Vagnar - Versionshistorik

Janfre: /* Andra wiki-sidor om vagnar m.m. */

2026-10-09T07:38:49Z

Andra wiki-sidor om vagnar m.m.

← Äldre version		Versionen från 9 oktober 2026 kl. 08.38
Rad 32:		Rad 32:
	[[Trepunktslagring]]<br />		[[Trepunktslagring]]<br />
	[[Vagnvikt]] <br/>		[[Vagnvikt]] <br/>
	~~[[Ritningar i järnvägar!]]<br/>~~
	[[Dragfordon]]<br/>		[[Dragfordon]]<br/>
	[[Koppel]]<br/>		[[Koppel]]<br/>
	[[Hjul]]<br/>		[[Hjul]]<br/>
	[[Rengöring av spår och hjul]]<br/>		[[Rengöring av spår och hjul]]<br/>
			[[Ritningar i järnvägar!]]<br/>
			[[Ritningar rullande material]]<br/>
	[[EJ godsvagnar]]<br />		[[EJ godsvagnar]]<br />
	[[GC godsvagnar]]<br />		[[GC godsvagnar]]<br />

Janfre: /* Tekniska krav på MJ-vagnar */

2026-10-03T10:16:44Z

Tekniska krav på MJ-vagnar

← Äldre version		Versionen från 3 oktober 2026 kl. 11.16
Rad 22:		Rad 22:
	Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor ''skillnad'' i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från [[Morop]], [[NMRA]] och [[Fremo]] för vad som är en optimal [[vagnvikt]].		Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor ''skillnad'' i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från [[Morop]], [[NMRA]] och [[Fremo]] för vad som är en optimal [[vagnvikt]].

	~~Vagnshul~~ behöver [[rengöring\|hållas rena]] för att bidra till [[driftsäkerhet]].		[[Vagnshjul]] behöver [[rengöring\|hållas rena]] för att bidra till [[driftsäkerhet]].

	==Att bygga upp sin vagnpark==		==Att bygga upp sin vagnpark==

Janfre: /* Inledning */

2026-09-28T22:21:40Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 23.21
Rad 3:		Rad 3:

	==Inledning==		==Inledning==
	Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. [[Godsvagnar]] används för fraktgods, medan [[personvagnar]] används till passagerare. [[Tjänstevagnar\|Vagnar för banarbete]] kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. [[Vagnar]] med med fasta [[axlar]] är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har [[axlar]]na monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera [[axlar]]. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.		Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. [[Godsvagnar]] används för fraktgods, medan [[personvagnar]] används till passagerare. [[Tjänstevagnar\|Vagnar för banarbete]] kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. Vagnar med med fasta [[axlar]] är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har [[axlar]]na monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera [[axlar]]. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.

	En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.		En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.

Janfre: /* Andra wiki-sidor om vagnar m.m. */

2026-09-28T22:12:28Z

Andra wiki-sidor om vagnar m.m.

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 23.12
Rad 35:		Rad 35:
	[[Dragfordon]]<br/>		[[Dragfordon]]<br/>
	[[Koppel]]<br/>		[[Koppel]]<br/>
			[[Hjul]]<br/>
	[[Rengöring av spår och hjul]]<br/>		[[Rengöring av spår och hjul]]<br/>
	[[EJ godsvagnar]]<br />		[[EJ godsvagnar]]<br />

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-09-28T21:28:30Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 22.28
Rad 53:		Rad 53:

	==Tryckta referenser - allmänt==		==Tryckta referenser - allmänt==
	~~[[Svante Runberger]]: "Fixtur för påpressning och avdragning av hjul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.~~

	Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).		Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

	~~Björn Dahlström: "Nu är det hjul igen." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 54/1993 (Tillpassning av hjul och axlar).~~

	~~Jörgen Bergfors: "Bättre hjul till dina VVA-vagnar." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 92/2005 (Stärnekerhjul från [[Rimbo Grande]], [[H0]]).~~

	~~[[Lars Olov Karlsson]]: "Strömupptagaraxlar." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 6/2008, s. 20 (Från schweiziska H.R. Gehri, [[H0]]).~~

	Anders Wallquist: "Tre axlars teori och praktik." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Hur man hanterar utmaningarna med treaxliga vagnar).		Anders Wallquist: "Tre axlars teori och praktik." i Christer Engström, Rutger Friberg & Lars Olov Karlsson (red.): ''Allt om modelltåg 6. Sjätte modelljärnvägsboken.'' Stockholm: Allt om hobby 2006 (Hur man hanterar utmaningarna med treaxliga vagnar).

	Lars Ransheim: "Från idé till verklighet. En fungerande kameravagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010.		Lars Ransheim: "Från idé till verklighet. En fungerande kameravagn i H0." i ''[[Allt om Hobby]]'' nr 4/2010.

	~~Håkan Yngvik: "Svarva om hjullager." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 22/2015 (Verktyg för att anpassa hjullager till axellängd).~~

	~~Lars Ljungberg: "Isolera hjulaxlar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 38/2019 (Montering av nytillverkade bussningar till oisolerade axlar).~~

	Vincent Sandberg: "Praktiska verktyg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48 (Små styrenbitar som hjälp vid avtagning av korgar med snäpplås).		Vincent Sandberg: "Praktiska verktyg." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 48 (Små styrenbitar som hjälp vid avtagning av korgar med snäpplås).

	~~Petter N. Hansen: "Slipa ner hjulflänsar." i ''[[Modelljärnvägsmagasinet]]'' nr 64/2025.~~

	==Tryckta referenser - vagnsbyggnad==		==Tryckta referenser - vagnsbyggnad==

Janfre: /* Tryckta referenser - allmänt */

2026-09-28T21:13:42Z

Tryckta referenser - allmänt

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 22.13
Rad 53:		Rad 53:

	==Tryckta referenser - allmänt==		==Tryckta referenser - allmänt==
	[[~~Runberger, Svante\|~~Svante Runberger]]: "Fixtur för påpressning och avdragning av hjul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.		[[Svante Runberger]]: "Fixtur för påpressning och avdragning av hjul." i ''[[järnvägar!]]'' nr 4/1981.

	Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).		Jörgen Bergfors: "Funderingar om förvaring." i ''[[Smalspårigt]]'' nr 52-53/1993 (Förvaring av rullande material i H0).

Janfre: /* Tekniska krav på MJ-vagnar */

2026-09-28T21:12:31Z

Tekniska krav på MJ-vagnar

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 22.12
Rad 18:		Rad 18:
	För att vagnar ska gå att koppla i och ur tåg på ett smidigt sätt krävs ett väl fungerande [[koppel]]. Det finns idag inte någon dominerande lösning på MJ-koppel. Koppel måste dessutom vara monterade på en konsistent höjd för att fungera väl. Detta kan vålla problem då olika märken som levererar fordon med samma koppeltyp ändå inte är konsistenta i höjd alla gånger.		För att vagnar ska gå att koppla i och ur tåg på ett smidigt sätt krävs ett väl fungerande [[koppel]]. Det finns idag inte någon dominerande lösning på MJ-koppel. Koppel måste dessutom vara monterade på en konsistent höjd för att fungera väl. Detta kan vålla problem då olika märken som levererar fordon med samma koppeltyp ändå inte är konsistenta i höjd alla gånger.

	Lättrullade järnvägshjul åstadkoms på moderna MJ-vagnar i regel med spetslagrade [[hjul]], vilket innebär att hjulaxel slutar i en spets som löper i en kona i hjullagret. Nästan alla färdigmodeller levereras på detta sätt, vilket innebär att friktionen i hjulupphängningen sällan är ett problem. Tapplagrade axlar förekommer ibland, det fungerar också väl.		Lättrullade järnvägshjul åstadkoms på moderna MJ-vagnar i regel med spetslagrade [[hjul]], vilket innebär att hjulaxel slutar i en spets som löper i en kona i hjullagret. Nästan alla färdigmodeller levereras på detta sätt, vilket innebär att friktionen i hjulupphängningen sällan är ett problem. Behöver spetslagrade axlar bytas ut, måste längden vara rätt inom mindre än 0,1 mm. Tapplagrade axlar förekommer ibland, det fungerar också väl.

	Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor ''skillnad'' i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från [[Morop]], [[NMRA]] och [[Fremo]] för vad som är en optimal [[vagnvikt]].		Vagnar kan vara både för lätta och för tunga. Vagnar som är för lätta spårar lätt ur. Vagnar som är för tunga blir svåra att dra. Dessutom är det viktigt att vagnarna i samma tåg inte har för stor ''skillnad'' i vikt mellan vagnarna, för stora viktskillnader kan också ge urspåringar. Det finns normförslag både från [[Morop]], [[NMRA]] och [[Fremo]] för vad som är en optimal [[vagnvikt]].

Janfre: /* Tekniska krav på MJ-vagnar */

2026-09-28T21:09:57Z

Tekniska krav på MJ-vagnar

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 22.09
Rad 12:		Rad 12:

	==Tekniska krav på MJ-vagnar==		==Tekniska krav på MJ-vagnar==
	En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två [[hjul]]axlar och [[koppel]] i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att [[hjul]]en rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, [[hjul]] och spår fungerar ihop.		En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två [[hjul]]axlar och [[koppel]] i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att [[hjul]]en rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att [[koppel]], [[hjul]] och [[spår]] fungerar ihop.

	För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig [[spår- och hjulstandarder\|hjul- och spårstandard]]. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. [[trepunktslagring]], eller en fungerande vagnsfjädring.		För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig [[spår- och hjulstandarder\|hjul- och spårstandard]]. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. [[trepunktslagring]], eller en fungerande vagnsfjädring.

Janfre: /* Tekniska krav på MJ-vagnar */

2026-09-28T20:59:57Z

Tekniska krav på MJ-vagnar

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 21.59
Rad 12:		Rad 12:

	==Tekniska krav på MJ-vagnar==		==Tekniska krav på MJ-vagnar==
	En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två ~~hjulaxlar~~ och [[koppel]] i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att [[hjul]]en rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, [[hjul]] och spår fungerar ihop.		En vagn för modelljärnvägen är i grunden en ganska enkel historia, en låda med minst två [[hjul]]axlar och [[koppel]] i bägge ändar så att den kan kopplas in i tåg. För att vagnen ska fungera väl i tåg krävs att den håller sig kvar i spåret, att den håller sig kopplad samt att [[hjul]]en rullar någorlunda lätt. För att alla de kraven ska uppfyllas krävs enhetliga lösningar, så att koppel, [[hjul]] och spår fungerar ihop.

	För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig [[spår- och hjulstandarder\|hjul- och spårstandard]]. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. [[trepunktslagring]], eller en fungerande vagnsfjädring.		För att vagnar ska stanna på spåret krävs först och främst en enhetlig [[spår- och hjulstandarder\|hjul- och spårstandard]]. Dessutom måste hjulaxlarna vara parallella. Använder man en standard med finare flänsar bör vagnarna dessutom ha en viss flexibilitet i axelupphängningen, så att hjulen kan följa ojämnheter i spåret. Detta kan lösas med vickbara boggier, s.k. [[trepunktslagring]], eller en fungerande vagnsfjädring.

Janfre: /* Inledning */

2026-09-28T20:13:17Z

Inledning

← Äldre version		Versionen från 28 september 2026 kl. 21.13
Rad 3:		Rad 3:

	==Inledning==		==Inledning==
	Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. [[Godsvagnar]] används för fraktgods, medan [[personvagnar]] används till passagerare. [[Tjänstevagnar\|Vagnar för banarbete]] kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. Vagnar med med fasta axlar är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har [[axlar]]na monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera [[axlar]]. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.		Järnvägsvagnar brukar indelas dels efter syfte, och dels efter konstruktion. [[Godsvagnar]] används för fraktgods, medan [[personvagnar]] används till passagerare. [[Tjänstevagnar\|Vagnar för banarbete]] kan betraktas som en tredje kategori, eftersom de inte används för betalande frakttjänster. Konstruktionstekniskt skiljer det främst mellan vagnar med fasta axlar och boggievagnar. [[Vagnar]] med med fasta [[axlar]] är vanligen tvåaxliga, men vagnar med tre eller fyra fasta axlar förekommer också. En boggievagn har [[axlar]]na monterade i två (eller flera) boggier, som egentligen är en liten vagn i sig. Varje boggie har två eller flera [[axlar]]. Fördelen med boggievagnar är mjukare gång, både för passagerare och för spåret.

	En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.		En annan viktig teknisk distinktion mellan olika vagnar är hur de kopplas ihop. Till vagnar brukar främst räknas de som har ordinarie drag- och stötinrättningar (i Europa avses skruvkoppel och buffertar), medan vagnar som har andra typer av koppel snarare brukar räknas till andra kategorier, t.ex. rälsbussläp.