>
 +
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor, kamin.<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor.<br/>
Internationell trafik: Norge, Danmark.
+
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).
 +
 
 +
===Bilder Do5===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ D20.jpg|SJ D20.jpg]]
+
[[Image:SJ Do5.jpg|1000 px|SJ Do5.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ D20 på 1960-talet. Källa Digitalt museum POST.053032
+
| class="imageCaption" |SJ Do5 2939 år 1933. Källa Digitalt museum JvmKAFM00108
 
|}
 
|}
  
===Modeller D20===
+
===Modeller Do5===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*2016 släppte [[Vagnverkstaden]] en D20 som byggsats med plastkorg, katalognummer 100-1.
+
*2018 släppte [[Vagnverkstaden]] en Do5 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med plasttak, katalognummer 516-1.
  
===Tryckta referenser D20===
+
===Tryckta referenser Do5===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "D20 postvagn." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 95-96 (Beskrivning), s 219-220 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Do5 postvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 108-110 (Beskrivning), s 185-186 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 964: Rad 1 189:
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_D.pdf Postvagnar D]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
  
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
+
===Webreferenser Do5===
 +
[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).
  
Lars Sjölund: "Provbygge. SJ littera D20 3908 i H0 från Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 35/2016.
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/do40-45642329 Hokey.nu: DO40 - VAGNVERKSTADEN]
 
 
===Webreferenser D20===
 
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna] (H0-modell)
 
  
 
==DFo3==
 
==DFo3==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1947 och 1957 skaffade SJ 31 post- och resgodsvagnar med ursprungligt littera '''DFo2'''. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället '''DFo33'''. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var slätt på de första tio vagnarna och sickad på övriga. Taket var försett med sju fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.
+
Mellan 1938 och 1939 skaffade SJ fem post- och resgodsvagnar med littera '''DFo3'''. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en personaltoalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under dörrhålen satt kraftiga förstärkningsbalkar. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett brevinkast par sida, två fönster på på ena sidan och ett på den andra, samt ett fönster vid toaletten på bägge sidor. I resgodsänden fanns en vestibul med bälg, i poständen en öppen plattform. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/35 vid leverans.
  
Den närmaste efterföljaren till DFo33 är [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#DFo28|'''DFo28''']] bland sextiotalsvagnarna.
+
Bland trävagnarna fanns DFo3 med liknande inrdening. Den närmaste efterföljaren till DFo3 är [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo2|'''DFo2''']] bland fyrtiotalsvagnarna.
  
Vagnarna användes som postkupéer i inrikes trafik på elektrifierade linjer. De har också gått i nattågssnälltågsparet 13/14 mellan Stockholm och Oslo.  
+
Vagnarna har huvudsakligen gått på Stockholm-Mamö/Köpenhamn och Oslo-Köpenhamn. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället '''DFo32'''.  
  
Tre vagnar byggdes om för att gå i par med '''Do36''' 1954, och fick nytt littera '''DFo33a'''. Två vagnar byggdes om 1962 och ytterligare en 1966, genom att toaletten och tjänstekupén togs bort till nytt littera '''DFo35'''. Dessa ersatte Do36 i parkopplingen med DFo33a.  
+
Alla vagnar byggdes om 1961 med vestibul även i poständen. Därefter blev postytan 30 m2 och resgodsytan 27 m2, och vagnarna fick nytt littera '''DFo30'''. Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.
  
Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.
+
År 1970 ändrades littera DFo30 till '''DF30K''', vagnarna slopades 1972-1978.
  
År 1970 ändrades DFo33 till '''DF33''', DFo33a till '''DF33G''' och DFo35 till '''DF35'''.
+
===Huvuddimensioner DFo3===
 
 
Mellan 1972 och 1978 byggdes 21 vagnar om till littera '''DF39''' genom att postutrymmet utökades till 39 m2 och två fönster på ena sidan sattes igen. Skjutdörrarna till resgodsavdelningen byttes ut till dubbeldörrar. De fyra sista vagnarna fick lastbromsautomat vilket särskildes med littera '''DF39A'''.
 
 
 
Mellan 1975 och 1976 byggdes nio vagnar (som inte ändrats till DF39) om med ett mindre postutrymme på 21 m2 och lastlåsskenor för rullbehållare, med littera '''DF21'''. Några år senare togs tjänstekupén bort vilket markerades med littera '''DF21G'''. När alla vagnar modifierats 1980 togs '''G''' bort. En DF21 byggdes om till generatorvagn 1987 med nytt littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28G'''.
 
 
 
Under 1980-talet fick postvagnar ett nytt färgschema med två gula och en blå rand nedtill och tre gula rutor med blå posthorn över bröstlisten, vilket åtminstone vissa vagnar försågs med.
 
 
 
Övriga DF21-vagnar byggdes om till hela resgodsvagnar 1989 med littera '''F35C'''. '''C''' stod här för lastlåsskenor för rullbehållare. Dessa vagnar moderniserades ånyo några år senare, först med anpassning för [[sth]] 160 km/h, UIC-kabel och fasta slutsignaler. Därefter fick vagnarna även rullportar varvid postlastningsdörrarna togs bort. Då målades vagnarna i vitt och grafitgått med texten "Express" på sidan. Tre av dessa vagnar modiferades till '''S7''' och gick som utställningsvagnar till Postens utställningståg.
 
 
 
Nitton DF39 ändrades till '''DF40''' mellan 1986 och 1989 genom att samtliga vagnar fick lastbromsautomater. Med början 1990 byggdes nio DF40-vagnar till '''D40''' med ny inredning där postsorteringen tagits bort, vakuumtoalett, inbyggda slutsignaler, asbestsanering och anpassning till [[sth]] 160 km/h. Brevinkasten togs också bort. Ett nytt fönster med metallram sattes också in. Vagnarna fick senare littera '''D46'''. Dessa vagnar fick först ett gult och mörkblått målningsschema, senare blev de helt gula.
 
 
 
Vagnar som inte konverterats till D46 skrotades under 1990-talet eller tidigare.
 
 
 
De nio D46-vagnarna överfördes till Green Cargo 2001 med littera '''Dbk'''. Dbk har använts i rena posttåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, men ställdes av senare. Netrail köpte tre vagnar av Green Cargo 2009, som återfick littera '''D46'''. Dessa användes för uthyrning i några år, men är numera avställda. En skrotades och två gick till museiföreningar.
 
 
 
===Huvuddimensioner DFo2===
 
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Löb: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
Yta postkupé: 33 m2<br/>
+
Yta postkupé: 32 m2<br/>
Resgodsyta: 23 m2<br/>
+
Resgodsyta: 25 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor<br/>
Internationell trafik: Norge.
+
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.
 +
 
 +
===Bilder DFo3===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo2.jpg|1000 px|SJ DFo2.jpg]]
+
[[Image:SJ DFo32.jpg|1000 px|SJ DFo32.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo2 3910 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKAFM00093
+
| class="imageCaption" |Lastning av DFo32 3235 i Gällivare på 1950-talet, resgodsänden. Vagnen har fortfarande boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKBDB15780
 
|}
 
|}
  
===Modeller DFo2===
+
===Modeller DFo3===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*[[Dekaler & etsat]]
+
*2001 släppte [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] en DFo32, katalognummer 142-4701.
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33.
+
*[[Dekaler & etsat]] har en DFo32 som konverteringsplåt för en UGJ-vagn.
*:- En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39.
 
====Skala [[N]]====
 
*[[Fleischmann]] har producerat en DF39 i 1970-talsutförande med vulster, katalognummer 8170.
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
http://swen.kasoe.se/pictures/Fleischmann_8170.jpg
 
|-
 
| class="imageCaption" |Fleischmanns DF39
 
|}
 
  
===Tryckta referenser DFo2===
+
===Referenser DFo3 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo2 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 97-101 (Beskrivning), s 223-227 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo3 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 111-112 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 041: Rad 1 241:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
===Webreferenser DFo2===
+
===Referenser DFo3 - modell===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/d46 Järnväg.net: DF21/DF33/DF39/DF40/D46/Dbk] (Bilder, beskrivning).
+
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modeller i H0).
+
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Modell i skala H0)
 
 
[http://swen.kasoe.se Svensk N-skalehistoria]
 
  
 
==DFo5==
 
==DFo5==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera '''DFo18'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.
+
Mellan 1937 och 1941 skaffade SJ nio korta post- och resgodsvagnar med littera '''DFo5'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under skjutdörren var chassibalken synligt förstärkt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida och resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida. Vagnarna hade öppna plattformar i bägge ändar, där plattformen i poständen var lite bredare mot gaveln för att man skulle komma åt dörren till korridoren. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.
  
Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.  
+
Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo5 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer över hela nätet, på både bibanor och stambanor.  
  
Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.
+
De fyra äldsta vagnarna fick boggier m/42 under slutet av 1940-talet. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera '''DFo15'''. [[Sth]] höjdes till 120 km/h senast 1958.
  
Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev '''DFo20a'''. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera '''Fo1-press'''. Efter 1970 blev littera '''F1TI'''. Underlittera TI togs bort 1975-1976.
+
Två vagnar byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1958, varvid postkupéns yta ökade till 20 m2. Tre fönster i postkupén togs bort. Resgodsytan minskade till 13 m2. Nytt littera blev '''DFo20b'''.  
  
Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera '''F4C'''. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera '''F4F'''. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till '''F46R''' i början på 1990-talet.
+
Alla vagnar (inklusive de tidigare ombyggda) fick en mer genomgripande ombyggnad fram till 1962, som innebar att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev [[löb]] 15,75 m, postytan alltjämt 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera var oförändrat DFo20b. Littera efter 1970 blev '''DF20'''.
  
En F1 byggdes om till '''DF39A''' 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera '''DF40''' 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för [[sth]] 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera '''F52R'''.
+
Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än '''FV'''-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera '''F7''' 1974 till 1976. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. Alla vagnar fick nu boggier m/42. F7 användes parallellt med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''F5''' och '''F6K''']]. [[Sth]] höjdes så småningom till 130 km/h.
  
Fyra F1-vagnar byggdes om till '''F4G''' 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev '''F46''' 1989. Dessa moderniserades 1991 till [[sth]] 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.
+
Vagnarna slopades på 1990-talet.
  
Fem F1-vagnar modifierades till '''F4CD''' 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera '''F4'''/'''F4R''' i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera '''F46'''.
+
===Huvuddimensioner DFo5===
 
+
[[Löb]]: 15,50 m<br />
Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera '''S7'''. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28'''.
+
Hjulbas: 9,20+2,40 m<br />   
 
+
Yta postkupé: 15 m2<br/>
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.
+
Resgodsyta: 15 m2<br/>
 
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
===Huvuddimensioner DFo18===
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16.60+2,40 m<br />   
 
Yta postkupé: 18 m2<br/>
 
Resgodsyta: 31 m2<br/>
 
Sth: 120 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder DFo5===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo18.jpg|1000 px|SJ DFo18.jpg]]
+
[[Image:Hultsfred 1949b.jpg|1000 px|Hultsfred 1949b.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902
+
| class="imageCaption" |SJ DFo15 bakom [[SJ ånglok litt L|L 810]] i Hultsfred 1949, i tåg mot Linköping. Vagn två är en [[#F5|F5]]. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07690
 +
|}
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
https://www.jvmv2.se/forum/images/uploaded/202001262013555e2df303357ff.jpg
 +
|-
 +
| class="imageCaption" | SJ DFo20b på Stockholm C 1969. Foto Thomas Tell
 
|}
 
|}
  
===Modeller DFo18===
+
===Modeller DFo5===
Någon modell av DFo18 är inte känd.
+
====Skala [[H0]]====
 +
*Skandia-modeller släppte en DFo5 som [[byggsats i trä och kartong]] 1944, katalognummer 7P.
 +
*[[Vagnverkstaden]] släppte en F7 som byggsats med plastkorg 2018, katalognummer 119-V.
  
===Tryckta referenser DFo18===
+
===Tryckta referenser DFo5 - förebild===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo5 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 113-116 (Beskrivning), s 190 (Ritning DFo5), s 191 (Ritning F7).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 101: Rad 1 303:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
===Webreferenser DFo18===
+
"DFo20b" i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 8/1977 (Ritning).
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).
 
  
==DFo6==
+
===Tryckta referenser DFo5 - modell===
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
+
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
===Beskrivning===
+
 
Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera '''DFo18'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.
+
"Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018, s. 7 ([[SJ lokomotor litt Z4p Z4t|Z4p]] och F7).
  
Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.  
+
===Webreferenser DFo5===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f7 Järnväg.net: F7] (Bild).
  
Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/f7-43736963 Hokey.nu: F7 - HNJ-V] (Byggbilder).
  
Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev '''DFo20a'''. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera '''Fo1-press'''. Efter 1970 blev littera '''F1TI'''. Underlittera TI togs bort 1975-1976.
+
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna] (Modell av F7).
  
Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera '''F4C'''. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera '''F4F'''. en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till '''F46R''' i början 1990-talet.
+
==DFo6==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
===Beskrivning===
 +
Mellan 1933 och 1937 skaffade SJ elva post- och resgodsvagnar med littera '''DFo6'''. Postavdelningen låg i mitten av vagnen och bestod av en sorteringavdelning och två förvaringsavdelningar samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning i varje vagnsände med varsin tjänstekupé. Väggarna mellan postavdelningen och resgodsavdelningen gick att flytta så att postytan kunde ökas från 16 till 35 m2 i tre steg, varvid resgodsytan minskade från 37 till 19 m2. Korgen hade öppna plattformar, två tredelade postlastningsdörrar, en personalingång vid postavdelningen, två skjutdörrar till resgodsavdelningarna och sex små fönster varje sida. Under post- och resgodsdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt fyra snäckventiler över resgodsavdelningarna. Vagnarna var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.
  
En F1 byggdes om till '''DF39A''' 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera '''DF40''' 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för [[sth]] 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera '''F52R'''.
+
Någon tidigare post- och resgodsvagn med flyttbara mellanväggar har inte funnits. Den närmaste efterförljaren till DFo6 blev '''[[#DFo3|DFo3]]''' som byggdes under andra halvan av 1930-talet.
  
Fyra F1-vagnar byggdes om till '''F4G''' 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev '''F46''' 1989. Dessa moderniserades 1991 till [[sth]] 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.
+
Vagnarna användes som postkupéer i alla typer av tåg. Det verkar som endast postyta på 16 och 22 m2 har utnyttjats i trafiken.  
  
Fem F1-vagnar modifierades till '''F4CD''' 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera '''F4'''/'''F4R''' i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera '''F46'''.
+
När littera efter postyta infördes 1948 blev littera '''DFo16''' (trots möjligheterna till variation av ytan).
  
Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera '''S7'''. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28'''.
+
Fr.o.m. 1957 byggdes samtliga vagnar om med fast postinredning på 25 m2 och nytt littera '''DFo25b'''. Alla vagnar utom en fick då de öppna plattformarna ersatta med vestibuler. Littera ändrades till '''DFo25''' 1964 för samtliga vagnar med vestibuler, medan vagnen med öppna plattformar fick behålla littera DFo25b. Vid litteraändringen 1970 fick återstående vagnar littera '''DF25'''. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.
  
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.
+
Vagnarna slopades mellan 1968 och 1975. Flera blev tjänstevagnar.
  
===Huvuddimensioner DFo18===
+
===Huvuddimensioner DFo6===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16.60+2,40 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
Yta postkupé: 18 m2<br/>
+
Yta postkupé: 16-35 m2<br/>
Resgodsyta: 31 m2<br/>
+
Resgodsyta: 19-37 m2<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor för åtta vagnar<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder DFo6===
 +
{| class="captionBox"
 +
| class="captionedImage" |
 +
[[Image:SJ DFo6.jpg|1000 px|SJ DFo6.jpg]]
 +
|-
 +
| class="imageCaption" |SJ DFo6 3181 år 1937. Källa Digitalt museum JvmKAGA00080
 +
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo18.jpg|1000 px|SJ DFo18.jpg]]
+
[[Image:Hjälpvagn Qs-u.jpg|1000 px|Hjälpvagn Qs-u.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902
+
| class="imageCaption" |Hjälpvagn Qs-u på Järnvägsmuseum, senast använd av Euromaint i Vännäs. Källa Digitalt museum Jvm21390
 
|}
 
|}
  
===Modeller DFo18===
+
===Modeller DFo6===
Någon modell av DFo18 är inte känd.
+
Någon modell av DFo6 är inte känd.
  
===Tryckta referenser DFo18===
+
===Tryckta referenser DFo6===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo6 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 117-120 (Beskrivning), s 195-198 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 156: Rad 1 369:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
===Webreferenser DFo18===
 
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).
 
  
 
==DFo7==
 
==DFo7==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera '''DFo18'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.
+
Mellan 1937 och 1940 skaffade SJ elva korta post- och resgodsvagnar med littera '''DFo7'''. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade en gaveldörr till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade tre fönster på varje sida.  Vagnarna var försedda med öppna plattformar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt skorsten för kaminen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.
 
 
Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.  
 
  
Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.
+
Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo7 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta.
  
Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev '''DFo20a'''. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera '''Fo1-press'''. Efter 1970 blev littera '''F1TI'''. Underlittera TI togs bort 1975-1976.
+
[[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944, men ändrades inte 1946. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera '''DFo10'''.
  
Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera '''F4C'''. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera '''F4F'''. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till '''F46R''' i början på 1990-talet.
+
Alla vagnar byggdes om 1961 till 1963, innebärande att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. En ny postlastningsdörr togs upp på varje sida, och lanterninen förlängdes. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev [[löb]] 15,75 m, postytan 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera blev  '''DFo20b'''. [[Sth]] höjdes till 120 km/h. På 1960-talet fick vagnarna boggie m/42. Littera efter 1970 blev '''DF20'''.
  
En F1 byggdes om till '''DF39A''' 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera '''DF40''' 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för [[sth]] 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera '''F52R'''.
+
Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än '''FV'''-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera '''F7''' 1971. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. F7 användes parallellt med [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''F5''' och '''F6K''']]. [[Sth]] höjdes så småningom till 130 km/h. Fem vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1991.
  
Fyra F1-vagnar byggdes om till '''F4G''' 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev '''F46''' 1989. Dessa moderniserades 1991 till [[sth]] 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.
+
Vagnarna slopades mellan 1990 och 1993.
  
Fem F1-vagnar modifierades till '''F4CD''' 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera '''F4'''/'''F4R''' i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera '''F46'''.
+
===Huvuddimensioner DFo7===
 
+
[[Löb]]: 15,50 m<br />
Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera '''S7'''. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera '''S8'''. Denna har senare haft littera '''Qlr''' och '''S28'''.
+
Hjulbas: 9,20+2,40 m<br />   
 
+
Yta postkupé: 10 m2<br/>
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.
+
Resgodsyta: 21 m2<br/>
 
+
[[Sth]]: 90 km/h<br />   
===Huvuddimensioner DFo18===
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16.60+2,40 m<br />   
 
Yta postkupé: 18 m2<br/>
 
Resgodsyta: 31 m2<br/>
 
Sth: 120 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor, kamin (nio vagnar)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Modeller DFo7===
 +
====Skala [[H0]]====
 +
*[[HNJ Verkstad]] släppte en DFo7 som [[byggsatser i etsad metall|byggsats i etsad mässing]] med gjutet tak 2010, katalognummer 518. Denna vagn levererades igen av [[Vagnverkstaden]] 2016, katalognummer 518-1.
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ DFo18.jpg|1000 px|SJ DFo18.jpg]]
+
https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-2/134344/images/2011/dfo7-34_127189434.jpg
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902
+
| class="imageCaption" |HNJ Verkstads DFo7. Foto och bygge: loktok
 
|}
 
|}
  
===Modeller DFo18===
+
===Tryckta referenser DFo7 - förebild===
Någon modell av DFo18 är inte känd.
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo7 post- och resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 121-123 (Beskrivning), s 192-193 (Ritning).
 
 
===Tryckta referenser DFo18===
 
Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).
 
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/D01_DF5.pdf Do1 till DF5]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 213: Rad 1 416:
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
===Webreferenser DFo18===
+
===Tryckta referenser DFo7 - modell===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).
+
Lars Sjölund: "DFo7. En byggsats, två utföranden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 8/2011 (Byggartikel).
  
==Fo2b==
+
===Webreferenser DFo7===
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f7 Järnväg.net: F7] (Bild).
===Beskrivning===
 
Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera '''Fo4'''. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och hade en sammanhängande resgodsavdelning i stället. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42.  
 
  
Fo4 var lik trettiotalsvagnen med samma littera, och de användes inledningsvis på samma sätt.
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/dfo10-okänt-ursprung-45770301 Hokey.nu: DF010]
  
Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/dfo10-45681618 Hokey.nu: DF010 - VAGNVERKSTADEN]
  
Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till '''Fo14''' 1956.
+
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).
  
En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera '''So7'''. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev '''S2''' 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.
+
==Fo2b==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
===Beskrivning===
 +
År 1940 tog SJ emot tre resgodsvagnar littera '''Fo2b''' för internationell trafik. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida, och med anpassad [[lastprofil]] för att kunna gå i internationell trafik. Vagnarna hade två skjutdörrar per sida. Vissa detaljer var svetsade, men korgen hade fortfarande synliga nitar sidorna. Taket var avrundat mot gavlarna, i likhet med '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#ACo2c|ACo2c]]'''. På taket satt fem snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/07.  
  
Samtliga Fo14 modifierades för [[sth]] 130 km/h 1967 och gavs nytt littera '''Fo14r'''.
+
Bland trävagnarna fanns en boggievagn littera '''Fo2a''' för internationell trafik, med i stort sätt samma mått.
  
Resgodsvagnarrna fick littera '''F4R''' 1970. Underlittera '''R''' ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera '''F4FR'''. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.
+
Vagnarna var främst avsedda för trafiken Stockholm-Berlin, men denna avbröts snart efter leveransen p.g.a. andra världskriget. Efter kriget sattes vagnarna in Stockholm-Malmö-Köpenhamn, och gick i huvudsak på linjen Stockholm-Malmö. RIC-registreringen utvidgades så småningom med Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Polen.
  
Tretton vagnar försågs med lastlåskenor rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera '''F4C'''. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera '''F4CR'''.
+
Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till '''Fo20''' 1956, och '''F2K''' 1970. När Danmark gick över till elvärme 1978 togs ångvärmeledningen bort, och littera blev '''F2'''.
  
Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera '''F4E''', ändrat till '''F4K''' 1978.
+
Vagnarna slopades 1986 till 1988.
  
Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, [[sth]] 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstkupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera '''F46''' och '''F46R''', tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera '''F52''' med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".
+
===Huvuddimensioner Fo2b===
 +
[[Löb]]: 19,70 m<br />
 +
Hjulbas: 12,80+2,40 m<br /> 
 +
Resgodsyta: 40 m2<br/>
 +
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br /> 
 +
Broms: tryckluft blockbroms<br /
 +
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor<br/>
 +
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).
  
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.
+
===Bilder Fo2b===
 
 
===Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)===
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m<br /> 
 
Resgodsyta: 52 m2/53 m2<br/>
 
Sth: 120 km/h<br /> 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br /> 
 
Uppvärmning: El (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Älvsbyn 1966.jpg|1000 px|Älvsbyn 1966.jpg]]
+
[[Image:Östertälje.jpg|1000 px|Östertälje.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |Lastning och lossning en Fo14 (version 2) av "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.
+
| class="imageCaption" |Persontåg mellan Östertälje och Rönninge på 1950-talet, Fo2b som tredje vagn. Detta ser ut att vara ett s.k. "mjölktåg", med tanke på hur många resgodsvagnar som medförs. Källa Digitalt museum JvmKBDB01667 (detalj).  
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Stockholm 1960.jpg|1000 px|Stockholm 1960.jpg]]
+
[[Image:Glibotorp 1975.jpg|1000 px|Glibotorp 1975.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. [[SJ ellok litt F|F]]-lok, [[#DFo2|DFo33]], Fo14 (version 2) och en [[#Co8b - Co8d|Bo8b]] eller [[#Co9b|Bo9b]]. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10424
+
| class="imageCaption" |F2K som första vagn i snälltåg i Glibotorp 1975. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB14884:03 (detalj).
 
|}
 
|}
  
===Modeller Fo4===
+
===Modeller Fo2b===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
+
*Wentzels släppte en Fo2b som [[byggsats i trä och kartong]] 1942, katalognummer J31M.
*:- 1943 kom en byggsats av en Fo4 i trä och kartong, katalognummer J32M.
+
*[[Vagnverkstaden]] släppte en Fo2b som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]] med gjutet tak 2017, katalognummer 524-1.
*:- 1955 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i plast, katalognummer JP6.
 
*Fa Hasselgren
 
*:- 1950 kom en Fo4 som färdigmodell i trä och kartong.
 
*:- 1951 kom en Fo4 som byggsats i trä och kartong.
 
*[[UGJ]]
 
*:- 1993 släpptes en F4 (version 1) med vulster.
 
*:- 1993 släpptes en Fo4 (version 1) med bälgar.
 
  
===Tryckta referenser Fo4===
+
===Tryckta referenser Fo2b===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo2b resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1950-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 124-125 (Beskrivning), s 194 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 282: Rad 1 477:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_S.pdf Specialvagnar S]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
Rad 1 289: Rad 1 482:
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
===Webreferenser Fo4===
+
===Webreferenser Fo2b===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).
+
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f2 Järnväg.net: F2] (Bild och beskrivning).
 +
 
 +
[https://en.wikipedia.org/wiki/International_Coach_Regulations Wikipedia: International Coach Regulations] (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).
 +
 
 +
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-3/ Vagnverkstaden: Byggsatser etsade] (Modell i H0).
  
 
==Fo4==
 
==Fo4==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera '''Fo4'''. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och hade en sammanhängande resgodsavdelning i stället. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42.  
+
Mellan 1932 och 1933 tog SJ emot fyra resgodsvagnar littera '''Fo4'''. Vagnarna  hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida, under skjutdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade fyra cylindriska ventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier.
  
Fo4 var lik trettiotalsvagnen med samma littera, och de användes inledningsvis på samma sätt.
+
Fo4 var lik '''Fo1''' bland trävagnarna. Vagnarna fick en direkt efterföljare i form av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] bland de svetsade vagarna.
  
Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.
+
Vagnarna sattes in i snälltåg 9/10 Stockholm-Götebrorg och snälltåg 17/18 Stockholm-Malmö från början. När de svetsade [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Fo4|Fo4]] levererats sattes nitade Fo4 in i samma omlopp.
  
Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till '''Fo14''' 1956.
+
Två vagnar fick genomgångsledning för ångvärme 1933. Samtliga vagnar fick boggie m/42 så småningom, samt ventilerna ersatta med snäckventiler.  
  
En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera '''So7'''. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr på varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev '''S2''' 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.
+
Littera ändrades till '''Fo14''' 1956, och till '''F4''' 1970.
  
Samtliga Fo14 modifierades för [[sth]] 130 km/h 1967 och gavs nytt littera '''Fo14r'''.
+
Vagnarna slopades 1975-1978. En vagn återtogs efter slopning 1982, och modifierades till utställningsvagn 1987 med littera '''S8''', '''S28''' och '''S28L''' vid olika tillfällen, samt slopades till sist 2000.
  
Resgodsvagnarrna fick littera '''F4R''' 1970. Underlittera '''R''' ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera '''F4FR'''. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.
+
===Huvuddimensioner Fo4===
 
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Tretton vagnar försågs med lastlåskenor rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera '''F4C'''. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera '''F4CR'''.
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
+
Resgodsyta: 53 m2<br/>
Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera '''F4E''', ändrat till '''F4K''' 1978.
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
 
Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, [[sth]] 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstkupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera '''F46''' och '''F46R''', tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera '''F52''' med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".
 
 
 
SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.
 
 
 
===Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)===
 
Löb: 23,50 m<br />
 
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m<br />   
 
Resgodsyta: 52 m2/53 m2<br/>
 
Sth: 120 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Fo4===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Älvsbyn 1966.jpg|1000 px|Älvsbyn 1966.jpg]]
+
[[Image:Mjölby 1957.jpg|1000 px|Mjölby 1957.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |Lastning och lossning en Fo14 (version 2) av "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.
+
| class="imageCaption" |Fo14 i snälltåg i Mjölby 1957. Vagnen har fått moderniserad märkning, men har fortfarande Görlitzboggier. Källa Digitalt museum JvmKBDB06016 (detalj).
|}
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
[[Image:Stockholm 1960.jpg|1000 px|Stockholm 1960.jpg]]
 
|-
 
| class="imageCaption" |Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. [[SJ ellok litt F|F]]-lok, [[#DFo2|DFo33]], Fo14 (version 2) och en [[#Co8b - Co8d|Bo8b]] eller [[#Co9b|Bo9b]]. Foto Seved Walther, Digitalt museum  JvmKBDB10424
 
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Fo4===
 
===Modeller Fo4===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
+
*[[Modellproduktion]] har etsplåtar för att konvertera en Heljan-vagn till Fo4.
*:- 1943 kom en byggsats av en Fo4 i trä och kartong, katalognummer J32M.
+
*[[Vagnverkstaden]] [[3D-printade byggsatser]]
*:- 1955 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i plast, katalognummer JP6.
+
*:- Katalognummer 151-B SJ litt Fo4 (2021).
*Fa Hasselgren
+
*:- Katalognummer 151-V SJ litt F4 (2021).
*:- 1950 kom en Fo4 som färdigmodell i trä och kartong.
 
*:- 1951 kom en Fo4 som byggsats i trä och kartong.
 
*[[UGJ]]
 
*:- 1993 släpptes en F4 (version 1) med vulster.
 
*:- 1993 släpptes en Fo4 (version 1) med bälgar.
 
  
 
===Tryckta referenser Fo4===
 
===Tryckta referenser Fo4===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 126-127 (Beskrivning), s 199 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 358: Rad 1 536:
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_S.pdf Specialvagnar S]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
+
===Webreferenser Fo4===
 +
[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, H0-skalemodeller).
  
===Webreferenser Fo4===
+
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna] (Modell i H0).
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/f4 Järnväg.net: F4/F46/F52] (Bilder och beskrivning).
 
  
 
==F5==
 
==F5==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
Mellan 1952 och 1953 tog SJ emot 51 resgodsvagnar littera '''F5a'''. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 30 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade två liggande och ett stående fönster (vid tjänstekupén) per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. I vagnsänden med tjänstekupé fanns en öppen plattform med övergång, på den andra gaveln fanns en dörr och brygga för övergång men ingen bälg. Taket var sickat med snäckventiler.
+
Med inspiration från [[EJ egna stålvagnar#OKB F3|OKB’s resgodsvagnar]] tog SJ emot 206 resgodsvagnar littera '''F5''' mellan 1937 och 1949. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 31 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade tre fönster per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. Vagnen var försedd med öppna plattformar. Taket var svetsat med tre snäckventiler. Vissa vagnar hade dissousgasbelysning system Dahlén, fanns också en gasblandare och lampkåpor på taket. Övriga vagnar hade elbelysning, antingen med generator eller omformare.
  
F5a var en lätt moderniserad fortsättning på '''F5''' ur trettiotalsgenerationen. Bland sextiotalsvagnarna byggdes en kort boggivagn för resgods som endast var något större, [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''Fo5''']].
+
F5 fick en direkt efterföljare i form av '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#F5a|F5a]]''' ur den svetsade generationen.
  
Vagnarna användes som resgodsvagnar i persontåg över hela nätet.
+
Vagnarna användes i snälltåg på huvudlinjerna från början, där ersattes de av boggievagnar när tåghastigheterna ökade. Vagnarna torde efterhand ha rullat på samtliga linjer där loktåg använts, inklusive som konduktörsvagnar i lokalgodståg och varmvagnar vid köldkänsliga ilgodstransporter.  
  
Femton vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter 1955 med littera '''F5a-press'''. Dessa återställdes dock till vanliga resgodsvagnar 1959 p.g.a. dåliga gångegenskaper.
+
[[Sth]] höjdes till 100 km/h 1944, och ändrades sedan inte mer. Alla vagnar fick så småningom gumminfattade fönster på dörrfönstren (fr.o.m. 1953), och nya handtag på skjutdörrarna.
  
Sju vagnar byggdes om för tjänst på färjeleden Helsingborg-Helsingör med littera '''F5b''' 1955. Vagnarna byggdes om för genomgång så att en korridor anlades jämte resgodsutrymmet, den öppna plattformen byggdes in och vagnen fick bälgar i bägge ändar. Resgodsytan blev 23 m2. Vagnarna sattes in i direkta vagngrupper från Köpenhamn och Malmö till Göteborg. När [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#Fo5|'''Fo5b''']] levererats gick F5b i samma omlopp som F5a och F5.  
+
Några vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter fr.o.m. 1956 med littera '''F5-press'''. Dessa ersattes med '''[[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#DFo18|Fo1-press]]''' mot slutet av 1960-talet och återställdes till F5.  
  
Tolv vagnar byggdes om till elvärmevagnar för dieselloksdragna persontåg fr.o.m. 1959 med littera '''S17d'''. I resgodsutrymmet monterades en dieselmotor och en generator. De liggande fönstren ersattes med ventilationsgaller. Vagnarna märktes texten "Dieseleletrisk tågvärmevagn". S17d sattes in i dieselloksdragna persontåg på Kristianstad-Karlskrona, Bastuträsk-Skellefteå, Halmstad-Nässjö, Linköping-Hultsfred, Mellansel-Örnsköldsvik, Mora-Borlänge och Vännäs-Umeå. Sporadisk trafik har förekommit på andra linjer.
+
Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera '''FV1'''.  
  
Vid litterareformen 1970 blev F5a '''FV2''', F5b '''FV3''' och S17d '''SV1'''.
+
Många vagnar har ändrats till tjänstevagnar från 1970-talet och framåt. En vagn byggdes om till generatorvagn för Skanskas utställningståg 1986, ett fönster sattes igen, vagnen målades gul och svart och fick littera '''SV1'''. Vagnen har sedemera överförts till tjänstevagnsparken med littera '''Qax''' och målats gul.  
  
FV3 slopades 1970-1974.
+
De sista FV1 togs ur trafik 1989.
  
FV2 började slopas på 1970-talet och de sista slopades 1989. Många har blivit tjänstevagnar och bangårdsvagnar.
+
F5 köptes också av [[GDG]] (nio st), [[NOJ]] (två st) och [[TGOJ]] (fem st). Vagnarna från GDG och NOJ togs över av SJ under 1940-talet. Littera F5 användes också av SJ för övertagna vagnar från [[EJ egna stålvagnar#OKB F3|OKB med stålkorg, men med ett delvis annat utförande]].
  
De flesta av de SV1 som inte skrotats hyrdes ut till IBAB 1993 för trafik på Inlandsbanan, och målades i ett nytt färgschema. Några såldes senare till IBAB, övriga lämnades tillbaka till SJ 1998 och ställdes av. En vagn hyrdes ut till VR och har därefter sålts till Tågab.
+
===Huvuddimensioner F5===
 
+
[[Löb]]: 14,50 m<br />
===Huvuddimensioner F5a===
+
Hjulbas: 9,30 m<br />   
Löb: 14,10 m<br />
+
Resgodsyta: 31 m2<br/>
Hjulbas: 9,60 m<br />   
+
[[Sth]]: 90 km/h<br />   
Resgodsyta: 30 m2<br/>
 
Sth: 100 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (drygt 100 vagnar)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder F5===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ F5a.jpg|1000 px|SJ F5a.jpg]]
+
[[Image:SJ F5.jpg|1000 px|SJ F5.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ F5a 55155 1953. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02373
+
| class="imageCaption" | SJ F5 25774 1937. Källa Digitalt museum JvmKAFM00091.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:Dieseltåg 1970.jpg|1000 px|Dieseltåg 1970.jpg]]
+
[[Image:TGOJ F5.jpg|1000 px|TGOJ F5.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | [[SJ diesellok litt T43|T43]] 214 med S17d direkt bakom i persontåg 1970. Foto Sven-Ove Lundberg, Digitalt museum JvmKBED00334.
+
| class="imageCaption" | TGOJ F5 133 1941. Denna vagn är försedd med dissousgasbelysning system Dahlén. Källa Digitalt museum JvmKAFM00203.  
 
|}
 
|}
  
===Modeller F5a===
+
===Modeller F5===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*[[Vagnverkstaden]]
+
* 1988 gav [[RK Modell]] ut en F5 som [[byggsatser i etsad metall|etsad byggsats]], katalognummer 960.
*:- 2018 släpptes en F5a/FV2 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-1.
+
* [[SWB - MJ-tillverkare|SWB]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]]
*:- 2018 släpptes en F5b/FV3 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-2.
+
*:- Katalognummer 142-4401 SJ litt FV1 (2000).
*:- 2018 släpptes en S17d/SV1 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-3.
+
*:- Katalognummer 142-4501 SJ litt F5 (2000).
 +
*:- Katalognummer 142-4601 [[TGOJ]] litt F5  (2000).
 +
*[[Heljan]] [[färdigmodell]]er
 +
*:- Katalognummer 7080 SJ litt F5 i rödbrunt och svart med metkrok (2006).
 +
*:- Katalognummer 7081 SJ litt F5 i rödbrunt och svart utan logotyp (2006).
 +
*:- Katalognummer 7082 SJ litt F5 i rödbrunt, silver och svart utan logotyp (2006).
 +
*:- Katalognummer 7083 SJ litt F5-press i rödbrunt, silver och svart, märkt "Pressbyråns tidningstransport" (2006).
 +
*:- Katalognummer 7084 [[TGOJ]] litt F5 i grönt, silver och svart, märkt TGOJ och "resgods" (2006).
 +
*:- Katalognummer 7085 SJ litt F5 i rödbrunt och svart märkt med metkrok och "resgods" (2008).
 +
*:- Katalognummer 7086 SJ litt F5 i rödbrunt och ljusgrått i 1940-talsutförande utan logotyp (2008).
 +
*:- Katalognummer 7087 SJ litt Qab (tjänstevagn) i grått (2008).
 +
*:- Katalognummer 7088 SJ litt F5 55023 i rödbrunt och grått med grotesk "SJ" 1949-1965 (2024).
 +
*:- Katalognummer 7089 SJ litt FV1 25792 i rödbrunt och grått utan logotyp 1970-1986 (2024).
 +
*:- Katalognummer 7090 SJ litt FV1 25887 i rödbrunt och grått med SJ-märkning "frimärket" 1980-1990 (2024).
 +
*:- Katalognummer 7091 SJ litt F5 25805 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1939-1950 (2024).
 +
*:- Katalognummer 7092 SJ litt F5 25913 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1945-1965 (2024).
 +
*:- Katalognummer 7093 SJ litt F5 25935 i rödbrunt och grått utan logotyp 1960-1970 (2024).
 +
 
 +
====Skala [[N]]====
 +
*[[Frykmodell]] [[byggsatser i etsad metall|etsade byggsatser]]
 +
*:- Katalognummer N.b.054 SJ litt F5.
 +
*:- Katalognummer N.b.052 Banverket litt Qax (generatorvagn).
 +
 
 +
====Skala [[Z]]====
 +
*Freudenreich Feinwerktechnik ([[Färdigmodell]]er i metall)
 +
*:- Katalognummer 46.225.11 SJ litt FV1 i brunt och grått med SJ-märke frimärket.
 +
*:- Katalognummer 46.225.21 Banverket litt Qhd i grått med Banverkets logotyp.
 +
 
 +
===Tryckta referenser F5 - förebild===
 +
Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5 resgodsvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 128-131 (Beskrivning), s 206 (Ritning).
 +
 
 +
GDG: "[http://www.historiskt.nu/normalsp/bj/rullande/gdg4.pdf Del 4. Resgodsvagnar och ångfinkor]." i ''Förteckning över rullande materiel.'' Författaren 1939-1946.
  
===Tryckta referenser F5a===
+
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5a resgodsvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 110-113 (Beskrivning), s 222 (Ritning).
 
  
 
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
 
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
Rad 1 426: Rad 1 632:
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_F.pdf Resgodsvagnar F]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
  
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_S.pdf Specialvagnar S]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
+
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 
 +
Svante Runberger: "Ritningen: SJ littera F5 resgodsvagn." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 4/2010.
  
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
+
Erik Sundström & Christer Fredriksson: ''TGOJ lok och vagnar.'' Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).
 +
 
 +
===Tryckta referenser F5 - modell===
 +
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 +
 
 +
"SJs resgodsvagn litt FV1 i H0!" i ''[[järnvägar!]]'' nr 3/1987 (Förhandsvisning av RK-modell's modell).
 +
 
 +
"Heljan." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 56/2024 (Nya serien F5).
 +
 
 +
===Webreferenser F5 - förebild===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/fv1 Järnväg.net: FV1] (Bilder och beskrivning).
 +
 
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260962 Järnvägshistoriskt forum: F5/FV1] (Om bytet till gummiinfattade dörrfönster på F5/FV1).
 +
 
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=278334 Järnvägshistoriskt forum: TGOJ tvåaxliga F-vagnar med stålkorg - nitat eller svetsat?]
  
Lars Sjölund: "Provbygge. SV1 från Vagnverkstaden." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 33/2018.
+
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=23576.msg237745#msg237745 Svenskt MJ-forum: Resgodsvagnar - några (före-)bilder] (Fler foton på F5).
  
===Webreferenser F5a===
+
===Webreferenser F5 - modell===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/fv2 Järnväg.net: FV2/FV3] (Bild).
+
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ObjectPath=/Shops/Shop46559/Products/46.225.21 Freudenreich Feinwerktechnik: Bahndienstwagen Qhd] (Modell i skala Z)
  
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna] (H0-modeller)
+
[https://fr-model.eshop.t-online.de/epages/Shop46559.sf/de_DE/?ObjectPath=/Shops/Shop46559/Products/46.225.11 Freudenreich Feinwerktechnik: Gepäckwagen FV1] (Modell i skala Z)
  
==Ro3==
+
[https://frykmodell.se/n_qax_f5.html Frykmodell: Generatorvagn Qax - Komplett byggsats] (Modell i skala N).
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
Bland fyrtiotalsvagnarna levererades restaurangvagnar i två versioner, bägge med littera '''Ro3'''. Version 1 levererades i tre exemplar 1946, version 2 i femton exemplar 1953-1954. Bägge vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. I version 1 fanns det en dörrlös mellanvägg med glasrutor som delade av matsalsdelen. I version 1 var matsalen också dekorerad med intarsior på gavelväggarna, med olika motiv i de tre vagnarna. Köket i alla vagnar var försett med elektrisk köksutrustning, och hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en personaltoalett samt en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på kökssidan och tre mindre fönster på korridorsidan. Ett av fönstren på kökssidan vette mot kassörskans bås. På version 2 var fönsterhöjden lägre och bröstlisten däremd sänkt, liksom på [[#Ao5|'''Ao5b''']] och [[#ACo6|'''ACo6''']]. Alla vagnar fick boggier m/42 vid leverans. Vagnarna separerades med varsitt littera från 1955, då version 1 blev '''Ro3b''' och version 2 blev '''Ro3c'''.
 
  
Ro3 var lik sin föregångare med samma littera i trettiotalsgenerationen, och användes först i samma omlopp. Alla restaurangvagnar som levererats senare har haft köket i mitten av viktfördelningsskäl ([[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|'''RBo2''']], [[SJ personvagnar av 1980-talsmodell#R4R|'''R4R''']]).
+
[https://frykmodell.se/n_f5.html Frykmodell: Resgodsvagn F5/Fv1 - Komplett byggsats] (Modell i skala N).
  
Vagnarna användes först i snälltågsomloppen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I de största snälltågen förstärktes ibland restaurangvagnarna med en cafévagn littera [[#Bo8cs|'''Bo8cs''']]. När Ro3c levererats flyttades Ro3b till annan trafik som Västkustbanan och trafik på Norrland. Ro3c sattes också in i lokdragna expresståg efter 1959. Efter tågplan 1968 minskade behovet av restaurangvagnar då andelen expresståg ökade samtidigt som sextiotalsgenerationens vagnar med enklare former av servering infördes ([[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|'''B1c''']], [[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|'''RBo2''']]). Därefter användes många Ro3 som cafévagnar.  
+
[https://www.modellhobby.se/sv/nya-produkter?tillverkare=heljan Modellhobby.se: Heljan] (Nya serien F5 från 2024).
  
På Ro3b hade man problem med ventilationen, vilket åtgärdades genom att fönsterluckor sattes in i matsalsfönstrens överkant redan innan 1950.
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/f5-45664958 Hokey.nu: F5 - SWB] (Byggbilder).
  
I mitten på femtiotalet fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. [[Sth]] höjdes till 130 km/h 1959. Platsen för kassörskan togs bort under andra halvan av 1960-talet, varvid fönstret sattes igen på Ro3c-vagnarna (men inte Ro3b).
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1100 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt F5/Qab] (Heljans modeller).
  
Littera efter 1970 blev '''R3''' för Ro3c och '''R4''' för Ro3b. Sju R3 byggdes om för självservering 1976 och fick därvid littera '''R3G'''. Två av R4-vagnarna slopades 1979.
+
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1101 Modelltåg.se:  TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt F5] (Heljans modeller)
  
När [[Trafikkoncept epok IVb#CityExpress|CityExpress]] skulle införas 1983 byggdes sju R3-vagnar om för denna trafik, och anpassades för [[sth]] 160 km/h. Dessa vagnar fick littera '''R3F'''.
+
==Ro3==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
===Beskrivning===
 +
Mellan 1933 och 1938 tog SJ emot åtta restaurangvagnar littera '''Ro3'''. Vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. Matsalen delades in i två avdelningar av en mellanvägg utan dörr. Köket var försett med elektriskt kylskäp, vedspis och källare (d.v.s. förvaring under golvet), samt hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på korridorsidan och tre mindre fönster på kökssidan. Alla vagnar fick Görlitz-boggier vid leverans.  
  
I mitten på 1980-talet byggdes den återstående R4 och två R3 om till konferensvagnar och användes som serveringsvagnar i konferenståg, med littera '''S2'''. Den f.d. R4 döptes också till "Cronstedts vagn" efter en tidigare generaldirektör.  
+
Ro3 närmaste föregångare var '''[[#ABo3|ABo3]]'''. Bland fyrtiotalsvagnarna leverades två nya typer av [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell#Ro3|Ro3]] med stora likheter.
  
De sista R3-vagnarna slopades 1987. De två namnlösa S2-vagnarna slopades 1990-talet, medan Cronstedts vagn gick i trafik till 2000.
+
Vagnarna sattes först på linjen Stockholm-Göteborg, därefter på Stockholm-Malmö. De vagnar som anpassats till 130 km/h kunde användas i samma omlopp som svetsade Ro3.
 +
 
 +
Littera ändrades till '''Ro3a''' 1955 för att skilja på olika restaurangvagnar i stål. I början 1960-talet anpassades fyra vagnar till 130 km/h för insatser i lokdragna expresståg, med nytt littera '''Ro3ar'''. Mot slutet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier. Littera blev '''R5''' efter 1970.
 +
 
 +
En vagn slopades efter en olycka 1958, övriga slopades 1970-1977.
  
 
===Huvuddimensioner Ro3===
 
===Huvuddimensioner Ro3===
Löb: 23,50 m<br />
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Hjulbas: 16,60+2,40 m<br />   
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
 
Sittplatser servering: 48<br/>
 
Sittplatser servering: 48<br/>
Sth: 120 km/h<br />   
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE)<br/>
+
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (två vagnar)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder Ro3===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro3.jpg|1000 px|SJ Ro3.jpg]]
+
[[Image:SJ Ro3 nitad.jpg|1000 px|SJ Ro3 nitad.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3747 år 1946. Möjligen visas vagnen upp på Stockholm C. Källa Digitalt museum JvmKDAF08148
+
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3148 år 1936. Källa Digitalt museum JvmKAFM00107.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SJ Ro3c.jpg|1000 px|SJ Ro3c.jpg]]
+
[[Image:Ro3 interiör.jpg|1000 px|Ro3 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |Ro3c i snälltåg på väg in till Vagnhärad 1960. Närmast efter går en [[#Co8cs|Bo8cs]] med kaféavdelning. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB10124.
+
| class="imageCaption" | SJ Ro3 3148, matsalen. Källa Digitalt museum JvmKAFM00113.  
 
|}
 
|}
  
 
===Modeller Ro3===
 
===Modeller Ro3===
 
====Skala [[H0]]====
 
====Skala [[H0]]====
*Wentzels
+
*Skandia-modeller släppte en Ro3 som [[byggsats i trä och kartong]] 1943, katalognummer 6P.
*:- 1950 kom en byggsats av en Ro3 i trä och kartong, katalognummer J92M.
+
*[[SWB - MJ-tillverkare|SWB]]  
*:- 1955 kom en byggsats av en Ro3b i plast, katalognummer JP5.
+
*:- Katalognummer 142-2501 SJ litt Ro3 (2000).
*[[Lima]] (samtliga katalognummer 9257)
+
*:- Katalognummer 142-2601 SJ litt Ro3a (2000).
*:- 1979 kom en R3 i rödbrun målning med vulster.
+
*:- Katalognummer 142-2701 SJ litt R5 (2000).
*:- 1981 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster.
+
*[[Dekaler o etsat]] har en etsplåt för ombyggnad av en [[UGJ]]-vagn till en Ro3.
*:- 1984 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt CityExpress.
+
*[[Modellproduktion]] har en etsplåt för ombyggnad av en [[Heljan]]vagn till Ro3.
*:- 1989 kom en S2R i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt med sju gula pilar (denna fanns endast i presentsats).
 
*[[Dekaler & etsat]]
 
*:- En etsplåt finns för att konvertera en UGJ-vagn till Ro3b.
 
  
 
===Tryckta referenser Ro3===
 
===Tryckta referenser Ro3===
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 114-119 (Beskrivning), s 233-238 (Ritningar).
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 132-134 (Beskrivning), s 203-204 (Ritning).
  
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
 
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
Rad 1 502: Rad 1 727:
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 +
 +
"Restaurangvagn litt Ro3." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 7/1976 (Ritning).
 +
 +
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. <br/>
 +
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988
  
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
 
Jan-Erik Heikefelt: ''[[Svenska%20modellt%C3%A5g|Svenska modelltåg]] skala 1:87. 1941-2001''. Huddinge: H-felt förlag 2001.
  
 
===Webreferenser Ro3===
 
===Webreferenser Ro3===
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r3 Järnväg.net: R3] (Bilder och beskrivning).
+
[https://digitaltmuseum.se/021188562929/fran-furneringen-till-tallriken-bakom-kulisserna-i-restaurangvagnen Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen] (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).
 +
 
 +
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler o etsat] (Modell i skala H0)
  
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/r4u Järnväg.net: R4] (Bilder och beskrivning).
+
[http://www.hokey.nu/personvagnar/ro3a-38548061 Hokey.nu: RESTAURANGVAGN RO3A] (Byggbilder).
  
[http://www.byggsvenskt.nu/ Dekaler och etsat] (Modeller i H0).
+
[http://www.modellproduktion.com/ Modellproduktion] (Hemsida, H0-skalemodeller).
  
 
==RCo1==
 
==RCo1==
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 
===Beskrivning===
 
===Beskrivning===
GDG tog emot två svetsade stålvagnar från ASJ 1945, littera '''BCo7cm'''. En vagn inregistrerades som GDJ 106 och en som SDJ 107. Vagnarna var inredda med tre andra klass kupéer med sammanlagt arton sittplatser, en öppen tredje klass avdelning med 22 sittplatser och en serveringsavdelning med disk och sexton sittplatser. Det fanns också två toaletter. Korgen var symmetrisk med tre stora fönster vid andra klass och sex fönster vid tredje klass och servering. Det fanns också ett smalt fönster i vagnsändarna. Taket var slätt med låga ventiler. Vagnarna var lackade i rödbrunt med svart tak och svart underrede. Vagnarna var försedda med boggier SJ m/39.
+
I syfte att få serveringsmöjligheter i tåg där en hel restaurangvagn inte behövdes skaffade SJ fem byffévagnar littera '''RCo1''' mellan 1935 och 1938. Vagnarna var inredda med en serveringsavdelning med tolv sittplatser vid bord samt en lång bardisk avsedd för stående barservering, ett mindre kök med korridor, två sittavdelningar i tredje klass med sittning 3+1 med sammanlagt 40 sittplatser, samt en toalett. Korgen kade fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, ett större och ett mindre fönster vid köket samt fem smalare fönster vid sittavdelningarna på bägge sidor. Det fanns ett mindre fönster vid toaletten. De två första vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans, övriga hade boggier m/35.
 +
 
 +
Detta var SJ:s första byffévagn. Någon direkt efterföljare bland fyrtiotalsvagnarna blev det inte, men liknande vagnar tillkom under 1960-talet i form av '''[[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B10c|B10c]]''' och '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#B1c|B1c]]'''.
 +
 
 +
Vagnarna sattes inledningsvis in på Stockholm-Mjölby och Stockholm-Krylbo. Senare förlängdes turerna till att omfatta Stockholm-Storlien och Stockholm-Alvesta. Vagnarna har också gått Stockholm-Västerås-Örebro. Under andra världskriget användes två vagnar på malmbanan Luleå-Kiruna. År 1946 gick en vagn Göteborg-Malmö. Vagnarna har också gått Göteborg-Krylbo. Från 1955 sattes vagnarna in i lokdragna expresståg, tills de ersattes av '''[[SJ personvagnar av 1960-talsmodell#RBo2|RBo2]]''' i den tjänsten. Den sista tjänstgöringen blev som "clubvagnar" i nattåg Stockholm-Sundsvall och Stockholm-Umeå mellan 1985 och 1987.
 +
 
 +
Den stående serveringen slog inte så väl ut från början, så bardisken kortades och ersattes med fler sittplatser i serveringsavdelningen. År 1942 hade man sexton sittplatser, 1943 blev det tjugo. Inför expresstågstjänsten 1955 hade man nått 24 sittplatser. Samtidigt höjdes [[sth]] till 130 km/h och boggierna ersattes med Minden-Deutz-boggier. I samband med klassreformen 1956 fick vagnarna littera '''RBo11''', ändrat till '''RBo11r''' 1957.
 +
 
 +
En större ombyggnad genomfördes 1961 då den ena sittavdelningen gick över till serveringen, som nu fick 32 sittplatser. Baren fick en återkomst med fem barstolar. Den återstående sittavdelningen ändrades till sittning 2+2 med större bord, så att den kunde användas till servering vid behov. Antalet andra klass sittplatser blev nu tjugo. Vissa fönster ändrades vid denna ombyggnad, så att serveringsavdelningen fortfarande hade stora fönster. Vid detta tillfälle slopades underlittera '''r'''.
 +
 
 +
Nästa ombyggnad innebar 24 platser vid bord i serveringsavdelningen och tre barstolar. Sittavdelningen berördes inte. Denna ombyggnad genomfördes 1963 för en vagn och 1969 för övriga. Ombyggda vagnar fick littera '''RBo11b'''. Littera ändrades till '''RB3''' 1970.
 +
 
 +
Alla vagnar byggdes om till s.k. "clubvagnar" 1985, avsedda för nya nattåg med högre standard, kallade "InterCityNatt". Ombyggdanden innebar att sittavdelningen byggdes om till en salong med sju fåtöljer, en soffa och fyra små bord. Inredningen fräschades också upp. Serveringsavdelningen lämnades orörd vid detta tillfälle. Vagnarna märktes med "InterCityNatt" och fick nytt littera '''RS3'''.
 +
 
 +
Samtliga vagnar slopades 1987.
  
Vagnarna togs över av SJ 1948 med samma littera. Littera efter klassreformen 1956 blev '''ABo7cm'''. Littera blev '''RAB''' 1970. Bägge vagnarna omkorgades till [[SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell#B7|'''B3''']] 1975.
+
===Huvuddimensioner RCo1===
===Huvuddimensioner GDG BCo7cm===
+
[[Löb]]: 23,50 m<br />
Löb: 23,50 m<br />
+
Hjulbas: 16,00+3,60 m<br />   
Hjulbas: 16,00+3,00 m<br />   
+
Sittplatser andra klass: 0<br/>
Sittplatser andra klass: 18<br/>
+
Sittplatser tredje klass: 40<br/>
Sittplatser tredje klass: 22<br/>
+
Sittplatser servering: 12<br/>
Sittplatser servering: 16<br/>
+
[[#Sth|Sth: 90 km/h]]<br />   
Sth: 120 km/h<br />   
 
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
 
Broms: tryckluft blockbroms<br />   
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor<br/>
+
Uppvärmning: el (SE)<br/>
 
Internationell trafik: Norge.
 
Internationell trafik: Norge.
 +
 +
===Bilder RCo1===
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:SDJ BCo7cm.jpg|1000 px|SDJ BCo7cm.jpg]]
+
[[Image:SJ RCo1.jpg|1000 px|SJ RCo1.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |SDJ BCo7cm 107 vid leverans från ASJ 1945. Källa Digitalt museum JvmKAJA00993
+
| class="imageCaption" |SJ RCo1 3082 i Malmö 1935. Källa Digitalt museum JvmKAGA00430.
 
|}
 
|}
 
{| class="captionBox"
 
{| class="captionBox"
 
| class="captionedImage" |
 
| class="captionedImage" |
[[Image:BCo7cm interiör.jpg|1000 px|BCo7cm interiör.jpg]]
+
[[Image:RCo1 interiör.jpg|1000 px|RCo1 interiör.jpg]]
 
|-
 
|-
| class="imageCaption" |Interiör från tredje klass avdelning. Källa Digitalt museum JvmKAJA00996.
+
| class="imageCaption" |Interiör från från barserveringen. Källa Digitalt museum JvmKACA00687.
 
|}
 
|}
  
===Modeller GDG BCo7cm===
+
===Modeller RCo1===
====Skala [[H0]]====
+
Någon modell av RCo1 är inte känd.
*2018 släppte [[Vagnverkstaden]] en modell av BCo7cm/ABo7cm/RAB med bälgar, katalognummer 101B.
 
  
===Tryckta referenser GDG BCo7cm===
+
===Tryckta referenser RCo1===
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.
+
Hans Helmstein & Svante Runberger: "RCo1 byffé- och 3-klass sittvagnar." i ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 135-140 (Beskrivning), s 200-201 (Ritning).
  
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/B03_BF05.pdf Bo3 till BFo5]." i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).
+
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/E1c_RC01.pdf E1c till RCo1]" i ''Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar.'' (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).
  
 
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
 
Trafikbyrån: [https://www.ekeving.se/hi/SJdok/SJF/631_III_1958.pdf ''Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm.'' (Psv/särtryck 631/169)]. Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om [[sth]]).
  
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_A.pdf Personvagnar A]." i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
+
Maskinbyrån: "[http://www.mrw1.se/pdf_filer/422_R.pdf Restaurangvagnar R]" i ''Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962.'' (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).
  
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
 
"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i ''Tåg'' nr 6/1969.
  
===Webreferenser GDG BCo7cm===
+
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i ''[[järnvägar!]]'' nr 1/1988. <br/>
[http://www.vagnverkstaden.eu/byggsatser-gjutna/ Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna]
+
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1988
 +
 
 +
==Tryckta referenser - förebild==
 +
[[#TOP|Tillbaka till toppen]]
 +
 
 +
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004.
 +
 
 +
Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).
 +
 
 +
==Tryckta referenser - modell==
 +
[[LOK]]: "Svenskare modelljärnväg. Nitad stålvagn." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 1/1977 ([[Konvertering]] av [[Piko]] 5/536-821, 5/536-938 eller 5/536-1064 till generisk 30-talsvagn).
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur 30-, [[SJ personvagnar av 1940-talsmodell|40-]] och [[SJ personvagnar av 1950-talsmodell|50-tal]]sserierna, från Ulf Essén).
 +
 
 +
[[Lars-Olof Karlsson]]: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 3/1979 ([[Konvertering]] till svenska  personvagnar av Ulf Essén).
 +
 
 +
[[Lars Olov Karlsson]]: "Kungen på H0-resa." i [[Engström, Christer|Christer Engström]], [[Friberg, Rutger|Rutger Friberg]] & [[Karlsson, Lars-Olof|Lars-Olof Karlsson]] (red.): ''Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av Heljan-vagn till kungavagnen).
 +
 
 +
"Nya vagnar från Heljan." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 2/2022, s. 23 (Återutgivning av Heljans vagnar).
 +
 
 +
==Webreferenser==
 +
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=133367 Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1] (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).
  
==Referenser==
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=260547 Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar] (Om ommärkningen från antikva till grotesk).
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''SJ personvagnar av 1930-talsmodell.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Svenska personvagnsboggier).
 
  
Hans Helmstein & Svante Runberger: ''Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller.'' Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.
+
[https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=263298 Järnvägshistoriskt forum: Årtal när 30-tals personvagnar får gummivulstövergång]
  
Thomas Tell: "Ett riktigt svenskt snälltåg." i ''[[järnvägar!]]'' nr 2/1981 (Kitbash av Lima-vagnar till andra fyrtiotalsvagnar).
+
[https://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=19758.0;topicseen Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak] (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).
 +
[[Kategori: Personvagnar]]
 +
[[Kategori: Postvagnar]]
 +
[[Kategori: Ritningar]]
 +
[[Kategori: SJ]]
 +
[[Kategori: Enskilda järnvägar]]
 +
[[Kategori: BJ]]
 +
[[Kategori: GDG]]
 +
[[Kategori: TGOJ]]
 +
[[Kategori: Epok IIb]]
 +
[[Kategori: Epok IIc]]
 +
[[Kategori: Epok IIIa]]
 +
[[Kategori: Epok IIIb]]
 +
[[Kategori: Epok IVa]]
 +
[[Kategori: Epok IVb]]
 +
[[Kategori: Skala H0]]
 +
[[Kategori: Skala N]]
 +
[[Kategori: Skala Z]]
 +
[[Kategori: Arnold]]
 +
[[Kategori: Byggsvenskt]]
 +
[[Kategori: Freudenreich]]
 +
[[Kategori: Frykmodell]]
 +
[[Kategori: Heljan]]
 +
[[Kategori: HNJ Verkstad]]
 +
[[Kategori: Liliput]]
 +
[[Kategori: Modellproduktion]]
 +
[[Kategori: RK Modell]]
 +
[[Kategori: SWB - MJ-tillverkare]]
 +
[[Kategori: Vagnverkstaden]]
 +
[[Kategori: Träbyggsatser]]

Nuvarande version från 28 mars 2024 kl. 08.13

På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.

Inledning

När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som användes för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för lokaltrafiks-, post- och resgodsvagnar som fick öppna plattformar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. SJ var dock inte helt nöjda med denna boggie, varför nya boggietyper konstruerades, först boggie m/35 och sedan boggie m/39. En del senare byggda 1930-talvagnar fick dessa boggier. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. Lastprofilen var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en postvagn och en resgodsvagn, Do5 och Fo2b, specialbyggdes för internationell trafik.

Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills sth för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande. När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre sth än så från början. När Dk-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutades att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom F5), och att alla fyraxliga vagnar (och F5) fick gå 100 km/h. Undantag fanns dock. När man sen fick tåg med sth 120 km/h och F-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av sth, vissa vagnar fick sth 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till sth 90 km/h.

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga litterasystem, som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla personvagnslittera ut, på sittvagnar ändrades B till A och C till B. Dessutom infördes nya huvudlittera S för specialvagnar och WL för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för modernare vagnar.

På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två ABo3 restaurangvagnar och två Co8 sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas Co4b, trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.

Ett antal enskilda järnvägar byggde vagnar med utgångspunkt i SJ:s 1930-talsmodell. Vagnar som var identiska med SJ:s redovisas tillsammans med motsvarande SJ-vagn (Co8b, Co14, F5), medan vagnar som avvek från SJ:s modeller redovisas på en egen sida.

Målning och märkning

Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ rödbrun, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger. Vagnarna märktes med "metkroken" och text i antikva vid leverans fram till 1938, därefter märktes vagnarna med text i grotesk. Äldre vagnar märktes om till grotesk när ett flertal märkningar behövde bytas ut, nyanskaffning av märkning i antikva upphörde 1941.

Referenser målning och märkning

Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1 (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).

Översikt över vagnstyper

Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt Typ I trafik Ombyggd Omlittrerad Ny ägare Ur trafik
ABo3 Restaurangvagn 1929 Ro2 (1933), Ro2b (1959), Ro2c (1965), R7 (1970) TGOJ (1970) 1970 (SJ)
ACo4 Sovvagn 1931 WLABo4u (1962) WLABo4 (1956), WL11 & WL12 (1970) 1986
Bo4b Sittvagn 1931 ABo15b (1963), Bo9d (1969) Ao14b (1956), Bo9c (1964), AB10 & B9 (1970) 1990
Bo5b Sittvagn 1932 Ao15b (1956), A5 (1970) 1990
BCo7b Sittvagn 1931 BCo11b (1951) ABo7b (1956), AB7 (1970) 1990
BCo11b Sittvagn 1930 ABo11b (1956), AB4R (1970), B9F (1985) 1987
Co4b Sittvagn 1938 Bo10b (1959) Bo14b (1956), B11 & B14 (1970) 1990
Co4c Sittvagn 1940 Co4e (1955) Bo10 & Bo14c (1956), B8 & B10 (1970), B12 (1979) 1990
Co8 Sittvagn 1921 Bo8a (1956) 1968
Co8b, Co8d Sittvagn 1932 Co8ca (1954) Co8e (1944), Bo8ca & Bo8d & Bo8e (1956), B8 & B8S (1970) 1990
Co8c Cafévagn 1933 Co8cm & Co8cs (1942), B13S (1979) Bo8cm & Bo8cs (1956), B7S & B8 & RB4 & RB6 (1970) 1988
Co9b Sittvagn 1930 Bo9b (1956), B8 (1970) 1990
Co13 Sittvagn 1931 Bo13 (1956), B13 (1970) 1975
Co14 Sovvagn 1931 WLBo14 (1956), WL14K (1970), BC14 (1985) 1987
Do5 Postvagn (RIC) 1933 Do40 (1948) 1969
DFo3 Post- och resgodsvagn 1938 DFo30 (1961) DFo32 (1948), DF30K (1970) 1978
DFo5 Post- och resgodsvagn 1937 DFo20b (1958), F7 (1974) DFo15 (1948), DF20 (1970) 1995
DFo6 Post- och resgodsvagn 1933 DFo25b (1957) DFo16 (1948), DF25 (1970) 1975
DFo7 Post- och resgodsvagn 1937 DFo20b (1961), F7 (1971) DFo10 (1948), DF20 (1970) 1993
Fo2b Resgodsvagn (RIC) 1940 Fo20 (1956), F2K (1970) 1988
Fo4 Resgodsvagn 1932 Fo14 (1956), F4 (1970) 1978
F5 Resgodsvagn 1937 FV1 (1970) 1989
Ro3 Restaurangvagn 1933 Ro3a (1955), R5 (1970) 1977
RCo1 Byffévagn 1935 RBo11 (1961), RBo11b (1963), RS3 (1985) RBo11 (1956), RBo11r (1957), RB3 (1970) 1987

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn. RIC anger internationell trafik
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar med stålkorg av egna modeller
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
GDG (Portalsida om GDG)
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera ABo3. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibuldörrarna i köksänden var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, s.k. källare, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907 och hade generatorbelysning.

Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.

Littera ändrades till Ro2 1933. På 1940-talet fick vagnarna boggier m/42. Littera ändrades till Ro2b 1959, för att skilja stålvagnar från trävagnar. På 1960-talet förstorades det lilla fönstret matsalen med fyra platser. Littera ändrades ytterligare en gång till Ro2c 1965, denna gånga för att skilja olika sorters stålvagnar åt.

Vagnarna slopades 1970 strax efter att de fått nytt littera R7. En vagn skrotades, den andra överfördes som konferensvagn till TGOJ med nytt littera S3. Efter några år överfördes vagnen till Trafikrestauranger och fick så småningom namnet "Nordströms vagn". Den slopades 1991 och överfördes till Järnvägsmuseum.

Huvuddimensioner ABo3

Löb: 21,30 m
Hjulbas: 15,00+2,40 m
Sittplatser servering: 40
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder ABo3

SJ Ro2.jpg

SJ ABo3 2769 före 1933. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003

Ro2c2769.jpg

SJ Ro2c 2769 på Järnvägsmuseum. Vagnen har antagligen fått Minden-Deutz-boggier under tiden som "Nordströms vagn".

Modeller ABo3

Skala H0

  • HNJ Verkstad släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2017 i förbättrad upplaga som Vagnverkstaden 531-1 och 521-1.

Tryckta referenser ABo3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 restaurangvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 55-58 (Beskrivning), s 167-168 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Ulf Diehl & Lennart Nilsson: Lok & vagnar 1. Malmö: Frank Stenvalls förlag 1996, s. 25 (Bild Ro2c 1969).

Webreferenser ABo3

Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

ACo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera ACo4. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett litet fönster i bägge ändarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd.

ACo4 fick en direkt efterföljare i ACo4 ur fyrtiotalsgenerationen.

De första vagnarna, med genomgångsledning för vakuumbroms, sattes in snälltåg 21/22 Stockholm-Narvik fr.o.m. 1932. NSB använde alltjämt vakuumbroms. Övriga vagnar sattes in Stockholm-Helsingborg.

En vagn fick boggier m/35 på försök 1936. Vakuumbromsledningen togs bort i början på 1940-talet.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera WLABo4.

Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera WLABo4c. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och 1967, med nytt littera WLABo4u. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera WLABo4cu. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.

Littera efter 1970 blev WL11 för WLABo4, WL11S för WLABo4c, WL12 för WLABo4u och WL12SK för WLABo4cu.

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.

Alla vagnar utom en slopades 1977-1986. Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen fick littera S8T, senare S8TL och S28T samt Qlr. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.

Huvuddimensioner ACo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser andra klass: 14
Sovplatser tredje klass: 15
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar.

Bilder ACo4

SJ ACo4 nitad.jpg

SJ ACo4 år 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Vagnen har fått moderniserad märkning. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.

ACo4 interiör.jpg

Interiör av tvåbäddskupé. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKBCA00293.

Modeller ACo4

Skala H0

Tryckta referenser ACo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 59-62 (Beskrivning), s 169-172 (Ritning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser ACo4

Järnväg.net: WL11/WL12 (Bild, beskrivning).

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

Bo4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9d B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar).

Bilder Bo4b

SJ Bo4b nitad.jpg

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Skala H0

  • SWB
    - Katalognummer 142-1801 SJ litt Bo4b (2000).
    - Katalognummer 142-1501 SJ litt Bo4b-LÅ (2000).
    - Katalognummer 142-1301 SJ litt Ao14b (2000).
    - Katalognummer 142-1901 SJ litt ABo15 (2000).
    - Katalognummer 142-1601 SJ litt Bo9d (2000).
    - Katalognummer 142-1701 SJ litt AB10 (2000).
    - Katalognummer 142-1401 SJ litt B9 (2000).
  • Vagnverkstaden 3D-printad byggsats
    - Katalognummer 176-B SJ litt Bo4b med bälg (2020).
    - Katalognummer 176-BA SJ litt "Ao4b" (Ao14b) med bälg (2020).
    - Katalognummer 176-VN SJ litt AB10/B9 med vulster (2020).

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna (Modell i H0)

Bo5b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera Bo5b. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri.

Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera Bo5a, och gick från början i samma omlopp. Ibland fyrtiotalsvagnarna levererades ytterligare salongsvagnar med samma littera.

Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnar som hade sth 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När Ao2 infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao15b. Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid sth höjdes till 130 km/h och littera blev Ao15br tills alla vagnar konverterats.

Littera ändrades till A5 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rökavdelningarna borttagna 1974 och nytt littera A5F.

A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

Huvuddimensioner Bo5b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

Bilder Bo5b

SJ Bo5b nitad.jpg

SJ Bo5b 2860 år 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00038.

Bo5b interiör.jpg

Interiör av Bo5b 1932. Källa Digitalt museum JvmKDAF04744.

Modeller Bo5b

Skala H0

  • Liliput släppte en SJ litt Bo5b nr 2859 1981, katalognummer 844 80. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.

Skala N

  • Arnold släppte en SJ litt Bo5b 1983, katalognummer 98-3310. Det rör sig om en ommålad tysk vagn.

Tryckta referenser Bo5b - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Bo5b - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

LOK: "Allt om Hobby synar. Svenskt från Liliput." i Allt om Hobby nr 8/1981, s. 72 (Katalognummer 844 80).

LOK: "Bo5b i H0." i Allt om Hobby nr 8/1984, s. 31 (Ny version av Liliputs vagn).

Webreferenser Bo5b

Järnväg.net: A5 (Bild och beskrivning).

BCo7b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera BCo7b i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass med sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo11b. Version 1 fick Görlitz-boggier. Vagnarna hade elektrisk belysning från generator och batteri, samt fick belysningstransformator före 1940.

Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med nio oregelbundet placerade snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen hade sitt ursprung i littera BCo7 bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med BCo7b med samma inredning som version 2.

Version 1 sattes in som kursvagnar Stockholm-Kalmar, Stockholm-Charlottenberg, Stockholm-Helsingborg, Stockholm-Karlstad och Stockholm-Örebro, samt i snälltåg Stockholm-Göteborg. BCo7b av bägge versioner sattes i allmänhet in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan två stationer.

Samtliga vagnar av version 1 byggdes om till BCo11b mellan 1951 och 1956.

Vagnarna fick littera ABo7b vid klassreformationen 1956. Mellan 1963 och 1964 fick de flesta vagnar Minden-Deutz-boggier och därmed höjd sth till 130 km/h, samt littera ABo7bm. Vissa vagnar återfick senare boggier m/39 och därmed sänkt sth till 120 km/h.

Vagnarna fick littera AB7 och AB7R 1970. Mellan 1982 och 1984 ficka alla återstående vagnar Minden-Deutz-boggier, varför underlittera R togs bort 1984.

Sex vagnar skrotades på 1970-talet, de övriga slopades under perioden 1985 till 1990.

Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 20
Sittplatser tredje klass: 48/46
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (16 vagnar)
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.

Bilder BCo7b

SJ BCo7b nitad v1.jpg

SJ BCo7b 2841 (version 1), leveransfoto 1931. Källa Digitalt museum JvmKAGA00422

SJ BCo7b nitad.jpg

SJ BCo7b 3211 (version 2), leveransfoto 1938. Källa Digitalt museum JvmKAGA00048

BCo7b interiör.jpg

Andra klass salong på BCo7b, version 2. 1938. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF04716

Modeller BCo7b

Skala H0

Tryckta referenser BCo7b - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 68-72 (Beskrivning), s 175-176 (Ritningar).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser BCo7b - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Webreferenser BCo7b

Järnväg.net: AB7 (Bilder och beskrivning).

BCo11b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1930 och 1941 tog SJ emot 22 andra och tredje klass sittvagnar littera BCo11b. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och fyra dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. Vagnarna hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo7b, version 1. De tre första vagnarna hade endast ångvärme vid leverans, men elvärme installerades snart. De sju första vagnarna hade Görlitz-boggier, de tio följande hade boggier m/35 och de övriga boggier m/39. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarnas inredning liknade BCo11 bland trävagnarna. I fyrtiotalsserien kom BCo11b med samma typ av inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen, samt i tåg med liten efterfrågan på andra klass.

Mot 1930-talets slut fick alla vagnar en tredjeklass dubbelkupé ombyggd till två enkelkupéer. Mellan 1951 och 1956 tillkom ytterligare tio BCo11b genom ombyggnad av BCo7b.

Nytt littera vid klassreformen 1956 blev ABo11b. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1969, och därmed sth 130 km/h.

Littera blev AB4R 1970. Vissa vagnar återfick boggie m/39 på 1970-talets börjen, varvid underlittera R togs bort. De fjorton vagnar som kvarstod på mitten av 1980-talet "nedgraderades" till andraklassvagnar med 80 sittplatser och fick littera B9F.

Vagnarna började slopas på 1970-talet, de sista slopades 1987.

Huvuddimensioner BCo11b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 12
Sittplatser tredje klass: 64
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (10 vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn för vagnar med ångvärme.

Bilder BCo11b

SJ BCo11b nitad.jpg

SJ BCo11b 2793 vid leveransen 1930. Källa Digitalt museum JvmKABA01016.

Modeller BCo11b

Skala H0

  • Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.
    - Katalognummer 7030 & 7031 två SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning metkrok. Olika individnummer (2005).
    - Katalognummer 7032 SJ litt BCo11b-LÅ i rödbrunt och svart med märkning metkrok (2008).
    - Katalognummer 7033 SJ litt BCo11b i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).
    - Katalognummer 7034 SJ litt ABo11b i rödbrunt, silver och svart med märkning köttstämpeln (2008).

Tryckta referenser BCo11b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 73-76 (Beskrivning), s 177 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser BCo11b

Järnväg.net: AB4 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: B9 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b (Heljans modeller).

Co4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Ett antal äldre trävagnar byggdes om med nitad stålkorg 1938 i likhet med 1930-talsmodellen. Vagnarna fick littera Co4b. Vagnarna var kortare än standard för 1930-talsvagnar, dessutom var insmalningen mot vestibulen rak. Version 1 byggdes om från tio stycken tredje klass sovvagnar littera Co11, version 2 byggdes om från tre stycken tredje klass sovvagnar littera Co6. Vagnarna inreddes med två öppna avdelningar med sittning 3+1 samt två toaletter, 64 platser i version 1 och 72 platser i version 2. Korgen på version 1 hade åtta fönster per sida, version 2 nio fönster. Dessutom fanns ett smalt fönster i änden på varje sida. Taket var försett med åtta respektive nio snäckventiler. Vagnarna hade boggie m/07 vid leverans. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnarna gick som sittvagnar i snälltåg, i huvudsak i väst- och sydsverige. Mot slutet gick vagnarna i lokaltåg runt Hallsberg.

Fr.o.m. 1946 fick vagnarna boggie m/42. Några vagnar återfick senare tillfälligt boggie m/07.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo14b. Fyra vagnar ur version 1 byggdes om med bekvämare inredning 1959, totalt 44 vilstolar placerade 2+2. Dessa vagnar fick också ångvärmeledning Vapor för gång i Danmark samt nytt littera Bo10b. Dessa vagnar sattes in i trafiken Oslo-Köpenhamn, eftersom korta vagnar passade bättre på färjorna Helsingborg-Helsingör. Denna insats slutade under sextiotalet.

Två av version 2-vagnarna byggdes om till sjukvagnar 1965, med en dubbeldörr på sidan. Dessa fick nytt littera So10.

Littera ändrades 1970 så att Bo14b blev B14, Bo10b blev B11 och So10 blev S5.

Vagnarna slopades mellan 1971 och 1990.

Huvuddimensioner Co4b (version 1/2)

Löb: 19,50/20,70 m
Hjulbas: 14,00+2,40/14,80+2,40 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 64/72
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: - (Bo10b Norge - Köpenhamn)

Modeller Co4b

Skala H0

Tryckta referenser Co4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4b 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 77-81 (Beskrivning), s 178 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co4b

Järnväg.net: B11/B14 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Svenska personvagnar på färgfoto i Helsingör 1960. Länk

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co4c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tolv sittvagnar 1940 som fick littera Co4c. Vagnarna var inredda med två öppna avdelningar med sittning 3+1 med totalt 88 sittplatser, samt två toaletter. Korgen var av standardtyp med elva fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Vagnarna fick boggie m/35 vid leverans. Vagnarna saknade takventiler, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Vagnar med liknande inredning byggdes av SJ först med 1960-generationen (Bo1), även om SWB byggde fyra stycken på 1940-talet (Co4c).

Vagnarna sattes in i dagsnälltåg Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Göteborg-Malmö med en eller två vagnar per tågsätt.

Sex vagnar byggdes om med ny inredning med vilfåtöljer 1955 och fick nytt littera Co4e. Vagnarna fick 64 platser placerade 2+2. Dessa vagnar sattes in i nattåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Luleå och erbjöds som "vilfåtöljvagnar" mot extra avgift. Detta försök upphörde 1959/60.

Vid klassreformen 1956 blev littera Co4c Bo14c och Co4e Bo10. Bo10 blev Bo10a 1959 för att skilja den från Bo10b.

Littera efter 1970 blev B8 för Bo14c och B10 för Bo10a. B8 ändrades till B12 1979. Mot slutet fick vagnarna Minden-Deutz-boggier.

Förutom en vagn slopades vagnarna under 1980-talets andra hälft.

Huvuddimensioner Co4c

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 88
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder Co4c

Ängelholm 40-tal.jpg

SJ Co4c 3310 på Ängelholms station under 1940-talet. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01699

SJ Bo10.jpg

SJ Bo10 3315 år 1958 med boggie m/35. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08832

Bo10 interiör.jpg

Interiör av vilfåtöljvagn Bo10 1957. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB12224

Modeller Co4c

Någon modell av denna vagn är inte känd.

Tryckta referenser Co4c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co4c 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 82-85 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co4c

Järnväg.net: B10 (Bilder och beskrivning).

Co8

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Som en slags förstudie inför en eventuell beställning av stålvagnar beställde SJ två vagnar hos WÜMAG i Görlitz där man som bäst höll på att konstruera en ny serie vagnar åt de tyska järnvägarna. Denna vagnsserie skulle bli de s.k. "Hechtwagen" ("gäddvagnarna"), men när SJ:s vagnar levererades 1921 hade inga vagnar ännu levererats till Tyskland i detta utförande. Vagnarna fick samma inredning som trävagnar littera Co8 (och samma littera), d.v.s. två kupéer och dubbelkupé i respektive vagnsände, samt två likstora avdelningar med sittning 3+1 däremellan. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade tio fönster per sida, samt ett smalare fönster närmast dörren. Vestibulerna gjordes avsmalnande mot gaveln, inklusive delen med det smala fönstret, i enlighet med mönstret från "Hechtwagen". Taket utfördes rakt, men avsmalande mot gavlarna i likhet med korgen. Vagnarna hade boggier m/07 och gasbelysning, system Pintsch, vid leverans. Taket var försett med snäckventiler samt lampkåpor för gasbelysning. Belysningen byttes ut mot elbelysning från generator, batteri eller banström före 1940.

Vagnarna användes i samma omlopp som trävagnar med samma littera. Sth höjdes till 100 km/h 1944 och blev sedan aldrig högre. Mot slutet användes vagnarna runt Göteborg. Vagnarna fick så småningom elvärme.

Littera blev Co8a 1932 när modernare stålvagnar levererats och Bo8a vid klassreformen 1956. Vagnarna slopades 1965 och 1968.

Huvuddimensioner Co8

Löb: 21,25 m
Hjulbas: 15,50+2,40 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning vakuum
Uppvärmning: ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8

SJ Co8 2642.jpg

Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35441

Co8 interiör.jpg

Interiör Co8 2642. Källa Verkehrsmuseum Dresden FS 35447

Modeller Co8

Skala H0

Tryckta referenser Co8

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 86-89 (Beskrivning), s 179 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Co8b - Co8d

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1932 tog SJ emot sex tredje klass sittvagnar littera Co8b. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och två helkupéer, en tjänstekupé, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket hade nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström. Inredningen liknade Co8 bland trävagnarna.

En variant utan tjänstekupé levererades 1934-1939 med littera Co8d i 45 exemplar. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Korgen var identisk med Co8b. Dessa vagnar hade Görlitz-boggier för vagnar byggda 1934-1935, boggier m/35 för vagnar byggda 1936-1937 och boggier m/39 för vagnar byggda 1939. Co8d byggdes även bland de svetsade vagnarna.

Co8b sattes in i snälltåg för att erbjuda en bättre tjänstekupé än den som fanns i resgodsvagnarna. Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen fram till 1950-talet. Vagnarna saknade ångvärme, vilket innebar att de endast kunde användas på elektrifierade linjer. När Co8f infördes sattes vagnarna in i annan trafik.

När svetsade vagnar med barnkupé fick littera Co8b 1944 ändrades littera Co8b till Co8e.

År 1954 byggdes 27 Co8d om med en kupé för ambulerande servering och littera Co8ca. Sex av vagnarna återställdes till Co8d året efter.

Littera vid klassreformen 1956 blev Bo8ca, Bo8d respektive Bo8e.

Samtliga Bo8e byggdes om till Bo8d i slutet på 1960-talet genom att tjänstekupén ersattes med en vanlig kupé.

Littera efter 1970 blev B8 samt B8S för vagnar med kupé för ambulerande servering. Vagnarna slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn åt Skanska med nytt littera S8.

DJ beställde en Co8b som levererades 1932. DJ ändrade littera på vagnen till Co8e före 1946, vagnen togs över av SJ 1948. GDG beställde ytterligare sex vagnar av liknande typ som SJ Co8d, med littera Co8, senare Co8d, som levererades 1936-1937 (GDJ 219-221 och SDJ 222, 223 samt BJ 225). GDG:s vagnar hade dock en kupé ersatt med en större avdelning. GDG ändrade littera till Co8d före 1946. Dessa togs över av SJ 1948 och byggdes raskt om till SJ utförande. Alla GDG-vagnar hade ångvärme och vakuumbroms vid leverans. GDG-vagnarna hade sth 100 km/h från början.

Huvuddimensioner Co8b/Co8d

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78/86
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8b/Co8d

SJ Co8d nitad.jpg

SJ Co8d 3090 vid leveransen 1935. Källa Digitalt museum JvmKAFM00322

Modeller Co8b/d

Skala H0

  • Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.
    - Katalognummer 7010, 7011, 7012 och 7013 fyra olika SJ litt Co8b-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
    - Katalognummer 7014 SJ litt Co8e i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
    - Katalognummer 7000, 7001, 7002 och 7003 fyra olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2005).
    - Katalognummer 7004 SJ litt Co8d i rödbrunt, svart och silver med märkning i futura (2005).
    - Katalognummer 7005 och 7006 två olika SJ litt Co8d-L i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
    - Katalognummer 7007 SJ litt "B8ca" (Bo8ca) i rödbrunt, svart och silver med köttstämpeln (2008).

Tryckta referenser Co8b/d - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 90 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 99-101 (Beskrivning), s 181 (Ritning).

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser Co8b/d - modell

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Rutger Friberg: "Folk runt banan - del 2." i Allt om Hobby nr 3/2005 (Passagerare till Heljan Co8d).

Lars-Olof Karlsson: "LOK om järnvägar." i Allt om Hobby nr 4/2005, s. 16 (Notis om de första leveranserna av Heljans modell).

Webreferenser Co8b/d - förebild

Järnväg.net: B8 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: Lite mer ABCo1 m.fl. (Beskrivning av GDG nitade stålvagnar 1937).

Webreferenser Co8b/d - modell

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8b/Co8e (Heljans modell).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8ca (Heljans modell).

WNJ.se: Heljan (Väderbitning och isärplockning av Heljan Co8).

Co8c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

För att förstärka serveringskapaciteteen i snälltågen tog SJ emot 33 cafévagnar littera Co8c mellan 1933 och 1938. Vagnarna levererades i tre varianter. I den första fanns ett litet pentry, serveringsavdelning för sexton sittande, samt vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé, totalt 62 platser. Denna variant hade också två toaletter. I variant två hade man utökat pentryt och tagit bort den ena toaletten, i övrigt inga förändringar. Variant tre hade lika stort pentry som variant två, en större serveringsavdelning med 24 platser och 54 vanliga tredje klass platser i två avdelningar med sittning 3+1 och en dubbelkupé. De första vagnarna hade Görlitz-boggier, fr.o.m. 1936 levererades vagnarna i stället med boggier m/35. Samtliga vagnar hade en korg med elva fönster på varje sida samt två mindre fönster i varje korgända. Fönstret vid pentryt gjordes delbart på samma sätt som toalettfönstren. Korgen var identisk med Co8b, Co8d och Co9b. Vissa fönster i serveringsavdelningen fick så småningom vertikala jalusier av glas. Vagnarna hade snäckventiler, vissa vagnar hade också cylindriska ventiler över serveringsavdelningen. Sammanlagt fanns nio ventiler på taket. Vagnarna hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Detta var SJ:s första cafévagn, bland fyrtiotalsvagnarna kom en efterföljare med littera Co8cs.

Co8c sattes in snälltåg för att kunna hänvisa fikasugna resenärer att inte ta upp plats i restaurangvagnen. Så småningom började man även sätta in vagnarna i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn.

Fem vagnar av variant ett byggdes om 1939-40 så att att man utvdigade antalat serveringsplatser till 24. Det lilla pentryt behölls. Redan efter ett par år byggdes vagnarna om igen med ett stort pentry, dessutom byggdes ytterligare vagnar av variant ett och två om med stort pentry och större serveringsavdelning. Denna variant betecknades med littera Co8cs fr.o.m. 1942, det finns då totalt sjutton vagnar av denna typ. Övriga vagnar byggdes om med större serveringsavdelning med 24 sittplatser, men fick behålla det mindre pentryt. Dessa betecknades med littera Co8cm.

Tidigt 1955 godkändes fyra Co8cs för sth 130 km/h, för användning i expresståg. Vid klassreformen 1956 blev littera Bo8cm respektive Bo8cs. Vagnar med sth 130 km/h särskildes med underlittera r fr.o.m. 1957.

En Bo8cm byggdes 1962 med en större serveringsavdelning om 26 platser (varav sex ståplatser) och 39 platser i andraklassdelen i en avdelning med sittning 3+1 och två helkupéer. Denna vagn fick också fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, samt littera Bo8cs. Övriga Bo8cm byggdes samtidigt om med ett något större pentry och en serveringsavdelning på tjugo platser. En Bo8cm och sju Bo8cs byggdes om till rena sittvagnar genom att pentryt togs bort och serveringsavdelningen byggdes om till en avdelning med sittning 2+2. Dessa särskildes med littera Bo8g fr.o.m. 1966. Övriga Bo8cs ändrades så att de vid behov kunde användas som rena sittvagnar, men pentryt behölls. De flesta vagnarna fick så småningom Minden-Deutz-boggier, några fick istället boggie m/39.

Vid litterareformen 1970 fick Bo8cm littera RB4, Bo8cs littera B7S, Bo8g littera B8, samt den unika Bo8cs med stora fönster littera RB6.

Två B7S-vagnar byggdes om till rena cafévagnar 1976 med littera RB5. Övriga B7S slopades redan 1971. RB4 ändrades till kioskvagnar littera B13S fr.o.m. 1979, varvid pentryt byggdes om till kiosk och serveringsavdelningen togs bort.

B8-vagnarna slopades 1987. RB6 såldes 1988. B13S slopades 1987-1988.

Huvuddimensioner Co8c (variant 1&2/3)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 62/54
Sittplatser servering: 16/24
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (sju vagnar), genomgångsledning för ånga (tre vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co8c

SJ Co8c.jpg

SJ Co8c 3203 vid leverans 1938. Källa Digitalt museum JvmKAFA00026

JvmKBDB04859.jpg

Ombordstigning i Co8c, tåg från Stockholm mot Falköping på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKBDB04859

Modeller Co8cs

Skala H0

  • Heljan färdigmodeller, samtliga med bälgar och boggier m/39.
    - Katalognummer 7025 och 7026 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2005).
    - Katalognummer 7027 SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med metkrok (2008).
    - Katalognummer 7028 och 7029 två olika SJ litt Co8cs-LÅ i rödbrunt och svart med märkning i futura (2008).

Tryckta referenser Co8c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8c kafé- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 91-98 (Beskrivning), s 180 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co8c

Järnväg.net: B13S/RB4 (bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8cs (Heljans modell).

Co9b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1930 tog SJ emot 24 tredje klass sittvagnar littera Co9b. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och fyra dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade elva snäckventiler eller cylindriska ventiler. Korgen var identisk med nitade Co8b - Co8d. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade elbelysning från generator, batteri eller banström.

Inredningen utgick ifrån trävagnar littera Co9a, och vagnarna användes i samma omlopp. Ytterligare Co9b byggdes bland de svetsade stålvagnarna.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen. De vagnar som saknade elvärme fick det redan under 1930-talet. Boggierna byttes så småningom ut till boggie m/42.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo9b. Flera vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera Bo9bu. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera B8, oavsett om de hade tjänstekupé eller inte.

Återstående vagnar slopades under 1980-talet.

Huvuddimensioner Co9b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 80
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder Co9b

SJ Co9b.jpg

SJ Co9b 2855 vid leverans 1930. Källa Digitalt museum JvmKAGA00419

Modeller Co9b

Skala H0

  • SWB
    - Katalognummer 142-1001 SJ litt Co9b (2000).
    - Katalognummer 142-1201 SJ litt Co9b-LÅ (2000).
    - Katalognummer 142-1101 SJ litt Bo9b-LÅ (2000).
    - Katalognummer 142-0901 SJ litt B8 (2000).

Tryckta referenser Co9b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 102-103 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co13

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot 21 lokaltågsvagnar littera Co13 från Kockums 1931. Vagnarna hade två avdelningar med sittning 3+2, mittvestibul med två dörrar per sida, samt öppna plattformar. Vagnarna var försedda med träbänkar från början, dessa ersattes så småningom med rörsoffor. Det fanns en toalett vid mittvestibulen samt bagagehyllor vid vagnsändarna och vid mittvestibulen. Den ena korgdelen hade fem större och två mindre fönster på varje sida, den andra korgdelen hade fyra större och två mindre fönster på ena sidan och fem större och ett mindre fönster på den andra sidan. Vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans. Vagnarna hade sju cylindriska ventiler vid leverans, dessa har senare ersatts med snäckventiler. Vagnarna hade generatorbelysning med batteristöd. Vagnarna fick sannolikt aldrig högre sth än 90 km/h.

Tidigare lokaltrafikvagnar hos SJ var tvåaxliga vagnar littera C3 samt boggivagnar med lanternin littera Co5. Bland de svetsade stålvagnarna byggdes senare en stor serie lokaltrafikvagnar littera Co6.

Littera efter klassreformen 1956 blev Bo13. På femtiotalet ersattes boggierna med m/39.

Vagnarna användes från början i lokaltrafiken runt Stockholm och Göteborg, tillsammans med äldre trävagnar. Vagnarna gick dessutom i vissa fjärrpersontåg på elektrifierade linjer. När resgodsvagnarna togs bort ur lokaltrafiken 1964 gick en Bo13 i varje lokaltåg i Stockholmsområdet tillsammans med ett antal Bo6. Ena avdelningen i Bo13 användes då som tjänstekupé. Sista insatsen med vagnarna blev Göteborg-Borås 1975.

Littera efter 1970 blev B13. Vagnarna slopades 1967-1975.

Huvuddimensioner Co13

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 104
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: -

Bilder Co13

SJ Co13.jpg

SJ Co13 2829 i Hagalund 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00058

Märsta 1955.jpg

TGOJ Hg 206 med SJ Co13 2834 i Märsta 1955. Foto Stig Eldö, Digitalt museum JvmKBDA00469 (detalj)

Modeller Co13

Skala H0

Tryckta referenser Co13

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co13 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 104-105 (Beskrivning), s 182 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Co13

Järnvägshistoriskt forum: Lokaltågsvagn littera Co13

Co14

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot sju tredje klass sovvagnar 1931, littera Co14. Vagnarna var inredda med tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen hade sex stora, ett mindre och två små fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster och två toaletfönster på kupésidan. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier, och hade generatorbelysning med batteristöd. På taket satt dubbla rader ventiler, totalt 26 stycken. Ventilerna ersattes så småningom med en rad med tretton snäckventiler.

Co14 fick en direkt efterföljare i form av svetsade vagnar med samma littera.

Vagnarna sattes in i snälltåg 1/2 Stockholm-Trelleborg och snälltåg 23/24 Stockholm-Storlien. Vagnarna användes också i trafiken till Köpenhamn.

Littera efter 1956 blev WLBo14. Littera ändrades till WLBo14k 1964 för att markera att vagnarna hade ångvärme och var godkända för trafik till Köpenhamn. Vid litterareformen 1970 blev littera WL14K. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort. Vagnarna fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Återstående vagnar klassades om till liggvagnar littera BC14 på 1980-talet.

De sista vagnarna slopades 1987.

BJ tog emot två sovvagnar av motsvarande utförande 1937 (BJ 201 & 202) med littera Co4. På BJ hade dessa vagnar sth 100 km/h. Vagnarna togs över av SJ 1948 som littera Co14.

Huvuddimensioner Co14

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser: 39
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el, ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn

Bilder Co14

SJ Co14 korridor.jpg

SJ Co14 2861, leveransfoto 1931. Korridorsidan. Källa Digitalt museum JvmKABA01036.

SJ Co14 kupé.jpg

SJ Co14 2863 år 1931. Kupésidan. Källa Digitalt museum JvmKAFM00065.

Co14 interiör.jpg

Interiör från Co14 1933. Källa Digitalt museum JvmKADA01040.

Modeller Co14

Skala H0

  • SWB
    - Katalognummer 142-2101 SJ litt Co14 (2000).
    - Katalognummer 142-2201 SJ litt Co14-LÅ (2000).
    - Katalognummer 142-2401 SJ litt WLBo14 (2000).
    - Katalognummer 142-2301 SJ litt WL14 (2000).
    - Katalognummer 142-2001 SJ litt BC14 (2000).

Tryckta referenser Co14

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 106-107 (Beskrivning), s 183-184 (Ritning).

GDG: "Del 3. Person, post och resgodsvagnar." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Sovvagn Co14." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Do5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot tre postvagnar för internationell posttrafik 1933, littera Do5. Vagnarna var inredda med en sorteringsavdelning i mitten, och två förvaringsavdelningar inklusive vestibuler, en i varje vagnsände. I sorteringsavdelningen fanns också en personaltoalett samt tre förvaringsutrymmen under golvet. Korgen hade lägre tak och lanternin, samt var smalare än standard. Till varje förvaringsavdelning fanns en postlastningsdörr per sida, som öppnades utåt. På varje sida fanns ett brevinkast och ett oregelbundet placerat fönster. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

SJ hade tidigare haft en renodlad postvagn, littera Do2 som var avsedd för trafiken Stockholm-Berlin. Några fler renodlade postvagnar har inte nybyggts, även om vissa tillkommit med ombyggnader och övertagna vagnar från privatbanor.

På 1930-talet sattes vagnarna in i trafik Oslo-Göteborg-Trelleborg. När Tysklandsförbindelsen avbröts av andra världskriget gick vagnarna istället i trafik Stockholm-Göteborg, oftast i nattsnälltåget 3/4. På sextiotalet gick vagnarna i trafiken Oslo-Göteborg-Köpenhamn.

Littera ändrades till Do40 1948 när kvadratmeterlittera för postvagnar infördes. Senast 1959 fick vagnarna även trafikera Danmark. Mot slutet fick vagnarna boggier m/39.

Do40 slopades 1969.

Huvuddimensioner Do5

Löb: 16,30 m
Hjulbas: 10,00+2,40 m
Yta postkupé: 40 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor.
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

Bilder Do5

SJ Do5.jpg

SJ Do5 2939 år 1933. Källa Digitalt museum JvmKAFM00108

Modeller Do5

Skala H0

Tryckta referenser Do5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Do5 postvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 108-110 (Beskrivning), s 185-186 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Webreferenser Do5

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Hokey.nu: DO40 - VAGNVERKSTADEN

DFo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1938 och 1939 skaffade SJ fem post- och resgodsvagnar med littera DFo3. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en personaltoalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under dörrhålen satt kraftiga förstärkningsbalkar. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett brevinkast par sida, två fönster på på ena sidan och ett på den andra, samt ett fönster vid toaletten på bägge sidor. I resgodsänden fanns en vestibul med bälg, i poständen en öppen plattform. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/35 vid leverans.

Bland trävagnarna fanns DFo3 med liknande inrdening. Den närmaste efterföljaren till DFo3 är DFo2 bland fyrtiotalsvagnarna.

Vagnarna har huvudsakligen gått på Stockholm-Mamö/Köpenhamn och Oslo-Köpenhamn. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället DFo32.

Alla vagnar byggdes om 1961 med vestibul även i poständen. Därefter blev postytan 30 m2 och resgodsytan 27 m2, och vagnarna fick då nytt littera DFo30. Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades littera DFo30 till DF30K, vagnarna slopades 1972-1978.

Huvuddimensioner DFo3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Yta postkupé: 32 m2
Resgodsyta: 25 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn.

Bilder DFo3

SJ DFo32.jpg

Lastning av DFo32 3235 i Gällivare på 1950-talet, resgodsänden. Vagnen har fortfarande boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKBDB15780

Modeller DFo3

Skala H0

  • 2001 släppte SWB en DFo32, katalognummer 142-4701.
  • Dekaler & etsat har en DFo32 som konverteringsplåt för en UGJ-vagn.

Referenser DFo3 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo3 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 111-112 (Beskrivning), s 187-188 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Referenser DFo3 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Dekaler o etsat (Modell i skala H0)

DFo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1937 och 1941 skaffade SJ nio korta post- och resgodsvagnar med littera DFo5. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Under skjutdörren var chassibalken synligt förstärkt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida och resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida. Vagnarna hade öppna plattformar i bägge ändar, där plattformen i poständen var lite bredare mot gaveln för att man skulle komma åt dörren till korridoren. Taket hade lanternin över postavdelningen samt tre snäckventiler över resgodsavdelningen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo5 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer över hela nätet, på både bibanor och stambanor.

De fyra äldsta vagnarna fick boggier m/42 under slutet av 1940-talet. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera DFo15. Sth höjdes till 120 km/h senast 1958.

Två vagnar byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1958, varvid postkupéns yta ökade till 20 m2. Tre fönster i postkupén togs bort. Resgodsytan minskade till 13 m2. Nytt littera blev DFo20b.

Alla vagnar (inklusive de tidigare ombyggda) fick en mer genomgripande ombyggnad fram till 1962, som innebar att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev löb 15,75 m, postytan alltjämt 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera var oförändrat DFo20b. Littera efter 1970 blev DF20.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än FV-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera F7 1974 till 1976. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. Alla vagnar fick nu boggier m/42. F7 användes parallellt med F5 och F6K. Sth höjdes så småningom till 130 km/h.

Vagnarna slopades på 1990-talet.

Huvuddimensioner DFo5

Löb: 15,50 m
Hjulbas: 9,20+2,40 m
Yta postkupé: 15 m2
Resgodsyta: 15 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

Bilder DFo5

Hultsfred 1949b.jpg

SJ DFo15 bakom L 810 i Hultsfred 1949, i tåg mot Linköping. Vagn två är en F5. Källa Digitalt museum JvmKDAJ07690

202001262013555e2df303357ff.jpg

SJ DFo20b på Stockholm C 1969. Foto Thomas Tell

Modeller DFo5

Skala H0

Tryckta referenser DFo5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo5 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 113-116 (Beskrivning), s 190 (Ritning DFo5), s 191 (Ritning F7).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"DFo20b" i Allt om Hobby nr 8/1977 (Ritning).

Tryckta referenser DFo5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018, s. 7 (Z4p och F7).

Webreferenser DFo5

Järnväg.net: F7 (Bild).

Hokey.nu: F7 - HNJ-V (Byggbilder).

Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell av F7).

DFo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1933 och 1937 skaffade SJ elva post- och resgodsvagnar med littera DFo6. Postavdelningen låg i mitten av vagnen och bestod av en sorteringavdelning och två förvaringsavdelningar samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning i varje vagnsände med varsin tjänstekupé. Väggarna mellan postavdelningen och resgodsavdelningen gick att flytta så att postytan kunde ökas från 16 till 35 m2 i tre steg, varvid resgodsytan minskade från 37 till 19 m2. Korgen hade öppna plattformar, två tredelade postlastningsdörrar, en personalingång vid postavdelningen, två skjutdörrar till resgodsavdelningarna och sex små fönster på varje sida. Under post- och resgodsdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt fyra snäckventiler över resgodsavdelningarna. Vagnarna var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.

Någon tidigare post- och resgodsvagn med flyttbara mellanväggar har inte funnits. Den närmaste efterförljaren till DFo6 blev DFo3 som byggdes under andra halvan av 1930-talet.

Vagnarna användes som postkupéer i alla typer av tåg. Det verkar som endast postyta på 16 och 22 m2 har utnyttjats i trafiken.

När littera efter postyta infördes 1948 blev littera DFo16 (trots möjligheterna till variation av ytan).

Fr.o.m. 1957 byggdes samtliga vagnar om med fast postinredning på 25 m2 och nytt littera DFo25b. Alla vagnar utom en fick då de öppna plattformarna ersatta med vestibuler. Littera ändrades till DFo25 1964 för samtliga vagnar med vestibuler, medan vagnen med öppna plattformar fick behålla littera DFo25b. Vid litteraändringen 1970 fick återstående vagnar littera DF25. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier mot slutet.

Vagnarna slopades mellan 1968 och 1975. Flera blev tjänstevagnar.

Huvuddimensioner DFo6

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Yta postkupé: 16-35 m2
Resgodsyta: 19-37 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor för åtta vagnar
Internationell trafik: Norge.

Bilder DFo6

SJ DFo6.jpg

SJ DFo6 3181 år 1937. Källa Digitalt museum JvmKAGA00080

Hjälpvagn Qs-u.jpg

Hjälpvagn Qs-u på Järnvägsmuseum, senast använd av Euromaint i Vännäs. Källa Digitalt museum Jvm21390

Modeller DFo6

Någon modell av DFo6 är inte känd.

Tryckta referenser DFo6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo6 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 117-120 (Beskrivning), s 195-198 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

DFo7

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1937 och 1940 skaffade SJ elva korta post- och resgodsvagnar med littera DFo7. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade en gaveldörr till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade tre fönster på varje sida. Vagnarna var försedda med öppna plattformar. Taket hade lanternin över postavdelningen samt skorsten för kaminen. Vagnarna var försedda med boggier m/07 vid leverans.

Vagnarna var hade samma inredning som trävagnar littera DFo7 och gick i samma omlopp fram till 1950-talet. Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta.

Sth höjdes till 100 km/h 1944, men ändrades inte 1946. När kvadratmeterlittera infördes för postvagnar 1948 fick vagnarna littera DFo10.

Alla vagnar byggdes om 1961 till 1963, innebärande att plattformen vid resgodsänden byggdes om till vestibul, och plattformen i poständen togs bort genom att sidoväggarna förlängdes fram till en ny vagnsgavel vid takänden. En ny postlastningsdörr togs upp på varje sida, och lanterninen förlängdes. Bälgar installerades i bägge ändar. Tjänstekupén togs bort. Därefter blev löb 15,75 m, postytan 20 m2 och resgodsytan 17 m2. Littera blev DFo20b. Sth höjdes till 120 km/h. På 1960-talet fick vagnarna boggie m/42. Littera efter 1970 blev DF20.

Behovet av postkupéer minskade och det fanns ett behov av snabbare resgodsvagnar än FV-vagnarna, varför alla DF20 byggdes om till rena resgodsvagnar littera F7 1971. Toaletten och postinredningen togs bort, och postlastningsdörren ersattes med ett fönster. Bälgarna byttes ut mot vulster. Resgodsytan blev nu 37 m2. F7 användes parallellt med F5 och F6K. Sth höjdes så småningom till 130 km/h. Fem vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1991.

Vagnarna slopades mellan 1990 och 1993.

Huvuddimensioner DFo7

Löb: 15,50 m
Hjulbas: 9,20+2,40 m
Yta postkupé: 10 m2
Resgodsyta: 21 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor, kamin (nio vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Modeller DFo7

Skala H0

dfo7-34_127189434.jpg

HNJ Verkstads DFo7. Foto och bygge: loktok

Tryckta referenser DFo7 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo7 post- och resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 121-123 (Beskrivning), s 192-193 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Tryckta referenser DFo7 - modell

Lars Sjölund: "DFo7. En byggsats, två utföranden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 8/2011 (Byggartikel).

Webreferenser DFo7

Järnväg.net: F7 (Bild).

Hokey.nu: DF010

Hokey.nu: DF010 - VAGNVERKSTADEN

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

Fo2b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

År 1940 tog SJ emot tre resgodsvagnar littera Fo2b för internationell trafik. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida, och med anpassad lastprofil för att kunna gå i internationell trafik. Vagnarna hade två skjutdörrar per sida. Vissa detaljer var svetsade, men korgen hade fortfarande synliga nitar på sidorna. Taket var avrundat mot gavlarna, i likhet med ACo2c. På taket satt fem snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/07.

Bland trävagnarna fanns en boggievagn littera Fo2a för internationell trafik, med i stort sätt samma mått.

Vagnarna var främst avsedda för trafiken Stockholm-Berlin, men denna avbröts snart efter leveransen p.g.a. andra världskriget. Efter kriget sattes vagnarna in Stockholm-Malmö-Köpenhamn, och gick i huvudsak på linjen Stockholm-Malmö. RIC-registreringen utvidgades så småningom med Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Polen.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till Fo20 1956, och F2K 1970. När Danmark gick över till elvärme 1978 togs ångvärmeledningen bort, och littera blev F2.

Vagnarna slopades 1986 till 1988.

Huvuddimensioner Fo2b

Löb: 19,70 m
Hjulbas: 12,80+2,40 m
Resgodsyta: 40 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, Tyskland (RIC).

Bilder Fo2b

Östertälje.jpg

Persontåg mellan Östertälje och Rönninge på 1950-talet, Fo2b som tredje vagn. Detta ser ut att vara ett s.k. "mjölktåg", med tanke på hur många resgodsvagnar som medförs. Källa Digitalt museum JvmKBDB01667 (detalj).

Glibotorp 1975.jpg

F2K som första vagn i snälltåg i Glibotorp 1975. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB14884:03 (detalj).

Modeller Fo2b

Skala H0

Tryckta referenser Fo2b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo2b resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1950-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 124-125 (Beskrivning), s 194 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo2b

Järnväg.net: F2 (Bild och beskrivning).

Wikipedia: International Coach Regulations (RIC, de internationella reglerna för samtrafik i Europa).

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

Fo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1932 och 1933 tog SJ emot fyra resgodsvagnar littera Fo4. Vagnarna hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. Korgen var symmetrisk med fem fönster per sida. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida, under skjutdörrarna satt kraftiga förstärkningsbalkar. Taket hade fyra cylindriska ventiler. Vagnarna levererades med Görlitz-boggier.

Fo4 var lik Fo1 bland trävagnarna. Vagnarna fick en direkt efterföljare i form av Fo4 bland de svetsade vagarna.

Vagnarna sattes in i snälltåg 9/10 Stockholm-Götebrorg och snälltåg 17/18 Stockholm-Malmö från början. När de svetsade Fo4 levererats sattes nitade Fo4 in i samma omlopp.

Två vagnar fick genomgångsledning för ångvärme 1933. Samtliga vagnar fick boggie m/42 så småningom, samt ventilerna ersatta med snäckventiler.

Littera ändrades till Fo14 1956, och till F4 1970.

Vagnarna slopades 1975-1978. En vagn återtogs efter slopning 1982, och modifierades till utställningsvagn 1987 med littera S8, S28 och S28L vid olika tillfällen, samt slopades till sist 2000.

Huvuddimensioner Fo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Resgodsyta: 53 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Fo4

Mjölby 1957.jpg

Fo14 i snälltåg i Mjölby 1957. Vagnen har fått moderniserad märkning, men har fortfarande Görlitzboggier. Källa Digitalt museum JvmKBDB06016 (detalj).

Modeller Fo4

Skala H0

Tryckta referenser Fo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 126-127 (Beskrivning), s 199 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Fo4

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell i H0).

F5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Med inspiration från OKB’s resgodsvagnar tog SJ emot 206 resgodsvagnar littera F5 mellan 1937 och 1949. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 31 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade tre fönster per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. Vagnen var försedd med öppna plattformar. Taket var svetsat med tre snäckventiler. Vissa vagnar hade dissousgasbelysning system Dahlén, då fanns också en gasblandare och lampkåpor på taket. Övriga vagnar hade elbelysning, antingen med generator eller omformare.

F5 fick en direkt efterföljare i form av F5a ur den svetsade generationen.

Vagnarna användes i snälltåg på huvudlinjerna från början, där ersattes de av boggievagnar när tåghastigheterna ökade. Vagnarna torde efterhand ha rullat på samtliga linjer där loktåg använts, inklusive som konduktörsvagnar i lokalgodståg och varmvagnar vid köldkänsliga ilgodstransporter.

Sth höjdes till 100 km/h 1944, och ändrades sedan inte mer. Alla vagnar fick så småningom gumminfattade fönster på dörrfönstren (fr.o.m. 1953), och nya handtag på skjutdörrarna.

Några vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter fr.o.m. 1956 med littera F5-press. Dessa ersattes med Fo1-press mot slutet av 1960-talet och återställdes till F5.

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera FV1.

Många vagnar har ändrats till tjänstevagnar från 1970-talet och framåt. En vagn byggdes om till generatorvagn för Skanskas utställningståg 1986, ett fönster sattes igen, vagnen målades gul och svart och fick littera SV1. Vagnen har sedemera överförts till tjänstevagnsparken med littera Qax och målats gul.

De sista FV1 togs ur trafik 1989.

F5 köptes också av GDG (nio st), NOJ (två st) och TGOJ (fem st). Vagnarna från GDG och NOJ togs över av SJ under 1940-talet. Littera F5 användes också av SJ för övertagna vagnar från OKB med stålkorg, men med ett delvis annat utförande.

Huvuddimensioner F5

Löb: 14,50 m
Hjulbas: 9,30 m
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor (drygt 100 vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder F5

SJ F5.jpg

SJ F5 25774 1937. Källa Digitalt museum JvmKAFM00091.

TGOJ F5.jpg

TGOJ F5 133 1941. Denna vagn är försedd med dissousgasbelysning system Dahlén. Källa Digitalt museum JvmKAFM00203.

Modeller F5

Skala H0

  • 1988 gav RK Modell ut en F5 som etsad byggsats, katalognummer 960.
  • SWB etsade byggsatser
    - Katalognummer 142-4401 SJ litt FV1 (2000).
    - Katalognummer 142-4501 SJ litt F5 (2000).
    - Katalognummer 142-4601 TGOJ litt F5 (2000).
  • Heljan färdigmodeller
    - Katalognummer 7080 SJ litt F5 i rödbrunt och svart med metkrok (2006).
    - Katalognummer 7081 SJ litt F5 i rödbrunt och svart utan logotyp (2006).
    - Katalognummer 7082 SJ litt F5 i rödbrunt, silver och svart utan logotyp (2006).
    - Katalognummer 7083 SJ litt F5-press i rödbrunt, silver och svart, märkt "Pressbyråns tidningstransport" (2006).
    - Katalognummer 7084 TGOJ litt F5 i grönt, silver och svart, märkt TGOJ och "resgods" (2006).
    - Katalognummer 7085 SJ litt F5 i rödbrunt och svart märkt med metkrok och "resgods" (2008).
    - Katalognummer 7086 SJ litt F5 i rödbrunt och ljusgrått i 1940-talsutförande utan logotyp (2008).
    - Katalognummer 7087 SJ litt Qab (tjänstevagn) i grått (2008).
    - Katalognummer 7088 SJ litt F5 55023 i rödbrunt och grått med grotesk "SJ" 1949-1965 (2024).
    - Katalognummer 7089 SJ litt FV1 25792 i rödbrunt och grått utan logotyp 1970-1986 (2024).
    - Katalognummer 7090 SJ litt FV1 25887 i rödbrunt och grått med SJ-märkning "frimärket" 1980-1990 (2024).
    - Katalognummer 7091 SJ litt F5 25805 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1939-1950 (2024).
    - Katalognummer 7092 SJ litt F5 25913 i rödbrunt och svart med grotesk "SJ" 1945-1965 (2024).
    - Katalognummer 7093 SJ litt F5 25935 i rödbrunt och grått utan logotyp 1960-1970 (2024).

Skala N

Skala Z

  • Freudenreich Feinwerktechnik (Färdigmodeller i metall)
    - Katalognummer 46.225.11 SJ litt FV1 i brunt och grått med SJ-märke frimärket.
    - Katalognummer 46.225.21 Banverket litt Qhd i grått med Banverkets logotyp.

Tryckta referenser F5 - förebild

Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5 resgodsvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 128-131 (Beskrivning), s 206 (Ritning).

GDG: "Del 4. Resgodsvagnar och ångfinkor." i Förteckning över rullande materiel. Författaren 1939-1946.

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Svante Runberger: "Ritningen: SJ littera F5 resgodsvagn." i Modelljärnvägsmagasinet nr 4/2010.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Tryckta referenser F5 - modell

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

"SJs resgodsvagn litt FV1 i H0!" i järnvägar! nr 3/1987 (Förhandsvisning av RK-modell's modell).

"Heljan." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024 (Nya serien F5).

Webreferenser F5 - förebild

Järnväg.net: FV1 (Bilder och beskrivning).

Järnvägshistoriskt forum: F5/FV1 (Om bytet till gummiinfattade dörrfönster på F5/FV1).

Järnvägshistoriskt forum: TGOJ tvåaxliga F-vagnar med stålkorg - nitat eller svetsat?

Svenskt MJ-forum: Resgodsvagnar - några (före-)bilder (Fler foton på F5).

Webreferenser F5 - modell

Freudenreich Feinwerktechnik: Bahndienstwagen Qhd (Modell i skala Z)

Freudenreich Feinwerktechnik: Gepäckwagen FV1 (Modell i skala Z)

Frykmodell: Generatorvagn Qax - Komplett byggsats (Modell i skala N).

Frykmodell: Resgodsvagn F5/Fv1 - Komplett byggsats (Modell i skala N).

Modellhobby.se: Heljan (Nya serien F5 från 2024).

Hokey.nu: F5 - SWB (Byggbilder).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt F5/Qab (Heljans modeller).

Modelltåg.se: TGOJ - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar litt F5 (Heljans modeller)

Ro3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1933 och 1938 tog SJ emot åtta restaurangvagnar littera Ro3. Vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. Matsalen delades in i två avdelningar av en mellanvägg utan dörr. Köket var försett med elektriskt kylskäp, vedspis och källare (d.v.s. förvaring under golvet), samt hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på korridorsidan och tre mindre fönster på kökssidan. Alla vagnar fick Görlitz-boggier vid leverans.

Ro3 närmaste föregångare var ABo3. Bland fyrtiotalsvagnarna leverades två nya typer av Ro3 med stora likheter.

Vagnarna sattes först på linjen Stockholm-Göteborg, därefter på Stockholm-Malmö. De vagnar som anpassats till 130 km/h kunde användas i samma omlopp som svetsade Ro3.

Littera ändrades till Ro3a 1955 för att skilja på olika restaurangvagnar i stål. I början på 1960-talet anpassades fyra vagnar till 130 km/h för insatser i lokdragna expresståg, med nytt littera Ro3ar. Mot slutet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier. Littera blev R5 efter 1970.

En vagn slopades efter en olycka 1958, övriga slopades 1970-1977.

Huvuddimensioner Ro3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser servering: 48
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (två vagnar)
Internationell trafik: Norge.

Bilder Ro3

SJ Ro3 nitad.jpg

SJ Ro3 3148 år 1936. Källa Digitalt museum JvmKAFM00107.

Ro3 interiör.jpg

SJ Ro3 3148, matsalen. Källa Digitalt museum JvmKAFM00113.

Modeller Ro3

Skala H0

  • Skandia-modeller släppte en Ro3 som byggsats i trä och kartong 1943, katalognummer 6P.
  • SWB
    - Katalognummer 142-2501 SJ litt Ro3 (2000).
    - Katalognummer 142-2601 SJ litt Ro3a (2000).
    - Katalognummer 142-2701 SJ litt R5 (2000).
  • Dekaler o etsat har en etsplåt för ombyggnad av en UGJ-vagn till en Ro3.
  • Modellproduktion har en etsplåt för ombyggnad av en Heljanvagn till Ro3.

Tryckta referenser Ro3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 132-134 (Beskrivning), s 203-204 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

"Restaurangvagn litt Ro3." i Allt om Hobby nr 7/1976 (Ritning).

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ro3

Digitalt museum: Från furneringen till tallriken: bakom kulisserna i restaurangvagnen (Arbetet i restaurangvagnar mellan 1900 och 1968).

Dekaler o etsat (Modell i skala H0)

Hokey.nu: RESTAURANGVAGN RO3A (Byggbilder).

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

RCo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

I syfte att få serveringsmöjligheter i tåg där en hel restaurangvagn inte behövdes skaffade SJ fem byffévagnar littera RCo1 mellan 1935 och 1938. Vagnarna var inredda med en serveringsavdelning med tolv sittplatser vid bord samt en lång bardisk avsedd för stående barservering, ett mindre kök med korridor, två sittavdelningar i tredje klass med sittning 3+1 med sammanlagt 40 sittplatser, samt en toalett. Korgen kade fyra stora fönster vid serveringsavdelningen, ett större och ett mindre fönster vid köket samt fem smalare fönster vid sittavdelningarna på bägge sidor. Det fanns ett mindre fönster vid toaletten. De två första vagnarna hade Görlitz-boggier vid leverans, övriga hade boggier m/35.

Detta var SJ:s första byffévagn. Någon direkt efterföljare bland fyrtiotalsvagnarna blev det inte, men liknande vagnar tillkom under 1960-talet i form av B10c och B1c.

Vagnarna sattes inledningsvis in på Stockholm-Mjölby och Stockholm-Krylbo. Senare förlängdes turerna till att omfatta Stockholm-Storlien och Stockholm-Alvesta. Vagnarna har också gått Stockholm-Västerås-Örebro. Under andra världskriget användes två vagnar på malmbanan Luleå-Kiruna. År 1946 gick en vagn Göteborg-Malmö. Vagnarna har också gått Göteborg-Krylbo. Från 1955 sattes vagnarna in i lokdragna expresståg, tills de ersattes av RBo2 i den tjänsten. Den sista tjänstgöringen blev som "clubvagnar" i nattåg Stockholm-Sundsvall och Stockholm-Umeå mellan 1985 och 1987.

Den stående serveringen slog inte så väl ut från början, så bardisken kortades och ersattes med fler sittplatser i serveringsavdelningen. År 1942 hade man sexton sittplatser, 1943 blev det tjugo. Inför expresstågstjänsten 1955 hade man nått 24 sittplatser. Samtidigt höjdes sth till 130 km/h och boggierna ersattes med Minden-Deutz-boggier. I samband med klassreformen 1956 fick vagnarna littera RBo11, ändrat till RBo11r 1957.

En större ombyggnad genomfördes 1961 då den ena sittavdelningen gick över till serveringen, som nu fick 32 sittplatser. Baren fick en återkomst med fem barstolar. Den återstående sittavdelningen ändrades till sittning 2+2 med större bord, så att den kunde användas till servering vid behov. Antalet andra klass sittplatser blev nu tjugo. Vissa fönster ändrades vid denna ombyggnad, så att serveringsavdelningen fortfarande hade stora fönster. Vid detta tillfälle slopades underlittera r.

Nästa ombyggnad innebar 24 platser vid bord i serveringsavdelningen och tre barstolar. Sittavdelningen berördes inte. Denna ombyggnad genomfördes 1963 för en vagn och 1969 för övriga. Ombyggda vagnar fick littera RBo11b. Littera ändrades till RB3 1970.

Alla vagnar byggdes om till s.k. "clubvagnar" 1985, avsedda för nya nattåg med högre standard, kallade "InterCityNatt". Ombyggdanden innebar att sittavdelningen byggdes om till en salong med sju fåtöljer, en soffa och fyra små bord. Inredningen fräschades också upp. Serveringsavdelningen lämnades orörd vid detta tillfälle. Vagnarna märktes med "InterCityNatt" och fick nytt littera RS3.

Samtliga vagnar slopades 1987.

Huvuddimensioner RCo1

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 40
Sittplatser servering: 12
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge.

Bilder RCo1

SJ RCo1.jpg

SJ RCo1 3082 i Malmö 1935. Källa Digitalt museum JvmKAGA00430.

RCo1 interiör.jpg

Interiör från från barserveringen. Källa Digitalt museum JvmKACA00687.

Modeller RCo1

Någon modell av RCo1 är inte känd.

Tryckta referenser RCo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RCo1 byffé- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 135-140 (Beskrivning), s 200-201 (Ritning).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år." i järnvägar! nr 1/1988.
Mårten Dunér & Staffan Sävenfjord: "Den svenska restaurangvagnen 90 år. Del 2." i järnvägar! nr 2/1988

Tryckta referenser - förebild

Tillbaka till toppen

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004.

Jan Bergsten: "SJ:s rammsäkra person och serveringsvagnar." i Allt om Hobby nr 1/1971 (SJ's stålvagnar från 1930-talet till 1960-talet).

Tryckta referenser - modell

LOK: "Svenskare modelljärnväg. Nitad stålvagn." i Allt om Hobby nr 1/1977 (Konvertering av Piko 5/536-821, 5/536-938 eller 5/536-1064 till generisk 30-talsvagn).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg. Massor av ombyggda personvagnar." i Allt om Hobby nr 3/1978 (Stor flotta av konverterade vagnar ur 30-, 40- och 50-talsserierna, från Ulf Essén).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: SJ-vagnar i N." i Allt om Hobby nr 3/1979 (Konvertering till svenska personvagnar av Ulf Essén).

Lars Olov Karlsson: "Kungen på H0-resa." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2006 (Konvertering av Heljan-vagn till kungavagnen).

"Nya vagnar från Heljan." i Allt om Hobby nr 2/2022, s. 23 (Återutgivning av Heljans vagnar).

Webreferenser

Järnvägshistoriskt forum: Målning av vagnar enligt str 164 111:1K 1937 del 1 (Målning av SJ personvagnar 1937-1947).

Järnvägshistoriskt forum: Märkning av 30tals nitade stålvagnar (Om ommärkningen från antikva till grotesk).

Järnvägshistoriskt forum: Årtal när 30-tals personvagnar får gummivulstövergång

Svenskt MJ-forum: Ljusa svenska vagnstak (Målning av svenska silverfärgade vagnstak).