Bankar, skärningar och tunnlar

Här behandlas järnvägens bankar, skärningar och tunnlar, som används för att ta sig förbi olika hinder som landskapet ställer i vägen för järnvägsbyggaren.

Inledning

En järnväg ska helst vara plan. När terrängen inte medger detta, krävs bankar eller broar och skärningar eller tunnlar. Bankar och skärningar föredrogs av kostnadsskäl så länge det var möjligt att undvika broar och tunnlar. Även i slättlandskap förekommer både bankar och skärningar.

Förutom att få banan så plan som möjligt, har man också eftersträvat att balansera mängden utschaktat material från skärningar, diken och tunnlar med mängden material som behövdes för bankfyllnad med mera.

Broar behandlas på annan plats.

Bankar

Bankar är det billigaste sättet att passera sänkor och andra låga hinder i terrängen. Lutningen på bankens sidor är 1:1,5, d.v.s. för en höjning av banken med 1 m ökar banksidans avstånd till spårmitt med 1,5 m. Bankslänterna bekläddes med grästorv, matjord eller förmultnad dyjord för att reducera släntens erosion. Ibland planterades slänterna i stället med backtimjan eller mjölon, som bildade ett sammanhängande lager med ris. Bankslänter vid vatten bekläddes med sten.

SJ standard banprofil från 1915 (ur Banlära).

Snälltåg på väg in till Vagnhärad norrifrån 1960. Foto John Hylterskog, Digitalt museum JvmKBDB10124.

Järnvägsbank över sjö i Gävletrakten. Foto Carl Larssons fotografiska ateljé AB, Digitalt museum XLM.CL006603-25.

Jordskärningar

I Sverige består det kuperade landskapet ofta av morän eller liknande. Ska ett sådant hinder passeras blir resultatet en jordskärning. Precis som för bankar lutar sidorna i 1:1,5 för att bli stabila.

Olika lösningar på jordskärningar.

Jordskärning mellan Järna och Nyköping. Notera stenskoningen som förstärkning. Källa Digitalt museum JvmKDAB00982.

Bergskärningar

Behövde banan gå genom berg fick man en bergsskärning. Här var sidorna mycket brantare, men en lutning på 5:1.

Bergsskärning på Saltsjöbanan. Foto Lennart Welander, Digitalt museum JvmKBDM04469.

Tunnlar

Tunnlar byggdes när det var för mycket berg att ta bort för en skärning, eller av andra skäl. Mindre järnvägar undvek ofta tunnelbygge genom en längre och krokigare linje.

Tunnlar är förstås större än fria rummet.

Svenskt berg har ofta inte behövt förstärkning med byggda tunnelportar, men alla varianter förekommer.

Tunneln vid Graversfors ca. 1930, tunnelportal direkt i berget. Källa Digitalt museum JvmKDBA00461.

Tunneln vid Gryttjom 1931, tunnelportal murad i sten. Källa Digitalt museum JvmKDAA01441.

Tunnel i Rönninge 1919 med tunnelportal i betong. Källa Digitalt museum JvmKDAB01414.