Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1930-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(BCo11b)
(Webreferenser BCo11b)
Rad 351: Rad 351:
  
 
===Webreferenser BCo11b===
 
===Webreferenser BCo11b===
 +
[https://www.jarnvag.net/vagnguide/b9u Järnväg.net: B9] (Bilder och beskrivning)
 +
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1099 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b] (Heljans modeller).
 
[http://www.modelltag.se/viewtopic.php?f=72&t=1099 Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b] (Heljans modeller).
  

Versionen från 22 maj 2020 kl. 17.39

På denna sida redovisas SJ första personvagnar i stål, av nitad konstruktion, som i huvudsak levererades till SJ 1930-1939. Vagnarna redovisas sorterade efter ursprungligt littera.

Inledning

När SJ skulle köpa sina första vagnar i stålkonstruktion för persontrafiken i större serier tog man sin förebild från Tyskland. I likhet med den tyska förebilden fick vagnarna tak med rak avslutning och insmalnade vestibuler i förhållande till vagnens bredd. SJ valde en standardlängd på 23,5 m, som används för många av vagnarna. Övergången mellan vagnar skyddades med bälgar, förutom för vissa post- och resgodsvagnar. Vagnarna försågs i allmänhet med Görlitz-boggier, i likhet med de tyska förebilderna. Samtliga vagnar fick tryckluftbroms. Några vagnar har också haft genomgångsledning för vakuumbroms för att kunna gå i trafik i Norge och på enskilda järnvägar i Sverige. Alla vagnar fick uppvärmning med el, vissa vagnar fick också ångvärme för att kunna gå ånglinjer i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna fick i regel elektrisk belysning med generator. Lastprofilen var i regel för stor för trafik utanför Sverige och Norge, men några vagnar med ångvärme hade dispens för trafik till Köpenhamn och en resgodsvagn, Fo2b, specialbyggdes för internationell trafik.

Fönstren var inledningsvis konstruerade som på trävagnarna, så att alla fönster var öppningsbara genom att de gick att skjuta ner i vagnssidan. Senare levererade vagnar fick fönster av s.k. "Hera"-modell, som var lättare att manövrera. Vad gäller valet av inredning fortsatte SJ i regel att utveckla de inredningar man hade kommit fram till för trävagnarna. Många stålvagnar fick samma littera som sina föregångare bland trävagnarna, endast åtskilda med ett underlittera. Stålvagnar och trävagnar användes i regel i samma omlopp, i alla fall tills sth för snälltågen höjdes till 120 km/h med F-lokets införande. Alla vagnar av 1930-talsmodell målades med korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede vid leverans. Vid senare revisioner har framför allt taket målats i andra färger.

När vagnarna levererades gick inga persontåg på SJ fortare än 90 km/h. Därmed fanns det inte heller något motiv för att ge vagnarna högre sth än så från början. När Ds-lok fick sth 100 km/h behövdes en översyn, så 1944 beslutas att tvåaxliga vagnar får gå högst 90 km/h (utom F5), och att alla fyraxliga vagnar (och F5) fick gå 100 km/h. När man sen fick tåg med sth 120 km/h och F-lok 1946 fick stålvagnar med boggier generellt gå i 120 km/h så länge de hade Hildebrand-Knorr-broms och buffertar med ringfjäder. Senare gjordes ytterligare översyner av sth, vissa vagnar fick sth 130 km/h, medan vissa boggievagnar med träkorg återgick till sth 90 km/h.

Samtliga vagnar med bälg fick dessa utbytta mot vulster under perioden 1968-1978.

När dessa vagnar levererades gällde alltjämt SJ:s ursprungliga litterasystem, som i princip hade gällt sedan personvagnslittera infördes. När "gamla" första klass togs bort genom en internationell överenskommelse 1956 byttes alla personvagnslittera ut, på sittvagnar ändrades B till A och C till B. Dessutom infördes nya huvudlittera S för specialvagnar och WL för sovvagnar. I många fall gjordes ingen övrig förändring, men några vagnar fick också ändrade nummer för att "ge plats" för de nya vagnarna i sextiotalsserien.

På denna sida redovisas också SJ:s tidiga stålvagnar, två ABo3 restaurangvagnar och två Co8 sittvagnar som köptes in innan produktionen kom igång i stor skala. Dessutom redovisas Co4b, trävagnar som byggdes om med nitad stålkorg.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell
TGOJ (Portalsida om TGOJ)

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ:s två första restaurangvagnar i stål levererades 1929 från Kockums, littera ABo3. Vagnarna hade en matsal för 40 personer och ett kök med vedspis och isskåp. Det fanns en korridor förbi köket. Vestibulen vid köket var stängd för passagerare. Korgen hade fem stora fönster på varje sida av matsalen, tre små fönster på varje sida om köket samt ett extra fönster på kökssidan. Vestibulerna var olika stora. Under köket fanns två förråd, som hängde under vagnsgolvet. Vagnarna var försedda med boggier modell 1907.

Vagnarna hade samma inredning som tidigare restaurangvagnar ABo3 i trä, och gick inledningsvis i samma omlopp. Vagnarna verkar ha börjat gå i Snt 9 och 10 Stockholm-Göteborg. På 1950-talet gick de i trafik i Norrland och Krylbo-Mjölby. Senare gick vagnarna ibland som byffévagnar med enklare servering.

Littera ändrades till Ro2 1933. På 1940-talet fick vagnarna boggier m/42. Littera ändrades till Ro2b 1959, för att skilja stålvagnar från trävagnar. På 1960-talet förstorades det lilla fönstret matsalen med fyra platser. Littera ändrades ytterligare en gång till Ro2c 1965, denna gånga för att skilja olika sorters stålvagnar åt.

Vagnarna slopades 1970 strax efter att de fått nytt littera R7. En vagn skrotades, den andra överfördes som konferensvagn till TGOJ med nytt littera S3. Efter några år överfördes vagnen till Trafikrestauranger och fick så småningom namnet "Nordströms vagn". Den slopades 1991 och överfördes till Järnvägsmuseum.

Huvuddimensioner ABo3

Löb: 21,30 m
Hjulbas: 15,00+2,40 m
Sittplatser servering: 40
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Ro2.jpg

SJ ABo3a 2769 på 1930-talet. Källa Digitalt museum JvmKAGA00003

Modeller ABo3

Skala H0

  • HNJ Verkstad släppte en ABo3/Ro2 som byggsats i etsad mässing 2013, katalognummer 521. Denna släpptes igen 2016 i förbättrad upplaga som Vagnverkstaden 531-1.

Tryckta referenser ABo3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 restaurangvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 55-58 (Beskrivning), s 167-168 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser ABo3

Vagnverkstaden: Byggsatser etsade (Modell i H0).

ACo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1931 och 1934 tog SJ emot nio sovvagnar littera ACo4. ACo4 var inredda med sju tvåbäddskupéer för första och andra klass, och fem trebäddskupéer för tredje klass. Korgen hade tolv mindre fönster placerade parvis på kupésidan, och sju stora fönster på korridorsidan. Dessutom fanns ett mindre fönster i bägge ändrarna på bägge sidor. Taket var försett med ventiler. ACo4 var försedda med Görlitz-boggier vid leverans.

ACo4 fick en direkt efterföljare i ACo4 ur fyrtiotalsgenerationen.

De första vagnarna, med genomgångsledning för vakuumbroms, sattes in snälltåg 21/22 Stockholm-Narvik fr.o.m. 1932. NSB använde alltjämt vakuumbroms. Övriga vagnar sattes in Stockholm-Helsingborg.

En vagn fick boggier m/35 på försök 1936. Vakuumbromsledningen togs bort i början på 1940-talet.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera WLABo4.

Tre vagnar byggdes om så att den yttersta tvåbäddskupén ersätts med ett litet pentry 1960, nytt littera WLABo4c. Två vagnar fick tre tvåbäddskupéer ersatta med universalkupéer för alla tre klasser 1962 och och 1967, med nytt littera WLABo4u. Två WLABo4c fick en liknande ombyggnad av två tvåbäddskupéer 1966 med nytt littera WLABo4cu. Alla vagnar som fått univeralkupéer fick också nya fönster på kupésidan, med rundade hörn och nya lägen.

Littera efter 1970 blev WL11 för WLABo4, WL11S för WLABo4c, WL12 för WLABo4u och WL12SK för WLABo4cu.

Boggierna byttes ut till Minden-Deutz-boggier på samtliga vagnar vid något tillfälle.

Alla vagnar utom en slopades 1977-1986.

Den återstående vagnen byggs om till konferensvagn för Riksutställningars räkning 1987 så att fem sovkupéer ersätts med en konferensavdelning och vakuumtoaletter installeras. Vagnen fick littera S8T, senare S8TL och S28T samt Qlr. Vagnen målades blå med grafitgrå rand över fönstren på 1990-talet.

Huvuddimensioner ACo4

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sovplatser andra klass: 14
Sovplatser tredje klass: 15
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms, genomgångsledning för vakuum för de fem första vagnarna
Uppvärmning: el (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge och trafik till Köpenhamn för sex vagnar

SJ ACo4 nitad.jpg

SJ ACo4 1943 med Görlitz-boggier, korridorsidan. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF08141.

ACo4 interiör.jpg

Interiör av tvåbäddskupé. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKBCA00293.

Modeller ACo4

Skala H0

Tryckta referenser ACo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ACo4 1-, 2- och 3- klass sovvvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 59-62 (Beskrivning), s 169-172 (Ritning).

Maskinbyrån: "Ao1 till ACo5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser ACo4

Järnväg.net: WL11/WL12 (Bild, beskrivning).

Modellproduktion (Hemsida, H0-skalemodeller).

Bo4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot elva andra klass kupévagnar littera Bo4b mellan 1931 och 1939. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sex sittplatser i varje, samt en toalett. Korgen hade åtta större fönster på bägge sidor, samt små fönster i ena änden på bägge sidor vid toaletten. Taket var försett med snäckventiler, en för varje kupé längs med takets mitt. Vid leverans var de tre första vagnarna försedda med Görlitz-boggier, de följande med boggier m/35.

Dessa vagnar hade samma sittplatsinredning som Bo4a bland trävagnarna. I fyrtiotalsgenerationen fanns en vagn med samma littera och samma typ av inredning.

De första vagnarna hade ledning för ångvärme för att kunna användas i tåg tåg med både el- och ångvärme. Vagnarna användes främst i snälltåg på huvudlinjerna, i snälltågen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö gick vagnarna i regel i par med Bo5b. När första klass sittplats skulle erbjudas användes Bo4b varvid en eller två kupéer reserverades för första klass genom att mittsätet i varje soffa blockerades. Denna möjlighet erbjöds endast Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö och Stockholm-Oslo.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao14b. Behovet av första klass kupéer minskade under 1960-talet. Först byggdes två vagnar om så att tre kupéer blev andraklasskupéer med fyra sittplatser i bredd 1963. Dessa vagnar fick littera ABo15b. Sex av de återstående Ao14b fick sth höjd till 130 km/h samma år. Alla återstående Ao14b blev nedklassade till Bo9c 1964, då samtliga kupéer användes för andra klass. Fem vagnar återställdes till Ao14b 1966. Mot slutet av sextiotalet byggdes samtliga Bo9c och Ao14b om till Bo9d med nya soffor av standard andraklasstyp.

Vid litterareformen 1970 blev ABo15b AB10 och Bo9b B9. AB10 fick Minden-Deutz-boggier och B9 fick boggier m/39 på 1970-talet. Mot slutet användes vagnarna som insatsvagnar på flera linjer såsom Falköping-Nässjö, Uddevalla-Göteborg och i lokaltåg runt Hallsberg.

En vagn slopades 1971, de övriga slopades under andra halvan av 1980-talet. En vagn byggdes om till utställningsvagn littera S9 1985 och slopades 1990.

Huvuddimensioner Bo4b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE), genomgångsledning ånga (tre vagnar), ånga Vapor (två vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn (två vagnar)

SJ Bo4b nitad.jpg

SJ Bo4b 2934 vid leveransen 1933, försedd med Görlitz-boggier. Källa Digitalt museum JvmKAGA00426

Modeller Bo4b

Någon modell av Bo4b är inte känd.

Tryckta referenser Bo4b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo4b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 63-65 (Beskrivning), s 173 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Bo4b

Järnväg.net: B9 (Beskrivning).

Bo5b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1932 och 1940 tog SJ emot sju andra klass salongsvagnar littera Bo5b. Vagnarna var inredda med två lika stora salonger med sammanlagt 48 sittplatser och två toaletter. Korgen hade åtta stora fönster och två små fönster per sida. Taket hade snäckventiler, grupperade i mitten och ändarna. Fyra vagnar hade Görlitz-boggier vid leverans, de tre sista fick boggier m/35. Vagnarna hade liknande inredning som trävagnar littera Bo5a, och gick från början i samma omlopp. Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Ao15b.

Vagnarna gick från början i snälltågen. De första sattes in på Göteborg-Stockholm, därefter Stockholm-Malmö, och slutligen Stockholm-Oslo. Till Göteborg och Malmö gick de i regel i par med en Bo4b. Vagnar som hade sth 130 km/h gick också lokdragna expresståg. När Ao2 infördes fick vagnarna andra trafikuppgifter, såsom Stockholm-Uppsala, Västkustbanan och Falköping-Nässjö.

Vagnarna fick boggier av Minden-Deutz-typ mellan 1961 och 1964, varvid sth höjdes till 130 km/h och littera blev Ao15br tills alla vagnar konverterats.

Littera ändrades till A5 1970. Tre vagnar som gick i Uppsala-tågen fick rök-avdelningarna borttagna 1974 och nytt littera A5F.

A5 slopades under andra halvan av 1980-talet.

Huvuddimensioner Bo5b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 48
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Bo5b nitad.jpg

SJ Bo5b 2860 år 1933. Foto Ifa, Digitalt museum JvmKAGA00038.

Bo5b interiör.jpg

Interiör av Bo5b 1932. Källa Digitalt museum JvmKDAF04744.

Modeller Bo5b

Någon modell modellav Bo5b är inte känd.

Tryckta referenser Bo5b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 66-67 (Beskrivning), s 174 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser Bo5b

Järnväg.net: A5 (Bild och beskrivning).

BCo7b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

SJ tog emot leveranser av kombinerade andra och tredje klass sittvagnar littera BCo7b i två versioner. Version 1 levererades i tio exemplar 1931. Version 1 var inredda med två vanliga kupéer och en större kupé för andra klass mad sammanlagt tjugo platser, två dubbelkupéer och två vanliga kupéer i tredje klass med sammanlagt 48 platser, samt två toaletter. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster på varje sida, samt ett litet fönster i änden på varje sida. Taket hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo11b. Version 1 fick Görlitz-boggier.

Version 2 levererades i tjugo exemplar mellan 1937 och 1940. Version 2 var inredda med två kupéer och en salong för andra klass, och en enkel kupé, en dubbelkupé och en avdelning (med sittning 3+1) för tredje klass, samt två toaletter. Detta innebar tjugo sittplatser i andra klass och 46 sittplatser i tredje klass. Vagnar byggda fr.o.m. 1939 fick stoppade bänkar i tredje klass, s.k. rörsoffor, äldre vagnar hade träbänkar. Korgen hade fyra stora fönster för andra klass och sex mindre fönster för tredje klass på varje sida. Dessutom var det två små fönster i ändarna på varje sida. Taket var försett med snäckventiler. De första sex vagnarna fick Görlitz-boggier, de följande sex vagnarna fick boggier m/35 och de sista vagnarna fick boggier m/39.

Inredningen hade sitt ursprung i littera BCo7 bland trävagnarna. Bland fyrtiotalvagnarna fortsatte SJ med BCo7b med samma inredning som version 2.

Version 1 sattes in som kursvagnar Stockholm-Kalmar, Stockholm-Charlottenberg, Stockholm-Helsingborg, Stockholm-Karlstad och Stockholm-Örebro, samt i snälltåg Stockholm-Göteborg. BCo7b av bägge versioner sattes i allmänhet in i tåg där det inte fanns behov av en hel vagn för andra klass, och som kursvagnar där en vagn gick i flera tåg mellan två stationer.

Samtliga vagnar av version 1 byggdes om till BCo11b mellan 1951 och 1956.

Vagnarna fick littera ABo7b vid klassreformationen 1956. Mellan 1963 och 1964 fick de flesta vagnar Minden-Deutz-boggier och därmed höjd sth till 130 km/h, samt littera ABo7bm. Vissa vagnar återfick senare boggier m/39 och därmed sänkt sth till 120 km/h.

Vagnarna fick littera AB7 och AB7R 1970. Mellan 1982 och 1984 ficka alla återstående vagnar Minden-Deutz-boggier, varför underlittera R togs bort 1984.

Sex vagnar skrotades på 1970-talet, de övriga slopades under perioden 1985 till 1990.

Huvuddimensioner BCo7b (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 20
Sittplatser tredje klass: 48/46
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor (16 vagnar)
Internationell trafik: Norge samt trafik till Köpenhamn.

SJ BCo7b nitad v1.jpg

SJ BCo7b 2841 (version 1), leveransfoto 1931. Källa Digitalt museum JvmKAGA00422

SJ BCo7b nitad.jpg

SJ BCo7b 3211 (version 2), leveransfoto 1938. Källa Digitalt museum JvmKAGA00048

BCo7b interiör.jpg

Andra klass salong på BCo7b, version 2. 1938. Foto Almberg & Preinitz, Digitalt museum JvmKDAF04716

Modeller BCo7b

Någon modell av BCo7b är inte känd.

Tryckta referenser BCo7b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo7b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 68-72 (Beskrivning), s 175-176 (Ritningar).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser BCo7b

Järnväg.net: AB7 (Bilder och beskrivning).

BCo11b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1930 och 1941 tog SJ emot 22 andra och tredje klass sittvagnar littera BCo11b. Vagnarna var inredda med två kupéer i andra klass med tolv sittplatser och fyra dubbelkupéer i tredje klass med sammanlagt 64 sittplatser. Korgen hade två stora och åtta mindre fönster, samt två små fönster i ändarna på varje sida. Vagnarna hade cylindriska ventilatorer. Korgen var identisk med BCo7b, version 1. De tre första vagnarna hade endast ångvärme vid leverans, men elvärme installerades snart. De sju första vagnarna hade Görlitz-boggier, de tio följande hade boggier m/35 och de övriga boggier m/39.

Vagnarnas inredning liknade med BCo11 bland trävagnarna. I fyrtiotalsserien kom BCo11b med samma typ av inredning.

BCo11b användes som kursvagnar i Sverige och till Köpenhamn. Vagnarna användes också som sittvagnar i nattågen, samt i tåg med liten efterfrågan på andra klass.

Mot 1930-talets slut fick alla vagnar en tredjeklass dubbelkupé ombyggd till två enkelkupéer. Mellan 1951 och 1956 tillkom ytterligare tio BCo11b genom ombyggnad av BCo7b.

Nytt littera vid klassreformen 1956 blev ABo11b. Samtliga vagnar fick Minden-Deutz-boggier 1969, och därmed sth 130 km/h.

Littera blev AB4R 1970. Vissa vagnar återfick boggie m/39 på 1970-talets börjen, varvid underlittera R togs bort. De vagnar som kvarstod på mitten av 1980-talet "nedgraderades" till andraklassvagnar med 80 sittplatser och fick littera B9F.

Vagnarna började slopas på 1970-talet, de sista slopades på 1987.

Huvuddimensioner BCo11b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m
Sittplatser andra klass: 12
Sittplatser tredje klass: 64
Sth: 90 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor (10 vagnar)
Internationell trafik: Norge, trafik till Köpenhamn för vagnar med ångvärme.

SJ BCo11b nitad.jpg

SJ BCo11b 2793 vid leveransen 1930. Källa Digitalt museum JvmKABA01016.

Modeller BCo11b

Skala H0

  • Heljan
    - 2005 kom två BCo11b som färdigmodell i rödbrunt och svart med bälgar och märkning metkrok. Olika individnummer. Katalognummer 7030 & 7031.
    - 2008 kom en BCo11b-LÅ som färdigmodell i rödbrunt och svart med bälgar och märkning metkrok. Katalognummer 7032.
    - 2008 kom en BCo11b som färdigmodell i rödbrunt och svart med bälgar och märkning i futura. Katalognummer 7033.
    - 2008 kom en ABo11b som färdigmodell i rödbrunt, silver och svart med bälgar och märkning köttstämpeln. Katalognummer 7034.

Tryckta referenser BCo11b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BCo11b 2- och 3-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004, s 73-76 (Beskrivning), s 177 (Ritning).

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser BCo11b

Järnväg.net: B9 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt BCo11b/ABo11b (Heljans modeller).

Co4b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera Co6 för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).

En vagn levererades för att gå som släpvagn med Xoa4 i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera Co6b. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.

Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal Co13 för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, numera används motorvagnar.

Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka F1 med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort ersattes denna med en Bo13 1964, där ena kupén användes som personalutrymme. Vagnarna saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på SNJ 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en Ha/Hb i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.

Vagnarna fick littera Bo6 vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera Bo6a. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera Bo6b. En vagn fick också littera Bo6c av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.

Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera B6 respektive B6F för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera B6G och B6FG.

Leveransen av X1 innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik.

För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två Hg2 1979. Dessa vagnar fick littera B6GL och B6FGL.

Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.

SNJ tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till Bo6 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.

Huvuddimensioner Co6

Löb: 21,90 m
Hjulbas: 15,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 98
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: -

SJ Co6.jpg

SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021

SNJ Co6.jpg

SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011

Modeller Co6

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
  • Wentzels
    - 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
  • MJ-Hobbyexperten
    - 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med CM-Laser.
  • På spåret:
    - 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
    - 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
    - 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
    - 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.

Tryckta referenser Co6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: Nynäsbanan (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co6

Järnväg.net: B6 (Bilder och beskrivning).

Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar

Co4c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1940 och 1949 tog SJ emot 171 vagnar littera Co6 för lokaltrafik. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar, en dörrlös skiljevägg, säten 3+2 och sammanlagt 98 sittplatser. I ena änden fanns en toalett och i andra änden en tjänstekupé i 33 av vagnarna. Övriga vagnar hade två fällsitsar i stället för tjänstekupén. Korgen var lägre och kortare än standard och försedd med bröstlist och tre sickningar under. Vagnarna hade tio stora fönster på varje sida och ett litet fönster på ena sidan vid toaletten. Vestibulerna var förstorade och hade två dörrar på varje sida och övergång med dörr men utan bälgar. Taket var slätt med sex cylindriska ventiler eller snäckventiler, och avrundat mot ändarna. Vagnarna levererades med boggie m/39 och vanliga hylsbuffertar. Målningen vid leverans var korg i SJ röd 92, svart tak och svart underrede, med ett undantag (se nedan).

En vagn levererades för att gå som släpvagn med Xoa4 i lokaltrafiken till Malmö och fick manöverledning för multippelkoppling och anpassat bromssystem. Denna vagn målades ljusgul och grön samt särskildes med littera Co6b. Ytterligare fem vagnar byggdes om för denna trafik 1944 men dessa målades inte om. Alla vagnar återställdes till vanliga Co6 1946.

Bland trettiotalsvagnarna byggdes ett fåtal Co13 för lokaltrafik. Co6 är SJ:s sista vagnstyp för lokatrafik, numera används motorvagnar.

Co6 användes främst till lokaltrafik i Stockholmsområdet, men även andra större städer har haft lokaltrafik med Co6. Från början gick en resgodsfinka F1 med i lokaltågen för att ha en tjänstekupé och resgodsmöjlighet. När resgodshanteringen i lokaltågen togs bort ersattes denna med en Bo13 1964, där ena kupén användes som personalutrymme. Vagnarna saknade belysningsgenerator och kunde därför bara användas i elloksdragna tåg. En vagn modifierades dock för trafik på SNJ 1953 och fick dessutom kamin för uppvärmningen. För trafik mellan Södertälje C och Södertälje S gick tåg med en Ha/Hb i varje ände, vid denna trafik var dock bara det främre loket verksamt. Vagnarna användes också som insatsvagnar i fjärrtåg vid högtrafik.

Vagnarna fick littera Bo6 vid klassreformen 1956. Ett antal vagnar byggdes om med färre platser omkring vestibulerna för att underlätta på- och avstigning samt ge bättre ståplatsutrymme. Dessa fick sammalagt 92 sittplatser och så småningom littera Bo6a. Vagnar som hade kvar alla sittplatser fick littera Bo6b. En vagn fick också littera Bo6c av oklara skäl. Ett trettiotal vagnar fick boggier m/49, Hedinboggien, i början på 1960-talet.

Vid litterareformen 1970 fick vagnar för trafik i Stockholmsområdet littera B6 respektive B6F för vagnar med tjänstekupé. Vagnar som användes i trafik i andra delar av Sverige fick littera B6G och B6FG.

Leveransen av X1 innebar att behovet av lokaltågsvagnar i Stockholm minskade, vilket gjorde att vagnarna började slopas 1969. Oljekrisen 1973 innebar dock att många av dessa återinsattes i trafik.

För trafik Göteborg-Alingsås fick en del vagnar multippelkabel för drift med två Hg2 1979. Dessa vagnar fick littera B6GL och B6FGL.

Två vagnar såldes till danska OHJ 1970. Vagnarna skrotades efterhand från 1970, flera vagnar har också använts som tjänstevagnar i olika syften. Sex vagnar såldes till M-Train 1985 för användning som utställningsvagnar. De sista vagnarna som fanns kvar hos SJ skrotades 1996.

SNJ tog emot två Co6 1945, nr 6 och 7. Dessa var identiska med SJ:s vagnar förutom att de värmdes upp med kokskamin. Littera ändrades till Bo6 1956. Vagnarna togs aldrig över av SJ och avställdes 1968.

Huvuddimensioner Co6

Löb: 21,90 m
Hjulbas: 15,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 98
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: -

SJ Co6.jpg

SJ Co6 3933 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKBFM00021

SNJ Co6.jpg

SNJ Co6 6 vid leveransen 1945. Källa Digitalt museum JvmKBFM00011

Modeller Co6

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1942 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 1P.
  • Wentzels
    - 1945 kom en Co6 som byggsats i trä och kartong, katalogummer J66M.
  • MJ-Hobbyexperten
    - 2001 kom en B6F som färdigmodell i samarbete med CM-Laser.
  • På spåret:
    - 2008 kom tre olika Co6 i rödbrunt och svart, katalognummer 500.1, 500.2 och 500.3.
    - 2008 kom tre olika Bo6 i rödbrunt, silver och svart, katalognummer 500.4, 500.5 och 500.6.
    - 2008 kom en B6G i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.7.
    - 2008 kom två olika B6 i rödbrunt, ljusgrått och svart, katalognummer 500.8 och 500.9.

Tryckta referenser Co6

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co6/Co6b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 71-76 (Beskrivning), s 212 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Kenneth Landgren, Göte Johansson & Bengt Hammar: Nynäsbanan (SJK 64). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1996.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co6

Järnväg.net: B6 (Bilder och beskrivning).

Modelltåg.se: PSMF-På Sporet Personvagnar

Co8

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera Co8d. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.

En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera Co8b i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler.

Co8d hade samma inredning som Co8d bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av Bo5 i sextiotalsgenerationen.

Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen.

Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev Bo8b respektive Bo8d.

När Bo5b-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till A3/B3 och sjutton till BC2. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd sth till 130 km/h. Detta markerades med littera Bo8bm. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.

Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev B8 respektive B8B. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera B15F. Littera ändrades till B12 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.

GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.

Huvuddimensioner Co8b/Co8d

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 82/86
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co8d.jpg

SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039

Co8d interiör.jpg

Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.

SJ Bo8b.jpg

SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01

Modeller Co8b/d

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
  • Wentzels
    - 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
    - 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
  • Fa Hasselgren
    - 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
    - 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
  • UGJ
    - 1986 kom en B15F med vulster.
    - 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
  • NMJ
    - 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
    - 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
    - 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
  • Vagnverkstaden
    - 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
    - 2018 släppte Vagnverksatden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V

Tryckta referenser Co8b/d

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser förebild Co8b/d

Järnväg.net: B8 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: B15 (Bilder och beskrivning).

Webreferenser modell Co8b/d

Lokstallet.se: Personvagnar (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b (NMJ:s modell).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co8b - Co8d

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 86 tredje klass sittvagnar littera Co8d. Dessa vagnar var inredda med en dubbel och tre helkupéer, och däremellan två likstora avdelningar med sittning 3+1. Dessutom fanns två toaletter. Korgen hade elva fönster på varje sida, samt ett litet fönster i bägge ändarna på varje sida. Taket var slätt med nio oregelbundet placerade snäckventiler. Vagnarna levererades med boggier m/39. Inredningen var identisk med Co8d ur den föregående vagnsgenerationen.

En variant med barnkupé levererades 1945-1946 med littera Co8b i 25 exemplar. Den skiljde sig från Co8d genom två kupéer var förenade med ett skötutrymme med toalett och tvättställ. Korgen var identisk med Co8d. De sist byggda tolv vagnarna hade fläktventilation och saknade takventiler.

Co8d hade samma inredning som Co8d bland trettiotalsvagnarna, och användes i samma omlopp. Co8b och d fick en efterföljare i form av Bo5 i sextiotalsgenerationen.

Co8d användes som sittvagnar i dagsnälltågen på 1940- och 1950-talen. Vagnarna hade vidare ångvärme, vilket innebar att de också kunde användas på ej elektrifierade linjer. Co8b gick i de flesta dagsnälltåg på både elektrifierade och ej elektrifierade linjer, men barnkupén angavs inte särskilt i tidtabellen.

Mellen 1949 och 1959 byggdes samtliga Co8d om till Co8b. Littera vid klassreformen 1956 blev Bo8b respektive Bo8d.

När Bo5b-vagnarna började införas började Bo8b-vagnarna omkorgas, så att 62 vagnar omkorgades till A3/B3 och sjutton till BC2. Vissa vagnar fick Minden-Deutz-boggier på 1960-talet, och höjd sth till 130 km/h. Detta markerades med littera Bo8bm. På några vagnar som ej omkorgats togs barnkupéerna bort. Dessa vagnar fick åter 86 sittplatser.

Littera efter 1970 för ej ombyggda vagnar blev B8 respektive B8B. De vagnar som ej hade omkorgats 1977 byggdes om med ny bekvämare inredning i avdelningarna, varvid antalet sittplatser minskade med åtta. Dessa vagnar fick nytt littera B15F. Littera ändrades till B12 1985 för de vagnar som inte hade barnkupé. Vagnarna slopades 1988-1989.

GDJ och SDJ tog emot varsin vagn av typ SJ Co8d 1945, GDJ 217 och SDJ 218. Dessa togs över av SJ 1948.

Huvuddimensioner Co8b/Co8d

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 82/86
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co8d.jpg

SJ Co8d 3484 vid leveransen 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00039

Co8d interiör.jpg

Interiör av tredje klass avdelning 1942. Källa Digitalt museum JvmKAFA00034.

SJ Bo8b.jpg

SJ Bo8b 3530 år 1969. Foto Unvér, Digitalt museum JvmKBDB14199:01

Modeller Co8b/d

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 kom en byggsats av en Co8d i trä och kartong, katalognummer 3P.
  • Wentzels
    - 1943 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong, katalognummer J62M.
    - 1955 kom en Co8d som byggsats i plast, katalognummer JP4.
  • Fa Hasselgren
    - 1950 kom en Co8d som färdigmodell i trä och kartong.
    - 1951 kom en Co8d som byggsats i trä och kartong.
  • UGJ
    - 1986 kom en B15F med vulster.
    - 1988 kom en Bo8b/B8B/B15F med bälgar.
  • NMJ
    - 2009 släpptes tre olika Co8d med bälgar i rödbrunt och svart. Katalognummer 221.101, 221.102 och 221.103
    - 2009 släpptes två olika Bo8d med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.201 och 221.202.
    - 2009 släpptes en Bo8b med bälgar i rödbrunt, silver och svart. Katalognummer 221.203.
  • Vagnverkstaden
    - 2018 släppte Vagnverkstaden en Co8b/d, Bo8b/d med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 107B
    - 2018 släppte Vagnverksatden en B15B med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 107V

Tryckta referenser Co8b/d

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8b 3-klass sittvagnar med barnkupé." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 77-79 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8d 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 82-83 (Beskrivning), s 214-215 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser förebild Co8b/d

Järnväg.net: B8 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: B15 (Bilder och beskrivning).

Webreferenser modell Co8b/d

Lokstallet.se: Personvagnar (Har marknadsfört UGJ:s byggsatser).

Modelltåg.se: SJ - Statens Järnvägar litt Co8d/Bo8d/Bo8b (NMJ:s modell).

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co8c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1941 och 1946 tog SJ emot 26 kombinerade café och tredje klass sittvagnar litter Co8cs. Vagnarna var inredda med en caféavdelning med serveringsdisk med 24 sittplatser, samt en mindre och en större avdelning för tredje klass och två helkupéer med sammanlagt 54 sittplatser. Det fanns också en toalett. Korgen var identisk med Co8b och Co8d med elva fönster på varje korgsida samt två mindre fönster i varje korgände. Två fönster vid serveringsavdelningen fick senare vertikala glasjalusier. Alla vagnar hade slätt tak med en större cylindrisk ventil och två Flettner-rotorer i caféänden. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Liknande cafévagnar fanns bland trettiotalsvagnarna med samma littera, dessa användes i samma omlopp. I sextiotalsgenerationen kom en ny cafévagn littera B1c.

Co8cs användes som serveringsvagnar i tåg där det inte behövdes en hel restaurangvagn. Alla vagnar hade ångvärme och kunde användas på ej elektrifierade linjer såsom forna OKB, SWB, Nässjö-Kalmar och Borlänge-Mora. Cafévagnar aviserades i Sverige Kommunikationer med en svart ruta med ett vinglas i. Tre vagnar sattes Göteborg-Karlskrona där det fortfarande gick vagnar med vakuumbroms varför de tre första Co8cs utrustades med genomgångsledning för detta. Vagnarna användes också som komplettering till restaurangvagnar när det var större efterfrågan.

Tidigt 1955 godkändes fem vagnar för sth 130 km/h. Vid klassreformen 1956 blev littera Bo8cs. Vissa vagnar fick ångvärmen avlägsnad före 1959. Senare fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Dörrarna i caféänden spärrades av så småningom, och ett väggskåp sattes upp över diskbänken på 1960-talet vilket innebar att ett fönster sattes igen.

Fem vagnar omkorgades till B10c 1965-1968. Littera på återstående Bo8cs ändrades till RB5 1970. Två vagnar byggdes om till mätvagnar 1972, återstående vagnar omkorgades till A3/B3.

Huvuddimensioner Co8cs

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 54
Sittplatser servering: 24
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms (tre vagnar genomgångsledning för vakuum)
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Co8cs.jpg

SJ Co8cs 3465 i ångtåg ca 1950. Foto Eric Lundquist, Digitalt museum JvmKBDN00870

Modeller Co8cs

Skala H0

  • Skandia-modeller
    - 1943 släppte Skandia-modeller en byggsats av en Co8c i trä och kartong, katalognummer 3P.
  • Vagnverkstaden
    - 2018 släpptes en Co8cs/Bo8cs med bälgar som byggsats med plastkorg, katalognummer 102B.
    - 2018 släpptes en RB5 med vulster som byggsats med plastkorg, katalognummer 102V.

Tryckta referenser Co8cs

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8cs kafé- och 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 80-81 (Beskrivning), s 213 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Sören Svensson & Svante Runberger: "Kafévagn littera Co8cs." i järnvägar! nr 4/1986 (Beskrivning och ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co8cs

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Co9b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1942 och 1944 tog SJ emot 21 tredje klass sittvagnar littera Co9b. Vagnarna var inredda med två enkelkupéer och två dubbelkupéer med sammanlagt 80 sittplatser. Dessutom fanns en tjänstekupé och två toaletter. Korgen var symmetrisk med elva fönster per sida och två mindre fönster i varje ände. Vagnarna hade slätt tak med snäckventiler. Korgen var identisk med svetsade Co8b - Co8d. Vagnarna levererades med boggier m/39.

Inrdeningen var identisk hos 1930-talsvagnarna med samma littera, och vagnarna användes i samma omlopp. Några fler sittvagnar med enbart kupéer har SJ inte byggt.

Vagnarna användes främst som sittvagnar i nattågen.

Vid klassreformen 1956 fick vagnarna littera Bo9b. Tretton vagnar fick tjänstekupén ersatt med en vanlig kupé under andra halvan av 1960-talet och därmed littera Bo9bu. Efter 1970 fick samtliga återstående vagnar littera B8, oavsett om de hade tjänstekupé eller inte. Vagnarna omkorgades till A3 och B3 under 1970-talet.

Huvuddimensioner Co9b

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 80
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ Bo9b.jpg

SJ Bo9b 3508 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08830

Modeller Co9b

Skala H0

  • 1943 släppte Skandia-modeller en byggsats i trä och kartong av en Co9b, katalognummer 3P.

Tryckta referenser Co9b

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co9b 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 86 (Beskrivning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Co13

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En ny version av Co8-vagnarna levererades 1948-1952 i 128 exemplar, som gjordes något rymligare genom att en kupé togs bort. Littera blev Co8f. Vagnarna var inredda med en dubbelkupé med sexton sittplatser i ena änden och två enkelkupéer i andra änden, med åtta platser vardera. Mellan kupéerna låg två avdelningar med inredning 3+1, sammanlagt 78 sittplatser. Dessutom fanns två toaletter. Korgen var symmetrisk med tio fönster per sida och två små fönster i varje vagnsände. Fönstren var något större än på tidigare tredjeklassvagnar. Taket var sickat och saknade ventilatorer. Samtliga vagnar hade boggie m/39 vid leverans.

Vagnarna ersatte äldre Co8-vagnar i dagsnälltågen, på såväl elektrifierade linjer som ånglinjer. Tio vagnar anpassades för att gå som andraklassvagnar i de första lokdragna expresstågen.

Tio vagnar fick sth 130 km/h från 1955. Littera efter klassreformen 1956 blev Bo8f. Vagnar som var godkända för trafik till Danmark fick underlittera k. På sextiotalet fick många vagnar Minden-Deutz-boggier vilket markerade med underlittera m. Övriga vagnar som fick gå i 130 km/h fick istället underlittera r. Vissa vagnar återfick senare boggie m/39.

Vagnarna fick littera B8F 1970, varvid de tidigare underlittera k, m och r slogs samman till R. Fyra vagnar omkorgades till A3/B3 och sex vagnar till BC2.

B8F som inte omkorgats fick ny inredning i de öppna avdelningarna med bekvämare stolar placerade 2+2 under andra halvan av 1970-talet. Vagnarna fick därmed sammanlagt 74 sittplatser. Dessa vagnar fick littera B15. B15 som inte omkorgats, sålts eller skadats slopades 1988-1992.

TGOJ köpte tre Co8f 1949 (nr 50-52) av samma typ som SJ, men med Hedinboggier. Dessa fick littera Bo8f 1956 och B8F 1970. Från femtiotalets slut målades vagnarna gröna. Vagnarna byggdes om i likhet med SJ:s vagnar till B15 1979.

Huvuddimensioner Co8f

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 0
Sittplatser tredje klass: 78
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge, vissa vagnar till Köpenhamn.

SJ Co8f.jpg

SJ Co8f 3976 i Kalmar 1948. Källa Digitalt museum JvmKAFM00109

SJ Bo8f.jpg

SJ Bo8f 4498 år 1958. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08831

Modeller Co8f

Skala H0

  • 1986 släppte UGJ en B8FR med vulster.
  • 1986 släppte UGJ en B15 med vulster.
  • 1993 släppte UGJ en Bo8f med bälgar.
  • 1993 släppte UGJ en B15 med bälgar.

Tryckta referenser Co8f

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co8f 3-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 84-85 (Beskrivning), s 216 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Erik Sundström & Christer Fredriksson: TGOJ lok och vagnar. Malmö: Frank Stenvalls förlag 2016 (Data och bilder).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co8f

Järnväg.net: B15 (Bilder och beskrivning).

Co14

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland SJ:s första svetsade vagnar var fem tredjeklass sovvagnar littera Co14 (version 1) som levererades 1939. Dessa var mycket lika den nitade versionen. Ytterligare 23 Co14 leverades 1947-1950, nu med korg i enlighet med standard för för 40-talsvagnarna (version 2). Inredningen i bägge versionerna var identisk, tretton trebäddskupéer för tredje klass, samt två toaletter. Korgen på version 1 saknade sickningar och var lik den nitade versionen förutom nitskallarna. Vagnen hade sex stora fönster och två mindre fönster på korridorsidan samt tretton mindre fönster på kupésidan. Taket var slätt. Version 1 levererades med boggier m/35. Version 2 hade en standardkorg med tretton fönster på varje långsida, samt tak med snäckventiler. Taket var sickat på vagnar byggda fr.o.m. 1948. Fjorton vagnar ur version 2 hade ångvärme för trafik i Danmark. Version 2 levererades med boggier m/42. Boggierna byttes ut mot Minden-Deutz-boggier vid ett senare tillfälle på samtliga vagnar.

Co14 hade från början identisk inredning med samma littera ur trettiotalsgenerationen, och användes på samma sätt. En ny sovvagn med inredning enbart för lägre klass byggdes först på 1990-talet, WL6.

Vagnarna har använts tillsammans med sovvagnar Ao och ACo som förstärkning i tåg där det fanns stor efterfrågan på billiga biljetter. De har också använts för permissionsresor för värnpliktiga och i vintertrafik till fjälltrakterna. Vagnar med ångvärme användes i huvudsak för trafik till Köpenhamn.

Littera efter 1956 blev WLBo14. Version 1 försågs så småningom också med snäckventiler på taket. Vagnar med ångvärme för trafik i Danmark fick littera WLBo14k 1964. Vid litterareformen 1970 blev littera WL14. I början på 1970-talet togs ångvärmen bort.

På försök med en annorlunda utformning av kupéerna, med saxade kupéer över och under varandra, byggdes två vagnar av version 2 om till nytt littera WL10. Då fick vagnarna också ett förhöjt tak över kupéerna. Övriga vagnar av version 2 byggdes om med nya korgar till liggvagnar littera BC2 på 1970-talet.

De återstående fyra vagnarna av version 1 byggdes om till liggvagnar littera BC14 1984.

BC14 och WL10 slopades 1987.

Huvuddimensioner Co14 (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,60 m/16,60+2,40 m
Sovplatser: 39
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El/El, ånga Vapor för fjorton vagnar
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn för fjorton vagnar

SJ Co14.jpg

SJ Co14 3277 (version 1) 1939. Boggier m/35. Källa Digitalt museum JvmKAFM00052.

SJ WLBo14.jpg

SJ WLBo14 (version 2) 1958. Boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB08828.

Modeller Co14

Skala H0

  • 1943 släppte Skandia-modeller en Co14 som byggsats i trä och kartong, katalognummer 2P.
  • Dekaler & etsat har etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en Co14.

Tryckta referenser Co14

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Co14 3-klass sovvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 87-91 (Beskrivning), s 189-192 (Ritning).

Maskinbyrån: "Co1 till Co7" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Sovvagnar W" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Co14

Järnväg.net: BC2

Dekaler och etsat (Modell i H0).

Do5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

För färjetrafiken Helsingborg-Helsingör byggdes en särskild postvagn i ett exemplar 1948, littera D20. Vagnen var kort för att passa på färjorna tillsammans med två boggievagnar. Vagnen var inredd med postkupé och ett förvaringsutrymme på tillsammans 20 m2. Korgen var kort och smalare än standard samt saknade sickning. På sidorna fanns dubbeldörrar till förvaringsutrymmet och två fönster på ena sidan och ett fönster på andra sidan. Det fanns också ett brevinkast på varje sida. Det fanns en vestibul med dörrar i ena änden, men ingen övergång till andra vagnar. Taket var slätt med snäckventiler, sju fönster och en skorsten.

Vagnen användes i färjetrafiken till 1956. Därefter stod den avställd en längre tid. År 1968 byggdes vagnen om för att användas som konduktörsvagn i lokalgodståg med nytt littera BF5. I detta skick gick vagnen i lokalgodståg Storuman-Hoting och Vansbro-Särna. Vagnen fick littera BFV 1970 och slopades 1973.

Huvuddimensioner D20

Löb: 9,30 m
Hjulbas: 6,00 m
Yta postkupé: 20 m2
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor, kamin.
Internationell trafik: Norge, Danmark.

SJ D20.jpg

SJ D20 på 1960-talet. Källa Digitalt museum POST.053032

Modeller D20

Skala H0

  • 2016 släppte Vagnverkstaden en D20 som byggsats med plastkorg, katalognummer 100-1.

Tryckta referenser D20

Hans Helmstein & Svante Runberger: "D20 postvagn." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 95-96 (Beskrivning), s 219-220 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SJ littera D20 3908 i H0 från Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2016.

Webreferenser D20

Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna (H0-modell)

DFo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1947 och 1957 skaffade SJ 31 post- och resgodsvagnar med ursprungligt littera DFo2. När man övergick till att ange postkupéns yta i litterat 1948 blev littera istället DFo33. Postavdelningen bestod av en större sorteringavdelning och en mindre förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje sida. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade ett fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var slätt på de första tio vagnarna och sickad på övriga. Taket var försett med sju fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Den närmaste efterföljaren till DFo33 är DFo28 bland sextiotalsvagnarna.

Vagnarna användes som postkupéer i inrikes trafik på elektrifierade linjer. De har också gått i nattågssnälltågsparet 13/14 mellan Stockholm och Oslo.

Tre vagnar byggdes om för att gå i par med Do36 1954, och fick nytt littera DFo33a. Två vagnar byggdes om 1962 och ytterligare en 1966, genom att toaletten och tjänstekupén togs bort till nytt littera DFo35. Dessa ersatte Do36 i parkopplingen med DFo33a.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

År 1970 ändrades DFo33 till DF33, DFo33a till DF33G och DFo35 till DF35.

Mellan 1972 och 1978 byggdes 21 vagnar om till littera DF39 genom att postutrymmet utökades till 39 m2 och två fönster på ena sidan sattes igen. Skjutdörrarna till resgodsavdelningen byttes ut till dubbeldörrar. De fyra sista vagnarna fick lastbromsautomat vilket särskildes med littera DF39A.

Mellan 1975 och 1976 byggdes nio vagnar (som inte ändrats till DF39) om med ett mindre postutrymme på 21 m2 och lastlåsskenor för rullbehållare, med littera DF21. Några år senare togs tjänstekupén bort vilket markerades med littera DF21G. När alla vagnar modifierats 1980 togs G bort. En DF21 byggdes om till generatorvagn 1987 med nytt littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28G.

Under 1980-talet fick postvagnar ett nytt färgschema med två gula och en blå rand nedtill och tre gula rutor med blå posthorn över bröstlisten, vilket åtminstone vissa vagnar försågs med.

Övriga DF21-vagnar byggdes om till hela resgodsvagnar 1989 med littera F35C. C stod här för lastlåsskenor för rullbehållare. Dessa vagnar moderniserades ånyo några år senare, först med anpassning för sth 160 km/h, UIC-kabel och fasta slutsignaler. Därefter fick vagnarna även rullportar varvid postlastningsdörrarna togs bort. Då målades vagnarna i vitt och grafitgått med texten "Express" på sidan. Tre av dessa vagnar modiferades till S7 och gick som utställningsvagnar till Postens utställningståg.

Nitton DF39 ändrades till DF40 mellan 1986 och 1989 genom att samtliga vagnar fick lastbromsautomater. Med början 1990 byggdes nio DF40-vagnar till D40 med ny inredning där postsorteringen tagits bort, vakuumtoalett, inbyggda slutsignaler, asbestsanering och anpassning till sth 160 km/h. Brevinkasten togs också bort. Ett nytt fönster med metallram sattes också in. Vagnarna fick senare littera D46. Dessa vagnar fick först ett gult och mörkblått målningsschema, senare blev de helt gula.

Vagnar som inte konverterats till D46 skrotades under 1990-talet eller tidigare.

De nio D46-vagnarna överfördes till Green Cargo 2001 med littera Dbk. Dbk har använts i rena posttåg Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg, men ställdes av senare. Netrail köpte tre vagnar av Green Cargo 2009, som återfick littera D46. Dessa användes för uthyrning i några år, men är numera avställda. En skrotades och två gick till museiföreningar.

Huvuddimensioner DFo2

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Yta postkupé: 33 m2
Resgodsyta: 23 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo2.jpg

SJ DFo2 3910 vid leveransen 1947. Källa Digitalt museum JvmKAFM00093

Modeller DFo2

Skala H0

  • Dekaler & etsat
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DFo33/DF33.
    - En etsplåt för att konvertera en UGJ-vagn till en DF39.

Skala N

  • Fleischmann har producerat en DF39 i 1970-talsutförande med vulster, katalognummer 8170.

Fleischmann_8170.jpg

Fleischmanns DF39

Tryckta referenser DFo2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo2 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 97-101 (Beskrivning), s 223-227 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser DFo2

Järnväg.net: DF21/DF33/DF39/DF40/D46/Dbk (Bilder, beskrivning).

Dekaler och etsat (Modeller i H0).

Svensk N-skalehistoria

DFo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera DFo18. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev DFo20a. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera Fo1-press. Efter 1970 blev littera F1TI. Underlittera TI togs bort 1975-1976.

Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera F4C. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera F4F. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till F46R i början på 1990-talet.

En F1 byggdes om till DF39A 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera DF40 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för sth 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera F52R.

Fyra F1-vagnar byggdes om till F4G 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev F46 1989. Dessa moderniserades 1991 till sth 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.

Fem F1-vagnar modifierades till F4CD 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera F4/F4R i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera F46.

Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera S7. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28.

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.

Huvuddimensioner DFo18

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16.60+2,40 m
Yta postkupé: 18 m2
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo18.jpg

SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902

Modeller DFo18

Någon modell av DFo18 är inte känd.

Tryckta referenser DFo18

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser DFo18

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

DFo6

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera DFo18. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev DFo20a. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera Fo1-press. Efter 1970 blev littera F1TI. Underlittera TI togs bort 1975-1976.

Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera F4C. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera F4F. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till F46R i början på 1990-talet.

En F1 byggdes om till DF39A 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera DF40 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för sth 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera F52R.

Fyra F1-vagnar byggdes om till F4G 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev F46 1989. Dessa moderniserades 1991 till sth 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.

Fem F1-vagnar modifierades till F4CD 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera F4/F4R i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera F46.

Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera S7. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28.

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.

Huvuddimensioner DFo18

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16.60+2,40 m
Yta postkupé: 18 m2
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo18.jpg

SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902

Modeller DFo18

Någon modell av DFo18 är inte känd.

Tryckta referenser DFo18

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser DFo18

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

DFo7

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1950 och 1951 skaffade SJ tretton post- och resgodsvagnar med littera DFo18. Postavdelningen bestod av en sorteringavdelning och en förvaringsavdelning samt en toalett. Dessutom fanns en resgodsavdelning och en tjänstekupé. Det fanns en korridor för passage av postavdelningen (men inte resgodsavdelningen). Korgen hade ett par dubbeldörrar till postavdelningen, samt en skjutdörr och en dubbeldörr till resgodsavdelningen på varje sida. Korgen var avsmalnad vid skjutdörren för att kunna ha full bredd i övrigt. Tjänstekupén hade ett fönster på varje sida, resgodsavdelningen hade två fönster på varje sida. Postavdelningen hade två fönster på varje sida som var osymmetriskt placerade samt ett fönster till toaletten. Taket var sickat och försett med fem fönster över postavdelningen samt snäckventiler. Vagnarna var försedda med boggier m/42 vid leverans.

Vagnarna användes som postkupéer i relationer med mindre behov av sorteringsyta, samt som kursvagnar för postkupéer med start och destination på olika linjer.

Samtliga vagnar har fått Minden-Deutz-boggier efterhand.

Alla vagnarna byggdes om så att korridoren förbi postkupén togs bort 1956-1962, varvid postkupéns yta ökade. Ett fönster i postkupén togs bort. Nytt littera blev DFo20a. Alla vagnar byggdes om till tidningstransportvagnar 1968 och fick nytt littera Fo1-press. Efter 1970 blev littera F1TI. Underlittera TI togs bort 1975-1976.

Tre vagnar byggdes om 1976 så att all postinredning togs bort, och den mindre dubbeldörren sattes igen. Lastlåsskenor för rullbehållare monterades. Vagnarna fick littera F4C. Två av dessa fick senare inredning för sortering av fraktsedlar, med littera F4F. På en av dessa sattes en dubbeldörren igen. Dessa vagnar modifierades ånyo till F46R i början på 1990-talet.

En F1 byggdes om till DF39A 1979 som ersättning för en vagn som förstörts i en olycka. Vagnen fick littera DF40 1986. Vagnen moderniserades 1992 och anpassades för sth 160 km/h och fick två rullportar per sida samt nytt littera F52R.

Fyra F1-vagnar byggdes om till F4G 1985. Underlittera G användes under ombyggnaden. Nytt littera blev F46 1989. Dessa moderniserades 1991 till sth 160 km/h, bortagna dubbeldörrar och en rullport.

Fem F1-vagnar modifierades till F4CD 1985-86 med liknande inredning som F4C. Dessa vagnar ändrades till littera F4/F4R i början på 1990-talet och fick sedermera rullport och borttagna dubbeldörrar samt littera F46.

Två F46 byggdes om till utställningsvagnar för Postens utställningståg 1995-1996 med littera S7. En vagn återtogs från slopning och byggdes om för Riksutställningars utställningståg med littera S8. Denna har senare haft littera Qlr och S28.

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnar som inte blivit specialvagnar slopades.

Huvuddimensioner DFo18

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16.60+2,40 m
Yta postkupé: 18 m2
Resgodsyta: 31 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ DFo18.jpg

SJ DFo18 4420 år 1951, försedd med boggier m/42. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB01902

Modeller DFo18

Någon modell av DFo18 är inte känd.

Tryckta referenser DFo18

Hans Helmstein & Svante Runberger: "DFo18 post- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 102-105 (Beskrivning), s 228-229 (Ritning).

Maskinbyrån: "Do1 till DF5" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Postvagnar D" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser DFo18

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

Fo2b

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera Fo4. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och hade en sammanhängande resgodsavdelning i stället. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42.

Fo4 var lik trettiotalsvagnen med samma littera, och de användes inledningsvis på samma sätt.

Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till Fo14 1956.

En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera So7. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr på varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev S2 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.

Samtliga Fo14 modifierades för sth 130 km/h 1967 och gavs nytt littera Fo14r.

Resgodsvagnarrna fick littera F4R 1970. Underlittera R ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera F4FR. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.

Tretton vagnar försågs med lastlåskenor rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera F4C. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera F4CR.

Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera F4E, ändrat till F4K 1978.

Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, sth 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstkupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera F46 och F46R, tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera F52 med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.

Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m
Resgodsyta: 52 m2/53 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

Älvsbyn 1966.jpg

Lastning och lossning en Fo14 (version 2) av "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.

Stockholm 1960.jpg

Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. F-lok, DFo33, Fo14 (version 2) och en Bo8b eller Bo9b. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10424

Modeller Fo4

Skala H0

  • Wentzels
    - 1943 kom en byggsats av en Fo4 i trä och kartong, katalognummer J32M.
    - 1955 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i plast, katalognummer JP6.
  • Fa Hasselgren
    - 1950 kom en Fo4 som färdigmodell i trä och kartong.
    - 1951 kom en Fo4 som byggsats i trä och kartong.
  • UGJ
    - 1993 släpptes en F4 (version 1) med vulster.
    - 1993 släpptes en Fo4 (version 1) med bälgar.

Tryckta referenser Fo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "Specialvagnar S" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo4

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

Fo4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1943 och 1950 tog SJ emot 25 resgodsvagnar littera Fo4. De första elva (version 1) skilde sig från de återstående fjorton (version 2) i vissa detaljer. Version 1 hade en tjänstekupé i mitten med två lika stora resgodsavdelningar på ömse sidor. På version 2 hade man flyttat tjänstekupén till vagnsänden, och hade en sammanhängande resgodsavdelning i stället. Korgen var symmetrisk med fyra liggande och ett stående fönster per sida. Det stående fönstret satt vid tjänstekupén, så på version 1 satt det i mitten och version 2 i ena vagnsänden. Samtliga vagnar hade två skjutdörrar per sida. Version 1 hade slätt tak med snäckventiler, så hade även de fem första av version 2. Resterande vagnar hade sickat tak med snäckventiler. De sju första vagnarna fick boggier m/39, övriga boggier m/42.

Fo4 var lik trettiotalsvagnen med samma littera, och de användes inledningsvis på samma sätt.

Vagnarna användes som resgodsvagnar på elektrifierade linjer i Sverige, i både snälltåg och olika tåg för paketgods.

Samtliga vagnar fick boggier m/42 så småningom. Littera ändrades till Fo14 1956.

En vagn byggdes om till duschvagn för dollartågen 1956, och fick nytt littera So7. Vagnen försågs med duschkabiner samt ett fotolaboratorium. En dörr på varje sida sattes igen. Littera för denna vagn blev S2 1970 och 1975 återställdes den till resgodsvagn.

Samtliga Fo14 modifierades för sth 130 km/h 1967 och gavs nytt littera Fo14r.

Resgodsvagnarrna fick littera F4R 1970. Underlittera R ströks 1973. Tre vagnar modifierades med inredning för sortering av fraktsedlar med nytt littera F4FR. Vagnarna användes i ett nattågspar Stockholm-Malmö.

Tretton vagnar försågs med lastlåskenor rullbehållare från 1976 och framåt. Dessa vagnar fick littera F4C. Några av dessa vagnar fick Minden-Deutz-boggier från 1989 och fick då littera F4CR.

Tre vagnar modiferades för dansk elvämre 1977-1978 och fick först littera F4E, ändrat till F4K 1978.

Kvarvarande vagnar började modifieras från 1990 i två steg, med rullportar, Minden-Deutz-boggier, sth 160 km/h, fasta slutsignaler och tjänstkupén borttagen. Fönstret vid tjänstekupén togs också bort på vissa vagnar. Vagnar av version 1 fick först littera F46 och F46R, tills tjänstekupén var borttagen. När modifierarna var klara blev littera F52 med olika underlittera. Korgarna målades vita med grafitgrå rand upptill. Vagnarna märktes med "SJ expressgods" eller "SJ express".

SJ lade ner resgodshanteringen 2000 varvid vagnarna slopades.

Huvuddimensioner Fo4 (version 1/2)

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00/16,60+2,40 m
Resgodsyta: 52 m2/53 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

Älvsbyn 1966.jpg

Lastning och lossning en Fo14 (version 2) av "Nordpilen" i Älvsbyn 1966 (detalj). Källa Digitalt museum JvmKBDB13639:02.

Stockholm 1960.jpg

Snälltåg lämnar Stockholm C 1960. F-lok, DFo33, Fo14 (version 2) och en Bo8b eller Bo9b. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10424

Modeller Fo4

Skala H0

  • Wentzels
    - 1943 kom en byggsats av en Fo4 i trä och kartong, katalognummer J32M.
    - 1955 kom en byggsats av en Fo4 (version 1) i plast, katalognummer JP6.
  • Fa Hasselgren
    - 1950 kom en Fo4 som färdigmodell i trä och kartong.
    - 1951 kom en Fo4 som byggsats i trä och kartong.
  • UGJ
    - 1993 släpptes en F4 (version 1) med vulster.
    - 1993 släpptes en Fo4 (version 1) med bälgar.

Tryckta referenser Fo4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Fo4 resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 106-109 (Beskrivning), s 230-232 (Ritningar).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "Specialvagnar S" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Fo4

Järnväg.net: F4/F46/F52 (Bilder och beskrivning).

F5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1952 och 1953 tog SJ emot 51 resgodsvagnar littera F5a. Vagnarna var tvåaxliga med länkaxlar och hade ett resgodsutrymme på 30 m2 och en tjänstekupé. Korgen hade två liggande och ett stående fönster (vid tjänstekupén) per sida. På varje sida fanns också en skjutdörr. I vagnsänden med tjänstekupé fanns en öppen plattform med övergång, på den andra gaveln fanns en dörr och brygga för övergång men ingen bälg. Taket var sickat med snäckventiler.

F5a var en lätt moderniserad fortsättning på F5 ur trettiotalsgenerationen. Bland sextiotalsvagnarna byggdes en kort boggivagn för resgods som endast var något större, Fo5.

Vagnarna användes som resgodsvagnar i persontåg över hela nätet.

Femton vagnar byggdes om till vagnar för tidningstransporter 1955 med littera F5a-press. Dessa återställdes dock till vanliga resgodsvagnar 1959 p.g.a. dåliga gångegenskaper.

Sju vagnar byggdes om för tjänst på färjeleden Helsingborg-Helsingör med littera F5b 1955. Vagnarna byggdes om för genomgång så att en korridor anlades jämte resgodsutrymmet, den öppna plattformen byggdes in och vagnen fick bälgar i bägge ändar. Resgodsytan blev 23 m2. Vagnarna sattes in i direkta vagngrupper från Köpenhamn och Malmö till Göteborg. När Fo5b levererats gick F5b i samma omlopp som F5a och F5.

Tolv vagnar byggdes om till elvärmevagnar för dieselloksdragna persontåg fr.o.m. 1959 med littera S17d. I resgodsutrymmet monterades en dieselmotor och en generator. De liggande fönstren ersattes med ventilationsgaller. Vagnarna märktes texten "Dieseleletrisk tågvärmevagn". S17d sattes in i dieselloksdragna persontåg på Kristianstad-Karlskrona, Bastuträsk-Skellefteå, Halmstad-Nässjö, Linköping-Hultsfred, Mellansel-Örnsköldsvik, Mora-Borlänge och Vännäs-Umeå. Sporadisk trafik har förekommit på andra linjer.

Vid litterareformen 1970 blev F5a FV2, F5b FV3 och S17d SV1.

FV3 slopades 1970-1974.

FV2 började slopas på 1970-talet och de sista slopades 1989. Många har blivit tjänstevagnar och bangårdsvagnar.

De flesta av de SV1 som inte skrotats hyrdes ut till IBAB 1993 för trafik på Inlandsbanan, och målades i ett nytt färgschema. Några såldes senare till IBAB, övriga lämnades tillbaka till SJ 1998 och ställdes av. En vagn hyrdes ut till VR och har därefter sålts till Tågab.

Huvuddimensioner F5a

Löb: 14,10 m
Hjulbas: 9,60 m
Resgodsyta: 30 m2
Sth: 100 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SJ F5a.jpg

SJ F5a 55155 1953. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB02373

Dieseltåg 1970.jpg

T43 214 med S17d direkt bakom i persontåg 1970. Foto Sven-Ove Lundberg, Digitalt museum JvmKBED00334.

Modeller F5a

Skala H0

  • Vagnverkstaden
    - 2018 släpptes en F5a/FV2 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-1.
    - 2018 släpptes en F5b/FV3 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-2.
    - 2018 släpptes en S17d/SV1 som byggsats med plastkorg, katalognummer 105-3.

Tryckta referenser F5a

Hans Helmstein & Svante Runberger: "F5a resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 110-113 (Beskrivning), s 222 (Ritning).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Resgodsvagnar F" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Maskinbyrån: "Specialvagnar S" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Lars Sjölund: "Provbygge. SV1 från Vagnverkstaden." i Modelljärnvägsmagasinet nr 33/2018.

Webreferenser F5a

Järnväg.net: FV2/FV3 (Bild).

Vagnverkstaden.eu: Byggsatser gjutna (H0-modeller)

Ro3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Bland fyrtiotalsvagnarna levererades restaurangvagnar i två versioner, bägge med littera Ro3. Version 1 levererades i tre exemplar 1946, version 2 i femton exemplar 1953-1954. Bägge vagnarna var inredda med en matsalsdel i ena änden och ett kök i andra änden. I version 1 fanns det en dörrlös mellanvägg med glasrutor som delade av matsalsdelen. I version 1 var matsalen också dekorerad med intarsior på gavelväggarna, med olika motiv i de tre vagnarna. Köket i alla vagnar var försett med elektrisk köksutrustning, och hade ett bås för kassörskan. Det fanns också en personaltoalett samt en korridor förbi köket. Vagnarna hade sex stora fönster på bägge sidorna av matsalen, samt fyra mindre fönster på kökssidan och tre mindre fönster på korridorsidan. Ett av fönstren på kökssidan vette mot kassörskans bås. På version 2 var fönsterhöjden lägre och bröstlisten däremd sänkt, liksom på Ao5b och ACo6. Alla vagnar fick boggier m/42 vid leverans. Vagnarna separerades med varsitt littera från 1955, då version 1 blev Ro3b och version 2 blev Ro3c.

Ro3 var lik sin föregångare med samma littera i trettiotalsgenerationen, och användes först i samma omlopp. Alla restaurangvagnar som levererats senare har haft köket i mitten av viktfördelningsskäl (RBo2, R4R).

Vagnarna användes först i snälltågsomloppen Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I de största snälltågen förstärktes ibland restaurangvagnarna med en cafévagn littera Bo8cs. När Ro3c levererats flyttades Ro3b till annan trafik som Västkustbanan och trafik på Norrland. Ro3c sattes också in i lokdragna expresståg efter 1959. Efter tågplan 1968 minskade behovet av restaurangvagnar då andelen expresståg ökade samtidigt som sextiotalsgenerationens vagnar med enklare former av servering infördes (B1c, RBo2). Därefter användes många Ro3 som cafévagnar.

På Ro3b hade man problem med ventilationen, vilket åtgärdades genom att fönsterluckor sattes in i matsalsfönstrens överkant redan innan 1950.

I mitten på femtiotalet fick alla vagnar Minden-Deutz-boggier. Sth höjdes till 130 km/h 1959. Platsen för kassörskan togs bort under andra halvan av 1960-talet, varvid fönstret sattes igen på Ro3c-vagnarna (men inte Ro3b).

Littera efter 1970 blev R3 för Ro3c och R4 för Ro3b. Sju R3 byggdes om för självservering 1976 och fick därvid littera R3G. Två av R4-vagnarna slopades 1979.

När CityExpress skulle införas 1983 byggdes sju R3-vagnar om för denna trafik, och anpassades för sth 160 km/h. Dessa vagnar fick littera R3F.

I mitten på 1980-talet byggdes den återstående R4 och två R3 om till konferensvagnar och användes som serveringsvagnar i konferenståg, med littera S2. Den f.d. R4 döptes också till "Cronstedts vagn" efter en tidigare generaldirektör.

De sista R3-vagnarna slopades 1987. De två namnlösa S2-vagnarna slopades på 1990-talet, medan Cronstedts vagn gick i trafik till 2000.

Huvuddimensioner Ro3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,60+2,40 m
Sittplatser servering: 48
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

SJ Ro3.jpg

SJ Ro3 3747 år 1946. Möjligen visas vagnen upp på Stockholm C. Källa Digitalt museum JvmKDAF08148

SJ Ro3c.jpg

Ro3c i snälltåg på väg in till Vagnhärad 1960. Närmast efter går en Bo8cs med kaféavdelning. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB10124.

Modeller Ro3

Skala H0

  • Wentzels
    - 1950 kom en byggsats av en Ro3 i trä och kartong, katalognummer J92M.
    - 1955 kom en byggsats av en Ro3b i plast, katalognummer JP5.
  • Lima (samtliga katalognummer 9257)
    - 1979 kom en R3 i rödbrun målning med vulster.
    - 1981 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster.
    - 1984 kom en R3 i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt CityExpress.
    - 1989 kom en S2R i rödbrun målning med silverfärgade fönsterbågar och vulster, märkt med sju gula pilar (denna fanns endast i presentsats).
  • Dekaler & etsat
    - En etsplåt finns för att konvertera en UGJ-vagn till Ro3b.

Tryckta referenser Ro3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ro3 restaurangvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 114-119 (Beskrivning), s 233-238 (Ritningar).

Maskinbyrån: "E1c till RCo1" i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1943 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Restaurangvagnar R" i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ro3

Järnväg.net: R3 (Bilder och beskrivning).

Järnväg.net: R4 (Bilder och beskrivning).

Dekaler och etsat (Modeller i H0).

RCo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

GDG tog emot två svetsade stålvagnar från ASJ 1945, littera BCo7cm. En vagn inregistrerades som GDJ 106 och en som SDJ 107. Vagnarna var inredda med tre andra klass kupéer med sammanlagt arton sittplatser, en öppen tredje klass avdelning med 22 sittplatser och en serveringsavdelning med disk och sexton sittplatser. Det fanns också två toaletter. Korgen var symmetrisk med tre stora fönster vid andra klass och sex fönster vid tredje klass och servering. Det fanns också ett smalt fönster i vagnsändarna. Taket var slätt med låga ventiler. Vagnarna var lackade i rödbrunt med svart tak och svart underrede. Vagnarna var försedda med boggier SJ m/39.

Vagnarna togs över av SJ 1948 med samma littera. Littera efter klassreformen 1956 blev ABo7cm. Littera blev RAB 1970. Bägge vagnarna omkorgades till B3 1975.

Huvuddimensioner GDG BCo7cm

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+3,00 m
Sittplatser andra klass: 18
Sittplatser tredje klass: 22
Sittplatser servering: 16
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE), ånga Vapor
Internationell trafik: Norge.

SDJ BCo7cm.jpg

SDJ BCo7cm 107 vid leverans från ASJ 1945. Källa Digitalt museum JvmKAJA00993

BCo7cm interiör.jpg

Interiör från tredje klass avdelning. Källa Digitalt museum JvmKAJA00996.

Modeller GDG BCo7cm

Skala H0

  • 2018 släppte Vagnverkstaden en modell av BCo7cm/ABo7cm/RAB med bälgar, katalognummer 101B.

Tryckta referenser GDG BCo7cm

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Maskinbyrån: "Bo3 till BFo5." i Ritningar littera och nummer på person/motorvagnar. (Särtryck 263). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1953 (Ritning, data).

Trafikbyrån: Uppgift om personvagnarnas platsantal, vagnvikt mm. (Psv/särtryck 631/169). Statens Järnvägars författningssamling 1958 (Uppgifter om sth).

Maskinbyrån: "Personvagnar A." i Illustrerad fõrteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar 1962. (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

"Omlittreringen av personvagnar och motorvagnar vid SJ." i Tåg nr 6/1969.

Webreferenser GDG BCo7cm

Vagnverkstaden.eu: Vagnsbyggsatser gjutna

Referenser

Hans Helmstein & Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2004 (Svenska personvagnsboggier).

Hans Helmstein & Svante Runberger: Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007.

Thomas Tell: "Ett riktigt svenskt snälltåg." i järnvägar! nr 2/1981 (Kitbash av Lima-vagnar till andra fyrtiotalsvagnar).