SJ personvagnar av modifierad 1940-talsmodell

Från Svensk MJ-Wiki
Version från den 2 juli 2020 kl. 16.52 av Admin (Diskussion | bidrag) (BFo16)
Hoppa till: navigering, sök

På denna sida redovisas de SJ-vagnar, främst av 1940-talsmodell, som utrustades med nya svetsade korgar mellan 1959 och 1985.

Inledning

SJ:s första serie av svetsade personvagnar drabbades av omfattande problem med rost, i mycket större utsträckning än tidigare nitade stålvagnar. Detta innebar att många av vagnarna var svårt anfrätta efter 25 års drift. Många vagnar byggdes med nya korgar under en period av cirka tjugo år från 1960-talets mitt. Att man valde att livtidsförlänga befintliga vagnar kan bero på att budgeten för fordonusunderhåll disponerades av SJ:s ledning själva, medan investeringar i ny rullande materiel skulle godkännas av riksdagen. Det var alltså lättare att få igenom ombyggnader är nybyggda vagnar. De flesta vagnar som byggdes om var BCo11b, Co8b/d, Co8cs, Co9b eller Co14. Enstaka Bo5b, BCo7b och Co8f byggdes också om. Vilka vagnar som valdes ut för ombyggnad berodde inte bara på i vilket skick de befanns sig, utan också vilka typer som som ansågs mest föråldrade. Alla vagnar fick vulstbälgar vid ombyggnaden.

Ett antal f.d. trävagnar försågs också med en nybyggd svetsad korg, då åtta Bo8a byggdes om till BFo16. Dessa redovsas också på denna sida.

Huvuddelen av dessa vagnar slopades på 1990-talet. Några BC2 går alltjämt i trafik.

Vagnarna redovisas nedan enligt ursprungligt littera. Vagnar där ombyggnaden började före 1970 är redovisade enligt det litterasystem som gällde 1956-1970. Dessutom finns det en övergångsform av detta system, där vagnar byggda 1965-1970 fick littera utan "bogginollan", eftersom den ändå skulle tas bort. Vagnar som byggts om efter 1970 redovisas enligt det system som gällt sedan dess.

Översikt över vagnstyper

Här finns en kortfattad översikt över vagnarna som redovisas på denna sida.

Litt Typ I trafik Ombyggd Omlittrerad Ny ägare Ur trafik
A3 Sittvagn 1970 B3, AB13 (1983) IBAB 1994 (SJ)
B7 Sittvagn 1968 A3, AB13 (1983), RB4 (1985) B3 (1970) IBAB 2001 (SJ), ? (IBAB)
B10c Cafévagn 1965 RB2 (1970) 1989
BC2 Liggvagn 1971 BC3 Veolia (2006), IBAB, Blå Tåget, TÅGAB (2012)
BFo16 Sitt- och resgodsvagn 1959 BF3 (1970) 1992
RB4 Bistrovagn 1985 2002

Förklaring till kolumnrubrikerna

Litt = Littera
Typ = Typ av vagn
I trafik = Årtal då vagnen togs i trafik
Ombyggd = Större ombyggnader
Omlittrerad = Ändring av huvudlittera
Ur trafik = Sista trafikår, för olika bolag

Andra wiki-sidor om vagnar

Vagnar
SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Övriga tågoperatörers godsvagnar
SJ personvagnar
Tyska privatbanevagnar
EJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1930-talsmodell
SJ personvagnar av 1940-talsmodell
SJ personvagnar av 1950-talsmodell
SJ personvagnar av 1960-talsmodell
SJ personvagnar av 1980-talsmodell

A3

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1970 och 1975 byggdes femton vagnar om för första klass, littera A3. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i första klass med sammanlagt 44 sittplatser. Vagnarna var utustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan för vissa vagnar. Korgarna saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Korgen var identisk med B7 version 1. Samtliga vagnar var utrustade med Minden-Deutz-boggier.

A3-vagnarna användes på de flesta linjer i syd- och mellansverige där det funnits behov av hela första klass vagnar, t.ex. Karlstad-Göteborg.

Fem av vagnarna byggdes om till B3 1973. Därefter byggdes vagnar om mellan A3 och B3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren.

Tre vagnar byggdes om till kombinerade första- och andra klass vagnar AB13 1983. Dessa återställdes till A3 1985. Dessa vagnar användes främst i trafiken Malmö-Karlskrona.

Vagnarna slopades 1991-1994. En vagn som hyrts ut till IBAB 1993 togs över av IBAB 1998 och målades därefter i IBAB:s färgschema.

Huvuddimensioner A3

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser andra klass: 44
Sittplatser tredje klass: 0
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: El (SE)
Internationell trafik: Norge.

Modeller A3

Skala H0

Skala N

  • Fleischmann har producerat en A3 som färdigmodell, katalognummer 8171.

Fleischmann_8171.jpg

Fleischmanns modell i N-skala. Foto Svensk N-skalehistoria.

Tryckta referenser A3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "A3 1-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 129-130 (Beskrivning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser A3

Järnväg.net: A3 (Bilder).

Svensk N-skalehistoria

B7

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1968 och 1977 byggdes 105 vagnar om för andra klass, littera B7. Vagnarna var inredda med två lika stora avdelningar i andra klass med sammanlagt 68 sittplatser. Vagnarna var utustade med två toaletter. Korgarna hade tio stora fönster per sida, samt två toalettfönster på ena sidan för vissa vagnar. Korgarna fanns i två versioner. Version 1 saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Version 2 hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av korgsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Version 1 var identisk med A3-vagnarna. Vid ombyggnaden behölls bottenplattan, gavelväggarna, sidodörrarna och i vissa fall taket. Samtliga vagnar var utrustade med Minden-Deutz-boggier. Littera B7 antogs som förberedelse för det kommande litterasystemet, men 1970 fick vagnarna i stället littera B3. Två vagnar utfördes med kiosk och personalutrymme med sammanlagt 54 sittplatser, littera B3S. När Danmark gick över till elvärme i tågen utrustades fjorton vagnar för denna trafik med littera B3E, från 1978 B3K.

B3-vagnarna har använts över hela nätet, ofta som insatsvagnar vid högtrafik.

Vagnar har byggts om mellan B3 och A3 vid olika tillfällen, bland annat för att hantera säsongsvariationer i efterfrågan, då behovet av första klass vagnar var lägre på sommaren.

En vagn byggdes om till kombinerad första- och andra klass vagn AB13 1983. Dessa återställdes till A3 1985.

Med början 1984 byggdes tjugo vagnar om till sitt- och serveringsvagnar littera RB4.

Tre vagnar byggdes om för gå i Uppsalapendeln med UIC manöverkabel 1989 och fick littera B3AU.

Vagnarna slopades 1989-2001 och skrotades eller såldes. IBAB har hyrt flera vagnar, var av några senare har köpts in. Vagnarna användes under några år i de s.k. vildmarkstågen, men står numera avställda.

Huvuddimensioner B7

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 68
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

IBAB B3.jpg

IBAB B3 (version 1) i Östersund 1995. Källa Digitalt museum JvmKDAF00763

Modeller B7/B3

Skala H0

  • 2000 släppte UGJ en B3 som byggsats i plast. Denna har funnits i utförande för såväl SJ som IBAB.

Skala N

  • Fleischmann har producerat en B3 som färdigmodell, katalognummer 8172.

Fleischmann_8172.jpg

Fleischmanns modell i N-skala. Foto Svensk N-skalehistoria.
  • Nmodell släppte etsplåtar 2006 för att konvertera en Fleischmannvagn till en B3 version 2.

Tryckta referenser B7/B3

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B3S 2-klass sittvagnar med kiosk." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 131 (Beskrivning).

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B7/B3 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 132-134 (Beskrivning), s 242 (Ritning).

Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87. 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.

Webreferenser B7/B3

Järnväg.net: B3 (Bilder och beskrivning).

Svensk N-skalehistoria

B10c

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Fem Bo8cs byggdes om till nya kafévagnar 1965 och 1966, som gavs littera B10c. Vagnarna hade en serveringsavdelning med 24 sittplatser och åtta ståplatser, pentry med mikrovågsugn och självservering, samt en avdelning med 22 andraklass sittplatser. Korgen var inte lika kraftigt ombyggd som på övriga modifierade vagnar, utan korgsidorna fick behålla bröstlisten och de tre sickorna på nederdelen. Däremot ersattes fönstren med sju stora gummiinfattade fönster med träram på ena sidan och och tio likadana fönster på andra sidan. Vagnarna hade Minden-Deutz-boggier. Efter litterareformen 1970 fick vagnarna nytt littera RB2.

Vagnarna har använts på många håll i södra och mellersta Sverige.

Alla vagnar slopades 1989.

Huvuddimensioner B10c

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 22
Sittplaster serveringsavdelning: 24
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

SJ B10c.jpg

Utbildningstavla för Trafikrestaurangers personal, som visar B10c. Källa Digitalt museum Jvm23631-3.

Modeller B10c

Någon modell av B10c är inte känd.

Referenser B10c

Hans Helmstein & Svante Runberger: "B10c kafé- och 2- klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 135-136 (Beskrivning).

Järnväg.net: RB2 (Bild).

BC2

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1971 och 1985 byggdes sammanlagt 76 vagnar om till liggvagnar i andra klass. Vagnarna byggdes om i fyra distinkta serier. Serie ett byggdes om 1971 till 1972 med utgångspunkt i tjugo BCo7b som fick littera BC2. Serie två byggdes om 1974-1975 och omfattade tjugo Co8b/d som fick littera BC2T. Serie tre byggdes om 1977-1978 och omfattade 21 vagnar Co14 som fick nytt littera BC2T eller BC2KT. Den fjärde serien byggdes om 1984-1985 av femton vagnar av olika typer och fick littera BC2KT. Vagnarna var inredda med åtta kupéer med sammanlagt 48 liggplatser, två toaletter och tvättrum närmast varje vestibul. Samtliga vagnar hade boggier av Minden-Deutz-typ. Vagnar med underlittera T hade vakuumtoalett, vagnar med underlittera K hade dansk elvärme.

Korgarna var högre än standard, och hade åtta stora fönster på varje sida, samt två toalettfönster på ena sidan. Korgarna byggdes i två versioner. Version ett saknade bröstlist men hade tre sickor under fönstren. Version två hade bröstlist och tät sickning på hela korgsidan, motsvarande utförandet av kogrsidorna på vagnar av 1960-talsmodell. Vagnar i serie ett hade korg av version ett, övriga vagnar hade korg av version två.

Detta blev SJ:s andra liggvagn, tidigare hade det bara funnits några ombyggda förstaklassvagnar littera BC1. Bland 80-talsvagnarna nybyggdes liggvagnar littera BC4.

Vagnarna har använts för att för att hantera den stora efterfrågeökning på billiga långväga resor som Interrailkortet innebar. Dessutom fanns en stor inhemsk efterfrågan på resor till vintersportorter. Vagnarna har gått i långväga sådana resor i Sverige och Norge, samt också till Köpenhamn.

Vagnarna ur serie två till fyra genomgick ett moderniseringsprogram i början på 1990-talet som innebar sth 160 km/h, skivbromsar, inbyggda slutsignaler och vakuumtoaletter för vagnar som inte tidigare haft detta. Vid denna moderninering fick vagnarna också SJ nya färgschema i mellanblått med en grafitgrå rand över fönstren. Serie ett moderniserades inte, och fick littera BC3 för att skiljas från moderniserade vagnar.

Fyra BC3 hyrdes ut till Inlandsbanan 1993 och köptes 1998. Vagnarna användes några år på Inlandsbanan i Vildmarkstågen och ställdes därefter av. De skrotades 2012. SJ slopade sina BC3 1998-1999.

Från 2001 sattes ett antal BC2 också in i trafik på Berlin, varvid de försågs med UIC-kabel och underlittera D.

Mellan 2000 och 2003 hyrde Tågkompaniet ett antal vagnar för trafik på Malmbanan. Veolia köpte nio vagnar 2006. SJ har sålt ytterligare vagnar 2012-2013 till Veolia/Snälltåget, Inlandsbanan/Visit Vemdalen, Tågab och Blå Tåget. SJ har också skrotat flera av sina vagnar, men ett antal går fortfarande i trafik (2020).

Huvuddimensioner BC2/BC2K

Löb: 23,50 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Liggplatser: 48
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)/+el (DK)
Internationell trafik: Norge/+ trafik till Köpenhamn

Veolia BC2.jpg

Veolia BC2 i Åre 2008. Foto Skistar, Wikimedia Commons

Modeller BC2

Någon modell av BC2 är inte känd.

Referenser BC2

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BC2 liggvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 137-139 (Beskrivning), s 243 (Ritning).

Järnväg.net: BC2 (Bilder och beskrivning)

Järnväg.net: BC3 (Bilder och beskrivning)

BFo16

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Mellan 1959 och 1961 byggde SJ om åtta Bo8a till kombinerade sitt- och resgodsvagnar littera BFo16. Ombyggnaden innebar att den gamla träkorgen skrotades och en helt ny svetsad korg byggdes på det gamla underredet. I ett fall byggdes dessutom ett nytt underrede eftersom det gamla var i för dåligt skick. Vagnarna hade fyra kupéer med sammanlagt 32 sittplatser och en resgodasavdelning på 17 m2, en toalett och en tjänstekupé. Korgen hade en bröstlist under fönstren, tät sickning i fönsterhöjd och fem sickor under bröstlisten, samt gummiinfattade fönster med träram. Vagnarna fick smala vestibuler och tak med rak avslutning i likhet med 1940-talsvagnarna. Vagnarna försågs med bälgar vid ombyggnaden. Det fanns en skjutdörr till resgodsavdelningen på varje vagnssida. Vagnarna försågs med boggier m/42. Vid omlittreringen 1970 fick vagnarna littera BF3.

Vagnarna har använts som ersättare till BFo4 och BFo14 i trafiken över hela nätet. Vagnarna har också gått i trafik till Köpenhamn sommartid, trots att de saknade dansk värmeledning.

Under 1960-talet ersattes boggierna med Minden-Deutz-boggier och sth höjdes till 130 km/h. Under 1970-talet fick vagnarna vulster.

De sista vagnarna skrotades 1992.

Huvuddimensioner BFo16

Löb: 21,80 m
Hjulbas: 15,50+2,40 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 32
Resgodsyta: 17 m2
Sth: 120 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el 220 V (SE)
Internationell trafik: Norge och till Köpenhamn sommartid.

SJ BFo16.jpg

SJ BFo16 i Hagalund 1959. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09611

BFo16 interiör.jpg

Kupé i BFo16. Foto Seved Walther, Digitalt museum JvmKBDB09612

Modeller BFo16

Skala H0

  • 2018 släppte Vagnverkstaden en BFo16 som byggsats med mässingsunderrede och gjuten korg i plast, katalognummer 301-1 och 301-B med vanliga bälgar och 301-V med vulstbälg.

Tryckta referenser BFo16

Hans Helmstein & Svante Runberger: "BFo16 2-klass sitt- och resgodsvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 140-142 (Beskrivning), s 244-245 (Ritning).

Maskinbyrån: "Personvagnar B" i Illustrerad förteckning över personvagnar, motorvagnar och rälsbussar (Särtryck 422). Stockholm: Statens Järnvägars författningssamling 1962 (Ritning, data).

Webreferenser BFo16

Järnväg.net: BF3 (Bilder och beskrivning).

Vagnverkstaden: Byggsatser gjutna (Modell i H0).

RB4

Tillbaka till toppen

Beskrivning

Tjugo B3-vagnar byggdes om till serveringsvagnar littera RB4 1985-1987. Ena sitt-avdelningen ändrades till serveringsavdelning genom att ett pentry med bardisk installerades och tretton sittplatser vid bord eller fönsterbänk byggdes. Den andra sittavdelningen lämnades orörd. Samtliga vagnar som byggdes om var B3-vagnar version ett, med tre sickor under fönstren. Vissa fönster i serveringsavdelningen sattes igen, andra ersattes med smala fönster. Vagnarna målades bruna. Boggierna av Minden-Deutz-typ behölls.

Vagnarna användes inledningsvis på Västkustbanan, men har sedermera gått i långväga resandetåg över hela landet, såväl dagtåg som nattåg.

Vagnarna anpassades efterhand för sth 160 km/h. Modifierade vagnar fick underlittera R efter modifieringen. När alla vagnar modifierats 1993 togs underlitterat bort.

Fem vagnar moderniserades 1995 och fick röd/grafitgrå målning och märktes med "Bistro" på långsidan, samt fasta slutsignaler. Inredingen i sittplatsavdelningen ersattes med B7-stolar. Övriga vagnar slopades vid detta tillfälle.

De sista RB4 slopades några år inpå 2000-talet.

Huvuddimensioner RB4

Löb: 23,5 m
Hjulbas: 16,00+2,50 m
Sittplatser första klass: 0
Sittplatser andra klass: 34
Sittplatser serveringsavdelning: 13
Sth: 130 km/h
Broms: tryckluft blockbroms
Uppvärmning: el (SE)
Internationell trafik: Norge

Modeller RB4

Några modeller av RB4 är inte kända.

Referenser RB4

Hans Helmstein & Svante Runberger: "RB4 serverings- och 2-klass sittvagnar." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 143-144 (Beskrivning), s 210-211 (Ritning).

Järnväg.net: RB4 (Bilder och beskrivning).

Referenser

Hans Helmstein & Svante Runberger: "Korrosionsproblemet." i Svenska personvagnar av 1940- och 1950-talsmodell. Stockholm: Stockholms Modelljärnvägsklubb 2007, s 11-12 (Bakgrunden till ombyggnaderna).