Intermodal trafik

Intermodal trafik innebär att en transport utnyttjar flera trafikslag utan omlastning, oftast genom att lasten är förpackad i en särskild lastbärare under hela transporten. De vanliga typerna av intermodal trafik som utnyttjar järnvägstransporter är trafik med standardiserade ISO-containrar, att lasta lasbilstrailers på järnvägsvagnar, s.k. piggy-back-trafik, samt växelflak enligt CEN.

ISO-containrar

En ISO-container är en låda där mått, fästen och bärighet är standardiserade, som används för intermodala transporter. Fästena används för lastsäkring under transport, samt för lyft. Fästena sitter i containerns hörn och består av beslag med hål i tre riktningar. Lastsäkring sker med tappar. Den standardiserade bärigheten är dels till för att försäkra att containern kan lasta tillräckligt mycket, och dels att den kan staplas på höjden. En container kan variera i längd i vissa steg, samt ha olika höjd. Alla vanliga containrar (torrlastcontainrar) har dörrar på ena gaveln; det finns dessutom containrar med sidodörrar för att enkelt kunna lasta en container när den står på en järnvägsvagn.

Inom ramen för standarden ryms också specialcontainrar av olika slag, oftast containrar för kylvaror, petroleumprodukter, cement och andra pulverformiga produkter, samt växelflak som kan fästas i de standardiserade containerfästena. Det finns flera typer av växelflak, där vissa har gavlar eller stolpar så att de kan staplas, andra inte.

Standardmåtten för ISO-containrar anges i fot, vilket avslöjar det amerikanska ursprunget. Bredden är alltid 8' (2438 mm), och höjden är normalt 8'6" (från början dock 8'0"). Längden är i steg om 10', där 20' och 40' är absolut vanligast. Det finns också 45' containrar, men de har begränsad användning i EU eftersom lastbilslängderna i många länder är begränsade så att en 45' container + dragbil blir för lång. Det finns också s.k. hi-cube-containrar, med en höjd på 9'6".

Containrar lastas vanligtvis på särskilda järnvägsvagnar avsedda för ändamålet. Vagnarna är försedda med containerfästen, som i regel går att fälla när de inte används. Containrar kan också lastas på vanliga flakvagnar, och skall då säkras med styrreglar av trä, 5x5 cm, som spikas fast i golvet. Vid lastning på flakvagnar kan det också krävas lastsäkring med hjälp av vagnsstolpar och/eller bindningar, för att förhindra att containrarna blåser omkull.

Huvudintressenterna i utvecklingen av ISO-containrar har varit rederierna, och deras behov av marktransporter på landsväg och järnväg. De flesta varumärken som syns på ISO-containrar tillhör rederier. Redarna är dock inte ensamma, många järnvägsbolag har också skaffat sig egna containrar, och många containrar ägs av logisitikföretag.

Containrar i Port Elisabeth, NJ, 2004. Foto Albert E. Theberge. Wikimedia Commons, public domain

Dimensioner för standardcontainrar

Tillbaka till toppen

Containertyper:

• Torrlastcontainrar är vanliga standardcontainrar, vilka utgör ca 90% av alla containrar. 80% av alla containrar är standard torrlastcontainrar på 20' och 40' med standardhöjd. Torrlastcontainrar har alltid dörrar på ena gaveln, och kan ha dörrar på sidorna.
• Hi-cube är extra höga containrar, också av torrlasttyp.
• Bulk är containrar för bulklaster som lastas genom luckor i taket och tippas genom gaveln.
• Tank omfattar tankar för alla slags vätskor.
• Växelflak är flak för alla slags laster som inte behöver en sluten container.
• Kylcontainrar har elaggregat för kyla, frys eller varmhållning,

Bredden är alltid 2438 mm.

	20' torrlast	30' torrlast	40' torrlast	40' hi-cube	45' hi-cube	20' bulk	20' tank	20' växelflak	40' växelflak	20' kyla	40' kyla
Längd (m)	6,055	9,125	12,192	12,192	13,680	6,055	6,055	6,055	12,192	6,055	12,192
Höjd (m) 1)	2,591	2,591	2,591	2,896	2,896	2,591	2,591	2,591	2,591	2,591	2,591
Max totalvikt (ton)	30,48 2)	30,48	30,48	30,48	30,48	30,48 2)	30,48 2)	30,48 2)	30,48	30,48 2)	30,48

1) Maxhöjd ursprungligen 2,438 m, utom för 45'
2) Enligt dagens standard, tidigare max totalvikt 20,3 ton

Märkning av containrar

Tillbaka till toppen

Märkningen på ISO-containrar följer ISO-standard 6346. Huvudmärkningen sitter på höger gaveldörr på de containrar som har en sådan. På övriga containertyper sitter märkningen i ena änden. Varje container ska ha en identitetsmärkning med fyra bokstäver som anger ägaren, samt sex siffror. Dessa ger tillsammans en unik identitet för containern. Identitetsmärkningen följs av en kontrollsiffra i en ruta. På gaveldörren ska också finnas en fyrställig kod som anger containertyp (sedan 1995), samt maxvikt och tomvikt för containern. Exakt hur märkningen ska utföras styrs inte av standarden, så den kan se ganska olika ut.

En Nedlloyd-container lastas i Olskroken på 1990-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE03196 (detalj)

Märkning på containern på bilden ovan:

• "KNLU270136" ägarmärkning med kontrollsiffra 1.
• "NLX 2040" äldre nationalitetsmärkning som inte följer dagens standard.
• "GROSS WT" (maxvikt).
• "TARE WT" (tomvikt).
• "PAYLOAD" (maxlast, frivillig uppgift).
• "CUBE" (volym, frivillig uppgift).

På containerns sidor ska finnas ägarmärkning och containertyp.

En CMA-CGM container med kaffe i Stockholms frihamn 2009. Foto Karolina Kristensson, Digitalt museum Fo183484_002DIG

Ovanstående container har ägarmärkningen "CMAU104117" med kontrollsiffra 0, samt typmärkning "22G1", vilket innebär 20 fots container med standardhöjd av torrlasttyp.

På containerns andra gavel räcker det med ägarmärkning.

Containergavel NYK. Källa Digitalt museum JvmKEAE03656

På containerns ovansida ska finnas ägarmärkning och typmärkning.

Transoceans "Boogabilla" på väg med containerlast 1985. Här syns det i alla fall att det finns märkning på ovansidan. Foto Mark Markefelt, Digitalt museum Fo192369DIA

Trailers på tåg

Tillbaka till toppen

Med trailer avses i detta sammanhang påhängsvagnar för landsvägstrafik, och hur de kan lastas på järnväg för mer ekonomiska transporter, ibland kallad "piggyback"-trafik. En trailer för trafik i Europa behöver ha lyftanordningar för att kunna lyftas på och av tåg, samt naturligtvis vara anpassad för vägtrafik i de länder den ska gå i. Med tanke kostnaderna för att lasta och lossa trailers för tågtransport, finns det också ett minsta avstånd där det ekonomiskt försvarbart att lasta trailers på tåg.

Huvudintressenterna i denna typ av intermodal trafik är åkerierna och järnvägsbolagen, som naturligtvis också är konkurrenter. Trailers på tåg ger inte samma handlingsfrihet som en ISO-container, att lasta trailern på ett fartyg är inte alls lika smidigt som att lasta en ISO-container (förutom vad gäller färjetrafik och rorofartyg). På frakter som går en ren landrutt finns det å andra sidan fördelar med trailers på tåg: en trailer lastar vanligtvis mer än en container, och åkarna slipper att hålla med särskilda containersläp.

Växelflak enligt CEN

Tillbaka till toppen

Växelflak enligt CEN-standard är avsedda för den interna marknaden inom EU, och angränsande länder som kan nås utan längre sjötransporter. De har i regel fästen som stämmer överens med ISO-containrar, men behöver inte vara stapelbara, och kan ges andra yttermått än ISO-containrar. De kan vara både öppna och slutna. Därigenom kan de göras lättare än ISO-containrar, och lasta mer och också lastas effektivare med t.ex. Europapallar.

• Växelflak klass C har samma bottenfästen som en 20' ISO-container, men har en maxbredd på 2550 mm, maxhöjd 2750 mm och finns i längder om 7150, 7450 eller 7850 mm, och en maxlast på 16 ton.
• Växelflak klass A har samma bottenfästen som en 40' ISO-container, men har en maxbredd på 2600 mm, och finns i längder mellan 12500 och 14040 mm.

Växelflak klass A från Samskip. Lasten bakom är en trailer från Samskip. Foto Johan Hellström/Lokman.se

Kombiterminaler

Tillbaka till toppen

För att kunna verkställa den intermodala trafiken krävs resurser för att kunna lasta om mellan trafikslagen. Dessa anläggningar kallas kombiterminaler, där i allmänhet lastbärare av alla typer som berörts ovan kan hanteras. Många kombiterminaler finns naturligtvis i hamnar, men det finns också ett stort antal som hanterar övergången mellan järnväg och väg.

En kombiterminal behöver förstås järnvägsspår, men också plats för att ställa upp lastbärare samt vägar för köra fram dragbilar. Sen behövs hanteringsutrustning, det mest ikoniska är kanske den stora portalkranen, men många uppgifter löses med truckar av olika slag (där för övrigt svenska Kalmar Industries är en stor tillverkare). En mindre kombiterminal kan klara sig med ett par truckar.

Årsta-terminalen på 1970-talet. Källa Samlingsportalen Jvm.KEAE03393

Historik

Tillbaka till toppen

Olika försök till enhetslaster har funnits på järnvägarna sedan 1800-talet. På 1920-talet använda flera brittiska järnvägsbolag containrar för transporter dörr till dörr, och dessa var någorlunda standardiserade.

I Europa standardiserade järnvägsbolagen s.k. "pa-behållare" i början på 1950-talet i UIC-590-standarden. Vid ungefär samma tid började amerikanska järnvägsbolag köra lastbilstrailers i sina tåg, s.k. "Trailer on Flatcar" (TOFC) trafik. För att bättre sprida riskerna gick ett antal amerikanska järnvägsbolag samman och bildade Trailer Train 1955, som investerade i särskilda vagnar för TOFC-trafiken, som användes över hela USA. Trailer Train döptes om till TTX 1991.

Det riktiga genombrottet för containrar kom när den amerikanska redarnäringen började intressera sig, och utvecklade några olika containerformat under 1950-talets slut. Till skillnad från tidigare containrar gick dessa att stapla på varandra, vilket passade rederiernas behov bättre. 1968-70 fastställdes de första upplagorna av ISO-standarder för containrar, som kraftigt underlättade den fortsatta utvecklingen.

De europeiska järnvägsföretagen bildade ett gemensamt dotterbolag som hette "Intercontainer" 1967 för att organisera internationell containertrafik, framför allt från hamnarna i Västeuropa till Centraleuropa. Företaget hade sitt säte i Basel i Schweiz. Intercontainer köpte en egen vagnsflotta som registrerades som privatvagnar hos SNCB i Belgien och SNCF i Frankrike. Intercontainers vagnar gick som systemtåg eller sammanhållna vagngrupper över Europa, inklusive Skandinavien.

Fram till 1980-talet utvecklades containertrafik och trailertrafiken parallellt, men sedan 1980-talet har andelen trailers på järnväg minskat i både Europa och USA, till förmån för ISO-containrar och växelflak enligt CEN (i Europa).

Intermodal trafik står för 25% av alla marktransporter i USA, medan den i Europa endast omfattar ca 15% (2015). Inom EU har man sedan ett EU-direktiv från 1992 drivit på för att försöka öka andelen intermodal trafik, med begränsad framgång.

Utvecklingen i Sverige

En svensk pionjär på containertrafik blev SNJ, som utvecklade egna containrar för Gotlandstrafiken på 1930-talet, som alltså skulle gå på normalspår på fastlandet, till sjöss över till Gotland och med smalspår på Gotland. Ett antal containrar byggdes, dessa användes på traden Visby-Stockholm under några år på 1930-talet.

SJ gick in för de standardiserade pa-behållarna enligt UIC 590, av SJ kallade storbehållare, och investerade ganska stort i dessa på 1950-talet. Ett antal Ou-vagnar byggdes om till littera Oubhl för denna trafik. Ett fåtal vagnar littera Q35p byggdes även för trafik på smalspår 891 mm. Storbehållarna var till för transporter av bulk-laster dörr till dörr, och SJ tillhandahöll behållare för petroleum-produkter, pulver, cement och kalk. Storbehållare fanns kvar i begränsad användning till omkring 2000.

Lossning av storbehållare typ Em från en Oubhl i Värtan 1954. Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760

SJ började experimentera med internationell intermodal trafik 1966, och investerade i kombiterminaler. Containertrafiken med ISO-containrar kom att få en snabb spridning, 1972 fanns det ett tiotal större kombiterminaler, samt ytterligare ett tjugotal platser där en begränsad service gavs. 1981 fanns det 34 kombiterminaler i drift. SJ skaffade också egna containrar.

Ett antal åkerier investerade i ett gemensamt bolag som köpte trailers för intermodal trafik 1966, och en linje för trailer på tåg öppnades mellan Stockholm och Göteborg, kallad "Linje 1". In på 1980-talet blev denna förbindelse dock den enda i landet för trailer på tåg.

Rc med trailer på Slps-vagnar, "Linje 1". Foto John Hylterskog, Samlingsportalen Jvm.KBDB02760

SJ skaffade också vagnar för intermodal trafik (littera Slps), samtidigt som mycket av containertrafiken inledningsvis hanterades med vanliga flakvagnar. Det finns dokumentation av Kbs, Kbps, Om, Os, Os-w, R och Rs med containerlast. Så småningom inleddes ett större ny- och ombyggnadsprogram för att få fram mer anpassade containervagnar, såsom litt Lgs, Lgjs respektive Sgs.

Intercontainer började köra containertåg i Sverige på 1970-talet, framför allt från Göteborg till Oslo. Intercontainer trafikerade endast de större containerterminalerna.

På 1970-talet tog Svelast och Lagab fram en minicontainer, från början kallad linjegodslastbärare (LLB). Dessa lastades på tvären på järnvägsvagnar, och på längden på lastbilar, så längd- och breddmått var anpassade efter respektive lastprofil. Försök inleddes 1978. SJ bidrog med att bygga om ett antal vagnar för trafiken, och överförde styckegodstrafik till LLB. Containrarna släpades över till bilarna med hydraulutrustning ombord på bilarna, så ingen övrig hanteringsutrustning behövdes. 1981 döptes systemet om till Container samlastning (Csam). När SJ upphörde med styckegodstrafiken 1986 såldes hela systemet till ASG, som drev det ytterligare ett antal år tills trafiken upphörde under 1990-talet. Csam-containern var 2600 mm bred, 3400 mm lång och 2330 mm hög samt lastade 6280 kg. Det fanns också en jumbo-variant som var 2680 mm hög och lastade 6700 kg.

Omlastning av Csam i Växjö 1987. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAA15806

På 1980-talet gjorde SJ också ytterligare satsningar på intermodal trafik baserad på trailertransport. Från 1980 och en tid framåt hyrdes tjugo st privatägda trailertransportvagnar littera Sss in från Frankrike genom företaget Novatrans. Med köpen av Sdms-vagnarna under andra halvan av 1980-talet började den svenska trafiken med trailer på tåg att öka. Det var också SJ:s första kombivagn för internationell trafik.

Stora Enso började rationalisera sina transporter 1998 genom att maximera utnyttjandet av transportkapaciteten på järnväg. En särskild container utvecklades, som utnyttjar hela den tillgängliga lastprofilen - Stora Enso Cargo Unit (SECU). Till denna håller Green Cargo med specialvagnar littera Sgmns-w. Dessa containrar är för tunga för lastbilstrafik och går därför bara på järnväg i Sverige. I Göteborg lastas de på Roro-fartyg med särskilda truckar. En SECU-box är 3,6 m bred, 3,6 m hög och 13,8 m lång och maximal last är 80 ton.

Intermodal trafik i modell

Tillbaka till toppen

Morop har publicerat en standard för lastning av ISO-containrar i de skalor som normalt omfattas av Morops standarder, NEM 360. Den bygger på att en container har tappar undertill i motsvarande positioner som ISO-fästena. I vagnar, på containerns översida och på lastbilar finns motsvarande hål. Tyvärr har inte de europeiska tillverkarna varit särskilt följsamma med NEM 360. I praktiken har varje tillverkare ett eget system för containerlastning, vilket innebär att förutsättningarna för trafikspel med containrar inte är så goda. Intressant nog har NEM 360 fått ett större genomslag i USA, där flera tillverkare, bland annat Walthers, följer den. Det finns ingen NMRA-standard för intermodal trafik.

Inom FREMO finns sedan 2018 ett förslag om att använda NEM 360 för modultrafik med containrar i skala H0, vilket innebär att både vagnar och containrar kan behöva modifieras för uppfylla kraven. I samma artikel föreslås också att hantera containrar som vanlig vagnslasttrafik vid modulträffar, en container betraktas som vilken annan last som helst.

Vagnar

Här kommer endast vagnar för europeisk trafik att behandlas. Amerikanska vagnar för intermodal trafik har följt en helt annan utveckling, främst eftersom den amerikanska lastprofilen är mera generös.

	UIC-littera
Tvåaxliga containervagnar för småbehållare	Lb, Lbs
Tvåaxliga containervagnar med stötskydd	Lgjs, Lgjns Lgjns-w, Lgjns-wk
Tvåaxliga containervagnar utan stötskydd	Klps Lgs, Lgns (typ 881), Lgns (typ 081) Lgs (Intercontainer),
Tvåaxliga containervagnar C-sam	Ljlps
Fyraxliga vagnar för SECU-boxar	Sgmns-w
Fyraxliga containervagnar	Sgs Sgns, Sgnss
Sexaxliga containervagnar	Sggmrss, Sggrs
Fyraxliga kombivagnar	Sds, Slps Sdgmns, Sdms
Sexaxliga kombivagnar	Sdggmrs, Sdggmrss

Svenskt containertåg med Lgs-vagnar på 1980-talet. Källa Digitalt museum JvmKEAE01318

Lastbärare

Tillbaka till toppen

I regel följer det last med när man köper en kombivagn, men söker man lite omväxling i trafiken så att samma vagn inte hela tiden åker runt med samma last så finns det också ett utbud av lastbärare att köpa separat.

• ISO-containrar finns i skala H0 från Walthers, Con-Cor, Atlas, Kato, Herpa, Faller, Wiking, Kombimodell, och Kibri bland andra. Herpa har även växelflak enligt ISO-standard. I N-skala finns det ISO-containrar från Walthers, Frykmodell, Con-Cor, Atlas, Wiking, Faller, Kombimodell & Micro-Trains. Atlas har containrar i skala 0. I TT finns det ett fåtal ISO-containrar från Herpa och Tillig. I skala 1 har Holland Oto och Marge Models containrar. A-line (H0) och Microscale (H0, N) har dekaler för containrar.
• Trailers finns separata från Herpa och Kombimodell i skala H0 och ett fåtal i TT. Swedish Truck Models har gett ut en järnvägstrailer från Börje Jönsson. Annars finns det förstås hela trailerekipage inklusive dragbilar från Brekina (H0), Wiking (H0, N) och Herpa (H0, TT, N).
• Växelflak typ CEN finns i ett begränsat sortiment från Kombimodell i H0. Annars följer de med en del vagnmodeller.

One:87, Lokstallet, Lima och SHMI har producerat Csam-boxar i H0. Limas var märkta "Svelast". Lokstallet har också producerat SECU-boxar i H0. AWM har tidigare haft containrar och trailers i H0 men lade ner produktionen i maj 2020.

Hanteringsutrustning

Tillbaka till toppen

• Portalkranar: I H0 har Faller en stor rälsgående kran (katalognummer 120290). Till denna ska det också komma en separat motoriseringsbyggsats. Faller har också en mindre rälsgående kran. I H0 har Kibri en medelstor rälsgående Demag-kran. Walthers har en medelstor portalkran med gummihjul. Heljan har haft en rälsgående portalkran som presenterades 2006, fullt fungerande och digitalstyrd. I N har Vollmer en rälsgående kran som statisk modell.
• Truckar: Kibri har några modeller av Kalmar-truckar i H0, både en reach-stacker och en kraftig gaffeltruck. Walthers har en Kalmar-truck med containerok i H0, och Herpa har en reach-stacker från Liebherr i H0. I N har Showcase miniatures producerat en Kalmar-truck och Tomytec har också en containertruck i N. Vidare producerar P & D Marsh en byggsats till en reach-stacker i N. I 1:35 har Four Star Miniatures aviserat en Kalmar RT240 militär reach-stacker som resinbyggsats.
• Europeiska containerbilar finns från Wiking (H0, N), Herpa (H0, TT, N) och Marge Models i skala 1. Walthers släppte separata containersläp för 20'- och 40'-fotscontainer 2024. AWM har tidigare producerat både containerbilar och separata containersläp i H0 men lade ner produktionen i maj 2020.

Andra wiki-sidor om trafik

Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar, GC godsvagnar och övriga tågoperatörers godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Industrier i modell
Hamnar och sjöfart
Vagnslasttrafik
Överföringstrafik
Trafikkoncept epok IIIa
Trafikkoncept epok IIIb
Trafikkoncept epok IVa
Trafikkoncept epok IVb

Webreferenser - förebild, allmänt

Tillbaka till toppen

EURIFT (European Reference Center for Intermodal Freight Transport).

IMS87: Tvåaxliga containervagnar i Sverige (Vagnar hos SJ och GC m.fl.)

Järnvägar.nu: Green Cargo kör fler kombitåg

Järnvägshistoriskt forum: Försök med storbehållare (Diskussionstråd om SJ storbehållare och besläktade system).

Nostalgimacken: Historien om SLAB (SLAB och Svelast).

One87.se: Container Csam/Svelast/ASG (Reklamfilm från ASG).

Postvagnen: Sammansättningen av ett godståg från utlandet (Norrgående tåg från Malmö 2012 08 11).

Wikipedia: Intercontainer-Interfrigo

Wikipedia: Intermodal freight transport

World Shipping Council: The Birth of "Intermodalism"

Webreferenser - förebild, CEN-växelflak

Tillbaka till toppen

SIS.se: Swap bodies - Non-stackable swap bodies of class C - Dimensions and general requirements

SIS.se: Växelflak med styrtunnel - Termiska växelflak - Klass A - Mått och allmänna krav

UIRR: The European Swap Body

Wikipedia: Swap body (Växeflak för EU-marknaden enligt CEN).

Webreferenser - förebild, ISO-containrar

Tillbaka till toppen

bic-code.org (Ägarkoder för containrar, märkning m.m. BIC = Bureau International des Containers et du Transport Intermodal).

Helsinki.fi: The ship­ping con­tainer: an in­ven­tion that re­vo­lu­tion­ized trade and turned the world into a gi­ant con­veyor belt (Effekterna av införandet av containrar, från Helsingfors universitet).

ICE: Markings On A Shipping Container – What Do They Mean?

Shipsbusiness.com: Container types

Wikipedia: Intermodal container

Wikipedia: ISO 668 (Standarddimensioner för containrar).

Youtube.com: Every Stop a Shipping Container Makes from China to Chicago | WIRED (Hur en container tar ifrån Kina till USA).

Webreferenser - förebild, piggy-back

Tillbaka till toppen

Järnvägar.nu: Trailer på tåg ökar igen

Järnvägar.nu: Åter möjligt med trailer på tåg i Danmark.

SCM wiki: Trailer-on-Flatcar

Tandem thoughts: Is ‘piggyback’ back?

Wikipedia: Piggyback (transportation)

Webreferenser - modell

Tillbaka till toppen

Kombimodell (Kombivagnar och lastbärare).

Morop: NEM 360 (Normer för containerfästen i modell).

Mötesspåret: AWM har lagt ner produktionen (Tillverkare av lastbilar i H0 som upphört med produktionen i maj 2020).

The Spruce Crafts: Trailer in Flat Car (TOFC) Trains

Walthers (Stort sortiment av containrar mm. USA-baserad)

Tryckta referenser - förebild, allmänt

Tillbaka till toppen

Deutsche Bundesbahn: Neue Betriebsmittel für den Huckepackverkehr. München: Bundesbahn-Zentralamt 1963 (Tidig försöksutrusning).

"Ritning på Europapall." i Skarvjärnet nr 3-4/1968, s. 21.

Statens Järnvägar: Fakta om SJ enhetslast. Ett särtryck ur SJ frakthandbok. Författaren 1974 (Beskriver containertrafiken samt andra standardiserade lastbärare).

Johan Woxenius & Fredrik Bärthel: The Organisation of the European Intermodal Road/Rail Freight Transport Industry. Paper presented at the International congress on Freight Transport Automation and Multi- modality, Delft, 23 & 24 May 2002.

Bo-Lennart Nelldal, Peter Bark, Jakob Wajsman & Gerhard Troche: Konkurrenskraftiga kombitransportsystem (Rapport 0513). Stockholm: KTH Järnvägsgruppen 2005.

Kenneth Landgren: Med Nynäsbanan till Gotland. Trafikhistoria under 107 år. Nynäshamn: Stockholm Nynäs Järnvägs kamratförening 2009.

"SJ pallen." i Modelljärnvägsmagasinet nr 14/2013 (Om europapallar).

Green Cargo: Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi) (C 83-90 A). Författaren 2013.

Stefan Persson: "Modellförslag: Dryport." i Modelljärnvägsmagasinet nr 21/2015 (En containerterminal i Falköping).

KombiConsult GmbH: Analysis of the EU Combined Transport. Final Report. Frankfurt am Main: författaren 2015.

Joakim Ahlberg: Intermodala transporter. Definition, aktörer och omfattning (VTI notat 12-2016). Stockholm: VTI 2016.

Lars Ljungberg: "Modellspårplan: Liten kombiterminal i hamnmiljö." i Modelljärnvägsmagasinet nr 31/2017 (Från Kiel).

Kevin Smith: "Can Europe finally solve its intermodal transport conundrum?" i International Railway Journal Jun 11, 2018.

Bo Norvinge: "Lastbil och järnväg i smidig kombi." i Klassiska lastbilar nr 4/2018 (Om Csam-systemet).

BTO Förvaltningsgrupp Lastsäkring: Instruktion för lastning av intermodala lastenheter (kombi) (TÅGDOK 790). Tågoperatörerna 2018.

Tryckta referenser - förebild, ISO-containrar

Tillbaka till toppen

"Containertrafiken ökar." i SJ-nytt nr 5/1968 (Om de inledande insatserna med Slps-vagnar och öppna vagnar).

Nils-Erik Lind: "Containervagnar hos NKlJ." i Smalspårigt nr 29/1985, s. 11 (Ombyggda från malmvagnar, 891 mm).

Jan Ericson: ”Boxen som förändrade världen.” i Tåg nr 6/2024 (Utvecklingen av containertrafik).

Tryckta referenser - förebild, piggy-back

Tillbaka till toppen

Josephine Ayre: History and Regulation of Trailer-on-Flatcar Movement. Paper presented at the 45th Annual Meeting of the Committee on Intercity Highway Freight Transportation. u.å (1966?).

Gösta Holvid, Gunnar Andersson, Ture Westlund & Lennart Sandberg: GDG Biltrafik AB. 1932-1982. De första 50. Göteborg: GDG Biltrafik AB 1983 (Tidig containertrafik och trailer på tåg Stockholm-Göteborg, "Linje 1").

Karl Fischer, Marko Just & Florian Fürle: Future trailer for road and rail. Prien am Chiemsee: LKZ Prien GmbH 2017 (Förutsättningar för ökning av piggy-back-transporter. På tyska).

Tryckta referenser - modell, allmänt

Tillbaka till toppen

Jocke Sannagård (red.): Modell & förebild. Kombitrafik på räls, väg och vatten. Stockholm: Allt om Hobby 2014.

Sören Bendtsen & Felix Kasiske: "Realistic and Compatible Intermodal Transport in FREMO." i Hp1 Modellbahn nr 1/2018 (Utvecklingen av containertrafik inom FREMO).

Oskar Fröidh: "Fritt utrymmet för stora laster." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019 (Om Trafikverkets referensprofil C för trafik med SECU-boxar på normalspår, och hur den kan omsättas i modell).

Jocke Sannagård: "Containrar på smala spår." i Allt om Hobby nr 1/2022 (Intermodal trafik på RhB i Schweiz).

Tryckta referenser - modell, hantering

Tillbaka till toppen

"Brawas nya containerkran." i Allt om Hobby nr 8/1974, s. 4 (Recension av motordriven kran).

Ola Terje: "Allt om hobby synar: Containerkran." i Allt om Hobby nr 4/1988 (Recension av plastbyggsats i H0 från Roco).

Lars Olov Karlsson: "Kalmar-staplare." i Allt om Hobby nr 8/2000, s. 38 (Kalmar-Contchamp containerstaplare i H0 från Kibri).

Rutger Friberg: "Småstadsbebyggelse från Vollmer." i Allt om Hobby nr 3/2002, s. 63 (Containerkran som statisk modell i H0).

Rutger Friberg: "Entré för containerterminalen." i Allt om Hobby nr 6/2006 (Presentation av Heljans containerkran).

"Faller." i Modelljärnvägsmagasinet nr 32/2018, s. 8 (Containerkran).

"Kalmartruck för militärdioramat." i Allt om Hobby nr 1/2022, s. 41 (Kalmar RT240 i 1:35 från Four Star Miniatures i resin).

"Containertransporter." i Allt om Hobby nr 1/2024, s. 13 (Pacton containertrailer i 1:32 från Marge Models).

"New H0 Intermodal Container Chassis from Walthers." i Railroad Model Craftsman May 2024, s. 18.

Tryckta referenser - modell, rullande materiel

Tillbaka till toppen

"Container-vagnar." i Allt om Hobby nr 6/1978, s. 7 (Containrar från Liliput: SJ, Rörstrand och Volvo i H0).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i Allt om Hobby nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Behållarevagn litt Lb." i Allt om Hobby nr 4/1978 (Konvertering av Lima O-vagn till Lb/Oubhl).

RAF: "Dubbeldäckare i stora skalan." i Allt om Hobby nr 6/2000, s. 17 (Amerikansk containervagn för dubbelstackcontainrar från USA Trains).

Tobias Ljung: "Q35p. Storbehållarvagn." i Smalspårigt nr 144/2018 (Bygge av smalspårig storbehållarvagn i 019,8, inklusive bakgrundshistoria och ritning).

Tryckta referenser - modell, lastbärare

Tillbaka till toppen

Lars-Olof Karlsson: "Svenskare modelljärnväg: Containers & containervagnar." i Allt om Hobby nr 8/1977 (Genomgång av vid tillfället aktuellt utbud i H0 ur ett svenskt perspektiv).

LOK: "Massor av nya H0-bilar." i Allt om Hobby nr 2/1993 (C-sam-containrar från SHMI).

LOK: "Svenska containrar i H0-skalan." i Allt om Hobby nr 8/1994, s. 6 (ICA växelflak från Jackson Modelltåg i Lund).

Lars Olov Karlsson: "Massor av nya H0-bilar." i Allt om Hobby nr 3/1996 (Containrar från ASG).

Lars Olov Karlsson: "Nyheter för H0-spåren." i Allt om Hobby nr 2/1998, s. 68 (20-fotscontainrar från Roco).

Lars Olov Karlsson: "Pumpar och pallar." i Allt om Hobby nr 6/1998, s. 9 (Lastpallar i H0 och Star87 bensinpumpar i H0, 0 och 1:18).

Lars Olov Karlsson: "LOK om H0-bilar. Bilbygge med följdverkan." i Allt om Hobby nr 6/1998 (Växelflak med stödben från Herpa).

Lars Olov Karlsson: "Lok om järnvägar." i Allt om Hobby nr 7/2001, s. 69 (Svenska containrar i H0 från Roco, felmärkta).

Paul Metzmaier: "Container och växelflak." i Modelljärnvägsmagasinet nr 6/2011, s. 9 (Ommärkning med foton och dekaler).

"Detaljer på anläggningen från Brimalm och Paulo." i Allt om Hobby nr 1/2012, s. 9 (Lastpallar från Brimalm och detaljer från byggen från Paulo. H0.)

Jocke Sannagård: "Containrar på modelljärnvägen." i Allt om Hobby nr 6/2014 (Utbud och praktiska lösningar).

"Nya containrar från Walthers." i Allt om Hobby nr 4/2015, s. 6 (Notis).

"C-sam i modell." i Allt om Hobby nr 4/2018, s. 34 (Csam-behållare i etsad metall från One87).

"One:87." i Modelljärnvägsmagasinet nr 35/2018, s. 6 (Gatlykta "byhatt", SJ hållplatsskylt och Csam-container).

"Miljödetaljer från Frykmo Modellbyggeri." i Modelljärnvägsmagasinet nr 38/2019, s. 6 (Eka, slaghack i H0 och N, byggfuttar och containrar i N).

"Containrar i 1:32." i Allt om Hobby nr 5/2022, s. 8 (Från Holland Oto).

Christina Eneroth: "Gör containrar!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 52/2023 (Scratchbygge av ISO-containrar).

"Containertransporter." i Allt om Hobby nr 1/2024, s. 13 (40-fots container i 1:32 från Marge Models).

"Swedish Truck Models." i Modelljärnvägsmagasinet nr 56/2024, s. 8 (Järnvägstrailer från Börje Jönsson i H0).