Skillnad mellan versioner av "Vagnar"

Inledning

Med järnvägsvagn avses vanligen en vagn som inte har en egen motor, utan som måste kopplas till ett dragfordon för att kunna flyttas.

Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. Godsvagnar används för fraktgods, medan personvagnar används till passagerare. Vagnar för banarbete kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. Vagnar med med fasta axlar är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har axlarna monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera axlar. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.

En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.

De första vagnarna var tvåaxliga, men allt eftersom behovet av större laster ökade, infördes både treaxliga vagnar och boggievagnar. I USA blev boggievagnar dominerande redan på 1850-talet. I Sverige infördes treaxliga godsvagnar och boggievagnar för persontrafik på 1890-talet. (Mera om utvecklingen i Sverige här).

De flesta modelljärnvägsvagnar som säljs på marknaden idag är färdigmodeller från storserietillverkare, i regel av plast. Det finns också byggsatser av vagnar i olika material, i regel från småserietillverkare. Det finns dessutom enstaka småserietillverkare som tillhandahåller färdigmodeller, dessa är oftast byggda i mässing.

Tekniska krav på MJ-vagnar

En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två hjulaxlar och koppel i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att hjulen rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, hjul och spår samverkar.

För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig hjul- och spårstandard. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. trepunktslagring, eller en fungerande vagnsfjädring.

För att vagnar ska gå att koppla i och ur tåg på ett smidigt sätt krävs ett väl fungerande koppel. Det finns idag inte någon dominerande lösning på MJ-koppel. Koppel måste dessutom vara monterade på en konsistent höjd för att fungera väl. Detta kan vålla problem då olika märken som levererar fordon med samma koppeltyp ändå inte är konsistenta i höjd alla gånger.

Lättrullade järnvägshjul åstadkoms på moderna MJ-vagnar i regel med spetslagrade hjul, vilket innebär att hjulaxel slutar i en spets som löper i en kona i hjullagret. Nästan alla färdigmodeller levereras på detta sätt, vilket innebär att friktionen i hjulupphängningen sällan är ett problem. Tapplagrade axlar förekommer ibland, det fungerar också väl.

Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor skillnad i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från MOROP, NMRA och FREMO för vad som är en optimal vagnvikt.

Andra artiklar om vagnar

SJ godsvagnar
GC godsvagnar
Privata järnvägsoperatörers godsvagnar
Tyska privatbanevagnar
Trepunktslagring
Vagnvikt
Ritningar i järnvägar!

Referenser

Jan Frelin: "Svenska lagergafflar i H0 från Bill Bedford." i Smalspårigt nr 96/2006. (Recension av fjädrande lagergafflar).

Svante Runberger: "Personvagnsboggiutvecklingen hos SJ." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 7. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobbys bokförlag 2007.

Claes Mattisson: "Variationer på en byggsats." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars-Olof Karlsson (red.): Allt om Modelltåg 10. Tips för modelljärnvägen. Stockholm: Allt om Hobby 2010. (Kitbash på VVA:s CD-vagn, ritningar).

Håkan Yngvik: "Svarva om hjullager." i Modelljärnvägsmagasinet nr 22/2015. (Verktyg för att anpassa hjullager till axellängd).

VTG AG: Our Fleet (Vagnskatalog för VTG).

MMJK: Bygge av DFo29, Perlbyggsats nr 092 (Byggtips).