Per Albin-torp: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) m (→Bakgrund) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
==Byggnaderna== | ==Byggnaderna== | ||
För att stödja de som fick lån till Per Albin-torp tog man så småningom fram typritningar till de byggnader som kunde behövas. Dessa var dock aldrig tvingande, utan var tänkta att vara ett förslag på hur byggnaderna kunde byggas. | För att stödja de som fick lån till Per Albin-torp tog man så småningom fram typritningar till de byggnader som kunde behövas. Dessa var dock aldrig tvingande, utan var tänkta att vara ett förslag på hur byggnaderna kunde byggas. | ||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
[[Image: Per Albin 1933.jpg]] | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | 1933 års typritning på Per Albin-torp med ladugård.. | |||
|} | |||
{| class="captionBox" | |||
| class="captionedImage" | | |||
[[Image: Per Albin 1934.jpg]] | |||
|- | |||
| class="imageCaption" | 1934 års typritning på Per Albin-torp med ladugård.. | |||
|} | |||
==Referenser== | ==Referenser== | ||
Versionen från 25 november 2021 kl. 23.21
Med "Per Albin-torp" menas ett torp som byggdes för arbetare på landsbygden med hjälp av en statlig fond mellan 1933 och 1948.
Bakgrund
I samband med den s.k. "kohandeln" mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna 1933 bildades bl.a. en fond till skogsarbetare och andra arbetare på landsbygden, för att finansiera investeringar i småbruk. Syftet var att förbättra arbetarnas bostadssituation och möjliggöra en stödförsörjning genom innehavet av ett småjordbruk. Namnet Per Albin-torp kom från Per Albin Hansson som var statsminister under i stort sett hela tiden fonden var aktiv. Det officiella namnet var "arbetarsmåbruk".
Det fanns flera föregångare med offentligt finansierade lån till småbruk, en av mer omfattande var egnahemslån till jordbruksfastigheter som lanserades 1904. Dessa var dock inte särskilt riktade till arbetare.
I början byggdes de flesta arbetarsmåbruken i norra Sverige, men med tiden kom de byggas även längre söderut.
Under 1940-talet började intresset för att ta upp lån för denna typ av småbrukarfastigheter avta. Antalet beviljade lån minskade snabbt, 1945 var sista året lån beviljades. Åren därefter avvecklades systemet.
Byggnaderna
För att stödja de som fick lån till Per Albin-torp tog man så småningom fram typritningar till de byggnader som kunde behövas. Dessa var dock aldrig tvingande, utan var tänkta att vara ett förslag på hur byggnaderna kunde byggas.
|
|
| 1933 års typritning på Per Albin-torp med ladugård.. |
|
|
| 1934 års typritning på Per Albin-torp med ladugård.. |
Referenser
Torsten Sigfridsson: Per Albin-torp. Typhus för arbetarsmåbruksbyggnader. Strömstad: författaren 2006.
Bebyggelsehistorisk tidskrift: Småhusets byggnadsteknik 1930-1975, s. 81-83 (Beskrivning av ett Per Albin-torp, inklusive ritning).