Skillnad mellan versioner av "SJ personvagnar av 1960-talsmodell"
Admin (Diskussion | bidrag) (→Inledning) |
Admin (Diskussion | bidrag) (→Inledning) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
==Inledning== | ==Inledning== | ||
| − | Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit fel när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen. | + | Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen. |
| − | Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sett med bälgar. | + | Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sett med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare. |
| + | |||
| + | Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h. | ||
==Ao2== | ==Ao2== | ||
Versionen från 9 mars 2020 kl. 19.58
Inledning
Med 1960-talsvagnarna fick SJ en uppsättning vagnar som av dåtidens resenärer uppfattades som en klar kvalitetsförbättring. SJ hade t.o.m. en särskild reklamkampanj för att folk inte skulle tro att de kommit till fel klass när de klev in i andraklasskupéerna. Alla sittplatser i bägge klasserna utfördes som individuellt justerbara stolar med särskilda fotstöd. Inredningen var i stor utsträckning utförd i teak, och stolarna och gardiner utfördes i tyg med nya färger. Belysningen utfördes som lysrör för allmänbelysningen med läslampor på alla platser. Toaletterna spolades med vatten, men spolade fortfarande ut direkt på banvallen.
Korgarna utfördes i ett mindre rostbenäget stål efter de dåliga erfarenheterna från 40-talsvagnarna. Korgsidorna försågs med en tät längsgående sickning från underrede till tak, och en bröstlist under fönstren. Även taket sickades. Fönstren utfördes som s.k. half-drop-fönster med kromade lister. Vestibulen var full bredd men avrundad mot vagnsänden, takändarna utfördes också med en avrundning. Övergångarna utfördes på för tiden sedvanligt sett med bälgar. Standardlängden var 24,1 m, sovvagnarna var dock något längre och resgodsvagnarna var kortare.
Alla vagnar utom resgodsvagnarna försågs med med Minden-Deutz-boggier vid leverans. Resgodsvagnarna fick istället begagnade boggier m/42. Vagnarna var från början anpassade för 130 km/h, men alla vagnar kom efter hand att få sth höjd till 160 km/h.
