Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1960-talsmodell"

Från Svensk MJ-Wiki
Hoppa till: navigering, sök
(DFo28)
(DFo28)
Rad 400: Rad 400:
 
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning med en tjänstekupé på 28 m2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en dörr till postavdelningen och en dörr till resgodsavdelningen, och dessutom en brevlåda till postavdelningen. Littera ändrades till DF28 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.
 
En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning med en tjänstekupé på 28 m2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en dörr till postavdelningen och en dörr till resgodsavdelningen, och dessutom en brevlåda till postavdelningen. Littera ändrades till DF28 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.
  
Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill och mörkblått över fönstren, samt märktes med ett posthorn.
+
Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill och mörkblått över fönstren, samt märktes med ett posthorn. Dessa vagnar fick nytt littera D38F eller D38RT. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för posten rullvagnar, och fick littera D48. I slutet av 1990-talet målades helt i en gult färgschema.
 +
 
 +
Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.
 +
 
 +
Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo och fick nytt littera Db. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och två till Tågab 2016.
  
 
==Fo5==
 
==Fo5==

Versionen från 27 mars 2020 kl. 21.02

Mellan 1960 och 1969 tog SJ emot en större serie personvagnar, de s.k. 60-talsvagnarna. I denna artikel redovisas alla vagnar ur denna serie, i huvudsak sorterade efter ursprunligt littera.

Inledning

Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.

Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Utformning och placering av fönster var i allmänhet styrd av vagnarnas inredning. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sett med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare.

Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla återstående vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h från 1985 och framåt. Medan modifieringen pågick hade mofifierade vagnar underlittera R för att markera högre sth. Underlitterat togs bort när alla vagnar modifierats.

De problem med rost som hade präglat 40-talsvagnarna slapp SJ i stort sätt med 60-talsvagnarna. Däremot företogs andra ombyggnader. Alla vagnar utom B1c var försedda med bälgar från början. Bälgarna ersattes med vulster mellan 1968 och 1980. Tills alla vagnar konverterats hade vagnar med vulster spänndon för att kunna kopplas till vagnar med bälgar. Dessa togs bort 1980 när inga vagnar med bälg fanns kvar. På 1980-talet ersattes också klosetterna, som spolade direkt ut till banvallen, med vakuumtoaletter och septitankar. Från 1982 ersattes flera av de öppningsbara fönstren med nya fönster med smalare lister som inte var öppningsbara. Vidare var alla vagnar byggda med asbestisolering. Denna började tas bort fr.o.m. 1985. De vagnar som inte sanerats 1993 komprimerades och skickades ner i gamla gruvhål vid Nykroppa. Vid något tillfälle monterades fasta slutsignaler.

Alla vagnar målades i den sedvanliga nyansen SJ röd 92 för korgen. Underredet var svart och taket var från början ljusgrått eller silver. Efter några år övergick man dock till att måla taket i en mellangrå kulör. Vagnar tillverkade fram till 1966 märktes med den s.k. köttstämpeln vi leverans, därefter det s.k. frimärket. Vid 1980-talets slut övergick SJ efterhand till ett mellanblått färgschema med en mörkblå rand över fönstren. Från 1998 ersattes den mörkblå randen med en röd rand under bröstlisten.

När vagnarna levererades gällde SJ litterasystem mellan 1956 och 1970, och artiklarna nedan redovisas med dessa littera som rubrik. År 1970 ersattes detta med ett nytt litterasystem där man tog bort "bogginollan" och ersatte underlittera i gemena bokstäver med versaler.

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
Tyska privatbanevagnar
SJ personvagnar av 1980-talsmodell

Ao2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1963 och 1968 tog SJ emot 65 första klass sittvagnar inom 60-talsserien, littera Ao2. Vagnarna hade två kupéer med sex platser var i ena vagnsänden. Resten av vagnen var delad i två öppna avdelningar. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade Ao2 vestibuler i bägge ändar. Tidigare första klass sittvagnar hade haft antingen kupéer (Ao14b) eller öppna avdelningar (Ao15b); Ao2 blev ett mellanting.

Ao2 ersatte äldre Ao14b och Ao15b i snälltåg och expresståg. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera A2.

Tre vagnar byggdes om 1977-78 för trafik i Danmark och fick dansk elvärme samt littera A2E, ändrat till littera A2K 1978. Ytterligare sex vagnar byggdes om senare. Vissa av vagnarna upprustades och målades blå med röd rand under under bröstlisten med littera A2KA.

Ett antal A2 byggdes om 1983 till A2F med telefon och uppfräschad inredning för CityExpress-trafiken. Senare byggs de också om för 160 km/h.

Femton vagnar anpassades för Dala-trafiken i början på 1980-talet och märktes med "Dala-pendeln" samt gavs littera A2G. Litterat togs bort 1986.

När asbestsaneringarna satte igång gavs sanerade vagnar littera A2G efter 1986. När alla återstående A2-vagnar sanerats 1990 togs underlitterat bort.

Sexton vagnar märktes om till andra klass fr.o.m. 1993, utan att byggas om, och fick littera B12.

Fyra vagnar uttogs för trafik Göteborg-Strömstad och vidare med båt till Norge 1999. Vagnarna målades i rederiets färger, vita upptill och mörkblå nedtill, samt försågs med texten "ColorTrain" på sidorna. Vagnarna fick littera A23.

SJ använde sina sista A2-vagnar i reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes till IBAB för chartertrafik under namnet Grand Nordic och målades mörkblå. De såldes vidare 2008 till Scandinavian Rail för trafik Oslo-Stockholm, som dock upphörde redan under 2008. Vagnarna såldes vidare till Skandinaviska Jernbanor och användes i trafik Stockholm-Göteborg under namnet "Blå Tåget" från 2011. Denna trafik upphörde 2019. Tågab köpte en tidigare museivagn 2018.

Huvuddimensioner Ao2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 48
Sittplatser andra klass: 0
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Ao2.jpg

SJ Ao2 i ursprungligt skick med bälgar, fler öppningsbara fönster, slutsignalhållare och märkt med köttstämpeln 1967. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10867

Ao2 interiör.jpg

Interiör 1963. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11991.

Modeller Ao2

Skala H0

  • 1975 släppte Lima en A2 i brun målning med vulster och frimärket, katalognummer 9141.
  • 1981 släppte Lima en A2 i brun målning med vulster och frimärket samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141.
  • 1984 släppte Lima en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "CityExpress". Katalognummer 9141.
  • 1986 släppte Lima en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt "InterCity". Katalognummer 9141-S02.
  • 1989 släppte Lima en A2FGRT i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9141, ingick endast i presentsats.
  • 1990 släppte Lima en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9141-S2 och 9292.
  • 1994 släppte Lima en A2 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9141.
  • 1997 släppte Lima en A2KRT i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9292.
  • 1997 släppte Lima en B12 i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och märkt med pilar. Katalognummer 9446.
  • 1997 släppte Märklin en A2RT i blå målning, katalognummer 43772.
  • 1999 släppte Lima en A2 i blå målning med vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9008.
  • 1999 släppte Lima en A2F i brun målning med vulster, frimärket, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9012.
  • 2000 släppte Lima en A2K i blå målning med röd rand, vulster, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9016.
  • 2000 släppte Märklin en A2K i blått med rött band, katalognummer 43781.
  • 2008 släppte NMJ en Ao2 i ursprungsskick i SJ röd 92 med köttstämpeln, katalognummer 201.001.
  • 2009 släppte NMJ en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.002.
  • 2009 släppte NMJ en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.301.
  • 2010 släppte NMJ en A2 i SJ röd 92 med frimärket, katalognummer 201.101.
  • 2011 släppte NMJ en A2FGR i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.201.
  • 2011 släppte NMJ en A2G i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.202.
  • 2011 släppte NMJ en B12 i SJ röd 92 med frimärket och InterCity-pilar, katalognummer 201.203.
  • 2018 släppte NMJ en A2 i ljusblått med röd rand, katalognummer 201.501.
  • 2019 släppte NMJ en A2 i ljusblå och mörkblå färgsättning, katalognummer 201.401.

Tryckta referenser Ao2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Ao2 1-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 21-25 (Beskrivning), s 90-91 (Ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Ao2

Järnväg.net: A2 (Beskrivning och bilder)

Modelltåg.se: Ao2/A2/B12 (NMJ:s modeller)

ABo2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 35 första- och andraklassvagnar littera ABo2. Vagnarna hade två kupéer med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo2 vestibuler i bägge ändar.

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i nattågen. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB2. På senare år användes vagnarna till regional- och lokaltrafik i bl.a. Göteborgsområdet.

ABo2-vagnarna genomgick aldrig asbestsanering, och fick heller aldrig blått färgschema. Vagnarna slopades 1990-1993.

Huvuddimensioner ABo2

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 12
Sittplatser andra klass: 48
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ ABo2.jpg

SJ ABo2 i ursprungligt skick med köttstämpeln 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10539

SJ ABo2 premiär.jpg

Premiärtur 1960 med GD m.fl., i andra klass avdelning. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10549.

Modeller ABo2

Skala H0

  • 2008 släppte NMJ en ABo2 med märkning före 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.001.
  • 2009 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och köttstämpeln, katalognummer 202.002.
  • 2010 släppte NMJ en AB2 med märkning efter 1970 och frimärket, katalognummer 202.101.

Tryckta referenser ABo2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo2 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 26-28 (Beskrivning), s 92-94 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Webreferenser ABo2

Järnväg.net: AB2 (Beskrivning och bilder)

Modelltåg.se: ABo2/AB2 (NMJ:s modeller)

ABo3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1961 och 1964 tog SJ emot 78 första- och andraklassvagnar littera ABo3. Vagnarna hade två kupéer och en mindre salong med första klass sittplatser och två avdelningar med andra klass sittplatser. Inredningen var starkt inspirerad av tidigare vagnar littera ABo7. Liksom alla sittvagnar i 60-talsserien hade ABo3 vestibuler i bägge ändar. Sexton vagnar hade ångvärme för trafik i Danmark och särskildes med littera ABo3k fr.o.m. 1964.

Vagnarna användes som kursvagnar till olika destinationer, d.v.s. vagnar som växlades mellan olika tåg, och som sittvagnar i tåg där det inte behövdes en hel förstaklassvagn. Vid litterareformen 1970 fick vagnarna littera AB3 respektive AB3K.

Mellan 1989 och 1991 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, UIC-kabel och högtrycksledning.

Två vagnar byggdes om till bistro- och biovagnar littera S11 1991 för trafik i Nordpilen. Vagnarna hade ingen genomgång under filmvisning, så de gickförst eller sist i tåget. Vagnarna målades inledningsvis i en hälften röd och hälften blå målning, detta ändrades senare till ett färschema i rött och grafitgrått. Vagnarna märktes med "Bistro" och "Bio på tåg", senare förkortat till "Bio".

År 1996 byggdes en vagn om för trafik för Mitthögskolan med studieplatser i andraklassdelen och märktes "BrainTrain". Denna vagn fick littera AS4KT.

Tretton vagnar klassades ned till andra klass utan ombyggnad och fick littera B13, B13B och B13BK. Underlittera B stod här för biljettmaskin för Bohustrafiken.

Två vagnar överfördes till SSRT i början på 2000-talet för uthyrningstrafik. Dessa såldes till NetRail 2007 och vidare till Veolia, numera Snälltåget, 2009.

SJ ställde av AB3-vagnarna mellan 2004 och 2006. Tre vagnar såldes till Tågab och används i trafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner ABo3/ABo3k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 20
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

ABo3 interiör.jpg

Interiör av första klass salong i ABo3 1961. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB11386.

TÅGAB AB3.jpg

Tågåkeriet i Bergslagen AB AB3 nr. 4885 på Borlänge Central 2013. Foto Rasmus 28, Wikimedia Commons

Modeller ABo3

Skala H0

  • 1992 släppte Lima en S11R i blå och röd målning samt silverfärgade fönsterbågar. Katalognummer 9210 och 9684.
  • 1997 släppte Lima en S11 i blå och röd målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9685 och 9018.
  • 1997 släppte Märklin en S11R med blått, rött och grått färschema, katalognummer 43773.
  • 1998 släppte Märklin en AB3RT i blå målning, katalognummer 43771.
  • 1999 släppte Lima en AB3K i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9009.
  • 2008 släppte NMJ en ABo3 i ursprungsmålning med köttstämpeln och tak i silver, katalognummer 203.001.
  • 2009 släppte NMJ en AB3 med köttstämpeln och ljusgrått tak, katalognummer 203.002.
  • 2009 släppte NMJ en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.301.
  • 2010 släppte NMJ en AB3 med frimärket och ljusgrått tak, katalognummer 203.101.
  • 2018 släppte NMJ en AB3 i ljusblått och rött band märkt "InterRegio", katalognummer 203.501.
  • 2018 släppte NMJ en S11 i blå, röd och grafitgrå målning, katalognummer 203.502.
  • 2018 släppte NMJ en S11 i röd, grafitgrå och ljusgrå målning, katalognummer 203.503.
  • 2018 släppte NMJ en S11 svart målning, katalognummer 203.601.
  • 2019 släppte NMJ en AB3 i ljusblå och mörkblå målning, katalognummer 203.401.

Tryckta referenser ABo3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "ABo3 1- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 29-34 (Beskrivning), s 95-96 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar A" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser ABo3

Järnväg.net: AB3 (Beskrivning och bilder).

Modelltåg.se: ABo3/AB3/S11 (NMJ:s modeller)

Bo1

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1962 tog SJ emot 100 andra klass sittvagnar littera Bo1. Vagnarna hade två öppna avdelningar med sittplatser och vestibuler i bägge ändar. Vagnarna hade också två toaletter och ett tvättrum. Arton av vagnarna var utrustade med ångvärme för trafik i Danmark, dessa fick littera Bo1k 1964. Vagnarna användes i all slags persontrafik över hela SJ. Littera ändrades till B1 och B1K 1970.

När DSB gick över till elvärme konverterades ett antal vagnar till dansk elvärme och fick littera B1E, ändrat till B1K 1978.

Mellan 1986 och 1990 moderniserades vagnarna vilket innebar asbestsanering, nya textilier, högtalare, vakuumtoaletter, inbyggda slutsignaler, två handikapplatser, UIC-kabel och högtrycksledning.

År 2000 överfördes tre vagnar till SSRT för uthyrningsverksamhet, bland annat till Tågkompaniet.

När 60-talsvagnarna började avvecklas 2004 togs även B1-vagnarna ur trafik. De sista gick i ordinarie trafik 2006, och vagnarna skrotades eller såldes. Tågkompaniet köpte tre av dessa. Netrail köpte sammanlagt fem vagnar, några av dem hyrdes ut till Veolia från 2009 för trafik med "Snälltåget". Veolia köpte också egna B1. NetRail hyrde också ut vagnar till Blå Tåget (denna trafik upphörde 2019).

Huvuddimensioner Bo1/Bo1k

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 62
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)/+ångvärme Vapor (DK)
Internationell trafik: Norge/+trafik till Köpenhamn

SJ Bo1.jpg

SJ Bo1 i ursprungligt skick med bälgar 1960. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10540

Bo1 interiör.jpg

Interiör Bo1. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10541.

Modeller Bo1

Skala H0

  • 1968 släppte Märklin en Bo1 med köttstämpeln och bälgar, kataognummer 4072.
  • 1983 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och bälgar, katalognummer 4072.
  • 1984 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och bälgar samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
  • 1985 släppte Märklin en Bo1 med frimärket och vulster samt blå destinationsskyltar, katalognummer 4072.
  • 1992 släppte Märklin en B1KRT i blått färgschema, katalognummer 4377.
  • 2008 släppte NMJ en Bo1 i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.001.
  • 2008 släppte NMJ en Bo1k i ursprungsmålning med köttstämpeln, katalognummer 204.003.
  • 2008 släppte NMJ två B1 med olika vagnsnummer, med köttstämpeln, katalognummer 204.002 och 204.004.
  • 2009 släppte NMJ en B1KRT och en B1KT med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.301 och 204.302.
  • 2010 släppte NMJ två B1 med olika vagnsnummer, med frimärket, katalognummer 204.101 och 204.102.
  • 2011 släppte NMJ en B1F och en B1G med frimärket och "InterCity"-pilar, katalognummer 204.201 och 204.202.
  • 2018 släppte NMJ en B1 med ljusblå målning med rött band, katalognummer 204.501.
  • 2019 släppte NMJ en B1N och en B1K med ljusblå och grafitgrå målning, katalognummer 204.401 och 204.402.

Tryckta referenser Bo1

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo1 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 35-39 (Beskrivning), s 97-98 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo1

Järnväg.net: B1 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: Bo1/B1 (NMJ:s modeller)

Bo5

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1960 och 1967 tog SJ emot 85 vagnar littera Bo5 och 30 vagnar littera Bo5b. Vagnarna hade fem kupéer i ena vagnsänden och två öppna avdelningar (i äldre vagnar med kupéer och öppna avdelningar, Bo8, fanns det kupéer i bägge vagnsändar). I Bo5b var två av kupéerna barnkupéer med ett gemensamt skötrum. I övriga kupéer satt man fyra i bredd, i de öppna avdelningarna 2+2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar, samt två toaletter. Littera ändrades till B5 respektive B5B 1970.

Vagnarna användes som ersättare till äldre vagnar littera Bo8 i långväga tåg. I långväga tåg gick det en vagn med barnkupé i varje tåg.

I slutet på 1970-talet togs väggen mellan avdelningarna bort, eftersom båda avdelningarna blev rökfria. Mellan 1985 och 1989 genomfördes en större modernisering som innebar asbestsanering, nya textilier, vakuumtoaletter, högtalare och fasta slutsignaler. Vidare byggdes kupén närmast vestibulen om till tjänstekupé, och i övriga kupéer minskades antalet sittplatser till 6. Därefter hade vagnarna totalt 52 sittplatser. Moderniserade vagnar fick littera B5G, B5F (med telefonautomat) eller BS5 (med kupé för servering). Littera B5F ändrades till B5FKRT 1991. I detta sammanhang togs också barnkupéerna bort från B5B, varvid underlittera B togs bort.

Några vagnar byggdes om för dansk elvärme 1991 och fick underlittera K.

SSRT tog över fyra B5 2000, för använding i uthyrningstrafik. Dessa vagnar har hyrts av Tågkompaniet och Veolia.

Några vagnar littera BS5 fick serveringskupéen ombyggd till vanlig kupé 2002, varvid vagnarna fick nytt littera B15.

SJ slopade sina B5 2004-2006. SSRT sålde sina vagnar till Netrail 2007, som använde dem i fortsatt uthyrningsverksamhet. Netrail sålde vagnarna vidare 2013, till Veolia och Blå Tåget. Tågab har också en B5. Blå Tåget använda sina vagnar i trafik mellan 2014 och 2019.

Huvuddimensioner Bo5/Bo5b

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68/60
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ Bo5.jpg

SJ Bo5 i ursprungligt skick med bälgar 1967. Notera märkning med frimärket. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB10903

Bo5 interiör.jpg

Interiör Bo5 1963. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB11908.

Modeller Bo5

Skala H0

  • 1966 släppte Fleischmann en Bo5b med lösa destinationsskyltar, katalognummer 1534.
  • 1971 släppte Fleischmann en Bo5b med fast destinationsskylt, katalognummer 5155.
  • 1990 släppte Lima en B5FKRT i blå målning med silverfärgade fönsterbågar, katalognummer 9158-S och 9293.
  • 1997 släppte Lima en B5FKRT i blå målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9293.
  • 1997 släppte Märklin en B5KRT i blå målning, katalognummer 4377.
  • 1999 släppte Lima en B5B i brun målning, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9013.
  • 2000 släppte Lima en B5K i blå målning med röd rand, silverfärgade fönsterbågar och NEM-ficka. Katalognummer 9017.
  • 2000 släppte Märklin en B5K i blått med rött band, katalognummer 43782.
  • 2008 släppte NMJ två Bo5 märkt med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.001 och 205.003.
  • 2009 släppte NMJ två B5 i brun målning med köttstämpeln och olika vagnsnummer, katalognummer 205.002 och 205.004.
  • 2009 släppte NMJ en B5K i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.301.
  • 2009 släppte NMJ en B5FKRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.302.
  • 2010 släppte NMJ två B5 i brun målning med frimärket och olika vagnsnummer, katalognummer 205.101 och 205.102.
  • 2011 släppte NMJ en B5F i brun målning med frimärket och InterCity-märkning, katalognummer 205.201.
  • 2018 släppte NMJ två B5K i blå och röd målning med olika vagnsnummer, katalognummer 205.501 och 205.502.
  • 2019 släppte NMJ en B5B i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.401.
  • 2019 släppte NMJ en B5KRT i blå och grafitgrå målning, katalognummer 205.402.

Tryckta referenser Bo5

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 40-44 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Bo5b 2-klass sittvagnar med barnkupé." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 45-46 (Beskrivning), s 99-101 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser Bo5

Järnväg.net: B5 (Bilder och beskrivning)

Modelltåg.se: Bo5/B5 (NMJ:s modeller)

B1c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1968 och 1969 levererades 25 cafévagnar littera B1c. Enligt det gällande systemet borde littera ha varit Bo1c, men i förväntan på det nya litterasystemet togs bogginollan bort. Littera efter 1970 blev trots detta RB1. Vagnarna var inredda med en serveringsdisk och en caféavdelning, samt ett antal vanliga sittplatser i andra änden. Dessa vagnar hade endast en vestibul i ena änden, i andra vagnsänden vid caféänden fanns istället två dörrar för inlastning av varor. B1c hade vulster redan vid leverans. Bakom serveringsdisken fanns endast ett fönster. SJ hade haft liknande kombinerade café- och sittvagnar tidigare, i form av Bo8c och RBo11.

Sexton av vagnarna byggdes om 1985 med en hel serveringsavdelning som ersatte de ordinarie sittplatserna. Dessa vagnar fick nytt littera R2. Vid denna ombyggnad märktes vagnarna också med "InterCity" och gula pilar.

Samtliga vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, då byggdes de återstående RB1 också om till R2 i ett något annorlunda utförande än de tidigare ombyggda. Dessa nya R2 fick också en ny färgsättning i svart och rött. De första ombyggda R2-vagnarna slopades under 1990-talet.

Ett antal vagnar byggdes om för "Svenska Orientexpressen" 2000-2001 och målades om i ett mörkblått färgschema, och fick littera R12. Dessa gick kvar i trafik till 2010 varefter de togs ur trafik. Därefter såldes en vagn till Visit Vemdalen och märktes i Inlandsbanans färgsättning. SJ fortsatte att använda en R2 sporadiskt efter det, som också fick SJ:s svarta målning. Den vagnen och en annan såldes till Tågab 2014 och används i tågen Karlstad-Stockholm.

Huvuddimensioner B1c

Löb: 24,10 m
Hjulbas: 16,60+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 16
Sittplatser café: 32
Resgodsyta: 0 m2
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge

Modeller B1c

Skala H0

  • 2020 aviserade NMJ en B1c på Nürnbergmässan.

Tryckta referenser B1c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B1c Kafé- och 2-klass sittvagnar." i SJ personvagnar av 1960-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2010, s 47-52 (Beskrivning), s 102 (Ritning).

Lars Kempe: "Rapport från Nürnberg." i Modelljärnvägsmagasinet nr 40/2020, s 8-9 (NMJ:s prototyp).

Webreferenser B1c

Järnväg.net: RB1

Järnväg.net: R2

DFo28

Tillbaka till toppen

Beskrivning

En kombinerad post- och resgodsvagn levererades till SJ i tjugo exemplar 1965, littera DFo28. Vagnarna var inredda med en postkupé på 28 m2 med sorteringsrum och ett mindre förvaringsrum, samt en resgodsavdelning med en tjänstekupé på 28 m2. Vagnarna hade vestibuler i bägge ändar. På bägge vagnssidor fanns en dörr till postavdelningen och en dörr till resgodsavdelningen, och dessutom en brevlåda till postavdelningen. Littera ändrades till DF28 1970. En vagn förstördes i en olycka 1979.

Samtliga återstående vagnar moderniserades 1991 med asbestsanering, och en förstorad postkupé. I samband med detta sattes den ena sidodörren igen. Vagnarna målades ett nytt färgschema, gult nedtill och mörkblått över fönstren, samt märktes med ett posthorn. Dessa vagnar fick nytt littera D38F eller D38RT. Vagnarna byggdes om igen 1995 genom att all sorteringsutrustning togs bort och tjänstekupén försvann. Vagnarna anpassades för posten rullvagnar, och fick littera D48. I slutet av 1990-talet målades helt i en gult färgschema.

Vagnarna användes inledningsvis som postkupéer i tåg över hela nätet. Efter ombyggnad till D48 användes vagnarna i postens direkttåg från Stockholm till Göteborg, Malmö och Sundsvall.

Samtliga vagnar fördes över till Green Cargo och fick nytt littera Db. Dessa vagnar användes i rena posttåg. Vagnarna ställdes av runt 2010. Två vagnar såldes till Värmlandståg och två till Tågab 2016.

Fo5

Tillbaka till toppen

Modeller Fo5

Skala H0

  • 1977 släppte Lima en F5 i brunt med MD-boggier, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1979 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1981 släppte Lima en F5 i brunt med boggier m/42, silverfärgade fönsterbågar, vulster och frimärket, katalognummer 9335.
  • 1979 släppte Lima en F6K i brunt med boggier m/42, vulster och frimärket, katalognummer 9335. Endast i presentsats.
  • 1990 släppte Lima en F24KR i blått med MD-boggier och vulster. Katalognummer 9335-S och 9360.
  • 1997 släppte Lima en F6K i brunt med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9302.
  • 1997 släppte Lima en F33 märkt SJ EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9439.
  • 1997 släppte Lima en F33 märkt FÖRETAGSPAKET EXPRESS med vulster, frimärket och NEM-ficka. Katalognummer 9494.

Tryckta referenser Fo5

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

RBo2

Tillbaka till toppen

Modeller RBo2

Skala H0

  • 1968 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och köttstämpeln, katalognummer 4073.
  • 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket, katalognummer 4073.
  • 1983 släppte Märklin en RBo2 med bälgar och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.
  • 1985 släppte Märklin en RBo2 med vulster och frimärket samt blå destinationsskyltar i dörrfönstren, katalognummer 4073.

Tryckta referenser RBo2

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

WLABo1

Tillbaka till toppen